Framtidens läxläsning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens läxläsning"

Transkript

1 Framtidens läxläsning Hur mobilteknologi kan komma att förändra grundskolan JONATAN FOGELQUIST Examensarbete Stockholm, Sverige 2011

2 Framtidens läxläsning Hur mobilteknologi kan komma att förändra grundskolan JONATAN FOGELQUIST Examensarbete i medieteknik om 30 högskolepoäng vid Programmet för medieteknik Kungliga Tekniska Högskolan år 2011 Handledare var Christopher Rosenqvist, HHS Examinator var Nils Enlund TRITA-CSC-E 2011:018 ISRN-KTH/CSC/E--11/018--SE ISSN Kungliga tekniska högskolan Skolan för datavetenskap och kommunikation KTH CSC Stockholm URL:

3 Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att ta fram de viktigaste faktorerna för hur framtidens grundskola kommer att arbeta med mobila enheter i framtiden. Detta är intressant i och med att vårt samhälle förändras när informationsteknologi tar större plats. Hur vi lär oss har sett alltid förändrats. Skolan kommer att förändras i och med att lärare och elever gör det, samt att fler tjänster blir tillgängliga. Denna rapport är baserad på en litteraturstudie samt fokusgrupper som har diskuterat hur mobiler och bärbara datorer förändrar grundskolan. Litteraturstudien är dels gjord i Storbritannien samt i Sverige. Deltagande under världens största konferens för inlärning och teknik har även gett vidare inblick i ämnet. Fokusgrupperna var uppdelade i grundskoleelever och professionella. De professionella var lärare, skolutredare, företagare och forskare. Resultatet är presenterat i olika faktorer som påverkar hur mobilteknologi kommer att förändra läxläsningen: Dels vilka möjligheter det finns, samt vilka utmaningar som måste bejakas. Exempel på möjligheter: ökad tillgänglighet gör dina läxor var som helst och när som helst. Förbättrad motivation genom att införandet av IT har det visat sig att elever blir mer motiverade. Learning by doing ett effektivt sätt att få människor att lära sig bättre är att göra det på riktigt, genom till exempel spel och integration mellan teknik och verklighet. Förbättrad kontroll elever kan ha personliga läroplattformar där deras utveckling och gjorda uppgifter läggs upp. Individualiserad skolgång tidseffektivisering och bättre verktyg öppnar upp för att individualisera och anpassa skolgången för enskilda elever. Exempel på utmaningar: Kostnader hur och vem ska betala för eventuella merkostnader. Säkerhet det måste finnas skydd för anonymitet samt rutiner för t.ex. stöld. Politik visioner, regler, förbud och beslut är kritiskt för en nationell plan för mer användande av mobila enheter i grundskolan. Tillgång till digitalt studiematerial för att det inte ska bli mycket extraarbete för lärare krävs att material görs tillgängligt och material delas av olika lärare.

4 I rapporten finns även en 2x2-matris som analyserar fyra olika framtidsscenarion beroende på tradition och vanor, samt vilka ekonomiska förutsättningar det finns. Enligt denna matris är det mer lärarens och systemets tradition, vanor och motsättningar för förändring som begränsar användandet av mobilteknologi, än de ekonomiska hinder som finns. En förklaring för det är gratis tjänster och program som redan är tillgängliga idag.

5 The Future of Home Work How Mobile Technology Can Change the Primary School System Abstract The purpose of this Master thesis is to research what the main factors for the development of mobile technology within the primary school system and how it will affect home work. This report is based on a literature review and focus groups that have discussed how cell phones and laptop computers are changing the primary school. The literature review was made in both Great Britain and in Sweden. Participation in the world's largest conference for learning and technology has also provided further insight into the subject. The focus groups were divided into elementary school students and professionals. The professionals were teachers, school investigators, entrepreneurs and researchers. The results are presented in the various factors that affect how mobile technology will change the home work. Examples of opportunities: Increased availability - do homework anywhere and anytime. Improved motivation - research has shown that students become more motivated when using computers in school. Learning by doing - through games and integration between technology and reality. Enhanced control - students may have personal learning platforms where their progress and information will be posted, Individualized education - time efficiency and better tools will open up to adjust the education for individuals. Examples of challenges: Cost Who will pay for any additional costs? Security - protection of anonymity and theft policies. Policy and politics - visions, rules, prohibitions and political decisions are critical. Access to digital educational materials.

6 There are also a 2x2 matrix with four different scenarios. According to the matrix, the teachers and the system's traditions, customs and change aversion are the ones that restrict the use of mobile technology, compared to economic reasons. One explanation for this is the availability of free services and software that are already available on the market today.

