Miljökonsekvensbeskrivning för nytt kärnkraftverk i Finland

Transkript

1 Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet Dnr decks12 Miljökonsekvensbeskrivning för nytt kärnkraftverk i Finland Bilaga: Reservation Ärendebeskrivning Luleå kommun har beretts möjlighet att lämna synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen för ett nytt kärnkraftverk i Finland. Miljönämndens synpunkter Remisshandlingarna utgör ett mycket omfattande och detaljrikt material. Miljönämndens fokuserar därför i yttrandet på övergripande frågor, och framför allt på sådana som har relevans för miljöaspekter på Luleå kommuns geografiska område och dess invånare. Vidare gäller synpunkterna huvudsakligen sådana aspekter där brister eller frågetecken kunnat identifieras i handlingarna. De delar som vi anser är nöjaktigt beskrivna kommenteras inte i yttrandet. Syftet med projektet är att genom att bygga ett kärnkraftverk säkerställa det finska näringslivets verksamhetsförutsättningar och att öka den totala energiproduktionen i landet för att tillgodose en förväntad ökad efterfrågan på el i framtiden, samtidigt som behovet av importel minskas. Fennovoima Oy planerar att bygga kärnkraftverket i någon av tre föreslagna orter; Simo eller Pyhäjoki i norra Finland eller Strömfors vid Finska viken. Enligt miljönämndens mening måste ett projekt som syftar till att öka energiproduktionen ha som utgångspunkt att den ska ske på ett långsiktigt hållbart sätt. Därför bör syftesformuleringarna beskriva just detta, nämligen att projektets mening är att öka energitillgången för den finska industrin. Hur det ska gå till bör vara ett ämne för en miljökonsekvensbeskrivning, där olika alternativ ställs emot varandra. Det framgår inte av handlingarna om detta är gjort, eller om utgångspunkten från början helt enkelt varit att bygga ett kärnkraftverk.

2 Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet decks12b Det enda alternativ till att bygga kärnkraftverk som nämns handlar om att det växande elbehovet ska täckas genom en ökning av elimporten och/eller genom kraftverksprojekt som genomförs av andra parter. Vilka produktionsmetoder för el som kan inrymmas i alternativet framgår inte. Kärnkraftens och andra energislags miljöeffekter och risker är ämnen som ständigt diskuteras i samhället, men miljönämnden ska här inte ge uttryck för någon ståndpunkt i den frågan. En tydlig rågång går dock mellan de förnyelsebara och icke förnyelsebara energikällorna. Ett långsiktigt hållbart energisystem måste per definition grundas på de förnyelsebara källorna. Oavsett hur stor eller liten kärnkraftverkens miljöpåverkan och risker är i alla dess faser (uppbyggnad-drift-avveckling) så bygger den på förbrukandet av en ändlig resurs och ger upphov till ett avfall i andra änden av produktionskedjan. Den kan därmed inte betraktas som en långsiktigt hållbar energikälla. Det är dessutom en produktionsmetod med låg verkningsgrad vilket bör vägas in i valet av alternativ. Närmare två tredjedelar av energin kyls bort i processen, vilket talar till dess nackdel. Stor ansträngning bör göras så att även den energin kan komma samhället tillgodo, exempelvis i form av produktion av fjärrvärme. Alternativdiskussionen i miljökonsekvensbeskrivningen begränsar sig till de tre föreslagna lokaliseringsorterna för kärnkraftverket samt att dessa ställs mot ett nollalternativ. Det sistnämnda innebär att man inte bygger ett kärnkraftverk, men inte heller att man ersätter det med någon annan energikälla. Nollalternativet leder enligt handlingarna i princip till att importen av el från främst grannländerna måste öka, och/eller att alternativa kraftverksprojekt genomförs av andra parter, med åtföljande miljöeffekter i form av utsläpp av olika slag. I ett resonemang om eleffektivisering konstaterar man att man inte kan uppnå det önskade effektutrymmet på så sätt, men inget sägs om alternativa produktionsmetoder av el. Ur ett hållbarhetsperspektiv borde en kombination av effektivisering/besparing och förnyelsebara energikällor vara ett självklart alternativ att utreda på samhällsnivå. Detta är dock inte ämnet för den aktuella miljökonsekvensbeskrivningen som endast avhandlar möjligheterna inom det aktuella företagets verksamhetsfält.

