Värmepumpens inverkan på elnätet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Värmepumpens inverkan på elnätet"

Transkript

1 Värmepumpens inverkan på elnätet Linus Grönvall & Jonas Nyman Författare B o.s.v. Högskolan på Åland serienummer 03/2014 Program Maskinteknik Mariehamn 2014 ISSN Mariehamn 2009

2 Examensarbete Högskolan på Åland Utbildningsprogram: Författare: Arbetets namn: Handledare: Uppdragsgivare: Maskinteknik Linus Grönvall & Jonas Nyman Värmepumpens inverkan på elnätet Göran Henriksson Kraftnät Åland Abstrakt: Detta arbete är utfört åt Kraftnät Åland AB med syftet att undersöka hur olika värmepumpar påverkar elnätet. Eftersom effekttopparna bara har stigit de senaste åren och mängden värmepumpar ökar så har detta arbete utförts för att undersöka om det finns något samband mellan dessa saker. Arbetet har utförts genom att undersöka elförbrukningsdata från olika användare med värmepumpar både före och efter installation av värmepumpen. Grafer över förbrukningen som funktion av temperaturen har gjorts över enskilda förbrukare med olika värmepumpar, det totala ålandska elnätet och enskilda områden med endast värmepumpar som uppvärmningskälla. Dessa grafer har jämförts med varandra och med teoretiska grafer för att se om uppvärmningsbehovet har ändrats. Som resultat har vi fått att elbehovet för uppvärmning har ändrats samt att beroende på vilken sorts värmepump man har så påverkas elnätet på olika sätt. Nyckelord (sökord): Värmepump, funktion, elnät, inverkan, COP, luft/luft värmepump, luft/vatten värmepump, bergvärme, jordvärme Högskolans serienummer: ISSN: Språk: Sidantal: 03/ Svenska 39 Inlämningsdatum: Presentationsdatum: Datum för godkännande:

3 Degree Thesis Högskolan på Åland / Åland University of Applied Sciences Study program: Author: Title: Academic Supervisor: Technical Supervisor: Marine engineering Linus Grönvall & Jonas Nyman The Effect of the Heat Pump on the Power Grid Göran Henriksson Kraftnät Åland Abstract: This work is carried out for Kraftnät Åland AB with the purpose to investigate how different heat pumps affect the power grid. Since the power peaks are getting bigger every year and the amount of heat pumps is increasing this work has been conducted to examine whether there is any connection between these things. The work has been carried out by examining electricity consumption data from different users with heat pumps, both before and after installation of the heat pump. Graphs of consumption as a function of temperature have been made from consumers with various pumps, the total power grid and single areas with only heat pumps as heating source. These graphs have been compared with each other and with theoretical graphs to see if the heating demand has changed. As a result, we concluded that the electricity demand for heating has changed, and that depending on the type of heat pump you have the effect on the grid will be different. Key words: Heat pump, function, power grids, affect, COP, air / air heat pump, air / water heat pump, geothermal heat Serial number: ISSN: Language: Number of pages: 03/ Swedish 39 Handed in: Date of presentation: Approved on:

4 INNEHÅLL 1. INLEDNING Uppdragsgivare Syfte Metoder Jämförande av mätdata Intervjuande av branchfolk Material från tillverkare Andra arbeten inom samma område Begränsningar VÄRMEPUMPEN Uppbyggnad och funktion Förångaren Kompressorn Kondensorn Strypanordningen Köldmedium eller arbetsmedium Kompressorprocessen Värmekällor Luft Jord Berg Värmefaktorn (COP) EFFEKTIVITETEN HOS DE OLIKA VÄRMEPUMPARNA Luft Jord Berg ELFÖRBRUKNINGEN PÅ ÅLAND... 14

5 5. FÖRÄNDRING AV UPPVÄRMNINGSBEHOVETS ELBEROENDE Direkt el teoretisk Luft/luftvärmepump teoretisk Bergvärme teoretisk Oljeeldning/biobränsle Sammanställning av de teoretiska graferna Den verkliga förändringen på det totala nätet VÄRMEPUMPARNAS INVERKAN PÅ ELNÄTET Luft/luft Luft/vatten Jord/berg Jämförelse med teorin Jämförelse med hela elnätet Jämförelse med luftvärmepump Byte från icke elbaserad uppvärmning till värmepump Byte från icke elbaserad uppvärmning till bergvärmepump Komplement med luft/luftpump till icke elbaserad uppvärmning ANVÄNDNING AV DE OLIKA PUMPTYPERNA PÅ ÅLAND Luft Berg SLUTSATSER Inverkan på elnätet i nuläget Den totala förbrukningen på Åland Luftvärmepumpar Berg/jordvärmepumpar Inverkan på elnätet i framtiden Ökande mängd luftvärmepumar Ökande mängd berg/jordvärme... 37

6 KÄLLOR... 38

7 1. INLEDNING 1.1. Uppdragsgivare Vår uppdragsgivare för detta arbete är Kraftnät Åland Ab. Kraftnät Åland Ab äger och driver stamnätet för elkraften på Åland vilket motsvarar ca 300 km långa 110 kv och 45 kv ledningar med stationer, utlandsförbindelser och IT-system. Eftersom Kraftnät Åland Ab är ansvariga för el på Åland så har de ansvaret att se till att balans råder mellan produktion/införsel och elförbrukningen samt att det finns reservkraft i stamnätet då elförbrukningen blir högre än normalt Syfte Kraftnät Åland har gjort mätningar på att den totala elenergiförbrukningen har ökat varje år samt att de uppmätta effekttopparna bara blir högre. De höga effekttopparna kan orsaka problem på elnätet eftersom den tillgängliga elen snart inte räcker till. Syftet med detta arbete är att undersöka om effekttopparna beror på en ökad användning av olika sorters värmepumpar som uppvärmningskälla. Eftersom det är svårt för Kraftnät Åland att göra någonting åt de höga effekttopparna så kommer vårt arbete mest att gå ut på att undersöka hur det ser ut med användningen av diverse värmepumpar, hur effektiva dessa är i olika förhållanden samt hur de påverkar elnätet. Våra undersökningar skall förhoppningsvis ge Kraftnät Åland en fingervisning på hur elförbrukningen och effekttopparna kommer att bli de närmaste åren när man vet hur mycket värmepumparna påverkar Metoder Jämförande av mätdata Vi har från Kraftnät Åland fått förbrukningsdata för hela det åländska elnätet. Från Elandelslaget och Mariehamns stad har vi fått förbrukningsdata från enskilda användare med olika kända uppvärmningskällor. Förbrukningsdatan från enskilda förbrukare har vi samlat in genom att knacka dörr i de områden där digital avläsning funnits längst tid och frågat om lov att se på deras elanvändning. En fullmakt gjordes med de användare som var med på projektet och dessa lämnades in till Mariehamns stads elverk innan vi fick mätdatan. Från dessa mätdata har vi sedan skapat diagram och tabeller för att kunna jämföra bl.a. elförbrukningen och effekttoppar för olika typer av värmepumpar. 3

8 Intervjuande av branchfolk Vi har intervjuat installatörer av värmepumpar från flera olika firmor på Åland för att få deras uppfattningar om hur värmepumpar påverkar elnätet, för att få mer kunskap om värmepumpar, försöka få reda på hur många värmepumpar som installerats samt även fakta om hur de dimensionerar pumpar vid installation Material från tillverkare Vi har använt oss av flera olika tillverkares material för att studera olika pumptyper, hur dessa fungerar samt hur effektiva de är vid olika förhållanden Andra arbeten inom samma område På internet hittade vi några rapporter över studier som delvis berörde vårt ämne som hade utförts i Sverige. Dessa rapporter lästes igenom för att se vilka metoder som hade använts och vilka resultat som erhållits Begränsningar Vi har i detta arbete valt att inte undersöka inverkan från vattenvärmepumpar. Detta beror på att vi från ÅMHM har fått fakta på att det sedan år 2001 och framåt endast har gjorts 19 st ansökningar om att få dra slingor i hav/sjöar, största delen för egnahemshus. Efter lite studier om vattenvärmepumpar anser vi att denna mängd inte har nån inverkan på de stora effekttopparna. Till detta arbete behövde vi ha timbaserda förbrukningsdata vilket ledde till att vi fick begränsa oss till Mariehamn och Elverkets kunder eftersom att de är enda som har installerat timbaserad mätning. Timbaserad avläsning är ganska nytt så för att få mätdata för några år tillbaka behövde vi även begränsa oss till området Västernäs- Östernäs eftersom att där installerades timbaserad avläsning år

