Visinge gård AV B. HÅKAN NORDQUIST TÄBY HEMBYGDSFÖRENINGS SKRIFT NR 32

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Visinge gård AV B. HÅKAN NORDQUIST TÄBY HEMBYGDSFÖRENINGS SKRIFT NR 32"

Transkript

1 Visinge gård AV B. HÅKAN NORDQUIST TÄBY HEMBYGDSFÖRENINGS SKRIFT NR 32

2

3 B. HÅKAN NORDQUIST VISINGE GÅRD Ett torp i staden på landet i Täby nämnt en kort historik - TÄBY HEMBYGDSFÖRENINGS SKRIFT NR 32

4 Bilder på omslaget:: Sidan 1: Visinge Gård sedd från väster. Akvarell av Gunn Nordquist Sidan 2: Visinge Gård vintertid från söder. Foto J-L. Sainz, Täby Text och foto: Håkan Nordquist Sidbrytning, layout och digitalisering Jean-Louis Sainz Tryckeri: Stockholms Läns Grafiska AB, Danderyd ISBN-10: ISBN-13:

5 Innehållsförteckning Inledning 4 Kapitel I Gårdens omgivning och förhistoria 5 Kapitel II Karby - huvudgård 17 Kapitel III Visinge gård som jordbruk 25 Kapitel IV Visinge gård som lustgård 35 Kapitel V Kommunala utbyggnadsplaner 50 Kapitel VI Byggnadsbeskrivning 60 Kapitel VII Trädgården 94 Kapitel VIII Framtidsplaner 104 Bilagor 107 Källförteckning 111

6 Inledning Alltsedan historisk tid har människorna knutits till de platser där de bott och sedan familjenamn infördes allmänt på 1700-talet, har dessa gårdar många gånger fått lämna avtryck även i efternamnen. Dagens nya samhällen med tät bebyggelse har många gånger hämtat sina ortsnamn från de gamla gårdarna även om gårdarna själva kan ha försvunnit. Nordiska Museet för ett riksomfattande gårdsregister men tyvärr är materialet om den enskilda gården knapphändigt och endast verkliga herresäten finns väl beskrivna tack vare sina egna gårdsarkiv. Denna skrift syftar till att försöka ge bilden av en ganska vanlig och liten gårdstyp i Mälardalen. Att just Visinge Gård har lämnat spår efter sig förklaras av den växande storstaden med en urbanisering av landsbygden runtom. 4

7 Kapitel I Gårdens omgivning och förhistoria Förhistoria - för 2500 år sedan Platsen för Visinge Gård 2.3 km söder om Täby kyrka är ursprungligen en halvö 21 m ö.h. ut i en grund sjö där djupet efter bronsåldern ej kan ha varit mer än högst ett par meter. Havsytan låg då 15 m över dagens samtidigt som landet i övrigt uppvisade ett antal nu intorkade eller utdikade sjöar, åar och myrmarker i ett vittförgrenat sjösystem. Överhuvudtaget var det ett landskap med ett mycket större inslag av vatten. Även om landhöjningen har inneburit ett tillbakadragande av vattnet förblev marken sank under mycket lång tid vilket förhindrade framdragningen av farbara vägar. Först den under nyare tid systematiska utdikningen för att få odlingsbar mark har torrlagt de forna sjöbottnarna. Stormannen Jarlabankes byggande av flera vägar och broar under 1100-talet omnämns i flera källor och vittnar om betydelsen av den insatsen. 5

8 B2: Trakten runt Vallentunasjön 6

9 Nyupptäckt gravfält Nedanför en moränrygg 25 m ö.h. 200 m norr om och intill den ursprungliga infartsvägen till gården ligger ett år 2003 nyupptäckt 40x80m stort gravfält med ca 15 st - flertalet runda flacka stensättningar vilket visar att området tidigt dvs redan på bronsåldern/äldre järnåldern för 2500 år sedan har varit bebott. Lämningarna är s.k. mittblocksgravar vanliga under yngre bronsålder - äldre järnålder. Klimatet var då mycket varmare med en helt annan flora och Visinges läge såsom halvö ut i den ca 2m grunda sjön var en bra plats för bosättning. Gravplatsen vid halvöns landfäste vid Efraimsbergsvägen torde ha utgjort ett bomärke för förbifarande där Efraimsbergsvägen har haft en mycket tidig föregångare utefter eller nära stranden till de sjöar och sjöängar, vilka ingick i Vallentunasjöns vattensystem. Det förklarar platsen för de nyligen dokumenterade bosättningarna från järnåldern söder om Lilla Karby. Vägen som låg högre än dagens nordsydliga Täbyväg öster om Vallentunasjön förband den blivande socknens bägge huvudcentra - kultplatsen vid Vallentunasjön där nu Täby kyrka står och Värtan, platsen för senare storgods. Idag är den gamla strandvägen en promenadväg, men dess forna betydelse framgår ännu av 1836 års karta över traktens vägförbindelser. Det är därför belagt att området har varit bebyggd redan under bronsåldern. Över huvudtaget är denna del av Täby mycket rik på fornlämningar, vilka sträcker sig över en lång tid från yngre bronsålder f.kr (t.ex. ensamliggande stensättningar) via äldre järnålder 500 f.kr e.kr (stensträngar) till yngre järnålder e.kr och in i historisk tid från 1100 e.kr (gravfält och bytomter). Till exempel har huvudgården Karby, till vilken Visinge hörde, ett gårdsgravfält från yngre järnålder. En stensättning i hagmark 250 m öst om Visinge gård är från de första århundradena e.kr. Innebyggarna livnärde sig på jakt, fiske och primitivt åkerbruk. Därefter skedde en klimatändring med starkt försämrade livsbetingelser, varför platsen för Visinge övergavs. Ett mer kuriöst och fantasifullt inslag är Olof Rudbeck d.ä. som i sin Atlantica ville göra bygden till urhem för en emigration till Egypten vars Thebe bara skulle vara en slarvig omskrivning för Täby. Runstenar i mängd Hela området runt Vallentunasjön är rikt på fornlämningar från sen Vikingatid dvs perioden Runstenarna bär i de flesta fall kristna kors dvs från tiden efter år 1000 då Sverige kristnades. Runstenarna står utefter de nya vägarna, som möjliggjorts tack vare landhöjningen. De gamla vägarna från bronsåldern har hamnat vid sidan om och uppvisar få om ens någon runsten. Det 7

10 stora antalet runstenar vittnar om männens i bygden färder i fjärran land. Vid denna tidpunkt var Vallentunasjön till ytan betydligt större än dagens och de bägge kyrkorna i Vallentuna och Täby låg nära stranden. Täby har sitt namn efter ordet The eller Thä vilket betyder en trång emellan gärdesgårdar innesluten väg eller bygata och stavades under medeltiden Taeby med a och e hopskrivna. Vallentunasjön hade vattenvägsförbindelse via Skällnora till Norrvikssjön och efter det att vattenvägen vid Edsberg stängts vidare via Roten så att säga bakvägen till Mälaren. Sålunda gick det att sjövägen med Vikingatidens grunda båtar föra varor mellan Vallentunasjöns bygder ut i Östersjön. Från Vallentunasjön var Karbyån farbar med dessa grunda båtar fram mot Karby gård. Överhuvudtaget var Mälaren vid denna tidpunkt inte att betrakta som en insjö, utan en djup havsvik med anslutning till Östersjön på ett antal leder. Förutom dagens Norr- och Söderström, den numera kanaliserade passagen runt Åsön, dvs dagens Hammarbyled och Södertälje kanal, fanns Brunnsvikens fortsättning vid Frösunda runt Solna till Bällsta i Mälaren samt den omtalade Långhundraleden från Trälhavet via Garnsviken och Brottby upp till Uppsala. Ledungen - försvarsorganisation under Vikingatiden De många fornborgarna i trakten såsom lokala försvarspunkter och som en del av ledungen dvs den kedja av kasar för förvarning och försvar visar samfärdslederna. Inte långt från torpet 400 m öster om Visinge på andra sidan Efraimsbergsvägen finns en sådan utsiktspunkt med ett röse om 8 m i diameter och 300 m norr om gården nedanför en moränrygg i skogsmark ligger en rund stensättning från äldre järnålder. I den gamla försvarsorganisationen under vikingatid var Täby delat i två tolfter dvs två grupper om vardera tolv byar som skulle bidra med en roddare. Den norra tolften ingick i Vallunda hundare eller år 1281 Wallendahundaeri om fyra skepp med skeppsplats vid Edsviken, medan den södra tolften ingick i Dannarö och Ryds hundare vid Värtan, vilket senare blev till Danderyd. Gränsen följde i princip vattendelaren mellan Mälaren med avrinning åt väster och Saltsjön med avrinning åt öster och gick intill Visinge, som alltså var en gränsmark. Först på 1200-talet förenades de båda tolfterna såsom Täby socken inom Danderyds skeppslag där Täby kyrka från reformationen fram till 1635 var moderkyrka för Danderyd och Lidingö församlingar. Slutligen har den kyrkliga och världsliga administrationen separerats där socknen Täby

11 blev municipalsamhälle, 1948 köping och idag kommun. En sentida motsvarighet i försvarsorganisationen är den ring av fort i form av nedgrävda skyttevärn och batteriplatser i armerad betong som före första världskriget anlades runt Stockholm för dess yttre fasta försvar. Ringen löper som en halvcirkel från Vaxholms fästning via Hägernäsviken vid Stora Värtan till Almarestäket och kompletteras med en motsvarande ring söder om Stockholm mot Dalarö skans. Ett av alla dessa fort - Karbybatteriet - anlades år 1904 på av Kronan förvärvad mark 300 m norr om Visinge gård, för att bevaka den öppna terrängen mellan landsvägen och den just anlagda järnvägen. Fortet flankerades åt öster och väster av flera skyttevärn. Närmaste grannar i denna försvarsring är i väster fortet Froden norr om Hagby gård och i öster fortet söder om Gullsjön och längre bort på andra sidan Rönningesjön Arningefortet. Forten rustades upp och moderniserades inför de yttre hoten Idag står de tomma och gapande efter att lyckligtvis aldrig ha kommit till användning. Eller som visdomsorden i Romarriket - civi pacem para bellum - vill du fred, rusta för krig! 9

