Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse"

Transkript

1 Metodutredning Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Uppföljning av Malmö Stads miljömål Malmö Stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010 Carola Lund och Olga Schlyter

2

3 Metodutredning Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Uppföljning av Malmö Stads miljömål Malmö Stad Skåne län

4 Malmö Kulturmiljö Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 Metodutredning Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Uppföljning av Malmö Stads miljömål Malmö Stad. Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010 Författare: Carola Lund och Olga Schlyter Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Exempel på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Malmö. Foto Olga Schlyter. ISSN: X Malmö Kulturmiljö 2008

5 Innehåll Förord 5 Inledning 5 Miljömålet för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse 5 Att följa upp miljömålet 5 Metodutredningens upplägg 6 Inventerad bebyggelse 7 Metod 7 Uppföljning april Kommentar 7 Översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner 9 Metod 9 Uppföljning april Kommentar 9 Bebyggelse inom planlagt område 10 Metod 10 Uppföljning april Kommentar 10 Skyddade byggnader 11 Metod 12 Uppföljning april Kommentar 12 Hantering av rivningslov 13 Metod Uppföljning april Kunskapsspridning 14 Metod 14 Uppföljning april Kommentar 14 Antikvarisk kompetens 15 Metod 15 Uppföljning april Kommentar 15 Avslutning 16 Det fortsatta miljömålsarbetet 16 Referenser 17 Bilagor Bilaga 1 Inventerad bebyggelse Bilaga 2 Byggnader i Malmö stad med skydd enligt Kulturminneslagen Bilaga 3 Detaljplaner med skydd i sedan 1998

6 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010

7 Förord På uppdrag av Miljöförvaltningen i Malmö Stad har Malmö Kulturmiljö tagit fram en metod för uppföljning av miljömålet för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Föreliggande rapport innehåller resonemang kring möjligheterna att följa upp målet, samt ett förslag på metod. Arbetet är utfört i februari och april 2008 av byggnadsantikvarierna Carola Lund och Olga Schlyter. I styrgruppen för projektet har ingått Ulf Imander och Lars Nerpin från Miljöförvaltningen, Cecilia Hansson från Stadsbyggnadskontoret samt Mats Riddersporre från Malmö Kulturmiljö, sedermera ersatt av Anders Reisnert. Inledning Miljömålet för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse M47. År 2010 ska minst 25% av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen vara långsiktigt skyddad. Miljömålet för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är ett delmål inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. På nationell nivå har delmålet reviderats och har en ny lydelse: Bebyggelsens kulturhistoriska värden skall senast år 2010 vara identifierade och ha en långsiktigt hållbar förvaltning. Denna målformulering har kritiserats av bland annat Boverket eftersom den anses omöjlig att följa upp. På regional nivå i Skåne och på lokal nivå i Malmö har man ännu inte reviderat målformuleringen. Än så länge gäller det ursprungliga målet, som är formulerat på ett sätt som ger bättre förutsättningar för uppföljning. Att följa upp miljömålet En uppföljning av miljömålet för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse innebär att man ska omvandla komplexa kvalitativa samband till en kvantitativ beskrivning. Detta reser många frågor. Hur räknar man procent på kulturmiljöer? Vilken enhet är relevant att använda antal byggnader, fastigheter eller miljöer? Det kanske största hindret för att exakt kunna följa upp målet är dock att den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen i Malmö inte är identifierad i dagsläget, och därmed inte kvantifierbar. Det finns också många olika sätt att långsiktigt skydda värdefull bebyggelse, vilket gör även den faktorn svår att beräkna. Inom kulturmiljövården finns en skepticism vad gäller statistik som arbetsredskap. Orsaken ligger delvis i sektorns rädsla för att sammansatta orsakssamband reduceras och att bilden av det kulturmiljöarbete som bedrivs därigenom inte är fullödig. Detta stämmer naturligtvis, statistik kan aldrig komplett återge en hel sektors arbete och utveckling. Den kan däremot ge en bild av det kommunala arbetet som görs för att värna vår stads kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse och därigenom skapa en bättre kulturmiljö. Genom att använda sig av indikatorer som kvantifierar kulturmiljöarbetet kan man därigenom visa på tendenser och belysa förändringar över tid. Miljömålet för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är inte möjligt att uppfylla en gång för alla. Bedömningen av vad som är värdefullt förändras över tid, samtidigt som kulturmiljöer förändras, utvecklas och nya kommer till. Omvärderingar måste göras kontinuerligt och kulturmiljöarbetet är en aktiv, fortgående process. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010 5

8 Metodutredningens upplägg Denna utredning visar på möjligheter och svårigheter med att följa upp miljömålsarbetet när det gäller kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Malmö Stad. Utredningen är indelad i kapitel som representerar olika aspekter av arbetet med den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen: Inventerad bebyggelse Översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner Andel bebyggelse inom planlagt område Byggnader med skydd enligt Kulturminneslagen Byggnader med kommunalt skydd Rivningslov Kunskapsspridning Antikvarisk kompetens Inom vart och ett av dessa områden har förslag på indikatorer tagits fram. Indikatorerna är av varierande slag, och sammanvägt kan de ge en bild av hur arbetet med att uppfylla miljömålet fortgår. Under rubriken Metod redovisas hur uppgifterna kan plockas fram. För att testa mätbarheten i de föreslagna indikatorerna har nuläget redovisats, och i vissa fall även en uppföljning ett antal år bakåt i tiden. Det finns också en Kommentar om hur beräkningarna gjorts, och under den rubriken finns i vissa fall även en diskussion kring för- och nackdelar med olika beräkningar. De föreslagna indikatorerna Indikator 1: Hur många byggnader omfattar de inventeringar som är att betrakta som aktuella och där kulturhistoriskt värdefull bebyggelse identifierats? Indikator 2: Hur många procent av Malmös fastigheter omfattas av aktuella inventeringar där kulturhistoriskt värdefull bebyggelse identifierats? Indikator 3: Finns aktuell översiktsplan där stadens värdefulla kulturmiljöer redovisas? Indikator 4: Hur många fördjupade översiktsplaner har gjorts sedan den gällande översiktsplanen antogs, och hur många av dessa behandlar kulturmiljöfrågan? Indikator 5: Hur stor del av Malmös yta är planlagd? Indikator 6: Antalet byggnader med skydd enligt Kulturminneslagen. Indikator 7: Antalet byggnader med rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser. Indikator 8: Antalet byggnader årligen som förses med skydds- och/eller varsamhetsbestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser. Indikator 9: Hur många byggnader som har bedömts kulturhistoriskt intressanta av antikvarisk remissinstans har beviljats rivningslov i Stadsbyggnadsnämnden? Indikator 10: Har Malmö stad genomfört informationsinsatser med syfte att sprida kunskap och medvetenhet kring kulturhistoriskt värdefull bebyggelse sedan senaste uppföljningen? Indikator 11: Antal byggnadsantikvarietjänster finansierade av Malmö stad. 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010

9 Inventerad bebyggelse Den grundläggande utgångspunkten i arbetet med att långsiktigt skydda våra värdefulla byggnader och kulturmiljöer är att identifiera vilka dessa är. Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen som nämns i miljömålet måste urskiljas. Det traditionella arbetssättet för att identifiera kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är att utföra inventeringar, då man vid ett samlat tillfälle tittar på en större massa byggnader och miljöer. Man samlar på sig ett brett jämförelsematerial och får en överblick för att kunna göra likvärdiga bedömningar. Inventeringar kan exempelvis utföras för avgränsade geografiska områden, för byggnader och miljöer i en särskild kategori eller av en viss ålder. Inventeringar kan vara av varierande karaktär och detaljeringsgrad. I vissa fall har man studerat enskilda byggnader, medan man i andra har tittat på hela miljöer. Det är heller inte alla inventeringar som innehåller en kulturhistorisk värdering eller bedömning av objekten, utan deras syfte har varit att utgöra kunskapsunderlag och faktainsamling. Bedömningen av vad som är kulturhistoriskt intressant och värdefullt varierar över tid, och inventeringar är en färskvara. Inventeringar utförda för 40 år sedan kan utgöra mycket värdefulla kunskapsunderlag, men kan inte betraktas som aktuella och användbara underlag när det gäller de kulturhistoriska bedömningarna. Miljöerna och bebyggelsen som sådan har ofta också förändrats. Indikator 1: Hur många byggnader omfattar de inventeringar som är att betrakta som aktuella och där kulturhistoriskt värdefull bebyggelse identifierats? Indikator 2: Hur många procent av Malmös fastigheter omfattas av aktuella inventeringar där kulturhistoriskt värdefull bebyggelse identifierats? Metod Uppdatera sammanställningen av aktuella inventeringar. Stadsbyggnadskontoret och Malmö Kulturmiljö har information om aktuella inventeringar och deras omfattning. Stadsmätningsavdelningen (Ulf Minör, Håkan Kristersson) har information om det totala antalet fastigheter och byggnader i staden. Uppföljning april 2008 Det finns aktuella inventeringar där kulturhistoriskt värdefull bebyggelse identifierats som omfattar ca 3003 byggnader. Totalt finns byggnader i Malmö. 4,21 % av Malmös fastigheter (1307 fastigheter av totalt ) omfattas av aktuella inventeringar där kulturhistoriskt värdefull bebyggelse identifierats. Se bilaga 1. Kommentar Indikatorerna ska visa i vilken utsträckning Malmös bebyggelse är inventerad och värderad. Det är svårt att hitta en metod som på ett enkelt sätt kan ge en rättvis bild av detta. De två indikatorerna som presenteras utgår från olika enheter, byggnader respektive fastigheter, och båda mätmetoderna medför sina komplikationer. Indikator 1: Att exakt beräkna antalet byggnader är komplicerat, då det finns många sätt att definiera vad en byggnad är. Siffrorna blir därför ungefärliga. Totalsiffran byggnader har tagits fram av Stadsmätningsavdelningen, som tillämpat följande definition: Antalet byggnader enligt översiktskartan tryckt i Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010 7