9 2. VÄRMEPUMPEN För dem som inte har så stor kunskap om värmepumpar kommer i detta kapitel en grundläggande beskrivning om hur en värmepump är uppbyggd och fungerar, en sammanfattning om vilka olika värmepumpstyper det finns samt lite hur man bestämmer deras effektivitet Uppbyggnad och funktion En värmepump är en teknisk annordning som överför värme från en kall plats till en varmare. För att denna process skall vara möjlig måste en viss mängd energi tillföras, oftast är det elenergi. Principiellt kan man säga att tekniken i en värmepump är densamma som i en kylanläggning men med den stora skillnaden att en värmepump används för att värma istället för att kyla. Den teknik som man oftast använder sig av i värmepumpar kallas för kompressorprocessen. Kompressorprocessen är uppbyggd av fyra huvudkomponenter: förångare, kompressor, kondensor och strypanordning. Dessa delar är förbundna med ett slutet rörsystem. I systemet cirkulerar även ett köldmedium/arbetsmedium som i vissa delar av kretsen är i vätskeform och i andra delar i gas/ångform Förångaren För att få en vätska att börja koka eller förångas behövs värmeenergi och tillräckligt lågt tryck så vätskan kan börja koka eller förångas vid rätt temperatur. Detta är just vad som erhålls i anläggningens förångare. Förångaren är den del som upptar värmeenergin från den värmekälla som man har (t.ex. luft eller jord) och överför den energin till köldmediet. Det låga tryck som behövs erhålls genom att köldmediet har passerat strypanordningen. När värmeenergin överförs till köldmediet börjar det koka vilket leder till att det går från vätskeform till gasform. (Nydal, Roald, 2010) Kompressorn För att kunna erhålla en förångning av vätskan i förångaren måste den gas som bildas bortföras för att bibehålla den låga tryck som behövs. Kompressorn i anläggningen sköter om detta eftersom att den suger ut gasen som bildas i förångaren. Stoppar kompressorn ökar trycket över vätskeytan tills det råder jämnvikt mellan gas och vätska, därmed avstannar även värmeupptagningen. Gasen som kommer in på kompressorns 5

10 sugsida går in i kompressorn och komprimeras. Vid kompressionen får gasen ett högre tryck och högre temperatur. Från kompressorns trycksida fortsätter den varma gasen vidare till anläggningens kondensor där kondenseringen sker vid högre tempertur än förångningen p.g.a tryckskillnaden. (Nydal, Roald, 2010) Kondensorn Kondensorns uppgift i anläggningen är att avge den värmeenergi som finns i gasen. När gasen passerar kondensorn kyls den ner och återgår till vätskeform, det är i detta skede som den värme som används för uppvärmning avges. Kylmedlet som upptar denna värmeenergi är oftast luft eller vatten. När köldmediet har passerat kondensorn och är på väg till strypanordningen så har det fortfarande ett högt tryck. (Nydal, Roald, 2010) Strypanordningen Strypanordningens uppgift i processen är att släppa in tillräckligt med köldmedie till förångaren och samtidigt se till så att en tillräckligt stor trycksänkning görs så att köldmediet får rätta trycket för att kunna förångas vid tillräkligt låg temperatur. Vid trycksänkningen sänks även köldmediets temperatur. Strypanordningen är oftast en expansionsventil men i mindre anläggningar kan det även vara ett kapillärrör. Efter att köldmediet har passerat strypanordningen så fortsätter det till förångaren och processen upprepas. (Nydal, Roald, 2010) Köldmedium eller arbetsmedium Ett köldmedie är den värmebärande vätskan som cirkulerar i kretsen.som tidigare känt så varierar en vätskas kokpunkt med trycket, har man högre tryck får man en högre kokpunkt. Om vi tar vatten som ett exempel så kokar det vid 100 C vid atmosfärstryck, om vi höjer trycket till det dubbla så ökar kokpunkten till 120 C medans om vi halverar trycket så sjunker kokpunkten till 80 C. Likandant gäller för ett köldmedie, dess kokpunkt ändras också med trycket. Köldmedier har dock den unika egensakpen att de börjar koka redan vid mycket låga temperaturer. Det kan vara så lågt som -40 C vid atmosfärstryck vilket gör att de kan användas även vid låga temperturer hos värmekällan. (Nydal, Roald, 2010) Kompressorprocessen I figur 1 nedan finns illustrerat hur kompressorprocessen är uppbyggd. 6

11 Figur 1, i här ses var i kretsen de olika komponenterna finns och hur köldmediet går från gas till vätska. (Compricer, 2013) Det som är viktigt för att få kompressorprocessen att fungera är att köldmediet når en tillräckligt hög temeperatur vid komprimeringen för att kunna avge värme i kondensorn. Likaså måste vätskan nå en tillräckligt låg temperatur när den expanderar annars kan den inte uppta värme från omgivningen när den kommer in i förångaren. Men även tryckskillnaden måste vara tillräckligt stor för att köldmediet skall kunna kondensera på den varma sidan men fortfarande kunna förångas på den kalla sidan. Större temperaturskillnader mellan kalla och varma sidan leder till att det krävs en större tryckskillnad vilket gör att det behövs mera tillförd energi för att kompressorn skall kunna komprimera köldmediet. Detta leder till att en värmepumps verkningsgrad minskar med ökande temperturskilland. (Wikipedia, 2013 b) 2.2. Värmekällor När man pratar om olika typer av värmepumpar så delas de in i olika grupper beroende på varifrån de upptar värmen som används vid förångningen av köldmediet. Det finns fyra olika typer av värmepumpar: 7

12 Luftvärmepumpar Jordvärmepumpar Bergvärmepumpar Vattenvärmepumpar Eftersom att vi i detta arbete valt att inte undersöka inverkan från vattenvärmepumpen nämner vi endast att det finns en sådan värmepumpsmodell och går inte in något grundligare på den Luft Det finns två modeller av luftvärmepumpar, luft/luftvärmepumpar och luft/vattenvärmepumpar. En luft/luftvärmepump består av två delar, en utedel och en innedel. Luft/luftvärmepumpen utnyttjar som namnet säger uteluften som värmekälla. En eller flera fläktar blåser stora mängder luft genom förångaren där köldmediet förångas och överförs till innedelen. I innedelen kondenseras köldmediet genom att en fläkt blåser luft genom kondensorn och på så sätt avges värme till omgivningen. (SVEP, 2012 b) En luft/vattenvärmepump fungerar i stort sett på samma sätt som en luft/luft värmepump. Den upptar värme från uteluften. Köldmediet förångas och överförs till innedelens kondensor. Den största skillnaden är att värmen som avges i kondensorn överförs till ett vattenburet värmesystem, oftast radiatorer eller vattenburen golvvärme. (SVEP, 2012 b) Jord Jordvärmepumpar utnyttjar värmen som finns lagrad i marken. Störst energi utvinns ur jord med hög vattenhalt. Värmen utvinns ur jorden genom att man gräver ner slangar med en frostskyddad vätska som cirkulerar och sedan avges den uppsamlade värmen i värmepumpens förångare. För att man effektivast skall kunna utvinna värme ur jorden bör man kunna lägga ut slangar på ett område av m² och på ett djup mellan 0,6-1,5 m. (SVEP, 2012 a) 8

