Ledarskaps-ST Liisa Carlzon Specialistläkare internmedicin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ledarskaps-ST 2009-2013 Liisa Carlzon Specialistläkare internmedicin"

Transkript

1 Ledarskaps-ST Liisa Carlzon Specialistläkare internmedicin Dokumentet består av examinationsuppsats, personlig reflektion samt beskrivning av det individuella innehållet i ledarskaps-st

2 Innehållsförteckning: Innehållsförteckning... 2 What s in it for me? om ST-förbättringsprojekt och lärande... 3 Syfte... 3 Bakgrund... 3 Förbättringsarbete och lärande... 3 Olika syften med förbättringsarbete.. 3 Lärande och professionell identitet... 4 Förutsättningar för kompetensutveckling. 4 Effekter av lärande 5 Förmedla kunskap om förbättringsarbete inom hälso- och sjukvård... 5 Metod. 6 Resultat... 6 Diskussion.. 7 Formulera lärandemål 8 Identitet och motivation. 8 Ökad handledarkompetens 8 Strukturerad redovisning av projekt 8 Kurser 9 Reflexionsfrågor för ökat lärande 9 Sammanfattning 9 Referenser 11 Bilaga 1. Några reflexioner över ledarskaps-st. 12 Bilaga 2. Sammanställning av utbildningar och uppdrag under ledarskaps-st

3 What s in it for me? om ST-förbättringsprojekt och lärande Improving health care today must be more than an event or project or even sequences of them. For sustainable, generative, continually improving health and social care it is necessary to link the measurement of outcomes and efforts to improve the quality, safety and value of system performance with the ways we foster the development and identity of the professionals. (Barnläkaren Paul Batalden, i förordet till den svenska boken Kvalitetsarbete för bättre och säkrare vård (1)) Syfte Syftet med uppsatsen är att belysa lärandeaspekter i samband med ST-läkares kvalitets- och förbättringsarbete. Uppsatsen baseras på genomgång av litteratur på området, iakttagelser i möte med ST-läkare och studierektorer samt egna erfarenheter av undervisning i förbättringsarbete. Centrala frågor i uppsatsen är: På vilket sätt lär man sig att initiera, bedriva och utvärdera kvalitets- och förbättringsarbete inom hälso- och sjukvård? Hur bör man planera och genomföra utbildning i kvalitets- och förbättringskunskap för läkare under specialistutbildning? Bakgrund Förbättringsarbete och läkare under utbildning Under det senaste decenniet har man inom hälso- och sjukvård blivit alltmer medveten om begreppen kvalitet och förbättring och det pågår intensivt arbete att hitta former för effektivt kvalitets- och förbättringsarbete både på nationell nivå och på gräsrotsnivå i olika verksamheter. Myndigheter, politiker och flera professionsföreträdare har poängterat kunskap inom kvalitets- och förbättringsarbete som en viktig kompetens för blivande läkare. (2-4) Kunskap om förbättringsarbete lyfts fram som ett av fokusområden i framtiden i utredning om en ny grundutbildning för läkare.(5) Svenska läkaresällskapet och Svensk sjuksköterskeförening har i samarbete tagit fram en skrift som syftar till att öka kompetensen om förbättringsarbete och teamarbete på vårdutbildningar.(6) I Socialstyrelsens kompetenskrav för specialistläkare (SOSFS 2008:17) ingår krav på genomfört förbättringsarbete och för några specialiteter även obligatorisk kurs. Kompetensmålet lyder Den specialistkompetenta läkaren ska ha kunskap om och kompetens i evidensbaserat förbättringsarbete. Målet är att kunna initiera, delta i och ansvara för kontinuerligt systematiskt förbättringsarbete med betoning på helhetsperspektiv, patientsäkerhet, patientnytta, mätbarhet och lärandestyrning för att kritiskt kunna granska och utvärdera den egna verksamheten. (7) Syftet med detta kompetensmål upplevs ofta oklart, målbeskrivningen är svårförståelig och det saknas kunskap i många verksamheter för att kunna genomföra kurser och handledning på området. Dessutom utgör läkare under specialistutbildning en betydande del av arbetskraften i verksamheterna vilket leder till spänningar mellan sjukvårdsproduktion och utbildningstid. Denna bild bekräftas bland annat i Socialstyrelsens egna granskningar samt i nationella ST-enkäten (8) I en undersökning om ST-läkarnas och studierektores attityder och uppfattningar om ST-förbättringsprojekt på SU framträder en bild som överenstämmer med de nationella uppfattningarna. (9) Olika syften med förbättringsarbete Barnläkaren Paul Batalden som kan ses som en pionjär inom förbättringsarbete inom hälso- och sjukvård har skrivit om kvalitets- och förbättringsarbete i många sammanhang och också intresserat sig för hur kunskap om förbättringsarbete kan förmedlas. Han menar att syftet med förbättringsarbete består av tre komponenter: bättre hälsa, bättre processer (vård) och bättre professionell utveckling (lärande).(bild 1) Ett framgångsrikt förbättringsarbete kan således ge effekter på många sätt och att man bör se den sammansatta bilden när man diskuterar effekter av förbättringsarbete.(10) Min uppsats tar utgångpunkt i att alla dessa tre dimensioner behöver beaktas i samband med ST-läkares förbättringsprojekt samtidigt som det huvudsakliga syftet bör vara ST-läkares lärande för att som specialist kunna fungera som ledare eller deltagare i förbättringsarbete. 3

4 Bild 1. Aims of improvement Better health outcome (Cure) Better process (Care) Aims of improvement Better professionell development (Learning) Enligt P. Batalden Lärande och professionell identitet Pedagogen Knud Illeris (11) anser att det finns tre dimensioner i allt lärande: innehållsdimension, drivkraftsdimension och samspelsdimension och alla dessa dimensioner spelar roll fär individens lärande. Den professionella identiteten det vill säga hur läkare ser på sin roll och sin uppgift på arbetsplatsen gentemot medarbetare och patienter har betydelse för hur dessa lärandedimensioner gestaltas i ST-läkarnas vardag. I frågan om hur blivande specialistläkare på bästa sätt kan lära sig kvalitets- och förbättringsarbete är det därför av stor vikt att ta hänsyn till alla dessa dimensioner för att förstå framgångsfaktorer och hinder för lärande. Flera forskare har undersökt hur läkares professionsidentitet ser ut och hur det kan påverka lärandet. Sosiologen Julia Evetts (12) beskriver att typiskt för professionsidentiteten är bland annat rätten att definiera problem, självständigt beslutsfattande samt starkt kollegialt samarbete. Samma slutsats gör Barbro Dahlblom-Hall och Birgit Jacobsen som i sin bok Lära läkare förändra diskuterar betydelsen av profession och kultur och vilka konsekvenser de får för läkarnas möjligheter att påverka hälso- och sjukvård. (13) I en studie från 2007 ville man utforska hur läkare och civilingenjörer uppfattade sin professionella kunskap i relation till studier och det faktiska arbetet (14). Läkare betonade specialistkunskaper och sociokommunikativ kompetens som det viktiga i utbildningen och upplevde att de under utbildningen förbereds både teoretiskt och praktiskt för en väldefinierad yrkesroll. Dessa beskrivningar stödjer uppfattningen av läkares självbild som specialistkompetenta experter. Att arbeta med kvalitets- och förbättringsarbete i ett multiprofessionellt team kräver andra, mer generella, kunskaper och en bredare syn på sin roll som läkare i modern hälso- och sjukvård. Denna kunskapssyn avviker från den traditionella uppfattningen av professionell kunskap bland läkare och kan utgöra ett hinder för lärande. Förutsättningar för kompetensutveckling För att utbildningsmoment skall resultera i varaktigt lärande behövs tid för reflexion, handlingsutrymme, interaktionsutrymme, organisationskultur som stödjer lärande och förändring samt individens lust och engagemang att lära.(15) Som grundprinciper för vuxenutbildning i en kontext av kompetensutveckling betonas deltagarnas möjligheter att påverka utbildningens mål och innehåll samt möjligheten att relatera till det egna arbetet (16). I samband med ST-läkarnas förbättringsarbete kan det handla om möjlighet till relevanta projekt, handledarstöd för reflektion för att öka lärandet, utrymme i schemat för att genomföra projekt och en organisationskultur där förbättringsarbete uppskattas och uppmärksammas.(9) 4

