Ny livsmedels- strategi

Transkript

1 Ny livsmedels- strategi För bättre mat, konkurrens och företagande

2 Innehåll Innehåll 2 Bättre mat, konkurrens och företagande vårt förslag till en ny livsmedelsstrategi 3 Övergripande prioriteringar för denna livsmedelsstrategi 3 Livsmedelsföretag 5 Export 5 En exportportal 6 Mer handelsavtal för ökad export 6 Livsmedelsverkets uppdrag 6 Mer forskning för bättre mat 7 Svensk livsmedelslagstiftning 7 Bättre livsmedelskontroller 7 En ny modell för livsmedelskontroll 8 Standardiserade kontrollsymboler 8 Byte av livsmedelsinspektör 9 Undantag för mindre livsmedelsproducenter 9 Enklare myndighetskontakter 10 Primärproducenter 11 Relevanta myndigheters regleringsbrev 11 Moderniserad djurskyddslagstiftning 11 Utbildning 12 Framtidens jordbruk 12 Förutsättningar för ekologisk produktion 13 Gårdsförsäljning 14 Enklare för slakterier 14 Konsumenter 16 Livsmedelsbedrägerier 16 Ursprungsmärkning 16 Matsvinn 17 Bra mat i offentlig verksamhet 19 Offentlig upphandling 19 Matpolicy i kommuner och landsting 19 Fiske och vattenbruk 21 Vilt 22 Försäljning av vildsvinskött 22 Utfodring av vildsvin 23 Åtel- och viltkameror 23 Mer vilt i de offentliga köken 24 Slaktavfall från vilt 24 Sammanfattning 25 O

3 Bättre mat, konkurrens och företagande vårt förslag till en ny livsmedelsstrategi Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas till vara. Det ska ske på ett sätt som bidrar till hållbar utveckling ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Sveriges produktion av mat och livsmedel spelar en betydande roll i detta. Genom att producera mer mat i Sverige skapar vi ekonomisk tillväxt, arbetstillfällena växer till runt om i landet, samtidigt som vi tar ansvar för miljön. Svensk mat är förstklassig på grund av vårt höga djurskydd, vår låga antibiotikaanvändning och vår miljö- och klimathänsyn. Vi vill vända den utveckling, som kommit att innebära att vi importerar mer och mer mat, samtidigt som svenska bönder har problem med att få lönsamhet i sina verksamheter. Vi importerar nästan dubbelt så mycket mat som vi exporterar, därför måste vi se över villkoren för livsmedelsföretag och livsmedelsproducenter i Sverige. Det viktigaste är att fokusera på hur vi kan förbättra svenska livsmedelsproducenters konkurrensvillkor och deras möjligheter till export, hur vi kan göra regelbördan lättare att bära, hur vi gör kontroller enklare och hur vi får fler att äta sund mat producerad under goda villkor. Vi menar att en livsmedelsstrategi ska ta ett samlat grepp kring livsmedelsfrågorna ur flera perspektiv konsument, primärproducent, livsmedelsföretag samt stat, kommun och landsting. En livsmedelsstrategi bör i huvudsak stå på två ben, hur vi ökar vår inhemska produktion och efterfrågan samt hur vi ökar vår export. För oss är det viktigt att värna frihandel och öppna gränser, det tjänar Sverige på. Samtidigt måste vi arbeta för att svenska bönder och livsmedelsföretag i Sverige i allt större utsträckning kan verka under lika goda konkurrensförutsättningar som sina europeiska kollegor. Det är viktigt att vi fortsätter att skapa goda förutsättningar för företagande i hela landet. Samtidigt som vi utformar en politik som förbättrar konkurrensvillkoren, måste det ske under marknadsmässiga villkor. Vi tror inte att mer stöd till svenska bönder eller att frånta konsumenternas fria val är rätt väg att gå. Vår vision är att svenska bönder ska få betalt för sin mat utan skattebetalarnas stöd och bidrag. Men den resan måste gå hand i hand med de länder vi konkurrerar med. Övergripande prioriteringar för denna livsmedelsstrategi För det första vill Nya Moderaterna förbättra möjligheterna för svensk livsmedelsproduktion eftersom svenska livsmedel produceras med låg miljöoch klimatpåverkan, låg antibiotikaanvändning och en god djurhälsa. Därför måste vi förbättra konkurrensvillkoren där vi kan, exempelvis genom regelförenklingar och en översyn av svenska lagar och regler. P

4 För det andra tycker vi det är viktigt att arbeta strategiskt för att öka exporten av svenska livsmedel eftersom det krävs större marknader än den svenska för att få lönsamhet i verksamheten. Svensk mat är i världsklass och vi har många högförädlade, forskningsintensiva livsmedel, såsom glutenfria eller mjölkfria produkter och så kallad Functional Food (hälsoriktiga livsmedel). Det är viktigt att Sverige fortsätter ligga i framkant och förbättrar våra möjligheter till export när det gäller denna typ av livsmedel eftersom det är en sektor där vi har stora möjligheter att vara ledande. Svenska livsmedelsföretag köper cirka 70 procent av de livsmedel som produceras i Sverige, därför gynnar en ökad export av högförädlade livsmedel även svenskt lantbruk. För det tredje är det viktigt att politiken tar sitt ansvar genom en klok offentlig upphandling av den offentliga måltiden. På så sätt kan vi gynna mat som producerats under lika goda villkor som i Sverige samtidigt som elever, patienter och äldre får bättre mat på tallriken. Vi menar att fler lokala politiker måste våga ställa andra krav än pris när det gäller offentlig upphandling. Denna rapport utgör vårt förslag till Nya Moderaternas livsmedelsstrategi. Alla förslag är sedan föremål för bland annat prövning vad gäller det utrymme som den ekonomiska utvecklingen och de offentliga finanserna medger samt utifrån andra aspekter som t ex EU-rätt. Stockholm den 29 augusti 2014 Ulf Berg Johan Hultberg Lotta Finstorp Q