7 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Målsättning Frågeställning Avgränsningar Metoder Validitet och reliabilitet Kvantitativ och kvalitativ forskning Fokusgrupper Scenariometod Metodkritik Teori Inlärning Tre inlärningsområden Konstruktivism Situerad inlärning Distansutbildning Tre generationer av distansutbildning Läxor i skolan Undervisning och läxläsningseffektivitet Kritik gentemot läxläsning... 11

8 2.4. Informationsteknologi i skolan E-learning Virtual learning environments Personal learning environments Blended learning Augmented learning Mobil inlärning Hur IT och mobilteknologi motiverar Vikten av kommunikation Sociala medier som ett naturligt inslag i skolan Hur ny teknik värderas inom skolan Bakgrund Dagens marknad och dess intressenter Dagens dator- och Internetanvändning Framtidens teknologier The Horizon project Teknik inom en snar framtid Framtidens Internet Semantisk webb Globalisering och Informationsteknik Tidigare projekt och Cases Molenet Mobilmobil Brentford City Learning Centre... 30

9 Kahn Academy Resultat Fokusgrupp med professionella Glappet mellan skolan och hemma Läxor och föräldrars medverkan i skolarbetet Blir det bättre med datorer och IT i skolan Motivation Mobilteknologi Fokusgrupp med mellanstadieelever Dagens mobilanvändning Dagens datoranvändning Framtidens IT-användning i skolan Analys Möjligheter Tillgänglighet Kunskap Learning by doing Grupparbete Lek och kul Övervakning och kontroll Ansvarskänsla Självförtroende... 43

10 Individualisering Publicering och visualisering av utveckling Utmaningar Förbud mot mobiler och IT-användning i skolan Skolsystemet och politik Kostnader Motivation Säkerhet och integritet Tillgång till studiematerial Scenario Mindre tradition, bättre ekonomi - Innovationsvänligt Mer tradition, sämre ekonomi oförändrad skola Mindre tradition, sämre ekonomi Lågbudgetförändring Mer tradition, bättre ekonomi teknikkritisk förändring Avslutning Diskussion Vidare forskning Rapportens begränsning Referenser Bilaga A.1. Internetresurser för lärande A.2. Resursdatabanker på Internet... 64

11 1.Inledning Här introduceras examensarbetet genom att beskriva dess bakgrund och målsättning, samt gå igenom de metoder och arbetssätt som tillämpats. Förutom en litteraturstudie har även intervjuer med fokusgrupper genomförts med målet att ta reda på hur framtidens grundskola och läxläsning kommer att se ut när mobilteknologin har blivit mer utvecklad och fått en självklarare roll i samhället Bakgrund Sedan början av IT-revolutionen har vi försökt att lista ut nya sätt att använda och utnyttja alla möjligheter. Under de senaste årtiondena har World Wide Web blivit en av de mest framgångsrika innovationer som människan har skapat och hade 2009 mer än 1,7 miljarder användare (Internet World Stats, 2009). Internet genomsyrar och förvandlar alla aspekter av vår ekonomi och vårt samhälle och katalyserar nya former av kommunikation, samarbete, kreativitet och innovation. Människor hanterar information och kunskap på ett annat sätt än förut. Under århundraden har det uppmanats till reformer inom den formella utbildningen. Det är dock endast när det har varit ytterst nödvändigt att förändra skolsystemet som dessa diskussioner har lett till nya undervisningsmetoder. Vi befinner oss i en tidpunkt med stora tekniska framsteg, globalisering och ett förändrat samhälle. Förändringen är snabb och vi har redan ett samhälle som för många kräver kontinuerlig vidareutbildning och människor lär sig mer utanför skolsystemet än inom det. Distansutbildning har ständigt utvecklats i och med att ny teknik har kommit att bli tillgängligt på marknaden. Från att endast vara böcker, till video, till att nu använda datorer och Internet. Den centrala uppgiften har varit att göra det så enkelt som möjligt för distanselever, även om de kostnads- och tekniska fördelar också har påverkat vilken teknik som har används. Nu påverkar Internet och mobilteknologi alla former av utbildningsinstitutioner, och det är endast en tidsfråga innan de behöver se över sina utbildningsformer om de ännu inte har gjort det. (Bates, 2005) Vi står inför ett vägval inom skolsystemet som har uppkommit på grund av att teknologin börjar mogna inom hela samhället, både ekonomiskt och socialt. Frågan är inte om eller när mobil teknologi kommer bli en naturlig del i skolan, utan hur? 1