3 Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet decks12c I miljökonsekvensbeskrivningen görs ändå vissa jämförelser mot andra energislag med avseende på koldioxidutsläpp ur ett livscykelperspektiv. Man väljer att jämföra med stenkol och naturgas (men inga andra energislag) och finner då att kärnkraftsel ger upphov till minst växthusgasutsläpp av de jämförda energislagen. Livscykelanalyser av så pass komplicerade sektorer som exempelvis kärnkraftsindustrin är ingen exakt vetenskap, så något definitivt och helt rättvisande svar lär svårligen gå att få fram. Denna osäkerhet illustreras också tydligt av det spann på beräknade utsläpp som anges för olika livscykelanalyser för kärnkraft. Skillnaden mellan högsta och lägsta värde kan räknas i en faktor 20 (mellan 2 och 40 g koldioxidekvivalenter/kwh). Miljönämnden ifrågasätter dock inte att produktion av kärnkraftsel sker med mindre koldioxidutsläpp som följd än de jämförda fossila bränsleslagen. Dock kan man konstatera att eftersom hela utgångspunkten är att elproduktionen ska öka så handlar det inte om att den relativt koldioxidsnåla kärnkraften ska ersätta annan kraft, utan det kommer att bli ett nettotillskott av koldioxidutsläpp av det tänkta projektet. En nyckelfråga är vad det ökade behovet av el skulle ersättas med om kärnkraftverket inte byggs. Det är en helt avgörande skillnad om det utökade behovet tillgodoses genom förnyelsebara eller ickeförnyelsebara energikällor. Någon helt koldioxidneutral energikälla finns dock inte ur ett livscykelperspektiv, varför varje ökning av elförbrukningen medför ökade koldioxidutsläpp. I sammanfattningens projektbeskrivning sägs att det nya kärnkraftverket ökar den energiproduktion som inte ger upphov till utsläpp av koldioxid. Det är tveksamt om det finns täckning för ett sådant påstående. Det nyanseras dock i huvuddokumentet i och med att ovanstående refererade livscykelresonemang görs. Påståendet är dock ett exempel på ordval och vinklingar som ger hela dokumentet en prägel av en subjektivt hållen partsinlaga. Vi ifrågasätter inte faktaunderlaget i de bakomliggande skrivningarna, men i de delar där värderande ord används är det uppenbart att åtminstone sammanfattningen inte på ett tillfredsställande objektivt sätt beskriver projektet och dess miljökonsekvenser. Det ger ett helhetsintryck som kan dra ner dokumentets trovärdighet. Exempelvis återkommer man flera gånger till resonemang om regionalekonomiska aspekter av genomförandet av projektet.

4 Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet decks12d Man beskriver effekterna för sysselsättning, fastighetsmarknad etc kring placeringsorten. Sådana resonemang bör inte höra hemma i en miljökonsekvensbeskrivning. De miljökonsekvenser som kan bli aktuella för Luleå kommuns del bör uteslutande handla om utsläpp vid eventuella större olyckor. Vid normal drift bör rimligen någon påverkan på områden som ligger på kommunens avstånd från de föreslagna lokaliseringsorterna inte bli aktuell. I avsnitten om följderna av olyckor diskuteras vad effekterna på hälsa och miljö skulle kunna bli om olyckor av olika magnitud skulle inträffa. Det är mycket tekniska och teoretiska resonemang om halter, tidsaspekter, spridningsplymer och hälsoeffekter. Sammanfattningsvis kommer man fram till att om en ytterst osannolik allvarlig olycka skulle inträffa så skulle konsekvenserna för den drabbade befolkningen bli relativt lindriga. Det handlar om evakuering av de allra närmast boende, eventuellt kortvariga begränsningar av användningen av jordbruksprodukter etc. Jämförelser görs också mellan typiska väderförhållanden och mer ogynnsamma väderförhållanden. I det senare fallet blir konsekvenserna något större, fast mer koncentrerade geografiskt än i det förra fallet. Vi kan konstatera att Luleå ligger på ca kilometers avstånd från två av de föreslagna lokaliseringarna (Simo och Pyhäjoki). Enligt de teoretiska resonemangen skulle en exponering av radioaktivitet från en allvarlig reaktorolycka på det avståndet ge upphov till doser som bara marginellt skulle öka den dos man normalt utsätts för under en livstid genom bakgrundsstrålningen. Den ökade risken för exempelvis utvecklandet av cancersjukdomar bör i teorin knappt vara mätbar. Miljönämnden ser ingen anledning att ifrågasätta de beräkningsmodeller som lett till dessa slutsatser. Nämnden vill dock betona att det som räknas fram i teoretiska modeller inte alltid självklart är det som i verkligheten också blir det praktiska utfallet. Erfarenheterna från allvarliga kärnkraftsolyckor i världen är lyckligtvis begränsade, varför praktiska lärdomar om effekterna inte bör finnas att tillgå i tillräcklig utsträckning för att verifiera teoribildningen. Varje olycka torde vara unik och händelseförloppen uppbyggda av sådan komplexitet att de