5 Livsmedelsföretag Svenska livsmedelsföretag bygger både på en bra svensk primärproduktion och ett bra företagsklimat. Det är livsmedelsföretagen i Sverige som förädlar maten, och är en huvudaktör för att stärka den svenska livsmedelsproduktionen. Cirka 70 procent av det som det svenska jordbruket producerar köps upp av livsmedelsindustrin i Sverige. Därför är det av yttersta vikt att vi för en politik som skapar goda förutsättningar för livsmedelsföretag i Sverige. Livsmedelsföretagen är vår fjärde största industribransch och är spridd över hela landet, vilket gör att livsmedelsbranschen är synnerligen viktig för en levande landsbygd. Export En ökad export är en grundbult för att öka svenskt livsmedelsföretagande och svensk livsmedelsproduktion. År 2012 hade Sverige en export på 58 miljarder kronor och det handlar till stor del om export av livsmedel med hög förädlingsgrad och nischad mat såsom havrebaserade livsmedel och glutenfria livsmedel, det vill säga livsmedel framtagna genom forskning och utveckling. Svensk livsmedelsproduktion behöver stå på fler ben än den inhemska marknaden för att öka lönsamheten och möta den internationella konkurrensen. Svensk mat är i världsklass och vi har all anledning att arbeta för en ökad livsmedelsexport. Fler och fler får upp ögonen för hälsosam mat, fler och fler oroas över antibiotikaresistens och fler och fler vill äta mat som producerats under bra förhållanden. Där har svensk mat allt att vinna, eftersom antibiotikaanvändningen till djur är den lägsta inom EU, vi har ett av världens högsta djurskydd samtidigt som svensk mat har en relativt liten miljö- och klimatpåverkan. Exempelvis ger de flesta länder sina grisar antibiotika rutinmässigt via foder, medan vi i Sverige endast ger vid behov. Ett annat exempel är att inom EU kan det vara uppemot 90 % av alla grisar som får sin knorr avklippt eftersom trånga stallar och stress leder till att de biter på varandras knorrar. Här är Sverige är ett positivt undantag eftersom det sedan länge förbjudet med kupering. Därför har svensk mat många mervärden som vi är övertygade om efterfrågas även internationellt. Om vi får fler att få upp ögonen för vår mat kan vi hjälpa till att säkra livsmedelsproduktionen. Alliansen har gett Business Sweden (tidigare Exportrådet) i uppdrag att arbeta med exportstödjande aktiviteter inom ramen för Food From Sweden-programmet, vilket är ett viktigt steg. De prioriterade marknaderna är Tyskland, Nederländerna, Belgien, Storbritannien, Polen, Ryssland, Norge, Finland och Danmark. Vi tror att det finns möjlighet att hitta än fler marknader om vi tittar lite längre bort, det gäller framför allt länder med en ökad andel hög- och medelinkomsttagare som har råd att köpa svenska kvalitetsprodukter. Alliansen har även satsat på ökad matexport till Kina genom att tillsätta ett lantbruksråd vid den svenska ambassaden i Beijing, som strategiskt ska arbeta för att öka möjligheterna till svensk livsmedelsexport till Kina. R

6 En exportportal En exportportal kan vara ett sätt att förenkla svensk livsmedelsexport. Exportportalen kommer att ha som syfte att marknadsföra svensk mat och göra det enkelt för importörer att välja svenska livsmedel. Genom att välja livsmedelskategori kan importören snabbt få kontaktuppgifter till svenska livsmedelsproducenter inom aktuell kategori. Det blir också enkelt och billigt för svenska producenter att marknadsföra sig internationellt. Det bör även undersökas huruvida en sådan exportportal kan erbjuda information och blanketter för att underlätta import och export. I en analys av Jordbruksverket framgår det att det finns en stor potential att öka exporten till USA, Kina, Japan och Ryssland. Med en växande medelklass runt om i världen finns det mycket goda möjligheter för svensk mat att slå sig in på den internationella marknaden genom våra många mervärden. Vi vill underlätta detta och ett verktyg är en exportportal. Införa en exportprotal som ett verktyg för att förenkla arbetet med att exportera svenska livsmedel Mer handelsavtal för ökad export EU har en inre marknad som gör att företag obehindrat ska kunna exportera och importera mellan medlemsländerna. Genom att Sverige gick med i EU och blev en del av EU:s inre marknad fick vi en hemmamarknad med 500 miljoner konsumenter istället för endast 9 miljoner svenska konsumenter. Det skapar fantastiska möjligheter för livsmedelsföretagen i Sverige och vi ser att det finns stor potential att öka exporten till EU-länderna. Det finns även fler länder utanför EU där vi har potential att öka exporten. Landsbygdsdepartementet har arbetat hårt för att vi ska kunna exportera kött till Kina genom handelsavtal. Det finns fler länder där svensk mat borde vara attraktiv och där vi bör verka för handelsavtal, däribland Japan. Det är därför viktigt att driva frågan om handelsavtal i fler länder utanför EU. Det kommande frihandelsavtalet mellan EU och USA oroar många livsmedelsproducenter, men faktum är att ett frihandelsavtal kan förenkla livsmedelsexporten till USA och vissa beräkningar visar att det finns möjligheter till att det är just livsmedelsexporten som kommer att öka mest. Verka för fler handelsavtal med tredje land. Därmed kan svenska livsmedelsproducenter utöka sin export vilket gynnar både primärproducent och livsmedelsföretag Livsmedelsverkets uppdrag Livsmedelsverket är ansvarig myndighet för svensk livsmedelsexport och ska bland annat fungera som en kontakt mellan företag och myndigheter i länder utanför EU samt ta fram intyg för export av livsmedel. Dock bör Livsmedelsverkets uppdrag utvecklas mer strategiskt och vi menar att det bör stå i myndighetens regleringsbrev att deras uppdrag ska inkludera att specifikt underlätta för export. S

