Ungas Idétåg - en turné för att stimulera ungas innovationskraft SAMMANFATTNING FRÅN DE REGIONALA SAMTALEN

Transkript

1 Ungas Idétåg - en turné för att stimulera ungas innovationskraft SAMMANFATTNING FRÅN DE REGIONALA SAMTALEN

2 INLEDNING Sammanfattande nulägesanalys Innehåll 4. Malmö 6. Kalmar 8. Jönköping 10. Norrköping 12. Göteborg 14. Örebro 16. Karlstad 18. Uppsala 20. Falun 22. Sundsvall 24. Umeå 26. Luleå Om programmet 2010 gav regeringen Tillväxtverket och VINNOVA i uppdrag att genomföra ett treårigt program för att främja ungas innovationskraft. Programmet ska stimulera innovationskraften hos unga (18 30 år) och bidra till att fler unga utvecklar och kommersialiserar sina idéer. Resultatet blev programmet Ungas Innovationskraft. Programmets mål är att innovationsstödsystemets aktörer ska bli bättre på att ta tillvara på ungas innovationskraft samt att stimulera, utveckla och kommersialisera ungas idéer genom programmets olika insatser. Tillväxtverket Info 0480 Tillväxtverket och VINNOVA presenterar här en nulägesbeskrivning från 12 regionala samtal som har genomförts under perioden 23 april 10 maj på följande orter: Malmö, Jönköping, Kalmar, Norrköping, Göteborg, Karlstad, Örebro, Uppsala, Falun, Sundsvall, Umeå och Luleå. De regionala samtalen har varit en viktig del i Ungas Idétåg för att lyfta ungas innovationskraft och ge en input till den nationella innovationsstrategin. Syftet med samtalen var att skapa en mötesplats för lokala och regionala aktörer i innovationsstödsystemet för att samtala och utbyta erfarenheter kring hur man idag arbetar och i framtiden skulle vilja arbeta för att stimulera ungas innovationskraft, samt för att vägleda och tillvarata ungas idéer. Målen var att: Regionala och lokala aktörer i slutet av samtalet skulle ha konkreta förslag på hur de tillsammans ska arbeta vidare för att synliggöra ungas innovationskraft och tillvarata ungas idéer i sin egen verksamhet. Aktörer i innovationsstödsystemet och unga personer (18 30 år) skulle utbyta erfarenheter. Inhämta kunskap regionalt till den nationella innovationsstrategin utifrån de ungas perspektiv i innovationsstödsystemet. Kort inledning De regionala innovationsstödsystemens uppbyggnad varierade i de tolv regionerna vi besökte, men trots detta var de centrala frågeställningarna under samtalen ändå lika. På alla orter har universitetens och högskoloroch infrastruktur har pekats ut som viktiga förutsättningar för ett livskraftigt regionalt innovationsklimat för unga människor. Genom satsningar på innovation hoppas många regioner kunna attrahera unga att stanna i regionen. Att nå ut till unga är viktigt. Utbildningssystemets roll för att främja ungas innovationskraft lyfts fram av många regioner men unga Genomförande En aktivitet inom programmet Ungas Innovationskraft var Ungas Idétåg som under våren 2012 besökte 12 städer i hela landet. Tåget var fyllt med rådgivning, förebilder, inspiration och seminarier för unga som ville ta sina idéer vidare. Under förmiddagarna hölls regionala samtal där unga innovatörer/entrepenörer mötte innovationsstödjande aktörer, kommunala och regionala politiker och tjänstemän för att diskutera det lokala och regionala innovationsstödsystemet. Samtalet utgick från att prata om regionens styrkor och utmaningar för att avslutas i en vision för det lokala och regionala innovationsstödsystemet i framtiden. Sidan 2 av 28

