Resa i Tornedalen juni 2008

Transkript

1 Resa i Tornedalen juni 00 Flyg från Landvetter. med ankomst Luleå 9.. Frukost på planet ggr p g a av bytet på Arlanda. Hämtade ut hyrbilen och styrde kosan mot Sjulsmark och familjen Granberg. Redan den första dagen var dottern Malva igång och ville fiska i det lilla, lilla diket i trädgården. Man ser diket norr om tomten : på Karlssonsvägen 1 i Sjulsmark. : : : : : : : Dreveba : : :9 : : :1 : : :0 :1 :9 :0 1 m Med hjälp av små pinnar så går det faktiskt att fiska i dikets grunda vatten.

2 Malva är ibland en riktig liten linslus bara hon är på det riktiga humöret och det är hon alltsom oftast. Hon sitter säkert i gungan och med farmor Bettans hjälp så blir det dubbelt så roligt att gunga.

3 På kvällen så blir det väldigt ofta läsning ur någon av de otaliga böcker som finns. Som vanligt så vet Malva det mesta om vad som händer i böckerna så det går inte att medvetet läsa alltför fel. Bolibompa och andra barnprogram lockar också till allvarligt studium.

4 Under lördagen den 0 maj var jag nere vid Vallberget strax väster om Piteå för att springa den första dagen av en -dagarstävling i orientering. Det var i samma terräng där Skid-SM skall gå om några år. Det var fin terräng att springa i men rätt så kuperad. Jag skulle även sprungit där under söndagen men då regnade det så viljan att springa var inte så stor. Jag for därför iväg på min -dagarsresa upp och ner genom Tornedalen. Jag färdades först utefter kusten och strax efter Kalix så kom jag till ett välbekant namn på en ort. Jag kände till namnet tidigare.

5 Med ett sådant här namn på en ort så kan man få lite lustiga anspelningar. Det fanns t ex Sörens Hamn och en klubbstuga med klubbnamnet SSK som inte går att uttyda om man inte vet var man befinner sig.

6 Jag for förbi Karlsborgs pappersbruk där röken påminde mig om mina arbeten hos Hylte Bruks AB i Halland. Det luktade också välbekant. Haparanda gamla anrika järnvägstation som nästan ligger i träda idag. När Bottniabanan om ett antal år är fullbordad så kan säkert stationen få ett uppsving igen.

7 For över till Torneå via bron och tillbaka längs den norra överfarten och märkte då knappast att jag passerade en landsgräns. Torne älv har här fyllts igen och det är nog meningen att man inte skall märka att man passerar mellan två länder.

8 Haparandas gamla stadshus är en mycket vacker byggnad. De våningars höga lägenhetshusen uppvisar en vacker färgsättning som harmoniserar med den norrländska naturen.

9 Jag övernattade vid Kukkolaforsen och det var skönt att höra forsens brus natten igenom. Vattenståndet var fortfarande för högt för att kunna sätta ut patorna för det årliga sikfisket. Norr om Hedenäset kan man ute i Torneälv se åtskilliga holmar. Många av dem är s k suveränitetsholmar. Detta innebär att en holme kan vara en svensk fastighet men befinna sig i Finland och vice versa. Hur man brukar holmarna är noga föreskrivet i gränstraktat. Det finns dock ingen bebyggelse på sådana holmar.