12 B3: Karta över Visinge med omnejd under 1700-talet 10

13 Bygden - Visinge en del av Karby gård Den långt senare tillkomna lilla oansenliga gården på den nuvarande platsen, från början ett enkelt torp, kan räkna sitt ursprung till 1400-talets mitt då genom landhöjningen marken torrlagts så pass mycket att en åker för odling av spannmål och rotfrukter blev disponibel öster och nord-väst om den kulle där gården anlades. Landhöjningen i Uppland är ca 0,5 m/hundra år. Denna form av gårdsbildande var på den tiden mycket vanlig och drevs på för att möta den växande befolkningen. På motsvarande sätt och vid samma tid bildades granngården Lövbrunna genom utsöndring från sin huvudgård Broby. Torpet Visinge såsom en del av Karby gård ägdes då liksom det mesta av jorden norrut från Stockholm av Klara kloster och ingick i det väldiga Danviksgodset. Den aktuella marken för torpet låg hästskoformat från öster och runt kullens södra sida mot väster. Enär detta tidigare varit sjöbotten med ett ringa matjordsskikt ovan ett lerlager var marken stenig och av dålig beskaffenhet. Stengärdsgårdarna runt trädgården vittnar om det mödosamma arbetet att rensa åkern och kullen byggs upp av urberget som går i dagen på krönet. Ån till den uppgrundade sjön rinner upp i Stolpaskogen i öster såsom framgår nedan av kartan från Sjön avgränsades västerut genom ett breddavlopp ett s.k. ed på vilket sedan yngre järnålder landsvägen från Vallentunasjöns jordbruksdistrikt och socknens centrum - Täby kyrka - gick söderut via Danderyds kyrka mot Stockholm. Strax norr om infarten till Visinge Gård står ännu kvar den milsten med inskriften "1/4" från 2:a hälften av 1700-talet som anger avståndet till Roslagstull. Intill denna milsten har år 2003 uppförts en mobiltelefonmast för det nya 3G-systemet dvs vår tids symbol och landmärke för kommunikation. I tiden däremellan kom post, telegraf, telefon och järnväg var avståndet enligt Post-& Telegrafortsförteckningen 4 km till närmaste s.k. PTJ. Landskapsbilden förändrades genom torrläggning Efter passagen under Täbyvägen förs Visingedalens vatten via Karbyån mot Broby och Vallentunasjön. Visingedalen som idag ligger 12 m.ö.h. var under bronsåldern en vik av Vallentunasjön och under järnåldern helt avskild men ännu på 1700-talet stod meterhögt vatten i sjön hela sommaren och ängen angavs såsom "sanck giöttiewall". Därefter skedde en utdikning med genombrytning under Täby landsväg med en avloppstrumma. Under 1800-talet skedde som på så många andra ställen i Sverige en sänkning av Vallentunasjön för att vinna åkermark varvid vattenytan sänktes med ca 2.7 m till 7 m ö.h. En hel vik - Froden - av sjön försvann då och gamla vägar som i äldre tid dragits över 11

14 naturliga vadställen och utefter sjökanten kom att hamna långt upp på land. På detta sätt påskyndades omvandlingen av Roslagen där sjöar och vattendrag försvann varigenom landskapsbilden förändrades totalt. Den slutliga torrläggningen av Visingesjön skedde så sent som 1983 i samband med anläggandet av den nya genomfartsvägen - Bergtorpsvägen - ner till Europaväg 18. Edet schaktades då igenom och avloppet sänktes med ytterligare meter. Wiese för sank äng - inge för boplats Platsen vid den sanka sjön har givit gården dess namn - wiese för sank äng och -inge boplats. Jfr med Visingsö. I trakten finns många gårds-namn med ändelsen -inge jfr Arninge, Löttinge, Rönninge, Nänninge, Risinge. Under 1500-talet skrevs namnet Wijssinghe, år 1635 Wijssinge och 1686 Wissinge. Första hälften av 1900-talet skrevs Vissinge och idag Visinge dvs med endast ett "s". Ännu råder delade meningar huruvida uttalet skall vara kort eller med utdraget i. Gård slutligen betyder "inhängnad" och med sin runt hela bebyggelsen anlagda stenmur gör Visinge väl skäl för sitt namn. Den andra landsvägen i området utefter den urgamla strandlinjen - Efraimsbergsvägen eller kyrkvägen - förband Täby kyrka med socknens två storgods - Näsby slott och Viggbyholms säteri - bägge vid Stora Värtan. Efraimsbergsvägen anslöt i norr vid Karby gård till Täbyvägen och i söder vid Ensta krog till Roslagsvägen och vidare genom Näsby allé till slottet. Täbyvägen tillkom långt senare med dragning över torrlagda ed i ett vattenrikt landskap och Efraimsbergsvägens betydelse ännu på 1800-talet framgår av karta från Ensta var skjutshållet för hästbyte för den postförbindelse som via Grisslehamn över Ålandshav förband Stockholm med Åland och Finland. Härtill hölls vid Ensta krog även ting för att reda ut tvister och brott. Utefter Efraimsbergsvägen låg torpet Långbarken senare hemmanet Karbylund och hemmanet Wissingetorp från 1702, namnändrat till Wester Göttinge , därefter Lilla Göttinge och slutligen Ephraimsberg från 1871, vidare det lilla friägda torpet Marielund samt de bägge torpen i indelningsverket Karby båtsmanstorp (efter 1860 även kallat Grindstugan) resp. Stolpen för flottans respektive arméns indelta soldater. Vid vägen låg dessutom backstugan Vissingeberg. Samtliga dessa torp är nu borta. Något österut därom låg dragontorpet Lansen med Gribbylund som rusthållare. Mellan Efraimsbergsvägen och Visinge låg dagsverkstorpet Djupdal (Diupdahlen) 12

15 från 1748 (nu rivet) och längre söderut på andra sidan Täbyvägen dragontorpet Vallatorp med Valla gård som rusthållare och strax därintill dagsverkstorpet Gustafslund samt ännu längre söderut dragontorpet Erikslund. Socknen hade alltså en över landskapet utbredd bosättning där invånarna hade nära till täppa och åker. Graden av självhushållning var hög och kontanta pengar en sällsynthet. 8 ryttare och 18 båtsmän Visinge ingick märkligt nog tillsammans med gårdarna Östra Arninge (rusthållare) och Västra Arninge som rotehållare för Arninge BT (båtsmanstorp) nr 79 vid Vaxholmsvägen. Den indelte båtsmannen bar namnet Arning. Täby socken hade på 1700-talet inalles 8 ryttare inskrivna vid Kungl. Livregementet till häst samt 18 båtsmän i Södra Roslags Kompani. Dessa och andra soldattorp i trakten berättar om det stora ingrepp i samhällsbilden som Karl XI's indelningsverk för den svenska armén och flottan fick. Försvarsorganisationen fick även en social betydelse när gårdsägarna antog titeln "rusthållare" att skilja från det enklare "hemmansägare". Ständigt kan vi i utvecklingen se en strävan att höja sig över sin samhällsgrupp i en rangordning från backstugesittare, torpare, hemmansägare, rusthållare, godsägare, possessionat till säteriägare och slottsherre osv. Ungefär som forna stormän och dagens stjärnadvokater. Inom adeln har en rad än finare titlar uppstått och i vår tid har det gått inflation i titeln direktör varför nu gäller koncernchef och CEO. Det lilla torpet blir gård Även Visinge Gård hade sin ursprungliga väganslutning till Efraimsbergsvägen - således bakvänt i förhållande till idag och det lilla torpet på Visinge hade från början sin entré mot norr i markplanet. Först långt senare under 1800-talets mitt efter ängens första torrläggning, men före år 1853 anlades även en väganslutning till Täbyvägen - en anslutning som med den branta backen egentligen var opraktisk. Det första torpet var en enkelstuga utan övervåning påminnande om de indelta soldaternas torp och dagens hus från 1860-talet är inte det ursprungliga utan förmodligen det tredje bostadshuset på samma grund. Bakom de invändiga garderoberna avslöjas att timret på det nuvarande huset har använts tidigare på annan plats men vänts och timrats om. Dagens trappa på flygelns södra sida tillkom med det nuvarande huset för att ge en entré från den nya uppfartsvägen. 13

16 B4: Soldattorp av Gustaf Söderberg Krigsarkivet Täby socken var ända fram till 1900-talet en glest befolkad utpräglad jordbruksbygd. Fram till 1700 hade socknen bara runt 500 inbyggare var antalet 943, personer och ännu 1950 var befolkningen blott personer. Den stora omvandlingen har skett efter andra världskriget och idag har kommunen drygt invånare huvudsakligen bosatta i dess södra del och den fortsätter att växa som ett led i en expansion av Stor-Stockholmsområdet. Roslagsbanan byggs 1884 gick det första tåget på den 51 km långa Stockholm-Rimbo Jernväg, som senare kom att ingå i Roslagsbanan. Banan är smalspårig med 891 mm och startades med ånglokomotiv. Den tillkom på privat initiativ för att transportera jordbruksprodukter från Roslagsbönderna in till det växande Stockholm och trafikerades av fyra tanklok namngivna som är brukligt för fartyg "Stockholm", "Rimbo", "Roslagen" och "Lindholmen". 14