7 Livsmedelsverket bör få i uppdrag att mer strategiskt arbeta för att underlätta exporten för livsmedelsföretag i Sverige och därmed bör detta skrivas in i myndighetens regleringsbrev Mer forskning för bättre mat För att Sverige ska ligga i framkant vad det gäller livsmedel och för att kunna nischa oss på den globala marknaden behövs det mer forskning för bättre mat. De områden där vi just nu ser stor potential är livsmedel med hög förädlingsgrad, inom så kallad Functional Food (hälsoriktiga livsmedel) och på nischprodukter. Några av framtidens viktigaste utmaningar berör hälsa och en hållbar livsmedelsproduktion. Därför är det viktigt på flera plan att vi värnar livsmedelsforskningen i Sverige. I dag är livsmedelsforskningen uppdelad mellan flera olika myndigheter, forskningsråd och stiftelser. Att skapa ett livsmedelsforskningsråd där all aktuell forskning samlas skulle kunna effektivisera forskningen. TvärLivs är ett konkret exempel på ett väl fungerande samarbete mellan två forskningsråd (Formas och Vinnova) och näringslivet, ett exempel som bör byggas vidare på i arbetet med ett livsmedelsforskningsråd. Skapa ett livsmedelsforskningsråd och ett tydligt huvudmannaskap under vilken all livsmedelsforskning samlas Svensk livsmedelslagstiftning Sedan Sverige gick med i EU är mycket av livsmedelslagstiftningen styrd på EU-nivå och EU:s livsmedelslagstiftning är direkt tillämplig i medlemsstaterna. Visst utrymme ges dock att på nationell nivå införa ytterligare krav på bland annat kontroller. Vi menar att nationella, mer långtgående regler riskerar att snedvrida svenska livsmedelsproducenters konkurrenskraft än mer och medför en ökad administration och kostnad för främst små livsmedelsproducenter. Därför anser vi att det finns stora möjligheter att göra en översyn kring nationella, mer långtgående regler för att förbättra och förenkla utan att för den delen försämra det som gör svenska livsmedel så bra, det vill säga god djurhälsa och liten miljö- och klimatpåverkan. Förbättra den svenska tillämpningen av EU:s livsmedelslagstiftning och se över de mer långtgående reglerna, förslagsvis att det krävs en tydlig motivering när den nationella tillämpningen går utöver EU:s regelverk på sådant sätt att det blir en konkurrensnackdel Bättre livsmedelskontroller Som konsument eller kund ska man alltid känna sig trygg med maten man äter. Som företagare ska det vara enkelt att driva företag. Men för många livsmedelsföretagare T

8 är livsmedelskontrollerna ett problem på grund av dyra kontroller som genomförs för sällan och många upplever att kompetensen hos livsmedelsinspektörerna varierar. Det kan påverka livsmedelssäkerheten och kan bli ett problem för företagaren som blir inspekterad. Därför måste flera åtgärder vidtas för att förbättra livsmedelskontrollerna. En ny modell för livsmedelskontroll Ansvaret för livsmedelskontrollerna ligger främst på kommunal nivå. Vanligtvis betalar livsmedelsföretaget en fast avgift varje år för de kontroller kommunen ska göra. I dagsläget genomförs det sammantaget för få livsmedelskontroller runt om i landet. Det leder till att många livsmedelsföretag upplever att de inte får de kontroller som de betalar för och det kan även vara ett problem för livsmedelssäkerheten gentemot konsumenten. Vi föreslår i stället en ny modell, där företagen betalar en mindre fast administrativ avgift varje år, därefter faktureras företagen efter utförd kontroll. Det leder till att livsmedelsföretaget får de kontroller som de betalar för, det kan öka incitamenten för kommunen att utföra fler kontroller och i förlängningen blir det tryggare livsmedel för konsumenten. Fokus på kontrollerna bör dessutom vara en gemensam dialog mellan inspektör och företag, där målet är att gemensamt lösa eventuella problem innan företaget får ett föreläggande. Livsmedelskontrollerna bör göras i dialog med livsmedelsföretagen och avgiften för kontrollen bör vara tydligare kopplad till en motprestation i form av faktisk utförd kontroll. Därför föreslår vi att Livsmedelsverket arbetar fram en policy som grundar sig på dialog och exempelvis en tudelad avgift, en mindre administrativ avgift och en som faktureras efter utförd kontroll Standardiserade kontrollsymboler I Danmark och i Finland har man ett system med standardiserade kontrollsymboler som gör det enkelt för kunden att se hur företaget har klarat sig i livsmedelskontrollen. I Danmark har man valt att ha en smiley, glad, neutral eller ledsen, som används i butiker, restauranger och i livsmedelsföretag. Ett sådant system bör införas även i Sverige, det gör det enkelt för kunden att välja säker mat och de företag, butiker och restauranger som har en god livsmedelssäkerhet kan marknadsföra det gentemot kunderna. Resultaten av en livsmedelskontroll ska redovisas med standardiserade konstrollsymboler U

9 Byte av livsmedelsinspektör Om ett livsmedelsföretag och en livsmedelsinspektör inte kan enas kring ett beslut går det att överklaga. Överklagan skickas till kommunen och går det ändå inte att hitta en lösning går ärendet vidare till högre instans, länsrätten. Det är ett krångligt system och som tar tid. I flera fall fungerar livsmedelskontrollerna utmärkt, men om problem skulle uppstå måste det finnas andra vägar att gå framåt. Därför föreslår vi att man ska kunna byta livsmedelsinspektör. Dock vet vi att i vissa kommuner finns det bara en livsmedelsinspektör, och för att kunna tillgodose valfriheten att byta föreslår vi därmed även att kommuner/regionförbund bör gå samman för att kunna erbjuda möjligheten till byte. Genom att gå samman ökar det även möjligheten till specialisering för de olika inspektörerna, jämfört med idag då en inspektör måste kunna allt. Livsmedelsföretag ska kunna byta livsmedelsinspektör och om kommunen inte kan erbjuda en annan inspektör bör man samarbeta med kringliggande kommuner Undantag för mindre livsmedelsproducenter Många av våra regler kring kontroll av livsmedelsproducenter härstammar från EUlagstiftningen. Dock ger EU-lagstiftningen möjlighet till undantag för viss småskalig livsmedelsproduktion samt vid försäljning direkt till konsument. I Sverige har det införts nationella regler som går utöver EU-lagstiftningen som kan innebära administrativ börda och kostnader för småproducenterna, samtidigt som omfattningen av verksamheten är så liten och ofta så lokal att det inte kan sägas finnas några större folkhälsorisker. Mat som hanteras på ett felaktigt sätt kan vara skadlig för hälsan. Samtidigt leder arbetet med att minimera riskerna till oproportionerliga effekter. Vi vill att småskaliga livsmedelsproducenter ska undantas från vissa livsmedelskontroller och att livsmedelslagstiftningen ska börja tillämpas mer restriktivt och proportionerligt utifrån livsmedelsproducentens storlek. Vikten av bra konsumentinformation, i stället för förbud, blir särskilt tydlig vid småskalig försäljning och försäljning direkt till kund. Genom tydlig information kan vägen mellan livsmedelsproducent och konsument kortas och bygga på relationer och delad glädje inför bra mat i stället för kontroller. Småskaliga livsmedelsproducenter ska om möjligt undantas från vissa livsmedelskontroller och livsmedelslagstiftningen ska börja tillämpas mer restriktivt V

