Hans Blix. Ny vår för kärnkraften. Studsvik vidgar sin marknad Sid 3. Största renoveringsprojektet SENASTE NYTT FRÅN STUDSVIKKONCERNEN NR 1 APRIL 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hans Blix. Ny vår för kärnkraften. Studsvik vidgar sin marknad Sid 3. Största renoveringsprojektet SENASTE NYTT FRÅN STUDSVIKKONCERNEN NR 1 APRIL 2009"

Transkript

1 SENASTE NYTT FRÅN STUDSVIKKONCERNEN NR 1 APRIL 2009 Hans Blix Ny vår för kärnkraften Studsvik vidgar sin marknad Sid 3 Största renoveringsprojektet någonsin Sid 10

2 Daniel Case och Elizabeth Reeves, Studsvik UK Ltd, kontrollerar kalibreringsinstrument Foto: Phillip Ryott

3 ledare av Magnus Groth, koncernchef och VD Studsvik vidgar sin marknad Den renässans som kärnkraften genomgår och som vi ägnade förra numret av Studsvik News åt, grundar sig delvis på att klimatdebatten sätter kärnkraften i nytt ljus. Utsläppen av växthusgaser är minimala inte bara vid produktion av kärnkraftsel utan genom kärnkraftverkens hela livscykel. Det råder heller inget tvivel om att klimatfrågorna är nära sammanflätade med energipolitiken i de allra flesta länder. Det har väckt ett nymornat intresse för vår bransch. IAEA spår att vi år 2030 kommer att ha nästan lika många nya reaktorer i världen som de 430 som är i drift idag. Det senaste beviset för renässansen är den svenska alliansregeringens uppgörelse om att tillåta att nya reaktorer uppförs. Det är en remarkabel utveckling efter ett kompakt kärnkraftsmotstånd inom vissa allianspartier som sträcker sig längre tillbaka än den svenska kärnkraftsomröstningen Den positiva utvecklingen till trots, vore det ett misstag att tro att kärnkraften inte längre kommer att engagera människor. Miljöfrågorna klättrar allt högre på agendan, inte bara hos politiker och myndigheter, utan också hos energiföretagen och dess kunder både bland företag och privatpersoner. Kraven att hantera de miljömässiga utmaningar som branschen har kommer att fortsätta öka. Studsvik har under mer än 60 år aktivt deltagit i kärnteknikens utveckling. Huvuddelen av vår verksamhet idag är inriktad mot att minska kärnkraftens miljöpåverkan. Ska kärnkraften långsiktigt framstå som ett attraktivt alternativ måste vi fortsätta att kontinuerligt förbättra avfallshanteringen. Ett steg i denna riktning är att Studsvik behandlar allt fler avfallstyper, de senaste tillskotten är kontaminerad olja och kabel, samtidigt som vi förbättrar våra rutiner för sortering och segmentering så att större mängder avfall kan friklassas omgående. Min ambition är att Studsvik ska fortsätta leda utvecklingen i en miljömässigt positiv riktning. Studsvik och andra kärnkraftsaktörer behöver också föra en öppen dialog med omvärlden kring de risker som faktiskt är förknippade med kärnkraften och hur vi hanterar dem. Förutom miljö är säkerhetsfrågorna särskilt viktiga. På båda dessa områden har många förbättringar gjorts de senaste decennierna. Mycket har skett i det tysta då intresset för branschen varit relativt svalt. Med ett ökande intresse och en ökad produktion stiger kraven på öppenhet, dvs att skapa och delta i olika forum för dialog och förtroendeskapande. Studsvik har på senare tid breddat dialogen med intressenter kring vilka områden de vill att vi ska fokusera vårt ansvarsarbete på. Sex områden har ansetts vara extra viktiga. Dessa är : En säker och hälsosam arbetsmiljö Efterlevnad av lagar och förordningar Respekt för grundläggande mänskliga rättigheter, inget barnarbete, inget tvångsarbete samt god arbetsmiljö och säkerhet hos Studsviks leverantörer Minimera effekterna på miljön med avseende på utsläpp och radioaktivt utsläpp Minimera påverkan på miljön med avseende på avfall som genereras av Studsviks egen verksamhet Cheferna ska skapa förutsättningar för öppenhet och samarbete Som en konsekvens kommer vi att fördjupa vår redovisning av dessa områden framöver. Det är ett steg på vägen att öka förtroendet för Studsvik och att stärka tilltron till kärnkraften som en långsiktig och bra energikälla. INNEHÅLL NR 1 APR 2009 Växande konsultverksamhet 4 Ny vår för kärnkraften 5 Ytterligare fem år med SCIP 9 Största renoveringsprojeket någonsin Lösningen som alla har sökt efter 11 Ökat intresse för kärnteknik...12 Sprickbildningar i styrstavar...12 Vår tekniska verkstad i Tyskland 12 På gång i Storbritannien 13 Nytt kontor i Kungstornet 13 Studsvik har fått belgisk avvecklingsorder på 7,2 M 13 Kalendarium 15 Studsvik News ges ut av Studsvikkoncernen för fortlöpande information om verksamheten. Ansvarig utgivare: Jerry Ericsson Redaktör: Eva-Lena Lindgren Telefon: E-post: studsvik@studsvik.se Adress: Studsvik AB, Box Nyköping Layout & text: Citat Marcom & Citat Journalistgruppen Omslagsbild: Karl-Oskar Bjurenstedt Tryckning: Österbergs & Sörmlandstryck STUDSVIK NEWS NR 1 april

4 Foto: Fredrik Ekenborg ChunHong Sheng, nyanställd konsult Växande konsultverksamhet Konsultverksamheten inom Studsvik Nuclear har organiserats i en egen avdelning. Organisationsförändringen gjordes för att Studsvik på bästa sätt ska tillgodose en ökande efterfrågan på konsulter med kompetens inom reaktorteknik, kärnavfallsfrågor och miljöteknik. Kärnkraft har under senare år verkligen hamnat i fokus efter många års tystnad, konstaterar Arne Larsson som är avdelningschef för Consultancy Services inom Studsvik Nuclear AB. Det pågår många stora projekt inom industrin med modernisering och vidareutveckling av teknik. Även det faktum att det kommer att ske stora pensionsavgångar inom de närmaste åren innebär en allt ökande efterfrågan på nytt kunnande. Många erfarna 40-talister går i pension och måste ersättas med ny kompetens. I dagsläget är vi 12 konsulter, men har redan anställt flera som är på ingång. Under våren ska vi vara medarbetare, fortsätter Arne Larsson som menar att det både är lätt och svårt att få tag i kompetens. Det är svårt att hitta ny kompetens med erfarenhet från kärnkraftsindustrin. Däremot går det relativt bra att rekrytera nya medarbetare med god utbildning och gedigen kunskap, men med erfarenhet från andra specialområden än radioaktivitet och kärnkraft. Idag är kärnkraftindustrin en attraktiv arbetsgivare. Consultancy Services har parallella organisationer i Studsviks övriga dotterbolag. Det finns en imponerande kompetens inom Studsvik. I fjol förvärvades konsultbolaget ALARA Engineering. Organisatoriskt är de ett dotterbolag till Studsvik Nuclear och har stor samverkan med konsultavdelningen. Tillsammans bildar de ett starkt team som stöttar varandra inom de olika konsultområdena. Vår plan är att fortsätta att växa med kvalitet, säger Arne Larsson som menar att det utöver att ha nöjda kunder är viktigt att finna en balans mellan tillväxt, ekonomiskt resultat och att bygga kompetens för framtiden. 4 STUDSVIK NEWS NR 1 april 2009