17 Först senare togs persontrafiken upp. Roslagsbanan byggdes ut dels norrut till Norrtälje, Uppsala och Hallsta, dels sydöst mot de nya villastäderna i Stocksund, Djursholm, Näsby, Hägernäs, Rydbo och Österskär. Under åren diskuterades ett antal nya linjesträckningar för vad som kunde ha blivit ett finmaskigt nät i hela Roslagen. Som första bana i världen elektrifieras Djursholmsgrenen 1895 medan Rimbolinjen elektrifierades först Visinge får egen hållplats Ägaren till Visinge Jon Aplanius bedrev affärer med Roslagsbönderna och hustrun Eva Kristina Öhrn var född i Norrtälje. Han gick in som delägare och banan drogs över Visinge Gårds ägor, bara 100 m från bostadshusen, varvid den ursprungliga tillfarten till gården mot Efraimsbergsvägen klipptes av. I gengäld ordnades en mindre lastkaj med ett lagerhus mittemellan de bägge gårdarna Visinge och Efraimsberg/Marielund, vilket gav den driftige Aplanius möjlighet att enkelt frakta gårdens och andra produkter de 14 km till Östra station och därifrån till hans grosshandel J. L. Aplanius & Söner i hörnet Luntmakargatan 40/Rådmansgatan. Vid denna tid före anläggandet av Sveavägen var Stora Bastugatan stadens huvudstråk i nordlig riktning och Luntmakargatan låg i kvarteret bredvid. Denna egna lilla station bar namnet "A" i spegelmonogram för Aplanius och betjänade även granngårdarna Lövbrunna, Karby och Efraimsberg. Att stanna mitt på linjen var med dåtidens ånglok och banans max fart om 25 km/tim inget problem. Sedan all godstrafik har lagts ner och banan avvecklats norr om Kårsta återstår idag enbart en pendeltågtrafik men med tätare turer. Det gamla sommarstugeområdet på södra sidan av Visingedalen har förtätats och ersatts med ett villasamhälle med en egen järnvägshållplats med namnet Visinge 1 km söder om den lastkaj Aplanius en gång byggde. Med den växande bebyggelsen har även busstrafiken byggts ut längs Täbyvägen och på 1950-talet hade denna linje sin ändhållplats vid avfarten till Visinge gårds allé vid det numera försvunna "vita huset". Vid den nya Bergtorpsvägen finns idag en busshållplats vid Visinge gård med flera olika förbindelser till Mörby, Täby Centrum, Arninge, Vallentuna, Sollentuna, Kista och Upplands Väsby. 15

18 B5: Roslagståget stannade vid Visinge för att lasta gods och släppa av och på J. Aplanius som var delägare i banan. 16

19 Kapitel II Karby - huvudgård Karby - karlarnas bosättning Visinge har med Karby gård under lång tid varit sammanknutet, och torparen på Visinge tjänade dagsverken på Karby, som har en avsevärd historia bakåt. Gårdskullen har en gång varit en halvö i Vallentunasjön, som sträckte sig utöver fälten mot Valla med idag Karbyån som enda rest. Gårdens plats är redan på järnåldern vald på denna kulle enär på kullens östra sida fanns vadstället för den nordsydliga landsvägen dvs den gamla strandvägen. Med landhöjningen kom, långt senare under vikingatid över frilagda högre partier i den gamla sjöbotten, en ny nord-sydlig väg att utgå från Karby - dagens Täbyväg. Ån förblev segelbar långt fram på 1700-talet och förklarar den strategiska placeringen av en stormannagård, som låg vid knutpunkten för de viktiga landsvägarna i trakten. En passage över ån för vägen längs stranden söder om sjön och norr om gården - dagens Frestaväg - anlades under vikingatid vid Broby, som gav den platsen sitt namn. År 1601 står i Vallentuna herredz dombok: "Samma dag Kom För Retta Sigfridh tomason i toreby wdi Frösunda Sochn och klaghade till Bönderne i östre och westre Kareby i täby sochn om ehn oferdigh broo som bådhe Buiarne åtte, ther wthi Hans hest hadhe brutitt benet aff sigh. Bleff affsagt att the skulle Ransake sigh emellan Huilken thet stycket åtte i broena, han skulle betale honom en fierde part aff hestens wärdh, och thet Lopp till -5 och böthe effter thet tridie Cappittell i Bygningebalken pening - 3 till treskiptes" Gårdskullen har en rik fornlämning med järnåldersgravar i direkt anslutning till boningshusen. Ursprungligen har här legat en by med tre gårdar vilka splittrades upp före storskiftet De andra byggnaderna låg strax söder om nuvarande gårdsplan. Namnet anger karlarnas bosättning som pekar på en storman i trakten. Karl står för "fri man" alternativt "kunglig krigare" vilket tidigt visar dess betydelse. Gården nämns första gången år 1293 under namnet Karleby ägt av riksrådet Asbjörn Sixtensson (Sparre) som möjligen var en ättling av den i Täby kända Jarlabankesläkten. Den ena av de bägge runstenarna på gården har rests av den berömde stormannen Jarlabanke om vilken har sagts att "han ägde hela Täby" drog kung Birger Magnusson in Karby från Asbjörn som en bestraffning för att denne hade övergått till hans bägge bröder Erik och Valdemar - de omtalade hertigarna från Håtunaleken. Istället gavs gården till den heliga Birgittas far lagmannen i Tiundaland Birger Persson till Finsta och Hagby gård. Därefter nämns den grymme Jöns Bengtsson d.ä. Oxenstierna som på sin dödsbädd år 1399 drabbades av samvetskval och donerade gården till ärkebiskop Henrik Karlsson för kyrkan. "Fore pänninga ok korn ther han retlika skyl- 17

20 dugher war ok fore the banzmaall ok saka ther han hafdhe honom amote brutith ok kirkione rät." Men såväl Karby som Hagby har byggnader från långt senare tid år 1864 resp Flyglarna på Karby är dock från tidigt 1700-tal. Under medeltiden tillhörde Karby under lång tid "Upsala Erkestol" men på 1400-talet nämns Chatarina Månsdotter änka till riksrådet Finwid Finwidzson d.y. Många ägare under mer än sexhundra år På 1500-talet ingick gården i det av familjen Vasa ägda stora Rydboholmsgodset och synes delat 1538 på Jöns i Östrakarleby respektive Anders i Västrakarleby om vardera 1 markland. Ett markland var på medeltiden ett betydande jordområde och innebar en årlig avrad (arrende) till godsherren om 1 mark silver, en för den tiden stor summa. Hertig Johan av Östergötland, som i förläning innehade gården tillsammans med Hagby och många andra donerade gården till hovstallmästaren Johan Klingspor på Bällsta gård i Vallentuna. Han efterträdes 1646 av Stefan Klingspor ( ), vilken byggde ut Karby till ett säteri. Godset drogs av Kronan dock in från arvingen A. M. Klingspor Greve Johan August Meijerfeldt d.ä., fältmarskalk och generalguvenör över Pommern, förvärvade egendomen 1716, då ett frälsehemman, genom köp. Efter honom övertog sonen densamma. Bland övriga många ägare i bara korta perioder märks överste Chr. Tott 1817, friherre E. von Willebrand 1820 samt år 1823 grevinnan Charlotta Mörner på Näsby slott, som 1826 skänkte mark till Täbys första skola på Karby's ägor i Marielund direkt intill Visinge och skolan kom igång "Sedan Enkefru Grefvinnan Mörner på Näsby skänkt tjenlig byggnadsplats, så hafva Täby Församlings invånare derå uppfördt ett skolhus, hvarest Barna undervisningen snart lärer påbörjas." Sedan även skolor tillkommit i Täby kyrkby, vid Hagby och vid Näsby gods fick den namnet Centralskolan och var i bruk i 138 år fram till År 1826 efterträddes Ch. Mörner av lantbrukare Carl Enblom som såsom högrest och ståtlig odalman utsågs till en av dem, som vid prins Gustafs (sångarprinsen) dop representerade dennes hertigdöme Uppland. Det berättas att när Karl XIV Johan vid dopfestligheten räckte Enblom sin hand att kyssas, denne istället gav kungen ett kraftigt handslag. Enblom blev dock bara 41 år och 1837 såldes Karby av änkan fru Enblom till Lieutnant A. J. Wulfcrona varefter hon för en tid bosatte sig på Wisinge. Mellan var handlanden Gustaf Melander innehavare, 1858 fru Johanna Maria Zetterberg och 1859 Axel 18

21 Hjalmar Liljestråhle, som 1860 drev ett tegelbruk. Vid auktion 1865 ropades gården in av possesionaten J. E. Alenius, som redan innehade granngården Visinge samt Enebybergs gård i Danderyd. Vid hans död ärvdes gårdarna av dottern Fanny gift med riksdagsmannen Kurt Alfred Kihlberg. Visinge såldes dock direkt av. Efter dennes plötsliga död såldes egendomen Karby till dir D. F. Lundgren, som kom att äga den tiden Dessförinnan hade han förvärvat Visinge och således kopplades gårdarna åter ihop. Änkefru Lundgren sålde efter D. F. Lundgrens bortgång av Visinge och drev några år pensionat på Karby där Johan Emil Alrik Mattsson från Vämblinge, Estuna tog vid Sonen Sigvard, som tog sig namnet Wembling, sålde efter hans död 1958 gården till Täby Kommun. Wembling fortsatte dock att bruka jorden fram till Såväl Karby som Visinge bytte ofta ägare, vilket var vanligt i Sverige. Av landets alla gårdar behölls färre än 5% i fler än två generationer av samma familj. Främsta orsak var generationsskifte och målsättningen att bibehålla storleken av en brukningsenhet. Karby innehades av olika samhällsklasser och då är att notera att överklassen utgjorde ca 3.5% av befolkningen varav adeln ca 0.5%, präster mindre än 1% och ofrälse ståndspersoner ca 2%. Den stora majoriteten var bönder på små gårdar men de minsta - torparna utgjorde bara 40% och backstugusittarna 10% jämfört med bönderna. Sedan 1969 nyttjas Karby gård som ett uppskattat konstnärscentrum med hantverk och utställningar. 19

22 B6: Karta över hela Karby Källa: Lanteristyrelsen 20

23 Gårdens storlek har varierat över tiden med som mest 3 mantal fram till 1702, men har i allmänhet omfattat 240 ha varav 90 ha åker och resten skog utgörande mantal. De andra gårdarna har legat söder om dagens huvudbyggnad, som är från sent 1800-tal, medan flyglarna är 100 år äldre. Arbetskraften bodde på torp tillhörande gården eller var under senare tid statare inhysta i "Slottet" - en stor nu försvunnen träbyggnad vid stora vägen. Närmaste grannar är gårdarna Skogberga och Löttinge i nordost, Gribby i öster, Broby i väster och Tibble, Ensta, Åkerby samt Libby alla i söder. Därtill ett flertal torp vilka tillhörde gårdarna eller var friköpta t.ex. de nära intill liggande Lövbrunna i väster och Göttinge nu kallat Efraimsberg i öster. Under århundradena kom de olika gårdarna att alternera mellan att vara självständiga eller tillhöra de stora godsen - kyrkan genom Danviks godset, Rydboholm respektive Näsby slott. B7: Karby med Visinge och Ensta år Källa: Täby kommunarkiv. 21

