Planeringsunderlag för tandvården

Transkript

1 Planeringsunderlag för tandvården En sammanställning av uppgifter om befolkningen, tandhälsan och tandvården i Gävleborgs län Samhällsmedicin Gävleborg

2 Förord Tandvårdslagen (1985:125) beskriver att planering av tandvård ska ske med utgångspunkt i befolkningens behov. [1] I Gävleborgs län är Landstinget Gävleborg planeringsansvarigt för all tandvård, undantaget specialisttandvården *. Detta dokument syftar till att vara ett underlag för sådan planering. Dokumentet tar därför sin utgångspunkt i Socialstyrelsens kvalitetsområden för god vård samt dess nationella riktlinjer för tandvården, för att beskriva tandhälsan och behovet av tandvård hos befolkningen i Gävleborgs län. I den utsträckning data tillåter syftar detta planeringsunderlag för tandvården att beskriva länets förutsättningar, tandvård samt tandhälsa hos barn, unga och vuxna i Gävleborgs län. Denna rapport har tagits fram vid Samhällsmedicin Gävleborg, huvudsakligen av utredare Emma Mårtensson och utredare Jofen Kihlström. Annika Kandén har ansvarat för layout. Samhällsmedicin, Region Gävleborg Gävle den 2 februari 2015 Katarina Wijk Förvaltningschef *Planeringsansvaret för specialisttandvården har, genom vårdavtalet mellan Landstinget Gävleborg och Folktandvården Gävleborg AB, skrivits över till Folktandvården. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 1

3 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Länets förutsättningar 3. Tandvård i länet 4. Tandhälsa i länet 4.1. Tandvårdsbesök vuxna 4.2. Tandhälsa vuxna 4.3. Tandvårdsbesök och tandhälsa unga vuxna 4.4. Tandvårdsbesök och tandhälsa barn och unga Tandhälsa treåringar Tandhälsa sexåringar Tandhälsa nioåringar Tandhälsa tolvåringar Tandhälsa femtonåringar Tandhälsa nittonåringar 5. Avslutande ord 6. Referenser Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 2

4 1. Inledning Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 3

5 1. Inledning Tandvårdslagen och nationella utvärderingen som utgångspunkter för planeringsunderlaget Enligt Tandvårdslagen (1985:125) är målet med tandvården en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen [1] och enligt Vårdavtalet mellan Landstinget Gävleborg och Folktandvården Gävleborg AB är målet för tandvården i Gävleborgs län är att förbättra tandhälsan samt identifiera och utjämna olikheter i befolkningens munhälsa genom effektiva hälsofrämjande, förebyggande och behandlande insatser av god kvalitet [2]. I Socialstyrelsens nationella utvärdering från 2013 visas att den svenska befolkningens tandhälsa i stort är god: patienterna skattar sin tandhälsa som god och en majoritet av befolkningen besöker tandvården regelbundet [3]. Det finns dock orosmoln. Nära 80 % av den vuxna befolkningen besöker tandvården inom en tvåårsperiod, men detta innebär också att var femte vuxen inte har denna regelbundna kontakt -vilket på sikt kan vara en risk för tandhälsan. Andra orosmoln är att grupper av befolkningen har stora behandlingsbehov [4]. Socioekonomiska faktorer, nationalitet, kön och ålder kan vara möjliga förklaringar till skillnader i munhälsa och vårdkonsumtion mellan olika vuxengrupper [4]. Mot bakgrund av detta, och som en bakgrund till beskrivningen av tandhälsa i länet, beskrivs därför länets förutsättningar i form av befolkningens fördelning avseende kön, ålder, socioekonomi (utbildning, inkomst och arbete), samt födelseland. Denna beskrivning finns under avsnitt 2: Länets förutsättningar. Tandvårdslagen beskriver också att tandvården ska bedrivas så att den uppfyller kravet på en god tandvård: - tandvården ska vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och lägga särskild vikt vid förebyggande åtgärder; - tandvården ska tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen; - tandvården ska vara lättillgänglig; - tandvården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet; - tandvården ska främja goda kontakter mellan patienten och tandvårdspersonalen.[1] Patienternas upplevelse av tandvårdens bemötande, och den information som ges av tandvårdspersonal beskrivs i avsnitt 3: Tandvården i länet. Avsnittet beskriver också kort aktörerna i länet, personaltäthet, förebyggande arbete, samt totala nettokostnader. En god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen Var femte vuxen har inte regelbunden kontakt med tandvården Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 4

6 1. Inledning Vårdavtalet Vårdavtalet mellan Landstinget Gävleborg och Folktandvården Gävleborg AB innebär att sistahandsansvaret för att möta alla tandvårdsbehov i länet har skrivits över från Landstinget till Folktandvården Gävleborg AB. I avtalet beskrivs vidare att Folktandvården Gävleborg AB skall göra insatser inom de geografiska områden där ohälsan är störst och särskilt rikta insatserna till grupper med förhöjd sjukdomsrisk och till grupper med störst behov samt arbeta med: hälsofrämjande åtgärder, sjukdomsförebyggande åtgärder, sjukdomsbehandling, rehabiliterande åtgärder, samt sekundärpreventiva åtgärder. Utifrån detta beskriver det fjärde avsnittet av detta planeringsunderlag tandhälsan i länet: besök, diagnoser och behandlingar, bland vuxna, unga vuxna, samt barn. Jämförelser görs med riket och övriga län samt mellan länets tio kommuner. Särskilt fokus i avsnittet läggs på barnen, som en uppföljning av tidigare rapporter och som en återspegling av tandvårdens särskilda satsning. Med Socialstyrelsens nationella indikatorer som utgångspunkt kan Planeringsunderlaget lägga grund för rätt riktade insatser. God tandvård Det har också varit vår avsikt att behandla de dimensioner av god tandvård som återfinns i Socialstyrelsens nationella indikatorer: 1. kunskapsbaserad och ändamålsenlig tandvård: tandvården ska baseras på bästa tillgängliga kunskap: d.v.s. både vetenskap och beprövad erfarenhet. 2. säker tandvård: minska risken för lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död orsakad av vården. 3. patientfokuserad tandvård: möjlighet till delaktighet för patienten och med respekt för patientens behov, förväntningar och integritet. 4. effektiv tandvård: resurser används på bästa vis. 5. jämlik tandvård: bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla oavsett bland annat personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. 6. tandvård ges i rimlig tid. Säker tandvård och patientfokuserad tandvård berörs i avsnitt tre genom beskrivning av antibiotikaförskrivning, samt bemötande och informationsdelgivning. Även Effektiv tandvård berörs i avsnitt tre avseende personaltäthet och nettokostnader. Jämlik tandvård berörs i avsnitt fyra med beskrivning av tandhälsa i olika befolkningsgrupper: per kön, ålder, utbildning, hemkommun etc. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 5

7 2. Länets förutsättningar Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 6

8 2. Länets förutsättningar Befolkningssammansättning och befolkningsprognos Gävleborgs län hade sista december år 2013 en befolkning om personer. Befolkningen har en relativt jämn könsfördelning med något fler män än kvinnor i de yngre åldrarna och något fler kvinnor än män i de högre åldrarna. Ungefär en femtedel (21 %) av befolkningen är under 20 år, och ytterligare ungefär en femtedel (23 %) är äldre än 64 år. Över hälften av Gävleborgarna (56 %) är följaktligen år gamla. Enligt befolkningsprognos från SCB kommer befolkningsmängden i Gävleborgs län att ha en viss ökning från år 2015 och framåt. År 2030 beräknas det att personer bor i länet. Befolkningsökningen förväntas vara lägre än rikssnittets befolkningsökning och den är ojämnt fördelad över åldrar: framförallt är det befolkningen 65 år och äldre som kommer att öka, medan befolkningen i arbetsför ålder (20-64 år) förväntas minska (se figur nedan). Köns- och åldersfördelning av befolkningen i Gävleborgs län Källa: SCB och Samhällsmedicin. Andel av befolkningen i olika åldersgrupper, Gävleborgs län och riket, perioden Källa: SCB och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 7

9 2. Länets förutsättningar Försörjningskvot När vi sätter andel människor i arbetsför ålder i relation till andel äldre samt andel barn och unga, ges en uppfattning om såväl tillgång på arbetskraft, som skatteunderlag och även vårdbehov. Försörjningskvoten är ett mått som visar hur många personer i icke arbetsför ålder (<20 år samt >64 år) som 100 personer i arbetsför ålder (20-64 år) måste försörja. Rikets försörjningskvot var 70 personer år Ökningstakten förväntas vara något lägre i riket jämfört med länet, och Gävleborgs försörjningskvot ligger redan idag högre än rikets. I länet kommer den största delen av försörjningsbördan från de äldre, i riket står barn och unga istället för merparten av försörjningskvoten. Försörjningskvoten i Gävleborgs län var år personer. 100 personer i arbetsförålder ska alltså försörja ytterligare 78 personer i icke arbetsför ålder. Inom tio år förväntas länets försörjningskvot stiga till 93 personer. Försörjningskvot och prognos , Gävleborgs län. Källa: SCB och Samhällsmedicin. Försörjningskvot och prognos , riket. Källa: SCB och Samhällsmedicin. Figurtext. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 8

10 2. Länets förutsättningar Utbildningsnivå I jämförelse med rikets genomsnitt är det, bland både kvinnor och män, mindre vanligt med eftergymnasial utbildning. Drygt 24 procent av männen och nära 38 procent av kvinnorna i länet har en eftergymnasial utbildning. I riket är motsvarande siffror cirka 36 procent för män, och 45 procent för kvinnor. Utbildningsnivå i befolkningen år, 2013, riket och länet, fördelat per kön. Källa: SCB och Samhällsmedicin. På motsvarande vis är det mer vanligt förekommande med gymnasial- och förgymnasial utbildning som högsta genomförda utbildning i Gävleborgs län jämfört med riket. Bland männen i Gävleborgs län har 57 procent en gymnasial utbildning och 17 procent en förgymnasial utbildning, att jämföras med rikets genomsnitt om 48 respektive 15 procent. Skillnaderna är något mindre mellan länets och rikets kvinnor: i Gävleborg har 49 procent av kvinnorna gymnasial utbildning och 13 procent har förgymnasial utbildning, motsvarande siffror för riket är 42 respektive elva procent. I jämförelse med rikets genomsnitt är det i länet mindre vanligt med eftergymnasial utbildning, både bland kvinnor och män. Rapport 2015:2 Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 9

11 2. Länets förutsättningar Disponibel inkomst Figuren till höger visar medianvärdet för den sammanräknade förvärvsinkomsten 2012 för alla län och för riket totalt. Den sammanräknade förvärvsinkomsten består av både inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. I inkomst av tjänst ingår förutom löneinkomst även inkomst från pension, sjukpenning och andra skattepliktiga ersättningar från Försäkringskassan. I beräkningen ingår alla folkbokförda kvinnor och män 20 år och äldre. Med medianvärdet menas det mittersta värdet i befolkningen. Medianvärde för sammanräknad förvärvsinkomst 2012, fördelat per län. Källa: SCB och Samhällsmedicin. Gävleborgs län tillhör de sju län med lägst medianvärde för sammanräknad förvärvsinkomst. Stockholms län har det högsta medianvärdet. Sex av länen har ett medianvärde högre än rikets genomsnitt, övriga 15 ligger lägre. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 10

12 2. Länets förutsättningar Andel av befolkningen med utländsk-/svensk bakgrund Den vänstra figuren nedan visar andel av befolkningen, i Gävleborgs län och i riket 2013, med utländsk- respektive svensk bakgrund. Med utländsk bakgrund menas att vara utrikesfödd, alternativt vara inrikesfödd med en eller två utrikesfödda föräldrar. Med svensk bakgrund menas att vara inrikesfödd med två inrikesfödda föräldrar. I Gävleborg är drygt 82 procent av såväl kvinnor som män inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar. Det är en något högre nivå än rikets genomsnitt om 72 procent, för både kvinnor och män. Omkring sju procent av länets befolkning, och tolv procent av rikets befolkning, är inrikesfödda med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det är mer vanligt med en utrikesfödd förälder, än med två utrikesfödda föräldrar. Omkring tio procent av Gävleborgarna är utrikesfödda, motsvarande siffra för riket är 16 procent. Den högra figuren nedan visar en åldersfördelning av befolkningen med utländsk bakgrund: yngre än 25 år, respektive 25 år eller äldre, i länet och riket. Figuren visar att det bland utrikesfödda finns en relativt stor skillnad mellan de två åldersgrupperna, liksom mellan länet och riket. I Gävleborg är omkring tre procent av de utrikesfödda under 25 år, medan sju till åtta procent är 25 år eller äldre. Motsvarande siffror för riket är tre respektive 13 procent. Bland inrikesfödda med en eller två utrikesfödda föräldrar finns däremot inte någon större skillnad mellan de två åldersgrupperna: nivån ligger omkring en till tre procent. Nivån är lite högre i riket, men inte heller här finns några stora skillnader. Andel av befolkningen med utländsk- respektive svensk bakgrund, 2013, länet och riket, könsfördelat. Källa: SCB och Samhällsmedicin. Andel av befolkningen med utländsk bakgrund yngre än respektive äldre än 25 år, 2013, länet och riket, könfördelat. Källa: SCB och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 11

13 2. Länets förutsättningar Arbetslöshet Tredje kvartalet 2014 var nivån av arbetslöshet i Gävleborgs län omkring åtta procent bland kvinnorna och nio procent bland männen. Detta är bland de högsta nivåerna i riket. Medelvärdet för riket var vid samma tidpunkt sju procent för både kvinnor och män. Den övre figuren till höger visar utvecklingen av arbetslöshet mellan år för kvinnor och män år. Med undantag av år 2008 har andel av befolkningen i arbetslöshet under hela perioden varit högre i Gävleborgs län än i riket. Detta gäller såväl för kvinnor som för män. Arbetslösheten bland Gävleborgs kvinnor har ökat relativt stadigt från 2007 och framåt. Detta är en något annorlunda trend jämfört med länets män, samt män och kvinnor i riket, som har upplevt så väl uppsom nedgångar av arbetslöshet. Kraftigast förändringar i andel arbetslösa över tid ses hos männen i Gävleborgs län. Utveckling av andel av befolkningen i arbetslöshet, , riket och länet, fördelat per kön. Källa: SCB och Samhällsmedicin. Andel av befolkningen i arbetslöshet september 2014, riket och länet, kön- och åldersfördelat. Källa: Arbetsförmedlingen och Samhällsmedicin. Den nedre figuren illustrerar ungdomsarbetslöshet genom att visa andel av befolkningen i arbetslöshet totalt för åldrarna år, och särskilt för åldrarna år. Arbetslöshet visas också särskilt för utrikes födda personer år. Figuren illustrerar tydligt en högre arbetslöshet i Gävleborg jämfört med riket (8-9 % jämfört med 6-7 %); högre arbetslöshet bland de unga Gävleborgarna (13-17 % jämfört med 7-11 %); och en betydligt högre arbetslöshet bland utrikesfödda Gävleborgare (25-30 % jämfört med %). Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 12

14 3. Tandvården i länet Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 13

15 3. Tandvården i länet Avsnittsinledning Följande avsnitt beskriver översiktligt tandvården i länet. Avsnittet beskriver såväl hårda värden så som antal aktörer, personaltäthet och kostnader; liksom mer mjuka värden som bemötande och patientens upplevelse av att få tillräcklig information. Vissa jämförelser med riket och övriga län görs, liksom några jämförelser mellan länets kommuner. Avsnittet visar bland annat att antalet landstingsanställda tandhygienister är, i förhållande till befolkningens storlek, fler i länet jämfört med riket och de flesta andra län. Antalet landstingsanställda tandsköterskor och tandläkare är istället färre i länet jämfört med riket och de flesta andra län. För alla yrkeskategorier ses en trend av minskat antal anställda inom landstingsdriven tandvård. Antalet landstingsanställda tandhygienister är, i förhållande till befolkningsstorlek, fler i länet än i riket. Avsnittet visar ett par dimensioner av hälsofrämjande arbete, bland annat sjukdomsförebyggande åtgärder till patienter med förhöjd risk för karies. Gävleborg har över ett antal år haft en högre andel patienter som mötts av detta hälsofrämjande arbete i jämförelse med rikssnittet. Under det senaste åren har detta dock förändrats, och år 2013 låg Gävleborgs län under rikssnittet. Planeringsunderlaget kan visa på denna trend, men orsak till förändringen under de senaste åren måste letas på annat håll. En övervägande majoritet av patienterna i länet, liksom i riket, upplever att de vid tandvårdsbesöket har blivit bemötta med respekt. Det finns en viss skillnad mellan riket och länet avseende andel patienter som upplevt att de har fått tillräcklig information om kostnad för behandling, medan det avseende information om behandlingsalternativ tycks vara marginell skillnad mellan länet och riket. En övervägande majoritet av patienterna i länet, liksom i riket, upplever att de har blivit bemötta med respekt. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 14