5 Foto: Shutterstock Inget är så starkt som en idé vars tid är inne HaNS BlIX STUDSVIK NEWS NR 1 april

6 Hans Blix Ny vår för kärnkraften Inget är så starkt som en idé vars tid är inne. Så inledde Hans Blix sitt anförande vid Studsviks koncernledningsmöte som till stor del handlade om det nyväckta intresset för kärnkraften. Ur min synvinkel är den vår som nu råder inom kärnkraftsindustrin berättigad och välkommen efter en lång vinter. En viktig drivkraft är att kärnkraften kan ge väldiga mängder energi utan koldioxidutsläpp och utan att bidra till den globala uppvärmningen. En del andra faktorer verkar också för att öka användningen av kärnkraften i den globala energimixen, säger Hans Blix som var ordförande i det Internationella atomenergiorganet (IAEA) mellan 1981 och 1997 och därefter mellan åren 2000 och 2003 ledde FN:s inspektionskommission (UNMOVIC) som efterforskade om Irak hade massförstörelsevapen. Precis som många andra pekar Blix på att energikonsumtionen i världen ökar, framförallt i utvecklingsländerna. Även om konjunkturnedgången just nu dämpar efterfrågan så kommer länder som Kina och Indien långsiktigt att öka sin energikonsumtion. Det råder nästan totalt samförstånd kring att vi måste minska miljöhotet från de koldioxidutsläpp som följer av den globala användningen av fossila bränslen. Det är lätt att se att vi bör undvika att slösa energi och försöka växla över till energislag med Energianvändning Antal ton oljeekvivalenter per capita och år USA 7,84 OECD 4,67 Kina 1,10 Nigeria 0,72 Bangladesh 0,16 små eller inga koldioxidutsläpp när detta kan göras utan alltför höga kostnader, säger Hans Blix. Blix anser det angeläget att uppmuntra innovationer som bränsleceller och nya typer av batterier. Bränslecellsmotorer som använder väte producerar vatten i stället för koldioxid som avfall. Att köra bilar, lastbilar och bussar på batteridrivna elmotorer skulle Att växla till kärnkraft och förnyelsebara energikällor är bra sätt att minska koldioxidutsläppen vara en revolution som ökar efterfrågan på elektricitet. Han välkomnar också de tester som nu görs med att fånga in koldioxid från kraftverken. Även om de senare nu nått teststadiet behöver alla dessa innovationer många år på sig för att bli kommersiellt gångbara. Kärnkraften bra för klimatet Att växla till kärnkraft och förnyelsebara energikällor är bra sätt att minska koldioxidutsläppen. Idag svarar vattenkraften för den absoluta merparten av den förnyelsebara elproduktionen. Vid sidan av vattenkraft har Blix svårt att se att någon av de förnyelsebara energikällorna som vind, sol och biomassa ska kunna utvecklas till att bli ett väsentligt inslag av energimixen. Jag lärde mig för länge sedan att ett kilo ved kan generera ca 1 kwh elektricitet. Värdena för andra bränslen är 3 kwh för ett kilo kol, 4 kwh för ett kilo olja. För ett kilo uran är siffran 50,000 kwh. Kärnbränsle har en enorm energidensitet. Det påverkar både kärnkraftens funktion och ekonomi, påpekar Hans Blix. Han framhåller att kärnkraften idag är en teknologiskt mogen energikälla som kan byggas ut i stor skala. IAEA har nyligen rekommenderat att kärnkraften till år 2030 ska öka med 80 procent. Att intresset för kärnkraften skulle falna lika snabbt som det för etanol avfärdar Blix. Här vet man vad man har att göra med. Det är inget som man desperat kastat sig över. Bättre ekonomi lyfter kärnkraften Intresset för kärnkraften tycks vara grundmurat. Blix pekar också på att myndigheter, kärnkraftsindustrin och energibolagen utnyttjat tiden utanför strålkastarljuset väl för att bygga på sin kollektiva erfarenhet och förbättra regelverk och processer, säkerhet och avfallshantering. De gjorde sig redo för den dag då efterfrågan skulle komma tillbaka. Den tiden är nu, konstaterar Blix. Många regeringar, energibolag och privata företag världen över förordar kärnkraftsalternativet idag. Ett skäl är att förbättringar i effektivitet och säkerhet i driften av kärnkraftverken har gått hand i hand och förbättrat ekonomin, säger Blix. De oplanerade stoppen har minskat och kärnkraftverkens beräknade tekniska livslängd har ökat från runt 25 år på talet till år idag. Vi får mer megawatt från anläggningarna med samma säkerhet och under längre tid. Att säkerhet och ekonomi går hand i hand på kärnkraftverken är också ett starkt argument mot att kärnkraftsoperatörerna skulle ha intresse av att tumma på säkerheten. Säkerhet och ekonomi följs åt Den förbättrade ekonomin återspeglas även i det stora intresset från näringslivet för ny kärnkraft. Ägarna till den nya finska reaktorn Olkiluoto 3, däribland elintensiva skogsföretag, anser det uppenbarligen tillräckligt attraktivt att få el till produktionspris för att genomföra storinvesteringen. Även i Sverige samverkar företag i basindustrin för att få en liknande lösning till stånd. Historiskt har kärnkraften gett upphov till ett starkt engagemang, både från förespråkare men framförallt bland dess motståndare. Under den tid kärnkraften stått utanför det politiska och mediala strålkastarljuset tycks känslorna ha svalnat. När kärnkraften nu återigen hamnar i fokus tror Blix inte att 6 STUDSVIK NEWS NR 1 april 2009