24 Den sanka Visingedalen i söder och bergiga skogshöjden i öster utgjorde naturliga gränser. (Se kartan nedan från 1859.) Det föll sig sålunda näraliggande att torpet Visinge under historien bara tillhört Karby gård. De större gårdarna hade såsom rotehållare inom sina marker även soldat- och båtsmanstorp, vilka ofta fick namn efter huvudgården t.ex. Karby båtsmanstorp, Valla dragontorp. Ensta gård vid den stora landsvägen till Roslagen hade skjutshållsansvaret och därför där satt upp en krog. B8: Karta över Danderyds skeppslag uppmätt 1902 Källa: Stockholms Läns Hushållningssällskap 22

25 Kvarn, smedja och tegelbruk På en låg kulle invid Efraimsbergsvägen söder om Karby gård och 400 m nordväst om Visinge gård fanns i gamla tider en sexvingad rödmålad väderkvarn fr 1840, vilken revs på 1930-talet sedan driften hade upphört Vingarna på dåtidens väderkvarnar täckte större delen av rotationsytan och drevs av att de plana vingarna var snedställda mot vindriktningen. B9: Den rivna Karby kvarn tecknad av Ferdinand Boberg på talet som del i hans stora uppdrag "Svenska Bilder" för Nordiska Muséet att dokumetera ett Sverige i omvandling från bonde- till industrisamhälle. Källa: Nordiska museet 23

26 Den siste mjölnaren Blomquist hade 1920 slagit vad att han skulle kunna hänga fast i en av vingarna och följa med upp i ett helt varv. Han föll dock av, fick lunginflamation och dog i sviterna. Kvarntorpet eller Karbylund på andra sidan Efraimsbergsvägen stod dock kvar till På den platsen låg tidigare ett dagsverkstorp Långbacken från tidigt 1700-tal utsatt på 1748 års karta. Strax norr om kvarnen låg gårdens smedja. Före väderkvarnen hade nyttjats en skvaltkvarn i den bäck, som före Bergtorpsvägens genomsprängning under Roslagsbanan från Myrängen i sluttningen rann ner genom Visingedalen sydväst om Visinge gård. På karta från 1859 framgår läget där Visingeån med sina biflöden i Stolpaskogen passerar bergshöjden. Visserligen var flödet inte så mycket, men nivåskillnaden var goda 4 m. En skvaltkvarn, som tangentiellt driver ett under den fasta kvarnstenen liggande hjul med snedställda skovelblad liknande en propeller, blir enklare och billigare än kvarnar med en horisontell axel, vilka kräver ett dyrbart vinkeldrev. I en skvaltkvarn går rotationsaxeln genom den fasta kvarnstenen och är direkt fäst i den övre roterande kvarnstenen. Fördelen är dock att medan skvaltkvarnarna begränsas i sin storlek kan kvarnar med hjulet stående upp göras mycket större och därmed utnyttja hela bäckens forsande kraft. I bägge fallen var verkningsgraden mycket låg och den mesta energin gick förlorad. Bäcken vid Visinge kvarn saknade damm och kan bara ha använts under en del av året. Moderna vindkraftverk har två eller tre blad, vilka bara täcker en liten del av rotationsytan. Istället är bladen formade som en flygplansvinge, där luftströmmen får olika lång väg på bladens fram- respektive baksida, varigenom en sugverkan uppstår. På Karby fanns på 1800-talet även ett tegelbruk. Tegel var tidigt ett dyrt men efterfrågat byggnadsmaterial för eldhärdar, husbyggen och taktäckning. Eftersom teglet var tungt och därmed dyrt att transportera sattes tegelbruk upp lokalt på landsbygden varhelst det fanns en användbar lera och tillräckligt med brännved för ugnen. 24

27 Kapitel III Visinge gård som jordbruk Torpet uppstår Väldiga jordarealer löd under Sancta Clara kloster och gården ingick i det stora Danviksgodset skriven i räkenskaperna som Wisinghe torp 1534 och Wissingetorp S:t Clara hade erhållit torpet 1393 genom donation. Såsom landbor anges anno 1538 Lasse resp Eric i Wissinge torp med fi markland som var grunden för den jordränta som skulle betalas till markägaren. Brukaren anges som torpare. Detta år 1538 skedde reformationen och marken drogs in till kronan som överlät den i sin tur. Visinge torps tidiga historia är sedan alternerande som dagsverkstorp under Karby Gård och friköpt hemman på egen grund. Tidigast kända karta över torpet finns i jordeboken och är daterad Torpets omfattning framgår av karta från 1702 och bär då namnet Wissinge Afgierdahemman om mantal skilt från Karby gård och att notera mot det åt sydöst liggande nya Wissinge Torpet, senare benämnt Visingelund som försvann på 1970-talet. I beskrivningen meddelas att "Wiszinge torpet hafwer i många åhr legat öde och nu nyligen optaget." Placeringen av torpet ställer en fråga. Avgörande för en byggnads placering vid denna tid var tillgången på dricksvatten resp närhet till åkerjord. Med torpets placering högst uppe på kullen var avståndet till brunnen 80 m och höjdskillnaden hela 10 m. Däremot placerades ladugården alldeles i närheten av brunnen. Enda anledningen att placera torpet högst upp måste ha varit möjligheten att se långt i alla väderstreck. 25

28 B10: Ovan den äldsta kända kartan över Visinge torpet år Källa: Landsarkivet 26

29 Från en något senare tidpunkt framgår att Wissinge hemman med torp styckats av och nu anges som krono dvs skattskyldigt. På kartan av 1724 har arealen utökats avsevärt och omfattar skog, åker och äng avgränsat i nordöst av Efraimsbergsvägen, i väst av Täbyvägen och av en bergs- och skogshöjd söder om den sanka sjön i Visingedalen. Gården beskrivs "Wisinge är ett enstakat Cronohemman Manthal, afgiärda på Frälsehemmanens Karby ägor, warit Fierdingzmans Boställe". Åkerjorden är enligt samma beskrivning av ringa utsträckning, endast vid pass 4 tunnland i vardera gärdet och "mycket grund och stenig". Ängen nedanför gården var vattensjuk och då man så sent som på 1960-talet försökte att odla upp marken fastnade traktorn i den mjuka leran fastställdes en rågångsutstakning varvid fastigheten Visinge 1' bildades med en areal om 29,0837 hektar, varav åker 8.4 hektar och äng 1.0 hektar. B11: Visinge gård Källa: Landsarkivet. 27

30 B12: Visinge gård år Källa: Landsarkivet 28

31 B13: Trakten runt Visinge Källa: Trakten omkring Stockholm, Lantmäteristyrelsen 29

32 B14: Trakten Täby k:a - Tibble på 1890-talet. Källa: Lantmäteriverket 30

33 1902 anges mantal, oförmedlat, skatte i bebyggd brukningsdel. Ägovidd i hektar: 0,5 (byggnadstomt och trädgård), 13 (åker o. annan jord), 15,6 (skogsmark), 0,2 (vägar): Summa 30.1, Sjöar o. Vattendrag: 0.1, Totalsumma: fanns 8 nöt och 3 hästar medan 1938 fanns 2 hästar, 10 kor, 2 svin och 25 höns. Statlig fastighetsskatt Sedan medeltiden hade Kronan erhållit en s.k. jordränta i fast skatt och 1524 upprättades jordeböcker. Under århundradena därefter beviljade riksdagen i orostider olika tillfälliga skatter vilka permanentades under 1600-talet till en enda fast grundskatt den s.k. mantalsräntan beräknad på en gårds avkastning. Ett mantal avsåg en normal gård med tillräckligt med folk inklusive tjänstefolk och för detta nödvändiga byggnader, skog och åkerareal. Det är alltså fråga om gårdens uppskattade skattekraft. Effekten blev därmed dels att kronan kunde räkna med en fast årsinkomst och dels att bonden hade noll i marginalskatt. Han tog risken av missväxt men allt han kunde åstadkomma genom extraarbete t.ex. vintertid förblev oavkortat hans. Att hyra ut husrum blev en sådan sidointäkt. Att ta sysslor t.ex. fjärdingsman eller postbefordran gav ett tillskott och var ett bra och billigt sätt för socknen att anställa deltidspersonal. Mindre gårdar och hemman - fick skatteklassen 1/2, 1/4 och de minsta - torpen - t.o.m. 1/8 mtl. Ett slott omfattade kanske 4-8 mtl, en herrgård 2-3 mtl, ett hemman/gård 1/4-1 mtl. vilka noga reglerades i jordeböckerna. Skattesystemet blev fast lagstadgat 1740 resp 1789 och kom att med vissa modifieringar bli kvar ända in på 1900-talet. Utvecklingen av fria näringar och handel och framförallt industrialismen drev fram skatt på faktisk inkomst istället. 31

34 Domstolsprotokoll I Vallentuna härads dombok står att finna: År "Kom för Rätta Jacop i visingge i täby sokenn, och klagade på hustru margetta i såesta i sama soken att hon hade förvijgth honom för hans tieniste piga, var stenbd aff lenzmanen Eric i fittia bötte 3 m för suarzlössa och suare til nesta ting." I sept "Samma dagh Beskylte Niels i täby peer i wijsinge att han skulle haffua stulit Någre pening wtur täby Kyrkie, derföre Feste peer Lagh sielff 6. till näste ting." Den 20 juni "Kom för Rätta Jacob i visingge i teby sokenn och klagade på hustru margetta i sååsta i sama soken att hon hadee förvijth honom för hans tieniste piga, var stenbd aff lenzmanen Eric i fittia bötte 3 m för suarzlössa och suare til nesta ting." År "Anderss Oloffsson i Karreby käradhe till Peer Peerson i Wijs-inge, Bådhe i Täby Sochn, att han hadhe hugget honom ett blodhsåår medh en yxa vthi sijdan. Bleff affsagdt effter dett 6 Cap: i Såramåls B: medh willj att bötha 20 marker för fullsåret Och wårda sårett och åhr effter dett 16 Cap: i Såramåls B: medh willj. Den 19 april S.d. Kom för Rätten Larss Larsson i Karreby och berättadhe, att han widh sidst holdene nempd är bleffuen nemnpd till Knecht och vthskriffnings Commissarierne haffua pa vrskriffningen sagdt till dem andra hans rothesällar att thge skolla wara honom bhielpelighe att befalla en karl för honom huilkett och the godhe män som suthe i rätten betygade och förden skull dömbde att the nijo som medh honom haffua waritt roterade skolla geffua hwa sina 10 Dr kopp. Mynt, och han sielff 60. Dr K:M: efft han moste geffua den legde knechten 150 Dr. Ca "Kom för rätten Bengt michaelson Ingels mågh i Rickeby wdi Goterora Sochn och Klagade till Peer i Wijsinge att han nu i Förlijden winter hadhe huggit honom Fullsåår i armen medh ehn yxe in på malm-en derföre Feltes Peer i wijsinge till - 20 mark Konungen - 6 mark 5 öre 8 thr Häredzhöffd: - 3 mark 2 öre 16 thr Häredet - 3 mark 2 öre 16 thr." 32