16 3. Tandvården i länet Effektiv tandvård: kostnader landsting I länet hade Folktandvården Gävleborg under 2014 ett tjugotal allmäntandvårdskliniker på 15 orter i de tio kommunerna. Därutöver finns specialisttandvård och sjukhustandvård i Gävle, Hudiksvall och Sandviken, vilken också är landstingsdriven. Tandvårdskliniker i privat regi finns också spritt över länet: ett tjugotal finns inom Gävle kommun, ett tiotal i Sandvikens kommun, och 1-5 stycken i övriga kommuner. Kostnad för tandvård (kr/invånare) exklusive läkemedel för Landstinget Gävleborg samt riket totalt Källa: Kolada och Samhällsmedicin. Figuren till höger illustrerar utveckling av kostnad, nettokostnad samt kostnad för landstingens köp av tandvård från privata vårdgivare för Gävleborgs läns landsting och för riket, det vill säga för alla landsting sammantaget. Med kostnad avses här bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra landsting. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Nettokostnaden för tandvården i länet, uttryckt som antal kr/individ per år, ligger relativt stabilt över tid med ett snittpris på cirka 520 kronor. Kostnaderna för köp av privat tandvård minskade markant i länet mellan år 2009 och år Siffrorna från riket visar att detta inte är någon nationell trend utan att förklaringen måste sökas lokalt. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 15

17 3. Tandvården i länet Personaltäthet landstingsanställda För personaltäthet används två mått: månadsavlönade visar på hur många faktiska personer som arbetat; årsarbetande visar hur många heltidstjänster som detta arbete motsvarar. Notera att måtten avser personal anställd inom landstingsdriven tandvård. Det finns en trend av minskad personaltäthet inom länet för tandläkare såväl som tandhygienister och tandsköterskor om vi jämför siffrorna från 2013 med dem för Trots detta är personaltätheten av tandhygienister per invånare betydligt högre i länet jämfört med rikets genomsnitt (se figuren nedan). För personaltäthet av tandläkare ligger länet dock strax under rikets nivå. Relationen till andra landsting och regioner tydliggörs på nästkommande sida. När det gäller tandsköterskor, vilket beräknas bli ett bristyrke under kommande år, ser vi att Gävleborg ligger under rikssnittet och har en kontinuerlig nedgång sedan Antal landstingsanställda tandsköterskor per invånare, , Gävleborgs län. Källa: Kolada, SCB och Samhällsmedicin. Antal landstingsanställda tandläkare per invånare, , Gävleborgs län. Källa: Kolada, SCB och Samhällsmedicin. Antal landstingsanställda tandhygienister per invånare, , Gävleborgs län. Källa: Kolada, SCB och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 16

18 3. Tandvården i länet Personaltäthet landstingsanställda Figurerna nedan illustrerar personaltäthet av landstingsanställda tandläkare, tandhygienister samt tandsköterskor, i alla landets landsting och regioner år 2008 och 2013 *. Landstinget Gävleborg har, i jämförelse med övriga landsting och regioner, en hög andel tandhygienister anställda i förhållande till befolkningens storlek. Detta trots en minskning mellan Gällande personaltäthet av tandläkare ligger dock Landstinget Gävleborg bland de fem med lägst andel tandläkare per invånare. När det gäller antal tandsköterskor i förhållande till befolkningsstorlek ligger Landstinget Gävleborg sist i landet bland alla landsting och regioner. Årsarbetande tandläkare per invånare, år 2008 och 2013, fördelat per län. Källa: SCB, Kolada och Samhällsmedicin. Årsarbetande tandhygienister per invånare, år 2008 och 2013, fördelat per län. Källa: SCB, Kolada och Samhällsmedicin. Årsarbetande tandsköterskor per invånare, år 2008 och 2013, fördelat per län. Källa: SCB, Kolada och Samhällsmedicin. *Figurerna är sorterade på antal anställda per invånare år 2013: flest anställda, högst upp i figuren. ** Observera att skalan för figuren tandsköterskor skiljer sig från skalan för figurer tandläkare samt tandhygienister. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 17

19 3. Tandvården i länet Andel personer som upplever att de fått tillräcklig information angående behandlingsalternativ *, Gävleborgs län Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Patientfokuserad tandvård: tillräcklig information Från Socialstyrelsens befolkningsenkät har uppgifter hämtats om hur patienter 20 år och äldre upplever bemötandet i och information från tandvården. Patienter i Gävleborgs län tycks vara lika nöjda med bemötandet, det vill säga de upplever att de bemöts med respekt, som patienter i riket. Det skiljer dock närmare tio procent mellan Gävleborgs län och de län där patienterna var som nöjdast: Västerbotten och Uppsala. Beträffande andelen som upplever att de fått tillräcklig information om kostnaden för tandvården så ligger Gävleborg under rikssnittet med knappt fem procent. Gävleborg ligger däremot över rikssnittet angående patienter som upplever att de fått tillräcklig information om behandlingsalternativ vid mer omfattande behandlingar. Skillnaden mellan Gävleborg och riket är dock marginella och kan hänga samman med skillnad i storlek för populationerna som jämförs. Andel som upplever att de blivit bemött med respekt av tandvården, Gävleborgs län och riket, 2009 och Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. * Avser information om behandlingsalternativ för mer omfattande behandlingar Andel personer som upplever att de fått tillräcklig information om kostnad, Gävleborgs län Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 18

20 3. Tandvården i länet Hälsofrämjande arbete: kariesbehandling kombinerat med förebyggande behandling Karies utvecklas i allmänhet långsamt över flera år och utvecklingen av initiala kariesskador kan bromsas in eller stoppas upp genom orsaksinriktade åtgärder [3]. En manifest kariesskada däremot kräver oftast fyllningsterapi för att kariesutvecklingen ska stoppas, men reparation av en tand påverkar inte kariessjukdom i stort och en person med kariesskador har högre risk för att också få nya kariesskador. [3]. Socialstyrelsens nationella utvärdering av tandvården slår därför fast att det är viktigt att förebyggande och sjukdomsbehandlande åtgärder sätts in parallellt med operativa åtgärder [3]. Därför presenteras här andel individer som fått behandling med fyllning eller krona på grund av karies och som inom sex månader före eller efter detta behandlingstillfälle också fått sjukdomsbehandlande eller förebyggande behandling mot karies. En hög andel som får kariesbehandling kombinerat med sjukdomsbehandlande eller förebyggande behandling inom sex månader indikerar att tandvården arbetar för att förebygga karies [3]. För så väl länet som riket ses de senaste åren en trend till ökat arbete för att förebygga karies genom att andel patienter* som får behandling mot kariesskada - och som också får sjukdomsbehandlande eller förebyggande behandling mot kariesökar över tid. Ökningen i länet följer en tidigare nedgång, medan ökningen i riket är en trend som sträcker sig över längre tid. Andel patienter * som fått sjukdomsbehandlande insatser i samband med kariesbehandling, Gävleborgs län , könsfördelat. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Andel patienter * som fått sjukdomsbehandlande insatser i samband med kariesbehandling, riket , könsfördelat. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. *Här ingår inte patienter med förhöjd risk för karies, dessa presenteras separat senare i avsnittet. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 19

21 3. Tandvården i länet Hälsofrämjande arbete: kariesbehandling kombinerat med förebyggande behandling När vi fördelar andel patienter som sex månader före eller efter en behandling av kariesskada också fått sjukdomsbehandlande eller förebyggande behandling mot karies per åldersgrupp ses en trend av åldersskillnader så väl i länet som i riket. Med ökande ålder blir det mindre vanligt att patienter som behandlats för kariesskada också får sjukdomsbehandlande insatser. Vanligast är det att de unga vuxna år får denna kombinerade insats. Med ökande ålder blir det mindre vanligt att patienter som behandlats för kariesskada också får sjukdomsbehandlande insatser. Andel patienter * som fått sjukdomsbehandlande insatser i samband med kariesbehandling, Gävleborgs län , könsfördelat. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Andel patienter * som fått sjukdomsbehandlande insatser i samband med kariesbehandling, Gävleborgs län , könsfördelat. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. *Här ingår inte patienter med förhöjd risk för karies, dessa presenteras separat senare i avsnittet. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 20

22 3. Tandvården i länet Hälsofrämjande arbete: kariesbehandling kombinerat med förebyggande behandling En hög andel som får kariesbehandling kombinerat med sjukdomsbehandlande eller förebyggande behandling inom sex månader indikerar att tandvården arbetar för att förebygga karies [3]. Här finns viss variation över riket och Gävleborgs län ligger under rikssnittet: andelen patienter som får sjukdomsbehandlande insatser i samband med kariesbehandling ligger på 8,2 respektive 8,7 procent i riket medan motsvarande andel för Gävleborg är 6,9 respektive 7,6 procent. Variation finns också inom länet. Det är mer vanligt att kvinnor och män i Ovanåker och Hofors får denna kombinerade insats, än att män och kvinnor i Nordanstig och Söderhamn får detsamma. Det är mer vanligt i Ovanåker och Hofors att få kombinerad insats mot karies än vad det är i Nordanstig och Söderhamn. Andel patienter * som fått sjukdomsbehandlande insatser i samband med kariesbehandling under 2013, fördelat på län. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Andel patienter * som fått sjukdomsbehandlande insatser i samband med kariesbehandling under 2013, fördelat på kommun. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. *Här ingår inte patienter med förhöjd risk för karies, dessa presenteras separat senare i avsnittet. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 21

23 3. Tandvården i länet Hälsofrämjande arbete: förebyggande insatser till patienter med förhöjd risk för karies En annan aspekt av hälsofrämjande arbete är att se till hur stor andel av patienter med förhöjd risk för karies som får sjukdomsförebyggande åtgärd. Med sjukdomsförebyggande åtgärd avses här (på denna sida och kommande) information om orsakssamband för munhälsorelaterade sjukdomar/problem i syfte att förebygga karies, parodontit, periimplantit; alternativt utförlig instruktion gällande egenvård. Dessa sidor visar alltså en aspekt av hälsofrämjande arbete och avser ej att vara heltäckande. I så väl länet som riket finns en trend att andelen patienter med förhöjd risk för karies som får information om orsakssamband eller instruktion gällande egenvård avtar fick tre till fyra procent av patienter med förhöjd risk för karies i Gävleborgs län Andel patienter med förhöjd risk för karies som fått sjukdomsförebyggande åtgärd, Gävleborgs län , könsfördelat. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. som sådana sjukdomsförebyggande åtgärder i form av information eller instruktion. Detta är en relativt stor sänkning jämfört med nivåerna om tio till tolv procent året innan. I riket har andelen som erbjudits sjukdomsförebyggande åtgärder varit lägre än i Gävleborgs län under perioden Det senaste årets kraftiga sänkning inom länet har dock gjort att riket 2013 hade en högre andel (6 %) jämfört med länet (3 %). Planeringsunderlaget kan visa på denna trend, men orsak till förändringen under de senaste åren måste letas på annat håll, möjligen i vilka åtgärdskoder som över tid klassificerats som förebyggande insatser samt hur dessa kombineras. Längre fram i underlaget (sid. 24) illustreras relationen till övriga län, samt relationen mellan kommunerna inom länet. Andel patienter med förhöjd risk för karies som fått sjukdomsförebyggande åtgärd, riket , könsfördelat. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 22

24 3. Tandvården i länet Hälsofrämjande arbete: förebyggande insatser till patienter med förhöjd risk för karies I länet är det framförallt de unga kvinnorna med förhöjd risk för karies som har erbjudits sjukdomsförebyggande åtgärder i form av information om orsak eller självvårdsinstruktion. Nivåerna är också något högre för de äldsta männen och män år. Jämfört med länet, där det är svårt att finna en trend om sjukdomsförebyggande åtgärder över olika åldersgrupper, finns det i riket en tydlig sådan trend: från års ålder ökar den andelen av patienter med förhöjd risk för karies som erbjudits sjukdomsförebyggande åtgärder med ökande ålder. Bland åringar i riket är det en större andel män som får sjukdomsförebyggande åtgärd en tydlig skillnad mot länets övervikt till kvinnor. Andel av patienter med förhöjd risk för karies som erbjudits sjukdomsförebyggande åtgärd, Gävleborgs län , köns- och åldersfördelat. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Andel av patienter med förhöjd risk för karies som erbjudits sjukdomsförebyggande åtgärd, riket , köns- och åldersfördelat. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 23

25 3. Tandvården i länet Hälsofrämjande arbete, fördelat per kommuner respektive län Figurerna på denna sida illustrerar sjukdomsförebyggande åtgärder i Gävleborgs län relaterat till övriga län, samt bland kommunerna i länet *. Det ska igen betonas att informationen som visas här visar en aspekt av hälsofrämjande arbete i tandvården: information om orsakssamband eller utförlig egenvårdsinstruktion till patienter med förhöjd risk för karies - och avspeglar inte all form av hälsofrämjande arbete. Inom länet finns viss variation mellan andel patienter med förhöjdrisk för karies som fått sjukdomsförebyggande åtgärd. Patienter i Ovanåker, särskilt kvinnor, sticker ut tillsammans med patienter i Bollnäs och Sandviken samt kvinnor i Ockelbo: här erbjuds mellan fem till elva procent av patienterna sjukdomsförbyggande åtgärd. I Hudiksvall, Hofors, Ljusdal, Nordanstig och Söderhams kommuner får färre än två procent av patienterna information om orsakssamband eller utförlig egenvårdsinstruktion. Fördelat per kommun. Andel av patienter med förhöjd risk för karies som erbjudits sjukdomsförebyggande åtgärd, Gävleborgs län 2013, könfördelat. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Gävleborgs län erbjuder i minst utsträckning (3 %), jämfört med övriga län och med riket som helhet, sina patienter sjukdomsförebyggande åtgärder i form av information om orsakssamband eller utförlig egenvårdsinstruktion. I Stockholms och Jönköpings län erbjuds mer än tio procent av patienterna med förhöjd risk för karies sjukdomsförebyggande åtgärd. Åtta av länen har lägre andelar än rikets genomsnitt om sex procent. Fördelat per län. Andel av patienter med förhöjd risk för karies som erbjudits sjukdomsförebyggande åtgärd, riket 2013, könfördelat. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 24 *Figurerna är sorterade på den totala andelen (män + kvinnor) som erbjudits sjukdomsförebyggande åtgärd 2013 i respektive län/kommun.

26 3. Tandvården i länet Säker tandvård: förskrivning av antibiotika Från data ur läkemedelsregistret, avseende antibiotika förskrivet av tandläkare, är det tydligt att nivån av antibiotikaförskrivning under hela perioden minskar, och att länet under hela perioden ligger lägre än riket (se figur till höger). Antal förskrivna förpackningar antibiotika per invånare, Gävleborgs län och riket, Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Det finns dock en relativt stor variation i antibiotika förskrivet av tandläkare mellan länets kommuner (se figur nedan). Noterbart är att Hofors kommun ligger över snittet i länet samt att trenden av minskad förskrivning gäller alla kommuner utom Ljusdal där trenden gått åt motsatt håll under de senaste fem åren. Hofors kommun har även en noterbart ökad förskrivning för Antal förskrivna förpackningar antibiotika per invånare, Gävleborgs län , fördelat per kommun. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 25

27 4. Tandhälsa i länet Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 26

28 4. Tandhälsan i länet Avsnittsinledning Det finns idag inga rikstäckande kontinuerliga nationella kliniska och epidemiologiska studier av tandhälsan. Socialstyrelsens nationella utvärdering genomfördes 2014 och hade fokus på riket som helhet. Utvärderingen visar att tandhälsan i stort har förbättrats under de senaste årtiondena och att folksjukdomarna karies och parodontit har minskat. Utvärderingen visar också på orosmoln: bland annat att det finns grupper av befolkningen som har stora behandlingsbehov. Socioekonomiska faktorer, nationalitet, kön och ålder kan vara möjliga förklaringar till skillnader i munhälsa och vårdkonsumtion mellan olika vuxengrupper [2]. I linje med detta beskrivs i vårdavtalet mellan Landstinget Gävleborg och Folktandvården Gävleborg AB att insatser skall göras inom de geografiska områden där ohälsan är störst och särskilt rikta insatserna till grupper med förhöjd sjukdomsrisk och till grupper med störst behov. Följande avsnitt beskriver tandhälsan i länet, bland vuxna, unga vuxna, samt barn, och jämförelser görs med riket och övriga län samt mellan länets tio kommuner. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 27

29 4.1. Tandvårdsbesök, vuxna Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 28

