Framtidens läxläsning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens läxläsning"

Transkript

1 Framtidens läxläsning Hur mobilteknologi kan komma att förändra grundskolan JONATAN FOGELQUIST Examensarbete Stockholm, Sverige 2011

2 Framtidens läxläsning Hur mobilteknologi kan komma att förändra grundskolan JONATAN FOGELQUIST Examensarbete i medieteknik om 30 högskolepoäng vid Programmet för medieteknik Kungliga Tekniska Högskolan år 2011 Handledare var Christopher Rosenqvist, HHS Examinator var Nils Enlund TRITA-CSC-E 2011:018 ISRN-KTH/CSC/E--11/018--SE ISSN Kungliga tekniska högskolan Skolan för datavetenskap och kommunikation KTH CSC Stockholm URL:

3 Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att ta fram de viktigaste faktorerna för hur framtidens grundskola kommer att arbeta med mobila enheter i framtiden. Detta är intressant i och med att vårt samhälle förändras när informationsteknologi tar större plats. Hur vi lär oss har sett alltid förändrats. Skolan kommer att förändras i och med att lärare och elever gör det, samt att fler tjänster blir tillgängliga. Denna rapport är baserad på en litteraturstudie samt fokusgrupper som har diskuterat hur mobiler och bärbara datorer förändrar grundskolan. Litteraturstudien är dels gjord i Storbritannien samt i Sverige. Deltagande under världens största konferens för inlärning och teknik har även gett vidare inblick i ämnet. Fokusgrupperna var uppdelade i grundskoleelever och professionella. De professionella var lärare, skolutredare, företagare och forskare. Resultatet är presenterat i olika faktorer som påverkar hur mobilteknologi kommer att förändra läxläsningen: Dels vilka möjligheter det finns, samt vilka utmaningar som måste bejakas. Exempel på möjligheter: ökad tillgänglighet gör dina läxor var som helst och när som helst. Förbättrad motivation genom att införandet av IT har det visat sig att elever blir mer motiverade. Learning by doing ett effektivt sätt att få människor att lära sig bättre är att göra det på riktigt, genom till exempel spel och integration mellan teknik och verklighet. Förbättrad kontroll elever kan ha personliga läroplattformar där deras utveckling och gjorda uppgifter läggs upp. Individualiserad skolgång tidseffektivisering och bättre verktyg öppnar upp för att individualisera och anpassa skolgången för enskilda elever. Exempel på utmaningar: Kostnader hur och vem ska betala för eventuella merkostnader. Säkerhet det måste finnas skydd för anonymitet samt rutiner för t.ex. stöld. Politik visioner, regler, förbud och beslut är kritiskt för en nationell plan för mer användande av mobila enheter i grundskolan. Tillgång till digitalt studiematerial för att det inte ska bli mycket extraarbete för lärare krävs att material görs tillgängligt och material delas av olika lärare.

4 I rapporten finns även en 2x2-matris som analyserar fyra olika framtidsscenarion beroende på tradition och vanor, samt vilka ekonomiska förutsättningar det finns. Enligt denna matris är det mer lärarens och systemets tradition, vanor och motsättningar för förändring som begränsar användandet av mobilteknologi, än de ekonomiska hinder som finns. En förklaring för det är gratis tjänster och program som redan är tillgängliga idag.

5 The Future of Home Work How Mobile Technology Can Change the Primary School System Abstract The purpose of this Master thesis is to research what the main factors for the development of mobile technology within the primary school system and how it will affect home work. This report is based on a literature review and focus groups that have discussed how cell phones and laptop computers are changing the primary school. The literature review was made in both Great Britain and in Sweden. Participation in the world's largest conference for learning and technology has also provided further insight into the subject. The focus groups were divided into elementary school students and professionals. The professionals were teachers, school investigators, entrepreneurs and researchers. The results are presented in the various factors that affect how mobile technology will change the home work. Examples of opportunities: Increased availability - do homework anywhere and anytime. Improved motivation - research has shown that students become more motivated when using computers in school. Learning by doing - through games and integration between technology and reality. Enhanced control - students may have personal learning platforms where their progress and information will be posted, Individualized education - time efficiency and better tools will open up to adjust the education for individuals. Examples of challenges: Cost Who will pay for any additional costs? Security - protection of anonymity and theft policies. Policy and politics - visions, rules, prohibitions and political decisions are critical. Access to digital educational materials.

6 There are also a 2x2 matrix with four different scenarios. According to the matrix, the teachers and the system's traditions, customs and change aversion are the ones that restrict the use of mobile technology, compared to economic reasons. One explanation for this is the availability of free services and software that are already available on the market today.