10 Enklare myndighetskontakter För livsmedelsproducenter krävs det många olika myndighetskontakter för att kunna bedriva sin verksamhet. Det är viktigt att det är enkelt att driva företag. Regelkrånglet måste därför minska. Därför behövs ett en dörr in -system, det vill säga en enda kontaktpunkt gentemot det offentliga när man driver en livsmedelsverksamhet. Inom skogssektorn har man arbetat mycket för att göra myndighetskontakterna enklare, nu tycker vi det är dags att vi gör samma sak för livsmedelsproducenterna. Exempel från verkligheten: En småskalig spritdrycksproducent har idag flera olika myndigheter att förhålla sig till. - Folkhälsoinstitutet vad gäller allmänna frågor om alkohol - Skatteverket gällande skatteupplag, inklusive tillverkningstillstånd, och punktskatter - Livsmedelsverket för livsmedelskontroll - Polisen - Kommunen - Arbetsmiljöverket - Räddningstjänsten kommunalt - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för frågor om explosionsfarlig verksamhet - Kommun och/eller länsstyrelse vad gäller miljömässiga frågor för det fall produktionen skulle öka över kg etanol per år Alla dessa olika myndigheter som en enskild livsmedelsproducent måste förhålla sig till förtar mycket av den entreprenörsanda som driver egenföretagare. Därför bör det undersökas huruvida det går att förenkla hanteringen av myndighetskontakter i dessa fall, och att en enda myndighet blir ansvarig för samordning myndigheterna emellan samt att det är till denna enda myndighet som livsmedelsföretagaren behöver vända sig till. Förenkla myndighetskontakterna för livsmedelsproducenter och se över huruvida en myndighet kan bli huvudansvarig för kontakterna NM

11 Primärproducenter Svenska primärproducenter skapar förstklassig mat i Sverige vad gäller låg antibiotikaanvändning, högt djurskydd och god djurhälsa. Dessutom är miljö- och klimatpåverkan för svenskt lantbruk förhållandevis låg. Svensk primärproduktion skapar även tillväxt, arbetstillfällen och biologisk mångfald. Därmed är anledningarna till att värna svenskt lantbruk många. Relevanta myndigheters regleringsbrev Vi vill att det ska vara enklare, billigare och roligare att vara lantbrukare och det måste genomsyras i alla led, från politiska beslut till myndigheters beslut och genomförande. Ett steg i detta är att mer systematiskt arbeta med en helhetssyn och att proportionalitet bör vägas in i myndigheters beslut. Därför är det viktigt att vi ser över relevanta myndigheters instruktioner i regleringsbrev så att de ständigt väger in vilka konsekvenser deras beslut innebär och huruvida konsekvenserna är rimliga. Se över relevanta myndigheters instruktioner så att beslut och konsekvens står i proportionerligt förhållande till varandra Moderniserad djurskyddslagstiftning Sverige har ett av världens högsta djurskydd och vår syn på djur skiljer sig från många andra länders. De flesta lantbrukare i Sverige gör ett fantastiskt jobb med sina tamboskap och ser ett mervärde i djuren. Tack vare att svenska lantbrukare dagligen sköter om sina djur på ett bra sätt har vi en mycket god djurhälsa i Sverige och därmed behöver vi inte ge lika mycket antibiotika till djuren jämfört med resten av världen. Faktum är att Sverige har EU:s lägsta antibiotikaanvändning vad gäller tamboskap. Vi ska vara mycket stolta över svensk djurproduktion och vårt djurskydd, och vi är övertygade om att vårt svenska djurskydd och djurhälsan i Sverige har goda möjligheter att vara en större nisch internationellt, för de kunder som är beredda att betala mer för att få kött från djur som har mått bra. Därför är det viktigt att vi inte sänker djurskyddet i Sverige och i stället utvecklar det till en fördel. Dock måste vi fortsätta arbeta för att höja djurskyddet inom EU så att det närmar sig svensk standard. Vi måste även fortsätta arbeta för att de djurskyddsbestämmelser som gäller i EU efterlevs och att det blir konsekvenser för länder som bryter mot vår gemensamma lagstiftning. Vi ser dock att den svenska djurskyddslagstiftningen i vissa kan moderniseras och förenklas, så att djuren mår bättre samtidigt som det blir enklare för uppfödaren. Ett exempel är ditiden för gris. Idag avvänjs en smågris från di först vid fem veckors ålder. Det går hårt åt suggan att ge di i fem veckor, som ofta magrar eftersom hon har svårt orkar äta så pass mycket mat som det krävs för att hålla igång mjölkproduktion i fem veckor. Det skapar även problem då en mager sugga mycket lättare får bogsår. NN

12 Dessutom har antalet smågrisar per sugga ökat, vilket gör diperioden ytterligare mer påfrestande för suggan. En förkortning till fyra veckor skulle inte ha någon negativ inverkan på smågrisarna, eftersom storleken på smågrisarna vid fyra veckor idag är mycket större än den var då denna lag infördes, men det skulle spara mycket på suggans krafter. Vi ser även att kontakterna mellan veterinär och djurproducent kan vara ansträngda på grund av rädsla för anmälan. Precis som människor kan exempelvis en gris bli halt några dagar utan några större hälsoproblem. Dock förekommer det att djurproducenter är rädda för att till exempel skicka ett halt djur till slakt på grund av eventuell anmärkning av inspekterande veterinär. I stället skickas djuret till destruktion och når aldrig livsmedelskedjan. Vi menar att denna rädsla kan leda till ett onödigt matsvinn. Syftet och målet med svensk djurskyddslagstiftning bör vara att djuren mår bra och är hälsosamma, vi vill därmed se en mer målstyrd lagstiftning som säkerställer detta men där vägen dit kan variera. Göra en översyn av djurskyddslagstiftningen där det går att modernisera den så att djuren mår bättre samtidigt som det blir enklare för uppfödaren Utbildning För att öka svensk konkurrenskraft krävs det duktiga och kunniga lantbrukare. Då behöver vi naturbruksgymnasier som erbjuder en god och relevant utbildning. Idag sker rekryteringen till naturbruksgymnasierna inte nationellt, men genom att ge dem generell riksrekrytering ger vi skolorna en bättre möjlighet att specialisera sig och därmed höja kvaliteten. Det är även viktigt att högre utbildning, exempelvis vid SLU, kopplas till praktik då lantbruk är ett praktiskt yrke. Vidare anser vi att ytterligare fokus bör läggas på företagsekonomi och företagsledning. En lantbrukare är en företagare, vilket tyvärr ofta glöms bort och för att öka effektivitet och lönsamhet är det av yttersta vikt att företagsdelen förbättras inom lantbruket. Ge naturbruksgymnasierna generell riksrekrytering för att höja kvaliteten Lägga ytterligare fokus på företagsekonomi och företagsledning inom de högre utbildningarna och att mer praktik inkorporeras i dessa utbildningar Framtidens jordbruk Svensk livsmedelsproduktion har generellt sett en lägre miljö- och klimatpåverkan jämfört med andra länder. Miljöhänsyn är en naturlig del i en lantbrukares arbete och inom ramen för landsbygdsprogrammet ges miljöersättningar och stöd till ekologiskt produktion. Sverige var det enda landet i EU som hade en skatt på handelsgödsel, vilket var ytterligare en fördyrande kostnad för svenska lantbrukare. Alliansen valde att NO

