Ledarskaps-ST Liisa Carlzon Specialistläkare internmedicin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ledarskaps-ST 2009-2013 Liisa Carlzon Specialistläkare internmedicin"

Transkript

1 Ledarskaps-ST Liisa Carlzon Specialistläkare internmedicin Dokumentet består av examinationsuppsats, personlig reflektion samt beskrivning av det individuella innehållet i ledarskaps-st

2 Innehållsförteckning: Innehållsförteckning... 2 What s in it for me? om ST-förbättringsprojekt och lärande... 3 Syfte... 3 Bakgrund... 3 Förbättringsarbete och lärande... 3 Olika syften med förbättringsarbete.. 3 Lärande och professionell identitet... 4 Förutsättningar för kompetensutveckling. 4 Effekter av lärande 5 Förmedla kunskap om förbättringsarbete inom hälso- och sjukvård... 5 Metod. 6 Resultat... 6 Diskussion.. 7 Formulera lärandemål 8 Identitet och motivation. 8 Ökad handledarkompetens 8 Strukturerad redovisning av projekt 8 Kurser 9 Reflexionsfrågor för ökat lärande 9 Sammanfattning 9 Referenser 11 Bilaga 1. Några reflexioner över ledarskaps-st. 12 Bilaga 2. Sammanställning av utbildningar och uppdrag under ledarskaps-st

3 What s in it for me? om ST-förbättringsprojekt och lärande Improving health care today must be more than an event or project or even sequences of them. For sustainable, generative, continually improving health and social care it is necessary to link the measurement of outcomes and efforts to improve the quality, safety and value of system performance with the ways we foster the development and identity of the professionals. (Barnläkaren Paul Batalden, i förordet till den svenska boken Kvalitetsarbete för bättre och säkrare vård (1)) Syfte Syftet med uppsatsen är att belysa lärandeaspekter i samband med ST-läkares kvalitets- och förbättringsarbete. Uppsatsen baseras på genomgång av litteratur på området, iakttagelser i möte med ST-läkare och studierektorer samt egna erfarenheter av undervisning i förbättringsarbete. Centrala frågor i uppsatsen är: På vilket sätt lär man sig att initiera, bedriva och utvärdera kvalitets- och förbättringsarbete inom hälso- och sjukvård? Hur bör man planera och genomföra utbildning i kvalitets- och förbättringskunskap för läkare under specialistutbildning? Bakgrund Förbättringsarbete och läkare under utbildning Under det senaste decenniet har man inom hälso- och sjukvård blivit alltmer medveten om begreppen kvalitet och förbättring och det pågår intensivt arbete att hitta former för effektivt kvalitets- och förbättringsarbete både på nationell nivå och på gräsrotsnivå i olika verksamheter. Myndigheter, politiker och flera professionsföreträdare har poängterat kunskap inom kvalitets- och förbättringsarbete som en viktig kompetens för blivande läkare. (2-4) Kunskap om förbättringsarbete lyfts fram som ett av fokusområden i framtiden i utredning om en ny grundutbildning för läkare.(5) Svenska läkaresällskapet och Svensk sjuksköterskeförening har i samarbete tagit fram en skrift som syftar till att öka kompetensen om förbättringsarbete och teamarbete på vårdutbildningar.(6) I Socialstyrelsens kompetenskrav för specialistläkare (SOSFS 2008:17) ingår krav på genomfört förbättringsarbete och för några specialiteter även obligatorisk kurs. Kompetensmålet lyder Den specialistkompetenta läkaren ska ha kunskap om och kompetens i evidensbaserat förbättringsarbete. Målet är att kunna initiera, delta i och ansvara för kontinuerligt systematiskt förbättringsarbete med betoning på helhetsperspektiv, patientsäkerhet, patientnytta, mätbarhet och lärandestyrning för att kritiskt kunna granska och utvärdera den egna verksamheten. (7) Syftet med detta kompetensmål upplevs ofta oklart, målbeskrivningen är svårförståelig och det saknas kunskap i många verksamheter för att kunna genomföra kurser och handledning på området. Dessutom utgör läkare under specialistutbildning en betydande del av arbetskraften i verksamheterna vilket leder till spänningar mellan sjukvårdsproduktion och utbildningstid. Denna bild bekräftas bland annat i Socialstyrelsens egna granskningar samt i nationella ST-enkäten (8) I en undersökning om ST-läkarnas och studierektores attityder och uppfattningar om ST-förbättringsprojekt på SU framträder en bild som överenstämmer med de nationella uppfattningarna. (9) Olika syften med förbättringsarbete Barnläkaren Paul Batalden som kan ses som en pionjär inom förbättringsarbete inom hälso- och sjukvård har skrivit om kvalitets- och förbättringsarbete i många sammanhang och också intresserat sig för hur kunskap om förbättringsarbete kan förmedlas. Han menar att syftet med förbättringsarbete består av tre komponenter: bättre hälsa, bättre processer (vård) och bättre professionell utveckling (lärande).(bild 1) Ett framgångsrikt förbättringsarbete kan således ge effekter på många sätt och att man bör se den sammansatta bilden när man diskuterar effekter av förbättringsarbete.(10) Min uppsats tar utgångpunkt i att alla dessa tre dimensioner behöver beaktas i samband med ST-läkares förbättringsprojekt samtidigt som det huvudsakliga syftet bör vara ST-läkares lärande för att som specialist kunna fungera som ledare eller deltagare i förbättringsarbete. 3

