GOTLANDS FÖRETAGSKLIMAT - KVALITATIV STUDIE -

Transkript

1 GOTLANDS FÖRETAGSKLIMAT - KVALITATIV STUDIE - Mats Lindquist-Leissner Tillväxt Gotland

2 SAMMANFATTNING Gotlands kommuns företagsklimat är enligt olika rankingar och undersökningar mycket dåligt. Enligt Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet ligger Gotlands kommun på 231:e plats bland Sveriges 290 kommuner. Trots Gotlands kommuns ambition och interna kvalitetsarbete förbättras inte företagarnas syn på attityden till företagande. Mats Lindquist-Leissner har på uppdrag av Tillväxt Gotland genomfört en kvalitativ studie av företagsklimatet på Gotland med syftet att identifiera och förklara underliggande faktorer till det dåliga företagsklimatet på Gotland. De mätningar av företagsklimatet som årligen genomförs av olika organisationer och där en någon form av attitydundersökning ingår visar på samma resultat: företagaren på Gotland upplever att attityden till företagande på Gotland är sämre än merparten av sina kollegor i riket. Undersökningarna om företagsklimatet föreslår primärt följande förbättringsområden: Kommunens service. Tillämpning av lagar och regler. Attityd (och inställning) till företagande från: o Tjänstemän o Politiker o Media o Allmänhet En jämförelse med Stockholm Business Region (SBR) visar dock att kvaliteten på tjänsterna (Nöjd Kund Index) bland de kommunala förvaltningar på Gotland som hanterar flest företagsärenden är ungefär den samma som inom SBR. Det är således (delvis) andra förklaringsvariabler som gör att företagsklimatet på Gotland upplevs som så dåligt. Utifrån observationer, dess förklaringar och konsekvenser har fem underliggande variabler som förklarar det dåliga företagsklimatet på Gotland identifierats: 1. Näringslivets struktur. Stor andel enmansföretagare vars verksamhet kräver tillsyn och eller tillstånd från Gotlands kommun (eller Länsstyrelsen på Gotland) 2. Förväntansgap, d.v.s. glappet mellan vad som ligger inom kommunens ansvarsområde och vad näringslivet förväntar sig av kommunen. 3. Värderingar och förhållningssätt bland företagare och allmänhet på Gotland: stark jantelag, protektionism, individualism, dålig framtidstro och ovilja till samarbete. 4. Närhet och medial bredd. Dåliga exempel sprids från mun till mun eller genom synnerligen bred regional nyhetstäckning och med stort genomslag. 5. Enskilda tjänstemän. 20 procent av tjänstemännen står för 80 procent av missnöjet. Kritiska framgångsfaktorerna för att förbättra det lokala företagsklimatet på Gotland är: Ett gemensamt förhållningssätt till hur företagsklimatet skall mätas. Tydlig roll och ansvarsfördelning mellan olika (offentligt finansierade) utvecklingsaktörer: Gotlands kommun, Länsstyrelsen på Gotland, Tillväxt Gotland, ALMI, GTF och Coompanion. Utveckla dialogen med företagarna. Synliggöra och ständigt ifrågasätta negativa värderingar och förhållningssätt. Fortsatt arbete med att förbättra tillgänglighet, bemötande och tydlighet hos tjänstemän.

3 INNEHÅLL Inledning 4 Mätningar av företagsklimatet 5 Svenskt Näringslivs kommunranking 5 Företagen om kommunen SCB 8 Sammanfattning mätningar 9 Mätningar av kvaliteten på tjänster hos olika kommunala förvaltningar 10 Observationer & Analys 12 Värderingar och förhållningssätt 12 Om Gotlands kommun (och övrig offentlig sektor) 13 Strukturella faktorer 14 Slutsatser: Underliggande faktorer till Gotlands dåliga företagsklimat 15 Näringslivets struktur 15 Förväntansgap 15 Värderingar och förhållningssätt 16 Närhet och medial bredd 16 Enskilda tjänstemän 16 Kritiska framgångsfaktorer 18 Gemensamt förhållningssätt till hur företagsklimatet skall mätas. 18 Tydliggöra roller och ansvar - Minska förväntningsgapet. 19 Utveckla dialogen med företagarna 19 Att förändra värderingar och förhållningssätt 20 Förbättrad tillgänglighet, bemötande och tydlighet bland tjänstemän. 20