7 STUDSVIK NEWS NR 1 april

8 Hans Blix kritikerna kommer att vara lika många. Det finns en hård kärna som går på magkänsla, men den har minskat och den kommer att fortsätta minska, säger han och lyfter fram flera skäl till att känslorna svalnat. Oron har minskat Det främsta skälet är att oron för själva strålningen minskat. Människor har fått större kunskap om strålning och dess effekter. Dessutom har kärnkraften lagt många år av säker drift mellan dagens drift och olyckorna på Three Mile Island och i Tjernobyl. Det tycks också som att den ryska olyckan är på väg att omvärderas och att flera opinionsbildare pekar på att konsekvenserna har överskattats. Ytterligare en viktig faktor är att osäkerheten kring hur det högaktiva avfallet ska hanteras också minskat. Finland har definitivt valt väg och har börjat bygga sitt slutförvar. Blix är övertygad om att Sverige som snart valt både plats och metod för lagring inom kort följer efter. De konkreta steg länderna tagit tjänar förstås som exempel på att det går att hitta lösningar och ökar trovärdigheten för att fler länder ska göra det. Hans Blix tycker att man också måste väga detta mot det alternativa avfall som fossila bränslen ger upphov till och som sänds ut i jordens atmosfär. Hans Blix avfärdar argumentet att kärnkraften inte innebär en lösning på världens energiproblem eftersom uran är en ändlig resurs. Det finns tillräckligt med uran för att dagens kärnkraftverk med befintlig teknik ska kunna användas länge till. Därtill kommer bridreaktorer som kan utvinna 60 till 80 mer uran än dagens reaktorer. Terrorhotet har ökat sedan den förra kärnkraftsvågen, men att skydda reaktorer från sabotage har alltid varit högprioriterat och kommer så förbli, framhåller Blix. Hotet finns på alla områden, se bara på transporter och kemisk industri, men ingen bransch har tidigare eller på större sätt värjt sig mot detta. Kärnkraftsvår över hela världen Med ett svep över planerna för ny kärnkraft runt om i världen visar Blix att kärnkraften verkligen tycks gå en ny vår till mötes. Kina och Indien planerar en rad nya kärnkraftverk. Den reaktor Finland bygger är den första i en ny generation, ur vilken Frankrike bygger en andra. Flera andra länder i Europa, bland annat Italien och Schweiz, väcker liv i kärnkraftsprogram som slumrat alltsedan Tjernobylolyckan våren Storbritannien har nått bred politisk enighet om en utbyggnad. Den politiska förändring som skedde Sverige i början av 2009 och som innebär att nya reaktorer kan ersätta gamla betecknar Blix som dramatisk. Och visst har det hänt något när centerpartiet som länge varit emot kärnkraften och i folkomröstningen 1980 stred för att Sverige skulle avveckla sina reaktorer inom tio år går med på att i praktiken tillåta en utbyggnad. Kapaciteten i modernare reaktorer är mer än dubbelt så hög som i de äldre svenska reaktorerna. Vi får en antalsexercis i stället för en årtalsexercis, sammanfattar Blix. Före den finansiella krisen och konjunkturnedgången var det uppenbart att flera energibolag i USA siktade på att bygga nya kärnkraftverk. USA:s president Barack Obama stödjer säker kärnkraft, vilket Blix tolkar som att USA snart återupptar byggandet av kärnkraftverk. I Turkiet och Egypten har långvariga diskussioner fått ny fart. Blix avslutar sin exposé med de planer som flera Gulfstater nu har på att bygga kärnkraftverk. Och visst höjdes en del ögonbryn när oljerika stater ville använda kärnkraft och det finns dock en oro för att detta ska underlätta för staterna i den känsliga regionen att skaffa sig kärnvapen. Som jag förstår det har inga regeringar uttryckt oro för Gulfländernas planer att bygga kärnkraftverk. Argumentet att det kan vara ekonomiskt fördelaktigt för länder med mycket olja och gas att använda kärnkraft för att producera de ökande mängder av elektricitet som behövs och exportera den olja och gas som annars skulle förbränts för att producera el tycks ha vunnit gehör. Resonemanget anses giltigt även för Iran, säger Hans Blix. Det är uppförandet av anläggningar för att anrika uran eller separera plutonium som väcker oro. Kärnvapenhotet finns kvar Icke-spridningsargumentet är relevant, framhåller Blix. Vi har alla skäl att beakta detta, säger Blix. Dagens övervakning och exportkontroller är naturligtvis viktiga och bör fortsätta. Han anser dock att det första stora medlet är avspänning, eftersom det ökar staters känsla av säkerhet och därmed minskar behovet att skydda sig med kärnvapen. Det andra är att ge länder ett erkännande så att de inte behöver skjuta sig till en plats vid bordet, säger Hans Blix. Tillgång till kärnvapen kan uppfattas som ett sätt att vinna prestige och en rätt att bli hörd. Därför är det ingen god idé att isolera stater, konstaterar Blix som också pekar på att Tyskland och Japan idag uppfattas som stormakter utan att basera sin status på kärnvapentillgång. En fredlig lösning i Mellanöstern är Att predika för andra att de ska hålla sig undan från kärnvapen som du själv har är lite som att röka cigarr och säga åt dina barn att låta blir att röka önskvärd ur alla perspektiv, inte minst ur synvinkeln att det skulle minska spänningarna och eventuella uppfattningar om att det finns ett behov av att skaffa sig kärnvapen, säger Hans Blix. Irans program för att anrika uran har höjt spänningsläget, konstaterar Blix. Han föreslår att de länder i regionen som vill utnyttja kärnkraft följer Abu Dhabis exempel och tydligt deklarerar att man inte har för avsikt att anrika uran eller utvinna plutonium i egna anläggningar. Sådana deklarationer skulle stärka förtroendet. Att utveckla anläggningar för att producera bränsle för ett begränsat antal reaktorer skulle inte vara ekonomiskt och skulle ge upphov till oro, säger han. Väst kan visa vägen Han avslutar med att notera att medan stormakterna talar mycket om destabiliserande spridning, talar det tyst om de kärnstridsspetsar de själva har. Att predika för andra att de ska hålla sig undan från kärnvapen som du själv har är lite som att röka cigarr och säga åt dina barn att låta bli att röka, noterar Blix. Med nya ledare i flera länder USA, Ryssland, Frankrike och Storbritannien, finns det hopp om att återuppväcka nedrustningen. Det skulle vara passande att matcha kärnkraftens återupplivande med en avveckling av kärnvapen. Av Lena Torlegård, Comir AB Foto: Karl-Oskar Bjurenstedt 8 STUDSVIK NEWS NR 1 april 2009

9 Foto: Studsvik Nuclear Iod-iducerad spänningskorrosion, specifik brottsyta, fluting Iod-iducerad spänningskorrosion, specific brottsyta, fluting Bestrålad Zircaloy-2 mandrel prov med en I-SCC spricka Bestrålad Zircaloy-2 mandrel prov med en I-SCC spricka Mandrelutrustning med öppen cell Ytterligare fem år med SCIP Det prestigefyllda OECD-projektet som drivits av Studsvik Nuclear sedan 2004 kommer att fortsätta ytterligare fem år. Det är det internationella bränsletestprogrammet SCIP (Studvik Cladding Integrity Program) med deltagare från Europa, Japan, USA och Korea. Anna-Maria Alvarez-Holston har varit projektledare för SCIP sedan starten. När nu projektet fortsätter som SCIP II i sommar blir det marknadschef Hans Johansson vid Studsvik Nuclear som tar över det administrativa ansvaret för projektet. Studsvik fortsätter att ha rollen som operating agent för SCIP II. Inom SCIP-projektet har studier bedrivits inom framför allt väterelaterade skademekanismer i bränsleinkapslingen. Inom projektet testas olika kapslingsmaterial främst med hjälp av mekaniska provningar och testkörningar i testreaktorer. Även modelleringar har utförts med syfte att simulera hur bränslet och kapslingen påverkas under reaktordrift. SCIP fokuserar på att öka möjligheten att förutse mekanismer som kan ge kapslingsskador. Det drivs i form av experiment, studier av grund- läggande mekanismer, utveckling av lämpliga testmetoder samt kunskapsöverföring. Resultatet används till att stödja kärnkraftsindustrin att bedöma marginalerna för att undvika sprickbildningar i kapslingen som omsluter kutsen. I sin tur leder det till ökad kärnbränslesäkerhet. Projektet syftar till att öka säkerheten under drift, bekräftar Anna-Maria Alvarez- Holston. Vi har studerat hur bränslet uppför sig vid ökad utbränning av uranet. Licensiering mot högre utbränningsnivåer samt den ständiga utvecklingen av nya kapslingsmaterial kräver kontinuerlig uppdatering av det förväntade bränslebeteendet under drift. Dessutom finns en ekonomisk aspekt på arbetet. Oplanerade driftsstopp på grund av bränsleskador resulterar i minskad produktion och ökade kostnader för underhåll. Det är ett stort intresse bland de elva länder som deltar i projektet. De representerar fyra kategorier av deltagare: de som levererar och tillverkar bränslet, kraftbolagen själva, tillsynsmyndigheter samt laboratorier som har liknande uppdrag som Studsvik. De är knutna till projektet genom kontrakt både till OECD och till Studsvik. Deltagarna bestämmer gemensamt vad som ska undersökas, rapporteras och publiceras. Nu fortsätter alltså projektet som SCIP II. Det drivs vidare utifrån medlemmarnas feedback och önskemål. Inom SCIP II ska vi fortsätta att testa bränsleinkapslingen, samtidigt som studier av olika bränslekutsar tillkommer. Bestrålningarna kommer att ske i Haldenanläggningen, berättar Hans Johansson. Där kan vi utsätta bränslestavarna för stora påfrestningar för att se hur de uppför sig i verklig drift. Undersökningarna av de bestrålade stavarna kommer sedan att göras i Studsviks Hot Cell Laboratorium och leda till en rad mekaniska tester i andra laboratorier inom Studsvik. De flesta skademekanismer som studeras är välkända sedan många år, men SCIP leder till en fördjupad kunskap om mekanismerna samtidigt som förhållandena för bränslet förändras nu och i framtiden i samband med det ökade effektuttaget ur bränslet. STUDSVIK NEWS NR 1 april