13 Berg En bergsvärmepump utnyttjar den värme som finns nere i berggrunden. Detta sker genom att man först borrar ett hål ner i marken oftast mellan m beroende på hur nära berget man är och hur stor effekt värmepumpen har. Sedan läggs en kollektorslang som är fylld med en frosttålig vätska ner i borrålet och vätskan börjar cirkulera mellan borrhålet och värmepumpen och på så sätt får man värmeutvinning. (SVEP, 2012 c) 2.3. Värmefaktorn (COP) Hur bra en värmepump fungerar anges i värmefaktor, kallad COP (Coefficient Of Performance). Värmefaktorn anger hur mycket värmeenergi som produceras per tillförd elenergi. COP beräknas enligt följande formel: där Q är producerad värmeenergi och W är tillförd elenergi. Till exempel en värmepump med värmefaktor 3,5 och 2 kw tillförd elenergi får man följande producerade värmeenergi: kw värmeenergi. (Wikipedia, 2012) (Wikipedia, 2013 b) 9

14 3. EFFEKTIVITETEN HOS DE OLIKA VÄRMEPUMPARNA 3.1. Luft När det gäller luftvärmepumpar kan man säga att de är effektivare ju varmare uteluftstemperaturen är. COP-värdet för dessa pumpar anges av tillverkaren vid +7 o C utetemperatur och + 20 o C och är enligt tillverkarna ofta mellan 5 och 7 men detta är egentligen inget man kan se på då de utelämnar fläktar, pumpar och avfrostning och tillverkarna kan på så sätt ange ett betydligt högre COP-värde än det verkliga. Tabell 1 visar det verkliga COP-värdet och hur den inmatade och avgivna effekten förändras med ute temperaturen enligt tillverkaren. Tabell 1 Tabellen visar hur COP värdet ändrar med utetemperaturen för en luft/luftvärmepump, TV är avgiven värme och E är energibehovet. (VVS-kylcenter AB, 2012) Även om det i huvudsak är utetemperaturen som styr effektiviteten på pumpen så kan den ändå under vissa förhållanden vara effektivare vid en lägre temperatur då en låg utetemperatur innebär att luften blir torr och behovet av avfrostning minskar. Eftersom luftvärmepumparna ger mindre uppvärmningseffekt vid en lägre temperatur då det egentligen skulle behövas en större effekt leder detta till att det måste finnas en annan uppvärmningskälla som kan ta över en större del av uppvärmningen vid en lägre temperatur. Denna uppvärmningskälla är ofta direktel, då luftvärmepumpen ofta har installerats som komplement till detta. (SVEP, 2012 b) När det gäller luft/vattenvärmepumpar så kan sägas att de får ett högre COP ju lägre temperatur som kan hållas på vattnet då det är temperaturskillnaden på kondensatet och ångan som styr kompressorarbetet. Det är alltså fördelaktigare att använda en 10

15 luft/vattenvärmepump om man har ett lågtemperatursystem där radiatorerna inte behöver en högre vattentemperatur än ca C för att hålla inomhustemperaturen på önskad nivå. Om en luft/vattenvärmepump används för att värma tappvatten så sjunker COP-värdet på pumpen eftersom att tappvattnet måste värmas till ca 60 o C för att undvika legionella bakterier och en större temperaturskillnad kräver ett större kompressorarbete. (SVEP, 2012 b) (Värmekällor, 2010) 3.2. Jord En jordvärmeanläggning är ett alternativ till bergvärme och har i regel en något lägre installationskostnad, men för att kunna utvinna energin ur marken krävs en relativt stor outnyttjad markyta där kollektorslangen kan grävas ner. För att en jordvärmeanläggning skall fungera under den kalla delen av året måste kollektorslangen vara nergrävd till frostfritt djup, i Norden är detta ca cm. För att det inte skall uppstå tjälskott mellan kollektorledningarna skall dessa ligga med ett minsta avstånd till varandra på en och en halv meter. För ett genomsnittligt hushåll krävs m kollektorslang och med ett avstånd på 1 och en halv meter skulle det behövas för 500 m kollektorslang en yta på ca 750 m 2 (27*27 m). (Byggahus, 2013) Man skall även undvika att lägga kollektorslangen i närheten av vatten eller avloppsledningar då kollektorslangen upptar värme från marken och kan bidra till att tjälen kryper längre ned i marken vilket kan resultera i att avlopps- och vattenledningar fryser. (Energimyndigheten, 2012 b) För att en jordvärmeanläggning skall fungera så bra som möjligt är det viktigt att marken lämpar sig för denna typ av anläggning. Lätt eller mellanlerig jord är den marktyp som bäst lämpar sig för jordvärme då den är relativt fuktig året runt och på det sättet leder värme bra. En alltför torr jord kan leda till att det blir dåligt energiutbytte med kollektorslangen och en alltför blöt jord kan i sin tur leda till att det bildas frost runt kollektorslangen. (Energimyndigheten, 2012 b) Vad gäller dimensionering av en jordvärmeanläggning kan sägas att det är detta som kommer att avgöra hur effektiv anläggningen kommer att vara. Man kan räkna med att en jordvärmeanläggning kommer att ha ett COP-värde på 3. Detta värde kommer inte att 11

16 variera så mycket under året då temperaturen i marken kommer att hållas någorlunda konstant året runt. Vid dimensionering av en jordvärmepump kan den inte dimensioneras för att klara av 100% av uppvärmningen då detta skulle leda till att pumpen vid normaldrift skulle bli att starta och stoppa väldigt ofta, med stort slitage som följd. Istället dimensioneras de till ca 85 % av det maximala uppvärmningsbehovet och resterande spetseffekt utgörs av en elpatron. Genom att dimensionera för 85 % av toppeffekten täcks nästan hela årets värmeeffektbehov och elpatronen behöver sällan slå in mer än några enstaka timmar de allra kallaste dagarna. Detta skulle kunna leda till toppar på elnätet men enligt de användare vi pratat med så är det sällan elpatronen slår in och de flesta har den helt bortkopplad. (Byggahus, 2013) 3.3. Berg Grundvattnet i Norden håller en någorlunda jämn temperatur på 6-8 grader året runt, och detta leder till att man kan räkna med att få en jämn effektivitet på värmepumpen, COP-värdet hålls någorlunda konstant oberoende av utetemperaturen. Effektiviteten beror till största delen på grundvattnets omsättning i borrhålet och längden på den vattenförande delen av borrhålet, då värme endast kan utvinnas ur den vattenförande delen. Det kan därför vara effektivare att borra ett snett hål och på så sätt få den vattenbärande delen att bli längre i ett och samma hål istället för att borra två hål rakt ner. (Energimyndigheten, 2012 a) Om den vattenförande delen i borrhålet är för kort eller att det är liten omsättning på grundvattnet kan det leda till att grundvattnets temperatur i och runt borrhållet sänks så mycket att permafrost bildas som inte tinar upp under årets varma tid. Det är dock normalt att temperaturen i botten på borrhålet sänks så pass mycket under vintern att det bildas ett litet islager där. Detta har dock ingen större inverkan på effektiviteten så länge islagret inte blir alltför stort då det är temperaturskillnaden som styr energi mängden som tas ut. Man får alltså ut lika mycket värmeenergi genom att sänka grundvattentemperaturen från -1 till -3 som från +8 till +6 grader. Det kan tvärtemot ha en liten positiv effekt då kontaktytan mot grundvattnet ökar. (Energimyndigheten, 2012 a) (Energimyndigheten, 2012 b) 12