7 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Målsättning Frågeställning Avgränsningar Metoder Validitet och reliabilitet Kvantitativ och kvalitativ forskning Fokusgrupper Scenariometod Metodkritik Teori Inlärning Tre inlärningsområden Konstruktivism Situerad inlärning Distansutbildning Tre generationer av distansutbildning Läxor i skolan Undervisning och läxläsningseffektivitet Kritik gentemot läxläsning... 11

8 2.4. Informationsteknologi i skolan E-learning Virtual learning environments Personal learning environments Blended learning Augmented learning Mobil inlärning Hur IT och mobilteknologi motiverar Vikten av kommunikation Sociala medier som ett naturligt inslag i skolan Hur ny teknik värderas inom skolan Bakgrund Dagens marknad och dess intressenter Dagens dator- och Internetanvändning Framtidens teknologier The Horizon project Teknik inom en snar framtid Framtidens Internet Semantisk webb Globalisering och Informationsteknik Tidigare projekt och Cases Molenet Mobilmobil Brentford City Learning Centre... 30

9 Kahn Academy Resultat Fokusgrupp med professionella Glappet mellan skolan och hemma Läxor och föräldrars medverkan i skolarbetet Blir det bättre med datorer och IT i skolan Motivation Mobilteknologi Fokusgrupp med mellanstadieelever Dagens mobilanvändning Dagens datoranvändning Framtidens IT-användning i skolan Analys Möjligheter Tillgänglighet Kunskap Learning by doing Grupparbete Lek och kul Övervakning och kontroll Ansvarskänsla Självförtroende... 43

10 Individualisering Publicering och visualisering av utveckling Utmaningar Förbud mot mobiler och IT-användning i skolan Skolsystemet och politik Kostnader Motivation Säkerhet och integritet Tillgång till studiematerial Scenario Mindre tradition, bättre ekonomi - Innovationsvänligt Mer tradition, sämre ekonomi oförändrad skola Mindre tradition, sämre ekonomi Lågbudgetförändring Mer tradition, bättre ekonomi teknikkritisk förändring Avslutning Diskussion Vidare forskning Rapportens begränsning Referenser Bilaga A.1. Internetresurser för lärande A.2. Resursdatabanker på Internet... 64

11 1.Inledning Här introduceras examensarbetet genom att beskriva dess bakgrund och målsättning, samt gå igenom de metoder och arbetssätt som tillämpats. Förutom en litteraturstudie har även intervjuer med fokusgrupper genomförts med målet att ta reda på hur framtidens grundskola och läxläsning kommer att se ut när mobilteknologin har blivit mer utvecklad och fått en självklarare roll i samhället Bakgrund Sedan början av IT-revolutionen har vi försökt att lista ut nya sätt att använda och utnyttja alla möjligheter. Under de senaste årtiondena har World Wide Web blivit en av de mest framgångsrika innovationer som människan har skapat och hade 2009 mer än 1,7 miljarder användare (Internet World Stats, 2009). Internet genomsyrar och förvandlar alla aspekter av vår ekonomi och vårt samhälle och katalyserar nya former av kommunikation, samarbete, kreativitet och innovation. Människor hanterar information och kunskap på ett annat sätt än förut. Under århundraden har det uppmanats till reformer inom den formella utbildningen. Det är dock endast när det har varit ytterst nödvändigt att förändra skolsystemet som dessa diskussioner har lett till nya undervisningsmetoder. Vi befinner oss i en tidpunkt med stora tekniska framsteg, globalisering och ett förändrat samhälle. Förändringen är snabb och vi har redan ett samhälle som för många kräver kontinuerlig vidareutbildning och människor lär sig mer utanför skolsystemet än inom det. Distansutbildning har ständigt utvecklats i och med att ny teknik har kommit att bli tillgängligt på marknaden. Från att endast vara böcker, till video, till att nu använda datorer och Internet. Den centrala uppgiften har varit att göra det så enkelt som möjligt för distanselever, även om de kostnads- och tekniska fördelar också har påverkat vilken teknik som har används. Nu påverkar Internet och mobilteknologi alla former av utbildningsinstitutioner, och det är endast en tidsfråga innan de behöver se över sina utbildningsformer om de ännu inte har gjort det. (Bates, 2005) Vi står inför ett vägval inom skolsystemet som har uppkommit på grund av att teknologin börjar mogna inom hela samhället, både ekonomiskt och socialt. Frågan är inte om eller när mobil teknologi kommer bli en naturlig del i skolan, utan hur? 1

12 I Sverige upplever lärare att deras största problem med att använda IT i skolan är att tillgängligheten till datorer är för dålig. Det är endast en sjättedel av eleverna som har tillgång till en dator som är uppkopplad till Internet. I Europa ligger vi således på sjätteplats. Nästintill alla svenska lärare anser att de inte har tillräckliga kunskaper om IT, och runt hälften av lärarna menar att IT inte främjar inlärningsprocessen. Här ligger Sverige långt efter Europeiska länder. (Skarin, 2007) Läxor har nästan alltid varit ett problem för lärare, föräldrar och elever. Det har setts av vissa som ett slöseri med tid, eller att självstudier ska minimeras för att elever inte ska tycka det är tråkigt med skolan. Forskning kring lärares attityder till läxor och tillhörande beteenden är dock ganska begränsad. Generellt sätt så ses läxor som en kostnadseffektiv metod för att öka kunskapsnivån. Det är dock stora skillnader i olika länder när man ska börja med läxor samt hur lång tid som de bör ta att göra. (Wiesenthal, 1995) Integration av ny teknik leder till möjligheter till ett individualiserat lärande, mobila enheter, multimedia, intelligent läromiljö, samt haptiska hjälpmedel. Begreppet läxläsning kommer därför också att förändras. Metoderna som används idag har inte förändrats mycket de senaste hundra åren och med den teknik vi har nu och med kommande teknik är det dags att tänka över hur vi kan lära ut på ett mer tids- och kostnadseffektiv sätt, samt möjligheten att individualisera läxorna på ett bättre och enklare sätt Målsättning Målen för examensarbetet är att hitta de betydande tekniker, ekonomiska hinder och viktiga fördelar som krävs för att genomföra en digital revolution inom skolväsendet och läxläsning inom tio år. Många studier och projekt har gjorts i det här forskningsområdet, även om deras fokus ligger på hur det är för närvarande eller en specifik lösning. Framtiden är alltid svår att förutse, om inte omöjligt, beroende på komplexiteten i ämnet. Syftet är därför inte att ge en komplex prognos för utbildningssystemet. Istället kommer fokus ligga på de viktigaste faktorerna. Avslutningsvis kommer ett framtida scenario att diskuteras. Fokus kommer att ligga på de olika faktorer som spelar in och hur vi människor och skolan kommer att anpassa oss. 2