3 Resultat I den här rapporten presenteras resultatet från de regionala samtalen. Vi inleder med det samlade resultatet från alla samtal. I rapporten presenteras även resultatet från de regionala samtalen separat. Unga innovatörer söker nätverk och mentorer: Nätverk av»» personer som gjort resan från idé till handling själva.»» personer inom samma område som de själva verkar inom.»» kompetens på områden som behövs när man tar sin idé vidare (finansiering, utveckla sin idé etcetera). Mentorsprogram praktisk och prestigelös hjälp. Hjälp att ta sitt UF-företag vidare till egen affärsverksamhet. Svårt att navigera i Innovationsstödsystemet för unga Bättre samverkan mellan olika aktörer i innovationsstödsystemet efterfrågas. Aktörerna behöver bli bättre på att nå ut med vad de kan erbjuda. Ökad kompetens i innovationsstödsystemet för att bättra hjälpa och bemöta entreprenörer med tjänsteinnovationer t.ex. IT, spel. Det måste bli lättare att navigera inom innovationsstödsystemet både för unga men även för personer som jobbar inom innovationsstöd systemet. En del regioner efterlyste en dörr in i det regionala systemet, andra lyfte att aktörer fysiskt borde sitta tillsammans. Bättre anpassning till dagens regelverk Styrdokument för offentliga innovationsstödjande aktörer som bättre stödjer nya affärsidéer inom tjänstesektorn Avdragsrätt för investeringar i nya företag. Starta eget-bidrag ska inte vara en arbetsmarknadspolitisk åtgärd utan för alla som har en god idé till ett företag. Snabbare visumprocesser när internationella studenter vill starta företag. Ung Företagsamhet (UF) lyftes av alla regioner och önskemål finns att detta koncept ska spridas till fler unga och särskilt till de som läser på mer yrkesorienterade linjer. Alla gymnasiestudenter ska ha möjlighet att driva UF-företag. Bättre samverkan mellan universitet och näringsliv efterfrågades av flera regioner. Mer innovation och mindre fokus på anställning under utbildningen på universitet. Nya finansieringslösningar behövs för unga På många orter diskuterades nya typer av finansieringsförslag när unga startar verksamheter. De som framkom var: Det ska finnas små belopp för att kunna testa sina idéer, som kan fås genom en snabb process. Många unga saknar kapital och kan behöva finansiering för att kunna betala hyra medan man utvecklar sin idé. Ett CSN-lån för företagare, d.v.s. ett förmånligt lån som betalas tillbaka om det går bra för företaget. Crowdfunding, genom små belopp från ett stort antal personer som tror på idén. Mindre projektstyrd finansiering, för att få möjlighet till mer långvariga satsningar på området. Attityder Att se de unga som en resurs som man kan lära av istället för att de är de som ska läras upp. Vi måste ändra attityden till misslyckandet av att förverkliga en idé, så att det ses som en merit. Viktigt att inte generalisera gruppen unga, det är en heterogen grupp. Sammanfattningsvis Unga innovatörer söker nätverk och hjälp, det är svårt att navigera i innovationsstödsystemet, det behövs bättre anpassning av regelverk, ett mer entreprenöriellt utbildningsystem efterfrågas, nya finansieringslösningar behövs för unga och attityder till unga personer behöver förändras. Det är svårt att nå unga som inte finns i utbildningssystemet. Det är viktigt att jobba med innovation för att locka unga att stanna i sina regioner. Ett mer entreprenöriellt utbildningssystem efterfrågas Ökad satsning på entreprenörskap i utbildningssystemet efter frågas. Viktigt att börja tidigt för att få fler innovativa unga. Synliggör verktyg och metoder för hur man ska jobba med entreprenörskap i skolan. Resurser krävs för utbildning av lärare. Sidan 3 av 28