10 skala 1:10000 som är med i byggnadsregistret eller har en markyta större än 12 kvm. De är delade i tomtgräns men inte efter brandvägg. Att beräkna antalet inventerade byggnader utifrån denna definition skulle kräva en större arbetsinsats. Den redovisade siffran 3003 inventerade byggnader baseras på vad som definierats som en byggnad i de enskilda inventeringarna, eller på en bedömning utifrån kartmaterial i inventeringarna. En annan faktor som komplicerar beräkningen är att en del av de byggnader som inventerats kan ha rivits sedan inventeringstillfället, eftersom inventeringarna i många fall har utförts i utvecklingsområden som står inför stora förändringar. Det är därför inte korrekt att säga att antalet byggnader som ingår i inventeringarna är detsamma som antalet inventerade byggnader i Malmö idag. Av den anledningen blir det också missvisande att presentera resultatet som en procentsats av det totala antalet byggnader i staden. Det kan dock vara av intresse att som en jämförelse ange hur många byggnader som finns i staden totalt sett. I princip skulle det vara möjligt att följa upp hur många av de inventerade byggnaderna som finns bevarade i dagsläget. Indikator 2: En beräkning av antalet inventerade fastigheter lämnar mindre åt godtyckligheten när det gäller vad som räknas som en enhet. Men resultatet ger heller inte någon exakt bild, eftersom fastigheter varierar mycket vad gäller storlek och antal byggnader. Antalet fastigheter inom ett visst område förändras också över tid, i och med att avstyckningar och sammanslagningar sker. Indikatorn är en procentsats som visar hur stor del av stadens fastigheter som är inventerade. Eftersom det totala antalet fastigheter inte är konstant är procentsatsen inte jämförbar från år till år. Antalet fastigheter inom eller utanför inventerade områden kan öka eller minska och förändra procentsatsen utan att det säger något om hur inventeringsarbetet framskrider. Antalet fastigheter inom inventerade områden anger antalet fastigheter i området vid räkningstillfället, inte vid inventeringstillfället. En tredje variant skulle vara att mäta andelen inventerad bebyggelse med hjälp av en ytenhet, som exempelvis kvadratkilometer. Det ger dock en skev bild eftersom flertalet byggnader ligger i de centrala, tätbebyggda delarna av staden medan landsbygden är glest bebyggd. En karta med inventerade områden markerade är däremot en bra illustration som visar vilka ytor som kvarstår att inventera. Kartan visar de aktuella inventeringarnas ytmässiga utbredning. 8 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010

11 Översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner Översiktsplanen är kommunens övergripande instrument för fysisk planering. I planen redovisas kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. I översiktsplanen redovisas bland annat hur kommunen avser tillgodose områden av riksintresse, exempelvis riksintressanta kulturmiljöer. Även områden av regionalt och lokalt kulturmiljöintresse kan tas upp. Varje kommun ska enligt Plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen ska vara vägledande i framtida beslut men är inte juridiskt bindande. Fördjupade översiktsplaner kan göras för mindre områden, särskilda verksamheter eller intressen. De har samma status som en översiktsplan, men är mer detaljerade. Indikator 3: Finns aktuell översiktsplan där stadens värdefulla kulturmiljöer redovisas? Indikator 4: Hur många fördjupade översiktsplaner har gjorts sedan den gällande översiktsplanen antogs, och hur många av dessa behandlar kulturmiljöfrågan? Metod Kontrollera gällande översiktsplan. Sammanställ de fördjupade översiktplaner som utförts. Stadsbyggnadskontoret har information gällande aktuella översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner. Uppföljning april 2008 Översiktsplan för Malmö 2000 antogs av kommunfullmäktige i december I den redovisas kulturmiljöer av såväl riksintresse som lokalt och regionalt intresse gjordes en aktualisering och komplettering av översiktplanen som också i viss mån behandlar hanteringen av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Sedan år 2000 har det gjorts fyra fördjupade översiktsplaner. Samtliga redovisar värdefulla kulturmiljöer. Fördjupad ÖP för Oxie 2005 Fördjupad ÖP för Fortuna och Hemgården 2006 Fördjupad ÖP för Nyhamnen 2007 Fördjupad ÖP för UMAS Medeon Triangeln 2008 Kommentar Om fördjupade översiktsplaner har gjorts som inte behandlar kulturmiljöfrågan, bör man kommentera anledningen till detta. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010 9

12 Bebyggelse inom planlagt område Byggnader som ligger inom detaljplanerat område har en form av grundskydd i och med att yttre förändringar är bygglovpliktiga och att lov krävs vid rivning. I bygglovshanteringen skall bland annat prövas om förändringarna är förenliga med det generella varsamhetskravet i Plan- och bygglagens 3 kap 10. När det gäller kulturhistoriskt särskilt värdefull bebyggelse skall förvanskningsförbudet i PBL 3 kap 12 beaktas. Rivningslov kan nekas med hänvisning till en byggnads kulturhistoriska värde, enligt PBL 8 kap 16. Bebyggelse utanför detaljplanerat område står utanför detta grundläggande kontrollsystem. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse utanför planlagt område befinner sig därför i en riskzon. Indikator 5: Hur stor del av Malmös yta är planlagd? Metod Ta fram statistik på andel planlagd yta. Stadsmätningsavdelningen (Ulf Minör) har information om kommunens landareal inom och utom planlagt område. Uppföljning april ,3 % av Malmös landareal ligger inom planlagt område (90,4 km 2 av totalt 160,5 km 2 ). Kommentar Indikatorn visar på en positiv utveckling för skyddet av den värdefulla bebyggelsen om andelen yta innanför planlagt område ökar. Ur ett bredare kulturmiljöperspektiv behöver en ökad planläggning dock inte betyda något positivt. När nya detaljplaner görs för icke planlagd mark beror det ofta på att området ska exploateras med ny bebyggelse, vilket ibland kan stå i konflikt med exempelvis bevarandet av ett värdefullt kulturlandskap. Den större delen av stadens byggnader ligger inom det planlagda området, vilket blir tydligt om man istället ser till antalet fastigheter. Av Malmös totalt fastigheter ligger ca 1544 utanför planlagt område (april 2008). Vi har dock valt att som indikator titta på yta istället för antal fastigheter, eftersom antalet fastigheter ständigt varierar både inom och utom planlagt område och det blir svårt att skönja en tendens. En variant på denna indikator kan vara att titta på antalet byggnader inom respektive utom planlagt område, något som Stadsmätningsavdelningen sannolikt kan ta fram siffror på. 10 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010

13 Skyddade byggnader Målet för den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen är att den ska vara långsiktigt skyddad. Värdefull bebyggelse kan erhålla juridiskt bindande skydd antingen genom Kulturminneslagen eller genom Plan- och bygglagen, som började gälla Innan dess användes begreppet stadsplan, och även då fanns möjligheten ge skydd för värdefull bebyggelse. Dessa äldre typer av skydd ligger kvar i dag och är giltiga så länge stadsplanen inte ersätts av en ny plan. Byggnadsminnesförklaring är en form av skydd enligt Kulturminneslagen för byggnader som är av stort kulturhistoriskt värde sett ur ett nationellt perspektiv. Byggnadsminnesförklaring är det starkaste skyddet en byggnad kan ha i Sverige. Länsstyrelsen utser byggnadsminnen, och de utfärdar även skyddsföreskrifter för dem. När det gäller byggnader som ägs av staten är det regeringen som beslutar om byggnadsminnesförklaring och Riksantikvarieämbetet ansvarar för tillsynen. Samtliga kyrkobyggnader tillhörande Svenska kyrkan som är byggda före 1940 är skyddade enligt Kulturminneslagen, och får inte ändras utan tillstånd från Länsstyrelsen. Även kulturhistoriskt värdefulla kyrkor som tillkommit efter detta år och som tillhör Svenska kyrkan kan efter beslut från Riksantikvarieämbetet skyddas genom denna lag. Plan- och bygglagen började gälla Den innehåller ett generellt varsamhetskrav för all bebyggelse, som innebär att ändring av en byggnad ska utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess kulturhistoriska värden tas till vara. Det finns också lagstadgat att byggnader som är särskilt värdefulla från kulturhistorisk synpunkt inte får förvanskas. För att säkerställa att dessa regler efterlevs bör kommunen införa varsamhetsbestämmelser (k-märkning) och skyddsbestämmelser (q-märkning) i detaljplaner eller områdesbestämmelser. På så vis pekar man ut och tydliggör vilken den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen är och hur den ska hanteras. Rivningsförbud är en form av skyddsbestämmelse, och det är det starkaste skyddet en byggnad kan få på kommunal nivå. Skydds- och varsamhetsbestämmelser är de viktigaste instrumenten för att skydda kulturhistoriskt värdefull bebyggelse på kommunal nivå. Det finns dock även många andra sätt att använda detaljplaner och områdesbestämmelser för att skydda kulturhistoriska värden i bebyggelsen, exempelvis genom ändrad bygglovplikt. Indikator 6: Antalet byggnader med skydd enligt Kulturminneslagen. Indikator 7: Antalet byggnader med rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser. Indikator 8: Antalet byggnader årligen som förses med skydds- och/eller varsamhetsbestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010 11

