Vem är släkt med vem? En inblick i systematikerns laboratorium

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vem är släkt med vem? En inblick i systematikerns laboratorium"

Transkript

1 Vem är släkt med vem? En inblick i systematikerns laboratorium M änniskan har ända sedan språket utvecklades gett namn åt både djur och växter i sin omgivning. Forntidens jägare och samlare behövde berätta för varandra om olika bytesdjur och ätliga växter. Även onyttiga eller farliga djur och växter har namngetts sedan urminnes tider. Äldre tiders vetenskapliga namn var långa beskrivningar på latin. Vitsippan fick heta Anemone seminibus acutis foliolis incisis caule unifloro (anemon med spetsiga frön, inskurna småblad och enblommig stjälk). I takt med att antalet kända organismer ökade blev beskrivningarna allt längre och svårare att hantera. Linné förfasades och införde en betydligt enklare princip med ett släktnamn och ett artepitet (fakta 1). Detta gjorde han 1753 för växter i verket Species plantarum och fem år senare även för djur i tionde upplagan av Systema naturae. Hans system innebar även att namngivningen standardiserades, och metoden används än i dag över hela världen

2

3 Föregående sida: Denna snäcka, Beringius bogasoni Warén & Smith, som beskrevs 2006, är den största okända snäckart som hittats i Europa de senaste hundrasjuttio åren. Den förekommer i Atlanten utanför Island och Storbritannien. Previous page: This snail, Beringius bogasoni Warén & Smith, was described in It is the largest unknown species of snail found in Europe since It occurs in the Atlantic near Iceland and the UK. Förr i tiden kallades praktiskt taget alla urskiljbara sorter för arter. Linné använde ordet species (art på latin). Under senare hälften av 1900-talet har olika artbegrepp föreslagits, och det råder fortfarande oenighet om hur art skall definieras (se artikeln Är de olika arter?, sid ). Forskare som beskriver och namnger arter kallas taxonomer. Ämnet taxonomi handlar emellertid också om att omvärdera tidigare forskningsresultat i ljuset av ny kunskap som faktaruta 2 illustrerar. Många taxonomer arbetar med regionala fauna- och florabeskrivningar, som innehåller bestämningsnycklar och information om arters utbredning, status och annat. En bestämningsnyckel är en tabell eller ett schema med vars hjälp man kan identifiera organismer. För stora delar av världen saknas fortfarande sådana bokverk, och även för väl utforskade länder som Sverige saknas bestämningslitteratur för merparten organismer. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna, som produceras av ArtDatabanken som en del av Svenska artprojektet, är ett världsunikt bokverk som ska råda bot på detta. Målet är att beskriva samtliga flercelliga organismer i Sverige, och hela verket ska enligt planerna omfatta mer än hundra volymer. Taxonomin är en del av systematiken. Systematiken innefattar även studier av släktskap mellan ordningar, familjer och andra kategorier; härledning av organismernas evolutionära historia, deras fylogeni; samt klassificering av organismer i exempelvis klasser, ordningar och familjer. Mer om detta längre fram. Hur arbetar en taxonom? Taxonomen börjar ofta med att studera växter och djur i museisamlingar. På Naturhistoriska riksmuseet finns fler än nio miljoner föremål som insamlats från olika delar av världen de senaste trehundra åren. Många andra länder hyser också stora naturaliesamlingar, och tillsammans utgör dessa ett enormt arkiv över jordens biologiska mångfald. Ingen samling är ens i närheten av att vara komplett, och därför måste forskare besöka eller låna föremål från flera museer. I dag underlättas sökandet genom att många samlingsdatabaser finns på internet. Sverige är medlem av den internationella organisationen Global Biodiversity Information Facility (GBIF), som försöker samla all information om jordens arter och göra den fritt tillgänglig för alla intresserade. Det svenska GBIFsekretariatet finns vid Naturhistoriska riksmuseet. Forskare behöver naturligtvis även gå ut i naturen. Fortfarande är stora delar av jorden otillräckligt utforskade för många 1 5 6

4 organismgrupper. Dagens fältresor innebär ofta hårt arbete under svåra förhållanden, men de är inte tillnärmelsevis lika strapatsrika som äldre tiders expeditioner som ofta varade i flera år och som kunde leda till döden för en eller flera deltagare. Ett större problem för forskarna idag är att stater har betydligt fler regler som styr tillstånden att besöka avlägsna platser och för att samla in djur och växter. Metoderna för insamling och bevarande av museiexemplar har många likheter med förr i tiden. Botanister pressar växter på ungefär samma sätt som Linné och hans samtida gjorde. Insekter fångas numera till största delen med speciell utrustning som inte fanns på 1700-talet, som ljus-, malaise-, feromon- och fallfällor. Men insekterna prepareras alltjämt enligt gamla metoder, såsom spetsning på nålar eller spritläggning, men även genom sofistikerad frystorkning. Fiskar och andra vattenlevande organismer förvaras huvudsakligen hela i sprit, även om blötdjur ofta brukar torkas. Det fåtal fåglar och däggdjur som samlas in i dag skinnläggs på liknande sätt som förr, vilket för fåglarnas del innebär att de stoppas upp i liggande ställning och för däggdjurens del att pälsen konserveras, oftast i utplattat tillstånd. För ryggradsdjur bevarar man skelett, som oftast förvaras i påsar eller lådor i stället för att monteras hela. Under senare tid har man även börjat ta särskilda DNA-prover, som blad från växter, hela smådjur, fjädrar, muskler och blod. Naturhistoriska riksmuseet och många andra museer bygger upp DNA-provbanker, som kan göras tillgängliga för forskare från hela världen. Museimaterialet måste skyddas på lämpligt sätt. Angrepp från skadeinsekter, som ängrar och mal, förhindras genom att materialet får passera en karantän innan det tas in i magasinen. Där förvaras det i täta skåp och lådor, som regelbundet genomsöks efter spår av skadedjur. Om man upptäcker ett angrepp, gäller det att snarast döda skadeinsekterna. Vid Naturhistoriska riksmuseet sker detta vanligen genom nedfrysning, men ibland brukas kvävgas eller höga temperaturer. Djur och växter ska också skyddas från solljus, som annars kan gå hårt åt i synnerhet färger. Med rätt försiktighetsåtgärder kan museiexemplar bevaras intakta under flera hundra år. Efter insamlingen är det dags att bearbeta och analysera samtliga data. För att avgöra skillnader mellan arter studerar forskaren inre (anatomiska) och yttre egenskaper. Anatomiska kännetecken är ofta av avgörande betydelse för exempelvis många insekter, maskar och svampar, eftersom de saknar framträdande yttre särdrag. De viktigaste skillnaderna mellan arter Följande uppslag: Museisamlingar omfattar ofta ett stort antal djur och växter insamlade under lång tid. Här delar av Naturhistoriska riksmuseets samling av blomflugan Epistrophe grossulariae. Following spread: Part of the Swedish Museum of Natural History s collections of the hoverfly Epistrophe grossulariae. VEM ÄR SLÄKT MED VEM? 1 5 7