13 1.3. Frågeställning Den huvudsakliga forskningsfrågan i denna rapport är: Vilka är de viktigaste faktorerna för att framgångsrikt implementera mobil teknik inom skolsystemet? Hur kommer sättet att göra läxor att förändras? På vilka sätt kan detta förändra elevers motivation? 1.4. Avgränsningar Studien kommer inte att gå in på varför läxor används i undervisningen. Detta beror på att fokus ligger på de framtida möjligheterna för användning av teknik och dess konsekvenser, och inte lärandes filosofi. Det finns varken tid eller resurser att utreda alla möjligheter och göra djupare analyser av alla olika tekniker och produkter. Istället försöker studien titta närmare på vissa intressanta tekniker samt de viktigaste faktorerna och dess egenskaper som är viktiga för en bärbar, digital läxläsning Metoder Rapporten har delats in i tre huvudområden: teoriöversikt, utvärdering av resultat och avslutning. Innan studien påbörjades lästes en kurs i forskningsmetodik för att förbättra och säkerställa kvaliteten på arbetet. Min strategi har varit att fokusera på dagens forskning och titta på vilka teknologier som används redan idag. Ett problem är dessutom det faktum att ingen riktigt vet hur världen ser ut om tio år. Genom att göra en grundlig granskning av litteraturen, har en bild skapats var forskningen är idag och hur snabbt den går framåt Validitet och reliabilitet Vid val av metod och vid insamlande av information har reliabiliteten beaktats i denna studie. Intervjuer och observationer har till hög grad varit standardiserade och strukturerade. Dessutom har ljudupptagningar gjorts under intervjuerna. Reliabilitet innebär tillförlitlighet och är ett mått på i vilken utsträckning ett tillvägagångssätt ger samma resultat vid olika tillfällen och under olika förutsättningar. En konkret fråga som ger en typ av svar i en situation och en annan i en annan situation är inte tillförlitlig. Detta bör bejakas vid svar eller yttranden som 3

14 kan bli påverkade om den intervjuade har sett, hört, läst eller gjort något speciellt alldeles innan intervjun. (Bell, 2006) Validitet är ett mått på hur en viss fråga eller resultat stämmer in med det som efterfrågades i undersökningen. Utformningen av intervjuer är således viktiga för undersökningens syfte, samt ska ge trovärdighet åt slutsatser och resultat. För bättre validitet ska frågorna formuleras och revideras ett antal gånger innan den första intervjun, för att säkerställa att rätt typ av information kan erhållas genom intervjuerna. (Bell, 2006) Kvantitativ och kvalitativ forskning Det finns två metoder för vetenskapliga undersökningar: kvalitativa och kvantitativa tillvägagångssätt. Metodvalet bör väljas efter att problemställningen är definierad. Det finns även studier som kräver både kvalitativa och kvantitativa undersökningar. (Bell, 2006). Den kvantitativa metoden syftar till att mäta något eller ange ett belopp. Metoden kräver att man vet i förväg vad man ska mäta eller studera. Forskaren kommer att undersöka ämnet noga innan för att hitta lämpliga faktorer till sina studier. (Bell, 2006) Den kvalitativa metoden med personliga anekdoter och beskrivningar kan ibland ses som subjektiva. Den viktigaste uppgiften för den kvalitativa strategin är att tolka och förstå resultaten, inte generalisera, förklara och förutsäga. (Bell, 2006) Kvalitativa metoden har valts eftersom syftet med examensarbetet är att resonera kring framtida utfall. Den kvantitativa metoden kan inte ge ett tillförlitligt svar och det behövs mer utförliga svar än vad kvantitativa studier kan ge i detta fall. Även den minimala budgeten begränsar möjligheterna för större pålitliga kvantitativa studier Fokusgrupper Förutom en litteraturstudie och en undersökning av kommersiella teknologier har även två fokusgrupper genomförts. Dels en med barn som gick i fjärdeklass, samt en fokusgrupp med professionella utövare inom skolsystemet. Detta gjordes för att få så många olika intressenters perspektiv och åsikter, till exempel har barn som går i grundskolan en åsikt om hur man ska lära sig av sina lärare, samt att nyexaminerade lärare eventuellt har en annan åsikt än erfarna lärare, och så vidare. 4