4 Bild 1. Aims of improvement Better health outcome (Cure) Better process (Care) Aims of improvement Better professionell development (Learning) Enligt P. Batalden Lärande och professionell identitet Pedagogen Knud Illeris (11) anser att det finns tre dimensioner i allt lärande: innehållsdimension, drivkraftsdimension och samspelsdimension och alla dessa dimensioner spelar roll fär individens lärande. Den professionella identiteten det vill säga hur läkare ser på sin roll och sin uppgift på arbetsplatsen gentemot medarbetare och patienter har betydelse för hur dessa lärandedimensioner gestaltas i ST-läkarnas vardag. I frågan om hur blivande specialistläkare på bästa sätt kan lära sig kvalitets- och förbättringsarbete är det därför av stor vikt att ta hänsyn till alla dessa dimensioner för att förstå framgångsfaktorer och hinder för lärande. Flera forskare har undersökt hur läkares professionsidentitet ser ut och hur det kan påverka lärandet. Sosiologen Julia Evetts (12) beskriver att typiskt för professionsidentiteten är bland annat rätten att definiera problem, självständigt beslutsfattande samt starkt kollegialt samarbete. Samma slutsats gör Barbro Dahlblom-Hall och Birgit Jacobsen som i sin bok Lära läkare förändra diskuterar betydelsen av profession och kultur och vilka konsekvenser de får för läkarnas möjligheter att påverka hälso- och sjukvård. (13) I en studie från 2007 ville man utforska hur läkare och civilingenjörer uppfattade sin professionella kunskap i relation till studier och det faktiska arbetet (14). Läkare betonade specialistkunskaper och sociokommunikativ kompetens som det viktiga i utbildningen och upplevde att de under utbildningen förbereds både teoretiskt och praktiskt för en väldefinierad yrkesroll. Dessa beskrivningar stödjer uppfattningen av läkares självbild som specialistkompetenta experter. Att arbeta med kvalitets- och förbättringsarbete i ett multiprofessionellt team kräver andra, mer generella, kunskaper och en bredare syn på sin roll som läkare i modern hälso- och sjukvård. Denna kunskapssyn avviker från den traditionella uppfattningen av professionell kunskap bland läkare och kan utgöra ett hinder för lärande. Förutsättningar för kompetensutveckling För att utbildningsmoment skall resultera i varaktigt lärande behövs tid för reflexion, handlingsutrymme, interaktionsutrymme, organisationskultur som stödjer lärande och förändring samt individens lust och engagemang att lära.(15) Som grundprinciper för vuxenutbildning i en kontext av kompetensutveckling betonas deltagarnas möjligheter att påverka utbildningens mål och innehåll samt möjligheten att relatera till det egna arbetet (16). I samband med ST-läkarnas förbättringsarbete kan det handla om möjlighet till relevanta projekt, handledarstöd för reflektion för att öka lärandet, utrymme i schemat för att genomföra projekt och en organisationskultur där förbättringsarbete uppskattas och uppmärksammas.(9) 4

5 Effekter av lärande För att utveckla lärandemöjligheter behöver man diskutera önskade effekter av olika utbildningsinsatser och utveckla sätt att utvärdera dessa. Man kan diskutera effekter av lärande (eng. learning outcomes) ur många infallsvinklar. En målsättning med att utbilda samtliga ST-läkare i förbättringskunskap är i slutändan bättre hälsa i samhället men det är svårt att mäta effekter av enskilda projekt eller kurser på den nivån. (17) Det krävs således andra sätt att utvärdera lärandet. Man kan i stället fråga ST-läkarnas egen uppfattning om deras lärande och attityder, göra kunskapskontroller eller iaktta ändrat beteende som resultat till lärande. Ett annat sätt att närma sig frågan är att börja med att definiera och konkretisera lärandemålet inom kvalitets- och förbättringsarbete både nationellt, lokalt och individuellt med varje ST-läkare. I samband med kurser i förbättringsarbete bör man definiera målen för kursen och diskutera vad som är möjligt och inte möjligt att lära sig inom ramen för kursen. Vilka projekt och vilka kurser den enskilda ST-läkaren behöver genomgå styrs sedan av de lärandemål man satt upp tillsammans med sin handledare. I den pedagogiska litteraturen kallas kopplingen mållärandeaktivitet-bedömning för constructive alignment. (18) The Institute och Healthcare Improvement har definierat kunskap om förbättringsarbete inom hälso- och sjukvård med hjälp av 8 kunskapsdomäner.(19)(tabell 1) Uppfattning om dessa kunskapsdomäner kan både underlätta genomförande av förbättringsprojekt men också bidra i planeringen av ST-läkares utbildningsplan då kurser och förbättringsprojekt kan leda till lärande inom dessa kunskapsdomäner i olika omfattning. Tabell 1. Institute of Healthcare Improvement (IHI): Eight Knowldge Domains of Improvement. 1. Health care as process, system. The interdependent people (patients, families, eligible populations, caregivers), procedures, activities, and technologies of health caregiving that come together to meet the need(s) of individuals and communities. 2. Variation and measurement. The use of measurement to understand the variation across and within systems to improve the design and redesign of health care. 3. Customer / Beneficiary knowledge. Identification of the person, persons, or groups of persons for whom health care is provided or may be provided in the future, an understanding of their needs & preferences and of the relationship of health care to those needs and preferences. 4. Leading, following and making changes in health care. The methods and skills for designing and testing change in complex organizational care-giving arrangements, including the general and strategic management of people and the health care work they do in organizations. 5. Collaboration. The knowledge, methods and skills needed to work effectively in groups, to understand and value the perspectives and responsibilities of others and the capacity to foster the same in others, including an understanding of the implications of such work. 6. Social context & accountability. An understanding of the social contexts (local, regional, national, global) of health care giving and the way that expectations arising from them are made explicit. This specifically includes an understanding of the financial impact and costs of health care. 7. Developing new locally useful knowledge. The recognition of the need for new knowledge in personal daily health professional practice and the skill to develop new knowledge through empiric testing. 8. Professional subject matter. The health professional knowledge appropriate for a specific discipline and the ability to apply and connect it to all of the above. Förmedla kunskap om förbättringsarbete inom hälso- och sjukvård Kunskap om utbildning inom kvalitets- och förbättringsarbete i sjukvården i Sverige är begränsat. Det finns en del utbildningar i landet som riktar sig främst till sjuksköterskor, verksamhetsutvecklare och chefer. Det finns också en del erfarenhet från grundutbildningar där man infört förbättringskunskap i utbildningsplanen. På senare tid har man till följd av de nya kompetenskraven för specialistläkare börjat med olika utbildningsinsatser för ST-läkare. Dessa är fortfarande småskaliga och ofta pilotverksamhet. Det finns en del kursutvärderingar att tillgå (20) men någon strukturerad genomgång eller utvärdering finns inte. Forskning om effekter av ledarskapsutbildning under specialistutbildning tyder på att en kombination av intensivkurs och upprepade grupphandledninggsträffar är gynnsamt för ledarutveckling.(21) Detta kan vara av intresse då utbildning i kvalitets- och förbättringsarbete ibland 5