5

6

7 Detta exemplar av fjärilen Euryphene absolon är typexemplaret för underarten micans. Med andra ord är det just detta exemplar som utgör referens för fjärilen. Fjärilen är insamlad i Kamerun och beskrevs 1898 av svensken Christopher Aurivillius. This is the type specimen of the micans subspecies of Euryphene absolon, collected in Cameroon and described by the Swede Christopher Aurivillius in kan finnas i könsorganens eller mundelarnas utformning eller i sporernas struktur. Arters yttre egenskaper handlar om färgmönster eller form på exempelvis blommor, frukter, vingar, antenner, näbbar och ben. Taxonomer tar ofta detaljerade mått på olika strukturer och analyserar dem sedan med statistiska metoder. Även antal kroppssegment, borst, ståndare och andra kvantitativa egenskaper är betydelsefulla. Ljusmikroskop är fortfarande det viktigaste redskapet för att studera många grupper av organismer. Dessutom finns nya oumbärliga svep- och transmissionselektronmikroskop (SEM respektive TEM). Med deras hjälp går det att granska ytterst små strukturer, som uppbyggnaden av mikroskopiska flimmerhår hos ryggradslösa djur. Röntgenmikrotomografi, en ny teknik för att undersöka inre strukturer, kan komma att revolutionera studier av fossil. Kikare, kamera, videokamera och ljudinspelningsutrustning har blivit allt viktigare redskap i fält för att dokumentera skillnader mellan arter. När det gäller fåglar och vissa grupper av insekter har analyser av deras ljud fått stor betydelse på senare år. För fåglar och insekter är ljudsignaler ett sätt att locka till sig en partner, men signalerna kan även hindra arter med olika sång eller andra lockljud från att para sig med varandra. Därmed upprätthålls artgränser. DNA-tekniken är oumbärlig för att utreda var gränserna ska dras mellan olika släkten och arter (fakta 3). Tekniken har lett till att många traditionella indelningar omvärderats. Dessutom har många nya arter upptäckts när DNA avslöjat att vad som tidigare betraktats som en art i själva verket består av två eller flera väl separerade grupper. Observera att DNA-studier är ett komplement till andra metoder och inte något facit. I dag har forskarvärlden som mål att alla världens organismer ska kunna artbestämmas med hjälp av DNA-streckkodning. Varje organism ska med andra ord få sin unika streckkod. Forskaren som tror sig ha funnit en tidigare okänd art har en lång väg framför sig. Först gäller det att försäkra sig om att den inte redan är namngiven för länge sedan eller att namnet inte publicerats i någon svårtillgänglig tidskrift. Följaktligen måste ett stort antal publikationer genomsökas. Ibland räcker det att läsa ursprungliga beskrivningar av namngivna organismer för att avgöra om den organism som forskaren nyss funnit är identisk med någon sådan. Men många gånger måste forskaren studera typmaterial, det vill säga de särskilda exemplar av en organism som fungerar som en referens för artnamnet

8 Om forskaren efter den proceduren fortfarande är övertygad om att han funnit en obeskriven organism, är det dags att föreslå ett vetenskapligt namn. Namngivningen måste följa vissa internationellt överenskomna regler (fakta 1). För nya arter krävs en detaljerad beskrivning, uppgifter om var och när typexemplaret eller typexemplaren är insamlade och var de är deponerade. För växter skall det även finnas en beskrivning på latin av deras mest utmärkande egenskaper. Många anser att arten är den minsta enheten som skall namnges, vilket innebär att de ser alla nya organismer som nya arter. Andra forskare godtar att en ny organism kan vara en ras/ underart, varietet eller en form av en redan namngiven art. Underkategorierna varietet och form används av botanister, men inte av zoologer. När man beskriver en ny art är det ett krav att även fastställa vilket släkte den tillhör, eftersom alla artnamn innehåller ett släktnamn. Klassificering och fylogeni Även långt före Darwin insåg naturforskare att organismer hörde samman i grupper. Filosofen Aristoteles delade på 300- talet f.kr. in organismer i växter och djur de senare dessutom i två kategorier, med och utan rött blod. Vidare beskrev han till exempel fem olika släkten inom gruppen djur med blod (som motsvarar ryggradsdjuren): fyrfotadjur som föder levande ungar, fyrfotadjur som lägger ägg, fåglar, fiskar och valar. Hans lärjunge Theofrastos klassificerade växter i fyra huvudgrupper (träd, buskar, halvbuskar och örter) samt diverse undergrupper utifrån formen på deras blad, växtplats och livslängd. Från slutet av 1500-talet föreslogs olika klassificeringar i hierarkiska system. Linné utvecklade föregångarnas idéer i verken Species plantarum (1753) och Systema naturae ( ). Han indelade allt liv i djurriket, växtriket och stenriket. Inom varje rike ordnades organismerna i klass, ordning, släkte och art, kategorier som fortfarande används (fakta 4). Växter klassificerade han utifrån det så kallade sexualsystemet, som grundade sig på antalet ståndare och pistiller. Det är därför Linné ofta betraktas som den moderna systematikens fader. Han insåg emellertid att sexualsystemet var ofullkomligt, eftersom vissa arter med samma antal ståndare liknade arter med annat ståndarantal i andra avseenden. Linnés efterföljare föreslog system som baserades på likhet i fråga om många egenskaper. Men likhet kan också vara missvisande. Många arter som inte är nära släkt med varandra har utvecklat gemensamma drag därför att de anpassat sig till likartade levnadsförhållanden så kallad konvergent evolution. VEM ÄR SLÄKT MED VEM? 1 6 1