14 Metod Uppdatera antalet byggnadsminnesförklarade byggnader. Länsstyrelsens kulturmiljösektion har uppgifter om detta. Uppdatera antalet byggnader med rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser genom att gå igenom nyantagna planer. Observera att det är antalet byggnader som räknas. En bestämmelse kan gälla för flera byggnader. Antagna planer finns på Stadsbyggnadskontoret. Sammanställ det årliga utfallet av antalet byggnader med skydds- och varsamhetsbestämmelser i de detaljplaner och områdesbestämmelser som antagits. Antagna planer finns på Stadsbyggnadskontoret. Uppföljning april 2008 I Malmö finns 45 byggnader som är skyddade enligt Kulturminneslagen. 24 av dessa är byggnadsminnen och 21 kyrkobyggnader. Se bilaga 2. I Malmö finns 169 byggnader som är försedda med rivningsförbud i detaljplan. Tabellen nedan visar det årliga antalet antagna detaljplaner eller områdesbestämmelser som innehåller skydds- och/eller varsamhetsbestämmelser för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, tio år bakåt i tiden. Den visar också hur många byggnader bestämmelserna omfattar, och hur stort antal av dessa som är försedda med rivningsförbud. Se bilaga 3. Antal detaljplaner och områdesbestämmelser med skydds- och/eller varsamhetsbestämmelser Antal byggnader med skydds- och/eller varsamhetsbestämmelser. Antal byggnader med rivningsförbud Kommentar Dessa tre indikatorer visar antalet byggnader i Malmö med starkt lagskydd, samt hur arbetet fortgår på kommunal nivå med att ge värdefull bebyggelse skydd. En sammanställning av det totala antalet byggnader med någon typ av skydd är komplicerad att göra, eftersom det finns så många olika sorters skyddsformer. I äldre stadsplaner är det ofta en tolkningsfråga vad skyddet egentligen innebär och vilka byggnader som avses. Tittar man på planer utförda efter lagändringen 1987 är de ofta tydligare och innehållet mer kvantifierbart. Vid en uppföljning skulle man kunna göra en sammanställning av byggnader försedda med skydd efter lagändringen 1987, och på så vis få en totalsumma för antalet byggnader med skydd enligt Plan- och bygglagen. Eftersom rivningsförbud är det starkaste skydd en byggnad kan få på kommunal nivå är det relevant att urskilja denna skyddsform och följa upp den med en egen indikator. Indikator 7 visar i vilken takt kommunen arbetar med att uppfylla miljömålet att skydda den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen. I en sådan sammanställning kan man också redovisa hur stor andel av dessa byggnader som försetts med rivningsförbud. 12 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010

15 Hantering av rivningslov En stor del av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen i Malmö är inte identifierad och/eller saknar långsiktigt skydd. För den bebyggelsen är det avgörande att de kulturhistoriska värdena beaktas i hanteringen av bygglov och rivningsärenden. Rivningslov krävs för att riva en byggnad inom detaljplanelagt område, eller där krav på rivningslov införts i områdesbestämmelser. Stadsbyggnadsnämnden är beslutande instans, men i enklare ärenden tas beslut på delegation av tjänstemännen på Stadsbyggnadskontoret. Samtliga rivningsärenden i Malmö stad går på remiss till stadsantikvarien, som kan avstyrka rivningslov om den aktuella byggnaden bedöms vara av kulturhistoriskt värde. Ärendet får då prövas i Stadsbyggnadsnämnden, där politikerna sammanväger de olika intressen som finns i frågan och tar beslut. Även byggnader som ansetts mycket värdefulla ur kulturhistorisk synvinkel kan beviljas rivningslov om det finns andra viktiga samhällsintressen som väger tyngre. Indikator 9: Hur många byggnader som har bedömts kulturhistoriskt intressanta av antikvarisk remissinstans har beviljats rivningslov i Stadsbyggnadsnämnden? Metod Ta fram information om vilka rivningslov som varit uppe för beslut i stadsbyggnadsnämnden, om de har gällt kulturhistoriskt intressanta byggnader samt vilket beslut som fattats. Stadsbyggnadskontoret (Ingvar Ström, Stadsarkitektavdelningen) har information om nämndsärenden. Malmö Kulturmiljö har information om den antikvariska remissinstansen hållning. Uppföljning april 2008 Antal rivningsärenden som behandlats i Stadsbyggnadsnämnden. Antal av ovanstående som gällt kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Antal av ovanstående som beviljats rivningslov av Stadsbyggnadsnämnden beviljat Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010 13

16 Kunskapsspridning Det långsiktiga skyddandet av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen kan inte enbart uppnås genom fysisk planering, utan det är också beroende av en god och fungerande förvaltning. Genom att ta fram kunskapsunderlag och sprida information om kulturmiljöer eller enskilda byggnaders historia och kulturhistoriska värden kan man skapa medvetenhet hos såväl förvaltare som brukare. Denna typ av material bör därför kunna ses som en indikator på kommunens ambition att uppfylla miljömålet avseende god bebyggd miljö. Indikator 10: Har Malmö stad genomfört informationsinsatser med syfte att sprida kunskap och medvetenhet kring kulturhistoriskt värdefull bebyggelse sedan senaste uppföljningen? Metod Sammanställ utförda informationsinsatser. Stadsbyggnadskontoret och Malmö Kulturmiljö har information om detta. Uppföljning april 2008 Exempel på informationsskrifter utgivna av Malmö stad de senaste tio åren, med syfte att sprida kunskap och medvetenhet kring kulturhistoriskt värdefull bebyggelse: Färgprogram för Malmö 2000 Karaktär Malmö handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggnad 2005 Davidshall - ett kulturhistoriskt värdefullt område i Malmö 1998 Riktlinjer för Fridhem, Västervång, Bellevue och Nya Bellevue 2000 Bostadsmiljöer i Malmö, del 1-3, (i samarbete med Länsstyrelsen) Riktlinjer för fönster 2005 Kommentar Material som tas med i beräkningen ska vara riktat till och fått spridning bland allmänheten. Allmänheten ska ha kunnat tillgodogöra sig informationen utan större kostnad, exempelvis bör inte dyrare bokverk tas med i beräkningen. 14 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010

17 Antikvarisk kompetens För hanteringen av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen är det en avgörande faktor om det finns antikvarisk kompetens att tillgå i den kommunala organisationen. Dels kan en sådan resurs verka genom kunskapsspridning och rådgivning riktad till allmänheten, dels som expertkompetens i arbetet med den fysiska planeringen. I vilken mån de kulturhistoriska aspekterna får genomslagskraft i planeringsprocesser och byggnadsärenden är bland annat beroende av vilka resurser som finns på den antikvariska sidan. Med en större personalstyrka blir förutsättningarna för att värna om stadens kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse bättre. Den antikvariska kompetensen kan då delta i arbetsprocesser i ett tidigt skede och kulturmiljöfrågorna blir en naturligt integrerad del i stadsbyggnadsarbetet. Indikator 11: Antal byggnadsantikvarietjänster finansierade av Malmö stad. Metod Sammanställ antal byggnadsantikvarietjänster. Stadsbyggnadskontoret och Malmö Kulturmiljö har information om detta. Uppföljning april 2008 Tabell över antal byggnadsantikvarietjänster finansierade av Malmö stad: ,5 1 2 Kommentar Före år 2006 bekostades stadsantikvarietjänsten i Malmö bara delvis av kommunala medel. Från år 2007 fanns full kommunal täckning för den tjänsten. Från och med 2008 bekostar Malmö Stad genom Kulturförvaltningen ytterligare en tjänst på Malmö Kulturmiljö, Enheten för Kulturmiljövård. Utöver dessa kommunalt finansierade tjänster har Malmö Kulturmiljö haft byggnadsantikvarier anställda på pengar som dels tagits in på uppdrag, dels i form av regionalt driftsbidrag från Riksantikvarieämbetet. I beräkningen räknas stadsantikvariens tjänst förutsatt att stadsantikvarien är byggnadsantikvare (tidigare stadsantikvarier har varit arkeologer). I beräkningen tas inte hänsyn till eventuella administrativa uppgifter och liknande som tjänsterna innehåller. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010 15

