SIU Social Inklusion af Unge i udsatte boligområder

Transkript

1 Förslag på utbildningar och metoder för professionella som arbetar med unga i utsatta bostadsområden. Forslag til kurser og metoder for professionelle der arbejder med unge i udsatte boligområder. Öresundsmodell SIU Social Inklusion af Unge i udsatte boligområder SIU är ett samarbetsprojekt i Öresundsregionen med kommunerna Landskrona, Köpenhamn, Kristianstad och Bjuv. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden 1

2 2

3 Innehåll Bakgrund 5 Öresundsmodell 6 Baspaket ett urval av etablerade kurser: Lagstiftning, regelsystem Innehåller utbildningsdelar som lagstiftning, regelsystem i Sverige och Danmark. 6 Konflikthantering en nödvändig bas för att kunna hantera konflikter när de uppstår och att lära sig se när konflikter är under uppsegling. 6 FN:s konvention om barnets rättigheter en grundläggande utbildning i Barnkonventionens olika delar. 6 Metodutveckling MI, motiverande samtal MI är en evidensbaserad metod som har till syfte att stimulera en annan person att förändra ett beteende. 7 Värdering av samtal en metod som ser om samtal och möten är framgångsrika. 7 BRIEF utbildning i en metod som handlar om hur barn och ungdomar kan utveckla sina färdigheter. 8 Drömsamtal en samtalsmetod med nyfiket och förutsättningslöst förhållningssätt. 9 Kompetensprofiler en metod som arbetar med att stärka individens olika kompetenser för att komma närmare arbetsmarknaden. 10 Delaktighetsmetod en metod som använts och testats flitigt under projektperioden. Bygger på individuella digitala berättelser, gemensamma teman ur dessa och utifrån dessa arbetas fram förslag på nya initiativ eller hur olika ämnesområden kan utvecklas. 11 Boendestöd en metod som bygger på hur olika delar av samhället kan samverka och hur man framgångsrikt kan arbeta för att stödja unga till självständighet och eget boende. 12 Drömplatsen bygger på erfarenheter kring etablerandet av en mötesplats i samverkan mellan unga och personal. Etablerandet bygger på att använda drömsamtalet som bas. 13 Boost Camp en metod som handlar om personlig utveckling och att ta ansvar för sin egen lärprocess. 14 Etikhjulet ett verktyg för värdegrundsarbete för såväl personal som unga. Belyser på ett pedagogiskt sätt vårt etiska förhållningssätt och hur vi kan hantera våra starka och svaga sidor. 15 3