30 4.1. Tandvårdsbesök vuxna Tandvårdsbesök Figuren överst till höger visar hur besöksstatistiken tycks vara mer åldersbunden än könsbunden då gruppen mellan 50 och uppåt i snitt besöker tandvården oftare än någon annan åldersgrupp, så väl i länet som i riket. Belastningen på tandvården tycks således stå i relation till ålderssammansättningen i kommun eller län så att orter med en genomsnittligt äldre population också upplever ett ökat behov av insatser. Den nedre figuren visar relationen mellan privata utförare och folktandvården. Av alla registrerade besök för vuxna i länet väljer 60 procent att vända sig till Folktandvården och i snitt gör de 2,17 besök per person och år. För de privata utförarna gäller att 40 procent väljer att besöka en privat utförare, dessutom gör de i snitt 2,40 besök per person. Sett över en femårsperiod tycks antalet besök ligga relativt stabilt över kommunerna samt inom folktandvården totalt i länet. Den nedre figuren ger också en bild av utnyttjat tandvårdsstöd, mer om detta på nästkommande sida. Genomsnittligt antal tandvårdsbesök per person, Gävleborgs län 2013, fördelat per kön och åldersgrupp. Källa: Försäkringskassan och Samhällsmedicin. Antal unika besökare och totalt antal besök totalt, Gävleborgs län 2013, fördelat på landstingsdriven- och privat aktör, samt på utnyttjat tandvårdsstöd. Källa: Försäkringskassan och Samhällsmedicin. Utifrån det material som finns kring besök - Försäkringskassans data för samtliga aktörer, samt Folktandvårdens egen statistik regionalt - är det tydligt att matchningen mellan källorna inte är fullt överensstämmande. Det finns en skillnad mellan statistikproducenterna, denna skillnad är dock så pass liten att den rimligtvis inte har någon inverkan på resultaten som presenteras nedan. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 29

31 4.1. Tandvårdsbesök vuxna Andel personer som utnyttjar tandvårdsstöd I Sverige finns idag tre former av ekonomiska tandvårdsstöd. Det allmänna tandvårdsbidraget (ATB) är ett bidrag om 150 kronor per år till vuxna år och 300 kronor per år till vuxna år samt 75 år och äldre som finns till för att uppmuntra vuxna till att regelbundet besöka tandvården [6]. Det särskilda tandvårdsbidraget (STB) betalas till patienter som har behov av regelbunden förebyggande tandvård: det vill säga till patienter som till följd av sjukdom eller funktionsnedsättning behöver extra förebyggande tandvård. STB är ett bidrag om 600 kronor per halvår. Högkostnadsskyddet är avsett för personer med stora tandvårdsbehov. Högkostnadsskyddet börjar gälla när en patient under ett års tid har fått åtgärder utförda till en summa som överstiger kronor. För kostnader mellan kronor ger högkostnadsskyddet ersättning om 50 procent; för kostnader över kronor lämnar högskostnadsskyddet ersättning om 85 procent [6]. Totalt sett använde drygt personer i länet det allmänna tandvårdbidraget (ATB) under Knappt använde högkostnadsskyddet, och 750 använde det särskilda tandvårdsbidraget (STB) (se figur föregående sida). Fördelningen mellan landstingsdriven och privatdriven tandvård var jämn avseende andel patienter som använde högkostnadsskyddet, viss övervikt till landstingsdriven tandvård finns avseende användande av det allmänna tandvårdsbidraget. Det finns relativt tydliga mönster avseende ålder och utnyttjande av tandvårdsstöd (se figur nedan). Andelen unika personer som använt det allmänna tandvårdsstödet är högst i åldersgruppen (30 %) för att sedan avta med stigande ålder. Andel personer som använder det särskilda tandvårdsstödet är högst i åldrarna (32 %) och (31 %) och lägre både bland de yngsta och äldsta åldrarna. Även utnyttjandet av högskostnadsskyddet är mest vanligt förekommande i åldern (33 %) för att sedan avta med stigande ålder. I den yngsta åldersgruppen år är andelen som använder det särskilda tandvårdsstödet (3 %) och högkostnads-skyddet (4 %) låg. Observera att diagrammet anger andel unika personer som använt en speciell form av tandvårdsstöd, vilket gör det möjligt att en person kan finnas representerad i flera av staplarna. Andel unika personer som under 2013 erhållit olika former av subventioner inom privat sektor såväl som inom folktandvården, Gävleborgs län. Källa: Försäkringskassan och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 30

32 4.1. Tandvårdsbesök vuxna Besöksstatistik Folktandvården Gävleborg Omkring 60 procent av den vuxna befolkningen som besöker tandvården gör sitt besök hos Folktandvården. Besök i Folktandvården har en viss variation över länet. Lägst andel av den vuxna befolkningen i Sandviken besöker Folktandvården. Andelen är högst i Hofors. På samma sätt finns en motsvarande variation i hur många besök som i snitt görs och här är det i Bollnäs som individer gör minst antal besök medan personer i Ockelbo är de som gör flest besök i snitt (se figurer nedan). Antal tandvårdsbesök hos Folktandvården Gävleborg , fördelat per kommun. Källa: Folktandvården och Samhällsmedicin. Digrammet till höger ger en översikt av hur många besök som görs inom respektive kommun per år Antalet besök inom respektive kommun beror av så väl kommunens befolkningsstorlek och individernas genomsnittliga tendens att söka tandvård. Så väl besöksantal som besöksandelar i respektive kommun påverkas också av tillgång till tandvårdskliniker i privat regi. Det finns exempelvis ett tjugotal privatkliniker i Gävle kommun och ett tiotal i Sandvikens kommun. Andel av vuxen befolkning som besökt Folktandvården under fördelat per kommun. Källa: Folktandvården och Samhällsmedicin. Antal besök per individ hos Folktandvården Gävleborg 2013, fördelat per kommun. Källa: Folktandvården och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 31

33 4.1. Tandvårdsbesök vuxna Avstått tandvård, trots behov Besöksstatistiken presenterad på föregående sidor kan av sin natur inte säga något om de personer som inte besöker tandvården. För att kunna beskriva denna grupp behöver vi istället använda annan typ av datakälla: i detta fall den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Den andel av befolkningen som avstått söka tandvård de tre senaste månaderna * trots behov är ungefär lika stor i Gävleborgs län (15 %) som i riket, och ungefär lika stor bland män som bland kvinnor (se figur nere till vänster). Den nationella folkhälsoenkäten ger också en indikation om orsak till att avstå från tandvårdsbesök trots behov: de 15 procent som Av de 15 procent i länet som avstår tandvård trots behov, anger 60 procent av männen och 67 procent av kvinnorna ekonomiska skäl. avstått att söka tandvård trots behov har i enkätundersökningen kunnat ange en eller flera orsaker till detta (se figur nere till höger) Ekonomiska skäl är, i såväl länet som i riket, den vanligast förekommande orsaken till att avstå tandvårdsbesök trots behov. Av de 15 procent i Gävleborgs län som avstår tandvård trots behov så gör 60 procent av männen och 67 procent av kvinnorna detta p.g.a. ekonomiska skäl. Rikets siffror är i samma storleksordning även om andelen kvinnor som avstår av ekonomiska skäl är något högre i länet än i riket. Bland männen är andel som avstår p.g.a. tandläkarskräck högre i länet än i riket. Så väl män som kvinnor i Gävleborg är däremot mindre benägna att avstå från tandvård p.g.a. att de inte har tid, i jämförelse med riket. Andel som avstått från att söka tandvård trots behov 2014, länet och riket, könsfördelat. Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2014) och Samhällsmedicin. Orsak till att avstå från tandvårdsbesök trots behov (flera skäl per person kan anges), 2014, länet och riket, könsfördelat. Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2014) och Samhällsmedicin. * I enkätundersökningen Hälsa på lika villkor är formuleringen av den aktuella frågan som följer: Har du under de senaste tre månaderna ansett dig vara i behov av tandläkarvård men ändå avstått från att söka vård?. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 32

34 4.1. Tandvårdsbesök vuxna Avstått tandvård, trots behov, fördelat per utbildningsnivå Stapeldiagrammen nedan illustrerar andelen som trots behov avstår tandvård, fördelat per utbildningslängd respektive socioekonomisk position. Det är mindre vanligt att avstå från tandvård bland personer med längre utbildning (7-12 %) jämfört med personer med mellanlång (13-15 %) respektive kort utbildning (21 %). Bland männen är dessa skillnader statistiskt säkerställda *, bland kvinnor är det statistiskt säkerställt enbart för de med kort utbildning. Det är också mindre vanligt att personer med längre utbildning anger ekonomiska skäl då de avstår från tandvård. Av personer med mellanlång och kort utbildning anger procent ekonomiska skäl, vilket är statistiskt säkerställt högre än personer med längre utbildning (38-53 %). Andelen är högst hos kvinnor med mellanlång utbildning. Fördelat per utbildningsnivå. Andel som avstått från att söka tandvård, samt andel av dessa som angett orsak ekonomiska skäl, Gävleborgs län Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2014) och Samhällsmedicin. Mönstret för att avstå tandvård är liknande även när fördelningen görs per socioekonomisk position. Det är mindre vanligt att avstå från tandvård bland personer med mellan eller högre tjänstemannabefattning (8-11 %) jämfört med personer med lägre tjänstemannabefattning (12-14 %), respektive arbetare (18-19 %, statistiskt säkerställt). Det finns däremot inget tydligt mönster mellan socioekonomisk position och ekonomiska skäl till att avstå tandvård: det är flest kvinnor i lägre tjänstemannapositioner som anger ekonomiska skäl till att avstå tandvård. Bland männen finns inga större skillnader mellan socioekonomisk position: procent av männen anger ekonomiska skäl oavsett socioekonomisk position. Variationen är större hos kvinnorna 58 procent bland kvinnor med mellan eller högre tjänstemannabefattning och 78 procent bland kvinnor i lägre tjänstemannapositioner. Fördelat per socioekonomisk position. Andel som avstått från att söka tandvård, samt andel av dessa som angett orsak ekonomiska skäl, Gävleborgs län Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2014) och Samhällsmedicin. * * * * * * * * * * * * * Statistiskt säkerställd skillnad jämfört med den högsta kategorin (lång utbildning respektive mellan/hög tjänsteman) markeras med * i figurerna. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 33

35 4.1. Tandvårdsbesök vuxna Avstått tandvård, trots behov, fördelat per utbildningsnivå Mönstret för att avstå från tandvård ser något annorlunda ut när det är fördelat per födelseland: där personer födda i Norden har en lägre andel (6-9 %) än jämförelsekategorin födda i Sverige (14 %). Det är rimligt att orsakssambanden mellan att avstå tandvård ter sig annorlunda avseende födelseland och andra socioekonomiska faktorer. Samtidigt ska det också noteras att den lägre andelen bland personer födda i Norden inte är statistiskt säkerställd. Statistiskt säkerställd skillnad finns däremot för personer födda utanför Norden. Bland dessa är andelen som avstått tandvård (23-24 %) nära tio procent högre än för personer födda i Sverige (14 %). Samma mönster som för att avstå tandvård avspeglar sig i andel som anger ekonomiska skäl till att avstå tandvård: det är mindre vanligt att personer födda i Norden, och mer vanligt att personer födda utanför Norden, anger ekonomiska skäl, i jämförelse med personer födda i Sverige. Här är såväl skillnaden till Nordenfödda som utanför Nordenfödda statistiskt säkerställd. Möjligtvis kan ekonomiska förutsättningar bland personer födda i Norden också förklara deras lägre nivåer av att avstå tandvård. Fördelat per födelseland. Andel som avstått från att söka tandvård, samt andel av dessa som angett orsak ekonomiska skäl, Gävleborgs län Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2014) och Samhällsmedicin. * * * * * * Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 34

36 4.2. Tandhälsa, vuxna Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 35

37 4.2. Tandhälsa vuxna Självskattad tandhälsa Cirka tio procent av befolkningen i både länet och riket skattar, i den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, sin tandhälsa som ganska eller mycket dålig. I Gävleborgs län är det elva procent av männen och åtta procent av kvinnorna som skattar sin tandhälsa som dålig. I riket är motsvarande andelar tio respektive nio procent. Det finns med andra ord inga större skillnader mellan könen, och inte heller mellan länet och riket. Andelen som skattar sin tandhälsa som dålig varierar däremot något mellan olika åldersgrupper. Andelen är högst hos män och kvinnor i års åldern (12-13 %). Männen ligger kvar på ungefär samma nivå fram till pensionsåldern, medan kvinnornas andel minskar redan i års åldern, ner till cirka åtta procent. Cirka tio procent av befolkningen i både länet och riket skattar sin tandhälsa som dålig. Andelen i länet som skattar sin tandhälsa som dålig är högst i års åldern. Andel som anser sig ha dålig tandhälsa, Gävleborg 2014, köns- och åldersfördelat. Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2014) och Samhällsmedicin. * Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 36

38 4.2. Tandhälsa vuxna Självskattad tandhälsa, fördelat på sysselsättning, utbildning och födelseland Fördelar vi andel av befolkningen som skattat sin tandhälsa som dålig per sysselsättning (figur överst till höger) framträder vissa könsskillnader. Hos män finns en tydlig skillnad i självskattad tandhälsa mellan de män som är sysselsatta och de män som är arbetslösa. Cirka 24 procent av de av de arbetslösa männen skattar sin tandhälsa som dålig, medan motsvarande siffra hos sysselsatta män är tio procent. Däremot finns ingen skillnad mellan sysselsatta och arbetslösa kvinnor, nivån är nio procent för båda grupper. Det är alltså mer än dubbelt så vanligt att arbetslösa män skattar sin tandhälsa som dålig jämfört med sysselsatta män och jämfört med kvinnor oavsett om de är sysselsatta eller arbetslösa. Det är mindre vanligt att personer med lång (6 %) eller mellanlång utbildning (7-8 %) skattar sin tandhälsa som dålig, jämfört med personer med kort utbildning. Både hos män (15 %) och kvinnor (12 %) med kort utbildning är det en statistiskt säkerställd skillnad i andelen som skattar sin tandhälsa som dålig, jämfört med män respektive kvinnor med lång utbildning. Trenden är den samma också när fördelning görs per socioekonomisk position: en statistiskt säkerställd högre andel arbetare skattar sin tandhälsa som dålig jämfört med mellan- /högre tjänstemän (figur visas ej). Figuren nederst till höger visar dålig självskattad tandhälsa fördelat per födelseland. Tendensen är att det bland både män ock kvinnor är lägre andelar som skattar sin tandhälsa som dålig bland de födda i Sverige, men skillnaderna är statistiskt säkerställda enbart för kvinnor födda utanför Norden ( övriga länder ). Fördelat per sysselsättning: andel som anser sig ha dålig tandhälsa, Gävleborg Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2014) och Samhällsmedicin. Fördelat per utbildningsnivå: andel som anser sig ha dålig tandhälsa, Gävleborg Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2014) och Samhällsmedicin. * Fördelat per födelseland: andel som anser sig ha dålig tandhälsa, Gävleborg Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2014) och Samhällsmedicin. * * Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 37

39 4.2. Tandhälsa vuxna Självskattad tandhälsa En jämförelse av självskattad tandhälsa över riket illustreras av figuren överst till höger. Andel som skattat sin tandhälsa som bra eller mycket bra, respektive dålig eller mycket dålig samt övriga/ej svar, riket , år, fördelat per län. Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2014) och Samhällsmedicin. Gävleborgs län ligger bland de sex län med lägst andel som skattar sin tandhälsa som bra eller mycket bra. Länet ligger dock enbart en procentenhet lägre än rikets genomsnitt och variationen mellan majoriteten av länen än små procent. Värmland, Västerbotten och Kronobergs län ligger högst med procent och Norrbotten ligger lägst med 70 procent av befolkningen som anser sig ha bra eller mycket bra självskattad hälsa. Omvänt ligger Gävleborgs län också bland de fem län med högst andel som skattar sin tandhälsa som dålig eller mycket dålig. Här är variationen dock än mindre: mer än hälften av länen har andelar om åtta till elva procent. En jämförelse av länets kommuner visas i den nedre figuren. Högst andel av befolkningen skattar sin tandhälsa som bra eller mycket bra i Bollnäs, Gävle och Söderhamns kommuner: procent. I Ockelbo kommun är motsvarande andel 63 procent. Avseende andel som skattar sin tandhälsa som dålig eller mycket dålig är spridningen inom Gälveborgs län är större än spridningen mellan rikets län. I Bollnäs kommun är det cirka sex procent som anser att deras tandhälsa är dålig, medan det i Sandviken och Hofors kommuner är procent som är av sådan uppfattning. Andel som skattat sin tandhälsa som bra, varken bra eller dålig, eller dålig, Gävleborgs län 2014, år, fördelat per kommun. Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2014) och Samhällsmedicin. Spridningen mellan länets kommuner är större än spridningen mellan länen i riket. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 38

40 4.2. Tandhälsa vuxna Kariesbehandling, restaurativ åtgärd Som tidigare beskrivet (under avsnittet Tandvården i länet) kan initiala kariesskador bromsas in med orsaksinriktade åtgärder. Manifesta kariesskador kräver dock oftast en fyllningsterapi för att kariesutvecklingen ska stoppas [3]. På denna och följande sidor illustreras förekomsten av behandling av kariesskada genom att beskriva antal patienter som har behandlats med restaurativa åtgärder på grund av karies (fyllning eller krona) som andel av den totala befolkningen [3]. För så väl länet som riket finns en tendens till att en minskad andel av befolkningen genomgår kariesbehandling idag jämfört med för fem år sedan. Skillnaderna över tid är dock små, omkring två procent. Faktiskt antal patenter med genomförda kariesbehandlingar har också minskat över tid och var år 2013 omkring för så väl män som kvinnor. Andel vuxna (20-80+) som på grund av karies behandlats med fyllning eller krona under 2013, Gävleborgs län. Källa : Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Andel vuxna (20-80+) som på grund av karies behandlats med fyllning eller krona under 2013, riket. Källa : Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 39