15 Fokusgruppen med professionella utövare valdes därför på ett sådant sätt så att alla i gruppen hade olika bakgrund och intresseområden. Det var en nyexaminerad grundskolelärare, en grundskolelärare med trettio års erfarenhet, en forskare från KTH som arbetade med mobile learning inom högskolan, en kommunal IT-pedagog som arbetar med mobile learning inom olika projekt, en utredare från skoldepartementet och skolverket, samt en VD på ett företag som arbetar med läxhjälp. Diskussionen under fokusgruppen hade en moderator, i detta fall rapportförfattaren, som introducera ämnet och styrde deltagarna till att dra slutsatser. Det som gruppen tycker är betydelsefullt ger ett underlag om vad som är mest intressant och ska diskuteras i följande reflektioner i forskningen. Det går även att göra slutsatser och se mönster i diskussionsreferatet. En stor fördel med fokusgrupper är att de bygger på dialoger och delaktighet, och att det därmed går att sammanställa resultaten och redovisa dem på ett enkelt sätt. Under fokusgrupperna användes följande regler: Gå igenom syftet med fokusgruppen innan sessionen. Berätta hur lång tid som skulle avsättas för de olika momenten. Få deltagarna förstå att allt de säger är viktigt samt att de representerar sig själva. Att de kan ifrågasätta andra deltagares argument, det handlar inte om att bli överens i gruppen. Att de inte ska prata sig fram till konsensus utan att det mycket väl kan finnas olika ståndpunkter. Kontroll att intervjuledaren har uppfattat rätt. Se till att alla håller sig till ämnet. (Halkier, 2009) Scenariometod Scenarioanalys kan vara särskilt användbart för att definiera den framtida utvecklingen av effekter, bedömningar, kontextuella förändringar (till exempel klimatförändringarna) samt effektprognoser för specifika projekt. Scenariometoder har det breda syftet att skapa och/eller stärka medvetenheten om framtiden genom att erbjuda olika alternativ för framtidsbilder och val av åtgärder baserade på dessa bilder. De används för att generera, presentera, manipulera och värdera information om framtiden. Begreppet handlar om mer än endast prognoser och att förutsäga 5

16 framtiden. Snarare handlar det om en rad tekniker för att skapa välgrundade scenarioval om framtiden genom att beskriva och studera alternativa möjligheter. Tre vanliga frågor i arbetet med scenariomodeller: möjliga framtider - vad som kan hända? sannolika framtider - vad är mest sannolikt att hända? föredragna framtider - vad föredrar vi ska hända? (Duinker & Greig, 2007) Metodkritik När man utför en litteraturstudie så måste man beakta omöjligheten i att läsa alla artiklar, rapporter, journaler och böcker. Denna uppsats har både begränsats i tid, geografisk plats och pengar. Mycket litteratur finns ej tillgängligt på Internet utan måste läsas på speciella bibliotek, vissa databaser med rapporter och journaler är låsta för utomstående eller kostar pengar. Utveckling av ny kommersiell teknik sker oftast bakom stängda dörrar så de går inte att få reda på allt som händer inom företag då. Därför finns inte all information tillgänglig under litteraturstudien. Det kan även vara så att företagsinformation inte heller stämmer med verkligheten, då de ofta har ett kommersiellt syfte med publicerat material. Fokusgrupper är ett bra sätt att få in åsikter och ståndpunkter. Att däremot samla in råfakta är väldigt svårt. Det är även svårt att ställa frågor som ej är vinklade eller att undvika annan påverkan av gruppdeltagare. Sammansättningen av gruppen påverkar även de olika deltagarna. 6

17 2. Teori I teoridelen presenteras information och fakta kring ämnet hämtat från litteraturstudien. Den första delen handlar om inlärning; hur vi lär oss och vilka teorier som kan vara aktuella för frågeställningen. Andra delen inriktar sig på IT och teknologier som har tagits fram och använts för distansutbildning, och förbättrat lärande i klassrummet. Även framtidsteknologier som inte används idag, men är på väg att slå igenom samt sociala förändringar i världen beskrivs i teoridelen Inlärning Inlärning är således en förändring i förmågan att uppfatta, påverka, och förstå ens omvärld. Denna förändring sker oftast genom en aktiv handling, träning eller tankegång. Det är inte endast en kunskapsökning, det vill säga en kvantitativ kunskapsinlärning, utan handlar även om kvalitativa förändringar. Med andra ord menas att vi förbättrar våra tankestrukturer, vilket kan leda till bättre och snabbare praktiskt och mental förmåga. Med denna definition borde därför huvudmålsättning med skolsystemet vara att förändra de studerandes uppfattningar och tankar om omvärlden. Att utveckla sina färdigheter och förståelse för olika fenomen och begrepp inom kunskapsområdet. (Nyberg & Strandvall, 2000) Lärandet som sker i en relation mellan lärare och elev kallas formellt lärande, till exempel i ett skolsystem, eller under en utbildning. Informellt lärande är organiserat lärande utanför det formella utbildningssystemet. Till exempel: lärande genom att träffa andra människor med liknande intressen och utbyta åsikter, i föreningar, eller i ungdomsorganisationer. (Nyberg & Strandvall, 2000) Utbildningssystemet kan använda en kombination av formella och informella metoder för lärande. Eleverna kan få poäng som räknas i det formella lärosystemet om de arbetar med något som ger formellt lärande. Elever kan till exempel få tid att bistå internationella ungdomsorganisationers seminarier och kurser. (Nyberg & Strandvall, 2000) Tre inlärningsområden Det finns tre lärandedomäner som används vid forskning och utövning av kunskapsutbyte och inlärning. De används som hjälpmedel och förenkling för att kunna angripa detta stora område. De olika områdena är: 7