9 Alla dessa är ryggradsdjur, som kännetecknas av att de har en ryggrad nedärvd från en gemensam förfader. Fågeln och krokodilen är närmare släkt med varandra än vad krokodilen och ödlan är. Detta innebär att reptiler inte är någon monofyletisk grupp (det vill säga en grupp som omfattar samtliga avkomlingar av en gemensam förfader). Svarthuvad sockerfågel (Chlorophanes spiza), nilkrokodil (Crocodylus niloticus), Mwanzas klippagam (Agama mwanzae), lejon (Panthera leo), makropod (Macropodus opercularis), vanlig padda (Bufo bufo). All these are vertebrates, characterized by the presence of vertebrae, inherited from a common ancestor. Green Honey Creeper (Chlorophanes spiza), Nile Crocodile (Crocodylus niloticus), Mwanza Flat-headed Agama (Agama mwanzae), Lion (Panthera leo), Paradise fish (Macropodus opercularis), Common Toad (Bufo bufo)

10 VEM ÄR SLÄKT MED VEM? 1 6 3

11 Kärlväxter förenas av att de har ledningsvävnad i stammarna, nedärvd från en gemensam förfader. Blåsippa (Hepatica nobilis), barrträd, här gran (Picea abies), och ormbunkar, här strutbräken (Matteuccia struthiopteris). Mossor saknar ledningsvävnad och är mer avlägset besläktade med de övriga. Vitmossa (Sphagnum fallax-komplexet). Vascular plants all have vascular tissue in their stems, inherited from a common ancestor. Liverleaf (Hepatica nobilis), conifers, here Norway Spruce (Picea abies), and ferns, here Ostrich Fern (Matteuccia struthiopteris). Mosses lack vascular tissue, and are more distantly related to the others. Peat moss (Sphagnum fallax complex). Valarnas yttre likhet med fiskar är ett sådant exempel. Linné placerade ursprungligen valarna bland fiskar, men flyttade senare över dem till däggdjur. Omvänt kan närbesläktade organismer vara mycket olika, bland annat på grund av anpassningar till vitt skilda levnadsbetingelser. Fåglarna har utvecklat otaliga skillnader jämfört med sina närmaste nu levande släktingar, krokodilerna, medan krokodiler, ormar, ödlor och sköldpaddor (det vill säga reptiler ) bevarat fler av sina ursprungliga gemensamma egenskaper. I dag grundas all klassificering på släktskap, fylogeni. Tills för något decennium sedan baserades hypoteser om släktskap främst på organismers yttre egenskaper, men i dag har DNAsekvenser fått allt större betydelse. Den viktigaste fördelen med DNA-sekvenser är att de innehåller oerhörda mängder information. Dessutom kan man med deras hjälp härleda släktskap mellan mycket avlägsna organismer som har få gemensamma yttre egenskaper. DNA har ofta bekräftat tidigare rön, men har många gånger också revolutionerat vår uppfattning om hur exempelvis däggdjurens och fåglarnas evolution gått till. Även när det gäller växternas släktskap har en ny och delvis mycket annorlunda bild vuxit fram (artikeln Modern systematisk forskning, sid ). Fylogenetiska studier baseras på att egenskaper är gemensamma för två eller flera organismer därför att egenskaperna nedärvts från en gemensam förfader. Principen är giltig oavsett om man använder DNA-sekvenser eller andra egenskaper. Förekomsten av ryggrad visar att ryggradsdjuren har en gemensam förfader, som de inte delar med andra djur. Fyrfotadjuren (groddjur, däggdjur, sköldpaddor, ödlor, ormar, krokodiler och fåglar) har en likartad uppbyggnad av sina extremiteter, som kan härledas till en gemensam anfader. Hos ormar har extremiteterna tillbakabildats, medan frambenen hos fåglar och fladdermöss oberoende av varandra utvecklats till vingar. Att det finns ledningsvävnad i ormbunksväxternas och fröväxternas stammar visar att dessa har ett gemensamt ursprung. Släktskapsförhållanden presenteras oftast i form av så kallade fylogenetiska träd (fakta 3). Kritik mot Linnés system Linnés system har kritiserats under senare år, bland annat på grund av att arters vetenskapliga namn ändras när hypoteser om släktskap måste revideras. Blåsippan har bytt namn från Anemone hepatica till Hepatica nobilis, något som kan vara förvirrande. Anledningen är att blåsippan i dag inte anses vara nära släkt med andra sippor i släktet Anemone

12

13 Eftersom artepitetet är hepatica, borde det nya namnet egentligen bli Hepatica hepatica. Detta är emellertid inte tillåtet enligt de botaniska nomenklaturreglerna (fakta 1), så därför används epitetet nobilis. För att främja stabiliteten har somliga forskare föreslagit att varje art skall ha ett unikt, oföränderligt namn. En sådan reform skulle dock innebära att namnen inte alltid speglar släktskapen. Ett annat förslag är att gå ifrån klassificeringen i olika ranger, det vill säga ordningar, familjer, släkten och så vidare, och införa ett ranglöst system, eftersom dagens indelning är godtycklig. Många forskare håller med om att det nuvarande systemet kan förbättras, men alternativen som föreslagits har hittills inte blivit allmänt accepterade. Grunden till all biologisk forskning Alla studier av ekologi, fysiologi, genetik, skyddsbehov och annat utgår från kunskapen om arter. Grundförutsättningen är hela tiden att man känner till vilka arter som finns och deras namn. Kunskapen om släktskap är helt nödvändig för att kunna följa hur olika egenskaper utvecklats, och för att förstå arters historiska utbrednings- och spridningsmönster. Sist och slutligen förenas alla systematiker av samma nyfikenhet och upptäckarglädje som kännetecknade Linné och de andra förgrundsgestalterna. Per Alström taxonom vid ArtDatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, och tidigare forskare vid Naturhistoriska riksmuseet Mari Källersjö chef för forskningsavdelningen vid Naturhistoriska riksmuseet WEBB-OCH LITTERATURTIPS Angiosperm Phylogeny Website (angiospermer) ArtDatabanken (svenska arter) Catalogue of Life (lista över alla kända organismer) Den virtuella floran (svenska kärlväxter)

14 Fishbase (fiskar) GenBank (DNA-data) Global Biodiversity Information Facility (information om biologisk mångfald) International Code of Botanical Nomenclature (de botaniska vetenskapliga namngivningsreglerna) Luistitle.htm International Code of Zoological Nomenclature (de zoologiska vetenskapliga namngivningsreglerna) Morphbank (detaljerade bilder av organismer) National Center for Biotechnology Research (NCBI) (molekylärbiologiska databaser och annat) Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Uppsala: ArtDatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Tree of Life (alla levande organismer) ENGLISH SUMMARY Humans have presumably always given names to different organisms. Linnaeus introduced the binomial nomenclature, with a generic name and a species name, which has since become the universal standard in biology. He also proposed a hierarchical classification system, arranging organisms into classes, orders, genera and species categories which are still in use. Possibly, the majority of the world s organisms are still waiting to be discovered. The present chapter gives an overview of this work, known as systematics and taxonomy. VEM ÄR SLÄKT MED VEM? 1 67