4 4

5 Bakgrund Social inklusion/social inkludering är de danska och svenska termerna för det engelska begreppet social inclusion. I grund och botten handlar det om att alla har samma rätt att bli inkluderade i samhälleliga sammanhang, oavsett vilka förutsättningar man har. Vissa grupper i samhället kan känna sig mer utanför än andra och ha behov för extra stöd för att känna sig inkluderade. Dessa grupper känner ofta att de inte passar in i de rådande normerna i samhället. Exempel på sådana grupper är: Ungdomar som har inlärningssvårigheter. Ungdomar som har haft trassliga hemförhållanden. Ungdomar som har växt upp med låg inkomststandard. Ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning eller fysiska funktionshinder. Ungdomar med flykting- eller invandrarbakgrund. Ungdomar som känner sig utanför p.g.a. sexuell läggning. Ett nytt Öresundssamarbete De nordiska länderna har olika system på en lång rad områden, bland annat när det gäller lagstiftning och utbildningssystem. Samtidigt är vi också överens om att vi är små länder med skandinaviska välfärdsmodeller och att vi står inför en rad gemensamma utmaningar de kommande åren, som till exempel ökad fattigdom i vissa grupper och stigande ungdomsarbetslöshet. Allt fler unga faller ut ur det formella utbildningssystemet. Detta är ett problem eftersom de ofta saknar alternativ till meningsfulla aktiviteter som kan ge dem kvalifikationer som kan leda till jobb. På sikt blir andelen okvalificerade jobb allt färre. Det finns tendenser som visar att det inom ett par år kommer att bli brist på arbetskraft samtidigt som framtidens krav på medarbetarnas kompetenser bara ökar. Därför riskerar unga utan utbildning att permanent hamna utanför arbetsmarknaden. (Plougmann, New Insights, 2010). Om SIU SIU är ett interregionalt projekt i Öresundsregionen. Projektets deltagarkommuner är Landskrona, Köpenhamn, Kristianstad och Bjuv. Projektet startade 1 oktober 2011 och avslutas i september Målsättning Det övergripande målet med projektet har varit att motverka utslagning av unga genom kompetenshöjande pedagogiska aktiviteter. Genom detta blir möjligheterna större att skaffa jobb och utbildning och att i högre grad bli delaktig i samhället. SIU:s mål har varit att utveckla en Öresundsmodell för utbildning av medarbetare som arbetar med unga i utsatta bostadsområden. Utbildningens mål har varit att bidra till en ökad förståelse för den situation som ungdomar i socialt utsatta bostadsområden befinner sig i och därmed öka möjligheten till mer framgångsrika arbetsmodeller. Målgrupper För att utvidga unga vuxnas handlingsmöjligheter har vi därför utgått från två direkta målgrupper i projektet: 1. Yrkesverksamma inom olika typer av social verksamhet 2. Unga i riskgrupper och deras familjer Metodutveckling Målet har uppnåtts genom att ge dem som arbetar med sociala frågor ökad kompetens och att skapa ny praxis för arbetet genom att prova nya alternativa gemensamma aktiviteter över Öresund. Detta kommer de utsatta grupperna tillgodo genom att deras handlingsutrymme utvidgas. Målet har också varit att öka mobiliteten för utsatta grupper och familjer över Öresund. På så sätt skapas relationer och nya kompetenser som fortsätter efter projektets slut. På följande sidor redovisas de utbildningar och metoder vi arbetat med under projektperioden och som vi ansett vara mest framgångsrika. Dessa kommer att bli en del av det vi kallar Öresundmodellen för SIU. Innehållet i denna broschyr har skrivits av projektets deltagande medlemmar och är således både på svenska och danska. Som en del av metodutvecklingen har vi valt att översätta svåra ord direkt på varje uppslag. ansett bostadsområde brist framgångsrik frågor funktionsnedsättning gemensamma gäller, här: det gäller hemförhållande inlärningssvårigheter känna lagstiftning leda läggning olika har fundet boligområde mangel vellykket spørgsmål handicap fælles med hensyn til betingelser hjemme indlæringsvanskeligheder føle lovgivning føre orientering forskellig rad samhället skaffa sikt, här: på sikt stöd så sätt sätt trasslig utbildning utgått utslagning utvidga öka överens række samfundet få, opnå i sidste ende støtte den måde måde rodet uddannelse, kursus her: brugt udelukkelse udvide øge enig 5

6 Öresundsmodell Utbildningsinsatser för professionella som arbetar med unga i utsatta bostadsområden Projektet SIU Social inklusion av unge i udsatte boligområder/social inkludering av unga i utsatta bostadsområden har valt att lyfta bostadsområdets betydelse för delaktigheten i samhället, men också de professionellas ansvar att genom kompetens- och metodutveckling bli effektivare på att möta och stödja gruppen unga i dessa bostadsområden. Projektets målsättning har varit att skapa en Öresundsmodell för utbildningsinsatser för professionella som arbetar med unga i utsatta bostadsområden. I denna modell bör det finnas en typ av baspaket som innehåller exempelvis skillnader i lagstiftning, regelsystem och tysta överenskommelser. I baspaketet kan även vissa utbildningar och kurser som redovisas nedan ingå, exempelvis konflikthantering och FN:s konvention om barnets rättigheter. Baspaket ett urval av etablerade kurser Skillnader i lagstiftning, regelsystem och tysta överenskommelser SIU har var ett ganska spretigt projekt där de olika pilotprojekten i mycket hög grad levt sitt eget liv. Exempel på saker som vi i SIU har stött på är förutom skillnader i lagstiftning, regelsystem och tysta överenskommelser även språkhinder och kulturskillnader vad gäller möten och förhandlingar. Får man olikheter och skillnader identifierade tidigt uppstår troligen inte dessa som hinder senare. Konflikthantering En grundkurs i konflikthantering för personal från båda sidor sundet genomfördes av Center For Konfliktløsning. Fokus var framförallt kring konflikttrappan och dess viktiga steg. Genom att använda konflikttrappan och vara observant kan man tidigt se när en konflikt är under uppsegling. Kursens utvärdering visade att ämnet i högsta grad är relevant för personal och att det finns en önskan från kursdeltagarnas sida att ämnet finns med i utbildningsinsatser för personal som arbetar med unga. FN:s konvention om barns rättigheter Inspiration och förståelse för hur Barnkonventionen kan införas i det dagliga arbetet och bli ett praktiskt verktyg för att få in barnets perspektiv i allt arbete. Utbildningen tar upp begrepp som tvingande och vägledande rättigheter och vad det egentligen innebär att inta ett barnperspektiv (barn och unga under 18 år). 6 använda baspaket egentligen innebär exempelvis hur införas inta kring kulturskillnader kurs lagstiftning bruge grundpakke virkelig betyder fx hvordan indgå tage her: på kulturelle forskelle kursus lovgivning samhället skapa språkhinder steg stödja tvingande tycker utbildningsinsats utvärdering verktyg överenskommelse samfundet skabe sprogbarrierer skridt støtte nødvendige synes kursusindsats evaluering værktøj aftale