18 Avslutning Det fortsatta miljömålsarbetet I denna metodutredning har vi prövat varje indikator utifrån dagsläget. Sammantaget visar detta att Malmö stad är en bit på väg när det gäller miljömålsarbetet avseende kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Dock är det en lång väg kvar för att nå målet. En förutsättning för att uppnå miljömålet är att ytterligare bebyggelseinventeringar görs. Genom identifiering av den värdefulla bebyggelsen kan man arbeta med skydd på olika nivåer från översiktsplan ner till planbestämmelser, och i förlängningen även att skapa ökad medvetenhet bland brukare och förvaltare. Värdefulla kulturmiljöer av nationellt, regionalt och lokalt intresse ska redovisas i översiktsplanen. Fördjupade översiktplaner är ofta ett bra tillfälle att identifiera och värdera kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Genom att aktivt arbeta med att detaljplanera eller införa områdesbestämmelser för icke planlagt område kan den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen som pekats ut i aktuella inventeringar skyddas långsiktigt. Aktuellt underlagsmaterial för detta finns framtaget i den nyss genomförda Byinventeringen. Kommunen ska kontinuerligt införa skydd för värdefull bebyggelse i de nya detaljplaner som tas fram i samband med exploatering och liknande. Kommunen bör även arbeta mer aktivt för att långsiktigt skydda värdefulla miljöer genom att själv ta initiativ till nya detaljplaner eller tillägg till detaljplaner. På så sätt kan intentionerna i översiktsplanen för värdefulla områden förankras i juridiskt bindande planer. För byggnader av mycket stort kulturhistoriskt värde kan kommunen väcka fråga om byggnadsminnesförklaring hos länsstyrelsen. Kunskap och information gällande utpekade byggnader och miljöer i översiktsplanen bör tas fram kontinuerligt som ett led i att uppnå miljömålet. Att sprida info till allmänhet, brukare och förvaltare är ett led i att långsiktigt skydda bebyggelsen. Tillgången på antikvarisk kompetens inom kommunen har i studier visat sig vara en av grundförutsättningarna för att peka ut, värna och på långsikt också skydda den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen. Med en mer resursstark byggnadsantikvarisk verksamhet inom Malmö stad skulle möjligheterna till ett aktivt arbete för att uppnå öka miljömålet öka. De indikatorer som tagits fram i denna utredning kan ge en bild av utvecklingen inom olika delar av kulturmiljöarbetet. Man får dock inte glömma vikten av en helhetssyn. De aspekter av kulturmiljöarbetet som tagits upp i utredningen ingår som länkar i en kedja. Från arbetet med underlag i form av inventeringar, via den översiktliga planeringen till det faktiska skyddandet av enskilda byggnader varje moment är nödvändigt i processen för att nå miljömålet. 16 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010

19 Referenser Länsstyrelsen i Västmanlands län (2006). Miljömålsindikatorer för kommunala planbestämmelser. En studie av indikatorsystem för uppföljning av delmål 2 inom miljömålet God bebyggd miljö. Rapport 2006:1. Västerås. Länsstyrelsen i Skåne län (2006). K-märkt på riktigt! En studie av tillvaratagandet av kulturmiljön med hjälp av planbestämmelser enligt PBL i Skåne län. Skåne i utveckling 2006:09. Malmö. Länsstyrelsen i Halland (2002). Indikatorer för kulturhistorisk bebyggelse. Rapport om miljömålsuppföljning inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Meddelandeserie 2002:23. Länsstyrelsen i Stockholms län (2004). Kulturmiljövården och God bebyggd miljö. Miljömålsuppföljning i Stockholms län. Stockholm. Boverket (2003). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Delmål 2 Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. Karlskrona. Malmö stadsbyggnadskontor (2008). Skydd av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och områden i Malmö. Malmö. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010 17

20 Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Kulturmiljös rapportserie Enheten för Kulturmiljövård Rapport. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:001 Carola Lund Antikvarisk kontroll. Flensburgska gården Fasadändring samt förnyad VS-anläggning. Fastigheten Oscar 25 och 26 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:002 Carola Lund Arbeten utförda Malmö Stadsteater Malmö Förskönings- och Planteringsförenings insatser gällande Malmö Stadsteater. Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:003 Olga Schlyter Byggnadsantikvarisk studie. Tripasin. Ombyggnad av korvskinnsfabrik till gymnasieskola. Fastigheten Grytan 7 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:004 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Oxie kyrka. Nytt läktarräcke. Oxie församling, Oxie socken i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:005 Olga Schlyter Kulturhistorisk utredning. Mobilia. Från manufaktur till köpcentrum. Fastigheten Bohus 8 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:006 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Örsjö kyrka. Invändig restaurering. Villie församling, Örsjö socken i Skurups kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:007 Carola Lund Antikvarisk kontroll. Hipp. Förändringsarbeten gård. Fastigheten von Conow 42 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:008 Carola Lund Arbeten utförda Kvarndala gård. Malmö Försköningsoch Planteringsförenings insatser gällande Kvarndala gård. Fastigheten Västra Klagstorp 11:70 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:009 Carola Lund Antikvarisk kontroll. Malmö stadsteater. Tillbyggnad. Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010 Carola Lund och Olga Schlyter Metodutredning. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Uppföljning av Malmö stads miljömål. 18 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010

21 Bilaga 1. Inventerad bebyggelse Följande inventeringar för områden i Malmö är att betrakta som aktuella i dagsläget (april 2008), samt innehåller en kulturhistorisk värdering av bebyggelsen: 1. Folkets Park, Malmö Kulturmiljö Fortuna Hemgården, Malmö Kulturmiljö Inre hamnen och Frihamnen, Malmö Kulturmiljö Västra Hamnen, Malmö Kulturmiljö Kvarteret Gyllenstjärna, Malmö Kulturmiljö Område kring Gamla Borrebackevägen, Malmö Kulturmiljö Norra Sorgenfri, Malmö Kulturmiljö Simrishamnbanans järnvägsverkstäder, Malmö Kulturmiljö Område kring Strandgårdsvägen, Malmö Kulturmiljö Varvsstaden - Kockumsområdet söder om Stora Varvsgatan, Malmö Kulturmiljö Område söder om Sjötorpsvägen i Tygelsjö, Malmö Kulturmiljö Byinventeringen (Malmös landsbygd och byar utanför planlagt område), Malmö Kulturmiljö och Stadsbyggnadskontoret Inventering Antal byggnader Antal fastigheter 1. Folkets Park, Fortuna Hemgården (ingår i Byinventeringen) (ca 100, ingår i Byinventeringen) 3. Inre hamnen och Frihamnen ca 110 ca Västra Hamnen ca 60 (exkl. de ca 60 byggnader som omfattas av Varvsstadeninventeringen) 5. Kvarteret Gyllenstjärna Område kring Gamla Borrebackevägen (ingår i Byinventeringen) (10, ingår i Byinventeringen) 7. Norra Sorgenfri ca 95 ca Simrishamnbanans järnvägsverkstäder Område kring Strandgårdsvägen (ingår i Byinventeringen) (20, ingår i Byinventeringen) 10. Varvsstaden - Kockumsområdet söder om Stora Varvsgatan 28 (1, ingår i Västra Hamnen) 11. Område söder om Sjötorpsvägen i 14 3 Tygelsjö 12. Byinventeringen (Malmös landsbygd och byar utanför planlagt område) Summa: ca 3003 ca 1307

22

23 Bilaga 2. Byggnader i Malmö stad med skydd enligt Kulturminneslagen Enskilda byggnadsminnen Inom parentes årtal för byggnadsminnesförklaring. 1. Centralposthuset (1935) 2. Flensburgska gården (1968) 3. Malmö centralstation (1986) 4. Sjöbergska palatset (1987) 5. Hedmanska gården (1993) 6. Hippodromteatern (1993) 7. Jörgen Kocks gård (1993) 8. Kommendanthuset (1993) 9. Rosenvingehuset och Beijerska huset (1993) 10. Slottsmöllan och möllarebostaden (1993) 11. Malmö stadsteater (1994) 12. Hovrätten (1994) 13. Riksbankshuset (1995) 14. Ribersborgs kallbadhus (1995) Djäknegatshusen (1997) 22. Kompanihuset (1999) Statliga byggnadsminnen 1. Malmöhus slott (1935) 2. Länsresidenset (1935) Kyrkobyggnader med skydd enligt KML 1. S:t Petri kyrka 2. Caroli kyrka 3. S:t Andreas kyrka 4. S:t Pauli kyrka 5. S:t Johannes kyrka 6. Kirsebergs kyrka 7. Limhamns kyrka 8. Södra Sallerups kyrka 9. Västra Skrävlinge kyrka 10. S:t Matteus kyrka 11. Fosie kyrka 12. Bunkeflo kyrka 13. Heliga trefaldighetskyrkan 14. S:t Mikaels kyrka 15. Husie kyrka 16. Oxie kyrka 17. Lockarp kyrka 18. Glostorp kyrka 19. Tygelsjö kyrka 20. Västra Klagstorp kyrka 21. S:t Nikolaikapellet