41 4.2. Tandhälsa vuxna Kariesbehandling, restaurativ åtgärd Karies utvecklas i allmänhet långsamt över flera år och en person med kariesskada har högre risk för att också få fler kariesskador. [3]. Detta avspeglar sig i åldersfördelningen av andel av befolkningen som fått behandling med fyllning eller krona på grund av karies i länet respektive riket (se figurer till höger). Gävleborg följer till stor del rikets trend där kvinnor står för en högre andel upp till 39 år för att sedan minska medan männens andel fortsätter att öka. Andelen män i Gävleborg som får kariesbehandling ligger dock lägre än rikssnittet. På följande sida sätts nivåerna i länet och riket också i förhållande till övriga län. Där visas att Gävleborg totalt sett (män och kvinnor tillsammans) ligger över rikssnittet och placerar sig bland de sju län med högst andel patienter som får restaurativ åtgärd som bhandling av kariesskada. Andel vuxna (20-80+) som på grund av karies behandlats med fyllning eller krona under 2013, fördelat per ålder, Gävleborgs län. Källa : Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Andel vuxna (20-80+) som på grund av karies behandlats med fyllning eller krona under 2013, fördelat per ålder, riket. Källa : Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 40

42 4.2. Tandhälsa vuxna Kariesbehandling, restaurativ åtgärd Figuren till höger visar andel av den vuxna befolkningen som fått behandling med fyllning eller krona på grund av karies, fördelat per län. Totalt sett (män och kvinnor tillsammans) ligger Gävleborgs län strax över rikssnittet och placerar sig bland de sju län med högst andel patienter som får behandling av kariesskada. Spridningen mellan länen är dock inte särskilt stor från 13 procent i Stockholms län till 16,5 procent i Region Gotland och ett rikssnitt omkring 14 procent. Andel vuxna (20-80+) som på grund av karies behandlats med fyllning eller krona under 2013, fördelat per län. Källa : Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Spridningen inom länet är något större. Från 11,5 procent i Hofors kommun till 17,2 procent i Ljusdals kommun och 18,7 procent i Ovanåkers kommun. De flesta kommuner ligger dock i nivå med länets snitt om 14,8 procent. Andel vuxna (20-80+) som på grund av karies behandlats med fyllning eller krona under 2013, fördelat per kommun. Källa : Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 41

43 4.2.Tandhälsa vuxna Sjukdomsmått karies, Folktandvården Omkring 60 procent av den vuxna befolkningen som gör tandvårdsbesök besöker Folktandvården. För denna del av befolkningen kan vi visa sjukdomsmått för karies. Det bör dock noteras att detta inte ger en bild över hela befolkningen i länet. Sjukdomsmått för karies beräknas som medelvärde av antal kariesangrepp. I figurerna till höger visas medelvärdet av två olika sjukdomsmått för besökare i Folktandvården Gävleborg år: DFT står för karierade och fyllda tänder; och DFS-a står för karierade och fyllda approximala tandytor. Sjukdomsmåttet för DFT följer en tydlig, och naturlig, trend med högre medelvärde av antal karierade och fyllda tänder med ökande ålder upp till 70 år. Efter 70 år finns en tendens till att sjukdomsmåttet DFT sjunker igen. Förklaringar kan vara att DFT avser behandling av permanenta tänder och att tandproteser blir mer vanligt i högre åldrar. Det ska också noteras antalet patienter i de två äldsta åldersgrupperna är betydligt färre än i de övriga åldergrupperna. Sjukdomsmåttet för DFS-a följer i stort samma mönster, men med en större ökning från år till år. Utvecklingen över tid har varit relativt stabil för de två sjukdomsmåtten. För DFT ses att åldersgruppen år under hela perioden har haft högst sjukdomsmått och det ses ingen förändring i nivån för sjukdomsmåttet. De två äldsta åldersgrupperna visar tendens till högre sjukdomsmått över tid, medan de yngre åldersgrupperna visar en tendens till minskade sjukdomsmått, även om förändringarna är små: t.ex. från 11,2 år 2008 till 9,4 år 2013 för åringa. Även DFS-a har varit relativt stabilt över tid. Ett skifte avseende åldersgrupp med högst sjukdomsmått skedde 2010 då åringar gick om åringar. Åldersgruppen 80+ har också haft en mindre ökning, från 18 till 19,3, och åldersgruppen år har haft en mindre minskning från 16,3 till 12,6. 42 Medelvärde för sjukdomsmått i Folktandvården Gävleborg 2013, åldersfördelat. Källa: Folktandvården Gävleborg och Samhällsmedicin. Utveckling av medelvärde för DFT i Folktandvården Gävleborg , åldersfördelat. Källa: Folktandvården Gävleborg och Samhällsmedicin. Utveckling av medelvärde för DFS-a i Folktandvården Gävleborg , åldersfördelat. Källa: Folktandvården Gävleborg och Samhällsmedicin.

44 4.2.Tandhälsa vuxna Andel med parodontit Parodontit är sjukdom i vävnaderna kring tänderna som leder till förlust av tändernas fäste: stödjevävnaderna I Gävleborgs län har andelen av befolkningen med Parodontit varit relativt stabilt, omkring procent, sedan 2009 efter en relativt kraftig ökning om nära sex procent mellan 2008 och Över perioden har inga stora könsskillnader noterats i länet. I riket har andelen befolkningen med Parodontit haft en försiktig ökning över perioden, från fem procent 2008 till elva procent Ökningen var som störst mellan 2008 och Över perioden finns i riket knappt några könsskillnader i andel med parodontit. Andel av befolkningen i Gävleborg med parodontit, , könsfördelat. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Andel av rikets befolkningen med parodontit, , könsfördelat. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 43

45 4.2. Tandhälsa vuxna Andel med parodontit Förekomsten av parodontit ökar med stigande ålder, för såväl kvinnor som män och såväl i länet som i riket. Figurerna nedan visar andel av befolkningen, i respektive 10- årskategori, med parodontit för länet respektive riket. Förekomsten av parodontit är som högst i års ålder. I dessa ålderskategorier är nivåerna något högre i Gävleborgs län (omkring 24 %), jämfört med riket (21-23 %). I både länet och riket är könsskillnaderna små i alla ålderskategorier. Det är endast för rikssnittet för personer 80 år eller äldre som könsskillnaderna är större än tre procent. Andel av Gävleborgs läns befolkning med parodontit år 2013, köns- och åldersfördelat. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Andel av rikets befolkning med parodontit år 2013, köns- och åldersfördelat. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 44

46 4.2. Tandhälsa vuxna Andel med parodontit Andel av befolkningen med parodontit varierar över länet. För de flesta kommuner ligger nivån av parodontit omkring procent för både kvinnor och män. Andelen kvinnor med parodontit är lägst i Hofors kommun (10 %) och högst i Ovanåkers kommun (18 %). På motsvarande vis varierar andel män med parodontit från drygt nio procent i Hofors kommun till drygt 17 procent i Ovanåkers kommun. Andel av den kvinnliga befolkningen i Gävleborgs län med parodontit, år 2013, fördelat per kommun. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Andel av befolkningen med parodontit varierar också över landet (se figurer nästa sida). I Västerbottens län är det drygt nio procent av kvinnorna som har parodontit. I Västerbotten och Gävleborg är motsvarande andelar drygt 13 procent. Riksgenomsnittet för kvinnor är drygt elva procent. Andel män med parodontit varierar från drygt nio procent i Norrbotten till drygt 14 procent i Södermanland. Riksgenomssnittet för män är drygt elva procent. Gävleborg tillhör de län med högst andel parodontit i befolkningen, både för män och för kvinnor. Andel av den manliga befolkningen i Gävleborgs län med parodontit, år 2013, fördelat per kommun. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 45

47 4.2. Tandhälsa vuxna Andel med parodontit Figurerna nedan visar andel av befolkningen med parodontit 2013, fördelat per län. Se beskrivning av figurerna på den föregående sidan. Andel av den kvinnliga befolkningen med parodontit, år 2013, fördelat per län. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Andel av den manliga befolkningen med parodontit, år 2013, fördelat per län. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 46

48 4.2. Tandhälsa vuxna Andel med periimplantit Periimplantit är en bakteriellt orsakad inflammation i vävnaden runt ett tandimplantat. Inflammationen orsakar förlust av fästet kring implantatet, så kallat benstöd. Över perioden har andelen av Gävleborgs befolkning med periimplantit varit relativt stabilt, omkring en procent. Mellan 2010 till 2011 förekom en minskning om 0,7-0,8 procent, vilket i absoluta tal motsvarar en minskning om cirka 1600 diagnoser, för att sedan mellan försiktigt stiga igen fick 973 kvinnor och 812 män i Gävleborgs län diagnosen periimplantit och andelen med periimplantit har under hela perioden varit högre bland kvinnor, än bland män. Könsskillnaderna är dock små och har under perioden varierat mellan 0,1-0,26 procent. Andel av befolkningen i Gävleborg med periimplantit, , könsfördelat. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Nivåerna av periimplantit i riket har varit stabilt över tidsperioden, omkring 0,9 procent. Små ökningar (0,2-0,3 %) ägde rum under åren samt Totalt har andelen av rikets befolkning med periimplantit stigit med omkring 0,5 procent under hela tidsperioden För riket finns knappt några könsskillnader mellan kvinnor och män avseende andel med periimplantit. Den största skillnaden för perioden registrerades 2013 då skillnaden mellan könen var 0,1 procent var andel av befolkningen med periimplantit cirka 0,6 procent högre i Gävleborgs län jämfört med riket. Under de senaste åren är nivåerna lägre i länet, och skillnaderna är små. Andel av rikets befolkning med periimplantit, , könsfördelat. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 47

49 4.2. Tandhälsa vuxna Andel med periimplantit Förekomsten av periimplantit ökar med stigande ålder. I länet är förekomsten som högst (cirka 2 %) vid års ålder, följt av åldersgrupperna 80+ år (1,4-1,5 %) och år (1,3-1,5 %). I riket är förekomsten av periimplantit som högst vid års ålder, följt av åldersgrupperna år (1,8-2 %) och 80+ år (1,6-1,8 %). Könsskillnaderna är små, mindre än 0,3 procent i länet och omkring 0,2 procent i riket. Andel av Gävleborgs läns befolkning med periimplantit år 2013, köns- och åldersfördelat. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Andel av rikets befolkning med periimplantit år 2013, köns- och åldersfördelat. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 48

50 4.2. Tandhälsa vuxna Andel med periimplantit Andel av befolkningen med periimplantit varierar över länet. I Nordanstig kommun är andelen knappt 0,1 procent bland kvinnorna och knappt 0,2 procent bland männen. I Sandvikens kommun är andelarna över en procent högre: 1,3 procent bland kvinnorna och 1,2 procent av männen i Sandvikens kommun har periimplantit. Andel av den kvinnliga befolkningen i Gävleborgs län med periimplantit, år 2013, fördelat per kommun. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. De flesta av kommuner har en nivån av periimplantit omkring 0,8-1 procent bland kvinnorna och 0,6-0,8 procent bland männen. Nivån är högre bland kvinnor än bland män i de flesta av kommuner, undantaget Nordanstigs och Ovanåkers kommuner. Könsskillnaderna är dock mycket små. Variationen av andel av befolkningen med periimplantit illustreras på nästa sida. De flesta län har en förekomst omkring en procent för både kvinnor och män. Gotland och Kalmar sticker ut med förekomst över två procent för båda könen. Även Värmland och Jämtland har relativt höga andelar (1,5-1,7 respektive 1,7-1,9 %). För kvinnor varierar andelen med periimplantit varierar från 0,5 procent i Örebro län till Kalmar läns 2,5 procent. För män än motsvarande variation 0,5 procent i Örebro och 1,7 procent i Kalmar. Andel av den manliga befolkningen i Gävleborgs län med periimplantit, år 2013, fördelat per kommun. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Gävleborgs län tillhör de åtta län med lägst andel periimplantit bland kvinnor., och de fem län med lägst andel periimplantit bland männen. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 49

51 4.2. Tandhälsa vuxna Andel med periimplantit Figurerna nedan visar andel av befolkningen med periimplantit 2013, fördelat per län. Se beskrivning av figurerna på den föregående sidan. Andel av den kvinnliga befolkningen med periimplantit, år 2013, fördelat per län. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Andel av den manliga befolkningen med periimplantit, år 2013, fördelat per län. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 50

52 4.2. Tandhälsa vuxna Sammanfattning Omkring femton procent av den vuxna befolkningen i länet har avstått söka tandvård - trots behov. Denna andel är i nivå med genomsnittet för riket, och ungefär lika stor bland män som bland kvinnor. Vissa skillnader finns mellan personer med olika lång utbildning, socioekonomisk position samt födelseland där personer med längre utbildning, mellan eller högre tjänstemannaposition och födda i Sverige eller Norden tycks avstå tandvård i mindre utsträckning. Liknande mönster ses också för andel av befolkningen som skattat sin tandhälsa som dålig. Ekonomiska skäl är den orsak till att avstå från tandvård som är mest vanligt förekommande i länet. Även här finns socioekonomiska mönster. Avsnittet har också beskrivit kariesförekomst, i form av genomförda restaurativa åtgärder (fyllning eller krona) vid karies, samt sjukdomsmått för karies för patienter vid Folktandvården. Vi ser att kariesförekomsten ökar med stigande ålder men att det för de flesta åldersgrupper finns en tendens till minskad kariesförekomst över perioden. Det finns inom länet viss variation av andel personer som fått restaurativa åtgärder för karies: Ovanåker och Hofors har högst andel förekomst medan Nordanstig, Sandviken, Söderhamn, Bollnäs och Hudiksvalls kommuner ligger under länssnittet. För folksjukdomarna parodontit och periimplantit ses en relativt stabila nivåer under de senaste tre åren. Nivåerna ligger något högre än (parodontit) eller i nivå med (periimplantit) riket. Jämfört med övriga län i riket ligger Gävleborgs län bland de med högst andel parodontit, och bland de med lägre andel periimplantit. Det finns tydliga åldersmönster för parodontit och periimplantit: förekomsten är högst bland personer 60 år och över. Det finns också viss variation över länet där Ovanåkers kommun sticker ut avseende parodontit och Sandviken avseende periimplantit. En typ av tand- och munhälsoproblem som inte har inkluderats i detta planeringsunderlag är tand- och bettpositionsavvikelse. I länet liksom i riket är andel av befolkningen med tand- och bettpositionsavvikelse mycket liten. I länet har fem personer noterats för detta tillstånd under Året innan fanns 18 fall i länet. I riket var nivån knappt 300 personer 2013 och drygt 350 personer året dessförinnan. En viss övervikt av antal fall finns hos kvinnor jämfört med män: cirka 60 procent av fallen är kvinnor. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 51

53 4.3. Tandvårdsbesök och tandhälsa, unga vuxna Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 52

54 4.3. Tandvårdsbesök och tandhälsa unga vuxna Avsnittsinledning Under 2014 pågick i Gävleborgs län ett försök om fri tandvård till länets 20-åringar. Under 2015 kommer denna satsning på unga vuxna att förlängas och alla unga vuxna till och med 21 års ålder kommer att erbjudas avgiftsfri tandvård. Detta avsnitt beskriver, med bakgrund mot detta, tandhälsan hos 20- och 21- åringar. Avsnittet visar att 21-åringarna i större utsträckning än 19- och 20-åringar avstår från att söka tandvård trots behov. De 21-åriga männen anger framför allt ekonomiska skäl till detta. Avsnittet visar också att de unga männen i större utsträckning skattar sin tandhälsa som dålig medan väldigt få av de unga kvinnorna gör det samma. Det ska noteras att svarsfrekvensen för åldersgruppen är relativt låg och att några definitiva slutsatser därför är svåra att dra. Under 2015 erbjuds alla unga vuxna till och med 21 års ålder avgiftsfri tandvård. 21-åriga män anger ekonomiska skäl som anledning till att avstå tandvård trots behov. Liksom för de vuxna har andelen unga vuxna som erbjuds sjukdomsförebyggande åtgärd under det senaste året minskat till nivåer lägre än genomsnittet, efter att under flera år legat på nivåer högre än rikets genomsnitt. Andelen av patienterna år som mött hälsofrämjande arbete genom kombinationer av insatser (har både behandlats restaurativt på grund av karies och fått sjukdomsbehandling och/eller sjukdomsförebyggande åtgärd) ligger dock i nivå med riket och variationen mellan majoriteten av länen är relativt liten. Avslutningsvis visar avsnittet att länets 20 och 21 åringar till har lägre förekomst av parodontit jämfört med rikets genomsnitt. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 53

55 4.3. Tandvårdsbesök och tandhälsa unga vuxna Tandvårdsbesök Folktandvården Denna sida beskriver besök i Folktandvården Gävleborg under perioden åringar gör i genomsnitt omkring 2 tandvårdsbesök per år, en nivå som varit stabil under hela perioden. Summan av totalt antal besök har för 21-åringar ökat något de sista åren, särskilt 2012 men har annars legat relativt stabilt. Denna ökning kan förklaras av en samtidig ökning av antal 21-åringar, likväl som andel av alla länets 21-åringar, som besökte Folktandvården Andelen har över perioden varit omkring procent. Andelen är något lägre bland 20-åringarna: omkring procent. Om de procent av de unga vuxna som inte besökt Folktandvården heller inte besökt tandvård i privat regi går inte att säga från dessa siffror. Däremot vet vi från nationella folkhälsoenkäten att procent av åringarna uppgett att de trots behov har avstått från tandvård (se näskommande sida). Från och med 2015 ges unga vuxna upp till 21 år (födda 1994) avgiftsfri tandvård. Åldersgränsen för denna subvention höjdes på prov under 2014 och inkluderade då alla länets 20-åringar. Informationen här kan användas som baslinjemätning för denna satsning. Besöksstatistik för 20 och 21- åringar i Folktandvården Gävleborg , fördelat på summa för totalt antal besök; antal unika individer; antal besök per person och år; samt andel av befolkningen år som besökt Folktandvården. Källa: Folktandvården och Samhällsmedicin.