5 Effekter av lärande För att utveckla lärandemöjligheter behöver man diskutera önskade effekter av olika utbildningsinsatser och utveckla sätt att utvärdera dessa. Man kan diskutera effekter av lärande (eng. learning outcomes) ur många infallsvinklar. En målsättning med att utbilda samtliga ST-läkare i förbättringskunskap är i slutändan bättre hälsa i samhället men det är svårt att mäta effekter av enskilda projekt eller kurser på den nivån. (17) Det krävs således andra sätt att utvärdera lärandet. Man kan i stället fråga ST-läkarnas egen uppfattning om deras lärande och attityder, göra kunskapskontroller eller iaktta ändrat beteende som resultat till lärande. Ett annat sätt att närma sig frågan är att börja med att definiera och konkretisera lärandemålet inom kvalitets- och förbättringsarbete både nationellt, lokalt och individuellt med varje ST-läkare. I samband med kurser i förbättringsarbete bör man definiera målen för kursen och diskutera vad som är möjligt och inte möjligt att lära sig inom ramen för kursen. Vilka projekt och vilka kurser den enskilda ST-läkaren behöver genomgå styrs sedan av de lärandemål man satt upp tillsammans med sin handledare. I den pedagogiska litteraturen kallas kopplingen mållärandeaktivitet-bedömning för constructive alignment. (18) The Institute och Healthcare Improvement har definierat kunskap om förbättringsarbete inom hälso- och sjukvård med hjälp av 8 kunskapsdomäner.(19)(tabell 1) Uppfattning om dessa kunskapsdomäner kan både underlätta genomförande av förbättringsprojekt men också bidra i planeringen av ST-läkares utbildningsplan då kurser och förbättringsprojekt kan leda till lärande inom dessa kunskapsdomäner i olika omfattning. Tabell 1. Institute of Healthcare Improvement (IHI): Eight Knowldge Domains of Improvement. 1. Health care as process, system. The interdependent people (patients, families, eligible populations, caregivers), procedures, activities, and technologies of health caregiving that come together to meet the need(s) of individuals and communities. 2. Variation and measurement. The use of measurement to understand the variation across and within systems to improve the design and redesign of health care. 3. Customer / Beneficiary knowledge. Identification of the person, persons, or groups of persons for whom health care is provided or may be provided in the future, an understanding of their needs & preferences and of the relationship of health care to those needs and preferences. 4. Leading, following and making changes in health care. The methods and skills for designing and testing change in complex organizational care-giving arrangements, including the general and strategic management of people and the health care work they do in organizations. 5. Collaboration. The knowledge, methods and skills needed to work effectively in groups, to understand and value the perspectives and responsibilities of others and the capacity to foster the same in others, including an understanding of the implications of such work. 6. Social context & accountability. An understanding of the social contexts (local, regional, national, global) of health care giving and the way that expectations arising from them are made explicit. This specifically includes an understanding of the financial impact and costs of health care. 7. Developing new locally useful knowledge. The recognition of the need for new knowledge in personal daily health professional practice and the skill to develop new knowledge through empiric testing. 8. Professional subject matter. The health professional knowledge appropriate for a specific discipline and the ability to apply and connect it to all of the above. Förmedla kunskap om förbättringsarbete inom hälso- och sjukvård Kunskap om utbildning inom kvalitets- och förbättringsarbete i sjukvården i Sverige är begränsat. Det finns en del utbildningar i landet som riktar sig främst till sjuksköterskor, verksamhetsutvecklare och chefer. Det finns också en del erfarenhet från grundutbildningar där man infört förbättringskunskap i utbildningsplanen. På senare tid har man till följd av de nya kompetenskraven för specialistläkare börjat med olika utbildningsinsatser för ST-läkare. Dessa är fortfarande småskaliga och ofta pilotverksamhet. Det finns en del kursutvärderingar att tillgå (20) men någon strukturerad genomgång eller utvärdering finns inte. Forskning om effekter av ledarskapsutbildning under specialistutbildning tyder på att en kombination av intensivkurs och upprepade grupphandledninggsträffar är gynnsamt för ledarutveckling.(21) Detta kan vara av intresse då utbildning i kvalitets- och förbättringsarbete ibland 5