10 Största renoveringsprojektet i världen I år sker en omfattande modernisering av Oskarshamn 3 (O3). Bakgrunden är framför allt nya och högre reaktorsäkerhetskrav. Inom ramen för moderniseringsprojektet har Studsvik Nuclear erhållit en order på behandling av ton metalliskt avfall. Det föranleder speciella krav. Jag tänker på utrustningens kvalitet och att se till att transportvägar spärras av. Förutom detta tillkommer de radiologiska kraven där hänsyn tas till kontamination och dosrater. Vi måste se till att förpacka komponenterna på ett speciellt sätt vid transporterna. Lyfts materialet ut, eller hur går det till rent konkret? Allt material lyfts fram till ett schakt där det sänks ner på ett transportfordon. Fordonet transporterar materialet till en uppställningsplats eller direkt på m/s Sigyn som är Svensk Kärnbränslehanterings fartyg. Hon transporterar materialet vidare till Studsvik. Hur emballeras materialet? Skiljer det sig eftersom vissa delar ska gå via båt, andra via landsvägstransport? Materialet emballeras med specialsydda presenningar. Landsvägstransporter sker endast inom OKG. Just nu är detta det största renoveringsprojektetet inom kärkraftindustrin i världen. Aldrig tidigare har så mycket delar och komponenter bytts ut på så kort tid. Vi fick ordern redan 2007 och målet var att starta arbetet i fjol, men projektet flyttades fram i tiden så vårt arbete påbörjades först den 2 mars i år, berättar Leif Andersson, chef för affärssegmentet Sverige och de operativa avfallsverksamheterna i Studsvik Nuclear. Det är ett omfattande arbete som innebär att ton metallskrot till ett värde av 28 MSEK ska fraktas från Oskarshamn till Studsvik för att behandlas där. Volymen motsvarar ungefär hälften av en helårsproduktion för den svenska anläggningen. Det rör sig om olika typer av komponenter och systemdelar, fortsätter Leif Andersson. Delar från lågtrycksturbiner, högtrycksförvärmare och kondensortuber, för att nämna några. Merparten av metallskrotet ska transporteras till Studsvik under första halvåret i år. Dels sker det med två båttransporter, dels med specialtrailers på väg. När det anländer till Studsvik kontrolleras halten av radioaktivitet innan metallen segmenteras. Vissa delar dekontamineras varefter metallerna smälts ner för friklassning och återvinning. Andra delar som slagg och stoft skiljs ut som sekundäravfall och transporteras tillbaka till Oskarshamn. Det är mindre än fem viktprocent som går tillbaka, och då i betydligt mindre volymer än när det kom hit till oss, säger Leif Andersson Men ordern omfattar mer än omhändertagandet av metallskrotet. Projektet som går under namnet PULS, Power Uprate with Licensed Safety, innebär även att Studsvik säljer ett helhetskoncept som startar redan vid revisionen. Vi är på plats för att emballera, paketera och transportera dessa delar, berättar Bo Wirendal som är produktchef för avfallskonditionering. Några av delarna väger upp till 225 ton och då behövs noggrann planering för att få all logistik att fungera. Detta helhetskoncept introducerades redan 2004 när ett liknande arbete genomfördes på Forsmark 3. Studsvik står för omhändertagandet redan när leverantörerna är på plats i Oskarshamn för att byta komponenterna. I ett första skede är vi på plats i 20 dagar, dygnet runt och samarbetet med andra underleverantörer är helt nödvändigt för att vi ska få detta att gå i lås, säger Bo Wirendal Speciella krav klarar tunga lyft Jan-Ove Eriksson vid Oskarshamns kraftverk är miljöledare inom PULS-projektet och svarar på några frågor om arbetet som pågår just nu. Hur går det till att riva ut ton metallskrot på en så förhållandevis kort tid? De flesta komponenter är stora och kan väga upp till flera hundra ton. Så det gäller att ha en bra logistik och planering. Vi har tillsammans med Studsvik planerat och förberett detta i cirka 1,5 år. Är det många krav som måste uppfyllas i jobbet? Det är tunga och komplicerade lyft. Hur många människor är involverade i jobbet? Jag vet inte exakt, men jag gissar på cirka personer vid själva transporterna. Varför gick uppdraget till Studsvik? Vi har ett avtal med Studsvik när det handlar om aktivt skrot. Studsvik är ensamma i Sverige med ett tillstånd för att processa den här typen av avfall. Dessutom har vi goda erfarenheter från tidigare uppdrag som Studsvik utfört för vår räkning. Schaktet m/s Sigyn Foto: Oskarshamns Kraftgrupp AB 10 STUDSVIK NEWS NR 1 april 2009

11 Lösningen som alla sökt efter Studsvik har träffat ett avtal med Waste Control Specialists i Texas (WCS). Avfall som processas vid Studsviks anläggning i Erwin Tennessee transporteras till WCS för lagring, till dess att en anläggning för slutförvar på nytt är tillgänglig i USA. Det är en lösning som alla sökt efter. Vad som av många sågs som ett kritiskt datum för den amerikanska kraftindustrin visade sig inte alls vara det. Den 30 juli 2008 hade alla kärnkraftverk tömt sina lager av avfall av typerna B och C eftersom slutdeponin i Barnwell i South Carolina stängde då. Industrin förberedde sig på en lång period utan möjligheter att slutdeponera den sortens avfall. Så hur skulle detta gå att lösa? Studsvik insåg tidigt allvaret i situationen och presenterade ett antal alternativa lösningar för kraftindustrin. Den mest innovativa var en modell som omfattade avfallshantering men också en lösning på äganderättsfrågor och lagring av avfallet. Studsviks modell innebar att avfallet skulle kunna fortsätta att hanteras i enlighet med befintliga tillstånd, samtidigt som modellen eliminerade behovet av lagring av avfallet under längre tid på kraftverken. Vi visste att kraftindustrin, samtidigt som man lämnade ifrån sig sitt avfall, ville överlämna ansvaret för slutdeponering till mottagaren. Vår utgångspunkt var alltså att hitta en modell som tillfredsställde detta önskemål utan att det, efter Barnwells stängning, fanns tillgång till en fungerande slutdeponi, säger Lewis Johnson, chef för Studsviks segment USA. Anläggningen i Barnwell stängde efter att i många år ha fungerat som slutdeponi för radioaktivt avfall, vilket betydde att en ny lösning måste tas fram för det material som annars skulle ha förvarats där. Utan några nya permanentlösningar omedelbart tillgängliga fick Studsviks ledningsgrupp utvärdera ett antal alternativa lösningar, och tog fram ett branschledande koncept genom samarbetet med Texasbaserade Waste Control Specialists (WSC). Det finns tre huvudsakliga fördelar med Studsviks lösning. För det första att kunden inte behöver förändra sina befintliga processer och rutiner. För det andra följer avfallshanteringen etablerade rutiner i branschen, framtagna både genom lagar och offentliga kontroller, sedan över 20 år. För det tredje övergår äganderätten för avfallet till Studsvik, vilket tar bort eventu- ella framtida risker för kunden. Studsviks lösning innebär att avfall som annars skulle till Barnwell bearbetas vid Studsviks anläggning i Erwin, Tennessee. Avfallet genomgår en termisk behandling, Studsviks THOR-process, där det omvandlas till en askliknande substans. Denna packas sedan och skickas till WSC:s anläggning i Texas. I samband med detta övergår ansvaret för avfallet och den framtida slutdeponeringen till Studsvik. Affärsupplägget är ett typexempel på den flexibla och kreativa inställning som Studsvik har till affärsutmaningar, och är den första i sitt slag i USA. Vi fick vår licens för förvaring i Texas i december 2008 och anläggningen började ta emot leveranser i februari Den lösning vi erbjuder tillfredsställer på ett utmärkt sätt behoven och kraven hos kraftverk, lagstiftande organ och allmänhet. Den är vad vi alla har letat efter, säger Steven Jameson, chef för sälj och marknadsföring på Studsviks segment USA. STUDSVIK NEWS NR 1 april