17 Med ett normalt grundvattenflöde kan man räkna med W effektuttag per meter vattenförande borrhål. Ett borrhål med 200 meter vattenförande del ger alltså en maximal effekt på: och detta räcker till ett normalt hushåll. (Wikipedia, 2013 a) Bergvärme är speciellt populärt där det av olika anledningar inte är möjligt att gräva ner jordvärme t.ex. i bostadsområden. Detta har dock visat sig vara problematiskt i vissa områden då en kombination av många borrhåll nära varandra och dålig grundvattenomsättning har lett till att grundvattnets temperatur har sänkts så pass mycket i området att permafrost bildats. En bergvärmepump har ett COP-värde på ca 3 vid en temperatur i kollektorslangen på 0-5 grader och det gör att uppvärmningskostnaderna kan sänkas med en tredjedel jämfört med direktel. Till skillnad mot en luftvärmepump kommer COP värdet inte att ändras vid en lägre ute temperatur. Detta leder till att en bergvärmepump som hela tiden jobbar med ett någorlunda konstant COP inte kommer att ge upphov till en lika stor toppeffekt. Vid dimensionering av en bergvärmepump så gäller samma saker som för dimensíoneringen för en jordvärmepump (se kapitel 3.2). När de första bergvärmepumparna började installeras hade de ett sämre COP-värde och de dimensionerades för 50-70% av effektbehovet. Detta leder till att äldre anläggningar kräver en betydligt större del spetslast och de bidra på så sätt till ökade effekttoppar på ett annat sätt än de som installeras idag. (Energimyndigheten, 2012 a) 13

18 4. ELFÖRBRUKNINGEN PÅ ÅLAND Vår uppdragsgivare ville att vi i detta arbete skulle presentera hur den totala elförbrukningen har sett ut på Åland de senaste åren. Vi har sammanställt den totala elförbrukningen för hela Åland mellan åren eftersom att det är dessa år som vi har använt oss av för vårt fortsatta arbete (se figur 2). 310, , , ,000 GWh/år 270, , , , , År Figur 2 Den totala elförbrukningen på Åland mellan åren År 2002 var den totala elförbrukningen på Åland 257 GWh och år 2012 har den siffran ökat till 296 GWh. Detta är en procentuell ökning på 13,2 %. Det år som den totala elförbrukningen var som högst var år 2010 med en förbrukning som låg på 300,273 GWh. Den enskilt största effekttoppen under åren skedde den mellan kl. 09:00-10:00. Då var effekten uppe i 66,3 MW. I tabell 1 nedanför finns sammanställt de enskilt högsta topparna varje år för åren , vilken tidpunkt på dygnet de inträffade samt vad det var för temperatur vid tidpunkten. 14

19 Effekt MW Tabell 2 Sammanställning av de enskillt högsta effekttopparna för åren År Högsta effekttoppen (MW) Datum Tidpunkt Veckodag Tempertur ( C) , Fredag -8, , Fredag -16, , Tisdag , Fredag -13, , Fredag -13 Som man kan se i tabell 2 har alla de högsta topparna inträffat mellan klockan 8 och 10 på fredagsmorgonen bortsett från år 2011 då det var på en tisdag samt 2010 då den inträffade på julafton mellan Om man ser på temperaturen som rått under dessa tidpunkter så har det varit kallt men det finns ändå sådana tidspunkter då temperaturen har varit lägre än dessa utan att någon toppeffekt har noterats. Om man studerar den totala utmatade effekten på elnätet från Kraftnät så ser man att de högsta effekttopparna alltid inträffar samma tid varje dygn, på morgonen vid klocka 8-9 och på kvällen klockan (se figur 3 och 4). 70,000 60,000 50,000 40,000 30,000 20,000 10,000 0, Datum Figur 3 Utmatad effekt under en vecka i februari 2011 där man ser att topparna inträffar ungefär samma tid varje dygn. 15

20 Effekt MW 50,000 45,000 40,000 35,000 30,000 25,000 20, Figur 4 Utmatad effekt under en vecka i februari 2012 och även här ser man de två topparna som inträffar varje dygn. Dessa effekttoppar inträffar dagligen oberoende av tid på året men är förstås temperaturberoende. Detta skulle tyda på att det enbart inte är uppvärmningen som spelar in på toppeffekterna utan även att människornas dygnsrytm kan ha inverkan. Klockan på morgonen är en sådan tid då människor gör sig klara att åka till jobb, affärer öppnar och industrier startar igång för dagen. Klockan börjar människor komma hem från jobb och startar spisar för att laga middag, ser på tv och möjligen badar bastu. 16

21 5. FÖRÄNDRING AV UPPVÄRMNINGSBEHOVETS ELBEROENDE För att undersöka om uppvärmningsbehovets elberoende har ändrats på Åland de senaste åren och om det kan bero på värmepumpar har vi gjort grafer över hur förbrukningen förhåller sig till temperaturen för flera olika år och sedan jämfört dessa grafer med varandra. I Finland börjar fastigheternas uppvärmningssäsong vid ungefär C utomhustemperatur. Förbrukningen i våra teoretiska grafer börjar därför stiga vid denna temperatur för att få det så likt verkligheten som möjligt. Förbrukningen från 15 C och uppåt är under årets varma perioder då ingen uppvärmning krävs så det är endast förbrukarens grundlast medan förbrukningen från 15 C och neråt är uppvärmningsberoende. Graferna slutar vid en dygnsmedeltemperatur på -15 C eftersom att vi har konstaterat att det sällan har varit kallare än så på Åland under åren som vi har undersökt. (Scanoffice, 2012) För att kunna undersöka om olika värmepumpar påverkar elnätet och om de gör det så på vilket sätt, har vi börjat utgående från fakta från teoridelen om värmepumpen och dess effektivitet att teoretiskt se på hur olika värmepumpars kurvor för förbukning i förhållande till temperaturen skall se ut. Utgående från dessa grafer har vi sedan sett på det totala elnätets kurvor för att se om det finns några liknande tendenser som i de teoretiska. Från graferna går det att avläsa hur mycket av förbrukningen som är grundlast och vad som är temperaturberoende last. Grundlasten är den mängd el som förbrukas varje dygn oberoende av utetemperturen. Den temperaturberoende lasten är den el som förbrukas till uppvärmning så denna elförbrukning är beroende av utetemperaturen och uppvärmningssystem. I den teoretiska grafen nedan visas hur uppvärmningsbehovet förändras med utetemperaturen. Det rödfärgade är grundlast och det blåfärgade visar hur uppvärmningsbehovslasten skulle se ut med direktel (se figur 5). 17

22 Figur 5 Graf för att visa hur fördelningen mellan grundlast och värmeberoendelast kan se ut Direkt el teoretisk Med direkt eluppvärmning får man ut lika mycket värmeenergi som den mängd elenergi man matar in, dvs. COP är konstant 1. Eftersom att COP är konstant 1 får man teoretiskt om man sätter utetemperaturen i jämförelse med förbrukningen en kurva där förbrukningen stiger linjärt med sjunkande utetemperatur (se figur 6) Förbrukning Dygnsmedeltemperatur Figur 6 Graf över teoretisk elförbrukningen i jämförelse med utetemperaturen för direkt eluppvärmning Luft/luftvärmepump teoretisk En luftvärmepump har som tidigare nämts ett COP som är beroende av utetemperaturen. När utetemperaturen är tillräkligt hög har en värmepumpen ett någorlunda konstant COP men med sjunkande utetemperaturer sjunker även dess COP (se tabell 1). 18

Fakta om värmepumpar och anläggningar. Luft

Fakta om värmepumpar och anläggningar. Luft Fakta om värmepumpar och anläggningar jord berg Luft vatten Svenska föreningen, SVEP, är en organisation för seriösa tillverkare, importörer, installatörer och återförsäljare av värmepumpar. Medlemsföretagen

Läs mer

Fakta om värmepumpar och anläggningar

Fakta om värmepumpar och anläggningar Fakta om värmepumpar och anläggningar Svenska Värmepumpföreningen Svenska Värmepumpföreningen, SVEP, är en organisation för seriösa tillverkare och importörer av värmepumpar. Medlemsföretagen i SVEP lever