6 integreras i ledarskapsutbildningar. På vissa håll i landet har man kombinerat kurs i vetenskaplig metodik och kurs i kvalitets- och förbättringsarbete för ST-läkare. Internationellt finns en hel del publicerade rapporter om vilka upplägg man prövat i syfte att utbilda läkare i förbättringskunskap.man kan se att lärandeaktiviteterna antingen syftar till 1) ökad kunskap om principer och metoder för förbättringsarbete, 2) ökad kunskap om specifika färdigheter inom förbättringsarbete (tex. kunskap om patientsäkerhet, samarbetsfärdigheter, systemkunskap) eller 3) lärandeaktiviteter som består av förbättringsprojekt och skapar möjligheter till lärande inom många kunskapsdomäner. (22-25) Utifrån dessa rapporter går det inte att säga att en specifik lärandemetod skulle vara överlägsen andra. På basen av systematiska översikter beskrivs däremot några generella principer för framgångsrik undervisning i förbättringskunskap: lärandeaktiviteter som kombinerar didaktisk och erfarenhetsbaserat lärande(i), lärandeprojekt kopplade med verksamhetens kvalitetsarbete(ii), bedömning av uppnådda lärandemål (III) samt ökat fokus på utveckling av professionell identitet under hela läkarutbildningen(iv). För att detta skall vara genomförbart bör man satsa på utbildning av lärare och kliniker(v) samt utnyttja befintliga resurser och kompetens inom kvalitets- och förbättringsarbete i verksamheterna (VI). (17,26.) Flera rapporter betonar att det har varit värdefullt att utbildningen och projekten bedrivits i små interprofessionella grupper.(24) I några rapporter beskrivs hur man genomfört utbildningsmoduler där faktakunskaper kombineras med projekt baserade på kvalitetsregister eller lokala befintliga uppföljningsdata. (24, 27) Man har då funnit fördelar i att projekten lett till både ökat lärande och ökad nytta för patienter och sjukvård samtidigt som det på klinikerna funnits kompetens i att driva och handleda ST-läkare i dessa kliniknära projekt. I Sverige pågår också projekt att kartlägga och ta fram lärmodeller inom förbättringskunskap med utgångspunkt i kvalitetsregister.(28) Metod I detta arbete har jag, med utgångspunkt i litteraturen, analyserat egna erfarenheter av lokala förutsättningar och prövat nya lärandeaktiviteter i syfte att öka kunskap om förbättringsarbete och lärande. Uppgifterna baserar sig på egna iakttagelser, minnesanteckningar och kursutvärderingar som deltagare för Kursen i förbättringskunskapskurs för ST-läkare, som kursledare för 2-dagarsinternat med tema förbättringskunskap hösten 2011 för 10 ST-läkare på medicinkliniken/su, Område 3 (ST-kurs 1) samt hösten 2013 för 11 ST-läkare på kirurgkliniken/su (ST-kurs 2) samt i samband med temadag om förbättringskunskap för ca 25 studierektorer på SU hösten (ST-kurs 2 och temadag för studierektorer genomfördes tillsammans med Åsa Robinson, specialistläkare på ÖNH-kliniken/SU.) Resultat I tabell 2 redovisas resultat i relation till de generella principer för framgångsrik undervisning i förbättringsarbete som rekommenderas i litteraturen. (17,26) Första delen (A) belyser hur dessa generella principer han beaktats i samband med kurser och teamadag för ST-läkare och studierektorer. Andra delen (B) handlar om hur upplägget med ett obligatoriskt förbättringsprojekt för ST-läkare kan analyseras i ljuset av dessa principer. Tabell 2. Resultat i relation till generella principer för undervisning i förbättringsarbete. Principer för lärandeaktiviteter inom förbättringsarbete I.Växlande didaktiska och erfarenhetsbaserade metoder II.Projekt bör kopplas till klinikens kvalitetsarbete A. Erfarenheter från kurser och workshops B. I samband med ST-förbättringsprojekt - Kombination av korta föreläsningar och grupparbeten med utgångspunkt i verkliga problemställningar har bidragit till motivation och lärande. -Inom ramen för kurser har riktiga problemställningar använts som övningsexempel. -SU:s modell för kvalitetsutveckling -Enbart ST-förbättringsprojekt utan inhämtning av grundläggande faktakunskaper är vanligt förekommande. Det finns risk för att projekten blir engångsföreteelser utan lärande inför framtiden. -Bra grundläggande kunskaper kan bidra till ett mer lyckat ST-projekt vilket i sig leder till större motivation och lärande. -Merparten av ST-läkare gör sina projekt inom den egna verksamheten. Koppling till verksamhetens generella visioner och kvalitetsprojekt kan förbättras. 6

7 III.Bedömning av uppnådda lärandemål IV.Fokus på professionell utveckling genom hela läkarprogrammet V.Utbilda lärare och kliniker i förbättringskunskap VI.Utnyttja befintliga resurser (FOKUS-modellen) har belysts under kurser och temadag. -Respektive klinikens kvalitetskordinator har varit gästföreläsare på ST-kurserna. Kvalitetskordinatorer och ST-läkare har haft lite kunskap om varandras arbetsuppgifter och roller. Det har varit svårt att hitta bra form och innehåll för dessa tvärprofessionella undervisningsmoment. -Upplägg med samlad ST-läkargrupp från samma klinik har möjliggjort fördjupning i klinikspecifika ämnen. -ST-kurser har haft tydliga kursmål. -Begreppet lärandemål inom förbättringsarbete är okänt för ST-läkare och studierektorer. Det har därför varit ett centralt tema på kurser och temadag. -ST-läkare har inom ramen för kursen visat behov att diskutera organisationens och klinikens kultur och den professionella identiteten. Uppmuntran och utrymme för detta är viktigt. -Upplägg med samlad ST-läkargrupp från samma klinik möjliggör diskussioner om den egna kliniken. Det finns risk för problemältande men också möjlighet till konstruktiva diskussioner med hjälp av handledare och hänvisning till förbättringskunskap. -Läkare som ledrare för kurser och temadagar kan vara en viktig signal om den professionella identiteten och förbättringsarbete. En kliniker och kollega som föreläste om förbättringskunskap inom det egna fältet var ett uppskattat inslag på ST-kurs 2. -Att både ST-läkare och studierektorer får grundläggande kunskaper inom förbättringsarbete verkar angeläget. -Vi har diskuterat eventuella föreläsningar för alla läkare på respektive klinik men det har inte blivit av. -ST-studierektorn har varit med på STkurserna. Att bjuda med handledare kan vara ett alternativ i framtiden. -ST-kurser och temadag har ordnats med interna resurser från SU. Som nyblivna specialister har vi i kursledningen haft lätt att identifiera oss med ST-läkare och anpassa upplägget för deras behov. -Koppling till SU:s kvalitetsorganisation har varit svår att få till på ett bra sätt. -En del ST-läkare gör sitt ST-projekt som del i ett större projekt. Det kan finnas risk att STläkaren har en passiv roll i en större grupp och lärandet blir begränsat. -Begreppet lärandemål inom förbättringsarbete är okänt för ST-läkare och studierektorer. Många ST-läkare har vittnat om att de aldrig tänkt på sitt eget lärande i samband med ST-förbättringsprojekt. Många ST-studierektorer och handledare saknar kunskap om hur lärandemål inom förbättringskunskap kan formuleras och bedömas. -Flera studierektorer upplever att ST-läkare inte uppfattar att förbättringskunskap är viktigt. Även bland studierektorer och handledare finns uppfattningar om att förbättringsprojektet är något man måste göra en gång under sin ST men inte fortsätta med sedan. -I lokal enkät svarar ändå många ST-läkare på SU att de tycker att förbättringsarbetet bör finnas kvar i ST. -Många studierektorer upplever att det finns bristande kunskaper om förbättringsarbete hos handledarna. Att ordna kurser i förbättringskunskap till alla ST-läkare är ett sätt att på sikt öka kompetensen bland specialister och därmed i handledargruppen. -Samarbete med andra yrkesgrupper eller eller andra kollegor på närliggande kliniker används sällan. Diskussion Litteraturgenomgången och resultaten tyder på att det nuvarande upplägget där ST-läkare gör ett verksamhetsnära förbättringsprojekt kan vara ett framgångsrikt sätt att öka läkarnas kunskaper om förbättringsarbete. För att läkare i framtiden skall kunna vara delaktiga och leda kvalitetsutveckling i vården bör man dock arbeta för att ST-läkare skall uppleva sina förbättringsprojekt meningsfulla. Det är viktigt att välja relevanta projekt som med rätt stöd kan leda till mätbar förbättring för patienterna men också till ST-läkares utveckling mot de mål hen önskar/behöver. För att detta lärande skall ske behöver man se över lärandemålen i specifika projekt, se till att läkare även får med 7