56 4.3. Tandvårdsbesök och tandhälsa unga vuxna Avstått tandvård trots behov 19, 20, och 21-åringar Genom den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor kan vi se närmre på de unga vuxnas benägenhet, eller snarare ickebenägenhet, att söka tandvård. Det bör dock noteras att det var cirka 190 av länets nära åringar som besvarade den nationella folkhälsoenkäten. Denna låga svarsfrekvens gör det svårt att dra några definitiva slutsatser om dessa åldersgrupper, siffrorna är osäkra. De uppgifter som finns pekar mot att det är 21-åringarna som är mest benägna att avstå från tandvård, trots behov, under de tre senaste månaderna. 33 procent av de 21-åriga männen har angett att de avstått tandvård. Att jämföras med tre respektive nio procent av 19 och 20-åringarna. Det är också 30 procent av de 21-åriga männen som anger ekonomiska skäl som orsak till av avstå. Hos kvinnorna ses inte lika stora skillnader mellan åringarna avseende andel som avstått tandvårdsbesök, men även här är det 19-åringarna som tycks ha störst benägenhet att uppsöka tandvård. Det är också en lägre andel 21-åriga kvinnor, jämfört med jämngamla män, som anger ekonomiska skäl till att avstå tandvård. Kvinnor anger i högre utsträckning annan orsak (3-17 %) samt tandläkarskräck * (0-8 %), jämfört med männen. * Observera att skalan för figuren med orsakerna besvären gick över samt tandläkarskräck skiljer sig jämfört med de andra två figurerna: 0-10, respektive 0-40 procent. Andel 19, 20 och 21-åringar som avstått från att söka tandvård trots behov, samt andel av dessa som angett orsak till att avstå tandvård, Gävleborgs län 2014, könsfördelat. Källa: Folkhälsomyndigheten: Nationella folkhälsoenkäten 2014, och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 55

57 4.3. Tandvårdsbesök och tandhälsa unga vuxna Självskattad tandhälsa 19, 20, och 21-åringar I Hälsa på lika villkor ombeds de unga vuxna att skatta hur de tycker att deras tandhälsa är. Figuren nedan visar andel åriga män och kvinnor i länet som valde att svara Ganska dålig eller Mycket dålig. Andel unga vuxna, år, som anser att de har dålig tandhälsa, könsfördelat, länet och riket Källa: Folkhälsomyndigheten: Nationella folkhälsoenkäten 2014 och Samhällsmedicin. Det är skillnad i självskattad hälsa mellan könen: en procent av de 21-åriga kvinnorna och ingen procent av de yngre kvinnorna anser att deras tandhälsa är dålig. Däremot uppger 12 procent av de 20-åriga männen och sex procent av de 21-åriga männen att deras tandhälsa är dålig. Det ska igen poängteras att dessa siffror är osäkra på grund av åldersgruppens låga svarsfrekvens i undersökningen. Det är främst män i åldersgruppen år som anser att deras tandhälsa är dålig Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 56

58 4.3. Tandvårdsbesök och tandhälsa unga vuxna Sjukdomsförebyggande åtgärd Tidigare i detta planeringsunderlag presenterades att det i Gävleborgs län framförallt är de unga kvinnorna (20-29 år) med förhöjd risk för karies som erbjuds sjukdomsförebyggande åtgärder i form av information/instruktion (6,5 % av de unga kvinnorna fick sådan sjukdomsförebyggande åtgärd). Här bryts detta ner ytterligare då andelen 21-åringar som erbjuds sjukdomsförebyggande åtgärd illustreras. * Andel 21-åringar med förhöjd risk för karies som erbjudits sjukdomsförebyggande åtgärd, Gävleborgs län , könsfördelat. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Liksom för länet i övrigt har andelen 21-åringar med förhöjd risk för karies som erbjuds sjukdomsförebyggande åtgärd minskat det senaste året från tio till tolv procent 2012 till tre procent Innan denna minskning låg nivåerna relativt stabila mellan åren 2009 till I riket som helhet ses bland männen en minskning med knappt två procent, och bland kvinnor en knapp ökning om en procent det senaste året efter en period av stabila nivåer omkring åtta respektive sex procent. Andel 21-åringar med förhöjd risk för karies som erbjudits sjukdomsförebyggande åtgärd, riket , könsfördelat. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Sammanfattningsvis kan konstateras att länets 21-åringar med förhöjd risk för karies år i mindre utsträckning (3 %) erbjöds sjukdomsförebyggande åtgärder under 2013, i jämförelse med riket totalt (6 %); men också att länet under de åren erbjudit minst två procentenheter fler 21-åringar sådana åtgärder, i jämförelse med riket. *På grund av för få fall var det inte möjligt att göra samma typ av utbrytning också för 20-åringar. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 57

59 4.3. Tandvårdsbesök och tandhälsa unga vuxna Kariesbehandling kombinerat med förebyggande behandling, 20-åringar Figurerna nedan visar andel av de 20-åriga patienterna som under 2013 har behandlats med restaurativ terapi på grund av karies och som också har fått sjukdomsbehandling och/eller sjukdomsförebyggande åtgärder mot karies 6 månader före eller efter den restaurativa åtgärden. Hög andel tyder på att tandvården arbetar för att behandla och förebygga karies. [3] Andel 20-åriga patienter som fått krona/fyllning som åtgärd för karies samt sjukdomsbehandling/sjukdomsförebyggande åtgärd, kvinnor 2013, fördelat per län. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Enligt uppgifterna finns relativt stor variation över landet. I Västra Götalands län har omkring en femtedel av 20-åringarna fått sjukdomsbehandlande insats mot karies. Rikssnittet ligger omkring sex-sju procent och de flesta länen mellan fyra och åttatio procent. Gävleborgs län placerar sig bland de län med högst förekomst sjukdomsbehandlande insatser mot karies. Andel 20-åriga patienter som fått krona/fyllning som åtgärd för karies samt sjukdomsbehandling/sjukdomsförebyggande åtgärd, män 2013, fördelat per län. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 58

60 4.3. Tandvårdsbesök och tandhälsa unga vuxna Kariesbehandling kombinerat med förebyggande behandling, 21-åringar Nivåerna av andel patienterna som på grund av karies får kombinerad insats med restaurativ terapi samt sjukdomsbehandling och/eller sjukdomsförebyggande åtgärd varierar inte särskilt mycket mellan årskullarna om 20- respektive 21-åringar. Därför varierar inte heller fördelningen mellan länen i särskilt stor utsträckning. Andel 21-åriga patienter som fått krona/fyllning som åtgärd för karies samt sjukdomsbehandling/sjukdomsförebyggande åtgärd, kvinnor 2013, fördelat per län. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. I Västra Götalands län har omkring en femtedel av 21-åringarna fått sådan kombinerad sjukdomsbehandlande insats mot karies; rikssnittet ligger omkring åtta procent; och de flesta länen mellan fyra och tio procent. För 21-åringar placerar sig Gävleborgs län i omkring mitten bland länen. Andel 21-åriga patienter som fått krona/fyllning som åtgärd för karies samt sjukdomsbehandling/sjukdomsförebyggande åtgärd, män 2013, fördelat per län. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 59

61 4.3. Tandvårdsbesök och tandhälsa unga vuxna Sjukdomsmått karies 20 och 21-åringar, Folktandvården Som tidigare visat besökte omkring procent av 20- åringarna och omkring procent av 21-åringarna Folktandvården under perioden För denna del av den unga befolkningen kan vi visa sjukdomsmått för karies. Det bör dock noteras att detta inte ger en bild över hela den åriga befolkningen i länet. Medelvärde för DFT och DFS-a,20 och 21-åringar i Folktandvården Gävleborg Källa: Folktandvården Gävleborg och Samhällsmedicin. Sjukdomsmått för karies beräknas som medelvärde av antal karies angrepp. I den övre figuren till höger visas medelvärdet för förekomst av två olika sjukdomsmått år 2013: DFT-karierade och fyllda tänder; och DFS-a karierade och fyllda approximala tandytor. För utveckling över tid visas också medelvärden för DFS karierade och fyllda tandytor; DS karierade tandytor, samt DS-a karierade approximala tandytor. Medelvärdet för antal karierade och fyllda tänder (DFT) var 2,6 respektve 2,5 för de två åldersgrupperna år Detta följer av en period med tendens till något minskande nivåer av DFT över tid, men förändringarna är små från 3,2 till 2,6 för 20-åringar och från 3,1 till 2,5 för 21-åringar. Medelvärdet för karierade och fyllda approximala tandytor (DFS-a) var 1,0 respektive 0,9. Medelvärdet för DFS-a ligger än mer stabilt än DFT med liten tendens till minskning över tid. Det sjukdomsmått som visar tydligast förändring över tidsperioden är DFS: karierade och fyllda tandytor. DFS är också det sjukdomsmått som ligger högst för de två åldersgrupperna över hela perioden 4,5-3,8 för 20- åringar och 4,4-3,6 för 21-åringar Utveckling av medelvärde sjukdomsmått i Folktandvården Gävleborg , 20-åringar. Källa: Folktandvården Gävleborg och Samhällsmedicin. Utveckling av medelvärde sjukdomsmått i Folktandvården Gävleborg , 21-åringar. Källa: Folktandvården Gävleborg och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 60

62 4.3. Tandvårdsbesök och tandhälsa unga vuxna Andel med parodontit 20 och 21-åringar Som tidigare beskrivet ökar förekomsten av parodontit med stigande ålder, och är som lägst i de yngsta åldersgrupperna år (1,4 % i länet och 2,0 % i riket). När vi ser närmre på 20- och 21-åringar är förekomsten av parodontit naturligt ännu lägre. Andel 20-åringar med parodontit , Gävleborgs län och riket, könsfördelat. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Förekomsten av Parodontit är för båda årskullarna högre i riket än i länet (se figuren nedan). I länet är förekomsten av Parodontit högre bland de 21-åriga kvinnorna (0,8 %) jämför med männen (0,5 %) men skillnaderna är små, liksom nivåerna generellt. Figurerna till höger visar utveckling av förekomst av parodontit i länet och riket. Det finns en tendens till minskad förekomst för både 20 och 21-åringar i länet, men förändringarna är små. Andel 20 och 21-åringar med parodontit 2013, Gävleborgs län och riket, könsfördelat. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Andel 21-åringar med parodontit , Gävleborgs län och riket, könsfördelat. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 61

63 4.4. Tandvårdsbesök och tandhälsa, barn och unga Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 62

64 4.4. Tandvårdsbesök och tandhälsa barn och unga Avsnittsinledning med sammanfattning En femtedel av Gävleborgs befolkning, eller cirka personer, är yngre än 20 år. I de yngre åldrarna finns i Gävleborgs län en relativt jämn könfördelning, med en liten övervikt för pojkar (51-56 %). De unga i länet är också en relativt jämnt fördelat över årskullar, de största årskullarna är 19- respektive 18-åringar (totalt 3827 respektive 3881 personer) och de minsta årskullarna är 14- respektive 12-åringar (totalt 2724 respektive 2791 personer). Barn och unga är en prioriterad befolkningsgrupp såväl i avtalet mellan Landstinget Gävleborg och Folktandvården Gävleborg AB, som i Folktandvårdens egna måldokument. Följande avsnitt har som utgångspunkt, och följer upp, tidigare rapporter från Landstinget Gävleborg om barn och ungas tandhälsa. Informationen till avsnittet kommer från de Vårdrapporter för Barn- och ungdomstandvård som inrapporteras till Landstinget Gävleborg från respektive tandläkarmottagning. Köns- och åldersfördelning av Gävleborgs läns befolkning i åldern 3-19 år, Källa: SCB och Samhällsmedicin. Avsnittet beskriver besöksantal och besöksandelar, kariesfrihet samt sjukdomsmått för olika typer av karies för barn och unga tre, sex, nio, tolv, 15, och 19 år gamla. Jämförelser görs över tid, mellan åldrar, kön, och hemkommun. Jämförelser avseende hemkommuner görs enbart på barn med hemkommun inom länet. I övrigt presenteras siffror barntandvård som genomförts inom länet - även om barnens hemkommun finns utanför länet. Sammanfattningsvis: det är de allra yngsta barnen (tre- och sexåringar) och de äldsta ungdomarna (nittonåringar) som till högst andel besöker tandvården. Det bör noteras att inte alla åldersgrupper av barn och unga kallas till tandvårdsbesök varje år, häri finns en del av förklaring till variation mellan åldersgrupper och över tid. Kariesförekomst och sjukdomsmått för karies ökar med stigande ålder. Ett undantag till detta åldersmönster är sexåringar, vars tandhälsa överlag är sämre än de äldre nioåringarna: detta skulle kunna förklaras av mjölktänder som vanligtvis byts mellan dessa åldrar. Gällande såväl kariesfrihet och sjukdomsmått för karies finns endast små skillnader i tandhälsa mellan flickor och pojkar. Det finns vissa skillnader avseende fördelningen av kariesfrihet mellan länets kommuner, där Söderhamn och Sandvikens kommuner utmärker sig positivt och Nordanstigs, Ockelbos och Ovanåkers kommuner utmärker sig negativt för några av årskullarna. Notera att vid kommunjämförelser används barnens bostadsort. De barn som inte har sin bostadsort inom länet, men som har behandlats i länet, ingår inte vid kommunjämförelser. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 63

65 4.4. Tandvårdsbesök och tandhälsa barn och unga Besöksstatistik barn och unga Antalet besök i tandvården under åren bland barn och unga, fördelat per valda åldersgrupper, illustreras i figuren nedan. Bland de yngre barnen, 3-9 år, ses en tendens till ökat totalt antal besök över tid, medan det för ungdomarna ses en tendens till färre totalt antal besök. Drygt åringar besökte tandvården 2013, antalet tolv- och 15-åringar var strax under 2000 och antalet treoch sexåringar var drygt Här kan noteras att inte alla åldersgrupper av barn och unga kallas till tandvårdsbesök varje år, häri finns en del av förklaring till variation mellan åldersgrupper och över tid. Sätter vi istället antalet besök i förhållande till antal barn i Gävleborgs län, enligt SCB:s beräkningar, blir bilden något annorlunda. Andelen barn och unga i Gävleborgs län som besöker tandvården är, sedan 2011, ökande för så väl de yngsta barnen (tre år) som för de unga vuxna (19 år) och i stort relativt stabilt i de övriga årskullarna. Nära 90 procent av tre- och 19-åringarna i Gävleborgs län besökte tandvården Andelen är lägre bland tonåringarna år (68-71 %) än bland barnen 3-9 år (72-90 %). Utveckling av antal barn och unga i Gävleborgs län som besökt tandvården år , valda åldersgrupper. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Utveckling av andel barn och unga i Gävleborgs län som besökt tandvården , valda åldersgrupper. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 64