13 ta bort denna skatt eftersom handelsgödsel redan är så pass dyrt, med eller utan skatt, att ingen lantbrukare vill använda det mer än nödvändigt. Uppföljningar visar också att användandet av handelsgödsel inte har ökat, trots att skatten är borttagen. Trots detta vill Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet återinföra denna skatt, en skatt som bara skulle ge en ökad kostnad för svenska lantbrukare utan någon som helst positiv miljöeffekt. VI tror inte att en straffbeskattning svenskt lantbruk är rätt väg att gå. En dyrare svensk livsmedelsproduktion skulle endast leda till att fler konsumenter väljer billigare importerad mat, som producerats under sämre villkor. Vi är övertygade om att framtidens hållbara jordbruk i stället handlar om teknikutveckling. Genom teknikutveckling kan exempelvis lantbrukare använda bekämpningsmedel mer effektivt genom att utnyttja teknik såsom GPS. Framtidens teknik och framtidens jordbruk handlar även om modern växtförädling och växtförädling. VI har en teknikneutral inställning till växtförädlingens olika metoder, vilket bland annat innebär att vi har inte har något emot GMO-tekniken i sig, det absolut viktigaste är att maten vi äter är säker och producerad under goda villkor. GMO kan vara ett viktigt verktyg för framtiden, under förutsättning att det används med försiktighetsprincipen som ledstjärna. Genom växtförädling går det att utveckla grödor som exempelvis står emot klimatförändringar och insektsangrepp, vilket minskar behovet av bekämpningsmedel. Förutsättningar för ekologisk produktion För att säkra framtidens livsmedelsförsörjning måste vi ha både konventionell och ekologisk produktion. De två produktionssätten har olika fördelar och nackdelar, och svensk livsmedelsproduktion, oavsett ekologisk eller konventionell, har generellt sett en låg miljö- och klimatpåverkan, därför menar vi att en ökning av båda dessa former ska ses som en global miljöinsats eftersom vi då avlastar mer hårt exploaterade områden. Vår utgångspunkt är att maten vi äter ska vara hälsosam samtidigt som vi minskar livsmedelsproduktionens miljö- och klimatpåverkan. Den ekologiska sektorn tar allt mer marknadsandelar, år 2013 ökade försäljningen av de ekologiska varorna med procent. Det visar att det är en marknad som fungerar utan för mycket politisk inblandning, och tillväxten bör främst styras av konsumenternas efterfrågan. Samtidigt är det viktigt att politiken inte ger den ekologiska produktionen regler som skapar flaskhalsar och skapar andra hinder för att nå ut till marknaden. Därför är det viktigt med långsiktiga ramar och tydliga regler. NP

14 Gårdsförsäljning Intresset för mikrobryggerier och hantverksmässig bryggning av öl tilltar. Antalet mikrobryggerier i Sverige har tredubblats de senaste åren, vilket är en spännande utveckling. Men det går inte att köpa ölen på plats. Detsamma gäller övrig alkohol, såsom whisky eller vin. Vi tycker att det är hög tid att vi öppnar upp för gårdsförsäljning av alkohol i Sverige. Det skulle ge näringen ett lyft och ytterligare öka incitamentet för att besöka dessa gårdar. Det handlar om produkter som ligger i den övre prisklassen och risken för att det skulle leda till överkonsumtion av alkohol är försvinnande liten. Systembolagets checklista för att få ingå i deras sortiment är ibland svåra att möta för de mindre alkoholproducenterna, exempelvis mikrobryggerier. Genom att tillåta gårdsförsäljning ökar vi möjligheterna för dessa företag att överleva. Gårdsförsäljning skulle även kunna bidra till att lyfta besöksnäringen och utveckla gastroturism runt om i Sverige. Fortsätta verka för ett införande av gårdsförsäljning i Sverige Enklare för slakterier I dag finns ingen möjlighet för en företagare utan eget tillstånd att samlokalisera sig med en etablerad slaktare. Trots att lokaler och utrustning är desamma krävs separata tillstånd för varje juridisk eller enskild person. Detta försvårar för företagare att etablera sig utan stora, initiala investeringskostnader och det förhindrar även diversifieringen på landsbygden. VI menar att detta är orimligt och en förändring i detta är ett enkelt steg för att skapa företag och arbetstillfällen på landsbygden. Därför vill vi att tillståndet för en viss slakterilokal ska kunna utsträckas till att inkludera alla som arbetar i lokalen. På så sätt möjliggör vi för fler företagare att gå samman för att dela på kostnader och fler kan ha småskalig produktion som en bisyssla. Ett tillstånd för slakterilokal bör inte vara knutet till en juridisk eller enskild person utan snarare till lokalen som sådan. På så sätt kan flera gå samman och dela på en slakterilokal För att få starta en ny slakteriverksamhet krävs i de flesta fall ett godkännande av Livsmedelsverket. Godkännandet kan dock lämnas först efter en kontroll av den färdiga anläggningen. Detta kan medföra stora merkostnader för åtgärder och kompletteringar om fel upptäcks efter det att byggnationen av en ny lokal är klar. För att åtgärda detta vill vi att Livsmedelsverket ska få i uppdrag att ta fram en handbok med en checklista för uppförande av slakterilokal. Genom att följa instruktionerna i handboken ska företagaren kunna försäkra sig om ett godkännande. Denna handbok NQ

15 ska också kunna användas som stöd för kommunernas kontrollanter av verksamheten i ett senare skede. Livsmedelsverket ska ta fram en handbok för uppförande av slakterilokal, för att man på så sätt vid byggnationen ska kunna undvika kostsamma misstag som senare måste åtgärdas NR