4 Malmö 23 april 2012 Regionalt samtal i Malmö den 23 april 2012 I korthet En viktig del i processen för att nå ett gott innovationsklimat är att attrahera know-how och kapital till regionen. Tillhörigheten till Öresundsregionen ansågs vara en nyckelfaktor eftersom tillgången till en stor arbetsmarknad och en väl utvecklad infrastruktur gör det lättare att skapa regionala nätverk. Regionen skulle kunna lyfta innovationskraften genom mötesplatser där unga innovatörer kan nätverka och komma i kontakt med relevanta personer. Det är viktigt att nå unga personer som befinner sig utanför de akademiska miljöerna. En varierande socioekonomisk bakgrund kan också stimulera innovationer. Det är viktigt att personer i innovationsstödjande positioner tilllåts att öka sin kompetens inom nya och framtida branscher. Andelen unga innovatörer var låg. Regionens styrkor Flera av samtalets deltagare i Malmö såg unga människor som en särskilt viktig grupp i samband med innovationer. Unga antogs generellt sett inte begränsas i invanda tankegångar på samma sätt som många andra. Dessutom hyser unga i regel en positiv framtidstro. Skåneregionen har en relativt ung befolkning. En befolkning som även genom dess kulturella mångfald sitter på särskilt goda förutsättningar för ett kreativt innovationsklimat. Andra regionala styrkor som lyftes fram var Lunds universitet och Skånes tillhörighet till det expansiva Öresund. Flera närvarande reflekterade över att identiteten som Öresunds region kan utvecklas än mer. Öresundstanken utgör även idag en fördel i kontakt med exempelvis utländska investerare. Gruppen pekade även på att tillgången till en internationell flygplats, närhet till övriga Europa och att befolkningen överlag har goda kunskaper i engelska utgör viktiga fördelar i det fortsatta byggandet av ett attraktivt innovationsklimat. Sidan 4 av 28 Regionens utmaningar Andra frågeställningar som lyftes under samtalet var vad regionen kan göra för att lyfta innovationskraften. Detta kan bland annat ta sig uttryck i mötesplatser där unga innovatörer kan nätverka och komma i kontakt med relevanta personer. Exempelvis genomförde Venture Lab nyligen en inspirationshelg för universitetsstudenter på temat kvinnligt företagande. Gruppen diskuterade även vikten av stöd till entreprenörer i den ofta tuffa innovationsprocessen. Diskussionen berörde även vikten av att inte leta efter och stödja innovation enbart inom den akademiska miljön. Flera närvarande upplevde att okonventionella lösningar och drivna människor i hög grad även återfinns i helt andra miljöer. Carin Peters Region Skåne carin.peters@skane.se Framtid För att uppnå högre grad av entreprenörskap och få till stånd nya innovationer pekade flera samtalsdeltagare på vikten av att erbjuda unga med olika socioekonomisk bakgrund möjlighet att få ökad kunskap om innovationsprocessen. Sociala medier skulle kunna vara ett sätt att nå dessa. Flera av samtalsdeltagarna efterfrågade ett förändrat opinionsläge kring innovation och entreprenörskap. Skåne har ambitionen att bli Europas bästa innovationsregion till år För att uppnå detta pekade flera närvarande på behovet av ett mentalt paradigmskifte. Framtidens innovationer antas leda till

5 betydligt fler småföretag. Detta kräver nya lösningar och utformningar av stödåtgärder. Vidare efterlyste gruppen ett helhetstänk och större fokus på att innovation ska bli en integrerad del av andra verksamheter. Samtalet kretsade även kring en oro för att beslutsfattare kan hysa svårigheter med att identifiera framtidsbranscher. För att minska risken för detta efterfrågade flera deltagare ytterligare kompetensutveckling bland rådgivare, tjänstemän och politiker. Karl McFaul arbetar på European Spallation Source i Skåne. Vad tycker du om universitetens roll i innovationsprocessen? Å ena sidan är universiteten mycket viktiga för utlärandet av avancerad kunskap i en modern värld. Å andra sidan dras de med en traditionalism och byråkrati som lätt resulterar i ett stelt betraktande av både kunskap, människor och samhälle. Ibland blir universitetsvärlden närmast en artificiell miljö vid sidan om den verkliga världen. Jag arbetade med att producera hiphop för de svenska klubbmusikpionjärerna, bland andra Papa Dee, i övergången mellan 80- och 90-tal. Det var då ett närmast nytt fenomen i Sverige och vad vi skapade var tydligt innovativt och banade väg för 2000-talets svenska musikindustri och exportframgångar. Människor med olika bakgrund möttes och genererade ett tvärdrag av influenser. När jag sedan började på universitetet fanns det ingen entreprenöriell undervisning i det konstnärliga utbildningssystemet som kunde stödja eller koppla till det momentum jag byggt upp genom musikproduktion i näringslivet. Den typen av gatans kunskap, eller entreprenörsskap, passade inte in i mallarna. Det tror jag illustrerar en utmaning för universitets förmåga att facilitera innovation och entreprenörskap. Innovationer har alltid fötts genom möten och av människor som ligger i framkant - "avantgardisterna" - det som ännu inte blivit legitimt att studera. Om inte akademin har möjlighet att attrahera dessa, så blir man till ett museum som bara kultiverar historia istället för samtid och framtid. Det bör man vara medveten om. Sidan 5 av 28