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

värmepumpar och anläggningar Värmepumpen, en miljövänlig, ekonomisk och energi besparande uppvärmningsteknik

värmepumpar och anläggningar Värmepumpen, en miljövänlig, ekonomisk och energi besparande uppvärmningsteknik 140925 en, en miljövänlig, ekonomisk och energi besparande uppvärmningsteknik Vår största energikälla är solen. Den värmer bl.a. upp luften, jorden, berggrunden och vattnet. Bara en minimal mängd av den

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump

Läs mer

Bra att veta innan du skaffar värmepump! Ingen kan mer om värme än vi

Bra att veta innan du skaffar värmepump! Ingen kan mer om värme än vi Bra att veta innan du skaffar värmepump! Ingen kan mer om värme än vi Ingen kan mer om värme än vi Att byta värmesystem är ett stort ingrepp i ditt hus, och ofta en stor investering. Det finns många uppvärmningsmetoder

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av GEOTERMISK ENERGI Innehållsförteckning 2-3 Kort historia 4-5 Hur utvinns energin, bergvärme 6-7 Hur utvinns energin, jordvärme 8-9 Värmepumpen 10-11 Energiomvandlingarna 12-13 Miljövänlig? 14-15 Användning

Läs mer

Frågor och svar, Sanyo CO2.

Frågor och svar, Sanyo CO2. Pannans uppbyggnad: Frågor och svar, Sanyo CO2. 1. Tappvarmvatten uppvärms via värmeslinga, förvärms i botten av tanken och spetsvärms i toppen av tanken (där el-patronen är monterad). Fördelningen av

Läs mer

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi

Läs mer

Värmepumpens verkningsgrad

Värmepumpens verkningsgrad 2012-01-14 Värmepumpens verkningsgrad Rickard Berg 1 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Coefficient of Performance, COP... 3 3. Primary Energi Ratio, PER... 4 4. Energy Efficiency Ratio, EER... 4 5. Heating

Läs mer

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... Värmepumpar av Joakim Isaksson, Tomas Svensson Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... I denna avhandling om värmepumpar har vi tänkt att besvara följande frågor: Hur fungerar

Läs mer

Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013

Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013 Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013 Vattenburen energi för egnahem/vannburen varme för bolig och hyttan Värmesystem med vattenmantling Ger möjlighet till *Förbrukarvatten/tappvarmvatten

Läs mer

Investera i en luft/luft värmepump. Hur fungerar det - och vad bör jag tänka på? kcc. www.kcc.se

Investera i en luft/luft värmepump. Hur fungerar det - och vad bör jag tänka på? kcc. www.kcc.se Investera i en luft/luft värmepump 1 Hur fungerar det - och vad bör jag tänka på? www..se Så fungerar en luft/luft värmepump 2 Kompressorn (1) tillförs en mindre mängd energi, komprimerar köldmediegasen,

Läs mer

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,

Läs mer

Föreningen som varje år sparar. 1,3 miljoner kr. med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn

Föreningen som varje år sparar. 1,3 miljoner kr. med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn Föreningen som varje år sparar 1,3 miljoner kr med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn En värmepump, 15 hus och 207 lägenheter Luften omkring oss bjuder på gratis

Läs mer

En bra uteluftsvärmepump kan spara 10 000 kronor

En bra uteluftsvärmepump kan spara 10 000 kronor 1 / 5 9.5.2007 8:30 Råd & Rön nr 8, september 2000 En bra uteluftsvärmepump kan spara 10 000 kronor Uteluftsvärmepumpen levererar upp till tre gånger mer energi än den el den förbrukar. En villaägare kan

Läs mer

VÄRMEPUMPSKÖP Luft/luftvärmepump

VÄRMEPUMPSKÖP Luft/luftvärmepump EN GUIDE INFÖR VÄRMEPUMPSKÖP Luft/luftvärmepump Värmekostnader är tråkiga men nödvändiga i ett land som Sverige. För att minska dem krävs rätt uppvärmning som fungerar för just ditt hem. En värmepump kan

Läs mer

IVT Nordic Inverter 12 KHR-N

IVT Nordic Inverter 12 KHR-N IVT Nordic Inverter KHR-N Vår mest kraftfulla luft/luft-värmepump. Nyhet! Lägre ljudnivå, bättre besparing och marknadens bästa trygghet. IVT Nordic Inverter KHR-N är en helt nyutvecklad luft/luft värmepump.

Läs mer

Elda inte för kråkorna!

Elda inte för kråkorna! Elda inte för kråkorna! Climate Solutions Sweden lanserar nu ett nytt koncept med värmepumpar för total återvinning av ventilationsvärmen i fastigheter. Värmeenergin i frånluften används och täcker behovet

Läs mer

Lämpöässä Vm allt du behöver. Vm 6.0 Vm 9.0 Vm 11.0 Vm 14.0 Vm 17.0

Lämpöässä Vm allt du behöver. Vm 6.0 Vm 9.0 Vm 11.0 Vm 14.0 Vm 17.0 Lämpöässä Vm allt du behöver Vm 6.0 Vm 9.0 Vm 11.0 Vm 14.0 Vm 17.0 Finlands starkaste 1983-2013 Lämpöässäs Vm-jordvärmepump värmer, kyler och producerar varmvatten för ditt hem enkelt, förmånligt och miljövänligt

Läs mer

PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-06186-13/SE 6.9.2013 ÖVERSÄTTNING

PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-06186-13/SE 6.9.2013 ÖVERSÄTTNING PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-6186-13/SE 6.9.213 Funktionsprovning av luftvärmepumpen SCANVARM SVI12 + SVO12 vid låga uteluftstemperaturer och med en värmefaktor som inkluderar avfrostningsperioderna - maskinens

Läs mer

2011-02-24. Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek

2011-02-24. Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek 2011-02-24 Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek 1 Agenda Introduktion och bakgrund till projektet Fortum Elnäts erfarenheter från vinterhalvåret 2009/2010 Hushållens elförbrukning vid kall väderlek

Läs mer

Framtidens. ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME

Framtidens. ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME Framtidens ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME Daikin Altherma värmepump för bergvärme fördelar Geotermisk energi är en fri energikälla som kan användas för uppvärmning och varmvatten.

Läs mer

Konvertering till bergeller

Konvertering till bergeller Konvertering till bergeller jordvärmepump I ett hus med en äldre olje- eller elpanna kan det vara en god idé att ersätta pannan med en värmepump som tar sin energi från antingen berg eller jord. De kallas

Läs mer

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft.

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Svensktillverkad CE50 CE65 Svensktillverkad frånluftsvärmepump med världsunik lösning utnyttjar idag energin

Läs mer

Luft/vatten. värmepump. 2 års. Art.nr: 416-107, 416-086 5 års. garanti PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Luft/vatten. värmepump. 2 års. Art.nr: 416-107, 416-086 5 års. garanti PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Luft/vatten värmepump Art.nr: 416-107, 5 års garanti Kompressordel 2 års garanti Övriga delar Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se

Läs mer

DET LÖNAR SIG ALLTID

DET LÖNAR SIG ALLTID DET LÖNAR EKONOMI VÄRME ENKELHET MILJÖ TRYGGHET SIG ALLTID Luften är fri Luft-luftvärmepump Innova. Marknadsförs av Ahlsell Sverige AB. Säljs via återförsäljare inom vitvaruhandeln, byggvaruhus och kylinstallatörer.