6 integreras i ledarskapsutbildningar. På vissa håll i landet har man kombinerat kurs i vetenskaplig metodik och kurs i kvalitets- och förbättringsarbete för ST-läkare. Internationellt finns en hel del publicerade rapporter om vilka upplägg man prövat i syfte att utbilda läkare i förbättringskunskap.man kan se att lärandeaktiviteterna antingen syftar till 1) ökad kunskap om principer och metoder för förbättringsarbete, 2) ökad kunskap om specifika färdigheter inom förbättringsarbete (tex. kunskap om patientsäkerhet, samarbetsfärdigheter, systemkunskap) eller 3) lärandeaktiviteter som består av förbättringsprojekt och skapar möjligheter till lärande inom många kunskapsdomäner. (22-25) Utifrån dessa rapporter går det inte att säga att en specifik lärandemetod skulle vara överlägsen andra. På basen av systematiska översikter beskrivs däremot några generella principer för framgångsrik undervisning i förbättringskunskap: lärandeaktiviteter som kombinerar didaktisk och erfarenhetsbaserat lärande(i), lärandeprojekt kopplade med verksamhetens kvalitetsarbete(ii), bedömning av uppnådda lärandemål (III) samt ökat fokus på utveckling av professionell identitet under hela läkarutbildningen(iv). För att detta skall vara genomförbart bör man satsa på utbildning av lärare och kliniker(v) samt utnyttja befintliga resurser och kompetens inom kvalitets- och förbättringsarbete i verksamheterna (VI). (17,26.) Flera rapporter betonar att det har varit värdefullt att utbildningen och projekten bedrivits i små interprofessionella grupper.(24) I några rapporter beskrivs hur man genomfört utbildningsmoduler där faktakunskaper kombineras med projekt baserade på kvalitetsregister eller lokala befintliga uppföljningsdata. (24, 27) Man har då funnit fördelar i att projekten lett till både ökat lärande och ökad nytta för patienter och sjukvård samtidigt som det på klinikerna funnits kompetens i att driva och handleda ST-läkare i dessa kliniknära projekt. I Sverige pågår också projekt att kartlägga och ta fram lärmodeller inom förbättringskunskap med utgångspunkt i kvalitetsregister.(28) Metod I detta arbete har jag, med utgångspunkt i litteraturen, analyserat egna erfarenheter av lokala förutsättningar och prövat nya lärandeaktiviteter i syfte att öka kunskap om förbättringsarbete och lärande. Uppgifterna baserar sig på egna iakttagelser, minnesanteckningar och kursutvärderingar som deltagare för Kursen i förbättringskunskapskurs för ST-läkare, som kursledare för 2-dagarsinternat med tema förbättringskunskap hösten 2011 för 10 ST-läkare på medicinkliniken/su, Område 3 (ST-kurs 1) samt hösten 2013 för 11 ST-läkare på kirurgkliniken/su (ST-kurs 2) samt i samband med temadag om förbättringskunskap för ca 25 studierektorer på SU hösten (ST-kurs 2 och temadag för studierektorer genomfördes tillsammans med Åsa Robinson, specialistläkare på ÖNH-kliniken/SU.) Resultat I tabell 2 redovisas resultat i relation till de generella principer för framgångsrik undervisning i förbättringsarbete som rekommenderas i litteraturen. (17,26) Första delen (A) belyser hur dessa generella principer han beaktats i samband med kurser och teamadag för ST-läkare och studierektorer. Andra delen (B) handlar om hur upplägget med ett obligatoriskt förbättringsprojekt för ST-läkare kan analyseras i ljuset av dessa principer. Tabell 2. Resultat i relation till generella principer för undervisning i förbättringsarbete. Principer för lärandeaktiviteter inom förbättringsarbete I.Växlande didaktiska och erfarenhetsbaserade metoder II.Projekt bör kopplas till klinikens kvalitetsarbete A. Erfarenheter från kurser och workshops B. I samband med ST-förbättringsprojekt - Kombination av korta föreläsningar och grupparbeten med utgångspunkt i verkliga problemställningar har bidragit till motivation och lärande. -Inom ramen för kurser har riktiga problemställningar använts som övningsexempel. -SU:s modell för kvalitetsutveckling -Enbart ST-förbättringsprojekt utan inhämtning av grundläggande faktakunskaper är vanligt förekommande. Det finns risk för att projekten blir engångsföreteelser utan lärande inför framtiden. -Bra grundläggande kunskaper kan bidra till ett mer lyckat ST-projekt vilket i sig leder till större motivation och lärande. -Merparten av ST-läkare gör sina projekt inom den egna verksamheten. Koppling till verksamhetens generella visioner och kvalitetsprojekt kan förbättras. 6