15 FAKTA 1 ARTNAMN Ett vetenskapligt artnamn består av två delar, ett släktnamn och ett artepitet. Ranunculus acris, smörblomma, har släktnamnet Ranunculus och artepitetet acris. En art som är uppdelad i raser/ underarter har även ytterligare ett epitet. Inom zoologin skrivs detta omedelbart efter artepitetet, till exempel Motacilla flava thunbergi, som alltså är rasen thunbergi, nordlig gulärla, av arten Motacilla flava, gulärla. Botanister skriver i stället ssp. (subspecies, underart) före underartsepitetet, till exempel Ranunculus acris ssp. borealis. Släktnamnet skrivs med inledande versal, till skillnad från övriga delar som skrivs med gemener. Hela artnamnet skrivs med kursiverad stil. Namnet på den eller de som namngivit arten, auktorn, anges ofta direkt efter artnamnet, till exempel Ranunculus acris L. Beteckningen L. står för Linné eller Linnaeus. De vetenskapliga namnen är härledda från latin eller grekiska. Namngivningen följer strikta regler, som definieras av den botaniska koden (International Code of Botanical Nomenclature) och den zoologiska koden (International Code of Zoological Nomenclature). Två växter respektive två djur får inte ha samma vetenskapliga artnamn. Däremot kan samma namn användas för växt och djur Prunella är både ett växt- och ett fågelsläkte. Att olika arter har samma släktnamn, exempelvis Pieris brassicae (kålfjäril) och Pieris napi (rapsfjäril), signalerar att de är närbesläktade. En skillnad mellan de botaniska och zoologiska koderna är att botaniker inte accepterar artnamn med samma släktnamn och artepitetet, medan zoologer godtar namn som Sprattus sprattus (skarpsill) och Gulo gulo (järv). Om två djur- eller växtarter visar sig ha samma namn, gäller att det först använda har prioritet förutsatt att det beskrivits i enlighet med bestämda regler. Bland annat skall namnet ha publicerats tillsammans med en beskrivning av arten; det ska vidare ha skett i en allmänt tillgänglig publikation; och ett eller flera så kallade typexemplar, som skall utgöra referens för artnamnet, måste ha angivits. Det händer att en och samma art av misstag begåvas med olika namn (så kallade synonymer), oftast därför att olika forskare inte är medvetna om varandras upptäckter. Även här gäller regeln att det först föreslagna namnet har företräde. Synonyma vetenskapliga namn är alltså olika namn för samma organism

16 DE ORIENTALISKA BAMBUSÅNGARNA Den orientaliska bambusångaren Seicercus burkii ansågs tidigare vara en art, med vidsträckt utbredning i Himalaya och bergsområden i nordöstra Indien, västra och norra Burma, centrala och södra Kina samt norra Vietnam. Flera raser fanns beskrivna, men litteraturen om bambusångaren innehöll oklarheter och var delvis motstridig. Per Alström (Uppsala universitet) och Urban Olsson (Göteborgs universitet) studerade bambusångarna i fält och i museisamlingar under tolv års tid, innan de föreslog en ny uppdelning. De gjorde åtskilliga mer eller mindre strapatsrika expeditioner till olika platser i fåglarnas utbredningsområde och studerade många hundra exemplar i fält. Nära 60 fåglar fångades in. De undersöktes noggrant med avseende på fjäderdräktens färgteckningar, och åtskilliga mått togs på varje fågel, exempelvis ving-, stjärt- och näbblängd och mängden vitt på de yttersta stjärtpennorna. Dessutom tog forskarna blod- eller fjäderprover för DNA-analys och släppte sedan fåglarna fria igen. De spelade in sång och lockläten av ett drygt hundratal fåglar. Vidare utförde de cirka 35 experiment, där de spelade upp sång av en hane för en hane med en annan sångtyp och noterade hur denne svarade på inkräktaren. Med hjälp av en höjdmätare noterades höjden över havet vid samtliga arbetsmoment. Sammanlagt undersöktes mer än 700 exemplar från hela utbredningsområdet i sex amerikanska, ett engelskt och ett kinesiskt museum, och detaljerade mått togs på en stor del av fåglarna. Därefter var det dags att producera ljudspektrogram för alla inspelade sånger och lockläten, och analysera dessa i detalj. Alström och Olsson kunde därefter dela in den orientaliska bambusångaren i ett antal grupper utifrån deras utseende, lockläte och sång. Skillnaderna i utseende var ytterst små, medan skillnaderna i lockläten och sånger, utom i ett fall, var betydligt större. Fem av grupperna var tydligt skiljbara från varandra i flera avseenden. Två, ibland tre, av dessa grupper häckade på samma berg i Kina. Ofta var en viss grupp mycket talrik upp till en viss höjd, medan en annan helt tog över bara några meter högre upp. Hanar från olika grupper reagerade inte på varandras sång vid uppspelningsexperiment. I Himalaya fanns två andra grupper som häckade med ytterst begränsad överlappning i höjdled. Studier av museiexemplar visade att en av dessa grupper och en av de kinesiska häckade på skilda höjder i bergen i västra Burma och angränsande delar av Indien. När olika grupper förekom i samma område FAKTA 2 VEM ÄR SLÄKT MED VEM? 1 6 9

17 1 7 0

18 Vänster sida: Fem arter (helfigurer) och två raser (huvuden) av vad som tidigare betecknades som en art, orientalisk bambusångare (Seicercus burkii) samt ett ljudspektrogram över en av dessa arters sång. De fem arterna är extremt lika till utseendet men skiljer sig markant i sång och lockläten, och två eller tre arter häckar på olika höjd på samma berg i Kina, Burma och Himalaya. Left page: Five species (full views) and two subspecies (heads) of what was previously considered as one species, Golden-spectacled Warbler (Seicercus burkii). betraktade de uppenbarligen inte varandra som konkurrenter om honor eller revir. Forskarna drog slutsatsen att den orientaliska bambusångaren borde delas upp i hela fem olika arter, tre i Kina och två i Himalaya. Inom två av arterna ansågs dessutom finnas geografisk variation i utseende som motiverade en uppdelning i två raser inom vardera arten. Mycket tid gick åt till att spåra typexemplaren för de olika arter/raser som tidigare beskrivits detta för att kunna namnge de olika arterna och raserna. En kinesisk art hade inte namngivits tidigare, och föreslogs få namnet Seicercus soror. Epitetet soror betyder syster på latin och syftar på likheten med de andra arterna i komplexet. Resultaten av Alströms och Olssons vedermödor publicerades Samma år presenterade en tysk forskargrupp ännu en art. Det som från början sågs som en art hade alltså blivit hela sex olika arter av orientalisk bambusångare. Denna sida: För äldre tiders ornitologer var geväret det viktigaste hjälpmedlet. Dagens forskare har en helt annan utrustning, som handkikare, tubkikare, videokamera, parabolmikrofon och bandspelare. En av kapitlets författare på fältresa i Tibet. This page: Today s ornithological researchers have much more sophisticated equipment than their predecessors: binoculars, telescope, cam corder, parabolic microphone and tape recorder. VEM ÄR SLÄKT MED VEM? 1 7 1