5 Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet decks12e knappast tillfullo går att förutspå. Att exempelvis strålningsnivåerna i Luleå skulle kunna bli högre än de teoretiskt framräknade bör inte kunna uteslutas. Man anger i miljökonsekvensbeskrivningen att begränsningar av användningen av olika naturprodukter kan komma att måsta begränsas i områden med det största nedfallet - exempelvis användningen av vissa typer av svamp i områden inom kilometers avstånd, vilket inkluderar Luleå. Erfarenheten från Tjernobylolyckan ger en annan bild, då det bland annat inom flera områden i Sverige blev sådan påverkan på bland annat svamp och renkött att de var olämpliga att förtära på ett långt större avstånd än det som nämns här. Påståendet att En allvarlig olycka har inga direkta konsekvenser för hälsan (sammanfattningen, s 33) kan mot den bakgrunden starkt ifrågasättas, och stärker påpekandet ovan om dokumentets bristande objektivitet i ordval. Att en större kärnkraftsolycka skulle inträffa anges som ytterst osannolik. Den bedömningen kan inte miljönämnden invända emot. Det saknas i dokumentet dock en sannolikhetskalkyl i frågan. För att kunna ta ställning till hur man ska värdera kärnkraftverkens tillåtlighet och placering bör en sådan kalkyl redovisas så att var och en kan göra sin bedömning om det är acceptabelt att ett kärnkraftverk byggs. Det anges i handlingarna att enligt en gällande föreskrift (Strålsäkerhetscentralens direktiv YVL 2.8) måste sannolikheten för en skada i reaktorhärden vara mindre än en gång per hundra tusen år, men det framgår alltså inte på vilken sannolikhetsnivå i förhållande till detta som det aktuella kärnkraftverkets olycksrisk hamnar. Miljökonsekvensbeskrivningen sägs beskriva hela projektets livscykel. Vi har inte analyserat frågan i detalj utifrån livscykelns alla delar utan, vilket nämns inledningsvis, koncentreras yttrandet på aspekter som rör Luleå kommun. Transporter till och från kärnkraftverket är en sådan fråga. Dessa kommer som det framgår av dokumentet att ske per båt, åtminstone av kärnbränslet till anläggningen och eventuellt också av utbränt kärnbränsle därifrån, till slutförvaringsplatsen som ska ligga på annan ort i Finland. Transport-tekniken ges mycket utrymme i texten, men konsekvenserna av en eventuell olycka nämns knappast alls. Det vore relevant att beskriva tänkta färdvägar till de

6 Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet decks12f olika lokaliseringsorterna och vilka följderna skulle bli om en båt förolyckas och/eller lasten läcker ut i vattenmiljön. Hur ser spridningsmönstret ut för radioaktivitet i vattnet i de olika transportkorridorerna och hur förhåller det sig till orter och områden exempelvis vid bottenvikskusten i Finland och Sverige? Dessa frågor bör självklart redas ut och redovisas i en miljökonsekvensbeskrivning av en verksamhet av nationsgränsöverskridande karaktär. Om en olycka eller incident inträffar vid ett kärnkraftverk är det av största vikt att grannländerna snabbt får information om vad som hänt. Det handlar i första hand om att de ska ges rimlig möjlighet att kunna vidta relevanta skyddsåtgärder. Men det är också en fråga om förtroende för invånarna i landet i förhållande till myndigheterna och verksamheten. De måste känna sig trygga med att de får kännedom om vad som sker vid kärnkraftverket oavsett om det inträffade innebär någon risk eller inte. Yrkanden Mattias Karlsson (m) och Thomas Olofsson (fp) föreslår att Luleå kommun ska avstå från att avge yttrande i detta ärende. Yvonne Stålnacke (s) yrkar bifall till miljönämndens förslag till yttrande. Arbets- och personalutskottets förslag Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att - avge yttrande i enlighet med miljönämndens förslag. Paragrafen förklaras omedelbart justerad.

7 Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet Yrkanden decks12g Mattias Karlsson (m) och Thomas Olofsson (fp) yrkar avslag på miljönämndens förslag till yttrande. Camilla Hansen (c) yrkar i 1:a hand återremiss och i 2:a hand avslag på miljönämndens förslag till yttrande. Annika Eriksson (mp), Yvonne Stålnacke (s), Karl Petersen (s), Mårten Ström (s) och Börje Lööw (v) yrkar bifall till arbets- och personalutskottets förslag. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att - avge yttrande i enlighet med miljönämndens förslag. Reservation Mattias Karlsson (m) reserverar sig mot beslutet. Skriftlig reservation bifogas. Beslutsexpediering Länsstyrelsen, Miljönämnden