7 MI-utbildning och värdering av samtal Motiverande intervju, MI-utbildning Metoden MI är en evidensbaserad samtalsmetod som har till syfte att stimulera en annan person att förändra ett beteende. Utbildningen tar upp centrala begrepp som vikten att skapa en bärande relation till den unge, försöka förstå genom ett empatiskt och reflekterande lyssnande, undvika att argumentera vid motvilja till förändring och istället undersöka bakomliggande orsaker samt stärka samtalspartnern att tro på sin förmåga och att en förändring är möjlig. Genom att personalen fått utbildning i Värdering av samtal (se kommande rubrik) är det projektledningens bedömning att dessa två metoder tillsammans kan få en betydande effekt i arbetet med unga. För mer information: Det finns en rad aktörer som utbildar i MI. Värdering av samtal Den amerikanske psykoterapeuten Scott Millers forskningsarbete har genererat två evidensbaserade skalor, båda med fyra variabler. Outcome Rating Scale, mätning av förändring och Session Rating Scale, skattning av samtal. Outcome Rating Scale används i början av ett möte för att tydliggöra vilken förändring som ägt rum från föregående möte alternativt vilket utgångsläget är. Session Rating Scale används i slutet av mötet för att möjligöra feedback till terapeuten och lokalisera de delar som inte fullt ut varit tillfredsställande för klienten. Om denna skala pekar på utvecklingsområden för terapeuten utifrån det nyss avslutade mötet så visar Outcome Rating Scale på behandlingens sammantagna effekt. För mer information: bakomliggande förmåga inte lyssnande mätning skattning slutet underliggende evne ikke lytning målning estimering slutningen syfte sammantagna tillsammans två undvika utgångsläge ägt rum formål samlede sammen to undgå udgangspunkt fundet sted 7

8 BRIEF är ett pedagogiskt verktyg för både elever och lärare i grundskolan. Metoden fokuserar på elevernas beteende i form av styrkor och svagheter, och hur eleven kan utveckla sina färdigheter. BRIEF ett pedagogiskt stödverktyg Børn og Selvledelse (BRIEF) er et pædagogisk værktøj til både lærere og elever i folkeskolen. BRIEF tager udgangspunkt i psykologien. Metoden sætter fokus på elevens adfærd i form af styrker og svagheder, og hvordan eleven kan udvikle sine færdigheder. Metoden består i, at eleverne tager en test, hvor de skal svare på en række spørgsmål omkring deres adfærd. Læreren gennemgår testresultaterne med coachen (Kim Schrøder, PPR Amager). Efterfølgende gennemgår læreren resultaterne med eleven og sætter derigennem fokus på, hvordan eleven kan arbejde med at udbygge disse færdigheder i det videre skoleforløb. Inden for pædagogikken findes der forskellige faser i udviklingen af en færdighed. Første fase handler om at finde frem til, hvilken strategi som vil være hensigtsmæssig i håndteringen af den unges problem. I næste fase kommer læreren med eksempler på, hvordan dette kan gøres. I de efterfølgende faser hen mod selvstændiggørelse træner den unge med støtte fra læreren i at opbygge færdigheden, hvorefter fasen selvstændiggørelse indtræder, og hvor kompetencen er inte- greret hos den unge. I sidste fase inklusionsfasen kan den unge bruge kompetencen, også selvom der opstår forstyrrende stimuli. BRIEF tager udgangspunkt i 8 aspekter, som fremgår nedenfor: Inhibition Impulshæmning Fleksibilitet Emotionel regulering Initiering Arbejdshukommelse Planlægning og Organisering Organisering af materiale Monitorering/Selvevaluering Testresultaterne viser, hvilke af de otte aspekter eleven har brug for at arbejde med. I materialet vedrørende BRIEF fremgår, hvilke metoder eleven og læreren kan benytte til, at eleven lærer at udvikle denne færdighed. For mere information: kontakt Kim Schrøder fra PPR Område Amager på kischr@buf.kk.dk eller telefon adfærd arbejdshukommelse benytte bruge forskellige forstyrrende gøre brug beteende arbetsminne använda använda olika störande använda hensigtsmæssig hvordan monitorering/selvevaluering netop udfordringer vejlede lämplig hur övervakning/självutvärdering bara utmaning vägleda 8