6 Kalmar 24 april 2012 Regionalt samtal i Kalmar den 24 april 2012 I korthet Kalmars småskalighet ansågs kunna innebära en fördel då den ger möjligheter till nätverksbyggande, direktkontakt med beslutsfattare och översiktliga innovationssystem. Förbund för unga företagare skulle skapa nya nätverk. Större och mer mångsidiga stödgrupper för unga innvoatörer efterfrågades också. Innovativa utbytesstudenter ansågs behöva få lättade visumregler för att kunna stanna i regionen efter studierna. En ny bolagsform, innovationsbolag, skulle kunna innebära mer anpassade lösningar för att förenkla för nya innovationsbaserade verksamheter. Andelen unga innovatörer var hög. Regionens styrkor Samtalet inleddes med en diskussion om Kalmarregionens tillgångar och utvecklingsbehov inom innovationsområdet. Flera deltagare lyfte vikten av det entreprenörsinriktade Linnéuniversitetet, den småländska entreprenörsandan och regionens relativt korta beslutsvägar. Just regionens småskalighet ansågs kunna innebära en fördel då den ger möjligheter till nätverksbyggande, direktkontakt med beslutsfattare och översiktliga innovationssystem. Ytterligare en tillgång som framhölls var människors positiva relation till Kalmar som semestermål. Något som rätt utnyttjat skulle kunna bidra till nya investerare, mentorer och samarbetspartners. Regionens utmaningar Regionens utmaningar ansågs bland annat bestå i demografiska problem. Exempelvis är 29 procent av de boende i Borgholm i dagsläget över 65 år och det är viktigt för regionen att behålla och attrahera unga människor. Unga innovatörer sågs även som särskilt viktiga till följd av den snabba tekniska utvecklingen. Vidare efterfrågade flera samtalsdeltagare att innovativa utbytesstudenter lättare ska kunna få visum efter fullföljda studier. Under samtalet återkom även situationen för UF-företagare (Ung Företagsamhet) flera gånger. Dessa ansågs behöva bättre stöd och kontakt för att kunna omvandla sina gymnasiearbeten till vanliga företag. Utöver elever från traditionella bakgrunder som samhällsprogram med ekonomiprofil efterlystes även Ung Företagsamhetssatsningar för elever från bygg- eller frisörprogram. Även sociala normers hämmande verkan på unga innovatörer berördes. För att få fler att våga satsa på innovationer efterlyste gruppen exempelvis fler positiva förebilder för unga entreprenörer, men även nätverk där unga entreprenörer kan träffas och utbyta erfarenheter. Mattias Nylander Regionförbundet i Kalmar län mattias.nylander@rfkl.se Framtid Diskussionen utmynnade i en vision om en framtida profilering av Kalmar som en ungdomens innovationsregion. Genom att utveckla innovationsstödsystemet och exempelvis uppföra ett Innovationernas hus hoppades flera deltagare på att förbättra regionens innovationsklimat. Något som i framtiden skulle kunna leda till ett mer attraktivt Kalmar som kan attrahera drivna unga människor. Flera deltagare efterfrågade även en medveten strategi för att uppnå en lokal lojalitet gentemot regionen. Sidan 6 av 28

7 För att uppnå ett tänkt innovationsdrömläge till år 2020 efterlyste deltagare i samtalet även en ny bolagsform, innovationsbolag. En företagsform som tar hänsyn till de speciella utmaningar som innovationsbaserade företag står inför i nystartsskedet kan göra överlevnadsgraden högre bland dessa. Några närvarande unga innovatörer pekade även på ett behov av ytterligare samarbete mellan utbildning och näringsliv. Detta skulle exempelvis kunna ta sig uttryck i ökad närvaro av organisationer så som Drivhuset och Kalmar Science Park på skolor och/eller lärosäten. Några UF-företagare som deltog i samtalet lyfte även tanken på ett förbund för unga företagare. Detta skulle kunna skapa nya nätverk och synliggöra förebilder. Flera i gruppen ville även se större och mer mångsidiga stödgrupper för unga innovatörer. Detta för att täcka upp så många av innovationsskaparens behov som möjligt. Samtalet berörde även möjliga samordningsfördelar som att små innovationsinriktade företag anlitar gemensamma revisorer och liknande tjänster. Matilda Brandell arbetar som projektledare vid Drivhuset i Kalmar. En del av dem som söker sig till Drivhuset för hjälp med nyföretagande är internationella studenter. Studenter som ofta måste återvända till sina hemländer trots att de önskar bidra med nya affärsrörelser och innovationer. Många av dem som kommer till Sverige för att studera vill gärna starta företag här. De har en tydlig vision om vad de vill driva för verksamhet och har startkapital från nätverk i hemlandet. Problem uppstår till följd av visumprocessen. För att få stanna kvar efter studierna (då de vistas i Sverige på studentvisum) måste de tidigt visa på en väldigt väl utvecklad affärsplan och ha kommit igång med verksamheten. Eftersom Migrationsverket har så pass långa handläggningstider, det kan ta allt från tre till nio månader att få ett besked, blir avgörandet för många om de ska satsa eller inte. Att komma igång med sitt företag och etablera kundrelationer för att sedan inte få stanna i Sverige är en tuff verklighet. Vi tappar därför regelbundet väldigt duktiga personer som om de får stanna kan utgöra en stor resurs. Dels för regionens företag men även för andra studenter som vill starta företag och handlar med andra länder och behöver kunskap, kontakter och kompetens från dessa länder. Sidan 7 av 28