4 Gotlands kommuns företagsklimat är enligt olika rankingar och undersökningar mycket dåligt. Trots ambition och internt kvalitetsarbete inom kommunen förbättras inte företagarnas syn på attityden till företagande. Med detta som bakgrund skapas olika frågeställningar kopplade till de olika mätningarna och till de olika faktorer som anses påverka företagsklimatet. Vilka underliggande faktorer finns det till att företagsklimatet på Gotland upplevs som så dåligt? Identifiera och förklara underliggande faktorer till det dåliga företagsklimatet på Gotland. Litteraturstudier. Statistik. Genomgång av olika mätningar samt undersökningar av det Gotländska företagsklimatet. Semistrukturerade intervjuer med 30-talet representanter för näringsliv, tjänstemän på Gotlands kommun, tjänstemän på Länsstyrelsen samt kommunalpolitiker. Studien avser inte att beakta eller analysera vilka särskilda effekter kommunens satsning på att förbättra företagsklimatet Raka spåret har haft eller vilka (positiva) konsekvenser en ny förvaltningsstruktur kan få för det gotländska företagsklimatet. "summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som möter företagaren och den företagsamme i vardagen 1 Den långsiktiga utveckling av Gotland som ett attraktivt åretrunt-samhälle står och faller med hur det privata näringslivet utvecklas och hur väl den offentliga servicen står sig i konkurrensen med andra orter. 2 Det lokala företagsklimatet är inte bara viktigt för de företagare som är verksamma i kommunen, utan påverkar också avgörande framtidsfaktorer som jobb, befolkning och den kommunala ekonomin. 3 Svenskt Näringsliv Gotland och omvärlden, Eurofutures, 2006 Företagsklimatets betydelse för kommunal utveckling Kreicberg, 2008

5 Nedan listas ett antal olika mätningar av företagsklimatet som genomförs av olika organisationer samt Gotlands placering i respektive undersökning. I tre av mätningarna skickas enkäter ut till Gotländska företagare, de andra tre baseras helt och hållet på statistiska data från bl.a. SCB, Bolagsverket mm. Gotlands kommun har som målbild att Gotland skall klättra 100 placeringar i Svenskt Näringslivs kommunranking fram till För närvarande ligger gotland på 231 plats i denna undersökning. Figur 1: Olika mätningar av företagsklimatet Källa: Egen bearbetning Svenskt näringslivs kommunranking baseras på tre olika block, där vart block viktas med en tredjedel som sedan slås samman och resulterar i en ranking. I det första blocket statistik ingår olika typer av regionala data som framgår av figuren nedan. Blocket attityder till företagande baseras på den enkätundersökning som skickas ut till ett urval av svenskt näringslivs medlemmar på Gotland, en s.k. attitydundersökning.

6 Även block tre baseras på attitydundersökningen. Där får emellertid en fråga, relativt alla andra faktorer och frågor mycket stor tyngd, den där företagarna får uttrycka sin generella uppfattning om företagsklimatet. Gotland ligger för närvarande på 231 plats (2008) i Svenskt Näringslivs kommunranking. Figur 2: Svenskt Näringslivs kommunranking Gotland Källa: Svensk Näringsliv