7 III.Bedömning av uppnådda lärandemål IV.Fokus på professionell utveckling genom hela läkarprogrammet V.Utbilda lärare och kliniker i förbättringskunskap VI.Utnyttja befintliga resurser (FOKUS-modellen) har belysts under kurser och temadag. -Respektive klinikens kvalitetskordinator har varit gästföreläsare på ST-kurserna. Kvalitetskordinatorer och ST-läkare har haft lite kunskap om varandras arbetsuppgifter och roller. Det har varit svårt att hitta bra form och innehåll för dessa tvärprofessionella undervisningsmoment. -Upplägg med samlad ST-läkargrupp från samma klinik har möjliggjort fördjupning i klinikspecifika ämnen. -ST-kurser har haft tydliga kursmål. -Begreppet lärandemål inom förbättringsarbete är okänt för ST-läkare och studierektorer. Det har därför varit ett centralt tema på kurser och temadag. -ST-läkare har inom ramen för kursen visat behov att diskutera organisationens och klinikens kultur och den professionella identiteten. Uppmuntran och utrymme för detta är viktigt. -Upplägg med samlad ST-läkargrupp från samma klinik möjliggör diskussioner om den egna kliniken. Det finns risk för problemältande men också möjlighet till konstruktiva diskussioner med hjälp av handledare och hänvisning till förbättringskunskap. -Läkare som ledrare för kurser och temadagar kan vara en viktig signal om den professionella identiteten och förbättringsarbete. En kliniker och kollega som föreläste om förbättringskunskap inom det egna fältet var ett uppskattat inslag på ST-kurs 2. -Att både ST-läkare och studierektorer får grundläggande kunskaper inom förbättringsarbete verkar angeläget. -Vi har diskuterat eventuella föreläsningar för alla läkare på respektive klinik men det har inte blivit av. -ST-studierektorn har varit med på STkurserna. Att bjuda med handledare kan vara ett alternativ i framtiden. -ST-kurser och temadag har ordnats med interna resurser från SU. Som nyblivna specialister har vi i kursledningen haft lätt att identifiera oss med ST-läkare och anpassa upplägget för deras behov. -Koppling till SU:s kvalitetsorganisation har varit svår att få till på ett bra sätt. -En del ST-läkare gör sitt ST-projekt som del i ett större projekt. Det kan finnas risk att STläkaren har en passiv roll i en större grupp och lärandet blir begränsat. -Begreppet lärandemål inom förbättringsarbete är okänt för ST-läkare och studierektorer. Många ST-läkare har vittnat om att de aldrig tänkt på sitt eget lärande i samband med ST-förbättringsprojekt. Många ST-studierektorer och handledare saknar kunskap om hur lärandemål inom förbättringskunskap kan formuleras och bedömas. -Flera studierektorer upplever att ST-läkare inte uppfattar att förbättringskunskap är viktigt. Även bland studierektorer och handledare finns uppfattningar om att förbättringsprojektet är något man måste göra en gång under sin ST men inte fortsätta med sedan. -I lokal enkät svarar ändå många ST-läkare på SU att de tycker att förbättringsarbetet bör finnas kvar i ST. -Många studierektorer upplever att det finns bristande kunskaper om förbättringsarbete hos handledarna. Att ordna kurser i förbättringskunskap till alla ST-läkare är ett sätt att på sikt öka kompetensen bland specialister och därmed i handledargruppen. -Samarbete med andra yrkesgrupper eller eller andra kollegor på närliggande kliniker används sällan. Diskussion Litteraturgenomgången och resultaten tyder på att det nuvarande upplägget där ST-läkare gör ett verksamhetsnära förbättringsprojekt kan vara ett framgångsrikt sätt att öka läkarnas kunskaper om förbättringsarbete. För att läkare i framtiden skall kunna vara delaktiga och leda kvalitetsutveckling i vården bör man dock arbeta för att ST-läkare skall uppleva sina förbättringsprojekt meningsfulla. Det är viktigt att välja relevanta projekt som med rätt stöd kan leda till mätbar förbättring för patienterna men också till ST-läkares utveckling mot de mål hen önskar/behöver. För att detta lärande skall ske behöver man se över lärandemålen i specifika projekt, se till att läkare även får med 7

8 sig grundläggande generaliserbara kunskaper i förbättringsarbete, öka handledarkompetensen på området och diskutera frågor som handlar om professionell identitet och professionella roller på våra arbetsplatser. Formulera lärandemål Jag föreslår att ST-läkare tillsammans med sin handledare och studierektor diskuterar vilka intressen ST-läkaren har och vad hen vill lära sig av ett förbättringsprojekt. Öppen diskussion om ST-läkares individuella ambitioner kan underlätta val av projekt, behov av handledning och stöd, schemaplanering samt möjligheter till feedback under och efter genomfört projekt. Dessutom kan samtal om ambitioner och önskat lärande belysa behov av kurser och möjligheter att träna andra närliggande kompetenser i samband med förbättringsprojekt (tex. ledarskap, kommunikation, pedagogik). Som utgångspunkt kan t.ex. IHI:s olika kunskapsdomäner användas. Val av projekt är avgörande för vilka resultat och vilket lärande som kan ske. Till exempel att skriva ett nytt PM eller ordna en utbildningasdag är begränsade projekt där merparten av kompetenser som behövs i förbättringsarbete aldrig krävs eller utvecklas. Att ta del i ett större pågående projekt ger möjligheter till lärande på många nivåer men det finns också risk att ST-läkaren blir en iaktagare och får begränsat med egna erfarenheter och lärdomar. Många ST-läkare gör olika sorters kartläggningsprojekt som sitt förbättringsprojekt. Dessa projekt ger möjlighet att lära sig om kvalitativa mätinstrument och processer men väldigt lite om själva förändringsarbetet. Att leda mindre strukturerade projekt i interprofessionella grupper, som med fördel kan ingå som del i större projekt, erbjuder erfarenheter och möjliggör lärande inom många olika kunskapsdomäner. Identitet och motivation Handledarsamtal om ST-läkares ambitioner och tankar om eget lärande i samband med förbättringsarbete är viktigt för den egna motivationen. Det kan också belysa hur ST-läkaren ser på sig själv och sin framtida yrkesroll och öppna för samtal om den professionella utvecklingen i en bredare mening. Att få rätt stöd och uppmuntran är naturligtvis viktigt och där spelar klinikens kultur stor roll. Att reflektera över egna ambitioner och yttre förväntningar kan bidra till lärande. En struktur där ST-läkarna presenterar sina arbeten på kliniken och/eller utanför den egna arbetsplatsen är ett sätt att synliggöra och skapa diskussion om läkarrollen och kvalitets- och förbättringsarbete. Ökad handledarkompetens Handledare och studierektorer har en avgörande roll för ST-läkaranas lärande i samband med förbättringsprojekt. Att öka handledarnas kunskaper inom förbättringsarbete är således centralt. Detta kan ske genom långsiktiga satsningar på kurser inom förbättringskunskap till ST-läkare och specialister. För snabbare och bredare genomslag behövs även andra metoder för kunskapsspridning. Man kan tänka sig att handledning i förbättringsprojekt får mer utrymme på handledarkurser. Man kan ha förbättringskunskap som ämne på klinikmöten eller vidareutbildningsdagar för specialister. I många verksamheter ordnas handledarkollegier där handledarna diskutera enskilda ST-läkares kompetenser. Dessa handledarkollegier kan också vara ett forum för strukturerade samtal och erfarenhetsutbyte om specifika kompetensmål, däribland förbättringskunskap, och hur man på kliniken handleder och bedömer dessa kompetenser. För vissa projekt kan en annan specialist eller en annan yrkesgrupp vara mer lämpad som handledare. En särskild förbättringshandledare med kunskaper om både förbättringsarbete och handledning kan vara ett alternativ om det saknas kompetenta och/eller intresserade handledare i den egna verksamheten. Strukturerad redovisning av projekt Hur projekt väljs, genomförs och redovisas varierar stort i dag. Socialstyrelsen kräver i dag väldigt kort redogörelse av förbättringsprojekt och ansvaret för att kompetensmålet fylls lämnas åt handledaren. Strukturerad redovisning av projekt kan bidra till lärande för den enskilda ST-läkaren och andra i och utanför den egna verksamheten. Strukturerad redovisning kan också underlätta feed-back och bedömning av uppnådd komptetens. Jag skulle gärna se ett centralt beslut inom SU att ST-läkarna bör redovisa sina förbättringsprojekt skriftligt och att alla rapporterna läggs ut i en databas för lärande och inspiration för andra. Den skriftliga rapporten bör följa någon vedertagen struktur för förbättringsarbete (tex. FOKUS, DMAIC, PDSA, Nolan) och inkludera en reflexion om ST-läkares roll 8