19 FAKTA 3 Människoapornas släktträd. De rödfärgade interna grenarna motsvarar hypotetiska, okända, utvecklingslinjer. Pilarna pekar på den gemensamma förfadern till människa och schimpans (1) respektive människa, schimpans och gorilla (2). Numera erkänns som regel två schimpansarter schimpans (Pan troglodytes) och bonobo, även kallad dvärgschimpans, (Pan paniscus) samt två gorillaarter, västlig gorilla (Gorilla gorilla), och östlig gorilla (Gorilla beringei). Här visas dock bara en av varje: orangutang (Pongo pygmaeus), västlig gorilla (Gorilla gorilla) och människa (Homo sapiens) samt schimpans (Pan troglodytes). Relationships of the great apes. The red internal branches represent hypothetical lineages. The arrows mark the common ancestors of human and chimpanzee (1) and human, chimpanzee and gorilla (2), respectively. DNA OCH FYLOGENETISKA TRÄD DNA-studier används flitigt för att rita nya släktträd och som hjälp vid artbestämning. Processen omfattar ett antal steg: (1) extraktion, alltså isolering, av DNA från vävnad; (2) amplifiering, mångfaldigande, av en viss gen eller någon annan DNA-region med hjälp av PCR-teknik; (3) sekvensering, som innebär att man läser DNA-sekvensen för den mångfaldigade regionen; samt (4) analys av sekvenserna från flera arter för att rekonstruera släktskap eller bestämma arter. DNA kan extraheras från alla levande celler. Ibland går det även att ta fram DNA från döda celler i exempelvis hårrötter, fjäderbaser, tänder, ben eller pressade växter. Eftersom DNA kan isoleras från material insamlat för mer än hundra år sedan, är museisamlingar ovärderliga. Vetenskapliga tidskrifter kräver numera att DNA-sekvenser som ligger till grund för olika studier är fritt tillgängliga via internet, exempelvis i databasen GenBank. Konstruera och tolka Konstruerandet av fylogenetiska träd utifrån utseendemässiga och genetiska egenskaper bygger på många metoder. Samtliga kräver avancerade datorprogram och stor datorkapacitet på grund av den stora mängden information som bearbetas. Fylogenetiska träd består av ett antal grenar, dels sådana vars spetsar representerar olika namngivna organismer eller grupper av organismer, dels interna grenar som motsvarar hypotetiska, okända, utvecklingslinjer (röda i bilden till höger). Varje förgreningspunkt i trädet symboliserar en gemensam förfader för de grenar som utgår från punkten, exempelvis när en art delas upp i två nya arter. Om fler än två grenar utgår från samma förgreningspunkt är det inbördes släktskapet okänt mellan grenarna kanske därför att forskarna inte vet tillräckligt mycket, kanske beroende på att flera utvecklingslinjer åtskilts mer eller mindre samtidigt. Forskarna tolkar släktrelationer genom att titta på var i trädet olika organismer och grupper har en gemensam förfader. Det är kanske lättast att tänka sig trädet som en rörlig mobilskulptur där alla grenar är fritt rörliga kring sina noder. Enligt bilden är följaktligen människa och schimpans närmare släkt med varandra än med gorilla. Människa och schimpans har nämligen en mer sentida gemensam förfader (pil 1) än vad människa respektive schimpans och gorilla har (pil 2). Observera att gorilla är lika nära släkt med människa som med schimpans. Två organismer eller grupper som är varandras närmaste släktingar kallas systrar. I bilden är alltså schimpans och män

20 ORANGUTANG GORILLA MÄNNISKA SCHIMPANS 1 2 niska systerarter. Systergrupper är lika gamla, och man kan inte säga att den ena är mer primitiv eller mer avancerad än den andra, eller att den ena är förfader till den andra. Däremot kan det hända att de nu levande representanterna för två systergrupper har existerat olika länge. En monofyletisk grupp omfattar samtliga avkomlingar av en gemensam förfader. I bilden bildar alltså schimpans, människa och gorilla en monofyletisk grupp, medan exempelvis schimpans, gorilla och orangutang inte är en monofyletisk grupp. Monofyli är ett grundläggande begrepp inom modern systematik. Många namn som används dagligdags avser grupper som inte är monofyletiska. Det gäller reptiler (fåglar ingår egentligen här) och fiskar (strålfeniga fiskar och i synnerhet kvastfeningar och lungfiskar är närmare släkt med fyrfotadjur än med hajar och rockor). Det gäller även djur eftersom vi nästan alltid utesluter människan från gruppen. I vetenskaplig mening är djur en monofyletisk grupp om människan inkluderas. Datering och streckkodning Det går att uppskatta minimiåldern hos olika organismer med hjälp av fossil. En annan möjlighet är att datera med hjälp av DNA-sekvenser. Man gör antagandet att DNA-sekvenserna förändras med tämligen konstant hastighet, enligt en så kallad molekylär klocka. Oberoende data, helst flera olika fossil, krävs för att bestämma tidsskalan för klockan. VEM ÄR SLÄKT MED VEM? 1 7 3

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Darwin NO-biennal i Falun april 2015 Från släktträd till databaser. Workshop med koppling till evolution systematik arter

Darwin NO-biennal i Falun april 2015 Från släktträd till databaser. Workshop med koppling till evolution systematik arter NO-biennal i Falun 28-29 april 2015 Från släktträd till databaser Workshop med koppling till evolution systematik arter Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik (Bioresurs), Uppsala universitet

Läs mer

Stamträd med hjälp av databaser och program från Internet

Stamträd med hjälp av databaser och program från Internet Övning: Stamträd sid 1 Övning Stamträd med hjälp av databaser och program från Internet Det finns databaser som är fritt tillgängliga och innehåller nukleotid- och aminosyrasekvenser från ett stort antal