12 Ökat intresse för kärnteknik I år var det extra roligt att delta på LARM09-mässan i Linköping. Vi presenterade ett antal möjliga examensjobb som vi planerar att genomföra under året. Stefan Asp som är ansvarig för bland annat kompetenssäkringsfrågor på Studsvik Nuclear är mycket nöjd med årets deltagande på arbetsmarknadsmässan som riktar sig till studenterna vid Linköpings universitet. De flesta universitetsstäder har sina arbetsmarknadsmässor för att visa högskole- och universitetsstudenter på de möjligheter som finns hos arbetsgivare i närområdet. För Studsvik är LARM-mässan en mycket viktig marknadsföring. Vi brukar alltid ha med oss en yngre medarbetare som kan berätta för studenterna om vilka möjligheter till jobb och karriär som finns på Studsvik, berättar Stefan Asp. I år hade jag sällskap i vår monter av Daniel Jädernäs och Gustav Pettersson. Studenternas intresse för Studsvik var mycket stort. Han förklarar uppsvinget för kärnteknik och tillströmningen till Studsviks mässmonter på den borgerliga alliansens nyligen uttalade klimatöverenskommelse. Den innebär bland annat att nya kärnkraftverk får byggas där det finns sådana idag och när de nuvarande har tjänat ut. Dessutom står vi inför en generationsväxling och vi behöver rekrytera nya medarbetare med kemi, fysik och miljö i bagaget, fortsätter Stefan Asp. Redan två veckor efter mässan har han fått in intresseanmälningar om sommarjobb och examensarbeten. Sprickbildningar i styrstavar Med mycket kort varsel och stor insats inleddes arbetet under en helg i oktober i fjol. Då fick Studsvik Nuclear uppdraget att undersöka uppkomsten av de sprickor som upptäckts i en av Oskarshamnsverkets styrstavar. Upptäckten gjordes i samband med urladdning av bränslepatroner i Oskarshamn 3. En visuell inspektion visade att den så kallade styrstavsförlängaren lutade i reaktorn och därmed uppstod svårigheter att manövrera ut styrstaven. Ofta gör kraftverken själva egna undersökningar och analyser för att komma fram till förlopp och orsaker, berättar Lotta Nystrand. Men den här gången behövdes ytterligare kompetens och utrustning som Studsvik kunde bidra med. Redan i ett tidigt skede konstaterades att skadorna uppkommit till följd av termisk utmattning. Skadorna inträffade när ett kallare renhållningsflöde blandades med det varmare reaktorvattnet i ledrören för styrstavarna. Redan morgonen efter att styrstavsförlängaren tagits ur reaktorn levererades delar från styrstaven till oss, fortsätter Lotta Nystrand. Studsvik har analysinstrument, kaputrustning och blyceller som är en förutsättning för det komplicerade undersökningsarbetet. I det första steget gjordes visuella bedömningar av sprickorna som följdes av ett steg med djupgående analyser och kartläggning. Arbetet bedrevs i ett team där även representanter från Oskarshamn och bränsletillverkarna deltog. Det visade sig senare att liknande sprickor som i Oskarshamnsfallet även upptäcktes i Forsmark 3, fortsätter Lotta Nystrand som tillsammans med kollegan Björn Claesson sammanställde en rapport över de undersökningar av Oskarshamnsverkets styrstavar som gjordes av Studsvik. Resultatet av våra analyser är ett viktigt underlag för kraftverken och reaktortillverkarna när beslut skall tas om åtgärder för att förhindra att händelsen upprepas. De båda reaktorerna i Oskarshamn 3 och Forsmark 3 ställdes av i oktober månad då skadorna upptäcktes. Det är Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) som ger tillstånd innan återstart kan ske. Strax före jul fick Oskarshamn och Forsmark tillstånd att åter starta de två reaktorerna baserat på de utredningar och åtgärder som genomförts och vidtagits. Vår tekniska verkstad i Tyskland Foto: Studsvik GmbH & Co. KG Under åren har flera procedurer och system utvecklats i Studsviks tyska verkstad. Här har metoder för att kapa rör inne i arbetsmiljöer som är radioaktiva sett dagens ljus. Ett modulsystem för att dekontaminera material i byggnader har också konstruerats här. Anläggningen har nu fått en ny chef. Den första januari tog Rainer Ernst över ledningen av verkstaden som idag har 26 anställda. Rainer Ernst har en gedigen erfarenhet från tillverkning inom kärnkraftsindustrin. Han har även kunskap om dekontaminering genom fjärrstyrning. Kompetenser som han har samlat på sig under 35 år i branschen. Alla på Studsvik önskar honom lycka till och välkomnar Rainer Ernst till de nya utmaningarna. 12 STUDSVIK NEWS NR 1 april 2009

13 Foto: Studsvik UK Ltd Nytt kontor i Kungstornet Studsvik har öppnat ett nytt kontor i centrala Stockholm. Det är beläget på Kungsgatan och rymmer för närvarande cirka 10 arbetsplatser. På gång i Storbritannien Den 6 maj invigs i Storbritannien, Lillyhall, Workington, en ny återvinningsanläggning för lågaktiv metall, Metal Recycling Facility. Förutom metallåtervinning kommer anläggningen även att användas till den mobila enheten High Force Compaction som minskar volymen av lågaktivt avfall som behöver slutförvaras. Tanken är att vi vill skapa ett gemensamt kontor för anställda som har behov av att arbeta i Stockholm, t ex för att träffa kunder. Eller om man bor i Stockholm och kanske inte vill resa till Studsvik varje dag, berättar Hans Lindgren, som var med och valde ut den mycket centralt belägna arbetsplatsen. Redan efter ett par månader är den 130 kvm stora lokalen väl utnyttjad. Vi tror också att det är strategiskt rätt med ett Stockholmskontor för att locka nyckelkompetenser vid rekrytering till flera av våra verksamheter, bland annat vår expanderande konsultverksamhet (den kan du läsa om på sid 4 i detta nummer av Studsvik News), säger Hans Lindgren. Studsvik har fått belgisk avvecklingsorder på 7,2 M Studsvik har fått ett specialistuppdrag för avvecklingen av den belgiska bränslefabriken Belgonucleaire i Dessel. Uppdraget värderas till EUR 1,8 miljoner årligen och omfattar både arbetsledare och två operatörsteam. Belgonucleaire vill avveckla anläggningen så att byggnaderna kan användas för annan kärnteknisk verksamhet. Belgonucleaire, som själva leder och koordinerar avvecklingsprojektet, har valt att ge Studsvik en expertroll som rådgivare till hela projektet. Detta eftersom Studsvik deltog i avvecklingen av Siemens fabrik i Hanau, Tyskland, under 2001 till Precis som i Dessel var även det en MOX-anläggning. Erfarenhet från att avveckla MOX-fabriker är sällsynt och är ett av skälen att Belgonucleaire samarbetar med Studsvik i detta avvecklingsprojekt, säger Alain Vandergheynst, Decommissioning Manager of Belgonucleaire. Desselfabriken kommer att vara ett viktigt projekt för Studsvik under kommande år. Det stärker vår marknadsposition både i Belgien och på avvecklingsområdet, säger Studsviks VD och koncernchef Magnus Groth. Projektet planeras att starta under våren 2009 och förväntas pågå i fyra år. STUDSVIK NEWS NR 1 april