8 Jönköping 25 april 2012 Regionalt samtal i Jönköping den 25 april 2012 I korthet Den småländska entreprenörsandan kan utvidgas till att även gälla icke-traditionella näringar. Det talades om att införa mentorsprogram för unga innovatörer. Regionens många erfarna företagare skulle vara mentorer. Åtgärder för att fånga upp innovativa ungdomar efter gymnasiet efterlystes. Ett sätt att uppnå detta skulle kunna vara utökade stipendiemöjligheter för unga innovatörer. Andelen unga innovatörer var låg. Regionens styrkor Det regionala samtalet inleddes med en diskussion om Jönköpingsregionens styrkor och utmaningar vad gäller innovationsklimatet för unga. Flera av de närvarande uttryckte att det inom regionen finns många unga som vill ta över och utveckla befintlig näringsverksamhet. Något som är särskilt glädjande mot bakgrund av kommande pensionsavgångar bland många av regionens företagare. För att övertagandena ska kunna ske framgångsrikt lyftes tankar kring vikten av exempelvis kapitaltillförsel. Finansiering ansågs även generellt viktigt för ungas företagande. Andra styrkor i Jönköpings innovationsklimat som lyftes fram var tillgången till en högskola samt den småländska entreprenörsandan. Vad gäller det sistnämnda efterlyste flera insatser för att förändra de sociala normerna kring företagande i regionen. För att Jönköpings företagskultur ska fortsätta att utgöra en fördel i en modern ekonomi ansåg gruppen att acceptansen för olika företagsformer och innovationstyper bör vidgas. Exempelvis diskuterade gruppen problem för innovatörer som verkar utanför de näringar som varit traditionellt starka i regionen. Det är viktigt att beslutsfattare har tillräckliga kunskaper inom dessa näringar för att säkerställa att nya innovationer inte går till spillo. Regionens utmaningar Under samtalet berördes även datorspelsevenemanget Dreamhack. Något regionens innovationsstödjande aktörer kanske borde bli bättre på att dra nytta av. Samtidigt lyftes flera goda innovationsfrämjande initiativ i länet. Exempelvis Jönköpings kommuns ungdomssatsning på sommarjobb där unga får ägna sig åt att driva företag istället för traditionellt sommarjobb. Ett tillvägagångssätt som kanske även skulle kunna utvidgas till att omfatta prao- och praktikverksamhet. Flera av samtalets deltagare hävdade att dagens innovationsstödsystem i stort är tillräckliga men tillgängligheten behöver förbättras. Samtidigt ville gruppen inte heller tappa vikten av stöd och uppmuntran till mer vardagsnära nyföretagande. Exempelvis bäddar Jönköpings natursköna miljöer för en framgångsrik besöksnäring väl värd att uppmuntra. Stefan Lind Regionförbundet Jönköpings län stefan.lind@regionjonkoping.se Gruppen lyfte även ungas uthållighet i innovationsprocessen. Denna skulle kunna stärkas genom mentorprogram med regionens många erfarna företagare. Unga ansågs även behöva tillgång till fler möjligheter att nätverka. För att nå fler i målgruppen diskuterade de Sidan 8 av 28