8 sig grundläggande generaliserbara kunskaper i förbättringsarbete, öka handledarkompetensen på området och diskutera frågor som handlar om professionell identitet och professionella roller på våra arbetsplatser. Formulera lärandemål Jag föreslår att ST-läkare tillsammans med sin handledare och studierektor diskuterar vilka intressen ST-läkaren har och vad hen vill lära sig av ett förbättringsprojekt. Öppen diskussion om ST-läkares individuella ambitioner kan underlätta val av projekt, behov av handledning och stöd, schemaplanering samt möjligheter till feedback under och efter genomfört projekt. Dessutom kan samtal om ambitioner och önskat lärande belysa behov av kurser och möjligheter att träna andra närliggande kompetenser i samband med förbättringsprojekt (tex. ledarskap, kommunikation, pedagogik). Som utgångspunkt kan t.ex. IHI:s olika kunskapsdomäner användas. Val av projekt är avgörande för vilka resultat och vilket lärande som kan ske. Till exempel att skriva ett nytt PM eller ordna en utbildningasdag är begränsade projekt där merparten av kompetenser som behövs i förbättringsarbete aldrig krävs eller utvecklas. Att ta del i ett större pågående projekt ger möjligheter till lärande på många nivåer men det finns också risk att ST-läkaren blir en iaktagare och får begränsat med egna erfarenheter och lärdomar. Många ST-läkare gör olika sorters kartläggningsprojekt som sitt förbättringsprojekt. Dessa projekt ger möjlighet att lära sig om kvalitativa mätinstrument och processer men väldigt lite om själva förändringsarbetet. Att leda mindre strukturerade projekt i interprofessionella grupper, som med fördel kan ingå som del i större projekt, erbjuder erfarenheter och möjliggör lärande inom många olika kunskapsdomäner. Identitet och motivation Handledarsamtal om ST-läkares ambitioner och tankar om eget lärande i samband med förbättringsarbete är viktigt för den egna motivationen. Det kan också belysa hur ST-läkaren ser på sig själv och sin framtida yrkesroll och öppna för samtal om den professionella utvecklingen i en bredare mening. Att få rätt stöd och uppmuntran är naturligtvis viktigt och där spelar klinikens kultur stor roll. Att reflektera över egna ambitioner och yttre förväntningar kan bidra till lärande. En struktur där ST-läkarna presenterar sina arbeten på kliniken och/eller utanför den egna arbetsplatsen är ett sätt att synliggöra och skapa diskussion om läkarrollen och kvalitets- och förbättringsarbete. Ökad handledarkompetens Handledare och studierektorer har en avgörande roll för ST-läkaranas lärande i samband med förbättringsprojekt. Att öka handledarnas kunskaper inom förbättringsarbete är således centralt. Detta kan ske genom långsiktiga satsningar på kurser inom förbättringskunskap till ST-läkare och specialister. För snabbare och bredare genomslag behövs även andra metoder för kunskapsspridning. Man kan tänka sig att handledning i förbättringsprojekt får mer utrymme på handledarkurser. Man kan ha förbättringskunskap som ämne på klinikmöten eller vidareutbildningsdagar för specialister. I många verksamheter ordnas handledarkollegier där handledarna diskutera enskilda ST-läkares kompetenser. Dessa handledarkollegier kan också vara ett forum för strukturerade samtal och erfarenhetsutbyte om specifika kompetensmål, däribland förbättringskunskap, och hur man på kliniken handleder och bedömer dessa kompetenser. För vissa projekt kan en annan specialist eller en annan yrkesgrupp vara mer lämpad som handledare. En särskild förbättringshandledare med kunskaper om både förbättringsarbete och handledning kan vara ett alternativ om det saknas kompetenta och/eller intresserade handledare i den egna verksamheten. Strukturerad redovisning av projekt Hur projekt väljs, genomförs och redovisas varierar stort i dag. Socialstyrelsen kräver i dag väldigt kort redogörelse av förbättringsprojekt och ansvaret för att kompetensmålet fylls lämnas åt handledaren. Strukturerad redovisning av projekt kan bidra till lärande för den enskilda ST-läkaren och andra i och utanför den egna verksamheten. Strukturerad redovisning kan också underlätta feed-back och bedömning av uppnådd komptetens. Jag skulle gärna se ett centralt beslut inom SU att ST-läkarna bör redovisa sina förbättringsprojekt skriftligt och att alla rapporterna läggs ut i en databas för lärande och inspiration för andra. Den skriftliga rapporten bör följa någon vedertagen struktur för förbättringsarbete (tex. FOKUS, DMAIC, PDSA, Nolan) och inkludera en reflexion om ST-läkares roll 8

9 i arbetet och eget lärande. Former för redovisning på den egna kliniken kan variera beroende på förbättringsprojekt och klinikens struktur och kultur på området. Kurser Vissa specialiteter har krav på kurs inom förbättringskunskap under ST medan merparten av specialiteter enbart kräver genomfört projekt. Inhämtning av grundläggande teoretiska kunskaper inom förbättringsarbete kan dels underlätta för genomförandet av ett projekt och därmed leda till större tillfredställelse, motivation och lärande. Kurser kan också bidra till att egna lärdomar får en generaliserbar ram för att kunna delta i nya förbättringsprojekt och som handledare för förbättringsprojekt senare. Därför vore det önskvärt att alla ST-läkare även lär förbättringsarbete i form av en kurs eller genom självstudier. Riktade kurser till enskilda klinikers samtliga ST-läkare och eventuellt handledare kan vara ett alternativ då olika kliniker har olika behov och förutsättningar till förbättringprojekt. På många kliniker finns önskan att ST-läkare kombinerar vetenskapligt arbete och förbättringsprojekt. Att integrera undervisning i förbättringsarbete i kurser om vetenskaplig metodik kan också vara ett sätt att öka kunskap om kvalitets- och förbättringsarbete och belysa skillnader mellan forskning och utveckling. Nationell plattform för förbättringskunskap driver en nätsida där det finns mycket material, tips och länkar till litteratur och nätkurser inom förbättringskunskap.(28) Genom information om plattformen till handledare, studierektorer och länkar via ST-hemsidor kan fler ST-läkare ta del av detta material. Reflektionsfrågor för ökat lärande Ett reflekterande förhållningssätt och egna tankar över det man gjort och lärt sig är viktigt för den professionella utvecklingen och ett långsiktigt lärande. I samband med förbättringsprojekt kan reflektionsfrågor underlätta för STläkaren att se framgångsfaktorer och förhinder i det egna arbetet och ge möjligheter till framgångsrikt förbättringsarbete under projektet och i framtida arbete. Ett urval av reflektionsfrågor kan vara underlag till handledarsamtal och underlätta feed-back och bedömning. Förslag på reflektionsfrågor i samband med förbättringsprojekt finns i tabell 3. Sammanfattning Läkares kunskaper om och engagemang i förbättringsarbete är viktigt för framtidens hälso- och sjukvård. Alla STläkare i Sverige gör ett kvalitets- och förbättringsarbete som del i sin ST. Önskat och skett lärande i samband med dessa projekt bör diskuteras och synliggöras för att ST-läkare skall kunna leda och delta i förbättringsarbete framöver. Kunskap inom förbättringsarbete innehåller både teoretisk kunskap, praktiska färdigheter och kunskap som handlar om egna och organisationes värderingar och förhållningssätt. Kurser och projekt under ST kan planeras så att de kan leda till lärande inom samtliga dessa kunskapsdomäner. Engagerade och kompetenta handledare samt stöd i organisationen är viktigt för att projekten skall kunna leda till nytta för patienterna och till lärande för ST-läkarna. 9