24

25 Bilaga 3. Detaljplaner med skydd i sedan 1998 År Plan Kvarter/Objekt Antal byggnader med q eller k Dp 4455 Väveriet 1 0 Dp4454 Björnen 5 5 Dp 4496 Heleneholm 1 1 Dp 4483 Lärkträdet 2 0 Dp 4507 Vattnet 1 1 Dp 4389 Ekorren 6 1 Dp 4551 Norsen 3 0 Dp 4115 Bunkeflo och Vintrie Dp 4571 Åttingen 1 0 Dp 4503 Sankt Jörgen 2 1 Dp 4649 Humle 3 3 Dp 4241 Hjärpen 10 7 Dp 4523 Prinsen 1 1 Dp 4481 Fridhem 1 1 Dp 4535 Peterstorp 3 3 Dp 4505 Rönnen 1 1 Dp 4548 Staren Dp 4655 Stolpaberga 3 3 Dp 4355 Hyllie Gård 3 3 Dp 4565 Högaholm Almvik 8 0 Dp 4585 Norr om Bunkeflov Dp 4525 Blomman 4 4 Dp 4629 Sankt Jörgen 2 2 Dp 4675 Hälsingland 1 1 Dp 4587 Hjälmarekajen 1 1 Dp 4717 Sjölejonet 1 1 Dp 4613 Von Conow 1 1 Dp 4660 Centralstationen 2 2 Dp 4692 Kungsörnen Dp 4657 Sämjan 1 1 Dp 4479 Tuborg 4 4 Dp 4661 Rönnen 5 5 Dp 4685 Intäkten 1 - Dp 4701 Gyllenstjärna Dp 4704 Kranen 1 1 Dp 4729 Brandvakten 1 1 Dp 4709 Lingonet Dp 2004 Liljan Dp 4824 Bagers Plats 1 1 Dp 4859 Kranen 1 0 Dp 4800 Ängsslätts gård 1 1 Dp 4693 Kulladalstorget 2 0 Dp 4889 Gamen 2 2 Dp 4870 Ruth 2 2 Dp 4756 Bilen 1 1 Dp 4884 Vendelsfrid 1 1 Dp 4713 Sjötorpsvägen 2 0 Dp 4928 Fridhem 1 1 Dp 4438 Västra Station 3 3 Dp 4310 Kristinebergs gård 1 1 Dp 4776 Gamla Borrebackevägen 6 6 Ädp 4782 Tallen, Björken mfl Dp 4963 Sågen 1 1 Dp 4520 Bryggeriet 10 0 Dp 4830 Dådet 1 0 Varav byggnader med rivningsför bud Antal planer med q eller k per år Antal byggnader med q eller k per år Antal byggnader med rivningsförbud per år 1 Tre q-märkta byggnader på Stolpaberga gård är inte medräknade här, då de omfattas av nyare plan antagen år 2000 som redovisas nedan. 2 Parhus beläget på två fastigheter räknat som två hus. 3 Det finns ytterligare två varsamhetsbestämmelser i planen, men de är felaktigt använda då de gäller nybyggnation. 4 Parhus beläget på två fastigheter räknat som två hus. 5 Hedmanska gården räknat som fem olika byggnader. Palladiums gatuhus och salongsbyggnad räknat som en byggnad 6 Radhuslänga med 29 hus belägna på separata fastigheter. 7 Det finns två skyddsbestämmelser (q:n) i planen, men en av dem är felaktigt använd då den gäller nybyggnation.

Hipp. Antikvarisk kontroll. Fastigheten von Conow 42 i Malmö stad Skåne län. Förändringsarbeten gård. Carola Lund

Hipp. Antikvarisk kontroll. Fastigheten von Conow 42 i Malmö stad Skåne län. Förändringsarbeten gård. Carola Lund Antikvarisk kontroll Hipp Förändringsarbeten gård Fastigheten von Conow 42 i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:007 Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel:

Läs mer

INBROTTS- OCH BRANDLARMSINSTALLATION

INBROTTS- OCH BRANDLARMSINSTALLATION Antikvarisk kontroll Näsums kyrka INBROTTS- OCH BRANDLARMSINSTALLATION Näsums församling, Näsums socken i Bromölla kommun Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:017 Malmö

Läs mer

Bunkeflo kyrka. Antikvarisk rapport RAMP SAMT DÖRR FÖR NÖDUTRYMNING. socken i Malmö kommun Skåne län

Bunkeflo kyrka. Antikvarisk rapport RAMP SAMT DÖRR FÖR NÖDUTRYMNING. socken i Malmö kommun Skåne län Antikvarisk rapport Bunkeflo kyrka RAMP SAMT DÖRR FÖR NÖDUTRYMNING N Bunkeflo kyrka/malmö kyrkliga samfällighet/bunkeflo socken i Malmö kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2013:11 Helena

Läs mer

S:t Johannes kyrka. Antikvarisk kontroll. Konservering av väggmålningar. Malmö kyrkliga samfällighet, Malmö stad, Skåne län.

S:t Johannes kyrka. Antikvarisk kontroll. Konservering av väggmålningar. Malmö kyrkliga samfällighet, Malmö stad, Skåne län. Antikvarisk kontroll S:t Johannes kyrka Konservering av väggmålningar Malmö kyrkliga samfällighet, Malmö stad, Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:013 Malmö Kulturmiljö

Läs mer

Rosenvingska huset. Antikvarisk kontroll. Invändiga målningsarbeten. Fastigheten Jörgen Kock 3 i Malmö stad Skåne län. Carola Lund

Rosenvingska huset. Antikvarisk kontroll. Invändiga målningsarbeten. Fastigheten Jörgen Kock 3 i Malmö stad Skåne län. Carola Lund Antikvarisk kontroll Rosenvingska huset Invändiga målningsarbeten Fastigheten Jörgen Kock 3 i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:018 Malmö Kulturmiljö Box 406

Läs mer

Kapitel 7 Genomförande och uppföljning

Kapitel 7 Genomförande och uppföljning Kapitel 7 Genomförande och uppföljning Innehållsförteckning 7. Genomförande och uppföljning... 245 7.1. Mål och ställningstaganden... 246 7.2. Indikatorer... 246 7.3. Utvecklingsområden... 251 7.4. Uppföljning...

Läs mer

Tripasin. Byggnadsantikvarisk studie. Fastigheten Grytan 7 i Malmö stad Skåne län. Ombyggnad av korvskinnsfabrik till gymnasieskola.

Tripasin. Byggnadsantikvarisk studie. Fastigheten Grytan 7 i Malmö stad Skåne län. Ombyggnad av korvskinnsfabrik till gymnasieskola. Byggnadsantikvarisk studie Tripasin Ombyggnad av korvskinnsfabrik till gymnasieskola Fastigheten Grytan 7 i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:003 Olga Schlyter

Läs mer

BYGGNADSMINNEN - PRINCIPER OCH PRAKTIK Den offentliga kulturmiljövårdens byggnadsnninnesverksamhet Beskrivning och utvärdering

BYGGNADSMINNEN - PRINCIPER OCH PRAKTIK Den offentliga kulturmiljövårdens byggnadsnninnesverksamhet Beskrivning och utvärdering GÖTEBORG STUDIES IN CONSERVATION 21 BYGGNADSMINNEN - PRINCIPER OCH PRAKTIK Den offentliga kulturmiljövårdens byggnadsnninnesverksamhet Beskrivning och utvärdering AGNETA THORNBERG KNUTSSON GOTEBORGS UNIVERSITET

Läs mer

Arkitekter Ingenjörer. Bjerking presentati on

Arkitekter Ingenjörer. Bjerking presentati on Arkitekter Ingenjörer 1 Bjerking presentati on SJUTTIO ÅR AV HÅLLBARA LÖSNINGAR Bevarandevärt i domstolsprövning plan- och bygglagens egentliga skydd ur bebyggelseantikvarisk synvinkel Maria Ros Annika

Läs mer

B17, B27, B28, B42, B43, B44, B45, B46

B17, B27, B28, B42, B43, B44, B45, B46 1(5) Avbryta planuppdragen för detaljplan för område B17, B27, B28, B42, B43, B44, B45, B46 och B48, skydd av kulturmiljöer i Djursholm, inom Djursholm, Danderyds kommun Ärendet Kommunstyrelsen gav 2011-04-14

Läs mer

Sankt Andreas kyrka OMBYGGNADSARBETEN

Sankt Andreas kyrka OMBYGGNADSARBETEN Antikvarisk rapport Sankt Andreas kyrka OMBYGGNADSARBETEN Malmö kyrkliga samfällighet, Malmö socken i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2013:006 Lina Bjermqvist Malmö Museer Box

Läs mer

Kronetorps mölla. Antikvarisk rapport SANERING AV HUSSVAMP. Fastigheten Arlöv 7:16 i Burlövs socken, Burlövs kommun Skåne län.

Kronetorps mölla. Antikvarisk rapport SANERING AV HUSSVAMP. Fastigheten Arlöv 7:16 i Burlövs socken, Burlövs kommun Skåne län. Antikvarisk rapport Kronetorps mölla SANERING AV HUSSVAMP Fastigheten Arlöv 7:16 i Burlövs socken, Burlövs kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2011:006 Anders Reisnert Malmö Museer

Läs mer

Huaröds kyrka. Antikvarisk rapport. Huaröds socken, Kristianstad kommun Skåne län. Inre restaurering. Jörgen Kling.