10 : 1: 0 :1 :1 S : 11:1 :1 : Korven:1 : 1 hieta : : : : :1 :1 Hietasaari : : : 1 :1 : :1 :1 : : :9 :1 Hedenäset : : 1 : 1 : ARMASJÄRVI : : Hietaniemi : 0:1 :10 : :9 1:10 1: 1: KOIVUKYLÄ:11 0:1 1: : 1 :1 NIEMIS :1 9 1: : : 1 :1 : m Här kan man se ett exempel på detta. Ön eller holmen öster om landsgränsen tillhör svenska fastigheter fast holmen ligger i Finland. Allt detta hänger ihop med att landsgränsen ibland flyttar på sig. Den skall följa djupfåran i älven och älven kan ibland ändra karaktär. Puoholmi : 1 :1 : NIEM IS : 1: 19: 1: 0 : 19: : : s: AR MASJÄR VI 1: 1 9: 1 : : 1 : : 1 19: 1 1:1 : Vasikkasaari : : 0 :19 VITSANIEMI :1 Puittamossaari : :1 ÖVERTORNEÅ PRÄSTGÅRD 9: : KOIVUKYLÄ 1:10 : : 1 1 : : 1 :1 : 10 1 : 9 9: 10 : 1 9 1: 11 s: : : : : 1 1: 1 : 9: 1 s: 9 : : 1 V IT K A SA N R U IE N G MI I 19:1 1:10 VU OMAJÄRVI 1: 1:1 0: 1 :1 VITSANIEM I : : : M ATOJÄR VI 9:1 :1 PÄKKILÄ : s:1 NIEMIS 1:1 KOIVUKYLÄ Sältingi 11: : Lammassaari PÄKK ILÄ : : 1: 1 : 1 KU KKOLA 1: 9: 1 1: 1 9 : 1: 11: : 1: : : 11 A 1: 1 : 1 län 1: 1: 11 KORPIK YLÄ 1: : 1 9 1: : 10: 19 : 1 : 1 10 :1 VITSANIEM I 1: 11 1: 1 v äy NE DRE VOJAKKALA Suomalainen RU SKOLA 1: lä M ATARE NGI 1: 11 1: KOIVUKYLÄ 1: 10 11:1 VITSANIEM I 1: 1 1 1: 9: : KOIVUKYLÄ NE DRE VOJA KKALA : 1: 11 9: NE DRE VOJA KKALA VITSANIEM I 9: 9: s: 1 1: : 1 1: : 1 : 1 1: s:9 11: M ATTILA ÖVRE VOJAKKALA : 1: 0 S 1: 1 Apajasaari kki : Pä s: : 19 : 1 KU : KK OL : 10:1 PÄKKILÄ 1: 10 1: 1 : 1 s: : 9 0: 0: : : : : m Så här kan det också se ut och det är stora stycken mark som vandrar fram och tillbaka mellan länderna fast det går mycket långsamt.

11 Polcirkeln är en attraktiv plats oavsett var den ligger. Den ligger inte helt stilla utan flyttar på sig ett antal meter fram och tillbaka genom åren.

12 Norr om Kolari på den finska sidan ligger den nordligaste järnvägen i Norden. Vid Kalkkikangas finns det gruvdrift i liten skala. Denna järnväg kan komma att förlängas med en bro över Torne älv vid Huuki och vidare fram till Kaunisvaara strax norr om Pajala. Där finns det stora fyndigheter av järnmalm som kan komma att brytas de närmaste 0-0 åren.

13 Framme i Karesuando finns det ett samhälle både i Finland och i Sverige men det är i Sverige som den största bebyggelsen finns. Kyrkan ligger vackert vid älven och vägen har här det romantiska namnet Norrskensvägen.

14 Vid Mauno strax norr om Karesundo ligger den lilla byn som har Sveriges nordligaste väg. Det finns bebyggelse längre norröver men den nås endast med båt från den finska sidan.

15 Vid halv ett-tiden på natten skulle solen vara som lägst på himlen och ändå var den ett bit över horisonten. Detta var den första gång jag riktigt såg midnattsolen mot en klar himmel utan moln. Det var magiska ögonblick men för människorna som bor i dessa trakter är det inte något märkvärdigt. Jag var ensam ute för att betrakta skådespelet. Det var lätt att se alla detaljer i landskapet och av solens ljus lyste teleledningarna i luften röda.

16 Begreppet odlingsgränsen är en juridisk och administrativ gräns och har inget att göra med var det är möjligt att odla eller inte. Det reglerar mest var renarna får beta vid olika tidpunkter på året. Utefter älven såg jag ibland renar som vistades på sommarbete fast dom borde vara mycket längre uppåt fjällvidderna.

17 På den finska sidan såg jag snöklädda låga berg. Betänk att det är början av sommarmånaden Juni. Vid Kaunisvaara är det fortfarande en idyll men snart kommer området att sjuda av gruvverksamhet. Gruvan kommer att kosta miljarder att bygga och kan beräknas sysselsätta personer vilket är ett gott tillskott för Pajala kommun.

18 I Pajala for jag förbi det gamla tullhuset där jag bott åtskilliga dagar genom åren såväl sommar som vinter. Strax söder om Överkalix for jag utefter Kalixälven. Här syns en av gårdarna som vi besökt några gånger.