66 4.4. Tandvårdsbesök och tandhälsa barn och unga Tandvårdsbesök, könsfördelat När vi delar upp andel barn och unga som besökt tandvården, i förhållande till antal barn bosatta i Gävleborgs län, mellan flickor och pojkar ses inga större könsskillnader. Andel barn och unga som besökt tandvården år , fördelat per kön, valda åldersgrupper. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin Det är endast hos de unga vuxna som skillnaderna i andel flickor och pojkar som besöker tandvården är större än en eller ett par procent. Bland nittonåringarna har det under hela perioden varit en större andel flickor än pojkar som besökt tandvården. År 2013 besökte drygt 91 procent av de 19-åriga flickorna och drygt 87 procent av pojkarna tandvården. Det är också en högre andel femtonåriga flickor än femtonåriga pojkar som besöker tandvården, skillnaden är 1,5 procent. Bland barn 3-9 år är skillnaderna knappt befintliga: under en procent. Det kan åter noteras att vissa skillnader kan förklaras av att inte alla åldersgrupper av barn och unga kallas till tandvårdsbesök varje år. Det finns inga större könsskillnader i andel barn och unga som besöker tandvården. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 65

67 4.4. Tandvårdsbesök och tandhälsa barn och unga Andel kariesfria barn Andel kariesfria barn i Gävleborg, beskrivet som andelen kariesfria bland de undersökta barnen, över perioden illustreras av figuren nedan. Kariesfriheten har under hela perioden varit högst bland de allra yngsta, och lägre bland de äldre. Bland tolv- och 15-åringar ses en tendens till ökande kariesfrihet över tid. Utvecklingen av andel kariesfria beskrivs närmre för respektive åldersgrupp senare i dokumentet. Med kariesfri avses frånvaro av samtliga kariestyper: DFT(dft, för mjölktänder: tre- och sexåringar): karierade och fyllda tänder; DFS(dfs): karierade och fyllda tandytor; DFS-a (dfs-a): karierade och fyllda approximala tandytor (ytor mellan tänder); DS(ds): karierade tandytor; DS-a (ds-a): karierade approximala tandytor. Utveckling av andel barn och unga fria från karies åren , valda åldersgrupper. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Figuren nedan visar andel kariesfria barn år 2013, fördelat per ålder 3-19 år. Med undantag av fyra-, fem- och sexåringar ses en tydlig minskning av kariesfrihet med ökad ålder. Kariesfriheten är 96,3 procent bland de undersökta treåringarna och 31,3 procent bland de undersökta 19-åringarna. Det kan noteras att det på samma vis som att alla åldersgrupper av barn inte kallas till tandvårdsbesök varje år kan kallelserna vissa gånger riktas särskilt till barn med tidigare högre sjuklighet, detta kan påverka utfallet i jämförelser av karies förekomst. Karies är mer vanligt förekommande bland de äldre barnen och de unga vuxna. Andel barn och unga fria från karies år 2013, alla åldersgrupper. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 66

68 Tandhälsa treåringar Kariesfrihet, andel med karies och sjukdomsmått Figuren längst upp till höger illustrerar andel kariesfria treåringar i Gävleborgs län , totalt samt fördelat på flickor och pojkar. Sedan 2008 har det varit en liten nedgång i kariesfrihet bland treåringarna, från drygt 98 procent 2008 till drygt 96 procent Andelen har sedan 2010 legat relativt stabilt kring 96 procent, för både flickor och pojkar. Det finns inga större könsskillnader i kariesfrihet bland Gävleborgs treåringar. Figuren i mitten ser närmre på förekomst av de olika kariestyperna. För treåringar är dft (karierade och fyllda mjölktänder) helt överlappande med dfs (karierade och fyllda tandytor) och ligger väldigt nära ds (karierade tandytor) samtidigt som dfs-a (karierade och fyllda approximala tandytor) och ds-a (karierade approximala tandytor) också är nära överlappande. Utveckling av andel treåringar fria från karies, år , totalt och per kön. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Utveckling av andel treåringar med karies, år , olika kariestyper. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Det är vanligare med karierade och lagade tandytor än med karierade och lagande approximala tandytor, och förutom en ökning av karies mellan ligger andelen karies relativt stabilt över perioden. Sjukdomsmått för karies är medelvärdet av antalet förekommande kariesskador av de olika kariestyperna (se figuren längst ned). I linje med förekomst av karies ökade sjukdomsmåtten mellan åren Utveckling av medelvärde sjukdomsmått för karies bland treåringar, år Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Bland treåringarna är det kariesskadade tandytor som har högst sjukdomsmått. Sedan år 2010 har sjukdomsmåttet för kariesskadade tandytor dock sjunkit något och var år ,14 respektive 0,15. Sjukdomsmåttet för approximala tandytor har ledat relativt stabilt kring 0,05 under de senaste åren. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 67

69 Tandhälsa treåringar Tandhälsa fördelat över kommunerna Figuren nedan visar andelen kariesfria treåringar i Gävleborgs län, fördeltat på barnets hemkommun *, år Medelvärdet för länet är cirka 96 procent kariesfria treåringar. Det finns inga större skillnader mellan kommunerna avseende andel kariesfria treåringar. Kariesfriheten bland treåringarna varierar från 93 procent i Ljusdals kommun till knappa 98 procent i Ovanåkers kommun. Merparten av kommunerna har en nivå av procent kariesfria treåringar. Andel kariesfria treåringar fördelat på barnets hemkommun. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. * Notera att i kommunfördelningarna ingår inte de barn som inte har sin bostadsort inom länet men som har behandlats i länet: därför varierar länets medelvärde något från det värde som presenterades i tidslinjen vilken beskriver andel behandlade barn: även de bosatta utanför länet. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 68

70 Tandhälsa treåringar Tandhälsa fördelat över kommunerna Figurerna till höger visar medelvärdet för sjukdomsmåtten dfs (antal karierade och fyllda tandytor), och dfs-a (antal karierade och fyllda approximala tandytor), respektive ds (antal karierade tandytor) och ds-a (antal karierade approximala tandytor). Sjukdomsmått treåringar: medelvärde för dfs och dfs-a, fördelat på barnets hemkommun. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. För dfs och dfs-a ligger Nordanstig, Hofors och Ljusdal på en högre nivå jämfört med övriga kommuner. För ds och ds-a är det Ljusdals och Nordanstigs kommuner som har ett något högre medelvärde, i jämförelse med övriga kommuner. För alla sjukdomsmåtten ligger Ockelbo, Ovanåker och Bollnäs bland de kommuner med lägst medelvärde. Variationen av dfs-a och ds-a är överlag liten. Sjukdomsmått treåringar: medelvärde för ds och ds-a, fördelat på barnets hemkommun. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 69

71 Tandhälsa sexåringar Utveckling av andel sexåringar fria från karies, år , totalt och per kön. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Kariesfrihet, andel med karies och sjukdomsmått Figuren längst upp till höger illustrerar andel kariesfria sexåriga flickor och pojkar i Gävleborgs län Kariesfriheten har varierat något över perioden. För sexåriga flickor har kariesfriheten sjunkit från 83,6 procent 2008 till 80,7 procent Bland sexåriga pojkar förekom (med undantag för en minskning 2010) en ökning av kariesfrihet mellan 2008 och 2012, från 80,7 procent till 83,1 procent. Andelen kariesfria pojkar sjönk igen under det senaste året, till 80,6 procent. Figuren i mitten illustrerar förekomst av de olika kariestyperna. För sexåringar är dft (karierade och fyllda mjölktänder) helt överlappande med dfs (karierade och fyllda tandytor). Förekomsten av dft och dfs har under perioden legat någorlunda stabilt kring procent med en liten ökning till 19 procent det senaste året. Utveckling av andel sexåringar med karies, år , olika kariestyper. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin Kariesförekomst på tandytor (ds) och approximala tandytor (dfs-a, ds-a) har ökar under perioden. Ökningen skedde framförallt under och sedan dess har nivån varit någorlunda stabilt med förändring av enbart någon procent mellan åren. Figuren längst ned illustrerar sjukdomsmått (medelvärde av antalet kariesskador) för de olika kariestyperna. Sjukdomsmåtten har ökat för alla fem typer av mått, men marginellt så. Medelvärdet för karierade och lagade tänder (dft) har under perioden ökat marginellt, från 0,50 till 0,58. En något större ökning ses för karierade och lagade tandytor (dfs), 0,66-0,80, och för karierade (ej lagade) tandytor (ds) 0,19-0,41. Utveckling av medelvärde sjukdomsmått för karies bland sexåringar, år Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 70

72 Tandhälsa sexåringar Tandhälsa fördelat över de olika kommunerna Figuren nedan visar andelen kariesfria sexåringar i Gävleborgs län, fördeltat på barnets hemkommun. Jämfört med kariesfriheten bland sexåringar, finns en något större variation mellan kommunerna avseende kariesfrihet bland sexåringar, men det är fortfarande små skillnader: från cirka 77 procent i Nordanstig och Ockelbo till cirka 84 procent i Söderhamn. I länet som helhet är andelen kariesfria sexåringar 80 procent, fem av kommunerna ligger lägre än detta, och fem av kommunerna ligger högre än detta. I länet är 80 procent av sexåringarna kariesfria Andel kariesfria sexåringar fördelat på barnets hemkommun. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 71

73 Tandhälsa sexåringar Tandhälsa fördelat över kommunerna Medelvärde för antal karierade och fyllda tandytor (dfs) och antal karierade och fyllda approximala tandytor (dfs-a) är lägst i Ljusdals, Söderhamns och Hofors kommuner: 0,5 för dfs och 0,1-0,2 för dfs-a. De högsta medelvärdena för dfs och dfs-a finns i Ockelbos och Nordanstigs kommuner: 1,1-1,2 respektive 0,6 (se figur överst till höger). Sjukdomsmått sexåringar: medelvärde för dfs och dfs-a, fördelat på barnets hemkommun. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Ockelbos och Nordanstigs kommuner ligger också högre på medelvärdet för antal karierade tandytor (ds) och antal karierade approximala tandytor (ds-a): 0,7-0,8 för ds och 0,5 för ds-a (figur nederst till höger). Lägst medelvärde för ds och ds-a har Ljusdal, Hofors och Söderhamn med värden omkring 0,3 respektive 0,1. Sjukdomsmått sexåringar: medelvärde för ds och ds-a, fördelat på barnets hemkommun. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 72

74 Tandhälsa nioåringar Kariesfrihet, andel med karies och sjukdomsmått Till skillnad från de yngre barnen ser vi bland nioåringarna en skillnad i kariesfrihet mellan flickor och pojkar: pojkar är, med upp till fem procents skillnad, till högre andel kariesfria från år 2010 och framåt (se figur längst upp till höger). Bland nioåriga flickor har kariesfriheten haft mindre variationer över perioden: från 81 till 77 procent och sedan upp till 82 respektive 80 procent 2012 och De nioåriga pojkarna har följt samma mönster, men med förändringar av minde storleksordning: från knappa 83 procent 2008 till cirka 80 procent 2010, och tillbaka till cirka procent Figuren i mitten visar förekomst av de olika kariestyperna. Även för nioåringar är DFT (karierade och fyllda tänder) nästan helt överlappande med DFS (karierade och fyllda tandytor). Förekomsten har varit omkring procent under hela perioden, med undantag av en ökning till dryga 21 procent år Ej lagad kariesförekomst på tandytor (ds) har minskat under perioden, från procent till cirka åtta procent de senaste tre åren. Kariesförekomst på approximala ytor (dfs-a, ds-a) har varit relativt stabilt under perioden. I jämförelse med sjukdomsmåtten för länets sexåringar ligger sjukdomsmåtten för nioåringarna lägre för alla de fem måtten. Sjukdomsmåtten för nioåringarna ligger också mer stabilt (se nedre figuren) och visar inte samma tendens till ökade sjukdomsmått så som hos sexåringarna. Medelvärdet för karierade och lagade tänder (DFT) har varit omkring 0,3 och medelvärdet för karierade och lagade tandytor (DFS) kring 0,3-0,4. Karierade tandsidor har minskat något under perioden. Utveckling av andel nioåringar fria från karies, år , totalt och per kön. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Utveckling av andel nioåringar med karies, år , olika kariestyper. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Utveckling av medelvärde sjukdomsmått för karies bland nioåringar, år Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 73

75 Tandhälsa nioåringar Tandhälsa fördelat över de olika kommunerna Figuren nedan visar variation mellan länets kommuner avseende nioåringarnas kariesfrihet. Medelvärdet för länet är cirka 79 procent kariesfrihet. Gävle och Bollnäs kommun ligger på samma nivå, medan Ljusdals kommun (77,5 %) och framförallt Ovanåker kommun (57,9 %) ligger lägre. Sex kommuner har högre andel kariesfrihet. Högst ligger Sandvikens kommun (89,6 %) och Söderhamns kommun (86,3 %). Här bör noteras att gruppen nioåringar i Ovanåkers kommun år 2013 var relativt liten. Detta påverkar det medelvärde för såväl kariesfrihet som sjukdomsmått som anges i planeringsunderlaget samt den relativa placering till övriga kommuner. Andel kariesfria nioåringar fördelat på barnets hemkommun. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 74

76 Tandhälsa nioåringar Tandhälsa fördelat över kommunerna Ovanåkers kommun har ett medelvärde dubbelt så högt som länets genomsnitt även för sjukdomsmåttet DFS (1,6) och nära tre gånger så högt för DFS-a (0,6). Även Hofors kommun ligger något högre än övriga kommuner avseende DFS där de flesta har nivåer omkring 0,3-0,5. DFS-a har, förutom Ovanåkers kommun, en relativt liten variation över länet. Sjukdomsmåtten för DS och DS-a är lågt bland länets nioåringar, med undantag från i Ovanåkers kommun för båda sjukdomsmåtten, och i Hofors kommun för DS. I Ovanåkers kommun är DS-medelvärdet 1,26, att jämföras med länets genomsnitt om 0,4. Även Hofors kommun har DS-medelvärde om 0,4 alla andra kommuner ligger på 0,15 eller mindre. Medelvärdet för (DS-a) är i Ovanåker 0,5 att jämföras med länets 0,1. Notera igen att gruppen nioåringar i Ovanåkers kommun år 2013 var relativt liten, vilket påverkar medelvärdet för presenterade sjukdomsmått. Sjukdomsmått nioåringar: medelvärde för dfs och dfs-a, fördelat på barnets hemkommun. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Sjukdomsmått nioåringar: medelvärde för ds och ds-a, fördelat på barnets hemkommun. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 75

77 Tandhälsa tolvåringar Utveckling av andel tolvåringar fria från karies, år , totalt och per kön. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Kariesfrihet, andel med karies och sjukdomsmått Under 2008 och framförallt 2009 syntes en tydlig könsskillnad i kariesfrihet bland länets tolvåringar. Denna skillnad om 2-6 procent har under se senaste fyra åren nästan försvunnit helt (se den övre figuren). Under de senaste åren ses också en ganska tydlig ökning av kariesfrihet bland tolvåriga flickor och pojkar: från 60 respektive 61 procent 2010, till 65 respektive 66 procent Liksom för tidigare åldergrupper ligger DFT och DFS för tolvåringar nästan helt överlappande, och ganska stabilt över tid runt procent, med litet undantag av år 2008 och 2010 (mittenfiguren). DS har halverats över perioden, från cirka 24 procent 2008 till cirka tolv procent Kariesförekomst approximalt, så väl tandytor (DFS-a) som tandsidor (DS-a) har över perioden varit relativt stabilt omkring nio respektive tre procent. Sjukdomsmåttet för DFT och DFS ligger betydligt högre hos länets tolvåringar än hos de yngre barnen. Mellan 2010 till 2013 ses en minskning av både DFT och DFS från medelvärden om 1,05 till 0,84 för DFT och från 0,82 till 0,68 för DFS. Utveckling av andel tolvåringar med karies, år , olika kariestyper. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Utveckling av medelvärde sjukdomsmått för karies bland tolvåringar, år Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. DS, DFS-a och DS-a ligger däremot lägre hos länets tolvåringar än sexåringar (men högre än för de andra tidigare presenterade åldersgrupperna). DS har minskat över perioden, från 0,36 till 0,19. DFS-a och DS-a ligger däremot relativt stabilt, omkring 0,15 respektive 0,05. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 76

78 Tandhälsa tolvåringar Tandhälsa fördelat över de olika kommunerna År 2013 var spridningen av kariesfrihet över bland tolvåringar länets kommuner 14 procent, från 57 procent i Bollnäs kommun till 71 procent i Sandvikens kommun. Medelvärdet för länet är 65 procent, och merparten av kommunerna ligger kring denna nivå. Andel kariesfria tolvåringar fördelat på barnets hemkommun. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 77

79 Tandhälsa tolvåringar Tandhälsa fördelat över kommunerna Medelvärdet för antal karierade och fyllda tandytor (DFS) varierar från 0,6 i Hofors kommun och 1,2 i Nordanstigs kommun. Medelvärdet för länet sammantaget är 0,9. Sjukdomsmått tolvåringar: medelvärde för dfs och dfs-a, fördelat på barnets hemkommun. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Medelvärdet för antal karierade och fyllda approximala tandytor (DFS-a) har en mycket liten variation för åtta av kommunerna, medan Nordanstigs och Ockelbos kommuner relativt sett ligger mycket högre än övriga kommuner. Medelvärdet för antal karierade tandytor (DS) och antal karierade approximala tandytor (DS-a) följer samma trend som DFS-a: Nordanstigs kommun har nivåer som är det dubbla (DS 0,4) eller tredubbla (DS-a 0,15) i jämförelse med länets genomsnitt (DS 0,4, DS-a 0,04) och nivåerna för de flesta andra kommuner. Sjukdomsmått tolvåringar: medelvärde för ds och ds-a, fördelat på barnets hemkommun. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 78