9 i arbetet och eget lärande. Former för redovisning på den egna kliniken kan variera beroende på förbättringsprojekt och klinikens struktur och kultur på området. Kurser Vissa specialiteter har krav på kurs inom förbättringskunskap under ST medan merparten av specialiteter enbart kräver genomfört projekt. Inhämtning av grundläggande teoretiska kunskaper inom förbättringsarbete kan dels underlätta för genomförandet av ett projekt och därmed leda till större tillfredställelse, motivation och lärande. Kurser kan också bidra till att egna lärdomar får en generaliserbar ram för att kunna delta i nya förbättringsprojekt och som handledare för förbättringsprojekt senare. Därför vore det önskvärt att alla ST-läkare även lär förbättringsarbete i form av en kurs eller genom självstudier. Riktade kurser till enskilda klinikers samtliga ST-läkare och eventuellt handledare kan vara ett alternativ då olika kliniker har olika behov och förutsättningar till förbättringprojekt. På många kliniker finns önskan att ST-läkare kombinerar vetenskapligt arbete och förbättringsprojekt. Att integrera undervisning i förbättringsarbete i kurser om vetenskaplig metodik kan också vara ett sätt att öka kunskap om kvalitets- och förbättringsarbete och belysa skillnader mellan forskning och utveckling. Nationell plattform för förbättringskunskap driver en nätsida där det finns mycket material, tips och länkar till litteratur och nätkurser inom förbättringskunskap.(28) Genom information om plattformen till handledare, studierektorer och länkar via ST-hemsidor kan fler ST-läkare ta del av detta material. Reflektionsfrågor för ökat lärande Ett reflekterande förhållningssätt och egna tankar över det man gjort och lärt sig är viktigt för den professionella utvecklingen och ett långsiktigt lärande. I samband med förbättringsprojekt kan reflektionsfrågor underlätta för STläkaren att se framgångsfaktorer och förhinder i det egna arbetet och ge möjligheter till framgångsrikt förbättringsarbete under projektet och i framtida arbete. Ett urval av reflektionsfrågor kan vara underlag till handledarsamtal och underlätta feed-back och bedömning. Förslag på reflektionsfrågor i samband med förbättringsprojekt finns i tabell 3. Sammanfattning Läkares kunskaper om och engagemang i förbättringsarbete är viktigt för framtidens hälso- och sjukvård. Alla STläkare i Sverige gör ett kvalitets- och förbättringsarbete som del i sin ST. Önskat och skett lärande i samband med dessa projekt bör diskuteras och synliggöras för att ST-läkare skall kunna leda och delta i förbättringsarbete framöver. Kunskap inom förbättringsarbete innehåller både teoretisk kunskap, praktiska färdigheter och kunskap som handlar om egna och organisationes värderingar och förhållningssätt. Kurser och projekt under ST kan planeras så att de kan leda till lärande inom samtliga dessa kunskapsdomäner. Engagerade och kompetenta handledare samt stöd i organisationen är viktigt för att projekten skall kunna leda till nytta för patienterna och till lärande för ST-läkarna. 9

10 Tabell 3: Förslag på reflektionsfrågor i samband med förbättringsarbete. Frågornas siffror relaterar till motsvarande teman i IHI:s kunskapsdomäner. 1. Process- och systemkunskap -Vilka processer berörs av mitt förbättringsprojekt? Hur tar/tog vi hänsyn till dessa processer i planeringen? 2. Variation och mätningar -Finns det oönskad variation och vad har det för konsekvenser? -Hur vet vi om det vi tror är ett problem verkligen är ett problem? -Hur vet vi om vårt projekt att gjort skillnad? 3. Kund, nytta, kvalitet -Vilka är den verksamheten till för som jag vill förbättra? -Vad innebär kvalitet i den processen? 4. Leda, genomföra och följa upp förändring -Vem/vilka har drivit arbetet? Vilka drivkrafter behövs? -Har det funnits hinder eller motstånd på vägen? Hur har jag/gruppen tacklat eventuella hinder? -Har vi haft struktur och metod i förändringsarbetet? Vad har det inneburit för fördelar/nackdelar? 5. Samarbetsförmåga -Vilka har jag samarbetat med i projektet? Hur har det gått? -Vad har jag haft för roll i gruppen? Hur kom det sig? Nöjd? -Har det funnits konflikter och vad har det handlat om? -Hur har jag/vi kommunicerat? -Vad kan jag lära mig om mig själv och grupper? 6. Social kontext och ansvarstagande 7. Förmåga att utveckla ny lokal kunskap -Hur sker kvalitets- och förbättringsarbete i min verksamhet? -Vilka krafter finns lokalt och nationellt för att förbättringar skall ske? -Vilken påverkan har den ekonomiska styrningen på mitt projekt och andra projekt?- På vilket sätt är detta projekt viktigt för kliniken? -I ljuset av det jag vet nu, vilka kvalitetsbrister finns i min verksamhet och hur skulle man kunna gå vidare med dessa? Är jag intresserad av att göra det? 8. Ämnesspecifik yrkeskunskap -Vilka förkunskaper krävs/krävdes i detta projekt? Vilka specifika yrkeskunskaper behövdes för genomförande av projektet? Vad innebar det för dynamiken och sammansättningen av gruppen? Vilka kunskaper hade jag som var viktiga för projektet/gruppen? 10