9 Drömsamtal har ett lösningsfokuserat perspektiv som grund. I denna metod undersöker vi hur samtalet kan bli vägen till ungdomarnas kraft, kreativitet och framtidsdrömmar. Drömsamtal en väg till den inre kraften Drömsamtalet är en metod för samtal med influenser från lösningsfokuserat perspektiv, genom mirakelfrågan, mental träning och närvaro efter mindfulnessmetoden. Mirakelfrågan används som samtalets utgångsläge. Detta till skillnad från det traditionella terapeutiska sammanhanget som utgår ifrån ett definierat problem. I detta sammanhang ställs frågan utifrån antagandet att oavsett utgångsläge finns det alltid någonting som vi tänker kan förändras till det bättre. Frågan lyder om du vaknar i morgon och miraklet har skett under tiden du sov, och du därför inte vet att det skett, hur märker du det under dagen efter, vad är skillnaderna du lägger märke till?. Samtalet utgår från dig själv och vem du är när du är ditt bästa jag, men frågan kan också ställas på flera nivåer som omfattar relevanta sammanhang som till exempel familjen, nära vänkrets eller arbetsgruppen. Från den mentala träningen hämtas synen på vad som är verkligt och kraften i våra egna tankar. Drömsamtalet är en metod för samtal som möjliggör ett förutsättningslöst och nyfiket förhållningssätt, för båda parterna i samtalet, baserat på inställningen att framtiden skapas gemensamt och att vi inte med säkerhet kan kalkylera denna genom att titta på var vi befinner oss idag. Metoden skall vara ett redskap att hjälpa oss förstå våra förutfattade meningar, erfarenhetsbaserade förväntningar och inställningen till vad som är möjligt utifrån den verklighetsuppfattning vi styrs av. Drömsamtalet stödjer processen att hitta den egna kraften och att kunna hitta den även efter drömsamtalet. Vi vet ju att det vi drömmer om idag inte alltid är detsamma som vi drömmer om imorgon. Om drömsamtalet präglas av öppenhet, nyfikenhet och närvaro samt tillit till att den inre kraftplatsen finns och att Drömsamtalet kan vara ett sätt att nå dit då kan magiska ting ske och du kan få det oerhörda privilegiet att uppleva när en människa upptäcker sin egen inre kraftplats. För mer information: Kontakta Kristianstads kommun, Arbete- och Välfärdsförvaltningen, Lena Hagerman, lena.hagerman@kristianstad.se, telefon + 46 (0) används erfarehet fråga mirakelfrågan möjliggör nyfikenhet närvaro oerhörda bruges erfaring spørgsmål mirakelspørgsmålet muliggør nysgerrighed tilstedeværelse utrolige skillnad stödjer under tiden upptäcker utgår utifrån vakna forskel understøtter mens opdager tager udgangspunkt i baseret på vågne 9