9 närvarande innovationsfrämjande aktörerna möjligheter att kommunicera genom nyare kanaler så som digital film eller sociala medier. Framtid För att öka innovationsgraden lyftes tankar kring att integrera innovation och entreprenörskap i flera olika sammanhang. Exempelvis skulle grundskolan i högre grad kunna lära ut innovationsvänliga förhållningssätt. Gruppen talade även om åtgärder för att fånga upp innovativa ungdomar efter gymnasiet. Ett sätt att uppnå detta samtidigt som kapitalförsörjningsproblemen lättas skulle kunna vara utökade stipendiemöjligheter för unga innovatörer. Andra områden de närvarande ville fortsätta att arbeta särskilt med var möjligheter till lokaluthyrning för unga innovatörer, liksom att etablera ett nätverk med rådgivare. Dreamhack Dreamhack är världens största digitalfestival. Evenemanget sker i Jönköping sedan år 2001 och har enligt deltagarna i det regionala samtalet varit till stor hjälp för stadens varumärke bland unga eftersom Dreamhack leder till att begåvade unga teknikintresserade träffas runt sina specialintressen. Flera i gruppen ansåg att festivalen stimulerar innovationsskapande på ett mycket bra sätt. Andreas Westman jobbar Sidan 9 av med 28 det digitalkulturella projektet Spelarena i Jönköping. Genom att uppmuntra teknikintresse och kreativitet hoppas han främja innovationsviljan hos Jönköpings unga. Varför är datorspelande viktigt för innovation? Innovation uppstår ofta i vardagen och spel är en stor del av väldigt många unga människors vardag. Dessutom är det en umgängesform som belönar nytänkande och kreativitet. Därför borde vuxenvärlden förändra sin syn på datorer. Den nya arbetsmarknaden efterfrågar inte alltid dem som varit ute och spelat innebandy eller gjort militärtjänst. Behoven ser annorlunda ut och det borde även attityden hos exempelvis föräldrar göra. Tycker du att attityderna är särskilt eftersläpande på landsbygden? Ja, digitalkulturen är särskilt missförstådd på mindre orter. Många har inte förstått att vad ungdomarna gör framför datorerna kan skapa nya idéer och jobb. Hur vill du att innovationsstödsystemet ska förhålla sig till digitalkultur i framtiden? Jag tror att det är viktigt att jobba med attitydfrågor. Myndigheter borde förstå att det här är en företagsam framtidsnäring som kan gynna regionen.

10 Norrköping 26 april 2012 Regionalt samtal i Norrköping den 26 april 2012 I korthet Regionen vill verka för att behålla fler av universitetets studenter i regionen även efter examen genom ett attraktivt innovationsklimat. De verksamma inom innovationsstödsystemen ville arbeta för att bryta upp en upplevt ensidig åldersstruktur bland rådgivare. Diskussionen berörde vikten av att begreppet innovation inte sammanblandas med enbart nyföretag ande eller entreprenörskap. Andelen unga innovatörer var hög. Mattias Flodström Regionförbundet Östsam mattias.flodstrom@ostsam.se Regionens styrkor Det regionala samtalet tog tidigt avstamp i en diskussion kring dagens innovationsklimat i Östergötland. Samtalets deltagare identifierade flera positiva tillgångar och förhållanden. Exempelvis ansåg flera att lokala aktörer såsom Ung Företagsamhet, Almi och Venture Cup bedriver en bra verksamhet. Flera av dessa aktörer verkar även för att utvecklas ytterligare. Ung Företagsamhet ämnar exempelvis upprätta ett alumninätverk inom kort. Universitetet ansågs utgöra en styrka för regionen. Kanske framförallt genom de medföljande möjligheterna till nätverkande. Gruppen hävdade dock att kopplingen mellan näringsliv och utbildning behövde stärkas. Arbetsgivare skulle med fördel kunna intressera sig för studenter löpande under utbildningar. Dessutom ville flera i samtalet verka för att behålla fler av universitetets studenter i regionen även efter examen. Cirka sjuttio procent av utexaminerade civilingenjörer flyttar från trakten. Regionens utmaningar Regionens skolor ansågs ligga relativt långt fram inom innovationsfrämjande verksamhet. Framtidsfrön och Ung Företagsamhet är verksamheter som lyftes fram som goda exempel. Men enligt deltagarna är det enskilda lärare, eldsjälar, som jobbar med bland annat Ung Företagsamhet. För att på allvar uppnå en entreprenörsvänlig skola efterlyste gruppen därför genomgripande förändringar på flera nivåer och mer resurser. Det gäller satsningar på lärarutbildningen och fortbildning av lärare. Styrdokument räcker inte. Framförallt efterlyste gruppen ett aktivt arbete från Skolverket. Den regionala sammanhållningen behöver utvecklas. Flera deltagare uttryckte missnöje med en upplevd oförmåga att sprida välfungerande initiativ mellan aktörer inom innovationsstödsystemet. Framförallt diskuterades rivaliteten mellan Norrköping och Linköping. Städernas närhet och liknande egenskaper har enligt deltagare lett till en upplevd konkurrens om prestige och arbetstillfällen. Flera av de närvarande ville verka för att bryta detta. Behovet av ytterligare samordning mellan städerna bedömdes som stort, exempelvis för att kommunicera innovationsstödsystemets utformning. Gruppen hyste dock hopp till den kommande regionala utvecklingsplanen vilken förhoppningsvis kommer att innehålla flera samverkansmålsättningar. Som ett led i ett ökat samarbete beslutade gruppen att redan till hösten ha ett uppföljningsmöte på dagens samtal. Sidan 10 av 28