10 Tabell 3: Förslag på reflektionsfrågor i samband med förbättringsarbete. Frågornas siffror relaterar till motsvarande teman i IHI:s kunskapsdomäner. 1. Process- och systemkunskap -Vilka processer berörs av mitt förbättringsprojekt? Hur tar/tog vi hänsyn till dessa processer i planeringen? 2. Variation och mätningar -Finns det oönskad variation och vad har det för konsekvenser? -Hur vet vi om det vi tror är ett problem verkligen är ett problem? -Hur vet vi om vårt projekt att gjort skillnad? 3. Kund, nytta, kvalitet -Vilka är den verksamheten till för som jag vill förbättra? -Vad innebär kvalitet i den processen? 4. Leda, genomföra och följa upp förändring -Vem/vilka har drivit arbetet? Vilka drivkrafter behövs? -Har det funnits hinder eller motstånd på vägen? Hur har jag/gruppen tacklat eventuella hinder? -Har vi haft struktur och metod i förändringsarbetet? Vad har det inneburit för fördelar/nackdelar? 5. Samarbetsförmåga -Vilka har jag samarbetat med i projektet? Hur har det gått? -Vad har jag haft för roll i gruppen? Hur kom det sig? Nöjd? -Har det funnits konflikter och vad har det handlat om? -Hur har jag/vi kommunicerat? -Vad kan jag lära mig om mig själv och grupper? 6. Social kontext och ansvarstagande 7. Förmåga att utveckla ny lokal kunskap -Hur sker kvalitets- och förbättringsarbete i min verksamhet? -Vilka krafter finns lokalt och nationellt för att förbättringar skall ske? -Vilken påverkan har den ekonomiska styrningen på mitt projekt och andra projekt?- På vilket sätt är detta projekt viktigt för kliniken? -I ljuset av det jag vet nu, vilka kvalitetsbrister finns i min verksamhet och hur skulle man kunna gå vidare med dessa? Är jag intresserad av att göra det? 8. Ämnesspecifik yrkeskunskap -Vilka förkunskaper krävs/krävdes i detta projekt? Vilka specifika yrkeskunskaper behövdes för genomförande av projektet? Vad innebar det för dynamiken och sammansättningen av gruppen? Vilka kunskaper hade jag som var viktiga för projektet/gruppen? 10

11 Referenser: 1. Nordstörm, G (red.) Kvalitetsarbete för bättre och säkrare vård. Studentlitteratur, Thor, J. Förbättringskunskap bör tillämpas i förändringsarbetet i vården. Läkartidningen, 2002, nr 34; Hansell B. Hur kan underläkare förbättra vården? Moderna läkare, 2/ Rekommendation angående lärandemålet medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete under ST. Gemensamt uttalande från SLS.s utbildningsdelagation och Sveriges läkarförbunds utbildnings- och forskningsdelagation, 2009.http://www.sls.se/PageFiles/203/090626gmut.pdf 5. För framtidens hälsa - en ny läkarutbildning, Statens offentliga utredningar 2013:15 6. Svenska läkaresällskapet och Svensk sjuksköterskeförening(2012): Förbättringskunskap och teamarbete, 7. Socialstyrelsen, Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar ST i teori och praktik, Socialstyrelsen, Artikelnr Det röda skynket, ett ST-projekt, Sahlgrenska universitetssjukhuset, 2011(?) 10. Batalden, P. What is quality improvement och how can it transform healthcare? Qual Saf in Health Care 2007;16: Illleris, K. Lärande. Studentlitteratur, Evetts, J.The Sociological Analysis of Professionalism: Occupational Change in the Modern World. International Sociology, 2003:18; pp Dahlblom-Hall, B. Lära läkare förändra- för att få sjukvården med sig. Natur och kultur, Berglund, G.(red) Anställningsbarhet perspektiv från utbildning och arbetsliv. Studentlitteratur, Nilsson, P.(red) Human Resource Development att utveckla medarbetare och organisationer. Studentlitteratur, Rockey J.Employee development using adult education principles. Industiral and commercial Training, 2004, 36, vol 2, pp Wong, Quality improvement in medical education: current state and future directions, Medical Education, 2012, 46: Biggs, J. Aligning teaching for constructing learning, The Higher Education Academy, ucting_learning.pdf 19. The Institute of Healthcare Improvement (1998) %20EightKnowledgeDomainsforHealthProfessionalStudents_5216cd8e c77-90b ecab78/KnowledgeDomains.pdf 20. Praktisk kurs i förbättringsarbete, Kursrapport, Region Gotland, 21. Bergman, D. Leadership development: A comparative evaluation of short-term and long-term programmes in Swedish health care. (Avhandling) Stockholm, Karolinska Institutet, Ogrinc G. A framework for teaching medical students and residents about practice based learning and improvement, synthesized from a literature review. Academic Medicine. 2003;78(7): Boonyasi RT. Effectiveness of teaching quality improvement to clinicians. JAMA. 2007:298(9): Patow, C. Residents Engagement in Quality Improvement: A systematic Review of the Literature. Academic Medicine, Vol 84;1, Voss JD. Changing conversations: teaching safety and quality in residency training. Acad Med 2008;83(11): Amstromg,G. Designing education to Improve Care, The Joint Comission Journal of Quality and Patient Safety, Vol 38;1, Vinci, L. Effect of a quality improvement curriculum on resident knowledge and skills in improvement. Qual Saf Healts Care 2010;19: Nationella platformen för förbättringskunskap, 11