7 Nedan i figur är de variabler där Gotland har sämst värden markerade i fetstil. Efter figuren följer kommentarer till dessa variabler och värden. Figur 3: Svenskt Näringslivs kommunranking Variabler med dåliga värden Källa: Svenskt Näringsliv Marknadsförsörjningen är den genomsnittliga andel av människors inkomster som finansieras genom frivilliga marknadsaktiviteter. Lite enklare uttryckt kan sägas att marknadsförsörjning är den del av människors inkomster som kommer direkt från den privata sektorn. På gotland är marknadsförsörjningen drygt 40 procent. Det är ett strukturproblem där mer än hälften av människors inkomster är skattefinansierade. Om fler får större del av sina inkomster från den privata sektorn finansieras den offentliga servicen enklare. Med högre marknadsförsörjning får kommunerna större handlingsutrymme och ökad praktisk självständighet. Kommuner med låg marknadsförsörjning måste förlita sig till att resultaten av andra regioners framgång fördelas via skatteutjämningssystemet. Möjligheten till att radikalt förbättra marknadsförsörjningen på Gotland anses låg eftersom den regionala arbetsmarknaden (relativt riket) till stor del utgörs av offentlig sektor.

8 Kommunalskatten redovisas genom den totala kommunala skattesatsen uttryckt i kronor per hundra kronor. Från och med år 2000 inbegriper endast skattesatserna för kommun och landsting. Kyrkoskatten, som fram till och med 1999 inräknats i den totala kommunala skattesatsen, utgick då kyrkan skiljts från staten vid årsskiftet 1999/2000. Gotlands kommunalskatt är för närvarande på procent. Vilket placerar gotland på 252 plats bland Sveriges 290 kommuner. Möjligheten till att förbättra sin placering I Svenskt Näringslivs kommunranking anses liten eftersom det kommunalekonomiska läget idag och ett antal år framöver enligt prognoserna väntas vara ansträngt. Företagarna på gotland upplever generellt att det är politiker och tjänstemäns (inom Gotlands kommun) attityder till företagare och företagande som till stor del orsakar det dåliga företagsklimatet på Gotland. Företagarna på Gotland upplever att kommunens konkurrens är en bidragande orsak till att företagsklimatet på Gotland är dåligt. Organisationen Företagarna har emellertid genomfört en studie inom området som förkastar detta dåliga resultat: Sammanfattningsvis visar granskningen att Gotlands kommun lägger ut hårda tjänster, som gatu och parkskötsel samt affärsverksamheten, i en omfattning som är högre än genomsnittet i riket. Så är det inte inom de mjuka tjänsterna vård-skolaomsorg 4. Slutsats: de gotländska företagarnas upplevelse att kommunen i hög grad konkurrerar med privata företag är inte korrekt. Företagarna på Gotland upplever medias inställning till företagande som anmärkningsvärt dålig. Företagarna på Gotlands generella uppfattning om företagsklimatet i kommunen är bland den sämre i riket. Undersökningen Företagarna om kommunen, med samma koncept som SCB:s medborgarundersökning, ger svar på hur kommunens företagare upplever regionens företagsmiljö och den service kommunen erbjuder dem. Ett urval av företagare och företagsledare i varje deltagande kommun får besvara undersökningen via en enkät. Som standard dras ett urval på 500 företag i mindre kommuner, 800 företag i mellanstora kommuner och företag i större kommuner. Endast företag med minst en anställd ingår i undersökningen. Granskning av Gotlands kommun, Skill, 2007

9 Kommunen erhåller två modellanalyser som visar vilka faktorer/områden som kommunen i första hand bör försöka förbättra för att få nöjdare företagare vad gäller: a) betyget på regionens företagsmiljö och b) betyget på kommunens service till företagen. Även jämförelsetal i form av bl.a. genomsnitt och lägsta och högsta värde bland samtliga deltagande kommuner ingår. Figur 4: Gotlands företagare om regionens företagsmiljö och kommunens service Källa: SCB SCB:s undersökning rekommenderar att Gotlands kommun fokuserar på följande faktorer när det gäller att förbättra företagsklimatet: Inställning till företagande Kontaktytor och rådgivning Tillståndsgivning Kommunens service. Tillämpning av lagar och regler. Konkurrens från kommunen. Attityd (och inställning) till företagande från: o Tjänstemän o Politiker o Media o Allmänhet