11 Referenser: 1. Nordstörm, G (red.) Kvalitetsarbete för bättre och säkrare vård. Studentlitteratur, Thor, J. Förbättringskunskap bör tillämpas i förändringsarbetet i vården. Läkartidningen, 2002, nr 34; Hansell B. Hur kan underläkare förbättra vården? Moderna läkare, 2/ Rekommendation angående lärandemålet medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete under ST. Gemensamt uttalande från SLS.s utbildningsdelagation och Sveriges läkarförbunds utbildnings- och forskningsdelagation, 2009.http://www.sls.se/PageFiles/203/090626gmut.pdf 5. För framtidens hälsa - en ny läkarutbildning, Statens offentliga utredningar 2013:15 6. Svenska läkaresällskapet och Svensk sjuksköterskeförening(2012): Förbättringskunskap och teamarbete, 7. Socialstyrelsen, Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar ST i teori och praktik, Socialstyrelsen, Artikelnr Det röda skynket, ett ST-projekt, Sahlgrenska universitetssjukhuset, 2011(?) 10. Batalden, P. What is quality improvement och how can it transform healthcare? Qual Saf in Health Care 2007;16: Illleris, K. Lärande. Studentlitteratur, Evetts, J.The Sociological Analysis of Professionalism: Occupational Change in the Modern World. International Sociology, 2003:18; pp Dahlblom-Hall, B. Lära läkare förändra- för att få sjukvården med sig. Natur och kultur, Berglund, G.(red) Anställningsbarhet perspektiv från utbildning och arbetsliv. Studentlitteratur, Nilsson, P.(red) Human Resource Development att utveckla medarbetare och organisationer. Studentlitteratur, Rockey J.Employee development using adult education principles. Industiral and commercial Training, 2004, 36, vol 2, pp Wong, Quality improvement in medical education: current state and future directions, Medical Education, 2012, 46: Biggs, J. Aligning teaching for constructing learning, The Higher Education Academy, ucting_learning.pdf 19. The Institute of Healthcare Improvement (1998) %20EightKnowledgeDomainsforHealthProfessionalStudents_5216cd8e c77-90b ecab78/KnowledgeDomains.pdf 20. Praktisk kurs i förbättringsarbete, Kursrapport, Region Gotland, 21. Bergman, D. Leadership development: A comparative evaluation of short-term and long-term programmes in Swedish health care. (Avhandling) Stockholm, Karolinska Institutet, Ogrinc G. A framework for teaching medical students and residents about practice based learning and improvement, synthesized from a literature review. Academic Medicine. 2003;78(7): Boonyasi RT. Effectiveness of teaching quality improvement to clinicians. JAMA. 2007:298(9): Patow, C. Residents Engagement in Quality Improvement: A systematic Review of the Literature. Academic Medicine, Vol 84;1, Voss JD. Changing conversations: teaching safety and quality in residency training. Acad Med 2008;83(11): Amstromg,G. Designing education to Improve Care, The Joint Comission Journal of Quality and Patient Safety, Vol 38;1, Vinci, L. Effect of a quality improvement curriculum on resident knowledge and skills in improvement. Qual Saf Healts Care 2010;19: Nationella platformen för förbättringskunskap, 11

12 Bilaga 1: Några reflexioner över ledarskaps-st. Vad var den största utmaningen i LST och vad kan jag lära mig av det? Vad gör jag om 5-10 år och vad tar jag med mig från LST dit? Njaa utmaningar har varit många men inga övermäktiga direkt. Jag tänker att det dels handlar om utmaningar gentemot mig själv och dels är fråga om utmaningar som har att göra med mitt förhållande till medarbetare och organisationen. Innan jag började min LST, under ST-utvecklingsprogrammet, auskulterade jag hos min chef i 4 dagar. Då kallade några av mina kollegor mig sådär lite skämtsamt för lillchefen. Det fastnade hos mig och jag har varit känslig för den sortens kommentarer sedan dess. Det kan väl du göra, du gillar ju allt sånt där administrativt. Mina chefer och många av mina kollegor har stöttat mig men jag har blivit ledsen och lite arg om jag upplevt att andra inte uppskattar det jag gör. Att kunna hitta ett förhållningssätt till nära kollegor som tycker att läkare skall vara kliniker och inte hålla på med annat har varit en utmaning för mig. Att få mer kunskaper om ledarskap, pedagogik och förbättrigsarbete har också inneburit att jag ser min organisation och arbetssammanhang på ett nytt sätt. Att se mina chefer, ledningsstrukturen på Sahlgrenska akademin eller projektledningen för LST med dessa nyfikna och kritiska ögon har lett till en inre kamp om trovärdighet och samarbete. Hur hanterar jag samarbete i sammanhang där jag känner mig kritisk till överordnade och måste balansera mellan uppriktighet och anpassningsbarhet? Kanske är jag som ett barn som lösgör sig från sina föräldrar. Trots, förlust och självständighet. Den största utmaningen har ändå varit jag själv. Mitt behov av att vara omtyckt, betydelsefull och kompetent. Att välja uppdrag som är ovana för mig själv och ovanliga i organisationen och där det är otydligt vad som väntas av en. Att samtidigt också välja bort: välja bort andra karriärsmöjligheter, välja bort delar av det sociala sammanhanget på arbetsplatsen, välja bort den föräldralediga dagen. Det har fått mig att tvivla på min kompetens och stundtals fått mig att känna mig ensam. Jag har insett att jag är otroligt ovan vid att sätta egna mål och visioner och ovan vid att följa upp dom målen för att kunna känna mig nöjd. Jag har lärt mig hur viktigt fungerande arbetsgrupper kan vara i sådana situationer. Om fem år tror jag att jag, såsom nu, kommer att arbeta deltid kliniskt och deltid med undervisning och handledning inom ledarskap och samarbete. Jag vill på sikt skifta fokus från grundutbildningen till ST-utbildningen och i alla fall tillfälligt till mer personliga men kanske också samtidigt med komplexa handledningsuppgifter. Det jag lärt mig om utbildningsplanering, grupputveckling, pedagogik och förbättringskunskap kommer allt att komma till användning. Men framförallt har jag lärt mig att välja Liisa Carlzon 12