80 Tandhälsa femtonåringar Utveckling av andel femtonåringar fria från karies, år , totalt och per kön. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Kariesfrihet, andel med karies och sjukdomsmått Det finns en tydlig trend av ökande kariesfrihet bland 15-åriga flickor och pojkar. Mellan 2009 till 2013 har kariesfriheten ökat från 41 respektive 43 procent till 49 respektive 50 procent. Könsskillnaderna är små: de har under hela perioden varit mindre än två procent och det finns inget tydligt mönster att pojkar eller flickor har systematiskt högre/lägre andel kariesfrihet. På samma vis som den totala kariesfriheten har ökat har förekomsten av de olika kariestyperna, undantaget DFS-a, minskat över perioden. DFT och DFS har minskat med cirka åtta procent från 58 procent 2009 till procent DS minskade med 15 procent mellan 2008 och 2011 och har sedan dess varit stabilt kring 18 procent. DS-a har minskat med fyra procent och hade 2013 en nivå strax över fem procent. Trots denna positiva trend med minskad förekomst är nivån av förekomst av de olika kariestyperna högre än alla de yngre åldersgrupperna, undantaget DS-a bland sexåringar.. Även sjukdomsmåtten för de olika kariestyperna, undantaget DFS-a, har minskat över perioden. För DFT och DFS fanns en uppgång mellan men sedan dess har medelvärdet av antal kariesskador på tänder och tandytor minskat var sjukdomsmåttet för DFS 1,76 och för DFT 1,34. Värt att notera är dock att dessa nivåer av DFT och DFS är betydligt högre än för tidigare presenterade yngre åldersgrupper. * Utveckling av andel femtonåringar med karies, år , olika kariestyper. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Utveckling av medelvärde sjukdomsmått för karies bland femtonåringar, Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Små förändringar har skett över perioden avseende DS och DS-a var sjukdomsmåtten för dessa 0,32 respektive 0,08. Nivåerna av DS, DFS-a och DS-a ligger högre än alla yngre åldergrupper förutom sexåringarna. *Observera den förändrade skalan på lodaxeln här jämfört med yngre åldrar. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 79

81 Tandhälsa femtonåringar Tandhälsa fördelat över de olika kommunerna När vi ser till spridningen av kariesfrihet bland 15-åringarna blir framför allt två saker tydliga: kariesfrihet är mer ovanligt bland 15-åringarna jämfört med de yngre åldersgrupperna; och det finns en större variation mellan länets kommuner i förekomst av karies i de äldre åldersgrupperna jämfört med de yngre. I Sandvikens, Hofors och Nordanstigs kommuner är cirka 56 procent av 15-åringarna kariesfria, i Ovanåkers kommun är motsvarande siffra cirka 40 procent. Gävle, Ljusdal och Bollnäs kommun har också andelar lägre än länsgenomsnittet om cirka 50 procent. Andel kariesfria femtonåringar fördelat på barnets hemkommun. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 80

82 Tandhälsa femtonåringar Tandhälsa fördelat över kommunerna Medelvärde för antal karierade och fyllda tandytor (DFS) varierar för femtonåringarna från 1,4 i Ockelbo till 2,1 i Ovanåker. Medelvärdet för antal karierade och fyllda approximala tandytor (DFS-a) har en liten variation. Ockelbo kommun ligger lägst med ett medelvärde om 0,1. De flesta av de övriga kommunerna har värden som ligger omkring 0,4. Medelvärdet för antal karierade tandytor (DS) varierar mellan 0,2-0,4 för alla kommuner undantaget Ovanåkers kommun som har ett medelvärde om 0,6. Samma mönster finns för medelvärdet för antal karierade approximala tandytor (DS-a). DS-a varierar för nio av kommunerna mellan 0,02-0,11, medan Ovanåkers kommun har ett värde om 0,2. Nivåerna är låga, men relativt sett är skillnaderna förhållandevis stora. Sjukdomsmått femtonåringar: medelvärde för dfs och dfs-a, fördelat på barnets hemkommun. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställnings-enheten och Samhällsmedicin. Sjukdomsmått femtonåringar: medelvärde för ds och ds-a, fördelat på barnets hemkommun. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 81

83 Tandhälsa nittonåringar Kariesfrihet, andel med karies och sjukdomsmått Andelen kariesfria 19-åringar har varierat över perioden, med såväl minskad som ökad förekomst dock hela tiden kring 30 procent totalt sett, vilket är betydlig lägre än alla de tidigare presenterade åldersgrupperna. Pojkar har haft cirka två procent högre förekomst av kariesfrihet än flickor, men skillnaderna har försvunnit under de senaste åren var 31,5 procent av de nittonåriga pojkarna och 31,1 procent av de nittonåriga flickorna kariesfria. Andelen nittonåringar med DFT överlappar nästan helt andelen med DFS. DFT och DFS har små variationer över tid och ligger relativt stabilt kring 68 procent. DFS-a ligger också stabilt över tid, kring 30 procent. DS däremot minskade ganska kraftigt, med över 20 procent, mellan , för att därefter vara relativt stabil omkring 19 procent. Även DS-a minskade i början av perioden, men ligger stabilt kring åtta procent sedan 2011 (figuren i mitten). Mönstret av variation av förekomst av karies återkommer i mönstren för medelvärde av denna förekomst. DFT och DFS har mindre variationer men ligger relativt stabilt kring ett medelvärde av 2,4 respektive 3,3. Medelvärdet för DFS-a ligger över hela perioden kring 0,8 och medelvärdet för DS och DS-a har minskat mellan , för att därefter ligga omkring 0,3-0,4 respektive 0,16. Utveckling av andel nittonåringar fria från karies, år , totalt och per kön. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Utveckling av andel nittonåringar med karies, år , olika kariestyper. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Utveckling av medelvärde sjukdomsmått för karies bland nittonåringar, år Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Nivåerna av sjukdomsmåtten för DFT, DFS och DFS-a är de högsta av alla presenterade åldrar av barn och unga. DS och DS-a ligger i nivå med sexåringarnas medelvärde, i alla fall under den senare delen av perioden, men högre än övriga åldersgrupper. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 82

84 Tandhälsa nittonåringar Tandhälsa fördelat över de olika kommunerna Det är en mindre variation mellan kommunen med högst respektive lägst förekomst av kariesfrihet bland 19-åringar, än bland 15-åringar. I Söderhamns kommun är drygt 34 procent av 19-åringarna kariesfria, i Ockelbo är motsvarande siffra 23 procent. Ljusdals, Nordanstigs och Ovanåkers kommuner har också lägre förekomst av kariesfrihet än länets genomsnitt om knappa 29 procent. Andel kariesfria nittonåringar fördelat på barnets hemkommun. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 83

85 Tandhälsa nittonåringar Tandhälsa fördelat över kommunerna Medelvärdet för DFS bland nittonåringarna är högre än för någon av de andra åldersgrupperna: men den relativa skillnaden mellan de olika kommunerna i länet är förhållande vis små. Lägst medelvärde år 2013 hade Söderhamns kommun 2,9, och högst medelvärde hade Ljusdals kommun 3,8. Länets genomsnitt var 3,4. Sjukdomsmått nittonåringar: medelvärde för dfs och dfs-a, fördelat på barnets hemkommun. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Variationen mellan kommunerna är än mindre för DFS-a: från 0,65 i Söderhamns kommun till 0,95 i Hofors kommun. Länets genomsnittliga sjukdomsmått för DS bland nittonåringar var år ,5. Detta varierade från 0,3 i Söderhamns kommun till 0,75 i Hofors kommun. Motsvarande siffror för DS-a var 0,2 i länet, 0,1 i Bollnäs Ockelbo och Söderhamns kommuner samt 0,4 i Hofors kommun. Sjukdomsmått nittonåringar: medelvärde för ds och ds-a, fördelat på barnets hemkommun. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 84

86 5. Avslutande ord En bild av tandvårdsbehovet Detta planeringsunderlag avser att ge en bild av tandhälsan i länet, och på så vis även en bild av tandvårdsbehov i länet. Syftet är att detta kan vara ett av flera underlag vid planering av tandvården. Planeringsunderlaget lyfter flera olika dimensioner av tandvård och tandhälsa. Särskilt fokus har varit barnens tandhälsa. En annan särskilt fokuserad åldersgrupp är de unga vuxna, som omfattas av Landstinget Gävleborgs satsning på utökad fri tandvård, och där underlagen presenterade här kan användas som baslinjemätning. Fördelningen av tandhälsa mellan olika befolkningsgrupper: per kön, ålder, socioekonomisk position, utbildningsnivå och födelseland är exempel på perspektiv som har varit viktiga att lyfta i planeringsunderlaget. Uppgifter om de senare fördelningsparametrarna kommer framförallt från självrapporterade och självskattade källor då de inte är möjligt att få fram dessa ur den registerbaserade statistiken, vilket bör tas med i beaktan. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 85

87 6. Referenser [1] Svensk Författningssamling: Tandvårdslagen (1985:125) och 2014:823 Lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125). [2] Vårdavtal mellan Landstinget Gävleborg och Folktandvården Gävleborg AB, [3] Socialstyrelsen, 2013: Nationell utvärdering. Tandvård. [4] Socialstyrelsen, 2011: Nationella riktlinjer för vuxentandvård, stöd för styrning och ledning. [5] Socialstyrelsen, 2010: Övergripande nationella indikatorer för God tandvård. [6] Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, 2014: Nulägesbeskrivning av det statliga tandvårdsstödet. Rapport 2015:2, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 86

88 BILAGA: Planeringsunderlag för tandvården En sammanställning av uppgifter om befolkningen, tandhälsan och tandvården i Gävleborgs län Samhällsmedicin Gävleborg

89 1. Inledning Bilaga till Planeringsunderlag för tandvården Denna bilaga innehåller figurer och text som kan komplettera informationen i dokumentet Planeringsunderlag för tandvården. Bilagan innehåller varianter på figurer som återfinns i planeringsunderlaget, samt kort beskrivande text av dessa. Till exempel presenteras här fler sjukdomsmått för karies än vad som valdes att läggas i planeringsunderlaget. Bilagan följer den avsnittsindelning som finns i planeringsunderlaget, för att läsaren lätt ska kunna hitta planeringsunderlagets motsvarnade avsnitt. Därför finns här avsnitt 2 och 4.2. men inte avsnitt 3, som exempel. BILAGA: Planeringsunderlag för tandvården

90 2. Länets förutsättningar BILAGA: Planeringsunderlag för tandvården

91 2. Länets förutsättningar Utbildningsnivå I planeringsunderlaget presenteras utbildningsnivå i fyra kategorier: förgymnasial-, gymnasial-, eftergymnasial-, samt uppgift om utbildning saknas. I figuren till höger förfinas bilden något genom att gymnasial utbildning fördelas på utbildningslängd kortare än eller lika med tre år, och eftergymnasial utbildning fördelas på kortare än tre år, tre år eller längre, samt forskarutbildning. Utbildningsnivå i befolkningen år, 2013, riket och länet, fördelat per kön. Källa: SCB och Samhällsmedicin. Gymnasial utbildning kortare än tre år är mer vanligt förekommande i länet (27-33 %) jämfört med riket (22-26 %). Totalt sett är det bland männen i Gävleborgs län omkring 57 procent som har gymnasial utbildning och 17 procent som har förgymnasial utbildning, att jämföras med rikets genomsnitt om 48 respektive 15 procent. Skillnaderna är något mindre mellan länets och rikets kvinnor: i Gävleborg har 49 procent av kvinnorna gymnasial utbildning och 13 procent har förgymnasial utbildning, motsvarande siffror för riket är 42 respektive elva procent. Eftergymnasial utbildning kortare än tre år skiljer sig inte så mycket mellan länet och riket, medan eftergymnasial utbildning tre år eller längre är mer vanligt i riket (20-29 %) jämfört med länet (12-23 %). Totalt sett har drygt 24 procent av männen och nära 38 procent av kvinnorna i länet har eftergymnasial utbildning. I riket är motsvarande siffror cirka 36 procent för män, och 45 procent för kvinnor. BILAGA: Planeringsunderlag för tandvården

92 2. Länets förutsättningar Arbetslöshet Kompletterande figur till beskrivning av arbetslöshet i planeringsunderlaget: Tredje kvartalet 2014 var nivån av arbetslöshet i Gävleborgs län omkring åtta procent bland kvinnorna och nio procent bland männen. Detta är bland de högsta nivåerna i riket. Medelvärdet för riket var vid samma tidpunkt sju procent för både kvinnor och män. Andel av befolkningen i arbetslöshet tredje kvartalet 2014, riket och länet, fördelat per kön. Källa: SCB och Samhällsmedicin. BILAGA: Planeringsunderlag för tandvården

93 3. Tandvården i länet BILAGA: Planeringsunderlag för tandvården

94 3. Tandvården i länet Personaltäthet landstingsanställda månadsarbetande I Planeringsunderlaget visas figurer som illustrerar personaltäthet av landstingsanställda tandläkare, tandhygienister samt tandsköterskor på årsbasis. Figurerna nedan visar motsvarande illustration för månadsarbetande tandläkare, tandhygienister samt tandsköterskor. Månadsavlönade visar på hur många faktiska personer som arbetat; årsarbetande visar hur många heltidstjänster som detta arbete motsvarar. Trenden för län och rike avseende månadsarbetande liknar trenden för län och rike avseende årsarbetande: Gävleborg ligger, i förhållande till övriga län, högt avseende tandhygieniseter, och lågt avseende tandläkare samt tandsköterskor. Månadsarbetande tandläkare per invånare, år 2008 och 2013, fördelat per län. Källa: SCB, Kolada och Samhällsmedicin. Månadsarbetande tandhygienister per invånare, år 2008 och 2013, fördelat per län. Källa: SCB, Kolada och Samhällsmedicin. Månadsarbetande tandsköterskor per invånare, år 2008 och 2013, fördelat per län. Källa: SCB, Kolada och Samhällsmedicin. *Figurerna är sorterade på antal anställda per invånare år 2013: flest anställda, högst upp i figuren. ** Observera att skalan för figuren tandsköterskor skiljer sig från skalan för figurer tandläkare samt tandhygienister. BILAGA: Planeringsunderlag för tandvården

95 4. Tandhälsa i länet BILAGA: Planeringsunderlag för tandvården

96 4.1. Tandvårdsbesök vuxna BILAGA: Planeringsunderlag för tandvården

97 4.1. Tandvårdsbesök vuxna Avstått tandvård, trots behov Figuren nedan till höger visar en kommunfördelning av andel män och kvinnor som trots behov har avstått söka tandvård de tre senaste månaderna. Figuren är sorterad från vänster till höger med den kommun med högst total andel av befolkningen (kvinnor och män gemensamt) som avstått tandvård trots behov längst till vänster (Ockelbo kommun), och den kommun med lägst total andel av befolkningen som gjort det samma till höger (Ovanåkers kommun). Mellan kommunerna i Gävleborgs län varierar andel män som angett att de trots behov avstått att söka tandvård från 24 procent i Ockelbo kommun till 13 procent i Sandviken och Söderhamns kommuner. De flesta kommuner har en andel om procent. För kvinnor är variationen lika stor, men nivåerna är lägre: från 20 procent i Ockelbo kommun till tio procent i Ovanåkers kommun. Andel som avstått från att söka tandvård trots behov 2014, länet och riket, könsfördelat. Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2014) och Samhällsmedicin. Andel som avstått från att söka tandvård trots behov 2014, köns- och kommunfördelat. Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2014) och Samhällsmedicin. * I enkätundersökningen Hälsa på lika villkor är formuleringen av den aktuella frågan som följer: Har du under de senaste tre månaderna ansett dig vara i behov av tandläkarvård men ändå avstått från att söka vård?. BILAGA: Planeringsunderlag för tandvården