11 Dessutom lyfte gruppen tankar om att arbeta för att bryta upp en upplevt ensidig åldersstruktur bland rådgivare. Detta gärna kombinerat med upprättandet av nätverk med rådgivare för att kunna erbjuda mångsidig kompetens. Framtid Förhoppningar uttrycktes om att Ung Företagsamhet i framtiden ska vara än mer utvecklat och inriktat mot såväl fler gymnasieprogram som mot grundskolan. De innovationsstödjande aktörerna bör även finna nya vägar för att bättre förstå och värdera innovationer inom nya branscher. Dagens finansieringssystem ansågs ålderdomliga och i behov av översyn. Gruppen efterlyste mer framtida dialog, även på nationell nivå. Det innovationsstödjande arbetet behövde enligt deltagare i samtalet bli mer långsiktigt. Samtalet avslutades med tankar om att alla kreativa människor inte bör pressas in i en entreprenörsmall. Innovationer kan i gruppens mening ta sig andra uttryck än egenföretagande. Exempelvis behöver även befintliga företag nytänkare. Peter Björling arbetar på Almi Östergötland. Kan innovationsstödsystemet i dag värdera och stödja innovationer inom nya fält, exempelvis informationsteknik? Vår del av innovationssystemet bygger på styrdokument och gamla regleringsbrev skrivna ur ett industriperspektiv. De är inte kompatibla med den typ av affärsidéer som skapas i dag. Det finns sällan konkreta immaterialrättsliga tillgångar att värdera, det leder till att det är svårt att finna underlag för finansieringsbeslut. Almis avkastningskrav leder även till att de som söker stöd hos oss måste visa på en väl verifierbar affärsidé. Något som sällan går inom flera moderna verksamheter. Därför ser jag en problematik bland de finansieringsinstrument som finns i dag. Ser du några andra problem för finansieringen av innovationer inom ny teknik? Räntorna på innovationslån har blivit väldigt höga. Även jämfört med lån från vanliga banker. Det rimmar dåligt med ambitionen att stödja förverkligandet av nya idéer. En ny lösning skulle kunna vara att utfärda lån där återbetalningen till viss del är baserad på royalty. Därmed skulle återbetalningen stå i relation till utfallet av satsningen. Sidan 11 av 28

12 GÖteborg 2 maj 2012 Regionalt samtal i Göteborg den 2 maj 2012 I korthet Västra Götalandsregionens innovationsstödsystem ansågs fungera väl trots utmaningar från regionens heterogenitet och storlek. Det efterlystes ett förbättrat bemötande av unga kvinnor inom innovationsstödssystemet. För att göra innovationsstödsystem mer överskådligt efterfrågades ett entreprenörernas hus där alla aktörer samlas under ett tak. Andelen unga innovatörer var låg. Regionens styrkor Samtalets deltagare ansåg att unga människor av naturliga skäl har en särskilt viktig plats i många innovationsprocesser. Unga bedömdes exempelvis hysa en generellt sett bättre förståelse för ny teknik och nya ekonomiska förutsättningar samt inneha en i sammanhanget positiv inställning till risktagande. Regionen ansågs vidare även hysa en växande nyentreprenörsanda. Flera närvarande vittnade om en utbredd positiv inställning till övergången från industri- till tjänsteekonomi. Något som även präglar universiteten och högskolornas inställning till exempelvis Venture Cup och Drivhuset. Regionens utmaningar Det lokala innovationsstödsystem i Västra Götaland präglas enligt deltagarna av innovationsstödsystemets många aktörer. Det finns sammanlagt fler än 130 innovationsstödjande aktörer eller initiativ i regionen. Deltagarna såg därför en framtida utmaning i att synliggöra det omfattande innovationsstödsystem för allmänheten. För att lyckas med detta efterlyste flera närvarande på kort sikt en starkare samverkan mellan de befintliga aktörerna. En utveckling som redan pågår är till exempel projektet Go business som drivs av Coompanion, Venture cup, Drivhuset och Entreprenörsskolan med flera. Flera av samtalets deltagare uttryckte ett behov av att förbättra bemötandet av kvinnor inom innovationsstödsystemet. Detta skulle exempelvis kunna uppnås med vidareutbildning samt ett uppbrytande av ålders- och könsstrukturer bland systemets aktörer. Mötets deltagare efterlyste även bättre möjligheter till nätverkande för kvinnliga innovatörer. Samtalet kom även att kretsa kring vikten av att synliggöra innovationsstödsystemet i sin helhet, högre grad av samverkan och mer pedagogiska redogörelser för hur innovatörer kan söka finansiering. Dessutom efterfrågades bättre kompetens vid stöd till innovatörer inom tjänstesektorn. Marcus Nordanstad Västra Götalandsregionen marcus.nordanstad@vgregion.se Ytterligare problem ansågs ligga i de utdragna processer som föregår finansieringen för unga innovatörer. Något som kan skapa en avskräckande ekonomisk osäkerhet. Utöver detta diskuterades även frånvaron av riktade insatser mot unga innovatörer utanför universitetsvärlden. Sidan 12 av 28