10 THE EUROPEAN UNION The European Regional Development Fund Kompetensprofiler metod för att unga ska komma närmare arbetsmarknaden Kompetensprofiler handlar om vilka kompetenser som krävs för att stå till arbetsmarknadens förfogande och sedan hur man bäst ska arbeta med individen för att stötta den att få dessa kompetenser. Basala kompetenser är grundläggande till skillnad från yrkesspecifika. Målet med att arbeta med de basala kompetenserna är att lyfta fram och utveckla styrkor hos personen. Kompetensprofiler ger en samlad bild av deltagarens kompetenser vilket innefattar: basala kompetenser formella utbildningar lärlingsutbildningar (t.ex. kompetenskort) yrkeskompetenser erfarenhetskompetenser, kurser och annat. Kompetensprofilerna samlas i en databas för deltagarna tydligt ska kunna se sina kvalifikationer och förhoppningsvis med en större säkerhet kunna välja inriktning i sitt yrkesval. Material som tagits fram i projektet: Kompetenskort till cirka 15 yrken Handbok som beskriver hur man arbetar med basala kompetenser och kompetenskort Fem digitala berättelser som beskriver alla basala kompetenser. Finns på svenska, arabiska, albanska, engelska och danska. För mer information: Kontakta Landskrona stad, Individ- och Familjeförvaltningen, Kompetensforum, Christer Stenberg. christer.stenberg@landskrona.se, Uppgiftslämnare Arbetsplatsens namn (1) Kompetenskort Uppgiftslämnare Arbetsplatsens namn (1) Frukostvä rdinnä Telefon: Kompetenskort Uppgiftslämnare Arbetsplatsens namn (2) Skolvaktma stare Telefon: Affä rsbiträ de Arbetsplatsens namn (1) Dettä ä r ett kompetenskort som syftär till ätt visä Kompetenskort mnare kompetenser som innehävären äv dettä kort Arbetsplatsens här. Det namn (2) Telefon: ns namn (1) ä r chef eller händledäre pä ärbetsplätsen som bedo - Kö ksbiträ de Detta a r ett kompetenskort som syftar till att visa Dettä ä r ett kompetenskort som syftär till Telefon: ätt visä Arbetsplatsens Namn (3) Kompetenskort mer vilkä delär män behä rskär inom ovänstä ende kompetenser som innehavaren av detta kort har. Det dare: kompetenser som innehävären äv dettä kort här. Det Telefon: Störkö k Arbetsplatsens namn (2) ä r chef eller händledäre pä ärbetsplätsen som bedo - Fastighetsskö tare yrke a r chef eller handledare pa arbetsplatsen som bedo - Uppgiftslämnare Dettä ä r ett kömpetenskört söm syftär till ätt visä Basala kompetenser som är specifika för detta yrke Kompetenskort mer vilka delar man beha rskar inom ovansta ende Telefon: mer vilkä delär män behä rskär inom ovänstä ende kömpetenser söm innehävären äv dettä kört här. Det ns namn (2) Arbetsplatsens namn (1) Telefon: Servicekänsla: Med servicekänsla menas individens fallenhet att se kundens behov och leverera detta till kundens/uppdragsgivaren belåtenhet yrke ä r chef eller händledäre pä ärbetsplätsen söm bedö - Monto r (Verkstadsindustrin) yrke Basala kompetenser som är specifika för detta yrke Detta a r ett kömpetenskört söm syftar till att visa dare: Arbetsplatsens Namn (3) mer vilkä delär män behä rskär inöm övänstä ende Detta är ett kompetenskort som syftar till Noggrannhet: Med noggrannhet menas att individen har förmåga kömpetenser att utföra ett söm arbete enligt uppdragsgivarens önskemål till rätt kvalitet Chef/handledare: och i rätt a r tid chef eller handledare pa arbetsplatsen söm bedö - arbetet vara öppen för förändringar av olika slag som gynnar organisation- innehavaren av detta kört har. Det Telefon: yrke Flexibel: Med flexibilitet menas individens förmåga att i det vardagliga att visa kompetenser som innehavaren av Arbetsplatsens namn (2) ns Namn (3) en och resultatet av uppdraget. detta kort har. Det är chef eller handledare Servicekänsla: Med servicekänsla menas individens fallen Telefon: het att mer se kundens vilka delar behov man beha rskar inöm övansta ende på arbetsplatsen som bedömer vilka delar dare: och leverera detta till kundens/uppdragsgivaren belåtenhet yrke Pålitlighet: Med pålitlighet menas att individen följer både skrivna och i Telefon: oskrivna regler, tar ansvar och står för sina handlingar. man behärskar inom ovanstående yrke Bemötande: Med ett gott bemötande menas att individen visar respekt och möter arbetskamraten, kunden etc. med goda föresatser på Basala ett positivt kompetenser sätt som är specifika för detta yrke Arbetsplatsens Namn (3) Initiativförmåga: Med initiativförmåga menas att individen själv ser vad Uppmärksamhet/lyhördhet: Med uppmärksamhet och Flexibel: lyhördhet Med menas flexibilitet att individen är öppen och har förmåga att se arbetskamratens, arbetet kundens vara etc. öppen behov för förändringar av olika slag som gynnar organi- Telefon: menas individens förmåga att i det vardagliga som bör göras just nu och utför detsamma - petenser som är specifika för detta yrke Bemötande: Med ett gott bemötande menas att individen visar respekt sationen och resultatet av uppdraget. och möter arbetskamraten, kunden etc. med goda föresatser på ett positivt la: och Med servicekänsla menas individens fallenhet Närvaro/punktlighet: att se kunoch sätt leverera detta till kundens/uppdragsgivaren måga belåtenhet att komma, gå och använda tid på arbetsplatsen Med närvaro, punktlighet menas individens respekt och för- Basala kompetenser som är specifika sätt för detta yrke Arbeta på ett efter sätt instruktioner: som generellt Med att arbeta efter instruktioner menas accepteras på arbetsmarknaden. Arbeta efter instruktioner: Med att arbeta Samarbetsförmåga: efter instruktioner Med menas samarbetsförmåga att ha menas att individen är medveten instruktion om sin samt betydelse/uppgift att förverkliga i organisationen och är öppen och positiv att ha förmåga att förstå muntlig och skriftlig instruktion samt att Kortets förverkliga innehavare: d flexibilitet menas individens förmåga att Flexibilitet: i det vardagliga Med flexibilitet menas individens förmåga att i det detta vardagliga till önskat arbetet förmåga att förstå muntlig och skriftlig resultat detta till mod vara öppen för förändringar av olika slag som gynnar organisationen och resultatet till att stödja ledning och medarbetare för att nå uppsatta mål. öppen för förändringar av olika slag som gynnar organisationtatet av uppdraget. Pålitlighet: Förklaring: Med pålitlighet menas Personnummer: Kortets innehavare: esta av uppdraget. Samarbetsförmåga: Med samarbetsförmåga menas att individen är tt Kortets innehavare: medveten om sin betydelse/uppgift i organisationen och är öppen Adress: och Uppmärksamhet/lyhördhet: att individen följer både Med uppmärksamhet och lyhördhet menas Personnummer: skrivna och oskrivna regler, tar ansvar och positiv till att stödja ledning och medarbetare för att nå uppsatta mål. att står individen för sina är handlingar. öppen och har förmåga att se arbetskamratens, kundens Med pålitlighet menas att individen följer både Personnummer: skrivna och Postnummer: önskat resultat etc. behov Adress: ler, s att Förutom dessa sex basala kompetenser finns det ytterligare fyra som är generellt tar ansvar och står för sina handlingar. Kortets innehavare: c. grundläggande Adress: för att fungera på arbetsmarknaden, Noggrannhet: dessa är följande: Med Arbeta noggrannhet efter menas att individen har förmåga att Samarbetsförmåga: Med samarbetsförmåga menas att individen är medveten om sin betydelse/uppgift i organisationen Postnummer: utföra ett arbete enligt uppdragsgivarens önskemål till rätt kvalitet och åga: Med initiativförmåga menas att individen instruktioner, själv ser vad samarbetsförmåga, Pålitlighet, Uthållighet/motivation/tålamod. Personnummer: Förutom och dessa är öppen sju basala och positiv kompetenser till finns det ytterligare fyra som är Postnummer: i rätt tid Kortets innehavare: att stödja ledning och medarbetare för att nå uppsatta mål. Ort: as r just nu och utför detsamma generellt grundläggande för att fungera på arbetsmarknaden, dessa är Kompetenforum Landskrona stad Adress: Personnummer: : föl- Förutom dessa fyra basala kompetenser finns det ytterligare fyra som Noggrannhet: Med noggrannhet menas följande: att individen Närvaro/punktlighet, har förmåga att Noggrannhet, arbeta efter instruktioner Med ett gott bemötande menas att individen visar respekt utföra ett arbete enligt uppdragsgivarens Postnummer: önskemål till rätt kvalitet och i rbetskamraten, - är generellt kunden etc. med goda föresatser på ett positivt Adress: grundläggande för att fungera på arbetsmarknaden, dessa och uthållighet/motivation/tålamod. Kortets innehavare: rätt tid Kompetenforum Landskrona stad Kompetenforum Landskrona stad är följande: Närvaro/punktlighet, Bemötande, och uthållighet/ Personnummer: Postnummer: motivation/tålamod, pålitlighet Förutom dessa fyra basala kompetenser finns det ytterligare fyra som är sa fyra basala kompetenser finns det ytterligare fem som är Adress: Ort: generellt grundläggande för att fungera på arbetsmarknaden, Kompetenforum dessa är Landskrona stad ndläggande för att fungera på arbetsmarknaden, dessa är följande: Bemötande, uthållighet/motivation/tålamod och Flexibelitet, Postnummer: rvaro/punktlighet, samarbetsförmåga, Noggrannhet, arbeta närvaro, punktlighet Ort: tioner och uthållighet/motivation/tålamod. Kompetenforum Landskrona stad Kompetenforum Landskrona stad Kompetenskort HANDBOK KOMPETENSPROFILER Svenska Danska Engelska Arabiska Albansla erfarenhet förfogande hur innefattar kurs skillnad erfaring rådighed hvordan omfatter kursus forskel tagits fram utbildningar yrke yrkeskompetens yrkesspecifik yrkesval fremstillet uddannelser erhverv faglig kompetence erhvervsspecifik karriere 10