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Jordens liv på ett år! Jorden är ca 4,500,000,000år gammal Tänk dig att jorden endast är 1 år gammalt då skulle vi kunna beskriva jorden som en kalender. 2 Det första livet uppstår (Postulerat) Det första

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

SKATTER I VÅTT OCH TORRT

SKATTER I VÅTT OCH TORRT SKATTER I VÅTT OCH TORRT Biologiska samlingar i Sverige Torleif Ingelög Denna bok bör citeras: Ingelög, T. 2013. Skatter i vått och torrt. Biologiska samlingar i Sverige. ArtDatabanken, SLU, Uppsala Torleif

Läs mer

Släktträd med hjälp av databaser och program från Internet

Släktträd med hjälp av databaser och program från Internet Övning: Släktträd sid 1 Övning i bioinformatik Släktträd med hjälp av databaser och program från Internet Det finns databaser som är fritt tillgängliga och innehåller nukleotid- och amino-syrasekvenser

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

Manual till GBIF-Sweden

Manual till GBIF-Sweden GBIF Sweden Där all biologisk mångfald samlas Manual till GBIF-Sweden Charlotte Johnzon GBIF-Sweden Naturhistoriska riksmuseet 104 05 Stockholm gbif@nrm.se 10 april 2008 Version 1 Innehåll 1. GBIF SWEDEN...

Läs mer

Tentamen i Zoo Systematik och Morfologi Torsdagen den 18 januari 2007 Kl

Tentamen i Zoo Systematik och Morfologi Torsdagen den 18 januari 2007 Kl Namn: Kod:. 1 MIUN Sundsvall Institution NAT SA Tentamen i Zoo Systematik och Morfologi Torsdagen den 18 januari 2007 Kl 8.00 13.00 Poäng: Max: VG (70%): Kom ihåg att läsa frågorna noggrant och att svara

Läs mer

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan Livets utveckling Livet startades för 3,5 miljarder år sedan 4,5 miljarder år sedan: Inget liv på jorden, inget syre, giftigt luft glödande lava och många aktiva vulkaner åskväder hela tiden 3,5 miljarder

Läs mer

Konsten att använda Internet som bestämningslitteratur

Konsten att använda Internet som bestämningslitteratur Konsten att använda Internet som bestämningslitteratur Av Eva Hedström Idag har de flesta av oss tillgång till dator med Internet-uppkoppling. Men hur gör man för att hitta rätt information? Oavsett om

Läs mer

Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7

Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7 Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7 Det finns många djur- och växtarter runt omkring oss som vi kanske inte tänker på. Vissa känner du säkert igen och kan namnet på, andra kanske du aldrig

Läs mer

443-419 miljoner år före nutid

443-419 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution SILUR 443-419 miljoner år före nutid Stora steg Under silur utvecklas de första kärlväxterna. De är förgångare till nästan alla dagens landväxter

Läs mer

miljoner år före nutid

miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution KARBON 360-300 miljoner år före nutid Stora steg Nu dyker jordens första flygande djur upp. De är insekter, några av dem riktigt stora. En annan

Läs mer

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

Livets myller Ordning i myllret

Livets myller Ordning i myllret LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta 1 BIOLOGI Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i biologi. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Biologisk kunskap och förståelse M1 hjälpa

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid

KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid T Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid Stora steg Kambrium är en omvälvande tidsperiod i djurlivets historia. Den biologiska mångfalden ökar

Läs mer

TENTAMEN, Systematik 2012-05-02

TENTAMEN, Systematik 2012-05-02 TENTAMEN, Systematik 2012-05-02 EMG, Umeå universitet, Ulla Carlsson-Granér och Anders Nilsson Tentamensformalia Kursens namn: 5BI090 Ekologi och Systematik 15 hp, moment systematik VT12 Datum: 2012-05-02

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder

Läs mer

Livets historia på ett år

Livets historia på ett år Livets historia på ett år Livets historia på ett år Jorden bildades för c:a 4,55 miljarder år sedan. Tänk dig att tiden från jordens skapelse fram till nu bara tog ett enda år! Jorden skapades kl. 00:00:00

Läs mer

Slemmaskar, eller nemertiner, finns över hela

Slemmaskar, eller nemertiner, finns över hela Nytt ljus på okända slemmaskar en utvärdering av fältarbetet inom de svensk-norska artprojekten Kunskapen om slemmaskar, eller nemertiner som de också kallas, har länge varit bristfällig. De har ansetts

Läs mer

Henrik Brändén. bioscience explained Vol 3 No 1. Undersökning av influensavirus med hjälp av släktträd. Vetenskapsrådet 103 78 Stockholm Sverige

Henrik Brändén. bioscience explained Vol 3 No 1. Undersökning av influensavirus med hjälp av släktträd. Vetenskapsrådet 103 78 Stockholm Sverige Henrik Brändén Vetenskapsrådet 103 78 Stockholm Sverige Undersökning av influensavirus med hjälp av släktträd Introduktion Influensavirus delas in i olika stammar beroende på vilka varianter viruset bär

Läs mer

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné Carl Von Linné Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Taxonomi:

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Övning i bioinformatik

Övning i bioinformatik Övning: Släktträd sid 1 Övning i bioinformatik Släktträd med hjälp av databaser och program från Internet Det finns databaser som är fritt tillgängliga och innehåller nukleotid- och amino-syrasekvenser

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

485-443 miljoner år före nutid

485-443 miljoner år före nutid TE Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution ORDOVICIUM 485-443 miljoner år före nutid Stora steg Djur med skelett av ben dyker upp för första gången under den här tidsperioden. Det är

Läs mer

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Biologi A basår Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: on 24 oktober 2012 Tid: 9.00-13.00

Läs mer

Liv i utveckling sid 8-35 Pedagogisk planering moment Kursplanen

Liv i utveckling sid 8-35 Pedagogisk planering moment Kursplanen Liv i utveckling sid 8-35 Pedagogisk planering moment 1.1-1.5 Kursplanen Syfte och förmågor Ge alla elever förutsättningar att utveckla sin förmåga att: diskutera, granska och ta ställning i frågor som

Läs mer

Kräldjur. Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot

Kräldjur. Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot Kräldjur och fåglar Kräldjur Kallas också reptiler. Kräldjur Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot uttorkning. Alla

Läs mer

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment Betygskriterier Biologi Åk 7 MÅL Eleven skall kunna principen för vetenskapliga namn skilja på art, släkte och familj känna till egenskaper som är utmärkande för liv samt livets indelning i fem riken känna

Läs mer

Simulera evolutionen Ett spel för att lära ut principerna kring evolutionen med hjälp av olika föremål.