35 Dagboksanteckningar Carl Hindric Robsahm ( ) son till Stockholms slottsarkitekt Abraham Robsahm ( ), ägare till granngården Gribbylund och mångsysslare som godsägare, arkitekt, etsare, litograf skriver i sina noggrant förda dagböcker om livet i Täby socken och om alla han hade kontakt med: Sept 1836: "Lieutenant Granfeldt stod i Söndags brudgum på Wissinge." 5 jan 1837:"Tvänne wargar wisade sig ända uppe vid Ladugårdshusen". 3 juli: "Då det klarnade upp, promenerade jag till Ensta der jag af Schmidt fick höra den, om man så will, sorgliga men dock löjliga händelsen att hos Granfeldt på Wissinge för par dagar sedan Michel Räf gjort en Visite inne i Fähuset och dristig mördat Sultan Tupp samt alla 6 Damerna i hans Seralj". 10 juli: "Wargar hafwa i dessa dagar wisat sig här i Socken och på 2ne ställen gjort sine beskattningar, nemligen wid Wiggebyholm utaf en ko och wid Wissinge af en Gumse. Härstädes hafwa de warit så artige att de ej gjort något besök men för att på motgångens wägnar äfwen få en liten släng af slefwen så har en Lambunge blifwit ihjälbiten af en främmande hund. Den härstädes arbetande Skräddaren Lagerström som hitkom 27 juni har idag hållit fri måndag och warit full som en kaja". 30 sept: "Granfeldt på Wissinge war här förmiddagen och lämnade mig en Årgång af Thomsons Musseum med Gravurer." 8 nov: "Dinerade och souperade hos Granfeldt på Wisinge der det hölls husförhör och Probsten Dahl träffades. Der gick friskt till wäga både med MAT och DRICK och man hade rätt muntert, och en roande SÅNG utaf några goda Röster, hwaribland en Person från Operan wid namn MISCHAL som hade en förfärlig BASRÖST." 29 dec: "En warg visade sig på morgonen helt nära wid Brännhuset". 33

36 Boende på Visinge Torparen på Visinge har inte ensam bebott den lilla stugan utan har haft hyresgäster för att klara uppehället. Sålunda återfinns i kyrkböckerna att den avskedade soldaten Hell död 1831 g.m. Margareta Persdotter var inneboende. Husförhörslängden 1826 under von Heijnes tid upptar inalles 34 personer boende på Visinge. Dels tjänstefolket åt von Heijne, dels arrendatorn Petter Wahlqvist (född 1793 i Dalarna) och dels inhysefolk av olika slag då gården ägdes av lagmannen Rydorff fanns en arrendator Jan Matsson i den gamla torpbyggnaden tillsammans med systern Brita Matsdotter och de oäkta sönerna Carl Gustaf och Johan August, systern Maja Lena Sätterstrand - nu änka modern Anna Andersdotter Juveleraren och guldarbetaren Johan Petter Hellfors från Stockholm med hustru Hedvig Eleonora Sundberg, Inhysesman f.d. soldaten Johan Ersson Glad och tjänaren Lars Ersa Malmström Livet på torpet var uppenbarligen svår armod med trångboddhet, smuts, sjukdomar, matbrist och långt från den idyll gården utgör idag. Sverige var vid denna tidpunkt ett fattigt hörn långt från händelsernas centrum i Europa. Socialt skyddsnät saknades och när soldaten Stolpe på torpet med samma namn på vägen till Ensta dog måste änkan Gustava Larzia Brundin lämna torpet. Hon fick istället dela ett rum i arrendatorbostaden på Visinge 34

37 Kapitel IV Visinge gård som lustgård Carl Elias von Heijne En för Visinge stor förändring kom efter 1826 då hemmanet förvärvades av majoren Carl Elias von Heijne ( ) född på gården Salta i Teda socken i Vallentuna. Han hade även anknytning till trakten genom sin farbror Johan Gustav von Heijne ( ) boende på Västra Arninge dvs dagens Hägerneholm i Täby. (C. E. v.h. hade 16 syskon och farbrodern J.G. v. H. 10 barn varav alla dog unga utom en dotter). Heijne kom från en traditionell officersfamilj som några generationer tidigare hade invandrat till Sverige via de nordtyska provinserna då Sverige på 1600-talet behövde utbildade krigare. Fadern Georg Elias var löjtnant, farfadern Georg överste som adlats 1718 under Karl XII's krig. Carl Elias föddes som Georg Elias' 16:e barn i hans tredje äktenskap. Parentetiskt må noteras att fadern på gården, som var hans svärmors i första giftet arvegods drog försorg om båda svärmödrarna från sina två tidigare äktenskap tillsammans med familjen i hans tredje äktenskap. På den tiden svarade familjen för det sociala skyddet. Carl Elias hade en typisk militär bana: 1792 officer vid livregementet, 1793 korpral vid Kgl Livregementet för Currasierer, 1801 officerskadett och 1802 underlöjtnant vid artilleriet, 1809 kapten, 1812 kapten i Regentstaben och tjf regementskvartermästare vid Norra Skånes Kgl. Infanteriregemente där han kvarblev till sin pensionering vid 52 års ålder blev han R.S.O. (Riddare av Svärdsorden) och fick 1824 majors avsked. Regementet hade efter 1809 års katastrof satts upp med officerare från finska regementen vilka ej ville svära den ryske härskaren trohetsed och med målsättningen att inom rest-sverige bygga upp en ny militär styrka. Som förste regementschef inträdde generalmajor G. C. von Döbeln ( ) som valde ut bara de bästa officerarna. Han var ju en krigshjälte och många drogs till honom som ledare. Heine hade tillhört Kgl Lif Drabant Corpsen dvs arméns elitförband upprättat av Karl IX. Denna var till skillnad mot livregementena egentligen ett kompani med kungen själv som kapten och med uppgift att svara för kungens personliga säkerhet. Kompaniet avvecklades slutligen av Karl XIV Johan. Heine deltog i kampanjen i Finland , 1805 bevistade fältslag i Tyskland, finska kriget , 1809 års fältslag i Skåne och vid Leipzig Efter 1813 blev det bevakning av gränsen vid den skånska kusten och först då 35

38 gifte han sig med den 14 år yngre Johanna Sophia Kjellberg från Stockholm. Men den svenska hären reducerades kraftigt efter Napoleonkrigen och Heijne såg inga vidare karriärmöjligheter. Utsikterna som avlönad kapten i den indelta armén under fredstid gav vare sig fet lön eller avancemang. Vid regementet fanns det bara 1 överste, 1 överstelöjtnant och 2 majorer men 10 kaptener, 16 löjtnanter samt 11 fänrikar och han hade två gånger blivit förbigången av yngre kolleger alla tillhörande den finska gruppen. Det finns ingen bild bevarad av von Heine men av von Döbelns dagordning från 1812 "Så mycket sig göra låter tillsäges att befäl och manskap att låta Monstager växa och helst kindskägg" och inför mönstringen i Fjelkringe i sept "Grå Byxor och Mustascher för Befäl och Troup"kan man ana att han bar skägg. Men pipskägg var förbjudet redan Von Döbeln själv var dock slätrakad så när som på polisonger. B15: Lifgardets Uniform ca Källa: Armémuseum 36

39 Carl Elias och hustru Johanna Sophia bosatte sig 1826 på Visinge efter hans pensionering. Valet var säkert betingat av en önskan att återkomma till sin och hustruns barndomsbygd kopplat till att han fortfarande ingick i arméns reserv vid livregementet i Stockholm samt en begränsad kassa efter tiden som aktiv officer. Fadern hade ägt flera gårdar och hemman, men som sextonde och yngsta barn blev det inte mycket arv kvar åt Carl Elias. Huvudbyggnaden är en ditflyttad malmgård Bostadshuset på Visinge torp var för litet. Som major förväntades en ställning i samhället och bostad i paritet med tjänsteboställen inom indelningsverket ritade av bl.a. Johan Eberhard Carlberg 1730 respektive Carl Hårlemann Heijne uppförde därför en ny huvudbyggnaden på gården. Det nya huset är från 1780-talet och ditflyttat, ett icke ovanligt förfarande på den tiden. Byggnaden som har sagts ha varit ett ämbetsmannaboställe är typisk för sin tid och icke olikt husen i hantverksbyn Kanton vid Drottningholm på Lovön, vilka har tillskrivits slottsarkitekten Carl Fredrik Adelcrantz. Ca hälften av husen i Kanton har flyttats från sin plats just vid den tidpunkten runt Hus av denna typ fanns vanligt även på Stockholms malmar och ett sådant kan på grund av stadens expansion på Norrmalm med uppförande av något stenhus på dess tomt ha plockats ner och flyttats. Planlösningen är symmetrisk med sexdelat plan om två skorstenar med kök och kammare på den ena gaveln och två kammare på den andra samt mellan skorstenarna en entré och en sal. Brutet tak var under tiden mycket vanligt i Mälardalen som en tidstypisk byggnadsstil för att efterlikna herresäten och efterträdde med s.k. mansardtak efter franskt mönster den karolinska stilen, men innebar även en ekonomisering. Övervåningen, som ej användes sommartid, hade frontespis under sadeltak åt bägge hållen och två gavelrum under de brutna snedtaken. Just frontespis och dubbeldörrar ut till entrén med fyra träpelare är en ståndsmässig och påkostad utsmyckning, som påminner om Kantonbebyggelsen och de malmgårdar, vilka fanns i och runt Stockholm. Likheten med Cederdals malmgård med sin frontespis uppförd ca 1700 vid Vanadislunden är slående. 37