11 Delaktighetsmetod där Digital Storytelling utgör basen För att öka känslan av delaktighet bland unga i utsatta bostadsområden, har metoderna Digital Storytelling och Framtidsboxen sammankopplats till en ny metod. Målsättningen är att öka ungas möjligheter att delta i kommunala och andra utvecklingsprocesser. Parallellt med metodutvecklingen utbildades personal som arbetar med unga inom modellen. Digital Storytelling är en metod som stärker individers självbild, självkänsla och självrespekt samt förmåga att kunna interagera i en grupp, men som också frigör kreativitet och innovationskraft. Under en handledarledd workshop skapar deltagare digitala berättelser om sig själv och sin situation. I dialog med andra arbetar varje deltagare fram ett eget manus. Metoden består av följande steg: skapa digitala berättelser identifiera gemensamma teman/frågeställningar i de digitala berättelserna formulera konkreta förslag till förändringar baserade på de identifierade temana/frågeställningarna utarbeta och presentera handlingsplaner för förverkligande av förslagen För mer information: Föreningen VäL Vi är Landskrona bostadsområde frigör frågeställningar förmåga förverkliga gemensamma handledare handledarledd känslan boligområde frigiver problemstillinger evne realisere fælles vejleder overvåget følelsen själv självbild självförtroende självrespekt stärker utarbeta utbildades öka selv selvopfattelse selvtillid selvrespekt styrker udvikle uddannede øge 11