Simulera evolutionen Ett spel för att lära ut principerna kring evolutionen med hjälp av olika föremål. bioscience explained 134567 John A. Barker Formerly of the Department of Education and Professional Studies King s College, London Simulera evolutionen Ett spel för att lära ut principerna kring evolutionen

Läs mer

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad

Läs mer

Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna

Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna Bildkälla: http://open.jorum.ac.uk/xmlui/bitstream/handle/10949/918/items/s182_10_section4.html Bildförklaring. Staplarna visar

Läs mer

Pelagia Miljökonsult AB

Pelagia Miljökonsult AB KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden. Telefon: 090-702170 (+46 90 702170)

Läs mer

KSLA:s yttrande över översynen av Svenska artprojektet

KSLA:s yttrande över översynen av Svenska artprojektet Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 30 juli 2012 KSLA:s yttrande över översynen av Svenska artprojektet Sammanfattning av KSLA:s viktigaste synpunkter: Arbetet i Svenska artprojektet är

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande Sammanfattning Liv i utveckling En introduktion och diskussion kring vad liv är Vad är levande och vad är inte levande runt oss? Hur har livet utvecklats och hur kommer det sig att just jorden har liv?

Läs mer

En bioinformatisk genjakt I

En bioinformatisk genjakt I En bioinformatisk genjakt I -jämförelser av olika arters genom I den här aktiviteten kan en elev självständigt undersöka det mänskliga genomet genom att hämta information från en databas på nätet. Målet

Läs mer

Ärftliga sjukdomar och egenskaper hos hund

Ärftliga sjukdomar och egenskaper hos hund Engelsk bulldog Tibetansk terrier Västgötaspets Dvärgpinscher Chow chow Foto: Pleple2000 Foto: Flickr user skaty222 Foto: Sören T Eriksson Foto: Entheta Foto:Jurriaan Schulman Alla bilder Wikimedia commons

Läs mer

GRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla

GRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla GRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla Biologi betyder läran om det levande. Biologi handlar om organismers konstruktion, levnad och utveckling. En organism är något levande: svampar, djur, växter eller

Läs mer

En kort översikt av FishBase, www.fishbase.se, med hjälp av tolv användningsfall

En kort översikt av FishBase, www.fishbase.se, med hjälp av tolv användningsfall En kort översikt av FishBase, www.fishbase.se, med hjälp av tolv användningsfall av Anders Silfvergrip Naturhistoriska riksmuseet 8 april 2008 FishBase är världens största uppslagsverk om fisk, fritt tillgängligt

Läs mer

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 1. Eukaryoter Tre domäner 2.

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Yttrande över förslag till ny förordning om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter M95/5125/5

Yttrande över förslag till ny förordning om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter M95/5125/5 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över förslag till ny förordning om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter M95/5125/5 SLU har anmodats avge yttrande över rubricerade

Läs mer

Tentamen för Zoologisk systematik 15 hp, HT 2010, SU,

Tentamen för Zoologisk systematik 15 hp, HT 2010, SU, Tentamen för Zoologisk systematik 15 hp, HT 2010, SU, 2010-12-20 Skrivningstid: 9.00-14.00; OBS! Skriv namn på alla papper (rättas av olika lärare). Om utrymmet mellan frågorna inte räcker till, fortsätt

Läs mer

FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen

FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen 1(5) FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen Målsättning Syftet med detta faktablad är att ge en översikt av den genetiska provtagningen som tillämpas vid rovdjursinventeringen i Sverige

Läs mer

252-201 miljoner år före nutid

252-201 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution TRIAS 252-201 miljoner år före nutid Stora steg Den här perioden utmärkts av kräldjurens snabba utveckling. I haven simmar fisködlor och svanödlornas

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010

Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010 Göteborgs Naturhistoriska Museum INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010 1 Inventering av sandödla (Lacerta agilis) utmed Råövägen (N946) Göteborgs Naturhistoriska

Läs mer

miljoner år före nutid

miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution PERM 300-145 miljoner år före nutid Stora steg Under perm genomgår livet på land stora förändringar. Ormbunksväxterna trängs undan och fröväxterna

Läs mer

Hur ser artskyddsreglerna ut och varför?

Hur ser artskyddsreglerna ut och varför? Hur ser artskyddsreglerna ut och varför? Helene Lindahl Naturvårdsverket KSLA den 8 dec 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-12-11 1 Presentationens innehåll Syftet med artskyddet

Läs mer

Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9

Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9 Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9 Årskurs 1 Känna igen och namnge några vanliga växter som eleverna möter i sin vardag. Kunna dela in träden i barr- och lövträd. Kunna namnge människans kroppsdelar.

Läs mer

Dessa och andra frågor som berör släktskap

Dessa och andra frågor som berör släktskap Ordning i klassen! Taxonomi & systematik exempel från fåglarnas värld (del 1) Vad är en art? Varför betraktar somliga nordlig och sydlig gulärla som olika arter, medan andra klassificerar dem som samma

Läs mer

Barnens guide till Getteröns naturreservat

Barnens guide till Getteröns naturreservat Barnens guide till Getteröns naturreservat Rödspov Tofsvipa Välkommen till Getterön! Naturum Getterön ligger vid ett av norra Europas fågelrikaste områden. Här kan du bekanta dig med fåglarnas spännande

Läs mer

Vilken fågel? Kryddgårdsskolan Malmö NO - djur Eva Hörnblad

Vilken fågel? Kryddgårdsskolan Malmö NO - djur Eva Hörnblad Vilken fågel? Det här är en del av en serie av övningar där man arbetar med eleverna både inne och ute. Övningarna kan göras i serie eller som enskilda. 1. Detaljer på fåglar näbbar och fötter 2. Räkna

Läs mer

SKOGSLEKAR I TYRESTA

SKOGSLEKAR I TYRESTA SKOGSLEKAR I TYRESTA I DET HÄR HÄFTET FINNS NÅGRA ÖVNINGAR SOM HANDLAR OM SKOGEN OCH ÄR ANPASSADE FÖR BARN I FÖRSKOLAN. TANKEN ÄR ATT BARNEN SKA UPPTÄCKA OCH LÄRA KÄNNA SKOGEN GENOM ATT BEKANTA SIG MED

Läs mer

Laborationer i Biologi A och Biologi 1

Laborationer i Biologi A och Biologi 1 Laborationer i Biologi A och Biologi 1 Det laborativa momentet av prövningen i Biologi A och Biologi 1 består av ett antal laborationer som genomförs vid ett laborationstillfälle på Åsö vuxengymnasium.