10 Tillståndsenheten, Stadsarkitektkontoret, Tekniska förvaltningen och Miljö och hälsoskyddskontoret är de förvaltningar inom Gotlans kommun som hanterar flest företagsärenden. För att gå på djupet kring varför företagarna upplever attityden till företagande, tillämpning av lagar och regler samt kommunens service har förvaltningarnas egna enkätundersökningar där respondenterna varit företagare studerats vidare. Samtidigt syftar analysen till att utforska SCB:s rekommendationer ytterligare. För att kunna jämföra respektive förvaltningars kundnöjdhet har en liknande undersökningar av olika förvaltningars tjänstekvalitet inom Stockholm Business Region (SBR) studerats. Resultatet redovisas nedan i figuren. Det är av vikt att ta observera till att undersökningsmodellerna för förvaltningarna inom Gotlands kommun och SBR:s undersökning skiljer sig åt. Detta medför förstås att kundnöjdheten inom respektive förvaltning på Gotland jämfört med SBR inte fullt ut kan jämföras. Emellertid så kan en jämförelse statuera om de Gotländska företagarnas nöjdhet med förvaltningarnas ärendehantering är avsevärt sämre än jämfört med företagarna inom SBR. Figur 5: Jämförelse av Nöjd Kund Index Gotland och SBR (Mälardalen) Källa: Gotlands kommun & SBR

11 Enligt svenskt Näringslivs undersökning om det lokala företagsklimatet upplever företagarna på Gotland generellt att attityden till företagande hos från tjänstemän, bemötande, ärendehantering och kommunens service är bland den sämsta i landet. Vid mätningar av specifika ärenden hos de gotländska förvaltningarna (som hanterar flest företagsärenden) upplever företagarna samma nivå av kundnöjdhet som företagarna bland kommunerna i Mälardalen, varav flertalet av dem hamnar på betydligt högre placeringar I Svenskt Näringslivs kommunranking. Slutsats: Den dåliga placeringen i svenskt Näringslivs kommunranking har andra förklaringsvariabler än att kvaliteten på ärendehantering, tillståndshantering o.s.v. inom de olika förvaltningarna i Gotlands kommun. Således kommer sannolikt inte förbättringar genom kommunens interna kvalitetsarbete ensamt kunna förbättra Gotlands resultat i olika typer av mätningar av det lokala företagsklimatet. Detta föranleder problemformuleringen? Vilka andra underliggande faktorer, utöver kommunens ärendehantering finns det som påverkar det gotländska företagsklimatet?

12 Utifrån intervjuer, rapporter och erfarenhet från regionalt utvecklingsarbete har följande observationer sammanställts och analyserats med avseende på dess konsekvenser. I det efterföljande avsnittet listas sedan de faktorer som anses ha högst förklaringsgrad för varför företagsklimatet på Gotland upplevs som så dålig.