13 Bilaga 2. SAMMANSTÄLLNING AV UTBILDNINGAR OCH UPPDRAG UNDER LST UTBILDNING INOM LEDARSKAP: UL (Utvecklande Ledarskap) JGL (Jämställdhet Göra Lära) 2011 Utbildningsinternat om konflikthantering 2012 F-UGL, Försvarshögskolan 2012 UTBILDNING INOM KVALITETSARBETE: Förbättringskunskap för ST-läkare, Chalmers tekniska högskola (7,5hp) Händelseanalys, SU 2012 Markörbaserad journalgranskning, VGR 2013 UTBILDNING INOM PEDAGOGIK: Handledarutbildning SDI (Strength Deployment Inventory) 2011 Utbildningsinternat om kommunikation och coaching 2011 Arbetslivets pedagogik, Göteborgs universitet, 15 hp 2012 H-UGL, Försvarshögskolan 2013 UPPDRAG: Processledare för professionell utveckling, Läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin 2011-> Läkarprogrammets representant i projekt om interprofessionell simulering, Sahlgrenska akademin 2013-> Läkarenhetens representant i medicinklinikens kvalitetsgrupp 2012-> Medverkande i samverkansgrupp för interprofessionellt lärande samt i arbetsgruppen för medicinsk pedagogik, Läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin 2012-> PROJEKT: Planeringsgrupp för VGR:s deltagande på Framtidens specialistläkare 2010 Föreläsare på studierektorsdagar, SU 2012&2013 SDI- handledare på ST-utvecklingsprogram 2012 Föreläsare på Framtidens Specialist Läkare (FSL) 2012 Kursledare för ST-internat med tema förbättringskunskap 2012&2013 Författare till kapitel om ledarskap för ST-läkare 2013 Poster om professionell utveckling och ledarskaps-st på AMEE 2013 Liisa Carlzon/December

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013 Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar Stockholm 18 juni 2013 Michael Bergström Sektionen för hälso- och sjukvård Avd för vård och omsorg Som det är Det finns en tråd du följer

Läs mer

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Projekttid VT11-HT13 Liisa Carlzon Katarina Jood Elisabet Lönnermark Mats Wahlqvist Anders Ågård

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR april 2015 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1 Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Catherine Gillo Nilsson Göteborgs universitet Del I INLEDNING Syfte och Fokus Workshopens Lärandemål What to expect Efter workshopen

Läs mer

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning Utbildningsplan ST Bilaga 1 Utbildningsplanen är ett dokument som tillsammans med tjänstgöringsplan utgör ST-läkarens utbildningsprogram enligt 3 kap. 3 i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Enskilda basspecialiteter

Enskilda basspecialiteter Enskilda basspecialiteter Allmänmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM

REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM Här redovisas den muntliga redovisningen, antecknat av Rolf B. Frågeställningar i fet stil. ST-läkarnas delmål 20 - vilka lär-möjligheter kan vara till hjälp? Att ha en kvalitetsdel

Läs mer

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt 1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat VÄLKOMMEN! Varmt välkommen till kursen Ledarskap för ökat resultat! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet En genomgång av forskning Dr John Øvretveit (jovret@aol.com) Director of Research, MMC, Karolinska Institute, Stockholm Professor of Health Policy

Läs mer

Elisabet Alhqvist Kungl. biblioteket

Elisabet Alhqvist Kungl. biblioteket Elisabet Alhqvist Kungl. biblioteket Lotta Åstrand Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket 83 % 75 % 24 % Förväntar sig stora förändringar i framtiden Bedriver förändring informellt, ad hoc eller

Läs mer

Handledarprocessen. Umeå 8 maj 2015

Handledarprocessen. Umeå 8 maj 2015 Handledarprocessen Umeå 8 maj 2015 Dagens upplägg Kort presentation av Centrum för Klinisk Utbildning CKU Lärande och kunskap Handledarmodeller och dess olika delar Frågor Centrum för Klinisk Utbildning

Läs mer

Hållbart förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister

Hållbart förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Hållbart förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Hur arbetar vi för att åstad komma den bästa vården för våra patienter? Forskning om förbättringsarbete visar att det multiprofessionella teamet

Läs mer

Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt

Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt Ragnhild Mogren, utredare 2013-11-28 Ny struktur i målbeskrivningarna

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för att motivera grupper

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för att motivera grupper 2014-05-13 Information om ledarskapskursen Ledarskap för att motivera grupper VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Ledarskap för motivera grupper! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer

Läs mer

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav

Läs mer

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Innehållsförteckning Utgångspunkt Sidan 3 Målsättning Sidan 3 Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Rekrytering

Läs mer

Psykologen som ledare

Psykologen som ledare Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se Psykologen som ledare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Lärare Examination

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för effektivt samarbete

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för effektivt samarbete 2014-05-13 Information om ledarskapskursen Ledarskap för effektivt samarbete VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Ledarskap för effektivt samarbete! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Psykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring En rekommendation Reviderat förslag 2012-02-01 I huvudsak bearbetat och sammanställt av Britt Arrelöv och Ingemar Petersson Deltagare

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Rehabiliteringsmedicin

Rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Förbättringskunskap i Västernorrland

Förbättringskunskap i Västernorrland Förbättringskunskap i Västernorrland Anders Edström, Memeologen E-post: anders.edstrom@vll.se Twitter: @EdstromAnders Memeologen Västerbottens läns landsting Richard Dawkins, The selfish gene (1976) Memes

Läs mer

Forskningsfrågan besvarad men sen då? Hur nyttiggörs resultaten?

Forskningsfrågan besvarad men sen då? Hur nyttiggörs resultaten? Forskningsfrågan besvarad men sen då? Hur nyttiggörs resultaten? Bättre kvalitetsregisterforskning 2014-05-21: Workshop III & IV Johan Thor, specialist i socialmedicin, MPH, Med.dr. Vinnvård Fellow of

Läs mer

Underlag för kvalitetsbedömning

Underlag för kvalitetsbedömning Underlag för kvalitetsbedömning Bedömningsområden Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning), dels processen (hur resurserna används). Strukturbedömningen avser en analys av den utbildande

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-13 Centralsjukhuset i Karlstad Landstinget Värmland Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Åsa Boström och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter Västra Götalandsregionens regiongemensamma Chefsutvecklingskarta Målgrupp Förvaltningschef Områdeschef Chef över chef 1:a linjens chef Stabschef P r o Västra Götalandsregionens introduktionsprogam Kvalificerat

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

Individuell planering av tjänstgöring

Individuell planering av tjänstgöring Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:

Läs mer

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro Riktlinjer för Klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro Denna folder utgör ett utdrag ur sjukhusledningsbeslut 110309 Riktlinjer för klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro

Läs mer

STEG 2. Pilotutbildning Studenter i tre professioner 9 st, ledd av projektgruppen