12 I Sverige upplever lärare att deras största problem med att använda IT i skolan är att tillgängligheten till datorer är för dålig. Det är endast en sjättedel av eleverna som har tillgång till en dator som är uppkopplad till Internet. I Europa ligger vi således på sjätteplats. Nästintill alla svenska lärare anser att de inte har tillräckliga kunskaper om IT, och runt hälften av lärarna menar att IT inte främjar inlärningsprocessen. Här ligger Sverige långt efter Europeiska länder. (Skarin, 2007) Läxor har nästan alltid varit ett problem för lärare, föräldrar och elever. Det har setts av vissa som ett slöseri med tid, eller att självstudier ska minimeras för att elever inte ska tycka det är tråkigt med skolan. Forskning kring lärares attityder till läxor och tillhörande beteenden är dock ganska begränsad. Generellt sätt så ses läxor som en kostnadseffektiv metod för att öka kunskapsnivån. Det är dock stora skillnader i olika länder när man ska börja med läxor samt hur lång tid som de bör ta att göra. (Wiesenthal, 1995) Integration av ny teknik leder till möjligheter till ett individualiserat lärande, mobila enheter, multimedia, intelligent läromiljö, samt haptiska hjälpmedel. Begreppet läxläsning kommer därför också att förändras. Metoderna som används idag har inte förändrats mycket de senaste hundra åren och med den teknik vi har nu och med kommande teknik är det dags att tänka över hur vi kan lära ut på ett mer tids- och kostnadseffektiv sätt, samt möjligheten att individualisera läxorna på ett bättre och enklare sätt Målsättning Målen för examensarbetet är att hitta de betydande tekniker, ekonomiska hinder och viktiga fördelar som krävs för att genomföra en digital revolution inom skolväsendet och läxläsning inom tio år. Många studier och projekt har gjorts i det här forskningsområdet, även om deras fokus ligger på hur det är för närvarande eller en specifik lösning. Framtiden är alltid svår att förutse, om inte omöjligt, beroende på komplexiteten i ämnet. Syftet är därför inte att ge en komplex prognos för utbildningssystemet. Istället kommer fokus ligga på de viktigaste faktorerna. Avslutningsvis kommer ett framtida scenario att diskuteras. Fokus kommer att ligga på de olika faktorer som spelar in och hur vi människor och skolan kommer att anpassa oss. 2

13 1.3. Frågeställning Den huvudsakliga forskningsfrågan i denna rapport är: Vilka är de viktigaste faktorerna för att framgångsrikt implementera mobil teknik inom skolsystemet? Hur kommer sättet att göra läxor att förändras? På vilka sätt kan detta förändra elevers motivation? 1.4. Avgränsningar Studien kommer inte att gå in på varför läxor används i undervisningen. Detta beror på att fokus ligger på de framtida möjligheterna för användning av teknik och dess konsekvenser, och inte lärandes filosofi. Det finns varken tid eller resurser att utreda alla möjligheter och göra djupare analyser av alla olika tekniker och produkter. Istället försöker studien titta närmare på vissa intressanta tekniker samt de viktigaste faktorerna och dess egenskaper som är viktiga för en bärbar, digital läxläsning Metoder Rapporten har delats in i tre huvudområden: teoriöversikt, utvärdering av resultat och avslutning. Innan studien påbörjades lästes en kurs i forskningsmetodik för att förbättra och säkerställa kvaliteten på arbetet. Min strategi har varit att fokusera på dagens forskning och titta på vilka teknologier som används redan idag. Ett problem är dessutom det faktum att ingen riktigt vet hur världen ser ut om tio år. Genom att göra en grundlig granskning av litteraturen, har en bild skapats var forskningen är idag och hur snabbt den går framåt Validitet och reliabilitet Vid val av metod och vid insamlande av information har reliabiliteten beaktats i denna studie. Intervjuer och observationer har till hög grad varit standardiserade och strukturerade. Dessutom har ljudupptagningar gjorts under intervjuerna. Reliabilitet innebär tillförlitlighet och är ett mått på i vilken utsträckning ett tillvägagångssätt ger samma resultat vid olika tillfällen och under olika förutsättningar. En konkret fråga som ger en typ av svar i en situation och en annan i en annan situation är inte tillförlitlig. Detta bör bejakas vid svar eller yttranden som 3

14 kan bli påverkade om den intervjuade har sett, hört, läst eller gjort något speciellt alldeles innan intervjun. (Bell, 2006) Validitet är ett mått på hur en viss fråga eller resultat stämmer in med det som efterfrågades i undersökningen. Utformningen av intervjuer är således viktiga för undersökningens syfte, samt ska ge trovärdighet åt slutsatser och resultat. För bättre validitet ska frågorna formuleras och revideras ett antal gånger innan den första intervjun, för att säkerställa att rätt typ av information kan erhållas genom intervjuerna. (Bell, 2006) Kvantitativ och kvalitativ forskning Det finns två metoder för vetenskapliga undersökningar: kvalitativa och kvantitativa tillvägagångssätt. Metodvalet bör väljas efter att problemställningen är definierad. Det finns även studier som kräver både kvalitativa och kvantitativa undersökningar. (Bell, 2006). Den kvantitativa metoden syftar till att mäta något eller ange ett belopp. Metoden kräver att man vet i förväg vad man ska mäta eller studera. Forskaren kommer att undersöka ämnet noga innan för att hitta lämpliga faktorer till sina studier. (Bell, 2006) Den kvalitativa metoden med personliga anekdoter och beskrivningar kan ibland ses som subjektiva. Den viktigaste uppgiften för den kvalitativa strategin är att tolka och förstå resultaten, inte generalisera, förklara och förutsäga. (Bell, 2006) Kvalitativa metoden har valts eftersom syftet med examensarbetet är att resonera kring framtida utfall. Den kvantitativa metoden kan inte ge ett tillförlitligt svar och det behövs mer utförliga svar än vad kvantitativa studier kan ge i detta fall. Även den minimala budgeten begränsar möjligheterna för större pålitliga kvantitativa studier Fokusgrupper Förutom en litteraturstudie och en undersökning av kommersiella teknologier har även två fokusgrupper genomförts. Dels en med barn som gick i fjärdeklass, samt en fokusgrupp med professionella utövare inom skolsystemet. Detta gjordes för att få så många olika intressenters perspektiv och åsikter, till exempel har barn som går i grundskolan en åsikt om hur man ska lära sig av sina lärare, samt att nyexaminerade lärare eventuellt har en annan åsikt än erfarna lärare, och så vidare. 4