18 Den kognitiva domänen - kunskap, intellekt och tänkande, att analysera, minnas, beräkna, diskutera, etcetera. Denna domän är bra för att förstå hur användare tar till sig digitala hjälpmedel såsom användargränssnitt till exempel. Här kan man även göra en distinktion mellan situationsbaserad eller personbaserad (traditionell) kognition där de största skillnaderna är att traditionell kognition tittar på de inre funktionerna, individen, rationella känslor och är styrande. Medan situationsbaserad kognition tittar på de yttre och sociala funktionerna, som motiverar och vägleder. (Bloom, 2009) Den psykomotoriska domänen - fysiska färdigheter, simma, åka skidor, dyka, dansa, cykla, etcetera. I fysiska och fysiologiska aktiviteter används denna domän nästintill uteslutande. Det är dock viktigt med de andra domänerna. Lärandesituationens utformning, didaktik, och observation under inlärande är extra viktigt för den psykomotoriska domänen. (Anderson, 2001) Den affektiva domänen - känslor och attityd, vilja, kärlek, uppskattning, hat, rädsla, etcetera. Här finns det en viss kontroll vid inlärning men den är även beroende av elevens bakgrund och miljö. (Anderson, 2001) Dessa områden är inte ömsesidigt uteslutande. Till exempel när man lär sig att spela backgammon, kommer man att behöva lära sig spelets regler (kognitiva domänen). Man måste också lära sig att sätta upp pjäser på brädet, samt hur man flyttar en bricka (psykomotoriska domänen). Dessutom när personen har spelat mycket kommer den att lära sig att älska spelet, värdera dess tillämpningar i livet, och uppskatta spelets historia (affektiv domän). (Bloom, 2009) Konstruktivism Konstruktivistisk teori proklamerar att människor lär sig genom att skapa sin egen förståelse av principer och incidenter. Lärande är därför en iterativ process där befintlig kunskap ständigt uppdateras och ersätts med ny kunskap. Konstruktivistiskt lärande tar ofta formen av problem som elever får lösa i oprövade och på dynamiska sätt. (von Glasersfeld, 1995) Situerad inlärning Situerad inlärning är en teori som beskriver den process av lärande som är mycket social. Konstruktivistisk teori delar många egenskaper med situationsbaserad lärande som båda ofta på baseras problemlösning och tidigare erfarenheter. Skillnaden är att situerad inlärning används i sammanhang där det är viktigt att problemen sätts i en 8

19 verklig, fysisk värld; till exempel studieresor och workshops. (Lave & Wenger, 1991) 2.2. Distansutbildning Distansutbildning är en metod där eleverna kan studera i sin egen takt, på den plats där de vill, och utan att behöva möta läraren i verkliga livet. En central faktor är naturligtvis tekniken för att kunna ge ett flexibelt lärande. Även det kostnadseffektiva sättet att ge undervisning, har gjort distansutbildning till ett bra alternativ till att leda undervisning i klassrummet. (Klopfer, 2008) Tre generationer av distansutbildning Den första generationen kännetecknades av huvudsaklig användning av envägs teknik, och avsaknaden av direkt studentinteraktion. Institutionen tillhandahöll endast undervisning och betygssättning. Teknik som användes var främst skriftbaserad korrespondens, men även television och radioteknik användes. (Mugridge & Kaufman, 1986) Den andra generationens distansutbildning kännetecknas av en avsiktligt integrerad multimediestrategi där läromaterialet var särskilt utformad för studier på distans. Kommunikationen med eleverna hölls av instruktörer, snarare än läraren som skrivit läromedel. Typiska egenskaper och fördelar är att den andra generationen är mycket kostnadseffektiv, med ett mycket stort antal möjliga studenter och standardiserade produkter. (Mugridge & Kaufman, 1986) Tredje generationens distansutbildning är baserad på tvåvägskommunikationsmedier såsom Internet eller videokonferens. Här är samspelet mellan lärare och studenter vanligare, ännu viktigare är att det möjliggör interaktion mellan eleverna. Kurser kan anpassas och vara flexibel. Den inledande kurskostnaden kan med Internet vara mycket lägre, men driftskostnaderna kan dock vara högre än andra generationen. (Mugridge & Kaufman, 1986) 2.3. Läxor i skolan De grundläggande målen med läxor är att eleverna ska förbättra sina kunskaper, förmågor och färdigheter. Läxor kan utformas för att stärka det som eleverna redan har lärt sig, förbereda dem för kommande, komplexa eller svåra lektioner, låta dem tillämpa nya kunskaper på andra situationer, eller integrera sina förmågor genom många olika kompetenser till en enda uppgift. (Tzuriel, 1999) 9