12 UngBo 2013 metod för att stödja unga till självständighet och eget boende UngBo 2013 är ett pilotprojekt som startades i Bjuvs kommun under våren Idén bakom det hela var att utveckla en metod för att möta och stötta ungdomar i kommunen som av olika anledningar inte kan bo kvar hos familj eller släkt. Genom att få hyra en lägenhet i andrahand av socialtjänsten har syftet varit att ungdomarna ska vägledas och förberedas inför vuxenlivet. Självförsörjning och självständighet har varit det långsiktiga målet utifrån fyra följande aspekter: Boendestöd Samtal Information Uppföljning Boendestödet förankras i ett personfokuserat perspektiv, där den ungas tankar och idéer tas i anspråk och lyfts fram. Arbetet bygger på att den unga ska kunna använda sina styrkor för att angripa områden som inte fungerar så bra, till exempel hög frånvaro i skolan och svårigheter att sköta lägenheten med felanmälan och räkningar. Samtalet är viktigt för att den unga ska kunna föra fram sina önskemål och funderingar. Information från socialtjänsten till ungdomarna och vice versa är en förutsättning för att bygga upp en relation av förtroende och tillit. Kontinuerlig lägesrapportering till insats- och ekonomiansvarig socialsekreterare ingår i boendestödet för att så effektivt som möjligt bemöta uppstående svårigheter och ihållande problematik. Uppföljning både vad gäller ekonomin och insatsen är betydelsefullt för att precisera och förbättra insatsen och relationen till den unga och dennas framsteg. Detta har format en metod om att finnas till hands och göra den unga delaktig i sin egen situation. För mer information: Bjuvs kommun, Arbete och Tillväxt, Claes Jansson, claes.jansson@bjuv.se, telefon anledning använda bakom bemöta boendestöd bra börja enligt fas finnas till hands framför framsteg frånvaro funderingar årsag bruge bag reagere boligstøtte godt begynde ifølge fase være til stede foran fremskridt fravær spekulationer, refleksioner göra hyra hög inför lägenhet lägesrapportering sak självförsörjning sköta släkt svårigheter syftet önskemål lave leje høje her: til lejligheden statusrapportering ting selvforsyning pleje, styre slægt vanskeligheder formålet ønske