15 Fokusgruppen med professionella utövare valdes därför på ett sådant sätt så att alla i gruppen hade olika bakgrund och intresseområden. Det var en nyexaminerad grundskolelärare, en grundskolelärare med trettio års erfarenhet, en forskare från KTH som arbetade med mobile learning inom högskolan, en kommunal IT-pedagog som arbetar med mobile learning inom olika projekt, en utredare från skoldepartementet och skolverket, samt en VD på ett företag som arbetar med läxhjälp. Diskussionen under fokusgruppen hade en moderator, i detta fall rapportförfattaren, som introducera ämnet och styrde deltagarna till att dra slutsatser. Det som gruppen tycker är betydelsefullt ger ett underlag om vad som är mest intressant och ska diskuteras i följande reflektioner i forskningen. Det går även att göra slutsatser och se mönster i diskussionsreferatet. En stor fördel med fokusgrupper är att de bygger på dialoger och delaktighet, och att det därmed går att sammanställa resultaten och redovisa dem på ett enkelt sätt. Under fokusgrupperna användes följande regler: Gå igenom syftet med fokusgruppen innan sessionen. Berätta hur lång tid som skulle avsättas för de olika momenten. Få deltagarna förstå att allt de säger är viktigt samt att de representerar sig själva. Att de kan ifrågasätta andra deltagares argument, det handlar inte om att bli överens i gruppen. Att de inte ska prata sig fram till konsensus utan att det mycket väl kan finnas olika ståndpunkter. Kontroll att intervjuledaren har uppfattat rätt. Se till att alla håller sig till ämnet. (Halkier, 2009) Scenariometod Scenarioanalys kan vara särskilt användbart för att definiera den framtida utvecklingen av effekter, bedömningar, kontextuella förändringar (till exempel klimatförändringarna) samt effektprognoser för specifika projekt. Scenariometoder har det breda syftet att skapa och/eller stärka medvetenheten om framtiden genom att erbjuda olika alternativ för framtidsbilder och val av åtgärder baserade på dessa bilder. De används för att generera, presentera, manipulera och värdera information om framtiden. Begreppet handlar om mer än endast prognoser och att förutsäga 5

16 framtiden. Snarare handlar det om en rad tekniker för att skapa välgrundade scenarioval om framtiden genom att beskriva och studera alternativa möjligheter. Tre vanliga frågor i arbetet med scenariomodeller: möjliga framtider - vad som kan hända? sannolika framtider - vad är mest sannolikt att hända? föredragna framtider - vad föredrar vi ska hända? (Duinker & Greig, 2007) Metodkritik När man utför en litteraturstudie så måste man beakta omöjligheten i att läsa alla artiklar, rapporter, journaler och böcker. Denna uppsats har både begränsats i tid, geografisk plats och pengar. Mycket litteratur finns ej tillgängligt på Internet utan måste läsas på speciella bibliotek, vissa databaser med rapporter och journaler är låsta för utomstående eller kostar pengar. Utveckling av ny kommersiell teknik sker oftast bakom stängda dörrar så de går inte att få reda på allt som händer inom företag då. Därför finns inte all information tillgänglig under litteraturstudien. Det kan även vara så att företagsinformation inte heller stämmer med verkligheten, då de ofta har ett kommersiellt syfte med publicerat material. Fokusgrupper är ett bra sätt att få in åsikter och ståndpunkter. Att däremot samla in råfakta är väldigt svårt. Det är även svårt att ställa frågor som ej är vinklade eller att undvika annan påverkan av gruppdeltagare. Sammansättningen av gruppen påverkar även de olika deltagarna. 6