Läs mer

Användarhandledning. 2013 ver 1 2013-05-21. Energiberäkningar 1.0 Beta. Rolf Löfbom. www.lofbom.se

Användarhandledning. 2013 ver 1 2013-05-21. Energiberäkningar 1.0 Beta. Rolf Löfbom. www.lofbom.se Användarhandledning Energiberäkningar 1.0 Beta Rolf Löfbom 2013 ver 1 2013-05-21 www.lofbom.se Innehållsförteckning 1. Allmänt om Energiberäkningar 1.0 Beta... 3 1.1 Allmänt... 3 2. Dialogrutor... 4 2.1

Läs mer

Oilon Geocube, MH, GT, SH och RE

Oilon Geocube, MH, GT, SH och RE Jordvärmepumpar Oilon Geocube, MH, GT, SH och RE Egnahemshus - Höghus - Industri Jordvärmepump Oilon Geocube 5 kw - 11 kw För byggnader på 90-300 m² Stor tappvattenproduktion Oilon Geocube -jordvärmepumpen

Läs mer

Luft/vatten. värmepump. 5 års. 2 års. Art.nr: 416-108 / All-in-One PRODUKTBLAD. Med 200 l tank. garanti. garanti Övriga delar

Luft/vatten. värmepump. 5 års. 2 års. Art.nr: 416-108 / All-in-One PRODUKTBLAD. Med 200 l tank. garanti. garanti Övriga delar PRODUKTBLAD Luft/vatten värmepump Art.nr: / All-in-One Med 200 l tank - för värme och tappvatten 5 års garanti Kompressordel 2 års garanti Övriga delar Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se /

Läs mer

Luft/vatten. 5 års. värmepump. 2 års. Art.nr: 416-107, 416-116. garanti PRODUKTBLAD. garanti. Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.

Luft/vatten. 5 års. värmepump. 2 års. Art.nr: 416-107, 416-116. garanti PRODUKTBLAD. garanti. Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula. PRODUKTBLAD Luft/vatten värmepump Art.nr:, 5 års garanti Kompressordel 2 års garanti Övriga delar Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se , Värmepump luft/vatten Anslut energisparprodukter för vattenburen

Läs mer

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem + = energismart När du står inför att bygga nytt hus har du alla möjligheter att redan från början välja rätt och få

Läs mer

20år Med en beräknad livslängd på mer än 20 år kommer investeringen i en Danfoss värmepump ge god komfort och bra prestanda - år efter år.

20år Med en beräknad livslängd på mer än 20 år kommer investeringen i en Danfoss värmepump ge god komfort och bra prestanda - år efter år. Danfoss värmepumpar En trygg investering för din bostad - år efter år 20år Med en beräknad livslängd på mer än 20 år kommer investeringen i en Danfoss värmepump ge god komfort och bra prestanda - år efter

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Luft-luftvärmepumpar. Luftvattenvärmepumpar. Frånluftsvärmpumpar

Luft-luftvärmepumpar. Luftvattenvärmepumpar. Frånluftsvärmpumpar Inledning En luftvärmepump utnyttjar gratisenergin som finns i luften. Med en relativt liten investering kan du minska dina uppvärmningskostnader med nästan hälften. En luft-luftvärmepump är en apparat

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Information om anmälan

Information om anmälan Information om anmälan Installationen av din värmepump kan leda till oönskade miljöeffekter i närmiljön och få konsekvenser för dricksvattenförsörjningen i närområdet vilket i sin tur kan leda till att

Läs mer

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.

Läs mer

Från vatten- eller luftburen. 6 000 kr 6 000 kr. Till kamin. Till bränslepanna. 8 000 kr. 8 000 kr. 6 000 kr 6 000 kr.

Från vatten- eller luftburen. 6 000 kr 6 000 kr. Till kamin. Till bränslepanna. 8 000 kr. 8 000 kr. 6 000 kr 6 000 kr. Information om bidrag till konvertering från elvärme till annan individuell uppvärmning i småhus Nu kan du få bidrag om du helt eller delvis byter från elvärme till annan individuell uppvärmning. För att

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-05-27 Fastighetsbeteckning: Surahammar 10:119 Adress/ort: Harmonivägen 9, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

BERGVÄRME. Värme från en miljövänlig energikälla. En informationsskrift om energiborrning från Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation

BERGVÄRME. Värme från en miljövänlig energikälla. En informationsskrift om energiborrning från Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation BERGVÄRME Värme från en miljövänlig energikälla En informationsskrift om energiborrning från Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation Geotec SVENSKA BORRENTREPRENÖRERS BRANSCHORGANISATION din garanti

Läs mer

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla Climate Solutions Sweden AB Dåntorpsvägen 33 HL SE-136 50 HANINGE www.climatesolutions.se Phone: +46 8 586 10460 Mob: +46 8 76 525 0470 Mitt namn: Bertil Forsman Korta fakta Climate Solutions: Företaget

Läs mer

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Johan.Hellqvist@entrans.se CEO El, värme eller kyla av lågvärdig värme Kan man göra el av varmt vatten? Min bilmotor värmer mycket vatten,för

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp. Kontaktperson Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Skånska Byggvaror AB Box 22238 250 24 HELSINGBORG Mätning av energiförbrukning hos utespa

Läs mer

En jordvärme hämtar solvärme som lagrats i jorden, berggrunden eller vattnet.

En jordvärme hämtar solvärme som lagrats i jorden, berggrunden eller vattnet. En jordvärme hämtar solvärme som lagrats i jorden, berggrunden eller vattnet. Jordvärme har använts för uppvärmning av småhus sedan början av 1970-talet och uppvärmningssättet har blivit populärare på

Läs mer

Valet mellan bergvärme och luftvärmepumpar i Sverige

Valet mellan bergvärme och luftvärmepumpar i Sverige 1 Sjöfartshögskolan Valet mellan bergvärme och luftvärmepumpar i Sverige Källa: www.compricer.se Författare: Erik Freij Stefan Östangård Driftteknikerprogammet 120 hp Examensarbete 6 hp Vårterminen 2013

Läs mer

20 år. En trygg investering för din bostad - år efter år. Danfoss värmepumpar. varme.danfoss.se. av energibesparing MAKING MODERN LIVING POSSIBLE

20 år. En trygg investering för din bostad - år efter år. Danfoss värmepumpar. varme.danfoss.se. av energibesparing MAKING MODERN LIVING POSSIBLE MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Danfoss värmepumpar En trygg investering för din bostad - år efter år 20 år av energibesparing Med en beräknad livslängd på mer än 20 år kommer investeringen i en Danfoss

Läs mer

FÖRSTUDIE OCH UTREDNING AV MÖJLIGHETERNA ATT ANVÄNDA SEDIMENT- ELLER BERGVÄRME FÖR LÅGENERGINÄT I LEPPLAX, PEDERSÖRE.

FÖRSTUDIE OCH UTREDNING AV MÖJLIGHETERNA ATT ANVÄNDA SEDIMENT- ELLER BERGVÄRME FÖR LÅGENERGINÄT I LEPPLAX, PEDERSÖRE. 1 FÖRSTUDIE OCH UTREDNING AV MÖJLIGHETERNA ATT ANVÄNDA SEDIMENT- ELLER BERGVÄRME FÖR LÅGENERGINÄT I LEPPLAX, PEDERSÖRE. UTREDNING 10.4.2013 BESTÄLLARE: Teknologicenter Merinova. Energiexpert Markus Nyman,

Läs mer

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem + = energismart När du står inför att bygga nytt hus har du alla möjligheter att redan från början välja rätt och få

Läs mer

Allmän information om värmepump IVT 490. Installerade hos Brf Tallstigen 2, Nacka

Allmän information om värmepump IVT 490. Installerade hos Brf Tallstigen 2, Nacka Brf Tallstigen 2 Detta utbildningsmaterial är endast avsett för borättsägare inom Brf Tallstigen 2 och får därför inte kopieras för annat ändamål. Vid oklarhet kontakta ansvarig för den Tekniska förvaltningen

Läs mer

IVT ger dig extra förmånliga villkor

IVT ger dig extra förmånliga villkor IVT ger dig extra förmånliga villkor ÅRSREDOVISNING TILL DIG SOM VÄRMER UPP HUSET MED DIREKTVERKANDE EL IVT ENERGILÅN Nu kan IVT erbjuda ett fördelaktigt Energilån till din investering. Din IVT-återförsäljare

Läs mer

SKÖTSELANVISNING. Thermia värmepump 086U4254

SKÖTSELANVISNING. Thermia värmepump 086U4254 SKÖTSELANVISNING Thermia värmepump Robust 086U4254 Innehållsförteckning 1 Viktig information... 4 1.1 Säkerhetsföreskrifter...4 1.2 Skydd............................................................ 4

Läs mer

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad 2014-09-30

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad 2014-09-30 Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad Jessica Benson & Oskar Räftegård SP Karlstad 2014-09-30 Grundläggande om geoenergi Byggnadens värmebehov Fastighetsgräns KÖPT ENERGI Användning Återvinning Behov Energiförlust

Läs mer

Seminariet berör värmepumpar och en uppskattning av laborationsmotorns verkningsgrad.