20 Läxor ger också en möjlighet för föräldrar att delta i sina barns utbildning. Studenterna gynnas i allmänhet när deras föräldrar blir delaktiga i processen läxor. Dock kan för mycket föräldraengagemang hindra de positiva effekterna av läxor. (Tzuriel, 1999) Vid en genomgång på University of Michigan av drygt 60 studier ett positivt samband mellan mängden läxor och elevernas resultat. Forskningen visade även att för mycket läxor kan vara kontraproduktivt. Forskningen stödjer "10-minutersregeln" det vill säga att elever ska få läxor per dag som tar tio minuter multiplicerat med antal år de har läst i skolan. Den är en allmänt accepterad praxis i vissa länder såsom USA och några av de europeiska länderna. De konstaterade även att mängden läxor i USA som ges har ökat. I en undersökning med elever i åldrarna 6 och 9, visade det sig att elever spenderar mer än två timmar i veckan på läxor 2004, i motsats till 44 minuter år Det gick dock inte att styrka att elevers prestationer hade blivit bättre eller sämre på grund av detta. (Copper, 2007) För att läxor ska fungera bra borde lärare få veta vad deras studenter förstår och klarar av att göra självständigt. Där av blir det ett problem när föräldrar gör deras barns hemuppgifter, samt att inte korrigera barnens hemuppgifter och få dem kopiera korrigeringar. Betyg och lärarnas feedback, behöver tillämpas efter studentens prestation, inte på föräldrarnas prestation, och inte heller ett samarbete mellan studenten och föräldrarnas. Trots detta är det ganska vanligt för lärare att ge uppdrag långt utöver vad studenterna kan göra självständigt och att lärare då nästintill förväntar sig att föräldrar hjälper till med de läxorna. Detta skapar problem då lärarna inte kan veta hur mycket olika föräldrar har hjälpt till. (Walker, 2004) Självständigt lärande uppmuntras och förbättras genom att ge vägledning, till exempel genom att förklara hur elever ska leta upp information eller hitta ett ord i en ordbok. Det handlar inte endast om att ge svar på barnets läxrelaterade frågor. Ett bra och vanligt samarbete mellan föräldrar och elever kan till exempel vara att elever läser högt för föräldern som sedan hjälper till med rättelser och ger konstruktiv kritik för att utveckla elevens läsförmåga. (Walker, 2004) Undervisning och läxläsningseffektivitet För att läxläsning ska påverka elevers lärande, och att deras prestation ska förbättras måste läxor tjäna ett klart syfte och vara anpassad för att ge enskild elev kompetens i aktuella ämnen som lärs ut i klassen. Konstruktiv kritik ökar effektiviteten av läxor, speciellt när det ges i snar anslutning till inlämning. Effektiv feedback förbättrar elevers lärande genom att korrigera missförstånd, valideringsprocess och för att hitta 10

Följande frågor handlar om digitala medier och digital utrustning så som stationära och bärbara datorer, smarttelefoner, surfplattor, mobiltelefoner

Följande frågor handlar om digitala medier och digital utrustning så som stationära och bärbara datorer, smarttelefoner, surfplattor, mobiltelefoner Följande frågor handlar om digitala medier och digital utrustning så som stationära och bärbara datorer, smarttelefoner, surfplattor, mobiltelefoner utan internetuppkoppling, spelkonsoler och smart-tv.

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén Digitaliseringen av skolan Jan Hylén DAGENS TEMATA Argumentationen för IT i skolan Historisk genomgång av nationella satsningar Var står frågan idag? Hur ser det ut i Sveriges skolor? Hur ser det ut i

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen. Kursrapport Bakgrundsinformation Kursens namn: Bild och lärande: Visuella kulturer och kommunikation Termin: 1 Ladokkod: BL202C Kursansvarig: Bjørn Wangen Antal registrerade studenter: 26 Antal studenter

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Request For Information, LearnConnection

Request For Information, LearnConnection Dokumentet är ställt till: Högskolan i Gävle Att: Mats Brenner Stockholm 23 September 2003 Request For Information, LearnConnection Open Training Sweden AB (OT) har nöjet att för Högskolan i Gävle (HiG)

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Reviderad pedagogisk metodik

Reviderad pedagogisk metodik Reviderad pedagogisk metodik för lärare i undervisning av nationell och europeisk litteratur med stöd av interaktiva ITverktyg FÖRKORTAD VERSION Introduktion Denna slutliga versionen av dokumentet har

Läs mer

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser IT:s ställning i skolan Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser Digital kompetens begreppet IT i skolan Begreppet Nuläge Webbstjärnan Mål Innehåll Exempel på digital kompetens

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

1IK430 Brukarorienterad design

1IK430 Brukarorienterad design 1IK430 Brukarorienterad design Projektarbete i 1IK430 Följande text är en förklaring av projektarbetet som ingår i kursen 1IK430 Brukarorienterad design, 15 högskolepoäng Enligt kursplanen, ska studenten,

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Policy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Policy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Policy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik 1 Antagen av prefekt och institutionsstyrelse 2012-03-26. Författad av Viktor Aldrin. Grafisk form:

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN Syftet med den här IT-planen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att göra användandet av IT till en naturlig del av den dagliga undervisningen.

Läs mer

Redo att lära bokmärke

Redo att lära bokmärke AIDE MEMOIR Redo att lära bokmärke Känner jag till varje elevs individuella utbildningsbehov? Inkluderar jag? VÄLKOMNANDE Välkomnar jag varje elev? Välkomnar jag varje elev på samma sätt? Har jag välkomstritualer?