17 2. Teori I teoridelen presenteras information och fakta kring ämnet hämtat från litteraturstudien. Den första delen handlar om inlärning; hur vi lär oss och vilka teorier som kan vara aktuella för frågeställningen. Andra delen inriktar sig på IT och teknologier som har tagits fram och använts för distansutbildning, och förbättrat lärande i klassrummet. Även framtidsteknologier som inte används idag, men är på väg att slå igenom samt sociala förändringar i världen beskrivs i teoridelen Inlärning Inlärning är således en förändring i förmågan att uppfatta, påverka, och förstå ens omvärld. Denna förändring sker oftast genom en aktiv handling, träning eller tankegång. Det är inte endast en kunskapsökning, det vill säga en kvantitativ kunskapsinlärning, utan handlar även om kvalitativa förändringar. Med andra ord menas att vi förbättrar våra tankestrukturer, vilket kan leda till bättre och snabbare praktiskt och mental förmåga. Med denna definition borde därför huvudmålsättning med skolsystemet vara att förändra de studerandes uppfattningar och tankar om omvärlden. Att utveckla sina färdigheter och förståelse för olika fenomen och begrepp inom kunskapsområdet. (Nyberg & Strandvall, 2000) Lärandet som sker i en relation mellan lärare och elev kallas formellt lärande, till exempel i ett skolsystem, eller under en utbildning. Informellt lärande är organiserat lärande utanför det formella utbildningssystemet. Till exempel: lärande genom att träffa andra människor med liknande intressen och utbyta åsikter, i föreningar, eller i ungdomsorganisationer. (Nyberg & Strandvall, 2000) Utbildningssystemet kan använda en kombination av formella och informella metoder för lärande. Eleverna kan få poäng som räknas i det formella lärosystemet om de arbetar med något som ger formellt lärande. Elever kan till exempel få tid att bistå internationella ungdomsorganisationers seminarier och kurser. (Nyberg & Strandvall, 2000) Tre inlärningsområden Det finns tre lärandedomäner som används vid forskning och utövning av kunskapsutbyte och inlärning. De används som hjälpmedel och förenkling för att kunna angripa detta stora område. De olika områdena är: 7

18 Den kognitiva domänen - kunskap, intellekt och tänkande, att analysera, minnas, beräkna, diskutera, etcetera. Denna domän är bra för att förstå hur användare tar till sig digitala hjälpmedel såsom användargränssnitt till exempel. Här kan man även göra en distinktion mellan situationsbaserad eller personbaserad (traditionell) kognition där de största skillnaderna är att traditionell kognition tittar på de inre funktionerna, individen, rationella känslor och är styrande. Medan situationsbaserad kognition tittar på de yttre och sociala funktionerna, som motiverar och vägleder. (Bloom, 2009) Den psykomotoriska domänen - fysiska färdigheter, simma, åka skidor, dyka, dansa, cykla, etcetera. I fysiska och fysiologiska aktiviteter används denna domän nästintill uteslutande. Det är dock viktigt med de andra domänerna. Lärandesituationens utformning, didaktik, och observation under inlärande är extra viktigt för den psykomotoriska domänen. (Anderson, 2001) Den affektiva domänen - känslor och attityd, vilja, kärlek, uppskattning, hat, rädsla, etcetera. Här finns det en viss kontroll vid inlärning men den är även beroende av elevens bakgrund och miljö. (Anderson, 2001) Dessa områden är inte ömsesidigt uteslutande. Till exempel när man lär sig att spela backgammon, kommer man att behöva lära sig spelets regler (kognitiva domänen). Man måste också lära sig att sätta upp pjäser på brädet, samt hur man flyttar en bricka (psykomotoriska domänen). Dessutom när personen har spelat mycket kommer den att lära sig att älska spelet, värdera dess tillämpningar i livet, och uppskatta spelets historia (affektiv domän). (Bloom, 2009) Konstruktivism Konstruktivistisk teori proklamerar att människor lär sig genom att skapa sin egen förståelse av principer och incidenter. Lärande är därför en iterativ process där befintlig kunskap ständigt uppdateras och ersätts med ny kunskap. Konstruktivistiskt lärande tar ofta formen av problem som elever får lösa i oprövade och på dynamiska sätt. (von Glasersfeld, 1995) Situerad inlärning Situerad inlärning är en teori som beskriver den process av lärande som är mycket social. Konstruktivistisk teori delar många egenskaper med situationsbaserad lärande som båda ofta på baseras problemlösning och tidigare erfarenheter. Skillnaden är att situerad inlärning används i sammanhang där det är viktigt att problemen sätts i en 8