16 Konsumenter En välinformerad konsument kan göra ett välinformerat val. Men idag kan det vara svårt att veta vad som är ett klokt val. Vi vill att det ska bli enklare när du står i matbutiken, att du ska få bättre offentlig mat och att matfusket ska bekämpas. Maten är en viktig del av våra liv och påverkar oss i stor omfattning, därför är det viktigt att politiken ger konsumenten goda förutsättningar. Dock tycker vi inte att det är politikernas uppgift att bestämma vad du ska äta genom att exempelvis införa punktskatter för socker eller kött. Vi är övertygade om att människor ska få bestämma själva över vad de har på tallriken. Livsmedelsbedrägerier Vår utgångspunkt är att det aldrig ska löna sig att fuska eller bryta mot lagen. Dock läser vi ofta om hur livsmedelsbedrägerierna breder ut sig och hur organiserade kriminella grupperingar runt om i Europa tjänar pengar på att exempelvis sälja olivolja som innehåller smörjolja eller honung som innehåller sockerlösning. Det absolut viktigaste för att motverka livsmedelsbedrägeri är att alla länder inom EU gemensamt arbetar med denna fråga, eftersom mycket mat exporteras och importeras inom den inre marknaden. Därför vill vi att detta är en fråga som ska prioriteras högre på EUnivå och att gemensamma insatser görs. Konsumenter ska känna sig trygga med maten de äter och bedrägerier ska aldrig löna sig. Sverige ska vara en drivande röst för att EU i större utsträckning ska prioritera frågan om livsmedelsbedrägeri och att bedrägerier aldrig ska löna sig Ursprungsmärkning Det är viktigt att konsumenten kan göra smarta och välinformerade val i matbutiken och att man känner sig trygg med maten man äter. Eftersom bland annat svensk mat har mervärden i form av högt djurskydd, låg antibiotikaanvändning bland tamboskap och en mindre miljö- och klimatpåverkan tycker vi att det ska vara enkelt för konsumenten att välja den typen av mat. Därför vill vi fortsätta arbeta för att det ska införas en tydlig ursprungsmärkning i EU. Idag finns det en EU-gemensam ursprungsmärkning för nötkött, som anger var djuret är fött, uppfött och slaktat. När EU:s medlemsländer skulle besluta om ursprungsmärkning av gris, får, get och fjäderfä valdes en linje som innebär att det bara ska märkas var djuret är uppfött och slaktat. Vi menar att det lurar konsumenten eftersom det då går att flytta djuret ett par månader innan slakt, från ett land till ett annat, och på så sätt ändra ursprunget hos djuret. Risken är överhängande att det leder till en utökad flyttcirkus av djur runt Europa. Det är viktigt att en ursprungsmärkning utformas på sådant sätt att det inte påverkar svenska producenter på ett negativt sätt. NS

17 Verka för att vi får en tydlig och korrekt ursprungsmärkning av kött inom EU Matsvinn Ett minskat matsvinn är en viktig del för att nå ett mer hållbart samhälle, och FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation) uppskattar att ungefär en tredjedel av all mat som produceras i världen, slängs. I Sverige slängs ungefär en miljon ton matavfall och vi svenskar slänger i snitt var fjärde matkasse vi bär hem, vilket motsvarar 72 kg mat om året. Det är framför allt mat i slutet av värdekedjan som människor i Nordamerika och Europa slänger mest av och det är just i slutet av värdekedjan som produkten har sin största miljöpåverkan. Även om matsvinn huvudsakligen är en konsumentfråga finns det åtgärder som politiker kan göra. Ett exempel är att ge hem- och konsumentkunskapen i skolan, en mer framskjuten roll och utökad undervisningstid. Det hade gett hållbarhetsfrågorna en större plats i skolan. Vidare anser vi att kommunerna behöver se över sina rutiner för att förhindra onödigt matavfall och därigenom minska matsvinnet eftersom det är viktigt att kommuner är föregångare i dessa frågor. Att hem- och konsumentkunskapen i skolan bör lyftas högre upp på agendan för att ge hållbarhetsfrågorna större plats Att kommunerna behöver se över sina rutiner för att förhindra onödigt matavfall Eftersom de flesta handlare och konsumenter i Sverige till skillnad från stora delar av övriga EU hanterar äggen som kylvara borde Sverige inte behöva ha samma regler som övriga EU. Svenska ägg i kylförvaring håller långt mycket längre än det sista datum som EU tillåter vilket medför att svenska handlare varje månad tvingas slänga mängder av fullt ätbara ägg. Därför vill vi driva frågan om ett undantag för Sverige från dagens EU-regler vad gäller datummärkning av ägg eller än hellre en förändring av de EU-gemensamma reglerna. Minska matsvinnet och kasseringen av fullt ätbara ägg genom att driva frågan om ett undantag för Sverige från dagens EU-regler vad gäller datummärkning av ägg eller en förändring av de EU-gemensamma reglerna För att vi ska bli mer medvetna kring matsvinn och vad vi kan göra åt det föreslår vi att Livsmedelsverket riktar breda informationsinsatser mot hushållen för att på så sätt minska matsvinnet. Ett alternativ är exempelvis en receptbok för rester, information om vilka livsmedel man blir sjuk av att äta om de är gamla och hur livsmedel ska förvaras. Ge Livsmedelsverket ett permanent uppdrag om att bedriva informationskampanjer för att minska matsvinnet NT

18 I dag märks i regel vår mat med bäst före, vilket många tolkar som att maten inte är ätbar efter utsatt datum. Dock är mycket mat fullt ätbar även många dagar efter bäst före-datum. Bäst-före-datum anger till vilket datum då livsmedlet förväntas behålla sin kvalitet. Inte hur länge livsmedlet är säkert att konsumera. Vi vill verka för en översyn av dagens datummärkning av livsmedel. En väg att gå skulle kunna vara att ändra märkningen bäst före, till minst hållbar till, för att på så sätt förtydliga att maten per automatik inte är dålig när den har passerat utsatt datum. Enligt en undersökning från Livsmedelsverket litar främst människor i åldrarna år på sina sinnen när det gäller att fastställa huruvida en matvara är för gammal eller ej, medan exempelvis åringar i högre grad går efter bäst föredatum. Vi behöver bli bättre på att känna, smaka och lukta på våra matvaror innan vi slänger dem. Verka för en översyn av datummärkningen av livsmedel i syfte att minska matsvinnet I exempelvis Storbritannien har man kommit mycket längre än i Sverige på att undersöka kundernas beteende och varför hushållen slänger mat. Vi önskar stärka forskningen kring detta och applicera resultaten så att handeln exempelvis kan anpassa förpackningarna efter kundernas beteende både hemma och i affären. Stärka forskningen kring kundernas beteende och varför hushållen slänger mat NU