Seminariet berör värmepumpar och en uppskattning av laborationsmotorns verkningsgrad. SG1216,Seminarium4,måndag3maj2010 Kontrollerasjälvischemattidochlokal. Senastetidpunktförredovisningavseminarieuppgift: Redovisningskergenom Uppgiftersomlämnasin Senastetidpunkt Ping Pong: 4.1c;4.2d Fredag30april.

Läs mer

Energibesparingar i små butiker tillsammans med en värmepump några små spekulationer

Energibesparingar i små butiker tillsammans med en värmepump några små spekulationer Jan-Erik Nowacki Energibesparingar i små butiker tillsammans med en värmepump några små spekulationer Bakgrund Jaime Arias vid KTH har bett mig spekulera lite om detta i samband med ett examensarbete Energieffektivisering

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp. Kontaktperson Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Skånska Byggvaror AB Box 22238 250 24 HELSINGBORG Mätning av energiförbrukning hos utespa

Läs mer

Energilager i mark kombinerat med solvärme

Energilager i mark kombinerat med solvärme Nordbygg 2008 Energilager i mark kombinerat med solvärme Göran Hellström Luleå Tekniska k Universitet/Lund i Tekniska k Högskola Sol och värmepump Göran Hellström, Matematisk Fysik, LTH/Förnyelsebar Energi,

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-06-03 Fastighetsbeteckning: Fäladen 14 Adress/ort: Vinkelvägen 46, Ängelholm Besiktigad av (certnr): Mattias Ebenmark (5444) Företag:

Läs mer

Klimat 2F: Värme, Kyla, Värmepumpar. (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarna. Gör det nu. ii Källa iii ) Värme och kyla

Klimat 2F: Värme, Kyla, Värmepumpar. (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarna. Gör det nu. ii Källa iii ) Värme och kyla Klimat 2F: Värme, Kyla, Värmepumpar (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarna. Gör det nu. ii Källa iii ) Värme och kyla Av energideklarationen för mitt hus framgår att den

Läs mer

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586.

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586. 2012-08-23 S. 1/4 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 Bankgiro: 5258-9884 ERMATHERM

Läs mer

KYLSKÅPSPROJEKTET. Robert Mustonen, David Larsson, Christian Johansson, Andreas Svensson OCTOBER 12, 2014

KYLSKÅPSPROJEKTET. Robert Mustonen, David Larsson, Christian Johansson, Andreas Svensson OCTOBER 12, 2014 KYLSKÅPSPROJEKTET Robert Mustonen, David Larsson, Christian Johansson, Andreas Svensson OCTOBER 12, 2014 LINKÖPINGS UNIVERSITET Tekniska högskolan vid Linköpings universitet Rapport för Projekt Kylskåp

Läs mer

PROVNINGSRAPPORT Nr. VTT-S-03573-09/SE 14.5.2009 ÖVERSÄTTNING

PROVNINGSRAPPORT Nr. VTT-S-03573-09/SE 14.5.2009 ÖVERSÄTTNING PROVNINGSRAPPORT Nr. VTT-S-3573-9/SE 14.5.29 Funktionsprovning av luftvärmepumpen Argo AWI8826HLB + AEI826SH med inomhustemperaturens inställningsläge +1 C vid låga utomhustemperaturer och med en värmefaktor

Läs mer

Inledning 3. #01 Klimatet i Sverige 4. #02 Vi håller värmen 5. #03 Vår värme kommer från luft o mark 6. #04 Produktsortiment 7

Inledning 3. #01 Klimatet i Sverige 4. #02 Vi håller värmen 5. #03 Vår värme kommer från luft o mark 6. #04 Produktsortiment 7 Inledning 3 #01 Klimatet i Sverige 4 #02 Vi håller värmen 5 #03 Vår värme kommer från luft o mark 6 #04 Produktsortiment 7 #05 Solpaneler och Sol-EL 8 #06 Ecozon värmepumpar smälter in 9 #07 Teknisk jämförelse

Läs mer

ECODAN LUFT/VATTEN INVERTER. Ny revolutionerande teknik och ett komplett system för värme/varmvatten

ECODAN LUFT/VATTEN INVERTER. Ny revolutionerande teknik och ett komplett system för värme/varmvatten ECODAN LUFT/VATTEN INVERTER Ny revolutionerande teknik och ett komplett system för värme/varmvatten Ny effektiv och miljövänlig teknik sänker dina kostnader Ecodan ett komplett system I uteluften finns

Läs mer

Mätning av effekt och beräkning av energiförbrukning hos ett ute spa.

Mätning av effekt och beräkning av energiförbrukning hos ett ute spa. Kontaktperson Mathias Johansson 2015-06-16 5P03129-02 rev. 1 1 (4) Energi och bioekonomi 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Nordiska Kvalitetspooler AB Box 22 818 03 FORSBACKA Energimätning på utespa

Läs mer

Vedpärmen. B12. Dimensionering

Vedpärmen. B12. Dimensionering Sidan B12. 1 B12. Dimensionering Det är mycket viktitigt att en värmeanläggning blir någorlunda rätt dimensionerad. Det är väldigt vanligt att pannor har för stor effekt och att skorstenar och ackumulatortankar

Läs mer

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus EffHP135w Vätska/vattenvärmepump för Passivhus Integrerad kylfunktion Flexibel varmvattenlösning Anpassad för FTX Kan drivas med solpaneler Flexibel värmelösning Tillhör Ni de som tror på framtiden och

Läs mer

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat 2012-04-28 Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat VX VX VX Rickard Berg 2 Innehåll Inledning 3 Värmepump 3 Värmepumps exempel 4 Ventilationsaggregat 4 Ventilations exempel 4 Fastighet exempel 5 Total

Läs mer

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre Ackumulatortankar Får värmen att räcka längre Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka e-post till energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Funktionsprovning av luftvärmepumpen Argo AWI25AHL+AEI25AH vid låga utomhustemperaturer och med en värmefaktor som inkluderar avfrostningsperioderna

Funktionsprovning av luftvärmepumpen Argo AWI25AHL+AEI25AH vid låga utomhustemperaturer och med en värmefaktor som inkluderar avfrostningsperioderna PROVNINGSRAPPORT Nr. VTT S 1466 6/SE 3.11.26 Funktionsprovning av luftvärmepumpen Argo AWI25AHL+AEI25AH vid låga utomhustemperaturer och med en värmefaktor som inkluderar avfrostningsperioderna Beställare:

Läs mer

Så fungerar en värmepump,

Så fungerar en värmepump, Så fungerar en värmepump, och så kan vi göra dem bättre Björn Palm, Avd. Tillämpad termodynamik och kylteknik, Inst Energiteknik, KTH Så fungerar en värmepump, Principen för ett värmepumpande system Värmesänka

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Värme och kyla från en miljövänlig källa

Värme och kyla från en miljövänlig källa Värme och kyla från en miljövänlig källa En informationsskrift om geoenergi från Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation SVENSKA BORRENTREPRENÖRERS BRANSCHORGANISATION din garanti för ett seriöst

Läs mer

Information om anmälan

Information om anmälan Information om anmälan Installationen av din värmepump kan leda till oönskade miljöeffekter i närmiljön och få konsekvenser för dricksvattenförsörjningen i närområdet vilket i sin tur kan leda till att

Läs mer

LAF 50 / 100 / 150. Kondensavfuktare för proffsbruk. Utförande. Elvärme, tilläggsbeteckning -E,-ES och -E2S. Anslutning.