19 verklig, fysisk värld; till exempel studieresor och workshops. (Lave & Wenger, 1991) 2.2. Distansutbildning Distansutbildning är en metod där eleverna kan studera i sin egen takt, på den plats där de vill, och utan att behöva möta läraren i verkliga livet. En central faktor är naturligtvis tekniken för att kunna ge ett flexibelt lärande. Även det kostnadseffektiva sättet att ge undervisning, har gjort distansutbildning till ett bra alternativ till att leda undervisning i klassrummet. (Klopfer, 2008) Tre generationer av distansutbildning Den första generationen kännetecknades av huvudsaklig användning av envägs teknik, och avsaknaden av direkt studentinteraktion. Institutionen tillhandahöll endast undervisning och betygssättning. Teknik som användes var främst skriftbaserad korrespondens, men även television och radioteknik användes. (Mugridge & Kaufman, 1986) Den andra generationens distansutbildning kännetecknas av en avsiktligt integrerad multimediestrategi där läromaterialet var särskilt utformad för studier på distans. Kommunikationen med eleverna hölls av instruktörer, snarare än läraren som skrivit läromedel. Typiska egenskaper och fördelar är att den andra generationen är mycket kostnadseffektiv, med ett mycket stort antal möjliga studenter och standardiserade produkter. (Mugridge & Kaufman, 1986) Tredje generationens distansutbildning är baserad på tvåvägskommunikationsmedier såsom Internet eller videokonferens. Här är samspelet mellan lärare och studenter vanligare, ännu viktigare är att det möjliggör interaktion mellan eleverna. Kurser kan anpassas och vara flexibel. Den inledande kurskostnaden kan med Internet vara mycket lägre, men driftskostnaderna kan dock vara högre än andra generationen. (Mugridge & Kaufman, 1986) 2.3. Läxor i skolan De grundläggande målen med läxor är att eleverna ska förbättra sina kunskaper, förmågor och färdigheter. Läxor kan utformas för att stärka det som eleverna redan har lärt sig, förbereda dem för kommande, komplexa eller svåra lektioner, låta dem tillämpa nya kunskaper på andra situationer, eller integrera sina förmågor genom många olika kompetenser till en enda uppgift. (Tzuriel, 1999) 9

20 Läxor ger också en möjlighet för föräldrar att delta i sina barns utbildning. Studenterna gynnas i allmänhet när deras föräldrar blir delaktiga i processen läxor. Dock kan för mycket föräldraengagemang hindra de positiva effekterna av läxor. (Tzuriel, 1999) Vid en genomgång på University of Michigan av drygt 60 studier ett positivt samband mellan mängden läxor och elevernas resultat. Forskningen visade även att för mycket läxor kan vara kontraproduktivt. Forskningen stödjer "10-minutersregeln" det vill säga att elever ska få läxor per dag som tar tio minuter multiplicerat med antal år de har läst i skolan. Den är en allmänt accepterad praxis i vissa länder såsom USA och några av de europeiska länderna. De konstaterade även att mängden läxor i USA som ges har ökat. I en undersökning med elever i åldrarna 6 och 9, visade det sig att elever spenderar mer än två timmar i veckan på läxor 2004, i motsats till 44 minuter år Det gick dock inte att styrka att elevers prestationer hade blivit bättre eller sämre på grund av detta. (Copper, 2007) För att läxor ska fungera bra borde lärare få veta vad deras studenter förstår och klarar av att göra självständigt. Där av blir det ett problem när föräldrar gör deras barns hemuppgifter, samt att inte korrigera barnens hemuppgifter och få dem kopiera korrigeringar. Betyg och lärarnas feedback, behöver tillämpas efter studentens prestation, inte på föräldrarnas prestation, och inte heller ett samarbete mellan studenten och föräldrarnas. Trots detta är det ganska vanligt för lärare att ge uppdrag långt utöver vad studenterna kan göra självständigt och att lärare då nästintill förväntar sig att föräldrar hjälper till med de läxorna. Detta skapar problem då lärarna inte kan veta hur mycket olika föräldrar har hjälpt till. (Walker, 2004) Självständigt lärande uppmuntras och förbättras genom att ge vägledning, till exempel genom att förklara hur elever ska leta upp information eller hitta ett ord i en ordbok. Det handlar inte endast om att ge svar på barnets läxrelaterade frågor. Ett bra och vanligt samarbete mellan föräldrar och elever kan till exempel vara att elever läser högt för föräldern som sedan hjälper till med rättelser och ger konstruktiv kritik för att utveckla elevens läsförmåga. (Walker, 2004) Undervisning och läxläsningseffektivitet För att läxläsning ska påverka elevers lärande, och att deras prestation ska förbättras måste läxor tjäna ett klart syfte och vara anpassad för att ge enskild elev kompetens i aktuella ämnen som lärs ut i klassen. Konstruktiv kritik ökar effektiviteten av läxor, speciellt när det ges i snar anslutning till inlämning. Effektiv feedback förbättrar elevers lärande genom att korrigera missförstånd, valideringsprocess och för att hitta 10

Request For Information, LearnConnection

Request For Information, LearnConnection Dokumentet är ställt till: Högskolan i Gävle Att: Mats Brenner Stockholm 23 September 2003 Request For Information, LearnConnection Open Training Sweden AB (OT) har nöjet att för Högskolan i Gävle (HiG)