12 Bilaga 1: Några reflexioner över ledarskaps-st. Vad var den största utmaningen i LST och vad kan jag lära mig av det? Vad gör jag om 5-10 år och vad tar jag med mig från LST dit? Njaa utmaningar har varit många men inga övermäktiga direkt. Jag tänker att det dels handlar om utmaningar gentemot mig själv och dels är fråga om utmaningar som har att göra med mitt förhållande till medarbetare och organisationen. Innan jag började min LST, under ST-utvecklingsprogrammet, auskulterade jag hos min chef i 4 dagar. Då kallade några av mina kollegor mig sådär lite skämtsamt för lillchefen. Det fastnade hos mig och jag har varit känslig för den sortens kommentarer sedan dess. Det kan väl du göra, du gillar ju allt sånt där administrativt. Mina chefer och många av mina kollegor har stöttat mig men jag har blivit ledsen och lite arg om jag upplevt att andra inte uppskattar det jag gör. Att kunna hitta ett förhållningssätt till nära kollegor som tycker att läkare skall vara kliniker och inte hålla på med annat har varit en utmaning för mig. Att få mer kunskaper om ledarskap, pedagogik och förbättrigsarbete har också inneburit att jag ser min organisation och arbetssammanhang på ett nytt sätt. Att se mina chefer, ledningsstrukturen på Sahlgrenska akademin eller projektledningen för LST med dessa nyfikna och kritiska ögon har lett till en inre kamp om trovärdighet och samarbete. Hur hanterar jag samarbete i sammanhang där jag känner mig kritisk till överordnade och måste balansera mellan uppriktighet och anpassningsbarhet? Kanske är jag som ett barn som lösgör sig från sina föräldrar. Trots, förlust och självständighet. Den största utmaningen har ändå varit jag själv. Mitt behov av att vara omtyckt, betydelsefull och kompetent. Att välja uppdrag som är ovana för mig själv och ovanliga i organisationen och där det är otydligt vad som väntas av en. Att samtidigt också välja bort: välja bort andra karriärsmöjligheter, välja bort delar av det sociala sammanhanget på arbetsplatsen, välja bort den föräldralediga dagen. Det har fått mig att tvivla på min kompetens och stundtals fått mig att känna mig ensam. Jag har insett att jag är otroligt ovan vid att sätta egna mål och visioner och ovan vid att följa upp dom målen för att kunna känna mig nöjd. Jag har lärt mig hur viktigt fungerande arbetsgrupper kan vara i sådana situationer. Om fem år tror jag att jag, såsom nu, kommer att arbeta deltid kliniskt och deltid med undervisning och handledning inom ledarskap och samarbete. Jag vill på sikt skifta fokus från grundutbildningen till ST-utbildningen och i alla fall tillfälligt till mer personliga men kanske också samtidigt med komplexa handledningsuppgifter. Det jag lärt mig om utbildningsplanering, grupputveckling, pedagogik och förbättringskunskap kommer allt att komma till användning. Men framförallt har jag lärt mig att välja Liisa Carlzon 12

13 Bilaga 2. SAMMANSTÄLLNING AV UTBILDNINGAR OCH UPPDRAG UNDER LST UTBILDNING INOM LEDARSKAP: UL (Utvecklande Ledarskap) JGL (Jämställdhet Göra Lära) 2011 Utbildningsinternat om konflikthantering 2012 F-UGL, Försvarshögskolan 2012 UTBILDNING INOM KVALITETSARBETE: Förbättringskunskap för ST-läkare, Chalmers tekniska högskola (7,5hp) Händelseanalys, SU 2012 Markörbaserad journalgranskning, VGR 2013 UTBILDNING INOM PEDAGOGIK: Handledarutbildning SDI (Strength Deployment Inventory) 2011 Utbildningsinternat om kommunikation och coaching 2011 Arbetslivets pedagogik, Göteborgs universitet, 15 hp 2012 H-UGL, Försvarshögskolan 2013 UPPDRAG: Processledare för professionell utveckling, Läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin 2011-> Läkarprogrammets representant i projekt om interprofessionell simulering, Sahlgrenska akademin 2013-> Läkarenhetens representant i medicinklinikens kvalitetsgrupp 2012-> Medverkande i samverkansgrupp för interprofessionellt lärande samt i arbetsgruppen för medicinsk pedagogik, Läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin 2012-> PROJEKT: Planeringsgrupp för VGR:s deltagande på Framtidens specialistläkare 2010 Föreläsare på studierektorsdagar, SU 2012&2013 SDI- handledare på ST-utvecklingsprogram 2012 Föreläsare på Framtidens Specialist Läkare (FSL) 2012 Kursledare för ST-internat med tema förbättringskunskap 2012&2013 Författare till kapitel om ledarskap för ST-läkare 2013 Poster om professionell utveckling och ledarskaps-st på AMEE 2013 Liisa Carlzon/December

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013 Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar Stockholm 18 juni 2013 Michael Bergström Sektionen för hälso- och sjukvård Avd för vård och omsorg Som det är Det finns en tråd du följer

Läs mer

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Projekttid VT11-HT13 Liisa Carlzon Katarina Jood Elisabet Lönnermark Mats Wahlqvist Anders Ågård

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation Kvalitet och patientsäkerhet Signaler från sektioner/specialitetsföreningar

Läs mer

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Rättspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Interprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU

Interprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU Interprofessionellt teamarbete Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU Interprofessionellt lärande- IPL de tillfällen när två eller flera yrkesgrupper lär tillsammans

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang. Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning

IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang. Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En gemensam samverkansstruktur för den

Läs mer

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående

Läs mer

Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team?

Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team? Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team? Geriatriskt Forum 8 oktober 2015 Svensk Geriatrisk Förening Susanne Kvarnström fil dr, hr-strateg Interprofessionellt teamarbete vad är ett team? Varför

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling av Åsa Muntlin Vad är kvalitet? Värde, egenskap, sort Kvalitet förknippas som något positivt och önskvärt En definition av vårdkvalitet Att fullt ut svara mot

Läs mer

Tilläggsspecialiteter

Tilläggsspecialiteter Tilläggsspecialiteter Akutsjukvård Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

2008 01 25 Neuroradiologi 1

2008 01 25 Neuroradiologi 1 Neuroradiologi 1 Innehåll 2008 01 25 Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Medicinska kompetenskrav 3 Kommunikativ kompetens 4 Ledarskapskompetens 5 Kompetens

Läs mer

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren För framtidens hälsa - en ny läkarutbildning Systemets

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion

Del 3: Checklista för inspektion Del 3: Checklista för inspektion Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. Obs! Svaren

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring. Vanlig ide om förbättringsarbete Förbättringskunskap INTRODUKTION HEL 2 2015 ht Barbro Krevers Avdelningen för hälso och sjukvårdsanalys Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet Det blir

Läs mer

Obstetrik och gynekologi

Obstetrik och gynekologi Obstetrik och gynekologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kärlkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR april 2015 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1 Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second