Läs mer

Tema 1 Minisar - Årskurs 3

Tema 1 Minisar - Årskurs 3 Minisar årskurs 3 - Tidsmaskinen Här vill vi på ett lekfullt sätt skapa intresse för och kunskap om de stora sprången i människans svindlande historia. Vi letar efter de stora utvecklingssteg som möjliggjorts

Läs mer

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald Biotopskyddsområden Detta är små biotoper som Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen, med lagstöd i miljöbalken, fastställer ska skyddas då de har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Skyddet liknar

Läs mer

Juni 2015. Ärlinghem. Blommor

Juni 2015. Ärlinghem. Blommor Juni 2015 Ärlinghem Blommor Pelargonia Pelargonier är ett släkte i familjen näveväxter med över 250 kända arter. Släktet består av örter, halvbuskar och buskar. Blommorna har fem kronblad, de två övre

Läs mer

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan) Läsårsplanering NO-ämnen () Utgångspunkten för hur vi på arbetar i de olika ämnena är vad som står i Läroplanen (Lgr-11). Under ett läsår på arbetar vi enligt nedanstående. Ordningsföljden kan variera,

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Sandmaskrosor på Öland

Sandmaskrosor på Öland Krutbrännaren 1 (17) 2008 Sandmaskrosor på Öland av Göran Wendt Den bästa sammanställningen av Ölands sandmaskrosor (Taraxacum sektionen Erythrosperma) är från 1962 (Saarsoo & Haglund= S&H). I den är alla

Läs mer

En annorlunda naturupplevelse

En annorlunda naturupplevelse Någonstans i Västmanland, juni 2016 En annorlunda naturupplevelse Text: Barbro Torseld Jag fick förmånen att följa med Lennart och Laila Andersson och Ulf Eriksson vid ringmärkning av falkungar. Dessa

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Biologi Kunskapens användning

Biologi Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk

Läs mer

En liten kurs om hur växternas vetenskapliga namn är uppbyggda. Texten är skriven av Ulf Eliasson och är hämtad från Allt om Trädgårds Forum.

En liten kurs om hur växternas vetenskapliga namn är uppbyggda. Texten är skriven av Ulf Eliasson och är hämtad från Allt om Trädgårds Forum. En liten kurs om hur växternas vetenskapliga namn är uppbyggda. Texten är skriven av Ulf Eliasson och är hämtad från Allt om Trädgårds Forum. 1. Växternas namn - artbegreppet Något att ha med sig genom

Läs mer

Death is not an event in life. Magdalena Dziurlikowska

Death is not an event in life. Magdalena Dziurlikowska Death is not an event in life Magdalena Dziurlikowska Death is not an event in life Döden är ingen livshändelse menade Ludvig Wittgenstein och Shakespeare lät Hamlet säga: Döden, det oupptäckta landet

Läs mer

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Men hur fungerar det? En blomma har både honliga och hanliga delar. De hanliga delarna kallas

Läs mer

Marmorkräftan - fel kräfta på fel plats. Sofia Brockmark, utredare främmande och hotade arter

Marmorkräftan - fel kräfta på fel plats. Sofia Brockmark, utredare främmande och hotade arter Marmorkräftan - fel kräfta på fel plats Sofia Brockmark, utredare främmande och hotade arter Vad är en främmande art? En art som introducerats utanför sin historiska eller nutida naturliga utberedning.

Läs mer

Användarmanual för Artportalen.se

Användarmanual för Artportalen.se Användarmanual för Artportalen.se Alla Sveriges arter på Internet Artportalen är en databas på Internet som är till för alla och innehåller observationer av djur, växter och svampar i Sverige. Från början

Läs mer

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning. 2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje

Läs mer

Varför tror du att späckhuggaren har en fena på ryggen? Vad tror du att den använder fenorna på sidan till?

Varför tror du att späckhuggaren har en fena på ryggen? Vad tror du att den använder fenorna på sidan till? Välkommen!...till En resa genom djurens fantastiska värld här på Göteborgs Naturhistoriska museum. Du kommer att få göra olika uppdrag under resans gång samtidigt som du kommer se stora delar av muséet.

Läs mer

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11: SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Noa som är ute med sin pappa i skogen. Noa får syn på en död hjort, och plötsligt upptäcker de en varg mellan träden. Vargen ser

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: på läger Lärarmaterial. Författare: Kirsten Ahlburg

Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: på läger Lärarmaterial. Författare: Kirsten Ahlburg sidan 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Noa som ska på läger med scouterna. När de kommer fram till stugan går alla ut i skogen för att samla ved. Noa kommer ifrån de

Läs mer

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Pedagoger: Kicki Jonsson, Linus Backlund och Jennie Kerfstedt Pedagogista: Anna Lena Rehnberg Samarbete pedagoger pedagogista Projektet Lärdomar

Läs mer

Kursplanering i Svenska B

Kursplanering i Svenska B Kursplanering i Svenska B Vad ska vi göra i vår? Kursplanen säger att ni skall känna till några väsentliga drag i hur det svenska språket har utvecklats från äldsta tider till våra dagar. Vad innebär det?

Läs mer

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter

Läs mer

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

BIOLOGI I VATTENMILJÖER BIOLOGI I VATTENMILJÖER Ämnet biologi i vattenmiljöer behandlar den biologi som har betydelse för yrkesmässigt arbete inom fiske och vattenbruk. Kunskaper om vattenlevande organismer, deras livsprocesser

Läs mer

INVENTERING STORA ROVDJUR

INVENTERING STORA ROVDJUR FAKTABLAD VARG INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK VARG: Gruppering och särskiljning av observationer och revir Detta faktablad Varg: Gruppering och särskiljning av observationer

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

En lässtol i Upplandsmuseets samling

En lässtol i Upplandsmuseets samling En lässtol i Upplandsmuseets samling Ronnie Carlsson I årsboken Uppland 2007 publicerade undertecknad en kort artikel om Linnés s k plugghäst, dvs den lässtol med inventarienummer UU5121 i Uppsala universitets

Läs mer

Syfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad.

Syfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad. Övningar för små barn (källa http://jämtnatur.se/) Naturens väv På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad. Passar för 1, 2 och 3. Ett nät (fotbollsnät

Läs mer

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,

Läs mer

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Bilaga 1 Uppsala 2010-08-2 Martin Schroeder Inst Ekologi SLU Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Under sommaren har granbarkborrens aktivitet följts upp i fem av de skyddade

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360

Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360 Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Biologi 3,0 hp (Examination 1 HT15)

Läs mer