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén Digitaliseringen av skolan Jan Hylén DAGENS TEMATA Argumentationen för IT i skolan Historisk genomgång av nationella satsningar Var står frågan idag? Hur ser det ut i Sveriges skolor? Hur ser det ut i

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Månadens fråga juni 2013. Standardrapport

Månadens fråga juni 2013. Standardrapport Månadens fråga juni 2013 Standardrapport Procent Antal Utbildning av eleverna inom IT och dess användning i olika verksamheter. 38,4% 713 Utbildning av lärarna inom IT-användning och IT-nytta. 75,5% 1402

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org

Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Den här modulen har som mål att bidra till lärares kontinuerliga

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Tidsplan Vecka Datum Innehåll Huvuduppgift 4 19/1 Kursstart, introduktion Introduktionsseminarium 5 26/1 Moment 1, Introduktion till Flash 7 9/2 9

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Peppi Taalas, docent Språkcentret Jyväskylä universitet peppi.taalas@jyu.fi Teman i dag

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Ny teknologi. Möjligheter för oss i mötesindustrin. Kristina Landeström and Joachim Lerulf

Ny teknologi. Möjligheter för oss i mötesindustrin. Kristina Landeström and Joachim Lerulf Ny teknologi Möjligheter för oss i mötesindustrin Kristina Landeström and Joachim Lerulf Det var inte så länge sedan... Meetings and Conventions - A study of mega-trends shaping our industry Globalisation

Läs mer

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier ns kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fackuppsats för Modul 2 Litteraturvänner världen runt vet att det finns få saker som är så inspirerande som en riktigt spännande berättelse, med personliga karaktärer,

Läs mer

ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV. Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se]

ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV. Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se] ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se] Att förändra skolan med teknik IT i skolan är ett förändringsprojekt, inte i första hand ett

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04.

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04. 2012 Översikt av SRS Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein Sør-Trøndelag University College 17.04.2012 Innehåll Inledning 3 Vad är ett studentresponssystem

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska Handbok ALLMÄN INFORMATION Svenska IQWBL - Improving Quality in Work-Based Learning 2010-1-FI1-LEO05-03042 LLP 2007-2013 Leonardo da Vinci Transfer of Innovation Innehåll 1 Arbetsplatsförlagt lärande (APL):

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Effectiveness Consultants kursprogram

Effectiveness Consultants kursprogram Effectiveness Consultants kursprogram vår utbildningsfilosofi Varje människa har utrustats med en unik förmåga att använda sina egna upplevelser och erfarenheter som en källa till inlärning och fördjupade

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B 1 Respondent 2 Researcher A 3 Researcher B Fråga A = 4 första frågorna, Frågor B = nästa 3 frågor, endast nummer = fråga 1-17, Övr 1 osv = frågor från intervjuare utanför frågeguide Rad Person Text Fråga

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Handledning under grupparbetsprocessen Att skapa positiv gruppdynamik och hantera negativ gruppdynamik

Handledning under grupparbetsprocessen Att skapa positiv gruppdynamik och hantera negativ gruppdynamik Handledning under grupparbetsprocessen Att skapa positiv gruppdynamik och hantera negativ gruppdynamik Caroline Carlström Peter Halvarsson Sofia Folestam Inledning Den pedagogiska idén med grupparbete

Läs mer

KÖPGUIDE. Toshiba FEATURE

KÖPGUIDE. Toshiba FEATURE Toshiba FEATURE DAGS FÖR SKOLAN DAGS FÖR SKOLAN KÖPGUIDE I Toshibas utbud av bärbara datorer finns mycket att välja bland, antingen du själv studerar eller är lärare, eller kanske letar efter lämplig utrustning

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL LÄSNING OCH DATORN I LÄSUNDERVISNINGEN 19 APRIL 2013 Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16 Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer

Läs mer

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg.

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. INFÖR Läsåret 2013-2014 Förskoleklass - Åk 6 Varje elev till nästa nivå. Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. 1 Välkommen till JENSEN - skolan som tränar

Läs mer

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson PBL på distans Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006 Arne Rehnsfeldt Christine Persson Anne- Problembaserat lärande Information Kommunikation Kunskap

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner?

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner? Hagaskolans IT-plan På Hagaskolan är IT ett naturligt inslag i den pedagogiska verksamheten. Eleverna i årskurserna F-5 använder både datorer och ipads för att lära sig läsa och skriva, för att stimulera

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Entreprenöriellt lärande

Entreprenöriellt lärande Entreprenöriellt lärande Sara Bruun och Johnny Gustafsson So-lärare och entreprenöriella pedagoger Läraren har en dubbel utmaning Ge stöd till de elever som har svårt att hänga med. Lärarna ska även stimulera

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det

Läs mer

Effektiv kommunikation inom skolan

Effektiv kommunikation inom skolan Effektiv kommunikation inom skolan - skolledare om den egna arbetssituationen Microsoft Sverige, Anna Erman Synovate, David Ahlin 2008-11-10 Synovate 2007 1 Innehållsförteckning Syfte och metod Nyheter

Läs mer

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG?