STEG 2. Pilotutbildning Studenter i tre professioner 9 st, ledd av projektgruppen GÖRA Förbättringskunskap Ett pilotprojekt för att introducera och sprida denna kunskap till studenter, lärare och handledare i arbetsterapeut-, läkar-, och sjuksköterskeprogrammet STEG 1 AGERA STUDERA

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Mitt studierektorskap och pedagogiska ledarskap

Mitt studierektorskap och pedagogiska ledarskap Mitt studierektorskap och pedagogiska ledarskap Slutredovisning av Ledarskaps-ST 2008-2012 Helena Hognert Specialistläkare Obstetrik och gynekologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Mitt studierektorskap

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Mångfald som verksamhetsstrategi

Mångfald som verksamhetsstrategi Mångfald som verksamhetsstrategi Att ge deltagarna grundläggande kunskaper och färdigheter i: - Förståelse för vad mångfald betyder och varför arbeta med mångfald - Kunskap om hur ett strategiskt mångfaldsarbete

Läs mer

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp:

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp: 2012-10-24 Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning Arbetsgrupp: Anna Isaksson Lena Peltomaa Emma Krantz Sofie Persson Carin Engström-Olofsson Anne-Catrin Lofthus

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Personligt ledarskap! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

U t v e c k l i n g s c e n t r u m. Förbättringskunskap

U t v e c k l i n g s c e n t r u m. Förbättringskunskap U t v e c k l i n g s c e n t r u m Förbättringskunskap Göra saker rätt Göra rätt saker Efficiency Effectiveness Varför förändring? Problembild Hälso-och sjukvården består av splittrade vårdprocesser där

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

LÄKARYRKET En kontinuerlig professionell utveckling Ett policydokument från Svenska Läkaresällskapet

LÄKARYRKET En kontinuerlig professionell utveckling Ett policydokument från Svenska Läkaresällskapet LÄKARYRKET En kontinuerlig professionell utveckling Ett policydokument från Svenska Läkaresällskapet 1 SLS modell för fortbildning i sammandrag Utgår från de behov som identifierats av den enskilde läkaren,

Läs mer

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kärlkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Novare Leadership Academy

Novare Leadership Academy Novare Leadership Academy katalog 2015-2016 Sveriges främsta utvecklingsprogram och nätverk Young Professionals Young Executives Senior Executives Novare Leadership Academy En plattform för utveckling

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Den goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv

Den goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv Den goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv Jan Winroth, universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Teori - Forskning

Läs mer

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL MATERIALET ÄR FRAMTAGET AV: Arbetsgruppen för handledning, huvudansvarig Richard Börjesson, AT-läkare, Caterina Finizia,

Läs mer

Överenskommelse träffad mellan följande parter:

Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-KONTRAKT Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-läkare Verksamhetschef Delegerad specialist 1 Huvudhandledare ST-studierektor ST-läkarens anställning Division Verksamhetsområde Avsedd basspecialitet

Läs mer

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa?

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa? Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa? Birgitta Åkesdotter Gustafsson Leg. Sjuksköt. Spec. Sjuksköt Operationssjukvård, Fil. Mag.

Läs mer

tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet

tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet Starkare akademisk lärandemiljö Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) är ett samlingsbegrepp för de

Läs mer

Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset

Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsbristkostnader Kan uppgå till 20 % av vårdens kostnader Motsvarar

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-21 Södersjukhuset Stockholm Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Per Anders Mjörnberg och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er skola

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er skola Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er skola Om du vill ha en nyfiken och lustfylld lärandemiljö i klassrummet och stärka dina elevers självkänsla ger dig konkreta tips på hur du kan få

Läs mer

Ledarutveckling utöver det vanliga

Ledarutveckling utöver det vanliga Ledarutveckling utöver det vanliga Ö p p n a p r o g r a m 2 0 0 8-2 0 0 9 Programansvariga LARS OLSSON lars.olsson@effect.se Lars vill i sin yrkesroll befinna sig i gränslandet mellan organisations- och

Läs mer

Chef inom tandvård. Din roll och funktion för effektiv styrning. Framgångsrik verksamhetsutveckling. Verktyg och praktik! Lär av andras framgångar

Chef inom tandvård. Din roll och funktion för effektiv styrning. Framgångsrik verksamhetsutveckling. Verktyg och praktik! Lär av andras framgångar Framgångsrik verksamhetsutveckling Chef inom tandvård Inbjudan till konferens i Stockholm den 9-10 september 2010 TALARE FRÅN Folktandvården Uppsala Henrik Raber Folktandvården Stockholm Peter Lundholm

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för effektivt samarbete

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för effektivt samarbete 2015-03-01 Information om ledarskapskursen Ledarskap för effektivt samarbete I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk information. Kursen är en av ledarskapskurserna

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Isabella Scandurra, Uppsala Universitet Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Presentation av DOME Projektets mål Deltagande

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Användningscentrering i agila utvecklingsprojekt. johanna.sarna@valtech.com Valtech

Användningscentrering i agila utvecklingsprojekt. johanna.sarna@valtech.com Valtech Användningscentrering i agila utvecklingsprojekt johanna.sarna@valtech.com Valtech Vem är jag? Johanna Särnå Jobbar på Valtech sedan 3 år tillbaka Jobbar där med användbarhet och projektledning Certifierad

Läs mer

Effectiveness Consultants kursprogram

Effectiveness Consultants kursprogram Effectiveness Consultants kursprogram vår utbildningsfilosofi Varje människa har utrustats med en unik förmåga att använda sina egna upplevelser och erfarenheter som en källa till inlärning och fördjupade

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens i praktiken.

Läs mer

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Former för arbetsplatslärande formell utbildning (t ex olika slags kurser) icke-formell utbildning

Läs mer

För framtidens hälsa en ny läkarutbildning Gem2015/0112 Svar från SFAM (Svensk förenings för allmänmedicin) till Läkarutbildningsutredningen

För framtidens hälsa en ny läkarutbildning Gem2015/0112 Svar från SFAM (Svensk förenings för allmänmedicin) till Läkarutbildningsutredningen 2015-06-05 Sveriges läkarförbund Box 5610 11486 Stockholm kersti.johnson@slf.se För framtidens hälsa en ny läkarutbildning Gem2015/0112 Svar från SFAM (Svensk förenings för allmänmedicin) till Läkarutbildningsutredningen

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 19-21 mars 2014 NÄL och Uddevalla sjukhus NU-sjukvården Internmedicin Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Jesper Persson Inspektörer Gradering

Läs mer