Huaröds kyrka. Antikvarisk rapport. Huaröds socken, Kristianstad kommun Skåne län. Inre restaurering. Jörgen Kling. Antikvarisk rapport Huaröds kyrka Inre restaurering Huaröds socken, Kristianstad kommun Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:030 Jörgen Kling Malmö Kulturmiljö Box 406 201

Läs mer

Skabersjöskolan. Antikvarisk rapport. Inredning av WC samt montering av akustiktak. Fastigheten Skabersjö 25:2 i Svedala kommun Skåne län

Skabersjöskolan. Antikvarisk rapport. Inredning av WC samt montering av akustiktak. Fastigheten Skabersjö 25:2 i Svedala kommun Skåne län Antikvarisk rapport Skabersjöskolan Inredning av WC samt montering av akustiktak Fastigheten Skabersjö 25:2 i Svedala kommun Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:007 Pia

Läs mer

Gäller inom markerat område Upprättad 2006-09-26, Antagen 2006-11-20 (KF 102/06), Laga kraft 2006-12-21 BURLÖVS KOMMUN BYGG- och ANLÄGGNINGSFÖRVALTNINGEN ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplan

Läs mer

Gamla begravningsplatsen

Gamla begravningsplatsen Antikvarisk kontroll Gamla begravningsplatsen Ny gångväg genom Gamla begravningsplatsens västra del Innerstaden 1:14, Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:020

Läs mer

Vård av gotländska kulturmiljöer

Vård av gotländska kulturmiljöer ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen

Läs mer

Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213

Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213 1(7) Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213 BESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning (denna handling) PLANENS SYFTE Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Hipp. Antikvarisk slutrapport. Fastigheten von Conow 42 i Malmö stad Skåne län. Ny markbeläggning i passagen. Olga Schlyter

Hipp. Antikvarisk slutrapport. Fastigheten von Conow 42 i Malmö stad Skåne län. Ny markbeläggning i passagen. Olga Schlyter Antikvarisk slutrapport Hipp Ny markbeläggning i passagen Fastigheten von Conow 42 i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:019 Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24

Läs mer

VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT

VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT »En klar majoritet tycker också att det är viktigt att bevara de kulturhistoriska karaktärsdragen och de är också beredda att betala mer för

Läs mer

Samråd om tillägg till planbestämmelser för fastigheten Blända 9 inom DETALJPLAN FÖR KV DAMMEN MFL I SKURUP, SKURUPS KOMMUN

Samråd om tillägg till planbestämmelser för fastigheten Blända 9 inom DETALJPLAN FÖR KV DAMMEN MFL I SKURUP, SKURUPS KOMMUN 1 (1) Förvaltning Datum Diarienummer Serviceförvaltningen 2016-09-27 KS Berörda sakägare Berörda myndigheter Samråd om tillägg till planbestämmelser för fastigheten Blända 9 inom DETALJPLAN FÖR KV DAMMEN

Läs mer

PLANBESTÄMMELSER, PLANBESKRIVNING och GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLANBESTÄMMELSER, PLANBESKRIVNING och GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 1 (7) DP 545 MSN 2010/40-214 Tillägg till PLANBESTÄMMELSER, PLANBESKRIVNING och GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av detaljplan 391 för Grävlingsberg och Söder Grävlingsberg (DP 391)

Läs mer

NERTAGNING AV STRUKTURPAPP PÅ INNERTAK

NERTAGNING AV STRUKTURPAPP PÅ INNERTAK Antikvarisk kontroll Ottarps kyrka NERTAGNING AV STRUKTURPAPP PÅ INNERTAK Landskrona församling, Ottarps socken i Helsingborgs kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2009:007 Malmö Museer

Läs mer

Söder 27:18 mfl, Kv Åldermannen

Söder 27:18 mfl, Kv Åldermannen PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-09-01, reviderad 2010-10-19 Dnr: 10BMN299 Handläggare: Henry Grew Antagen av BMN: 2010-12-14 Laga kraft: 2011-01-07 Söder 27:18 mfl, Kv Åldermannen Detaljplan för

Läs mer

Kvarteret Asien med mera, Gåsebäck

Kvarteret Asien med mera, Gåsebäck Ändring av detaljplan (1283K-15079) för del av Kvarteret Asien med mera, Gåsebäck Helsingborgs stad Planområdets läge Planbeskrivning BEGRÄNSAT STANDARDFÖRFARANDE Program godkänt av stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Detaljplan för Pantbanken 2,3 och 4 Utökad handel, bostäder och kontor Östersunds kommun

Detaljplan för Pantbanken 2,3 och 4 Utökad handel, bostäder och kontor Östersunds kommun Detaljplan för Pantbanken 2,3 och 4 Utökad handel, bostäder och kontor Östersunds kommun 1 Dnr Ädh 303/2015 Dnr ByggR: P 2015-07 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Plansamråd Detaljplanen har varit utsänd för samråd under

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Värdering, ändring och energieffektivisering Växjö 19 mars 2013 Tomas Örn Kulturmiljö [fysisk] miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom

Läs mer

Sjöbergska magasinet. Antikvarisk kontroll. Igensättning av två dörröppningar. Fastigheten Humle 29 i Malmö stad Skåne län.

Sjöbergska magasinet. Antikvarisk kontroll. Igensättning av två dörröppningar. Fastigheten Humle 29 i Malmö stad Skåne län. Antikvarisk kontroll Sjöbergska magasinet Igensättning av två dörröppningar Fastigheten Humle 29 i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:028 Maria Lundberg Malmö

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för. Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun A. YTTRANDEN UTAN ERINRAN

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för. Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun A. YTTRANDEN UTAN ERINRAN 1(5) 2014-09-10 BN 2013-8881 Detaljplan för Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplanen har varit utsänd på samråd under tiden den 9 juni

Läs mer

Skabersjöskolan. Antikvarisk rapport. Restaurering av staket. Fastigheten Skabersjö 25:2 i Svedala kommun Skåne län

Skabersjöskolan. Antikvarisk rapport. Restaurering av staket. Fastigheten Skabersjö 25:2 i Svedala kommun Skåne län Antikvarisk rapport Skabersjöskolan Restaurering av staket Fastigheten Skabersjö 25:2 i Svedala kommun Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:006 Pia Gunnarsson Wallin och

Läs mer

Gäller inom markerat område Den inritade gränsen på kartan (hämtad från bevarandeplanen) avser fysisk bebyggelse och är inte en plangräns. Tillägg till detaljplan gäller angivna fastigheter.

Läs mer

Kulturmiljöplan för. Del 1 Principer och förhållningssätt Samrådshandling

Kulturmiljöplan för. Del 1 Principer och förhållningssätt Samrådshandling Kulturmiljöplan för Söderköpings kommun Del 1 Principer och förhållningssätt 2016-11-15 Samrådshandling Samrådet pågår fram till 30 april 2017 Innehåll Innehåll 2 Om kulturmiljöplanen 3 Inledning 4 Kulturmiljöer

Läs mer

Landskrona citadell. Antikvarisk medverkan NYTT SOPHUS VID MATERIALGÅRDEN. Landskrona citadell/landskrona i Landskrona kommun Skåne län

Landskrona citadell. Antikvarisk medverkan NYTT SOPHUS VID MATERIALGÅRDEN. Landskrona citadell/landskrona i Landskrona kommun Skåne län Antikvarisk medverkan Landskrona citadell NYTT SOPHUS VID MATERIALGÅRDEN Landskrona citadell/landskrona i Landskrona kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2011:003 Anders Reisnert Malmö

Läs mer

Stockholms stadsmuseums kulturhistoriska klassificering

Stockholms stadsmuseums kulturhistoriska klassificering K-märkt Stockholm Byggnadsvårdsråd från Stockholms stadsmuseum Stockholms stadsmuseums kulturhistoriska klassificering Stockholm har mycket intressant och välbevarad bebyggelse som är en viktig del av

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län 1(5) Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Tysslinge församling Skolgatan 12 719 30 Vintrosa För kännedom till: Riksantikvarieämbetet Lantmäterimyndigheten

Läs mer

Ribersborgs kallbadhus

Ribersborgs kallbadhus Antikvarisk rapport Ribersborgs kallbadhus INSTALLATION AV LUFTVÄRMEPUMPAR SAMT NY ARMATUR PÅ LANDBRYGGAN Fastigheten Limhamn 10:3 och 11:280 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport

Läs mer

K-märkt? Skydd av kulturhistorisk bebyggelse i den kommunala planeringen

K-märkt? Skydd av kulturhistorisk bebyggelse i den kommunala planeringen K-märkt? Skydd av kulturhistorisk bebyggelse i den kommunala planeringen För att beställa fler exemplar: anna.johansson@lansstyrelsen.se För mer information kontakta Cecilia Lindqvist: 013-19 60 00 Rapportansvarig

Läs mer

Malmfältens kulturmiljöprocesser

Malmfältens kulturmiljöprocesser Malmfältens kulturmiljöprocesser Slutredovisning FoU-projektet Kristina Nilsson, Luleå tekniska universitet Jennie Sjöholm, Norrbottens museum Luleå, 2011-06-28 RAÄ dnr 353-3898-2009 LTU dnr 2312-2009

Läs mer

K-märkt? Kulturmiljöer skyddade med hjälp av Plan- och Bygglagen. Östergötlands län

K-märkt? Kulturmiljöer skyddade med hjälp av Plan- och Bygglagen. Östergötlands län K-märkt? Kulturmiljöer skyddade med hjälp av Plan- och Bygglagen Östergötlands län 1 Förord Östergötland ett rikt län! Östergötland är Sveriges femte största län. Här finns två större städer, Norrköping

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

(6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Taxeringsregler, försäkring och bidrag

(6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Taxeringsregler, försäkring och bidrag 2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen Byggnadsminnen Taxeringsregler, försäkring och bidrag 2014-01-01 2 (6) Riksantikvarieämbetet Box 5405 11484 Stockholm www.raa.se 2014-01-01