LAF 50 / 100 / 150. Kondensavfuktare för proffsbruk. Utförande. Elvärme, tilläggsbeteckning -E,-ES och -E2S. Anslutning. Avfuktare 50 / 100 / 150 Kondensavfuktare för proffsbruk VEAB kondensavfuktare är konstruerade för professionellt bruk i applikationer där man ställer höga krav på kapacitet. är därför lämplig i byggen

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-05-04 Fastighetsbeteckning: Timmelsta 1:7 Adress/ort: Timmelsta 2, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

KLIMATANLÄGGNING. Allt du behöver veta om. Allt du behöver veta om PEUGEOT REKOMMENDERAR STÖTDÄMPARE KLIMATANLÄGGNING PEUGEOT ORIGINALDELAR BATTERIET

KLIMATANLÄGGNING. Allt du behöver veta om. Allt du behöver veta om PEUGEOT REKOMMENDERAR STÖTDÄMPARE KLIMATANLÄGGNING PEUGEOT ORIGINALDELAR BATTERIET Allt du behöver veta om Allt du behöver veta om PEUGEOT REKOMMENDERAR BATTERIET BROMSAR PIRATTILLVERKNING UTBYTESDELAR AVGASSYSTEM BELYSNING SMÖRJMEDEL PARTIKELFILTRET STÖTDÄMPARE PEUGEOT ORIGINALDELAR

Läs mer

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Författare: José Acuna, KTH Energiteknik December, 2011 Innehåll

Läs mer

Sökande och fastighet Fastighetsägare/Sökande, namn Organisations- eller personnummer Kundid för kommunal verksamhet. Organisationsnummer/Personnummer

Sökande och fastighet Fastighetsägare/Sökande, namn Organisations- eller personnummer Kundid för kommunal verksamhet. Organisationsnummer/Personnummer 1 (4) ANMÄLAN OM INSTALLATION AV VÄRMEPUMP - För utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten (17 Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd). Gäller anläggning för en uteffekt av

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42 Utgåva 1:1 2014-09-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fullblodet 42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57 Utgåva 1:1 2014-03-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Sädeskornet 57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Projektmöte Effsys2-projekt P9, SPF

Projektmöte Effsys2-projekt P9, SPF Joachim Claesson KTH Energy Technology 26 October 2009 Projektmöte Effsys2-projekt P9, SPF Plats: Webben Tid: 13.00 (2009-10-29) Agenda: 1. Mötets öppnande 2. Utseende av sekreterare 3. Föregående protokoll

Läs mer

DAIKIN BERGVÄRME. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem

DAIKIN BERGVÄRME. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem DAIKIN BERGVÄRME Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus Topptestade värmepumpar för alla svenska hem Daikin Bergvärmepump RÄTT VÄRMEPUMP FÖR ALLA FÖRHÅLLANDEN Daikin Bergvärme gör det riktigt

Läs mer

Daikin bergvärme. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem

Daikin bergvärme. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem Daikin bergvärme Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus Topptestade värmepumpar för alla svenska hem Daikin Bergvärmepump Rätt värmepump för alla förhållanden Daikin Bergvärme gör det riktigt

Läs mer

Behovsreglerad Högre verkningsgrad Ingen frysrisk vid elavbrott Tar värme från uteluften ner till -25 C Ger stor mängd 65 C varmt tappvatten

Behovsreglerad Högre verkningsgrad Ingen frysrisk vid elavbrott Tar värme från uteluften ner till -25 C Ger stor mängd 65 C varmt tappvatten Behovsreglerad Högre verkningsgrad Ingen frysrisk vid elavbrott Tar värme från uteluften ner till -25 C Ger stor mängd 65 C varmt tappvatten Möjlighet att styras och övervakas över Internet Ett teknologiskt

Läs mer

OPTIHEAT. Vattenburen golvvärme. Så här monterar du OPTIHEAT. Inte som alla andra -enklare, snålare, genialisk!

OPTIHEAT. Vattenburen golvvärme. Så här monterar du OPTIHEAT. Inte som alla andra -enklare, snålare, genialisk! OPTIHEAT Vattenburen golvvärme Inte som alla andra -enklare, snålare, genialisk! Så här monterar du OPTIHEAT Olika metoder att montera OPTIHEAT OPTIHEAT är det enklaste sättet att lägga in vattenburen

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

VVS-REPARATIONSKORT FÖR FÖRENINGSHUS Luftvärmepump

VVS-REPARATIONSKORT FÖR FÖRENINGSHUS Luftvärmepump 1 VVS-REPARATIONSKORT FÖR FÖRENINGSHUS Luftvärmepump Denna guide för anskaffning och installation av luftvärmepumpar är en del av ett större reparationskort för föreningshus som publicerats hösten 2009.

Läs mer

Energirapport. med energitips. Datum för besiktning: 2015-06-02. Fastighetsbeteckning: Åsa 2:133. Adress/ort: Hultavägen 59

Energirapport. med energitips. Datum för besiktning: 2015-06-02. Fastighetsbeteckning: Åsa 2:133. Adress/ort: Hultavägen 59 Energirapport med energitips Datum för besiktning: 2015-06-02 Fastighetsbeteckning: Åsa 2:133 Adress/ort: Hultavägen 59 Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Företag: Eklund & Eklund Energideklarationer

Läs mer

Värmepump för klimatets skull. Allt hänger ihop

Värmepump för klimatets skull. Allt hänger ihop Välj rätt värmepump Innehåll Värmepump för klimatets skull 3 Allt hänger ihop 3 Så fungerar värmepumpen 4 Kolla värmefaktorn för hela året 6 Gör en ärlig kalkyl 7 Välj utifrån ditt hus 8 Värmen sprider

Läs mer

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman 2014 Några påståenden Livsmedelskyla har väldigt stor förbättringspotential Alla butiker kan värma sig själva Installationer behöver

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-10-09 Fastighetsbeteckning: Nedra Glumslöv 2:164 Adress/ort: Lindormsvägen 10, Glumslöv Besiktigad av (certnr): Mattias Ebenmark (5444)

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Information om handlingar till anmälan av värmepumpsanläggning

Information om handlingar till anmälan av värmepumpsanläggning Bygg- och miljönämnden Information om handlingar till anmälan av värmepumpsanläggning 2 exemplar - Anmälan om installation av värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur ytvatten, grundvatten eller

Läs mer

Sverigepumpen vinner i det långa loppet! Sverigepumpen är mer än bara en produkt! Den är en färdig funktion i ditt hus.

Sverigepumpen vinner i det långa loppet! Sverigepumpen är mer än bara en produkt! Den är en färdig funktion i ditt hus. Sverigepumpen vinner i det långa loppet! Sverigepumpen är mer än bara en produkt! Den är en färdig funktion i ditt hus. A U K T O R I S E R A D Å T E R F Ö R S Ä L J A R E 1 Besparingsanalys Välkommen

Läs mer

DET LÖNAR SIG ALLTID NU FLER STORLEKAR. Luften är fri EKONOMI VÄRME ENKELHET MILJÖ TRYGGHET

DET LÖNAR SIG ALLTID NU FLER STORLEKAR. Luften är fri EKONOMI VÄRME ENKELHET MILJÖ TRYGGHET EKONOMI VÄRME ENKELHET MILJÖ TRYGGHET DET LÖNAR SIG ALLTID NU FLER STORLEKAR Luft-luftvärmepump Innova. Marknadsförs av Ahlsell Sverige AB. Säljs via återförsäljare inom vitvaruhandeln, byggvaruhus och

Läs mer