Läs mer

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

En kritisk genomgång av formativ bedömning

En kritisk genomgång av formativ bedömning En kritisk genomgång av formativ bedömning - på väg mot verkningsfull tillämpning Niklas Gustafson niklas.gustafson@mah.se 1 Formative assessment: a critical review Randy Elliot Bennett Online publication

Läs mer

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska Handbok ALLMÄN INFORMATION Svenska IQWBL - Improving Quality in Work-Based Learning 2010-1-FI1-LEO05-03042 LLP 2007-2013 Leonardo da Vinci Transfer of Innovation Innehåll 1 Arbetsplatsförlagt lärande (APL):

Läs mer

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Tidsplan Vecka Datum Innehåll Huvuduppgift 4 19/1 Kursstart, introduktion Introduktionsseminarium 5 26/1 Moment 1, Introduktion till Flash 7 9/2 9

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier ns kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Turismvetenskap GR (B), E-turism: digital distribution, marknadsföring och information, 15 hp

Turismvetenskap GR (B), E-turism: digital distribution, marknadsföring och information, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Turismvetenskap GR (B), E-turism: digital distribution, marknadsföring och information, 15 hp Tourism Studies BA (B) E-tourism: digital distribution and e-marketing, 15 Credits Allmänna

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

! " IT-mål01-03.doc 1

!  IT-mål01-03.doc 1 !" 1 GOTLANDS KOMMUN 2000-12-13 Barn- och utbildningsförvaltningen Handläggare: A Landin IT-STRATEGI - MÅL OCH VISIONER Inledning Föreliggande IT-strategi är avsedd att vara ett uttryck för BUN:s ambitioner

Läs mer

Handlingsplan för digitalisering av grundskolan för åren

Handlingsplan för digitalisering av grundskolan för åren SID 1 (7) Handlingsplan för digitalisering av grundskolan för åren 2016-2018 Innehåll Vision... 2 Solna stads vision... 2 Barn och utbildningsförvaltningens vision... 2 Barn och utbildningsförvaltningens

Läs mer

Skolledare om datorer i arbetet

Skolledare om datorer i arbetet Novus Opinion Skolledare om datorer i arbetet Microsoft 2009-10-26, Projektnummer 1437 Lina Lidell Om undersökningen Syfte: Att kartlägga skolledares och lärares arbetssätt med fokus på rådande förutsättningar

Läs mer

CASE FOREST-PEDAGOGIK

CASE FOREST-PEDAGOGIK CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring

Läs mer

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun Kommunikation Utmaning Sammanhang Motivation Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta

Läs mer

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla

Läs mer

TI-Nspire internationell forskning: Pilotprojekt 2007-2008

TI-Nspire internationell forskning: Pilotprojekt 2007-2008 TI-Nspire internationell forskning: Pilotprojekt 2007-2008 Roberto Ricci 1 INVALSI 2 Inledning. Denna avhandling sammanfattar resultaten från en studie av TI- Nspire CAS pilotanvändning avseende undervisning

Läs mer

LSA150, Samhällskunskap för lärare 2: Samhälle och ekonomi, 15 högskolepoäng

LSA150, Samhällskunskap för lärare 2: Samhälle och ekonomi, 15 högskolepoäng Gäller fr.o.m. vt 10 LSA150, Samhällskunskap för lärare 2: Samhälle och ekonomi, 15 högskolepoäng Civics for Teachers in Secondary Schools, Unit 2: Society and Economy, 15 higher education credits Grundnivå

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org

Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Den här modulen har som mål att bidra till lärares kontinuerliga

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

New Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken

New Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken New Media De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken Vilka är de nya praktikerna? NM utmanar föreställningen om konsumenter och producenter som två olika grupper I nya medier blir konsumenterna

Läs mer

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG?

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? Bildspel: www.steinberg.se www.facebook.com/ johnsteinberg1 www.kvartssamtal.se JOHN STEINBERG JOHN STEINBERG USA, bosatt i Sverige

Läs mer

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Formativ bedömning i matematikklassrummet Modul: Taluppfattning och tals användning Del 4: Formativ bedömning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström, NCM Termen bedömning, eller pedagogisk bedömning kan uppfattas väldigt olika,

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

Kompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Kompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun Kompetens Utmaning Sammanhang Aktivitet Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Processinriktning i ISO 9001:2015

Processinriktning i ISO 9001:2015 Processinriktning i ISO 9001:2015 Syftet med detta dokument Syftet med detta dokument är att förklara processinriktning i ISO 9001:2015. Processinriktning kan tillämpas på alla organisationer och alla

Läs mer

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro 1 (7) Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Inledning Svenska kyrkan ska vara ett redskap för Guds rike, och i varje

Läs mer

Tänkandets didaktik 2014-01-28 Forskningsvåren. ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org

Tänkandets didaktik 2014-01-28 Forskningsvåren. ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Tänkandets didaktik 2014-01-28 Forskningsvåren ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Peter Tillberg Blir du lönsam lille vän? Vad behövs i framtiden? Snabba samhällsförändringar Snabb

Läs mer

NOKflex. Smartare matematikundervisning

NOKflex. Smartare matematikundervisning NOKflex Smartare matematikundervisning Med NOKflex får du tillgång till ett heltäckande interaktivt matematikläromedel som ger stöd både för elevens individuella lärande och för lärarledd undervisning.