13

14

15 Utifrån observationerna ovan, dess förklaringar och konsekvenser listas fem underliggande variabler som förklarar det dåliga företagsklimatet på Gotland. 1. Näringslivets struktur 2. Förväntansgap 3. Värderingar och förhållningssätt 4. Närhet och medial bredd 5. Enskilda tjänstemän Gotland har relativt riket en hög andel enmansföretagare (ca 5000) vars verksamheter (lantbruk, restauranger, caféer och livsmedelsproduktion) i hög grad kräver tillstånd och tillsyn från gotlands kommun eller länsstyrelsen. Kombinationen gör att en stor andel av företagarens tid går åt till formalia kring denna tillståndshantering och tillsyn, processen anses också som komplicerad (blanketter, remissinstanser, beredning och beslut). Företagaren är inte van vid denna typ av (långsamma) processer och har liten förståelse för den förvaltningstekniska och demokratiska beslutsgången. Vid sidan om detta så är andelen eftergymnasialt utbildade bland de förvärvsarbetande på Gotland lägre jämfört med riket (delad sista plats). Slutsats: Företagen behöver bli en bättre beställare i denna typ av frågor och i högre utsträckning köpa professionella tjänster för att åstadkomma detta. I enlighet med vad som beskrivits ovan så är företagarna på Gotland i hög utsträckning beroende av olika typer av tillstånd för sin verksamhet. Förenklat så faller företagarens möjlighet till försörjning (även expansion och utveckling) om deras verksamhet inte erhåller de tillstånd som krävs alternativt att deras verksamhet inte uppfyller kraven vid tillsyn. Slutsats: Företagaren på Gotland är i stark beroendesituation till kommun och länsstyrelse för sin verksamhet och försörjning. Den starka beroendesituation som företagaren står inför enligt ovan, gör att allt kan avgöras i mötet med kommunen. Företagaren bygger därför, inför mötet upp en stark argumentation för sin sak. När sedan allt inte kan godkännas i enlighet med planen (med hänsyn till direktiv, lagar och regler) skapas en konfliktsituation där företagaren fokuserar på de detaljer som måste ändras och inte är villig att lyssna eller föra en dialog om vad som krävs för att en helhetslösning. Samtidigt som konflikten uppstår blir ofta tjänstemannen defensiv och lutar sig på lagar och regler för sina motiveringar, utan att i klartext kunna förklara varför de är utformade på det sätt som de är och varför de absolut måste efterlevas. Tilliten till varandra, och därmed också förmågan att föra en dialog kring ärendet är raserad och därmed också förmågan till att gemensamt komma fram till en hållbar lösning för båda parter. Slutsats: Det krävs en öppenhet, tydliga intentioner och möjlighetsorientering från såväl företagare som tjänsteman i mötet dem sinsemellan för att komma fram till gemensamma hållbar lösningar. Ett vanligt problem i attitydundersökningar är det svårt att veta vad man får svar på om inte frågorna är konkreta alternativt formuleras som påståenden. Detta gäller särskilt i de fall förväntningar inte stämmer överens med vad som kan förväntas. På Gotland är förväntningsgap mycket stort d.v.s. glappet mellan exempelvis vad som

16 ligger inom kommunens ansvarsområde och vad allmänheten/näringslivet förväntar sig av kommunen. Offentlig sektor på Gotland är mycket omfattande. En tredjedel av alla arbetar inom denna sektor på Gotland, samtidigt är näringslivsstrukturen sådan att andelen företag med regelbundna kontakter avseende tillstånd och tillsyn är avsevärt mycket högre än genomsnittet för riket. Omfattningen medför att det är komplext att överblicka de olika förvaltningarnas och organisationer roller och ansvar. Det är alltför lätt att skylla ett dåligt företagsklimat på att okunskapen bland företagarna om offentlig förvaltning är stor. Det är här i som den stora utmaningen ligger för Gotlands kommun, olika utvecklingsaktörer och länsstyrelsen: Att tydliggöra vem som gör och ansvarar för vad! Eftersom Gotlands kommun delfinansierar flera av de olika utvecklingsaktörerna ligger det dessutom i dess makt att genom ägardirektiv ställa krav på tydlig roll ansvarsfördelning dem sinsemellan. Följande gotländska värderingar som verkar negativt för företagsklimatet har observerats (och förklarats i tidigare avsnitt). Protektionism Pessimism Sociala barriärer mellan olika grupperingar i samhället. Jantelag. Individualism Bristande samarbetsklimat Dåliga exempel i media och bland allmänheten skapar mönster och en självuppfyllande negativ bild av det gotländska företagsklimatet. Närhet; alla på Gotland känner någon och kan ge exempel på när kommunen eller länsstyrelsens ärendehantering och/eller beslut har gått emot en företagare, på till synes oklara eller felaktiga grunder. Dåliga exempel av ärendehantering och kommunens inställning till företagande sprids från mun till mun (och via media) vilket förstärker bilden av Gotlands kommuns dåliga attityd till företagande. Detaljfokus istället för helhetsfokus; såväl journalistik, företagare som allmänhet intresserar sig för mest av att se slutresultatet och detaljerna av olika politiska och kommunala tjänstemäns beslut. Det råder en avsaknad av analys, diskussion och förståelse för vilka bakomliggande faktorer som ligger bakom de faktiska konsekvenserna. Samtidigt så finns det brister i offentlig förvaltnings förmåga att beskriva dessa komplexa samband. Bristen på helhetssyn, vilja och förmåga att se systematiska orsaks- och verkanssamband medför att förutsättningarna för ett lärande saknas. Förvaltningarnas mätningar avseende tillgänglighet och bemötande skiljer sig åt från (åtminstone) ett fåtal företagares erfarenheter. Det finns fortfarande tjänstemän som inte lever upp till de av förvaltningarna ställda kvalitetskraven. Dessutom förefaller det utifrån intervjuerna som ledningarna för respektive förvaltning inom Gotlands