19 Bra mat i offentlig verksamhet Eleverna i skolan, patienterna på sjukhuset eller de äldre på det särskilda boendet har inte samma möjlighet att välja vilken mat som serveras. Därför är det viktigt att politikerna tar ansvar och säkerställer att den mat som serveras är nyttig, producerats under goda förhållanden och smakar gott. Offentlig upphandling År 2013 upphandlades livsmedel i den offentliga sektorn för 8,9 miljarder kronor. Kommuner och landsting är med andra ord stora aktörer på livsmedelsmarknaden, och har därmed stora möjligheter att påverka och det är viktigt att barnen i skolan, patienterna på sjukhusen och våra äldre ska få bra och näringsrik mat. Vi tycker att pris inte alltid ska styra val av mat, utan även miljöpåverkan och djurskydd borde vara viktiga faktorer. Genom att även ta hänsyn till dessa har svensk mat goda möjligheter att vinna upphandlingar. Ofta vågar inte kommuner och landsting upphandla efter andra kriterier än pris eller så saknar de rätt kompetens. Dock har det kommit EU-direktiv som förtydligar att även miljöpåverkan och djurskydd kan ställas som krav vid offentlig upphandling. Därmed finns det alla möjligheter till att använda offentlig upphandling för att gynna bra mat i offentlig verksamhet. Dock menar vi att de som upphandlar måste ta ansvar för skattebetalarnas pengar och upphandla förnuftigt, och de svenska producenterna måste arbeta för att vara mer konkurrenskraftiga i upphandlingar. Vi vill att fler ska upphandla smart, på så sätt kan vi få bättre mat i offentlig verksamhet och stödja mat som producerats under goda förhållanden. Därför kommer vi att ta vårt ansvar och utbilda våra lokala politiker i offentlig upphandling och hur de kan använda det som ett politiskt verktyg. Verka för att fler kommuner och landsting upphandlar bra mat som producerats under goda villkor, och inte bara låter priset styra Matpolicy i kommuner och landsting God, inbjudande och näringsrik mat är en viktig del för välbefinnandet. Våra äldre ska se fram emot måltiderna och barn ska få en naturlig relation till maten som lagas. I Sverige serveras dagligen tre miljoner måltider i offentlig regi. Vi vill att alla kommuner och landsting ska införa en matpolicy för de offentliga måltiderna. De äldre ska nås av doften av nylagad mat och barnen ska kunna vara med och baka och laga mat i köket på förskolan. Mat ska inte bara ses som föda, utan för många är det dagens höjdpunkt. Därför tycker vi det är viktigt att alla kommuner och landsting tänker på vad som serveras i den offentliga sektorn och gör medvetna val. NV

20 Mat i den offentliga sektorn behöver prioriteras högre på den politiska agendan, och vi tror att en matpolicy är ett viktigt steg på vägen. Micromat ska inte ges till de äldre bara för att det är enklare och billigare, det är viktigt att vi ser mat som något mer, att vi ser matens mervärde. Sträva efter att alla kommuner och landsting ska införa en matpolicy för de offentliga måltiderna OM

21 Fiske och vattenbruk Den största delen av vår fiskepolitik bestäms gemensamt på EU-nivå. Fiskerinäringen är oerhört reglerad och kantas av mycket byråkrati. I grunden är det bra att fisket, precis som allt nyttjande av naturens resurser, är noga kontrollerat, men samtidigt måste vi även överväga vad som är proportionerligt. Nya Moderaterna har varit drivande i förändringen av EU:s nya fiskepolitik. Den nya fiskepolitiken innebär bland annat att det kommer att råda ett utkastförbud, det vill säga det inte längre är tillåtet att kasta fullt ätbar fisk överbord, som därefter sällan överlever. På så sätt kan vi få koll på hur mycket fisk som faktiskt fiskas upp och inte bara hur mycket som tas i land. Nya Moderaterna har även arbetat för att fiskekvoterna, det vill säga hur mycket man får fiska på varje bestånd, ska baseras på forskning och vara långsiktigt hållbara. Men det finns mer vi kan göra för att förbättra fisket. Vi föreslår att det, inom det småskaliga fisket, ska vara tillåtet att ha flera redskapstyper samtidigt. Det är framför allt det småskaliga fisket som är beroende av att kunna fiska flera arter samtidigt, men för att göra det krävs det olika redskap. Genom att tillåta att de småskaliga fiskebåtarna får ha fler redskap kan vi underlätta deras möjligheter till att fiska. Eftersom vi kommer att ha ett utkastförbud och kvoter torde det räcka för att säkerställa hållbart fiske, och därmed borde det göras en översyn kring möjligheterna att använda flera redskapstyper samtidigt i det småskaliga fisket. Verka för att det småskaliga fisket ska kunna använda sig av flera redskapstyper samtidigt Vi ser stor potential för ett ökat vattenbruk om det görs på ett sätt som är miljövänligt, exempelvis i näringsfattiga sjöar och vattendrag som har påverkats av människan och där det behövs näringstillförsel. Därför är det viktigt att vi för en politik som skapar goda förutsättningar för vattenbruket. Exempelvis vill vi göra en översyn av strandskyddreglerna eftersom de idag även sträcker sig ut i vattnet, vilket kan försvåra för vattenbruket. Jordbruket står i dag för en stor del av utsläppen av kemikalier och näringsämnen i landets vattendrag. Blåmusslor fungerar som reningsverk då de är effektiva filtrerare som livnär sig på näringsrika partiklar och plankton. Musselodling i stor skala skulle därför kunna fungera som ett komplement till andra åtgärder för att minska övergödningen och återföra värdefull näring från hav till land. Vid sidan av att vi äter musslor skulle musslorna också kunna användas till animaliefoder. Därigenom skulle även konsumtionen av fiskmjöl kunna minska och på sikt kanske även kunna fasas ut. I dagsläget lämpar sig musselodling som miljöåtgärd bäst på västkusten där förutsättningarna för odling är bättre än i Östersjön. Göra en översyn av strandskyddet för att underlätta för vattenbruk där det är lämpligt Föra en politik som hjälper till att utveckla nya metoder för vattenbruk som samtidigt är så skonsamma för miljön som möjligt ON