40 B16: Carl Hårleman. Normalritning till boställen för kaptener Källa: Krigsarkivet Frågan är dock varför Heijne inte valde den traditionella planen med en huvudbyggnad och två symetriskt ordnade flyglar? I så fall hade lämpligt läge varit på nordsidan om det gamla torpet eftersom det inte var praktiskt att bygga en andra flygel i en brant slänt på sydsidan. Dessutom hade en nordlig plats varit utmärkt som byggnadsgrund genom att låta huset stå direkt på berg och även medgett en ståndsmässig rak allé upp till den gamla landsvägen. Istället valde Heijne syd-sidan och troligtvis är anledningen att huset då kom närmare brunnen och en köksträdgård. Att därmed bara fanns utrymme för en flygel var inget hinder. Carlbergs och Hårlemanns herrgårdsplaner frångicks ofta av besparingsskäl. 38

41 Husets orientering i nordsydlig riktning var naturlig och gav dessutom fördelen av en kort låg fasad mot norr vilket var energibesparande. Von Heijne lade grunden till en ordnad trädgård och planterade i husets mittaxel bort mot ladugården en kort allé av lönnträd. Där var ännu vid denna tidpunkt gårdens egentliga infart. Stengärdsgården runt hela trädgården anlades som ett resultat av rensning av sten från köksträdgård och åker samt tillika avgärdning mot betesdjuren. Heijne drev själv ej lantbruket utan i det gamla torpet - nu flygel - bodde bonden som även försåg Heijne och hans fru med jordbruksprodukter. Han bebodde inte Visinge längre än till 1835, då han först flyttade till Stockholm och senare sedan han 1838 hade utgått ur arméns reserv till Grundby i Vallby Sn i Södermanland, där han dog barnlös Hustrun dog 19 år senare i Eskilstuna. Carl Elias blev 86 år och Johanna Sophia 90 år gamla, vilket var ovanligt på den tiden. Carl Jonas Love Almquist skriver om Visinge gård Von Heijne's syster Hedvig Ottiliana ( ) var gift med Dr Erik Almquist biskop i Härnösand. Farfadern Abraham A. hade en gång som kaplan bott på Skogsberga och blev sedermera kyrkoherde i Täby. En andra sonson Karl Gustav Almquist, C. Jonas Love Almquist's far, bodde på Antuna i Roslagen och J. L. A. besökte ofta Täby och Visinge Gård, som omnämns i hans roman Skällnora kvarn. Jonas Love besökte många platser runt Vallentunasjön och hämtade därifrån stoff till sina romaner och han skriver "det härligt belägna Wisinge". Bonden Matts på Visinge är en sådan figur vars vackra piga Brita är huvudpersonen i Skällnora Qvarn Svågern Jan Carlsson anklagar Matts på Visinge för att på Visinge gård ha giftmördat hans syster - mor Anna. "Jan Carlsson, af begär till systerns och svågerns egendom vill röja bägge ur vägen genom att först förgifta systern och sedan skylla på svågern". Sägnen säger att hon förgiftades genom att opium hade sytts in i hennes kjortelfåll. Dessa händelser har inspirerat fru Anna-Greta Sättare som med sin man bebodde Visinge på 1960-talet att författa dikten "Ett gammalt magasin". Dikten framfördes år 2000 på Skogberga kaplanboställe för Almquistsällskapet och återges i fascimil i slutet av denna skrift. 39

42 B17: C. J. L. Almqvist som ung respektive medelålders man. Det senare porträttet är målat 1835 av C. P. Mazer Jonas Olof Rydorff - Visinge en lagmansgård Löjtnant Jaen Abraham Granfeldt f 1808 från Klara i Stockholm var ägare några år på 1830-talet, gifte sig 1836, lämnade arméns reserv 1838 och efterträddes på Visinge 1841 av den 38 år äldre advokatfiskalen Jonas Olof Rydorff ( ) bördig från Linköping. År 1792 auskultant och 1800 notarie i hovrätten,1803 vid Sjötullverket senare Generaltulldirektionen resp Generaltullstyrelsen i Stockholm där han 1823 hedrades med titeln lagman. Banan kröntes som R.N.O. (Riddare av Nordstjärneorden). Såsom advokatfiskal företrädde han Kronan vid den inom verket organiserade specialdomstolen i tullärenden och hade även motsvarande tjänst på Kammarkollegiet varifrån han pensionerades år Huvudbyggnaden på Visinge kom därför i traditionen att kallas för en lagmansgård. Rydorf var kollega med den en generation äldre Viktor Robsahm kanslist och senare bokhållare på Sjötullverket och släkt med den ovan citerade C. H. Robsahm på Gribbylunds gård. Han var god vän med löjtnant Granfeldt och i dagböcker skrev om bygden. Såväl Robsahm som Rydorff var medlemmar i Timmermansorden. Robsahms kan alltså ha intresserat Rydorff för Visinge och förmedlat att gården var till salu. De bägge tullverken - Sjötullen och Landtullen var vid sidan om flottan och armén viktiga hörnpelare i statsförvaltningen och organiserades hirarkiskt på 40

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen

Läs mer

Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna.

Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärendet initierat av Emmelie Folkesson, tel: 070 359 19 69. Härmed väcks fråga om byggnadsminnesförklaring

Läs mer

Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08

Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08 Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08 Svea Linnéa Kraft 1909 1953 Johanna Charlotta Lundell 1876 1931 Johanna Nylin 1839-1920 Johan Frans Lundell 1840-1924 Anna Stina Hollsten 1807 1843 Anders Jansson

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

Hansta gård, gravfält och runstenar

Hansta gård, gravfält och runstenar Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.

Läs mer

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad

Läs mer

Soldattorp nr 59 under Slögestorp

Soldattorp nr 59 under Slögestorp torp nr 59 under Slögestorp torp nummer 59 - Mossestugan under Slögestorp: Kartposition N: 6410130 O: 1412550. torpet tillhörde kompani 1 - Livkompaniet vid Jönköpings Regemente. Gården Slögestorp var

Läs mer

KORT HISTORIK OM GÅRDEN ÖSTERHAGEN I KVARSEBO SOCKEN

KORT HISTORIK OM GÅRDEN ÖSTERHAGEN I KVARSEBO SOCKEN KORT HISTORIK OM GÅRDEN ÖSTERHAGEN I KVARSEBO SOCKEN Jan Moberg Jan.moberg.nykoping@telia.com Bygden kring Österhagen är mycket gammal För över 10 000 år sedan kom de första invånarna till våra trakter.

Läs mer

Hedkarlsbo, (Sandvreten)

Hedkarlsbo, (Sandvreten) Hedkarlsbo 1. Torpgrund. Nybyggare Lars Larsson Hedberg f 1830 och Lena f Olsdotter f 1834, dom hade fem barn, Viktor var yngst, blev indelt soldat i Buckarby, med namnet Norgren. Lars mor bodde också

Läs mer

Stormbäcken genom tiderna

Stormbäcken genom tiderna Stormbäcken genom tiderna 2015-02-06 Vad vet vi om platsen i forntiden De första invånarna i trakten var säljägare som bosatte sig här för längre eller kortare tider på de högsta delarna av Kolmården i

Läs mer

DALA RYTTARTORP Dalgrens Govas FoF

DALA RYTTARTORP Dalgrens Govas FoF DALA RYTTARTORP Dalgrens Govas FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20170910. Dahlgrens eller Govas grenadjärstorp under Dala Dala ryttartorp uppfördes vid indelningsverkets

Läs mer

Lötkärr, torp under Vendelsö

Lötkärr, torp under Vendelsö Lötkärr, torp under Vendelsö Haningegillets Henry Hall skrev 1983 denna korta artikel om torpet Lötkärr under Vendelsö Gård. Den ingick som en del i hans bok som utkom detta år, Vendelsö, säteriet som

Läs mer

Gränsjön med Mats Jönsson Lankinen och Lövåsen med Per Nilsson

Gränsjön med Mats Jönsson Lankinen och Lövåsen med Per Nilsson Gränsjön med Mats Jönsson Lankinen och Lövåsen med Per Nilsson Gränsjön... 1 Gränsjöhöjden... 4 Norra Gränsjön... 6 Södra Gränsjön... 8 Gränsjö gård... 9 Anförluster via Mats Jönsson Lankinen... 10 Lövåsen...

Läs mer

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658. [b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och

Läs mer

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

Läs mer

KORPARYDET Torp under Moboda, FoF

KORPARYDET Torp under Moboda, FoF KORPARYDET Torp under Moboda, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20170910. Korparydet, norra under Moboda Låg 850 meter söder om Björkelund, 1500 meter väster om Fägerhult.

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst. Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

MUGGEBO Backstuga under Ulfsnäs, FoF

MUGGEBO Backstuga under Ulfsnäs, FoF MUGGEBO Backstuga under Ulfsnäs, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20180930. Muggebo under Ulfsnäs Muggebo var en backstuga byggd 1840, den låg vid södra delen av Ulfsnäs,

Läs mer

NYNÄS Backstuga under Moboda, FoF

NYNÄS Backstuga under Moboda, FoF NYNÄS Backstuga under Moboda, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20180930. Nyanäs under Moboda Torpet låg på Norra Mobodas mark, längst bort i norra delen av Moboda, på

Läs mer

Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1

Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1 1 Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1 Laga skifte infördes i Sverige 1827 med förordning om hur uppdelning av jorden skulle ske. Redan då frågade lantmätaren Sennebybönderna, om man ville

Läs mer

Slottet i Sunne är en konsekvens av och faktor av betydelse för den framväxande orten, och tar plats som dess mest betydande märkesbyggnad.

Slottet i Sunne är en konsekvens av och faktor av betydelse för den framväxande orten, och tar plats som dess mest betydande märkesbyggnad. S l o t t e t f r å n n o r d ö s t, t r o l i g t v i s p å 1 8 7 0 e l l e r 1 8 8 0 - t a l e t. L a n t e r n i n e n s ä g s h a t i l l k o m m i t u n d e r J o h n s s o n s t i d p å S l o t t

Läs mer

Vad är ett torp? I dag hyrs ett 30-tal torp på Tullgarns kungsgård ut som fritidshus. Marken brukas av arrendatorer.

Vad är ett torp? I dag hyrs ett 30-tal torp på Tullgarns kungsgård ut som fritidshus. Marken brukas av arrendatorer. Vad är ett torp? en del fick vara kvar och blev fritidshus. Förutom bostadhuset bestod torpet av flera andra byggnader, som var nödvändiga för att livet skulle fungera. Utedasset, vedboden, fähus för grisen

Läs mer

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan

Läs mer

Kapitel - 4. Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström.