98 4.1. Tandvårdsbesök vuxna Avstått tandvård, trots behov Figurerna på nästkommande sida visar kommunfördelning av andel män och kvinnor angett orsaken "ekonomiska skäl" respektive "tandläkarskräck". Figurerna är sorterade från den kommun med högst total andel av befolkningen (kvinnor och män gemensamt) som avstått tandvård trots behov på grund av ekonomiska skäl (övre figuren) eller tandläkarskräck (nedre figuren) längst till vänster med fallande totala andelar mot höger i figuren. Totalt sett har Hofors och Söderhamns kommuner de högsta andelarna som anger ekonomiska skäl till att avstå tandvård trots behov (övre figuren). Bland män är andelen högst i Hofors och Sandvikens kommuner: procent. Av männen i Nordanstigs kommun är det 21 procent av de som trots behov avstått tandvård som anger ekonomiska orsaker. De flesta kommuner ligger, för män, strax under eller strax över 60 procent, och för kvinnor strax över 60 procent. För kvinnor är variationen mindre: från procent i Söderhamns och Ljusdals kommuner till 46 procent i Hudiksvalls kommun. Såväl totalt sett som för män och kvinnor separat finns de högsta andelarna som angett orsaken Tandläkarskräck högst i Bollnäs och Söderhamns kommuner (nedre figuren). 31 procent av männen i Bollnäs och Söderhamns kommuner som trots behov har avstått tandvård har angett denna orsak. Nivåerna i Ockelbo, Hofors och Nordanstigs kommuner om procent, ligger också relativt nära, men i Ovanåkers kommun har endast 13 procent av männen angett tandläkarskräck. Variationen mellan kommunerna är ungefär lika stor bland kvinnorna. 34 procent av kvinnorna i Bollnäs kommun anger tandläkarskräck som orsak till att avstå tandvård trots behov. I Ljusdals och Sandvikens kommuner är andelarna 15 procent. I Ockelbos och Sandvikens kommuner finns relativt stora könsskillnader avseende andel som angett tandläkarskräck som orsak: andelen är tolv procent högre bland män än bland kvinnor. I riket anger fler kvinnor än män tandläkarskräck men i länets kommuner är fördelningen mellan kvinnor och män mer jämnt fördelad, och är i de flesta kommuner relativt små. BILAGA: Planeringsunderlag för tandvården

99 4.1. Tandvårdsbesök vuxna Avstått tandvård, trots behov Andel som angett "ekonomiska skäl" som orsak till att avstå från tandvårdsbesök trots behov (flera skäl per person kan anges), 2014, köns- och kommunfördelat. Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2014) och Samhällsmedicin. Andel som angett "tandläkarskräck" som orsak till att avstå från tandvårdsbesök trots behov (flera skäl per person kan anges), 2014, köns- och kommunfördelat. Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2014) och Samhällsmedicin. Rapport, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för tandvården 32

100 4.2. Tandhälsa, vuxna BILAGA: Planeringsunderlag för tandvården

101 4.2. Tandhälsa vuxna Självskattad tandhälsa I planeringsunderlaget illustreras en jämförelse av variation av självskattad tandhälsa över riket baserat på den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor år (figuren nedan). Figuren nedan till vänster illustrerar på motsvarande vis självskattad allmänt hälsotillstånd, för att jämföra om länsfördelningen för de två variablerna följer samma mönster. Variationerna mellan länen är i båda figurerna relativt små: från procent till 70 procent som skattar sin tandhälsa som bra eller mycket bra; och från procent till 68 procent som skattar sin tandhälsa som bra eller mycket bra. Befolkningen i Norrbottens län har lägre andel som skattar såväl sin tandhäls som sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra. I övrigt finns få samvariationer. Det är därför utifrån dessa fördelningar svårt att dra någon slutsats om samvariation mellan självskattad tandhälsa och självskattad allmänt hälsotillstånd. Andel som skattat sin tandhälsa som bra eller mycket bra, respektive dålig eller mycket dålig samt övriga/ej svar, riket , år, fördelat per län. Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2014) och Samhällsmedicin. Andel som skattat sin hälsa som bra eller mycket bra, eller dålig eller mycket dålig samt övriga/ej svar, riket , år, fördelat per län. Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2014) och Samhällsmedicin.

102 4.2. Tandhälsa vuxna Självskattad tandhälsa På motsvarande vis som länsfördelning på föregående sida visas här kommunfördelning av självskattad tandhälsa samt självskattat allmänt hälsotillstånd. Självskattad bra eller mycket bra tandhälsa varierar från 75 till 63 procent i länet. Självskattad bra eller mycket bra hälsa varierar från 72 till 66 procent. Bollnäs, Gävle och Söderhamns kommuner hamnar i båda kommunspridningarna i den övre delen och har bland de högsta nivåerna, medan Hofors och Ockelbo i båda kommunspridningarna har bland de lägsta nivåerna. Utifrån dessa fördelningar tycks det finnas en viss tendens till möjlig samvariation mellan självskattad dålig tandhälsa och självskattat dåligt allmänt hälsotillstånd inom länet. På nästkommande sida visas kommun och könsfördelningar för den andel som skattat sin hälsa och tandhälsa som dålig eller mycket dålig. Även här finns tendens till möjlig samvariation: några av de kommuner där befolkningen till högre andel skattar sin tandhälsa som dålig återfinns också som de kommuner där en högre andel skattar sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt. Det ska dock poängteras att det utifrån dessa fördelningar är svårt att dra några långtgående slutsatser om samvariation mellan självskattad tandhälsa och självskattad allmän hälsa. Andel år som skattat sin tandhälsa som bra eller mycket bra, respektive varken bra eller dålig, samt dålig eller mycket dålig, år 2014, fördelat per kommun. Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2014) och Samhällsmedicin. Andel år som skattat sin hälsa som bra eller mycket bra, respektive någorlunda, samt dålig eller mycket dålig, år 2014, fördelat per kommun. Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2014) och Samhällsmedicin. BILAGA: Planeringsunderlag för tandvården

103 4.2. Tandhälsa vuxna Självskattad tandhälsa Elva procent av männen och åtta procent av kvinnorna i länet skattar sin tandhälsa som dålig eller mycket dålig. Andelarna bland männen varierar från fem procent i Bollnäs kommun till 15 procent i Sandviken, Ljusdal och Hofors kommuner, och bland kvinnorna från sex procent i Nordanstigs och Ovanåkers kommuner till 13 procent i Ockelbo och Sandvikens kommuner. Sex procent av såväl kvinnor som män i länet skattar sin hälsa som dålig eller mycket dålig. Andelen varierar bland männen från tre procent i Söderhamns kommun till sju-åtta procent i Hofors och Hudiksvalls kommuner. För kvinnorna varierar andelarna från tre procent i Nordanstigs kommun till nio procent i Hofors kommun. Andel män respektive kvinnor som skattat sin tandhälsa som dålig eller mycket dålig Gävleborgs län 2014, år, fördelat per kommun. Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2014) och Samhällsmedicin. Andel män respektive kvinnor som skattat sin hälsa som dålig eller mycket dålig, Gävleborgs län 2014, år, fördelat per kommun. Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2014) och Samhällsmedicin.

104 4.2. Tandhälsa vuxna Självskattad tandhälsa, fördelat per socioekonomisk nivå I planeringsunderlaget kommenteras trenden för fördelning av dålig självskattad tandhälsa per socioekonomisk position. Denna trend beskrivs närmre här: och figuren för den ses nedan. Det är mindre vanligt att personer med mellan- eller högre tjänstemannaposition (6 %) skattar sin tandhälsa som dålig, jämfört med personer med lägre tjänstemannaposition (8-12 %) eller arbetaryrken (9-12 %). Trots den högre nivån hos både män med personer med lägre tjänstemannaposition och män med arbetaryrken, är det enbart den senare kategorin som har en statistiskt säkerställd skillnad mot män med mellan- eller högre tjänstemannaposition. Även hos kvinnorna är det enbart bland arbetarna som skillnaden är statistiskt säkerställda. Andel som anser sig ha dålig tandhälsa, Gävleborg 2014, köns- och åldersfördelat. Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2014) och Samhällsmedicin. * * * BILAGA: Planeringsunderlag för tandvården

105 4.2. Tandhälsa vuxna Kariesbehandling Planeringsunderlaget beskriver förekomsten av behandling av kariesskada genom att beskriva antal patienter som fått fyllning eller krona som behandling av karies som andel av den totala befolkningen. Här kompletteras denna beskrivning med information om antal personer som fått kariesbehandling i form av fyllning eller krona, i länet och riket. Annal vuxna (20-80+) som erhållit kariesbehandling under 2013, Gävleborgs län. Källa : Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. Andel vuxna (20-80+) som erhållit kariesbehandling, riket Källa : Socialstyrelsen och Samhällsmedicin. BILAGA: Planeringsunderlag för tandvården

106 4.2. Tandhälsa vuxna Sjukdomsmått karies, Folktandvården För de vuxna som besöker Folktandvården visas i planeringsunderlaget utveckling av, och åldersfördelning, av sjudomsmått för DFT och DFS-a. Figurerna på denna och följande sidor kompletterar planeringsunderlaget genom att också visa utveckling av, och åldersfördelning av, de övriga sjukdomsmåtten: DFS, DS och DS-a. Observera de olika skalorna. Medelvärde för sjukdomsmått DFT, DFS och DFS-a i Folktandvården Gävleborg 2013, åldersfördelat. Källa: Folktandvården Gävleborg och Samhällsmedicin. Medelvärde för sjukdomsmått DFT, DFS och DFS-a i Folktandvården Gävleborg 2013, åldersfördelat. Källa: Folktandvården Gävleborg och Samhällsmedicin. BILAGA: Planeringsunderlag för tandvården

107 4.2. Tandhälsa vuxna Sjukdomsmått karies, Folktandvården För de vuxna som besöker Folktandvården visas i planeringsunderlaget utveckling av, och åldersfördelning, av sjudomsmått för DFT och DFS-a. Figurerna på denna och följande sidor kompletterar planeringsunderlaget genom att också visa utveckling av, och åldersfördelning av, de övriga sjukdomsmåtten: DFS, DS och DS-a. Observera de olika skalorna. Utveckling av medelvärde för sjukdomsmått (medelvärden) i Folktandvården Gävleborg , år. Källa: Folktandvården Gävleborg och Samhällsmedicin. Utveckling av medelvärde för sjukdomsmått (medelvärden) i Folktandvården Gävleborg , år. Källa: Folktandvården Gävleborg och Samhällsmedicin. Utveckling av medelvärde för sjukdomsmått (medelvärden) i Folktandvården Gävleborg , år. Källa: Folktandvården Gävleborg och Samhällsmedicin. BILAGA: Planeringsunderlag för tandvården

108 4.2. Tandhälsa vuxna Sjukdomsmått karies, Folktandvården Utveckling av medelvärde för sjukdomsmått (medelvärden) i Folktandvården Gävleborg , år. Källa: Folktandvården Gävleborg och Samhällsmedicin. Utveckling av medelvärde för sjukdomsmått (medelvärden) i Folktandvården Gävleborg , år. Källa: Folktandvården Gävleborg och Samhällsmedicin. Utveckling av medelvärde för sjukdomsmått (medelvärden) i Folktandvården Gävleborg , år. Källa: Folktandvården Gävleborg och Samhällsmedicin. Utveckling av medelvärde för sjukdomsmått (medelvärden) i Folktandvården Gävleborg , 80+ år. Källa: Folktandvården Gävleborg och Samhällsmedicin. BILAGA: Planeringsunderlag för tandvården

109 4.2. Tandhälsa vuxna Andel med parodontit I planeringsunderlaget visas förekomsten av parodontit i länets tio kommuner i separata figurer för kvinnor och män. Här visas en alternativ figur till dessa två. Figuren nedan är sorterad från lägst till högst förekomst av parodontit: kommunerna placerar sig på samma position oavsett könsfördelning. För beskrivande text av förekomsten av parodontit, och dess fördelning mellan länets kommuner samt rikets län, hänvisas till planeringsunderlaget. Nästa sida visar, på samma vis, en alternativ figur över fördelningen av parodontit mellan rikets 21 län. Figuren över länen är sorterad från lägst till högst förekomst av parodontit bland män. Andel av i Gävleborgs län med parodontit, år 2013, fördelat per kommun. Källa: Socialstyrelsen och SMG. BILAGA: Planeringsunderlag för tandvården

110 4.2. Tandhälsa vuxna Andel med parodontit Andel av befolkningen med parodontit, år 2013, fördelat per län. Källa: Socialstyrelsen och SMG.

111 4.2. Tandhälsa vuxna Andel med periimplantit I planeringsunderlaget visas förekomsten av periimplantit i länets tio kommuner i separata figurer för kvinnor och män. Här visas en alternativ figur till dessa två. Figuren nedan är sorterad från lägst till högst förekomst av parodontit bland män. För beskrivande text av förekomsten av periimplantit, och dess fördelning mellan länets kommuner samt rikets län, hänvisas till planeringsunderlaget. Nästkommande sida visar alternativ figur över förekomsten av periimplantit i rikets 21 län. Även denna figur är sorterad från lägst till högst förekomst av parodontit bland män. Andel av befolkningen i Gävleborgs län med periimplantit, år 2013, fördelat per kommun. Källa: Socialstyrelsen och SMG. BILAGA: Planeringsunderlag för tandvården

112 4.2. Tandhälsa vuxna Andel med periimplantit Andel av befolkningen med periimplantit, år 2013, fördelat per län. Källa: Socialstyrelsen och SMG.

113 4.3. Tandvårdsbesök och tandhälsa, unga vuxna BILAGA: Planeringsunderlag för tandvården

114 4.3. Tandvårdsbesök och tandhälsa unga vuxna Tandvårdsbesök Folktandvården I planeringsunderlaget visas besöksstatistik från Folktandvården Gävleborg för åringar för åren Här har dessa figurer kompletterats med år Satsningen på 20åringar som gjordes under 2014 verkar ha gett effekt på antal besök; antal unika individer; samt andel av den 20-åriga befolkningen som besöker Folktandvården. Antal besök per person tycks inte ha påverkats.

115 4.3. Tandvårdsbesök och tandhälsa unga vuxna Medelvärde för DFT och DFS-a,20 och 21-åringar i Folktandvården Gävleborg Källa: Folktandvården Gävleborg och Samhällsmedicin. Sjukdomsmått karies 20 och 21-åringar, Folktandvården I planeringsunderlaget visas figurer över sjukdomsmått för karies för de åringar som besökt Folktandvården under perioden Figurerna från planeringsunderlaget har här uppdaterats till att också inkludera år 2014 (figurer till höger). För 20-åringar ser vi ökade sjukdomsmått för karies mellan åren Detta gäller för alla de fem typerna av sjukdomsmått. Medelvärdet för antal karierade och fyllda tänder (DFT) har ökat från 2,6 till 2,8 och medelvärdet för karierade och fyllda approximala tandytor (DFS-a) har ökat från 0,96 till 1,11. Utveckling av medelvärde sjukdomsmått i Folktandvården Gävleborg , 20-åringar. Källa: Folktandvården Gävleborg och Samhällsmedicin. Bland 21-åringar ser vi inte samma tydliga trend: två sjukdomsmått minskar, och tre sjukdomsmått ökar. Medelvärdet för DFT ändras endast marginellt från 2,54 till 2,51 och medelvärdet DFS-a ändras från 0,88 till 0,90. Att antalet 20-åringar som besökt Folktandvården har ökat mellan är antagligen en förklaring till att de två åldergrupperna inte har samma utveckling de senaste åren. Utveckling av medelvärde sjukdomsmått i Folktandvården Gävleborg , 21-åringar. Källa: Folktandvården Gävleborg och Samhällsmedicin. BILAGA: Planeringsunderlag för tandvården

116 4.3. Tandvårdsbesök och tandhälsa unga vuxna Sjukdomsmått karies 20 och 21-åringar, Folktandvården Av de procent av 20-åringarna och procent av 21- åringarna som besökte Folktandvården under perioden visades i planeringsunderlaget sjukdomsmått för DFT och DFS-a. Här kompletteras detta med en illustration av förekomst av alla fem sjukdomsmått, för år 2013 och år Medelvärde sjukdomsmått för karies,20 och 21-åringar i Folktandvården Gävleborg Källa: Folktandvården Gävleborg och Samhällsmedicin. Medelvärde sjukdomsmått för karies,20 och 21-åringar i Folktandvården Gävleborg Källa: Folktandvården Gävleborg och Samhällsmedicin. BILAGA: Planeringsunderlag för tandvården

117 4.4. Tandvårdsbesök och tandhälsa, barn och unga BILAGA: Planeringsunderlag för tandvården

118 4.4. Tandvårdsbesök och tandhälsa barn och unga Andel kariesfria barn Figuren nedan är från Planeringsunderlaget och visar andel kariesfria barn år 2013, fördelat per ålder 3-19 år. Andel barn och unga fria från karies år 2011, alla åldersgrupper. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. För att se om samma mönster över ålder, med minskning fram till 6 år för sedan ökning med efterföljande minskning från 7 år, återkommer för andra år än 2013 eller om det är ett mönster relaterat till specifik ålderskull framtogs de två figurerna till höger: åldersfördelning av karies år 2012 samt år Åldersmönstret för 2013, finns även under åren 2012 och 2011: kariesfriheten sjunker fram till sexårsålder för att sedan öka vid sjuårsålder och därefter åter minska. Förklaringen bör därför inte ligga i en specifik ålderskull utan snarare i mjölktänder som lossnar omkring sexårsålder. Andel barn och unga fria från karies år 2013, alla åldersgrupper. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. Andel barn och unga fria från karies år 2012, alla åldersgrupper. Källa: Vårdgivarrapporter, Beställningsenheten och Samhällsmedicin. BILAGA: Planeringsunderlag för tandvården