Läs mer

LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng

LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng Gäller fr.o.m. ht 07 LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng Food and Meals in a Sustainable Society, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

2 0 1 5-2 0 1 6 Å K 6-9

2 0 1 5-2 0 1 6 Å K 6-9 2015-2016 ÅK 6-9 VARJE ELEV TILL NÄSTA NIVÅ! INNEHÅLL Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra skola. Vi ger eleverna det de behöver för att klara grundskolan med goda resultat och

Läs mer

GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9

GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9 GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9 Fokus på kunskap och förmågor Världen är i ständig förändring. Teknikutvecklingen, klimatutmaningen och globaliseringen påverkar vår vardag och förändringstakten ser inte ut

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1100 Psykologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Psychology: Basic Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Psykologiska institutionen 2014-09-25

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

FRÅN KONTROLL TILL ANSVAR

FRÅN KONTROLL TILL ANSVAR FRÅN KONTROLL TILL ANSVAR Bok E-post lista Bildspel: www.steinberg.se Facebook: www.facebook.com/ johnsteinberg1 Framtidens skolpolitik Sök på UR JOHN STEINBERG JOHN STEINBERG USA, bosatt i Sverige sedan

Läs mer

Matematikundervisning genom problemlösning

Matematikundervisning genom problemlösning Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovet 4FH17 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-05-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 4FH17 1.2.

Läs mer

Distansundervisning. Anna Anu Viik. tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige

Distansundervisning. Anna Anu Viik. tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige Distansundervisning Anna Anu Viik tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige Utmaningar! Grupperna är ofta heterogena! Modersmål är inte ett schemalagt

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Elevenkät Årskurs 8 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig

Läs mer

Handelshögskola välkomnar integrerad undervisning, externa lärare driver på resultaten. European School of Management and Technology (ESMT)

Handelshögskola välkomnar integrerad undervisning, externa lärare driver på resultaten. European School of Management and Technology (ESMT) Handelshögskola välkomnar integrerad undervisning, externa lärare driver på resultaten ESMT (European School of Management and Technology) strävar efter att ge sina studenter den optimala inlärningsupplevelsen.

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Storvretaskolans IT-plan 2013/14 s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

VÄLMÅENDE GER RESULTAT

VÄLMÅENDE GER RESULTAT VÄLMÅENDE GER RESULTAT BÄTTRE SKOLOR PÅ 1 MINUT Bättre skolor är ett projekt för att utveckla skolelever. Med kunskap från psykologi och forskning inom skolan vet vi vad som gör skillnad. Vi lär ut fungerande

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

DIARIENUMMER UN VALLENTUNA GYMNASIUM. IT-plan Antagen av utbildningsnämnden

DIARIENUMMER UN VALLENTUNA GYMNASIUM. IT-plan Antagen av utbildningsnämnden DIARIENUMMER UN 2016.040 VALLENTUNA GYMNASIUM IT-plan 2017-2020 Antagen av utbildningsnämnden 2016-12-08 87 IT-plan 2017-2020 Innehåll IT-plan Vallentuna gymnasium 2017-2020... 1 1 Inledande ord... 1 2

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. vt 10 LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Mathematics for teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i företagsekonomi SAFEK

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i företagsekonomi SAFEK Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i företagsekonomi Programkod: Inriktningar: Programmets benämning: SAFEK Accounting and finance (REFI) Management (MANT)

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II

THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II 1 ( 6) THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II Sändlista Kurskod Examinator Mathias Henningsson Miguel Giménez Johan Holtström THFR41 Miguel Giménez Kursen gavs Årskurs 2 Termin Period 2 Kursens

Läs mer

Betydelsen av IT i skolan i ett samhällsperspektiv. Jan Hylén

Betydelsen av IT i skolan i ett samhällsperspektiv. Jan Hylén Betydelsen av IT i skolan i ett samhällsperspektiv Jan Hylén Skolans roll i samhället 6-åringar som börjar skolan 2011 går i pension 2070 OECDs utbildningsministrar i november 2010: Minskad efterfrågan

Läs mer

DIALOG I TIDEN LÄROMATERIALET VAD BETYDER EGENTLIGEN ÅLDERDOMEN?

DIALOG I TIDEN LÄROMATERIALET VAD BETYDER EGENTLIGEN ÅLDERDOMEN? LÄROMATERIALET DIALOG I TIDEN Utställningen och läromaterialet Dialog i tiden ger eleverna en månsidig introduktion till sociala, samhälleliga, fysiologiska och psykologiska frågor kring åldrandet. Besök

Läs mer

Slutrapport för projektet Programmeringsundervisning i skolor med webbaserad konstprogrammering Annika Silvervarg, Linköping universitet

Slutrapport för projektet Programmeringsundervisning i skolor med webbaserad konstprogrammering Annika Silvervarg, Linköping universitet Slutrapport för projektet Programmeringsundervisning i skolor med webbaserad konstprogrammering Annika Silvervarg, Linköping universitet Inledning Dagens barn och ungdomar är flitiga användare av datorer,

Läs mer