13 Drömplatsen metod för att skapa en mötesplats för växande Drömplatsen är en metod som tar utgångspunkt i de ungas egen kraft. Genom tydlig arbetsledning och möjlighet för de unga att få utveckla sina idéer, i projektet riktat mot den egna stadsdelen, skapas förutsättningar för växande för individen såväl som för stadsdelen. Drömplatsen är en mötesplats för växande både på individoch områdesnivå. Genom att inkludera boende direkt i utvecklingen av stadsdelen skapas mångfaldsperspektiv, god förankring och delaktighet även från grupper som i vissa sammanhang definieras utifrån sitt utanförskap. Konkret har det inneburit satsningar bland annat på tjejträffar, jobbsökaktiviteter, utfärder, fotbollsskola, studiestöd för högstadieelever, boendestöd med språkkompetens och sommarlovsaktiviteter för stadsdelens unga. Drömplatsen finns etablerad på den urbana hembygdsgården i Kristianstads kommun. För mer information: Kontakta Kristianstads kommun, Arbete- och Välfärdsförvaltningen, Lena Hagerman, lena.hagerman@kristianstad.se, telefon + 46 (0) På Drömplatsen har flera unga anställts antingen via nystartjobb under ett år eller med kortare anställningar under sommaren. Deras arbetsuppgifter har skapats utifrån redan beskrivna behov från området i kombination med deras egna idéer och lust. anställts anställning antingen boendestöd högstadieelev inneburit lust blevet ansat beskæftigelse enten boligstøtte elev i klasse betydet ønske mångfaldsperspektiv satsningar sommarlovsaktivitet tjejträffar utanförskap utifrån även mangfoldighedsperspektiv investeringer sommerferieaktivitet pigemøder udelukkelse på basis af også 13

14 Boost Camp en metod som boostar individen till utveckling och ansvarstagande Boost Camp er en læringsworkshop, som bygger på anerkendte coachingteknikker. Campen består af en 3-dages workshop for folkeskoleelever, primært målrettet elever i udskolingen. Metoden er udviklet af virksomheden Bang Akademi, som står for afholdelse af de forskellige Boost Camps. Det er ved hjælp af coaching, at eleverne skal blive mere bevidste om deres egen læring, og de får nogle værktøjer til at klare sig bedre både i og uden for skolen. Det overordnede formål for Boost Camp er, at give deltagerne de bedst mulige forudsætninger for at klare sig godt i skolen. Konceptet for Boost Camp handler om personlig udvikling og medansvar for egen læring. Det går ud på at skabe tillid, tryghed, motivation og glæde, som, ifølge forskningen, er fundamentet for god læring. I løbet af workshoppen præsenteres deltagerne for nogle simple præsentationsteknikker og samarbejdsøvelser. Gennem vekslende teoretiske indlæg og praktiske øvelser sættes der fokus på forskellige læringsstile, kommunikation og målsætning. Igennem disse indlæg og aktiviteter opnår deltagerne en øget bevidsthed om deres måde at lære på, hvordan de interagerer konstruktivt med andre, og hvordan de kan booste deres selvtillid. Boost Camp er en god måde at udvikle elevernes uformelle kompetencer, som kan give dem et boost i forhold til deres faglige arbejde i skolen. For mere information: Kontakt Bang Akademi på eller telefon anerkendte bevidste boost formål forskellige hvordan ifølge lærerigt vedertagna medvetna lyft syfte olika hur enligt lärorikt måde målrettet nogle værktøjer samarbejdsøvelser selvtillid sjovt tosprogede øget bevidsthed sätt målinriktad några verktyg samarbetsövningar självförtroende roligt tvåspråkiga ökad medvetenhet 14

15 Etikhjulet ett verktyg för värdegrundsarbete Etikhjulet är ett mönsterskyddat pedagogiskt verktyg skapat av diplomerade psykosynteskonsulten Tomas Twedmark. Den har främst sin teoretiska influens från psykosyntespsykologin och gestaltterapin. När psykosyntesen beskriver människans utveckling finns det ingen bestämd ram som hon kan utvecklas inom utan allting är mer än det hon tror sig vara medveten om. Etikhjulet fångar denna dynamik genom att utmana de enkla svaren. Är en handling alltid antingen rätt eller fel, ond eller god? Det finns så många omständigheter som lyfter tanken högre upp så att människan måste fundera på konsekvensetiken. Etikhjulet kan hjälpa unga människor som har fått sin självbild skadad och söker en livlina att hålla i. För att möta ett samhälle idag som mer och mer präglas av individualism, klassskillnader, utanförskap är etikhjulet ett pedagogiskt verktyg för dessa unga människor att ta tillbaka tron på samhället, sig själva och den potential som finns slumrande hos alla människor. När en grupp unga människor beslutar vad som skall vara deras nav i livet kan det bli en hävstång som kan förflytta berg. Övertygelsen om att det finns ett mål att arbeta för och samtidigt frihet att välja mellan olika strategier för att nå målet kan ge en energi som blir hur omvälvande som helst. För mer information: berg förflytta ge hävstång influens inom klasskillnader olika bjerg flytte give løftestang indflydelse inden klasseforskelle forskellige omständigheter omvälvande ram samhälle utmana självbild utanförskap faktorer revolutionerende ramme samfund udfordre selvopfattelse udelukkelse 15

16 16