14 Foto: Jan Lindblad Jr

15 Studsvik kalendarium April 22 april Årsstämma Maj 22 april delårsrapport för januari mars Juni 6 maj officiell invigning av Metal Recycling Facility i Storbritannien. Juli 21 juli halvårsrapport för januari juni Augusti nr av news September Oktober November December 2 november delårsrapport för januari september nr av news Januari Februari Mars STUDSVIK NEWS NR 3 DECEMBER

16 Studsvik AB Box 556, Nyköping Telefon: Fax:

30 år efter kärnkraftsomröstningen. Sten-Olof Andersson

30 år efter kärnkraftsomröstningen. Sten-Olof Andersson 30 år efter kärnkraftsomröstningen Sten-Olof Andersson Fem segment Sverige Storbritannien Tyskland USA Global Services Avfallshantering i anläggningar i Sverige Kunder i Europa; Sverige, Tyskland med grannländer,

Läs mer

Presentation för Aktiespararna April Sten-Olof Andersson

Presentation för Aktiespararna April Sten-Olof Andersson Presentation för Aktiespararna April 2009 Sten-Olof Andersson Det här är Studsvik vfallshantering Avveckling Driftoptimering Engineering & Services 2 Studsviks största marknader Försäljning 3 En stark

Läs mer

Studsvik årsstämma 22 april 2008

Studsvik årsstämma 22 april 2008 Studsvik årsstämma 22 april 2008 Verksamheter Avfallshantering Avveckling Driftoptimering Driftoptimering Engineering & Services Nya segment Sverige Storbritannien Tyskland USA Global Services Avfallshantering

Läs mer

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1 Rikta in dig på en karriär som högskoleingenjör i kärnkraftteknik www.karnkraftteknik.se RIKTA IN DIG PÅ EN KARRIÄR SOM HÖGSKOLEINGENJÖR I KÄRNKRAFTTEKNIK Vill

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Studsvik Nuclear AB:s anläggningar. Erik Slunga 2015-05-22

Studsvik Nuclear AB:s anläggningar. Erik Slunga 2015-05-22 Studsvik Nuclear AB:s anläggningar Erik Slunga 2015-05-22 Studsvikkoncernen i korthet En ledande leverantör av tjänster till den internationella kärnkraftsindustrin. Mer än 60 års erfarenhet av kärnteknik

Läs mer

Årsstämma World Trade Center, Stockholm 22 april 2013

Årsstämma World Trade Center, Stockholm 22 april 2013 World Trade Center, Stockholm 22 april 2013 2012 Ett år med åtgärder för att stabilisera verksamheten Kostnadsminskningar Tyskland positionerat för den nya marknadssituationen antalet anställda minskade

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Ringhals en del av Vattenfall

Ringhals en del av Vattenfall Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON

Läs mer

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. Forsmarks historia 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. 1970 Riksdagen beslutade att omlokalisera främst av arbetsmarknadspolitiska

Läs mer

Regionförbundet Uppsala län

Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Uppsala län Sveriges kärnavfallshantering i ett internationellt perspektiv. Seminarium den 4 december 2008 Var finns kärnavfall och hur rör det sig över jorden? Per Brunzell AROS Nuclear

Läs mer

Årsstämma World Trade Center, Stockholm 22 april 2009

Årsstämma World Trade Center, Stockholm 22 april 2009 World Trade Center, Stockholm 22 april 2009 Tillbakablick på 2008 Sverige God tillväxt och orderingång Andel av oms Storbritannien Tyskland USA Global Services Fortsatt tillväxt inom avfallshantering Beslut

Läs mer

Årsstämma World Trade Center, Stockholm 26 april 2012

Årsstämma World Trade Center, Stockholm 26 april 2012 World Trade Center, Stockholm 26 april 2012 Starkt 2011 Tydlig resultatförbättring andra året i rad Starkt kassaflöde och kraftigt reducerad nettoskuld Positiv utveckling på nya strategiska marknader Sverige

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP Box 6242 102 34 Stockholm Årsmöte och studiebesök i Ågesta Som vanligt vid SKS årsmöten sken solen från en klarblå himmel när vi anlände fredag morgon till Ågesta Kärnraftvärmeverk

Läs mer

SKI arbetar för säkerhet

SKI arbetar för säkerhet Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade

Läs mer

NyhetsblAD nr. 2012:2

NyhetsblAD nr. 2012:2 NyhetsblAD nr. 2012:2 FRÅN KÄRNAVFALLSRÅDET Den 28 mars: Kärnavfallsrådet arrangerade ett seminarium om avveckling och rivning på Studsvik Nuclear AB Den 28 mars arrangerade Kärnavfallsrådet ett seminarium

Läs mer

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste Om skyldigheter och ansvar vid avveckling och rivning av kärnkraftsreaktorer Drift av kärnkraftsreaktorer är kärnteknisk verksamhet som kräver tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

Årsstämma 2010. World Trade Center, Stockholm 29 april 2010

Årsstämma 2010. World Trade Center, Stockholm 29 april 2010 World Trade Center, Stockholm 29 april 2010 Sammanfattning 2009 Sverige, Tyskland och Global Services utvecklades väl Storbritannien och USA hade stora problem 2 Nyckeltal 2007-2009 Nyckeltal 2009 2008

Läs mer

Nämnden beslutade att till justerare av dagens protokoll utse Axel Wevel.

Nämnden beslutade att till justerare av dagens protokoll utse Axel Wevel. Sid 1/4 Protokoll fört vid sammanträde med Lokala säkerhetsnämnden vid Studsviks kärntekniska anläggningar Tid: Fredagen den 4 december 2009 kl. 10.00 12.00 Plats: Stadshuset, B-salen Närvarande ledamöter:

Läs mer

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Pressmeddelande 2009-04-08 Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Svenska folket anser att den ekonomiska krisen (37 procent) och klimathotet (18 procent) är de allvarligaste samhällsproblemen

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet; Utkom från trycket den 28 juni 2017 utfärdad den 15 juni 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om lagen

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.)