17 kommun i hög utsträckning vet vilka dessa tjänstemän är. Tyvärr så förstör dessa tjänstemän för alla - eftersom dåliga exempel sprids fortare och i högre utsträckning än goda. Man talar inom service management om sanningens ögonblick d.v.s. i det ögonblick som tjänsten levereras till mottagaren. Om inte denna leverans sker in enlighet med förväntad kvalitet så spelar det ingen roll hur väl underbyggd processen för framtagandet av tjänsten gått till. Kundens intryck präglas som helhet av detta ögonblick.

18 Generellt sett är det svårt att mäta attityder på grund av risken för att den som besvarar enkäten gör sin egen tolkning av frågorna. Även värderingar kan färga av sig, både i frågor och i svar. I enlighet med de observationer som presenterats tidigare så påtalar många av de intervjuerna att förklaringarna till attityderna finns rotade i den gotländska folksjälen vilket i så fall tyder på att värderingar i hög grad har påverkat svaren. För att särskilja allmänt tyckande och subjektiva åsikter bör enkätfrågorna vara konkreta, så är inte fallet med frågorna i Svenskt Näringslivs kommunranking. Med kommunens höga ambitioner med att förbättra kommunens nuvarande företagsklimat, räcker det dock inte med att mäta sin egen utveckling. Kommunen måste då även mäta sig mot omvärlden. I det fallet kan ranking vara motiverat även om problemet kvarstår att en kommun kan ha förbättrats avsevärt gentemot sig själv medan den ändå hamnar på en sämre placering jämfört med föregående år. För att mäta förändringar i den egna kommunen är det motiverat att se till den enskilda kommunens förbättringar/försämringar. För detta ändamål är Svenskt Näringslivs kommunranking inte speciellt bra. Dels så riktar sig undersökningen till ett fåtal företag vars kontakter med kommunen inte kan styrkas, dels så visas resultatet som en ranking I förhållande till andra kommuner, frågorna kan också anses som subjektiva i utformningen och därmed också påverka svaren i viss utsträckning. För att mäta kommunens interna kvalitetsarbete inom respektive förvaltning lämpar sig den modell som Stockholm Business Region tillämpar och som mäter Kundnöjdheten inom respektive förvaltning bättre. Det viktigaste är dock att man tillsammans med företagarna skapar ett gemensamt förhållningssätt till hur det lokala företagsklimatet skall mätas.