Kapitel - 4. Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström. Kapitel - 4 Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström. Laga skifte i Hällekils hemman Hällekils hemman ligger i Övre Ulleruds socken, Forshaga kommun, Värmlands län. Byns lantliga bebyggelse

Läs mer

Roslagsbanans utbyggnad

Roslagsbanans utbyggnad Roslagsbanans utbyggnad Trafikförvaltningen/SL satsar på en omfattande kapacitetsförstärkning, som påbörjades redan 2008. Roslagsbanan har genomgått moderniseringar i flera steg och delar av banan har

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Lars Gahrn Herrevadsbro 1251 Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Maktens vägar Hon är så trött av att alltid oroa sig. Oroa sig över att rövare ska plundra matförråden. Att hungriga

Läs mer

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt:

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: 4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: framåt Johan Eriksson Thor (f. 1848-05-12) 12) och hans hustru Maria Nilsdotter (f. 1852-11-15) 15)från Filipstad köpte den 10 juni 1901

Läs mer

Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson

Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson Skvalbäcken Från början hette stället Sven Håkanstorpet, men genom först delning och sedan sammanslagning blev det Skvalbäcken 1:28. Skvalbäcken ligger inom södra Slätaflys marker. Vägen mellan Skärgöl

Läs mer

Nr 72 Gammelby rote av Bengt Antonsson 2013-01-22. Roten

Nr 72 Gammelby rote av Bengt Antonsson 2013-01-22. Roten Nr 72 Gammelby rote av Bengt Antonsson 2013-01-22 Roten Roten ingick i Västerås kompani och hette från början Gammalby. Roten var frälse och bestod av landbönder under Wirsbo och Seglingsbergs Bruk. 1864

Läs mer

Lägg märke till alla gårdsnamn som slutar på -sta i betydelsen boplats eller ställe.

Lägg märke till alla gårdsnamn som slutar på -sta i betydelsen boplats eller ställe. Vikingaturen Vikingaturen Cykla två vikingaleder som slingrar sig fram genom jordbrukslandskapet exakt på samma plats i dag som för tusen år sedan. Dessa rid- och vandringsleder gick högt på grusåsarna

Läs mer

Titta själv och tyck till! Ewa

Titta själv och tyck till! Ewa För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör

Läs mer

Indelningsverket har ägt stor betydelse ur militär och kulturell

Indelningsverket har ägt stor betydelse ur militär och kulturell DRAGONMINNENA I UPPLAND RÄDDAS Indelningsverket har ägt stor betydelse ur militär och kulturell synpunkt. Sedan det numera praktiskt taget upphört äger det endast kulturhistorisk betydelse, men tilldrager

Läs mer

Daniel Jönsson Broman och hustru Karin Olofsdotter. År 1679 uppges de vara utfattiga.

Daniel Jönsson Broman och hustru Karin Olofsdotter. År 1679 uppges de vara utfattiga. Ängstugan nr 512 Rotegårdar var Bro, Långudden, Oppeby och Jursta i Ludgo 1678-1705 Daniel Jönsson Broman och hustru Karin Olofsdotter. År 1679 uppges de vara utfattiga. 1700 Mantalslängden uppger soldat

Läs mer

Dalby 11:5. Historia: Dalby 11:5 finns ute på fäladsmarken öster om Dalby.

Dalby 11:5. Historia: Dalby 11:5 finns ute på fäladsmarken öster om Dalby. Dalby 11:5 Dalby 11:5 finns ute på fäladsmarken öster om Dalby. Historia: Före de stora skiftena runt år 1810, låg gården Dalby 11 inne i Dalby by. Den fanns mitt inne i kvarteret, som begränsas av nuvarande

Läs mer

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg

Läs mer

SLÅFÄLLAN Torp under Ulfsnäs, FoF

SLÅFÄLLAN Torp under Ulfsnäs, FoF SLÅFÄLLAN Torp under Ulfsnäs, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20180930. Slåfällan under Ulfsnäs Torpet låg 400 meter söder om Ulfsnäs, vid sjön Rusken. Byggdes 1815

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

http://sv.wikipedia.org/wiki/norrk%c3%b6ping http://sv.wikipedia.org/wiki/j%c3%b6nk%c3%b6ping

http://sv.wikipedia.org/wiki/norrk%c3%b6ping http://sv.wikipedia.org/wiki/j%c3%b6nk%c3%b6ping Norrköping Norrköping fick stadsrättigheter 1384 då människor redan bott kring Motala ströms fall under lång tid. Nu finns det 83 561 invånare, staden är 3 477,94 hektar stor och varje kvadratmeter rymmer

Läs mer

Bygginformation: Det här bygger vi på Kårstalinjen

Bygginformation: Det här bygger vi på Kårstalinjen Bygginformation: Det här bygger vi på Kårstalinjen Planerade arbeten Under våren 2016 har SL påbörjat förberedande arbeten med ombyggnad av stationen i Roslags Näsby och utbyggnad av dubbelspår på sträckan

Läs mer

Gunnars farfar Gustaf Tånnqvist föddes i Norrtorp Kronogård i Tånnö socken och har sin grav på Tånnö kyrkogård.

Gunnars farfar Gustaf Tånnqvist föddes i Norrtorp Kronogård i Tånnö socken och har sin grav på Tånnö kyrkogård. 10 Tånnö Gunnars farfar Gustaf Tånnqvist föddes i Norrtorp Kronogård i Tånnö socken och har sin grav på Tånnö kyrkogård. Både Tånnö och Torskinge ligger nu i Värnamo kommun. Tånnö kyrka - (från Tånnös

Läs mer

SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA

SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA Familj 1 Henrik Mickelsson, Nybyggare i Mikonheikki, Jukkasjärvi sn., nämnd 1684-1717 [dombok, mtl]. Henrik Mickelssons ursprung är obekant, men enligt domboken för Jukkasjärvi

Läs mer

Släkten Herrström. Släktbok 2015-08-24 Släkten Herrström Hemsida : www.bjornlind.se

Släkten Herrström. Släktbok 2015-08-24 Släkten Herrström Hemsida : www.bjornlind.se Släkten Herrström Pers familj... 2 Härslöv... 2 Kalender över bl a Härslöv från 1893... 4 Pers anor... 5 Byggmästarna... 7 Den äldste Herrström-anan... 8 Norra Skånska Kavalleriregementet... 9 Herrström-släkter...

Läs mer

18 hål på historisk mark

18 hål på historisk mark 18 hål på historisk mark Golfbanan i N ligger på historisk mark - i det här området har det funnits bofasta människor i över 4000 år. Du står just nu vid en av tre gravar från bronsåldern. 586 Om den här

Läs mer

Bygginformation: Det här bygger vi på Österskärslinjen

Bygginformation: Det här bygger vi på Österskärslinjen Bygginformation: Det här bygger vi på Österskärslinjen Planerade arbeten Under våren 2017 startade förberedelserna för utbyggnaden av 3,2 km dubbelspår på sträckan Hägernäs Ullna kvarnväg. Tidigare har

Läs mer

Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt.

Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt. kontakt: forskargruppen@telia.com www.håtuna-håbo-tibble.se TORPET KURN, FICK SENARE NAMNET KARLSLUND Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt. Inger Löfstedt

Läs mer

Natur och kulturstig Livered

Natur och kulturstig Livered Natur och kulturstig Livered Genom den här kyrkporten anlände en gång folket från Livereds gamla by till sin kyrka. I dag finns inte mycket kvar av byn. Området där liveredsborna levde och arbetade är

Läs mer

Tidig historia, Dalby 26 Enskiftet 1810

Tidig historia, Dalby 26 Enskiftet 1810 Dalby 26:9 Här kommer historien om gården Dalby 26:9. Gården låg i de södra utkanterna av Dalby församling och hade en storlek av knappt 20 tunnland. Mer om detta nedan. Tidig historia, Dalby 26 Före enskiftet

Läs mer

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Flen Salsta Stenhammar CIRKA 6 KM 7 6 5 4 3 Plats 1 11, platser med fornlämningar 8 2 1 9 10 11 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Grav från järnåldern PLATS 1 Grav från järnåldern

Läs mer

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Eskilstuna Årby CIRKA 3,5 KM Plats 1 6, platser med fornlämningar 3 4 2 5 1 6 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Årby PLATS 1 Årby Nära motorvägen, bakom några buskar, ligger

Läs mer

ÖVERMO GÅRD 1805 2009

ÖVERMO GÅRD 1805 2009 ÖVERMO GÅRD 1805 2009 Historik Ägare Karta och bilder Alf D Blomquist 2009 08 2 Övermo Gård 1805-2009 I Leksand finns en gård som i dagligt tal kallas för Ros ns och är granne med förskolan Rosen i Övermo

Läs mer

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015. Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4 Arkeologisk utredning Dnr 431-540-15 Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Bild från skogsskiftet ut mot omgivande åker i

Läs mer

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Kyrkbyn Under medeltiden (1060-1520) fanns det en kyrkby i Västra Skrävlinge. Man kallade kyrkbyn för byhem eftersom alla gårdarna låg samlade runt kyrkan.

Läs mer

Ekalyckan och Klockarebolet

Ekalyckan och Klockarebolet Ekalyckan och Klockarebolet Föreningen har tre byggnader, Ekalyckan, Klockarebolet och Mölarps kvarn, som genom många frivilliga arbetstimmar har iordningställts och nu vårdas. I början av december hålls

Läs mer

Över Aspa/Aspa gård/aspa Rusthåll.

Över Aspa/Aspa gård/aspa Rusthåll. Över Aspa/Aspa gård/aspa Rusthåll. (Rusthåll är ett hemman inom Indelningsverket som underhöll en ryttare med häst) Enligt bygdeforskaren Bianchini skall Aspa en gång ha tillhört Ludgonäs men köpts loss

Läs mer

FRIDE 1:7. Innehåll. Fride. Uppdaterat

FRIDE 1:7. Innehåll. Fride. Uppdaterat FRIDE 1:7 1 Uppdaterat 2017-08-16 Innehåll Från 1653 års revisionsbok... 4 Kartläggning 1700... 5 Skattläggning 1746... 5 Nils och Hilda... 6 1928, morbror Bengts konfirmation... 10 Engmans 1:16... 10

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Generation I. Generation II

Generation I. Generation II 2014-05-31 Anor från Östergötland, del 2 Sida 1 Proband Johanna Kristina Elisabeth Håkansson. Född 1855 i Vist (E). Gift 1876 i Vestre Moland, Aust-Agder, Norge med Ole Royen. (Sjökapten i Gävle. Född

Läs mer

Vad gjorde Jan Ersson den 4 december 1861?