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.) Lektion 24 SCIC tis18/03/2014 TEMA: ENERGI OCH NATURRESURSER A. Tre år efter katastrofen i Fukushima (http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=4882778) Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord

Läs mer

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB 1 Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB Mina damer och herrar! Bild 1 Det är verkligen trevligt att vara med och delta i firandet av RELCONs 20-årsfirande. Varmt Grattis

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik

Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik AB SVAFO 611 82 Nyköping Beslut Vårt datum: 2014-12-11 Er referens: S-10-786 Diarienr: SSM 2010/2001 Handläggare: Simon Carroll Telefon: +46 8 799 41 24 Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid

Läs mer

Resa till Barsebäck och Risø, April

Resa till Barsebäck och Risø, April Reseberättelse Grupp Avveckling, YG 24, nyhetsbrev nr #, Datum Adam Bruce Duvheim, Hanna Åberg, Olof Tengstrand Resa till Barsebäck och Risø, 16-17 April Under en tvådagars resa gjorde vi besök på Barsebäck

Läs mer

Slutförvar av kärnbränsle lösningar i olika länder. Christopher L. Rääf Medicinsk strålningsfysik Malmö, Lunds universitet

Slutförvar av kärnbränsle lösningar i olika länder. Christopher L. Rääf Medicinsk strålningsfysik Malmö, Lunds universitet Slutförvar av kärnbränsle lösningar i olika länder Christopher L. Rääf Medicinsk strålningsfysik Malmö, Lunds universitet INTRODUKTION O Citat Nuclear power is the only large-scale energy-producing technology

Läs mer

Jobba. på Westinghouse

Jobba. på Westinghouse Jobba på Westinghouse Energibehovet i världen ökar samtidigt som kraven på miljöpåverkan skärps. Jobba på Westinghouse och gör skillnad för vår framtida energiförsörjning! Med kärnkraft kan vi producera

Läs mer

Rapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals

Rapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals Rapport Attityder till kärnkraftverk Ringhals 0-- Bakgrund och syfte På uppdrag av Ringhals har Demoskop genomfört en undersökning för att mäta allmänhetens förtroende för Ringhals kärnkraftverk. Undersökningen

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Fredspartiet. Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning

Fredspartiet. Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning Fredspartiet Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning Inledning För oss i Fredspartiet är det viktigt att kärnkraft

Läs mer

Årsstämma. 29 april 2015

Årsstämma. 29 april 2015 Årsstämma 29 april 2015 Viktiga händelser 2014 Ny organisation med tre affärsområden Konsulttjänster Bränsle- och materialteknik Avfallshantering Koncernövergripande omstruktureringsprogram (antal aktiva

Läs mer

SKB har uppdraget. att ta hand om det svenska kärnavfallet

SKB har uppdraget. att ta hand om det svenska kärnavfallet SKB har uppdraget att ta hand om det svenska kärnavfallet Att skydda män niskor och miljö I Sverige finns radioaktivt avfall. Det är SKB:s uppdrag att ta hand om detta avfall och skydda människor och miljön,

Läs mer

Fission och fusion - från reaktion till reaktor

Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion Fission, eller kärnklyvning, är en process där en tung atomkärna delas i två eller fler mindre kärnor som kallas fissionsprodukter och

Läs mer

Rapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals

Rapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals Rapport Attityder till kärnkraftverk Ringhals 00-- Bakgrund och syfte På uppdrag av Ringhals har Demoskop genomfört en undersökning för att mäta allmänhetens förtroende för Ringhals kärnkraftverk. Undersökningen

Läs mer

Det handlar om hybrid. HybrId systemet

Det handlar om hybrid. HybrId systemet Det handlar om hybrid HybrId systemet det HaNdLar Om HybrId sedan 2003 geesinknorba erbjuder hybridsystem för sina geesinknorba baklastare. under 2009 vann Hybrid plug-in systemet CIWm recycling Award

Läs mer

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump. Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord

Läs mer

Årsstämma World Trade Center, Stockholm 26 april 2011

Årsstämma World Trade Center, Stockholm 26 april 2011 World Trade Center, Stockholm 26 april 2011 Förbättrad utveckling 2010 Tydlig resultatförbättring, förlust vändes till vinst Starkt kassaflöde och kraftigt reducerad nettoskuld Positiv utveckling i Sverige,

Läs mer

SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall

SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall Här finns Sveriges radioaktiva driftavfall SFR, Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, var den första anläggningen i sitt slag när den togs i drift

Läs mer

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik Greenchem Speciality Chemicals from Renewable Resources Hållbar produktion och bioteknik Paradigmskifte för svensk kemiindustri? Det finns många skäl, såväl miljömässiga som ekonomiska, till att intresset

Läs mer

Så fungerar kärnkraft

Så fungerar kärnkraft Så fungerar kärnkraft Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som eldas med kol,

Läs mer

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick Energiläget i världen - en kvantitativ överblick Föreläsning i Energisäkerhet Ångströmlaboratoriet, Uppsala, 2011-01-17 Mikael Höök, teknologie doktor Globala Energisystem, Uppsala Universitet Hur ser

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 8 januari 9 av SKOP Lucie Riad, Regionförbundet Uppsala län,

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

Vi föreslår istället ett nytt koncept som man kan kombinera med dagens system så att övergången från gårdagen till morgondagen inte blir så radikal.

Vi föreslår istället ett nytt koncept som man kan kombinera med dagens system så att övergången från gårdagen till morgondagen inte blir så radikal. Förbränningsmotorns utsläpp av koldioxid, CO2, påverkar klimatet negativt. Vi försöker minska användandet av våra bilar för att komma bort från problemet. Vi föreslår istället ett nytt koncept som man

Läs mer

2014-01-19. Ärendenr: NV-04556-14. Till: Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se

2014-01-19. Ärendenr: NV-04556-14. Till: Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se 2014-01-19 Ärendenr: NV-04556-14 Till: Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se Miljöorganisationernas kärnavfallsgransknings, MKG:s, synpunkter på Plan and strategic environmental impact assessment

Läs mer

1. uppförande, innehav eller drift av kärnteknisk anläggning, 2. förvärv, innehav, överlåtelse, hantering, bearbetning, transport

1. uppförande, innehav eller drift av kärnteknisk anläggning, 2. förvärv, innehav, överlåtelse, hantering, bearbetning, transport Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller kärnteknisk verksamhet, m.m. Med sådan verksamhet avses 1. uppförande, innehav eller drift av kärnteknisk anläggning, 2. förvärv, innehav, överlåtelse, hantering,

Läs mer

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik. Så fungerar en Kokvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som

Läs mer

Delredovisning av uppdrag

Delredovisning av uppdrag BESLUT 2011-01-27 Handläggare: Stig Isaksson Telefon: 08-799 4186 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: SSM 2010/2632 Er referens: M2010/3091/Mk Ert datum: 2010-07-01 Delredovisning av uppdrag

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

presenterar förvärv av RACE Stockholm den 18 april 2006

presenterar förvärv av RACE Stockholm den 18 april 2006 presenterar förvärv av RACE Stockholm den 18 april 2006 Studsvik förvärvar RACE Studsvik förvärvar amerikansk verksamhet inom hantering av radioaktivt avfall RACE omsatte 2005 MUSD 40,6 med en EBITDAmarginal

Läs mer

Framställning av elektricitet

Framställning av elektricitet Framställning av elektricitet Fossileldade bränslen (kol, olja eller gas) Kärnbränsle (uran) Bilden visar två olika sätt att producera elektricitet. Den övre bilden med hjälp av fossileldade bränslen (kol,

Läs mer

A Leading Global Nuclear Services Company. Presentation av bokslutsrapport, 16 februari 2006

A Leading Global Nuclear Services Company. Presentation av bokslutsrapport, 16 februari 2006 A Leading Global Nuclear Services Company Presentation av bokslutsrapport, 16 februari 2006 Presentation Magnus Groth, VD och koncernchef Telefon: 0155 22 10 86 Mobil: 0709-67 70 86 e-mail: magnus.groth@studsvik.se

Läs mer

Våra intressenter. Det är centralt för Mälarenergi att säkerställa att vi bidrar till en låg klimatpåverkan utanför den egna verksamheten