Läs mer

Bilaga 1 Tematiska kartor

Bilaga 1 Tematiska kartor Bilaga 1 Tematiska kartor För några stadsdelar har det upprättats tematiska kartor. Dessa redovisar bebyggelsens ålder, bebyggelse vilken utpekats som kulturhistoriskt värdefull alternativt ännu inte värderats,

Läs mer

Datum Dnr 2014/320

Datum Dnr 2014/320 1(6) Detaljplan för TALLEN 1 Sölvesborg, Sölvesborgs kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE HUR SAMRÅDET BEDRIVITS Ärendet handläggs med enkelt planförfarande enligt plan- och bygglagens 5 kap 6. Tillfälle att ta del

Läs mer

Katrinetorp. Byggnadsantikvarisk dokumentation. Dokumentation av tapeter och väggmålning

Katrinetorp. Byggnadsantikvarisk dokumentation. Dokumentation av tapeter och väggmålning Byggnadsantikvarisk dokumentation Katrinetorp Dokumentation av tapeter och väggmålning Del av fastigheten Lockarp 44:1, Bunkeflo socken, Malmö kommun Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:005

Läs mer

PM om detaljplanering och strandskydd på Västra Bosön

PM om detaljplanering och strandskydd på Västra Bosön 1 (7) HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM Ingela Isaksson 08-731 30 05 2015-01-09 PM om detaljplanering och strandskydd på Västra Bosön Detta PM är upprättat i samband med att detaljplanläggning har inletts för

Läs mer

Vatten i fysisk planering

Vatten i fysisk planering Vatten i fysisk planering Så får vi med kommunerna Pär Persson, vattenstrateg, enheten för samhällsplanering Kommuner har goda möjligheter till en helhetssyn genom plan- och bygglagen Marken ska vara lämplig

Läs mer

Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning

Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning Yttrande Datum 2012-04-02 Dnr 331-674-2012 Ert datum 2012-02-15 Er beteckning 10113-630/2012 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remiss från Boverket överklagande av beslut om upphävande av detaljplan för

Läs mer

Antagande av förslag till detaljplan för Galtåsen 3 i stadsdelen Traneberg

Antagande av förslag till detaljplan för Galtåsen 3 i stadsdelen Traneberg Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (7) 2016-08-22 Handläggare Thomas Jansson Tfn 08-508 274 14 Till Stadsbyggnadsnämnden Antagande av förslag till detaljplan för Galtåsen 3 i

Läs mer

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM JÖNKÖPINGS JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM LÄNS MUSEUM BYGGNADSVÅRD Jönköpings läns museum har i över hundra år arbetat med kulturmiljövård i vid bemärkelse. Ett av museets samhällsuppdrag är att föra det byggda

Läs mer

Söder 37:5, kvarteret Råmärket (del av) Detaljplan för bostäder och centrum Gävle kommun, Gävleborgs län

Söder 37:5, kvarteret Råmärket (del av) Detaljplan för bostäder och centrum Gävle kommun, Gävleborgs län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-11-30, REV 2011-01-26 Antagen av BMN: 2011-02-24 Dnr: 10BMN342 Laga kraft: 2011-03-24 Handläggare: Thobias Nilsson Söder 37:5, kvarteret Råmärket (del av) Detaljplan

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

MILJÖMÅLSINDIKATORER FÖR KOMMUNALA PLANBESTÄMMELSER En studie av indikatorsystem för uppföljning av delmål 2 inom miljömålet God bebyggd miljö

MILJÖMÅLSINDIKATORER FÖR KOMMUNALA PLANBESTÄMMELSER En studie av indikatorsystem för uppföljning av delmål 2 inom miljömålet God bebyggd miljö RAPPORT 006: MILJÖMÅLSINDIKATORER FÖR KOMMUNALA PLANBESTÄMMELSER En studie av indikatorsystem för uppföljning av delmål inom miljömålet God bebyggd miljö MILJÖMÅLSINDIKATORER FÖR KOMMUNALA PLANBESTÄMMELSER

Läs mer

Räkna q i Södermanland. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse skyddad enligt plan- och bygglagen

Räkna q i Södermanland. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse skyddad enligt plan- och bygglagen Räkna q i Södermanland Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse skyddad enligt plan- och bygglagen Räkna q i Södermanland - kulturhistoriskt värdefull bebyggelse skyddad enligt plan- och bygglagen Utgiven

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av F.d. Ridhuset på Karolinska skolan i Örebro, Kv Husaren 2, Olaus Petri församling, Örebro kommun, Närke, Örebro län

Byggnadsminnesförklaring av F.d. Ridhuset på Karolinska skolan i Örebro, Kv Husaren 2, Olaus Petri församling, Örebro kommun, Närke, Örebro län 1(4) BESLUT 2016-09-05 Dnr: 432-3745-2016 Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Futurum Fastigheter Pappersbruksallén 1 702 15 Örebro För kännedom

Läs mer

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Runnamåla Läsanvisning för områdesbeskrivning i kulturmiljöprogram Emmaboda kommuns reviderade kulturmiljöprogram färdigställdes 2016 och består av 65 områdesbeskrivningar,

Läs mer

2014-06-30. Vägledning om fysisk planering av förorenade områden

2014-06-30. Vägledning om fysisk planering av förorenade områden 2014-06-30 Vägledning om fysisk planering av förorenade områden Innehåll Inledning... 3 Miljöbalken och plan- och bygglagen... 3 Vägledningens syfte och avgränsning... 3 Framtagande av vägledning... 3

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE OMRÅDESBESTÄMMELSER. för. Hedemora gamla stadskärna. i Hedemora tätort, Hedemora kommun, Dalarnas län

SAMRÅDSREDOGÖRELSE OMRÅDESBESTÄMMELSER. för. Hedemora gamla stadskärna. i Hedemora tätort, Hedemora kommun, Dalarnas län SAMRÅDSREDOGÖRELSE OMRÅDESBESTÄMMELSER för Hedemora gamla stadskärna i Hedemora tätort, Hedemora kommun, Dalarnas län HANDLINGAR Områdesbestämmelserna består av: Plankarta Planbeskrivning Lokal byggnadsordning

Läs mer

PBL kunskapsbanken 2013-06-25

PBL kunskapsbanken 2013-06-25 PBL kunskapsbanken PBL kunskapsbanken enbart om detaljplaner Nerladdat av TUNAFORSNYTT tunaforsnytt.se från Boverket http://www.boverket.se/vagledningar/pbl-kunskapsbanken/skapa-pdf/ 2013-06-25 Innehåll

Läs mer

Riksantikvarieämbetets rapport Översyn av regelverket om de kyrkliga kulturminnena, svar på remiss.

Riksantikvarieämbetets rapport Översyn av regelverket om de kyrkliga kulturminnena, svar på remiss. Stockholms kyrkogårdsförvaltning staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-01-11 Handläggare Karin Söderling Telefon: 08 508 30121 Till KN 2016-02-03 Riksantikvarieämbetets rapport Översyn av regelverket

Läs mer

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-07-15 B 2015-000987 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Sökhjälp för Bebyggelseregistret, BeBR

Sökhjälp för Bebyggelseregistret, BeBR Sökhjälp för Bebyggelseregistret, BeBR Fritextsökning gör du i fältet Ange ett eller flera sökord. Genom att skriva ett eller flera ord i fältet gör du en nyckelordssökning på ungefär samma sätt som i

Läs mer

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den Inledning Denna PM är framtagen av Länsstyrelsen i Jönköpings län i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötlands län, Naturvårdsverket, Boverket

Läs mer

Tillägg till detaljplan P 37-3. Granskningshandling. Planbeskrivning. Dnr BTN15/93. för Björken 1, 2, 3, 10 & 11. Öster.

Tillägg till detaljplan P 37-3. Granskningshandling. Planbeskrivning. Dnr BTN15/93. för Björken 1, 2, 3, 10 & 11. Öster. Dnr BTN15/93 Tillägg till detaljplan P 37-3 för Björken 1, 2, 3, 10 & 11 Öster Nyköpings kommun Granskningshandling Planbeskrivning Upprättad 2015-10-06 Reviderad 2015-11-23 Dnr 2/6 Planhandlingar Detaljplanen

Läs mer

TILLVÄGAGÅNGSSÄTT VID LÄGGNING AV TEMPORÄRT DÄCK I BEFINTLIG GÖDSELSTAD

TILLVÄGAGÅNGSSÄTT VID LÄGGNING AV TEMPORÄRT DÄCK I BEFINTLIG GÖDSELSTAD Antikvarisk rapport Borgeby slott TILLVÄGAGÅNGSSÄTT VID LÄGGNING AV TEMPORÄRT DÄCK I BEFINTLIG GÖDSELSTAD Borgeby slott, Borgeby 23:6/Borgeby socken i Lomma kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten

Läs mer

Detaljplanen upprättad jan 2008 av samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun. Detaljplan för del av Figeholm 3:1 Högskulla gård

Detaljplanen upprättad jan 2008 av samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun. Detaljplan för del av Figeholm 3:1 Högskulla gård Uppdragsbeslut 2007-12-12 Samrådsbeslut 1 2008-03-11 Samrådsbeslut 2 2008-08-15 Figeholm, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret jan 2008 SAMRÅDSREDOGÖRELSE samråd 2 Detaljplanen upprättad