22 Vilt Vilt är ett fantastiskt kött, djuren lever fria i naturen, utan antibiotika och utan transporter och det är dessutom ett mer klimatsmart kött. Cirka 4 % av allt kött som äts i Sverige är viltkött och vi har ungefär jägare i vårt land. Men det går att göra viltkött mer lättillgängligt, och över hälften av oss svenskar vill äta mer viltkött. Försäljning av vildsvinskött I Sverige har vildsvinsstammen vuxit explosionsartat de senaste 20 åren, vilket orsakar problem för många lantbrukare som får sina jordbruksgrödor förstörda när vildsvinen bökar efter mat. I Sverige beräknas vi ha ca vildsvin, dock är det en siffra som är ganska osäker. Förmodligen kommer stammen att fortsätta öka och sprida sig och vi är bara i början av vildsvinens utbredning. Vildsvinens höga förökningstakt medför att en lokal population kan fördubblas årligen under gynnsamma förhållanden. Tack vare vildsvinens förökningstakt finns det stora möjligheter att öka avskjutningen av djuren och få ut mer kött på marknaden, men då måste det löna sig att fälla vildsvinet och sedan sälja köttet. Vildsvin kan dock vara bärare av parasitsjukdomen trikinos. Sjukdomen smittar inte mellan människor och är behandlingsbar rapporterades ett fall trikinos där vildsvinskött var den troliga smittorsaken. Dessförinnan har det inte rapporteras några fall med inhemsk smitta i Sverige på 35 år. Hur sjuk man blir beror på hur många trikiner man får i sig. Upptäcks smittan tidigt är den behandlingsbar med antiparasitmedel. Trikiner påvisas årligen hos 2-7 svenska vildsvin, vilket totalt är mindre än 0,1 procent av undersökta djur. Om köttet är för egen konsumtion kan jägaren själv ta ett trikinprov och skicka in till ett godkänt laboratorium. Om köttet ska säljas vidare måste en vilthanteringsanläggning, det vill säga slakterier för vilt som är godkända av Livsmedelsverket, hantera köttet och köttet måste besiktigas av officiella veterinärer, anställda av Livsmedelsverket. Detta för att säkerställa att vildsvinskött som kommer ut på marknaden är fritt från trikiner. I grunden är en säker livsmedelshantering viktig, människor måste känna sig trygga med maten man äter. Problemet är att avsättningsmöjligheterna för vildsvinsköttet är begränsade med nuvarande krav på att köttet måste gå via vilthanteringsanläggning, eftersom många har långt till närmsta anläggning och eftersom priset som anläggningarna betalar kan upplevas som för lågt för att skapa incitament. Vi föreslår därför att jägaren ska kunna sälja vildsvinskött direkt till konsument, endast med kraven att det är testat för trikiner på samma sätt som jägaren idag själv gör för egenkonsumtion och att jägaren ska kunna presentera ett intyg på att köttet testats för trikiner. Det testet är enkelt att ta och kostar cirka 200 kronor. Eftersom jägaren enligt vårt förslag säljer endast direkt till konsument kommer det att röra sig om småskalig försäljning, och jägaren kommer att kunna hållas direkt ansvarig för det kött han eller hon säljer. Det enkla provet, den låga kostnaden, småskaligheten och det OO

23 direkta ansvaret talar för att jägaren inte finner någon anledning till att missköta sitt ansvar och inte trikintesta köttet innan försäljning. Dock menar vi att man kan överväga huruvida jägaren måste genomgå en viltundersökningsutbildning med ett avsnitt om trikiner för att få sälja vildsvinskött. Jägaren ska, efter att ha lämnat in ett trikinprov, kunna sälja vildsvinskött direkt till konsument Utfodring av vildsvin Genom att förbättra möjligheterna till jakt på vildsvin kan vi även öka utbudet av vildsvinskött. Den nationella förvaltningsplanen för vildsvin innehåller information och rekommendationer och hur utfodring och åtling bör gå till. På vissa håll i landet finns det problem då ingen har en mer övergripande bild över vildsvinsstammen och hur mycket utfodring och åtling som genomförs. Detta kan orsaka exempelvis för mycket utfodring vilket gör det svårt att hålla vildsvinsstammen i balans. Därför förslår vi att länsstyrelserna och viltförvaltningsdelegationerna bör få större möjlighet att inte bara ge rekommendationer utan också utfärda regionala bestämmelser. Regler om utfodring och åtling är lämpliga att besluta om på regional nivå, eftersom situationen skiljer sig kraftigt åt runt om i landet. Att säkra den regionala förankringen är viktigt för att få acceptans för besluten. Dock är det viktigt att poängtera att vi inte vill förbjuda utfordring som sådan, utan att den snarare bör skötas på ett klokare sätt för att minimera skador och hålla stammen i balans. Att regler om utfodring och åtling ska beslutas på regional nivå av länsstyrelser och viltförvaltningsdelegationer med en god regional förankring Åtel- och viltkameror Åtel- och viltkameror används för att underlätta vildsvinsjakten eftersom kamerorna kan visa när och hur många vildsvin som går fram till åtelplatsen. Det är ett viktigt verktyg för att förbättra vildsvinsjakten. Därför menar vi att det bör bli tillåtet med kameraövervakning av vilt och kameraövervakning av åtelplatsen. Undantag från tillståndsplikten enligt kameraövervakningslagen är nödvändigt. Införa undantag från tillståndsplikten när det gäller åtel- och viltkameror OP

24 Mer vilt i de offentliga köken Genom att öka efterfrågan av viltkött kan vi stimulera till mer jakt. Vi vill verka för att öka efterfrågan eftersom det är ett klimatsmart och bra kött. Inom vård, skola och omsorg serveras det varje dag omkring 4,5 miljoner måltider. Genom att kommuner och landsting upphandlar mer viltkött, och då särskilt vildsvinskött, skulle efterfrågan öka kraftigt vilket i sin tur skulle öka intresset för vildsvinsjakten. Att fler kommuner och landsting upphandlar viltkött till de offentliga köken Slaktavfall från vilt Tidigare var det tillåtet för vilthanteringsanläggningarna att gräva ner slaktavfallet från vilt eftersom slaktavfall från vilt anses ha en låg risk för sjukdomar. Dock har det skett en lagändring som tvingar vilthanteringsanläggningarna att föra slaktavfallet till destruktion. Det innebär en relativt hög kostnad vad gäller både transport och därefter destruktion. Det kan vara särskilt problematiskt för de mindre vilthanteringsanläggningarna där dessa kostnader blir för tunga att bära. Det är viktigt att vi har vilthanteringsanläggningar i hela landet för att på ett bra sätt kunna få ut mer vilt till konsumentledet. Därför föreslår vi att en väl avvägd gräns införs vad gäller hantering av slaktavfall så att de mindre vilthanteringsanläggningarna kan få ett undantag från lagen och därmed kunna gräva ner slaktavfall. Verka för fler vilthanteringsanläggningar och att de mindre anläggningarna får ett undantag vad gäller hantering av slaktavfall OQ