Läs mer

AT-tinget 2014. Margareta Albinsson Enheten för strategisk kvalitetsitveckling Region Skåne www.skane.se/kvalitetsutveckling

AT-tinget 2014. Margareta Albinsson Enheten för strategisk kvalitetsitveckling Region Skåne www.skane.se/kvalitetsutveckling AT-tinget 2014 Margareta Albinsson Enheten för strategisk kvalitetsitveckling Region Skåne www.skane.se/kvalitetsutveckling 09.30 välkomna Program 09.40 förbättringskunskap 10.30 paus 11.00 återkoppling

Läs mer

Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Säker Respekt för f r individen Effektiv Jämlik Vård i rimlig tid

Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Säker Respekt för f r individen Effektiv Jämlik Vård i rimlig tid God vårdv Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Säker Respekt för f r individen Effektiv Jämlik Vård i rimlig tid Vårdskador USA 3,2 5,4% Australien 10,6 16,6% Storbritannien 11,7% Danmark 9% Nya Zeeland 12,9%

Läs mer

Hållbart förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister

Hållbart förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Hållbart förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Hur arbetar vi för att åstad komma den bästa vården för våra patienter? Forskning om förbättringsarbete visar att det multiprofessionella teamet

Läs mer

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak Inspektionsdatum: 120223-24 Landsting Sjukhus Landstinget i Västmanland BUP Västmanland STRUKTUR A. Verksamheten (3 p) Den barn- och ungdomspsykiatriska

Läs mer

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING Denna utgåva är en provisorisk anpassning till den revidering som beslutades vid SPUREX den 2014-01-23. INLEDNING Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning),

Läs mer

Kursen ingår som obligatorisk kurs inom psykologprogrammet under termin 7 och 8.

Kursen ingår som obligatorisk kurs inom psykologprogrammet under termin 7 och 8. Samhällsvetenskapliga fakulteten PSPR10, Kurs 10: Psykologens arbete med och i grupper och organisationer, 34,5 högskolepoäng Course 10: Organizational and Workplace Psychology, 34.5 credits Avancerad

Läs mer

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Marie Elf Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) samt Forum för vårdbyggnads höstkonferens 2011 Marie Elf mel@du.se

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk farmakologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Komplettering och ändring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Artikelnummer: 2008-126-2 Urologi Komplettering Sidan 45 Övergripande kompetensdefinition...

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr LiU-2014-00409 Fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten 2014-03-06. Ersätter

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för effektivt samarbete

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för effektivt samarbete 2014-05-13 Information om ledarskapskursen Ledarskap för effektivt samarbete VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Ledarskap för effektivt samarbete! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer

Läs mer

Interprofessionellt lärande för Biomedicinska analytikerstudenter

Interprofessionellt lärande för Biomedicinska analytikerstudenter Interprofessionellt lärande för Biomedicinska analytikerstudenter på Klinisk undervisningsavdelning (KUA) 2014-10-16 Miriam Söderström Varför interprofessionell praktik (IPP)? Flera professioner samarbetar

Läs mer

Sjukvårdens processer och styrning

Sjukvårdens processer och styrning Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun 1 (5) ST-kontrakt avseende specialistutbildning i Dokumentet gäller för HSF, Primärvården ST-läkare: Åtagande Specialiseringstjänstgöringen (ST) ska utformas utifrån Socialstyrelsens föreskrifter. Detta

Läs mer

Förbättringsarbete teori och verktygslåda (eller hjälpmedel?) Boel Andersson Gäre Jönköping Academy Futurum, Region Jönköpings län

Förbättringsarbete teori och verktygslåda (eller hjälpmedel?) Boel Andersson Gäre Jönköping Academy Futurum, Region Jönköpings län Förbättringsarbete teori och verktygslåda (eller hjälpmedel?) Boel Andersson Gäre Jönköping Academy Futurum, Region Jönköpings län Agenda Vad är problemet? Drivkrafter och möjligheter Förbättringskunskap

Läs mer

Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete

Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete Björn Börsbo DATUM 2016-03-02 MEDICINSKA FAKULTETEN Bakgrund Hälso- och sjukvården blir allt mer komplex och denna ökar

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

ríäáäçåáåöëéä~å=ñ ê== mêçöê~ããéí=ñ ê=âçãéäéííéê~åçé=ìíäáäçåáåö= Ñ ê=ä â~êé=ãéç=ìíä åçëâ=éñ~ãéå= SM=Ü ÖëâçäÉéç åö=

ríäáäçåáåöëéä~å=ñ ê== mêçöê~ããéí=ñ ê=âçãéäéííéê~åçé=ìíäáäçåáåö= Ñ ê=ä â~êé=ãéç=ìíä åçëâ=éñ~ãéå= SM=Ü ÖëâçäÉéç åö= ríäáäçåáåöëéä~åñ ê aåêdontunulnm mêçöê~ããéíñ êâçãéäéííéê~åçéìíäáäçåáåö Ñ êä â~êéãéçìíä åçëâéñ~ãéå SMÜ ÖëâçäÉéç åö `çãéäéãéåí~êómêçöê~ããéñçêmüóëáåá~åëïáíü~ jéçáå~äaéöêééñêçãçìíëáçéíüébrlbbp~åç pïáíòéêä~åç

Läs mer

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Maaret Castrén Professor in Emergency Medicine Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för att motivera grupper

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för att motivera grupper 2014-05-13 Information om ledarskapskursen Ledarskap för att motivera grupper VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Ledarskap för motivera grupper! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det...

De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det... De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det... Crossing the Quality Chasm Serious problems in quality. (Gap between what we have and what we could have is a chasm. )

Läs mer

Frågor jag tänkte reflektera över

Frågor jag tänkte reflektera över De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det Frågor jag tänkte reflektera över Värdegrund och hälsa Hälso- och sjukvården som komplext system relaterat till ledarskap

Läs mer

Kompetensmodell sjuksköterskor

Kompetensmodell sjuksköterskor Kompetensmodell sjuksköterskor Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Kunskap Grundläggande kunskaper som krävs i rollen. Utökade kunskaper förvärvade genom arbete, förkovran, utbildning. Gedigna kunskaper förvärvade

Läs mer

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen

Läs mer

Varje dag lite bättre

Varje dag lite bättre Varje dag lite bättre Strategi med fokus på patienter och närståendes upplevelse Anna Olheden, Anna Wahlstam Människor glömmer vad du sa. Människor glömmer vad du gjorde. Men människor kommer aldrig att

Läs mer

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp 1 (8) Utbildningsplan för: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Nursing Programme Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VSSKG Grundnivå 412/0000716 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning

Läs mer

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt 1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Läs mer

Handledarutbildning för erfarna kliniker att handleda ST-läkaren enligt den nya målbeskrivningen Ht Kursbeskrivning