Vad gjorde Jan Ersson den 4 december 1861? Vad gjorde Jan Ersson den 4 december 1861? Hans-Georg Wallentinus Den 4 december 1861, var en onsdag och en vacker vinterdag med några minusgrader. Jan Ersson i Wäsby, i f.d. Garns socken, vaknade till

Läs mer

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 David Rickard Arne Sjöstedt 1916 2006 Eugenia Josefina Liljeberg 1876 1938 Ulrika Josefina Söderström 1850-1889 Per Johan Liljeberg 1844-1921 Margreta Carlsdotter

Läs mer

Kvarnstugan för 100 år sen

Kvarnstugan för 100 år sen Kvarnstugan för 100 år sen Lars Gezelius Fältstationens högkvarter kallas ju för Kvarnstugan och tillhör Renstad Gård på Tåkerns sydvästra strand. Men den har väl inte alltid varit fältstation kan man

Läs mer

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87 Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta

Läs mer

Tollesbyn 1:10. Johannes

Tollesbyn 1:10. Johannes Tollesbyn 1:10 Johannes Andreasson 1883-1916 Johannes Andreasson från Vårvik köpte 1881, tillsammans med brodern Nils Fredrik, Tollesbyn 1:2. Johannes flyttade samtidigt från Vårvik till Ånimskog och Tollesbyn.

Läs mer

Stenvik, Hö ssö Ö stregå rd

Stenvik, Hö ssö Ö stregå rd Stenvik, Hö ssö Ö stregå rd Av Ingolf Berg, Lidingö oktober 2018 Stenvik nämns för första gången i jordeboken 1815 och husförhörslängden 1822-1827. Samuel Persson (f 1781) och hans hustru Anna Jönsdotter

Läs mer

2005-12-03 Sida 1. Tabell 1

2005-12-03 Sida 1. Tabell 1 2005-12-03 Sida 1 Tabell 1 Lars Wibom (6102). Ryttare vid Majorens kompani, Livregementets dragoner. Född 1767 i Falu Kristine (W). Död mellan 1797 och 1805. Ryttare vid Majorens kompani tillhörande Livregementets

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt

Läs mer

Den som sist bodde permanent i huset var Elisabeth Olsson, kallad Lisen, som dog 1959 genom en olyckshändelse.

Den som sist bodde permanent i huset var Elisabeth Olsson, kallad Lisen, som dog 1959 genom en olyckshändelse. Kyrkvreten, Fors 2:2 Kyrkvreten 1968. Foto Henry Hall. Torpet Kyrkvreten låg knappt hundra meter norr om den stora industribyggnaden på östra sidan av gamla landsvägen genom Fors By. Kyrkvreten tillhörde

Läs mer

Viken är ett fiskeläge beläget strax söder om Lerberget och norr om Domsten och Helsingborg.

Viken är ett fiskeläge beläget strax söder om Lerberget och norr om Domsten och Helsingborg. Viken Viken är ett fiskeläge beläget strax söder om Lerberget och norr om Domsten och Helsingborg. Viken ligger på ett naturligt näs. Befolkningen i Viken levde av jordbruk, boskapsskötsel och fiske. Gatunät

Läs mer

Kilanda. Bebyggelsen:

Kilanda. Bebyggelsen: Kilanda Miljön kring Kilanda är en ytterst välbevarad helhetsmiljö helt präglad av säteriet, under många århundraden ett samhälle i samhället. Kilanda omtalas första gången 1425. Manbyggnaden har sitt

Läs mer

Tankar kring ett skolfoto från 1920

Tankar kring ett skolfoto från 1920 En gammal man minns/berättar om sin barndom i Fulltofta av Bodil Pedersen Tankar kring ett skolfoto från 1920 När jag idag sitter och tittar på ett skolfoto som ger intryck av att vara gammalt. Det är

Läs mer

Roslagsbanan informerar. Ny depå i Molnby.

Roslagsbanan informerar. Ny depå i Molnby. Roslagsbanan informerar. Ny depå i Molnby. Arlanda ROSLAGSBANAN Ekskogen Frösunda L27 Kårsta N V Ö SIGTUNA KOMMUN S Lindholmen VALLENTUNA KOMMUN Planerad depå Mötesspår Molnby SOLLENTUNA KOMMUN E18 STOCKHOLMS

Läs mer

EKHOLMENS HISTORIA Del 1-4

EKHOLMENS HISTORIA Del 1-4 EKHOLMENS HISTORIA Del 1-4 L 21 Vår styrelseledamot och medlem i L21, Kjell Karlsson, har i Infobladet under 2010 berättat om Ekholmens historia. Det har varit ett mycket uppskattat inslag. Här kommer

Läs mer

Kapitel - 12 Soldattorpet Bostället inom Hällekils rotel

Kapitel - 12 Soldattorpet Bostället inom Hällekils rotel Kapitel - 12 Soldattorpet Bostället inom Hällekils rotel Statens Indelningsverk beslutade år 1686 att varje hemman av viss omfattning skulle tillhandahålla bostad och ett jordbruk för en soldats försörjning.

Läs mer

Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden

Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden Kring Nodre Älvs dalgångar finns det naturområden som är skyddade i naturreservat. Öxnäs by, det omkringliggande odlingslandskapet och Bärbykullen

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Roslagsbanan informerar. Ny depå i Molnby.

Roslagsbanan informerar. Ny depå i Molnby. Roslagsbanan informerar. Ny depå i Molnby. ROSLAGSBANAN L27 Kårsta Arlanda Ekskogen Frösunda N V Ö SIGTUNA KOMMUN S Lindholmen VALLENTUNA KOMMUN Planerad depå Mötesspår Väsbyvägen Molnby Ormsta E18 E4

Läs mer

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40 Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande

Läs mer

Roslagsbanan dubbelspår. Utredningsgrävningar vid Arninge och Ullna

Roslagsbanan dubbelspår. Utredningsgrävningar vid Arninge och Ullna Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:3 Roslagsbanan dubbelspår. Utredningsgrävningar vid Arninge och Ullna Arkeologisk utredning, etapp 2 Arninge 4:1, Rydboholm 2:1 Täby och Östra Ryd socken Täby och

Läs mer

En historia kring Wittmannsdorfs karta, del 2

En historia kring Wittmannsdorfs karta, del 2 En historia kring Wittmannsdorfs karta, del 2 Gustav Vasa införde att Sverige och kronan skulle bli arvsrike och gå vidare till sina fyra söner, Erik, Johan, Gustav och Karl i födelseordning. Erik, den

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Historiska tidsbegrepp När vi studerar historia använder vi tidsbegrepp för att sortera det som hände i olika tidsperioder.

Läs mer

Örnanäs. Skånes första kulturreservat

Örnanäs. Skånes första kulturreservat Örnanäs Skånes första kulturreservat Om kulturreservatet Örnanäs Läge: Osby kommun, ca 9 kilometer nordost om Sibbhult och 9 kilometer söder om Lönsboda. Se karta. Yta: 70 hektar land Länsstyrelsen är

Läs mer

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Täby 6 september 2013 Dan Larsson Byggnadshistoriker JL Projekt AB Disavägen 16 187 70 Täby 1 Innehåll

Läs mer

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport

Läs mer

Sökschakt i Styrstad Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2013:62. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2

Sökschakt i Styrstad Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2013:62. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Rapport 2013:62 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Sökschakt i Styrstad Intill RAÄ 33 och 93 Styrstad 9:5 Styrstad socken Norrköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Roger Lundgren Ö S T E R G

Läs mer

Kungshögen - Stockholms enda storhög

Kungshögen - Stockholms enda storhög Kungshögen - Stockholms enda storhög Med en diameter på 25 meter och en höjd av närmare tre meter är den unik i Stockholms stad. I storhögar begravdes personer med hög status, samt dyrbara föremål, vilket

Läs mer

Tillbyggnad av fritidshus inom gravfält i Vårdnäs

Tillbyggnad av fritidshus inom gravfält i Vårdnäs Rapport 2010:16 Arkeologisk förundersökning Tillbyggnad av fritidshus inom gravfält i Vårdnäs RAÄ 124 Vårdnäs 2:2 Vårdnäs socken Linköpings kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N

Läs mer

LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD

LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD En industrihistorisk vandring utefter Klockarhytteleden. Vi besöker de historiska platserna: Åsbrohammars bruk, Sågartorpet, Estabo masugn, Wissboda såg och kvarn, Silvergruvan. Lerbäcks

Läs mer

Erik Martin Douhan

Erik Martin Douhan Erik Martin 1866-05-21 1918-09-05 Brita Cajsa Andersdotter 1827-1833 Jan 1813-1876 Maria Kristina Hermansson 1861-1924 Erik Martin 1866-1918 Nils Herman 1885-1965 Maria Katarina 1889-1918 Erik Johan 1890-1961

Läs mer

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Nyköping Brandkärr Hållet CIRKA 3,5 KM Plats 1 7, platser med fornlämningar 4 3 2 1 6 7 5 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Brandkärr PLATS 1 Brandkärr Mellan husen i Brandkärr

Läs mer

Hammaren, torp under Årsta

Hammaren, torp under Årsta Hammaren, torp under Årsta Haningegillets torpgrupp skrev 1982 denna kortberättelse om torpet Hammaren under Årsta, Den bestod då av Henry Hall, Gunilla Hagström, Elsie Lindholm och Ulla Nygren. Vid vägen

Läs mer

Väggen 2, Vireda församling.

Väggen 2, Vireda församling. Väggen 2, Vireda församling. Efter vår trevliga kusinträff den 16-17 juni 2012 blev jag intresserad av fastigheten Väggen som fortfarande ägdes av Karl-Johan Johansson när Sonja föddes 1913. I juli tog

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1 LIDAHULT Klass 3 Berättelserna: Vilhelm Moberg tog intryck av människoöden i Lidahult, och skrev om det i sina verk. Hans gudföräldrar förestod fattiggården. En pusselbit i fattigvårdens historia. Carl

Läs mer