Läs mer

Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet

Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet 2011 Anneli Borg Rapport 2011:15 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se Inledning På uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Maj 2011 FÖR DIG SOM SÖKER VILLATOMT I MALMÖ

Maj 2011 FÖR DIG SOM SÖKER VILLATOMT I MALMÖ Maj 2011 FÖR DIG SOM SÖKER VILLATOMT I MALMÖ ATT KÖPA TOMT I MALMÖ I Malmö kommun är det fastighetskontoret som tillhandahåller kommunala tomter för de som önskar bygga sitt eget hus. administrerar den

Läs mer

(13) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Byggnadsminnesförklaring (3 kap 4-9 )

(13) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Byggnadsminnesförklaring (3 kap 4-9 ) 2014-01-01 1 (13) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen Byggnadsminnen Byggnadsminnesförklaring (3 kap 4-9 ) 2014-01-01 2 (13) Riksantikvarieämbetet Box 5405 11484 Stockholm www.raa.se 2014-01-01

Läs mer

datum PLANBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av DP 4136 för södra delen av Toftanäs industriområde i Husie i Malmö

datum PLANBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av DP 4136 för södra delen av Toftanäs industriområde i Husie i Malmö datum 2016-04-08 diarienummer 2013-00346 ÄDp 5375 SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av DP 4136 för södra delen av Toftanäs industriområde i Husie i Malmö INLEDNING Då planförslaget

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

Wahlbergska huset. Antikvarisk kontroll RENOVERING AV BLYINFATTADE FÖNSTER. Fastigheten Hästen 2 i Malmö stad Skåne län.

Wahlbergska huset. Antikvarisk kontroll RENOVERING AV BLYINFATTADE FÖNSTER. Fastigheten Hästen 2 i Malmö stad Skåne län. Antikvarisk kontroll Wahlbergska huset RENOVERING AV BLYINFATTADE FÖNSTER Fastigheten Hästen 2 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2012:008 Anders Reisnert Malmö Museer Box 406

Läs mer

Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö/ miljömål.

Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö/ miljömål. Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö/ miljömål. Titel: Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö-miljömål Beställare: RUS Länsstyrelserna

Läs mer

Adelgatan 4. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2003. Dokumentation i samband med trappbygge inom RAÄ 20

Adelgatan 4. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2003. Dokumentation i samband med trappbygge inom RAÄ 20 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2003 Adelgatan 4 Dokumentation i samband med trappbygge inom RAÄ 20 Malmö stad, Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:053

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille

Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille 2016-08-11 2016-2694 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Svensknabben 3 Fastighetens adress: Svensknabbevägen 24 Sökande: i Am Home Projektutveckling

Läs mer

Gården Grunnarp. O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l. D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT

Gården Grunnarp. O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l. D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT Gården Grunnarp O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT Gården Grunnarp, Varbergs kommun 2015:22 OMSLAG Vass till tak på Gården

Läs mer

Norregatan och Norregränd

Norregatan och Norregränd Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2001 Norregatan och Norregränd Dokumentation i samband med rörläggning Malmö stad RAÄ 20 Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport

Läs mer

Beslut att bevilja bygglov

Beslut att bevilja bygglov Stadsbyggnadsnämnden Dnr 2016-08398-575 Sida 1 (5) Henrik Åkerblom, Lena Åkerblom Knäpparvägen 38 125 57 ÄLVSJÖ Beslut att bevilja bygglov Byggnadsarbetena får inte påbörjas förrän tekniskt samråd hållits

Läs mer

Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014

Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014 Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014 Magnus Rönn, Benjamin Danielsson-Grahn, Stig Swedberg Innehåll Bakgrund syfte Begreppet kompensation Styrmedel

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet

Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Uppdaterad: 2007-11-12 2003-06-13 Europeiska landskapskonventionen (ELC) Europarådet Färdig för undertecknande år 2000 Syfte att

Läs mer

Ändring genom tillägg till planbestämmelser avseende Stadsplan för kvarteret BALDER inom Centrumfyrkanten, i Umeå kommun

Ändring genom tillägg till planbestämmelser avseende Stadsplan för kvarteret BALDER inom Centrumfyrkanten, i Umeå kommun Planbeskrivning Antagandehandling Handläggare: 1 (6) Johan Sjöström Ändring genom tillägg till planbestämmelser avseende Stadsplan för kvarteret BALDER inom Centrumfyrkanten, i Umeå kommun HANDLINGAR -

Läs mer

Kommendanthuset. Antikvarisk slutrapport. Interiöra arbeten. Del av fastigheten Innerstaden 10:14 i Malmö stad Skåne län. Pia Gunnarsson Wallin

Kommendanthuset. Antikvarisk slutrapport. Interiöra arbeten. Del av fastigheten Innerstaden 10:14 i Malmö stad Skåne län. Pia Gunnarsson Wallin Antikvarisk slutrapport Kommendanthuset Interiöra arbeten Del av fastigheten Innerstaden 10:14 i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:002 Pia Gunnarsson Wallin

Läs mer

DOM 2015-10-22 Stockholm

DOM 2015-10-22 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060304 DOM 2015-10-22 Stockholm Mål nr P 5162-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-05-13 i mål nr P 1061-14, se bilaga KLAGANDE E P MOTPARTER

Läs mer

Miljömålsenkät Delmål Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse

Miljömålsenkät Delmål Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse Page 1 of 16 Miljömålsenkät 2010 1. Delmål Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse Definitioner Aktuellt underlag = underlag som enligt kommunens bedömning inte är i

Läs mer

Remiss ang översyn av det utvidgade strandskyddet för Kalmar kommun

Remiss ang översyn av det utvidgade strandskyddet för Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Rebecka Persson 2014-11-28 KS 2014/0865 Björn Strimfors Kommunstyrelsen Remiss ang översyn av det utvidgade strandskyddet för Kalmar kommun Förslag till

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Boberg 3:122 A N T A G A N D E H A N D L I N G. Detaljplan för bostäder. Falkenbergs kommun P L A N B E S K R I V N I N G

Boberg 3:122 A N T A G A N D E H A N D L I N G. Detaljplan för bostäder. Falkenbergs kommun P L A N B E S K R I V N I N G A N T A G A N D E H A N D L I N G Detaljplan för bostäder Boberg 3:122 Falkenbergs kommun P L A N B E S K R I V N I N G Upprättad 2014-05-14 B74 Laga kraft 2014-12-27 Till detaljplanen hör följande handlingar:

Läs mer

Vägledning Antikvarisk medverkan

Vägledning Antikvarisk medverkan Vägledning Antikvarisk medverkan Vägledning avseende antikvarisk medverkan vid tillämpningen av 3 kap. 14 och 4 kap. 3, 9 och 13 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. samt 5 och 17 förordningen (1993:379)

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Bidrag till kulturmiljövård

Bidrag till kulturmiljövård Bidrag till kulturmiljövård Information om kulturmiljöbidrag i Skåne län Titel: Utgiven av: Copyright: Författare: Grafisk form: Upplaga: Beställningsadress: Bidrag till kulturmiljövård Länsstyrelsen Skåne

Läs mer

Remiss gällande uppdatering av riksintresse vindbruk

Remiss gällande uppdatering av riksintresse vindbruk Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna Yttrande Datum 2013-02-22 Dnr 331-4220-2012 Ert datum 2012-11-27 Er dnr 2010-5138 Avdelning Samhällsavdelningen Enhet Samhällsbyggnadsenheten Remiss gällande

Läs mer

Ärendelista Bn 808/2014

Ärendelista Bn 808/2014 Ärendelista Bn 808/2014 Byggnadsnämnden Datum: 2015-11-19 Klockan: 9:00 - Plats: Sessionssalen, Stadsbyggnadshus II 1 Justering Förslag: Ordinarie: Marcus Willén (MP) Ersättare: Linn Andersson (M) Tid:

Läs mer

Tillsynsmöte i Höganäs kommun

Tillsynsmöte i Höganäs kommun BESLUT 1(7) Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Plan- och bostadssektionen Göran Skoog 040/044-25 22 47 Höganäs kommun Byggnadsnämnden 263 82 Höganäs Tillsynsmöte i Höganäs kommun Beslut Med utgångspunkt

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2014. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Uppdraget

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ian Cortes Förhandsbesked, nybyggnad av 2 st enbostadshus

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ian Cortes Förhandsbesked, nybyggnad av 2 st enbostadshus Handläggare Datum Ärendebeteckning Ian Cortes 2017-02-02 2016-4922 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Fastighetens adress: Jegerhjelms väg 32 Sökande: Braatz, Ingemar Ärende: Förhandsbesked, nybyggnad

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

Aktuella kommunomfattande översiktsplaner LÄGET I LANDET MARS 2014

Aktuella kommunomfattande översiktsplaner LÄGET I LANDET MARS 2014 Aktuella kommunomfattande översiktsplaner LÄGET I LANDET MARS 2014 1 2 Förord Sveriges Kommuner och Landsting har undersökt hur aktuella de kommunomfattande översiktsplanerna är i Sverige, mars 2014. Läget

Läs mer

Kulturmiljövårdens riksintressen i Stockholms län

Kulturmiljövårdens riksintressen i Stockholms län Kulturmiljövårdens riksintressen i Stockholms län 2016-09-20 Riksintressen i Stockholm län I Stockholm finns 120 områden av riksintresse för kulturmiljövården De täcker mellan 14 och 17 % av länets yta.

Läs mer