Handledarutbildning för erfarna kliniker att handleda ST-läkaren enligt den nya målbeskrivningen Ht Kursbeskrivning Handledarutbildning för erfarna kliniker att handleda ST-läkaren enligt den nya målbeskrivningen Ht 2009 Kursbeskrivning Välkommen till kursen Handledarutbildning för erfarna kliniker att handleda ST-läkaren

Läs mer

Elisabet Alhqvist Kungl. biblioteket

Elisabet Alhqvist Kungl. biblioteket Elisabet Alhqvist Kungl. biblioteket Lotta Åstrand Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket 83 % 75 % 24 % Förväntar sig stora förändringar i framtiden Bedriver förändring informellt, ad hoc eller

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 9 10 november 2016 Värnamo sjukhus Värnamo Ögonmottagningen. Sjukhus Ort Klinik Kerstin Edlund och Kerstin Hallnäs. Inspektörer Gradering Socialstyrelsens

Läs mer

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat VÄLKOMMEN! Varmt välkommen till kursen Ledarskap för ökat resultat! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och

Läs mer

3. Det är önskvärt om det kan bildas en grupp av ST-läkare som gör kurs och vetenskapligt arbete under samma tidsperiod.

3. Det är önskvärt om det kan bildas en grupp av ST-läkare som gör kurs och vetenskapligt arbete under samma tidsperiod. REGLE R FÖR VETEN S K A P L I G T ARBETE OCH KVALITET S A R B E T E FÖR ST- UTBILDNING I PSY K I AT R I OCH BARN- OCH UNGDO M S P S Y K I A T R I, ÖREB R O LÄNS LANDSTING, beslutad i psykiatrins ledningsgrupp

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) 1 Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten.

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk kemi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Beslut på bättre grund.

Beslut på bättre grund. Beslut på bättre grund. Kunskapskällor i evidensbaserad praktik - Systematisk uppföljning en grund för kunskapsutveckling och evidensbaserad praktik Lycksele 20 november 2014 Anneli.jaderland@skl.se Kunskapsutveckling

Läs mer

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan Karin Renblad, Docent i ped./kvalitetsamordnare Habo kommun Jane Brodin, Professor i ped. Högskolan för Lärande och Kommunikation

Läs mer

Sammanställning av kursvärdering

Sammanställning av kursvärdering Sammanställning av kursvärdering Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner 15 HP, 2015 Cemus kurser har tillkommit på studentintiativ och leds av studenter. Kursutvärderingen är ett viktigt

Läs mer

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter Västra Götalandsregionens regiongemensamma Chefsutvecklingskarta Målgrupp Förvaltningschef Områdeschef Chef över chef 1:a linjens chef Stabschef P r o Västra Götalandsregionens introduktionsprogam Kvalificerat

Läs mer

Arbetsplatslärande möjligheter och utmaningar

Arbetsplatslärande möjligheter och utmaningar Arbetsplatslärande möjligheter och utmaningar Henrik Kock HELIX, Linköpings universitet www.liu.se/helix henrik.kock@liu.se Organisationerna förändras Aktiv detaljstyrande ledning Passiv regelstyrd rutiniserad

Läs mer

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Catherine Gillo Nilsson Göteborgs universitet Del I INLEDNING Syfte och Fokus Workshopens Lärandemål What to expect Efter workshopen

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Fråga 2. Hur kan vi medverka för att studenterna utvecklar sig i att arbeta evidensbaserat?

Fråga 2. Hur kan vi medverka för att studenterna utvecklar sig i att arbeta evidensbaserat? Från Workshop den 18 mars VIL. Grupp 4 B Workshop 1 Vilka strategier används för att arbeta evidensbaserat A) Från Verksamheten: Handledning, lärandemål. Integrera teorin med praktiken. B) Från lärosätet:

Läs mer

Marina Moraes de Mello, AT- läkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Februari 2011. Ur Learning to teach in higher education. Ramsden; 2003.

Marina Moraes de Mello, AT- läkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Februari 2011. Ur Learning to teach in higher education. Ramsden; 2003. Slutredovisning av förbättringsprojekt om studenthandledning och projekt om klinisk handledning av medicinstuderande på medicinsk akutmottagning Sahlgrenska Universitetssjukhus område Mölndal Marina Moraes

Läs mer

VÄRDEFORUM. skapar värden

VÄRDEFORUM. skapar värden VÄRDEFORUM skapar värden 2 Fokus där värde skapas Varför går vi till jobbet? Vilka värden vill vi skapa? För vem? Dessa är viktiga frågeställningar och utgångspunkten i Värdeforum. Hur skapas värde? Vems

Läs mer

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning Utbildningsplan ST Bilaga 1 Utbildningsplanen är ett dokument som tillsammans med tjänstgöringsplan utgör ST-läkarens utbildningsprogram enligt 3 kap. 3 i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KL09

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KL09 Utbildningsplan för kompletterande utbildning för läkare med utländsk från land utanför EU/EES och Schweiz 7KL09 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2009-02-24 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-02-24

Läs mer

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-06-04 LS 1403-0357 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 0 0 0 1 6 ' Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB

Läs mer

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL MATERIALET ÄR FRAMTAGET AV: Arbetsgruppen för handledning, huvudansvarig Richard Börjesson, AT-läkare, Caterina Finizia,

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time?

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time? Design through practice and management LK0162, 30240.1516 15 Hp Pace of study = 100% Education cycle = Advanced Course leader = Petter Åkerblom Evaluation report Evaluation period: 2016-03-18-2016-03-31

Läs mer

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet En genomgång av forskning Dr John Øvretveit (jovret@aol.com) Director of Research, MMC, Karolinska Institute, Stockholm Professor of Health Policy

Läs mer

Handledarprocessen. Umeå 8 maj 2015

Handledarprocessen. Umeå 8 maj 2015 Handledarprocessen Umeå 8 maj 2015 Dagens upplägg Kort presentation av Centrum för Klinisk Utbildning CKU Lärande och kunskap Handledarmodeller och dess olika delar Frågor Centrum för Klinisk Utbildning

Läs mer

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Mångfald som verksamhetsstrategi

Mångfald som verksamhetsstrategi Mångfald som verksamhetsstrategi Att ge deltagarna grundläggande kunskaper och färdigheter i: - Förståelse för vad mångfald betyder och varför arbeta med mångfald - Kunskap om hur ett strategiskt mångfaldsarbete

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-05-05--06 Norrlands universitetssjukhus Umeå Infektionskliniken Sjukhus Ort Klinik Pia Forsberg, Professor, Infektionskliniken Östergötland,

Läs mer

180 Higher Education Credits

180 Higher Education Credits KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan Konstnärligt kandidatprogram i fotografi Grundnivå 180 högskolepoäng Programkod: K1FOT Curriculum BFA Programme in Photography First cycle 180 Higher Education Credits

Läs mer

Psykologen som ledare

Psykologen som ledare Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se Psykologen som ledare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Lärare Examination

Läs mer