19 Figur 6. Roller och ansvar mellan regionala utvecklingsaktörer Politiker och tjänstemän måste göra ett tydligt ställningstagande om vilka tjänster och vilken service till företagen som de skall ta ansvaret för och vad de inte tar ansvar för. Tydlig roll och ansvarsfördelning mellan förvaltningar inom kommunen och gentemot länsstyrelsen. Tydlig roll och ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Tydliga roll och ansvarsfördelning mellan olika regionala utvecklingsaktörer Idag arbetar såväl Gotlands kommun (Raka Spåret), ALMI, Coompanion, LRF, och Tillväxt Gotland, med flera med att arrangera olika former av möten med företag, till exempel: samlingsmöten med flera företag, frukostmöten, temaseminarier och informationsträffar kring aktuella frågor. Dialog med företagarna är ett mycket bra sätt för att träffas i en meningsfull dialog och kunna utveckla förtroendefulla relationer (och därmed informera om och erbjuda det stöd som finns) vilket också verkar för ett positivare företagsklimat. Det finns möjligheter för Gotlands kommun (eller Tillväxt Gotland) att utveckla dialogen med företagarna ytterligare. Flera kommuner framgångsrikt systematiserat dialogen med företagen. Arbetsmodellen har byggt på att, genom systematiserade företagskontakter, gå igenom företagens framtidsplaner, möjligheter, hot och behov av stöd. Ambitionen har varit att få underlag för stöd från kommunen liksom att öka samarbetet med andra verksamheter, organisationer och företag som kan tillgodose behov som företagen har. I praktiken har det handlat om att träffas i en meningsfull dialog för att kunna utveckla förtroendefulla relationer och därigenom kunna erbjuda det stöd som behövs. Karaktären på företagsdialogerna har fört med sig att utvecklingen av stödet har byggt på uttalade behov och önskemål. Det har dels inneburit att utveckla och förbättra den service som ges av kommunala förvaltningar och dels om att förmedla kontakter till och samarbeta med andra aktörer som t ex Högskolan, Arbetsförmedlingen, Almi och Exportrådet.

20 Ambitionen har varit att utveckla modeller för att långsiktigt kunna erbjuda ett sådant stöd till företagen som baseras på deras verkliga behov. Besök / möte Dialog Relation Förtroende Uppdrag Fullföljande av uppdrag/åtagande - åtgärder och lösningar Förhoppningen är att en bättre kommunikation ska leda till bättre näringsliv med bättre tillväxtföretag, vilket i sin tur kan ge förutsättningar för en bättre arbetsmarknad och nyanställningar, men också till bättre rykte och därmed göra lättare för kommunerna att attrahera nya företag. Gotland och gotlänningarna äger själva frågan om sin egen kultur. Ö-läget, historia och näringslivskultur präglar i hög grad den gotländska befolkningens attityder och värderingar: protektionism, pessimism, individualism, sociala barriärer mellan olika grupper, dåligt samarbetsklimat och jantelag. Stor del av förklaringen till att synen på företagande upplevs som så dåligt ligger i dessa värderingar. Värderingar och attityder är djup rotade i människans mentala modeller och därmed svåra att förändra. För att lyckas med att förändra värderingarna och normsystem måste de först synliggöras, därefter ständigt ifrågasättas. Det är sedan upp till var och en att ha detta i åtanke gällande sitt eget beteende och förändra detta. De gruppdiskussioner som genomfördes i samband med lanseringen av den gotländska varumärkesplattformen visade att gotlänningarna är väl medvetna om vilka värderingar som hindrar en positiv gotländsk utvecklingsspiral och att det finns en vilja att förändra dessa förhållningssätt. För att lyckas med detta krävs det att stilbildande representanter går i bräschen och visar med vilja och handling att det är att genom att frångå dessa synsätt som vi tillsammans kan nå framgång. Gotlands kommun bör fortsätta sitt interna kvalitetsarbete vad gäller tillgänglighet, bemötande och tydlighet. I de kända fall med tjänstemän som inte lever upp till dessa krav bör omplacering övervägas.