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? Bildspel: www.steinberg.se www.facebook.com/ johnsteinberg1 www.kvartssamtal.se JOHN STEINBERG JOHN STEINBERG USA, bosatt i Sverige

Läs mer

Hur sälja Mamut One? Pär Svärd, Sales Manager VAR Sweden 16 oktober, 2008. pars@mamut.se

Hur sälja Mamut One? Pär Svärd, Sales Manager VAR Sweden 16 oktober, 2008. pars@mamut.se Hur sälja Mamut One? Pär Svärd, Sales Manager VAR Sweden 16 oktober, 2008 pars@mamut.se Mamut One - vision Att förenkla vardagen för mindre företag Så mycket funktionalitet som möjligt i en och samma lösning

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

INITIATIVKRAFT LEDER TILL FRAMGÅNGSRIKA PROJEKT. Webinar 2012-05-10

INITIATIVKRAFT LEDER TILL FRAMGÅNGSRIKA PROJEKT. Webinar 2012-05-10 INITIATIVKRAFT LEDER TILL FRAMGÅNGSRIKA PROJEKT Webinar 2012-05-10 PROJECTPLACE ÄR EN SAMARBETSTJÄNST ONLINE PROJECTPLACE Social collaboration tool 750 000 användare 150 länder 7 språk PROJECTPLACE Social

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Det digitala och globala klassrummet

Det digitala och globala klassrummet 2015 03 09 Det digitala och globala klassrummet Vem är jag? Förstelärare, lärare i historia och religion på Bromma gymnasium Föreläsare, lärarutbildare Ulf Jämterud Skribent, läromedels författare Källa:

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

IT i skolan. Vem är jag? Förstelärare, lärare i historia och religion på Bromma gymnasium. Föreläsare, lärarutbildare. Skribent, läromedels författare

IT i skolan. Vem är jag? Förstelärare, lärare i historia och religion på Bromma gymnasium. Föreläsare, lärarutbildare. Skribent, läromedels författare IT i skolan Ulf Jämterud Vem är jag? Förstelärare, lärare i historia och religion på Bromma gymnasium Föreläsare, lärarutbildare Skribent, läromedels författare 1 2 Källa: Småungar och medier 2013 3 Källa:

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

Kvalité i distans- & flexstudier

Kvalité i distans- & flexstudier Kvalité i distans- & flexstudier eller Man måste bli sedd även om man inte syns! Lärare Gotland Lärcentra Pedagogik IKT-stödd distansutbildning Teknik Pedagogik Teknik Den tekniska utvecklingen går snabbt.

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

Återkoppling på nätbaserad kurs i juridik

Återkoppling på nätbaserad kurs i juridik Återkoppling på nätbaserad kurs i juridik Per Appelqvist Juridiska inst institutionen För att utforma återkoppling på studenternas prestationer i den webbaserade inlärningsplattformen PING PONG på ett

Läs mer

Sociala medier och delaktighet i museiverksamheten

Sociala medier och delaktighet i museiverksamheten Sociala medier och delaktighet i museiverksamheten Digikult 2013-04-11 Kajsa Hartig Digital navigatör, Nya medier, Nordiska museet kajsa.hartig@nordiskamuseet.se Om mig: Digital navigatör Förmodligen Sveriges

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Kan man träna och mäta digital kompetens och andra framtidskompetenser?

Kan man träna och mäta digital kompetens och andra framtidskompetenser? Kan man träna och mäta digital kompetens och andra framtidskompetenser? Jan Hylén Varför kompetenser? Arbetsmarknaden förändras Trender i efterfrågad kompetens i USA 1969-1999 Källa: Levy and Murnane

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Slutrapport. Innovativt utbildnings- och forskningsmaterial användning av 3D visualisering och animering för att bemöta pedagogiska utmaningar

Slutrapport. Innovativt utbildnings- och forskningsmaterial användning av 3D visualisering och animering för att bemöta pedagogiska utmaningar Innehåll Slutrapport Innovativt utbildnings- och forskningsmaterial användning av 3D visualisering och animering för att bemöta pedagogiska utmaningar Emin Halilovic, projektledare 1 Basfakta... 3 1.1

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

Redigering: Sara Arvidsson, David Raflund Grafisk design: Henrik Petersson. 2015 Spiritus Mundi Ansvarig utgivare: Henrik Melius

Redigering: Sara Arvidsson, David Raflund Grafisk design: Henrik Petersson. 2015 Spiritus Mundi Ansvarig utgivare: Henrik Melius Katalog 2015 Redigering: Sara Arvidsson, David Raflund Grafisk design: Henrik Petersson 2015 Spiritus Mundi Ansvarig utgivare: Henrik Melius Innehåll Ett växande problem Vad är InteOkej? Våra program Workshops

Läs mer