Våra intressenter. Det är centralt för Mälarenergi att säkerställa att vi bidrar till en låg klimatpåverkan utanför den egna verksamheten 8 MÄLARENERGIS HÅLLBARHETSREDOVISNING 2018 OMVÄRLD OCH INTRESSENTER Våra intressenter Vad våra intressenter tycker, har behov av och gör när det kommer till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet har

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

VIDA Hållbarhetsrapport 2018

VIDA Hållbarhetsrapport 2018 VIDA Hållbarhetsrapport 2018 Hållbarhetsrapport Vida är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med ca 1050 anställda på 18 produktionsanläggningar, varav 9 sågverk, i södra Sverige. Produktionen är

Läs mer

Så fungerar kärnkraft version 2019

Så fungerar kärnkraft version 2019 Så fungerar kärnkraft version 2019 Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som

Läs mer

Utökad mellanlagring 1

Utökad mellanlagring 1 Utökad mellanlagring 1 SVAFO SVAFO:s uppgift är att på ett säkert och miljömässigt ansvarsfullt sätt avveckla kärntekniska anläggningar, ta hand om kärnavfall från den tidiga svenska kärnforskningen samt

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

2011-12-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar. sfr.samrad@skb.se

2011-12-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar. sfr.samrad@skb.se 2011-12-07 Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar sfr.samrad@skb.se Kommentarer och frågor från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, med anledning av

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Möte med Lokala Säkerhetsnämnden. Erik Slunga

Möte med Lokala Säkerhetsnämnden. Erik Slunga Möte med Lokala Säkerhetsnämnden Erik Slunga 2016-05-13 Myndighetsärenden Tillsynsaktiviteter genomförda under perioden 12 feb 2016 12 maj 2016 - verksamhetsbevakning från SSM inom fysiskt skydd 25/2.

Läs mer

Rapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals 2014-12-18

Rapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals 2014-12-18 Rapport Attityder till kärnkraftverk Ringhals 2014-12-18 Bakgrund och syfte På uppdrag av Ringhals har Demoskop genomfört en undersökning för att mäta allmänhetens förtroende för Ringhals kärnkraftverk.

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare Argumentkort Justitieutskottet ARGUMENT FÖR JA Argument för Ja Hur uppnår vi bäst säkerhet? Det viktigaste för säkerheten just nu är att organisationer som Grön Fred förs upp på terrorlistan. Då vet polisen

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

EUROPAS MODERNASTE RÖRKLIPPNINGSANLÄGGNING FINNS NU PÅ AXELENT I HILLERSTORP

EUROPAS MODERNASTE RÖRKLIPPNINGSANLÄGGNING FINNS NU PÅ AXELENT I HILLERSTORP X-News Nr 2 2009 Nyheter & Notiser från Axelent AB www.axelent.se Problemlösare med unikt erbjudande» Läs mer på sid 4 NYTT SAMARBETS- AVTAL MED ASEAN Nu finns vi i 38 länder.» Läs mer på sid 3 EUROPAS

Läs mer

Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs. Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem

Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs. Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem One-point-six-billion people lack access to electricity. Without electricity you cannot do anything

Läs mer

LKAB HÅLLBAR UTVECKLING

LKAB HÅLLBAR UTVECKLING Vår väg framåt 2013-10-04 LKAB HÅLLBAR UTVECKLING Lars-Eric Aaro, vd och koncernchef Boden, 17 oktober 2014 HÅLLBARHET FINNS I VÅRT DNA 1 LKAB HAR GOD TILLGÅNG TILL JÄRNMALM I NORRBOTTEN, MEN KÄLLORNA

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om undantag från kravet på godkännande

Läs mer

TOYOTA I_SITE Mer än fleet management

TOYOTA I_SITE Mer än fleet management EMPOWERING YOUR BUSINESS TOYOTA I_SITE Mer än fleet management www.toyota-forklifts.se TOYOTA I_SITE Mer än fleet management Toyota I_Site är ett kontinuerligt partnerskap för effektiv materialhantering.

Läs mer

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Tal Inledning Jag har ju växt upp i skuggan av Barsebäck kan man ju säga. Under några år satt jag tillsammans med Torsten Carlsson även i Sydkrafts

Läs mer

CR-arbetet. FRåN ORD TIll HANDlING I. Att backa in i framtiden Sid 8. Demontering av MOX fabrik i Dessel Sid 10

CR-arbetet. FRåN ORD TIll HANDlING I. Att backa in i framtiden Sid 8. Demontering av MOX fabrik i Dessel Sid 10 SENASTE NYTT FRåN STUDSVIKKONCERNEN NR 1 APRIl 2010 FRåN ORD TIll HANDlING I CR-arbetet Att backa in i framtiden Sid 8 Demontering av MOX fabrik i Dessel Sid 10 Foto: Mattias Bardå ledare av Magnus Groth,

Läs mer

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se Gilla läget i 100 000 år... I den här broschyren har vi antagit ett filosofiskt perspektiv på hur man kan tänka kring ett slutförvar av använt kärnbränsle. Du kan läsa den rätt upp och ner och själv fundera

Läs mer

Miljöredovisning Verksamhetsåret 2014

Miljöredovisning Verksamhetsåret 2014 Miljöredovisning Verksamhetsåret 2014 Snabbfakta DocuPartner AB DocuPartner är ett svenskt företag huvudsakligen verksamt inom försäljning och service av kontorsmaskiner och kontorsmaterial. Företaget

Läs mer

Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick

Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick Hans Forsström, SKB International presenterad vid ELFORSK konferens Förutsättningar för ny kärnkraft 25 januari

Läs mer

Kylvattenutsläpp i Bottenviken leder till algblomning

Kylvattenutsläpp i Bottenviken leder till algblomning Kylvattenutsläpp i Bottenviken leder till algblomning Prof. Emeritus Bo Nordell Luleå Tekniska Universitet bon@ltu.se Sköra Bottenviken Luleå den 9 mars 2019 Global energibalans Reflekterande strålning

Läs mer

Rapport Kunskap, oro, attityder Barsebäcksverket

Rapport Kunskap, oro, attityder Barsebäcksverket Rapport Kunskap, oro, attityder Barsebäcksverket 17-12-13 Bakgrund och syfte På uppdrag av Barsebäck har Demoskop genomfört en undersökning för att mäta allmänhetens förtroende för Barsebäcksverket. Undersökningen

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

VATTENFALL AB SAMRÅD INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND ATT NEDMONTERA OCH RIVA ÅGESTAVERKET

VATTENFALL AB SAMRÅD INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND ATT NEDMONTERA OCH RIVA ÅGESTAVERKET VATTENFALL AB SAMRÅD INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND ATT NEDMONTERA OCH RIVA ÅGESTAVERKET 2018-02-20 SÄKERHETEN FRÄMST Vänligen notera var närmaste nödutgångar, brandsläckare, samlingsplats och hjärtstartare

Läs mer

Text: Johan Bergquist

Text: Johan Bergquist Mitt i centrala Göteborg, i ett myller av spårvagnar och bussar, bygger Peab ett nytt hotell. Men trots att en lastbil anländer oftare än var 18:e minut har det efter tio månader inte varit några trafik

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 9 juli 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor till utskottet

Läs mer

Miljöutredning för vår förening

Miljöutredning för vår förening 04.1 Miljöutredning Miljöutredning för vår förening datum 2014-09-30 Sida 1 av 6 Introduktion I detta dokument redovisas ett antal frågor som är till för att hjälpa er i arbetet med att ta fram en miljöutredning.

Läs mer