13 Framtid För att på lång sikt komma till rätta med den upplevda spretigheten hos innovationsstödssystemet framfördes vision om ett entreprenörernas hus i Göteborgsregionen. Genom att samla aktörerna på en lättöverskådlig plats skulle systemet kunna tydliggöras. Detta skulle även kunna leda till att steget till att söka rådgivning eller finansiering upplevs som mindre. Särskilt om lokalerna görs attraktiva och öppna och aktörerna blir något färre. Mariah Ben Salem Dynehäll arbetar på Drivhuset i Göteborg. Vad tycker du om innovationsstödsystemet i Västra Götaland? Det finns många aktörer vilket är en styrka. Med detta kommer även att aktörerna måste bli bra på att kommunicera sin verksamhet så att människor vet var de ska vända sig. Här finns det en del att göra, jag tror att de som jobbar inom innovationssystemet måste utveckla ett tydligare kundperspektiv. Under det regionala samtalet pratade du om kopplingen mellan innovation och entreprenörskap. Hur ser den ut? De följer av varandra. Om man arbetar efter en bred definition av entreprenörskap, alltså att skapa värden i samhället, så kommer många innovationer att uppstå om entreprenörskapet utvecklas. Därför tycker jag att utbildningsväsendet måste integrera entreprenörskap i sin verksamhet i högre grad. Efterlyser du något annat från nationellt håll? Stuprörspolitiken behöver förändras. Departementen måste kommunicera med varandra i den här typen av frågor. För att bemöta hot som exempelvis arbetslöshet behövs en högre grad av samverkan. Dessutom hoppas jag att näringsdepartementet tittar på möjligheterna till finansiering. Starta eget-bidrag borde inte vara en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Sidan 13 av 28

14 Örebro 3 maj 2012 Regionalt samtal i Örebro den 3 maj 2012 I korthet Regionen hoppades balansera innovationsstödsystemets fokus så att unga innovatörer såväl i som utanför den akademiska världen kan få ett fullgott stöd. Det identifierades problem med finansiering inom innovationsfältet, såväl inom själva innovationsstödsystemet som i näringslivet. Regionen vill verka för att öka antalet nystartade företag och menade att innovationsstödsystemet kan hjälpa till att öka överlevnadsgraden bland nya företag. Andelen unga innovatörer var låg. Regionens styrkor Det regionala samtalet i Örebro kännetecknades av mångfalden i länets innovationsklimat. Inom länet finns såväl den alltmer kunskapsintensiva universitetsstaden Örebro liksom landsbygd och industripräglade orter. Regionen och dess innovationsstödsystem ansågs ha tagit flera viktiga steg för att utvecklas i en föränderlig modern ekonomi. Därtill beskrev deltagare att många i Närke tycks dela en positiv framtidstro. Regionen ansågs hysa en utbredd kreativ kultur, vilket tar sig uttryck inom såväl den kulturella sfären och näringslivet som den offentliga sektorn. Samtidigt uttryckte flera av de närvarande på samtalet förhoppningar om att öka graden av nyföretagande i länet. Regionens utmaningar Samtalets deltagare ansåg att innovationsstödsystemet behöver utvecklas så att det passar alla typer av innovationer från länets olika delar. Därför önskade de dels att regionens innovationsstödsystem i framtiden blir bättre på att fånga upp människor utanför universitetsvärlden, samt dels ha uppnått ett närmare samarbete mellan universitetet, näringslivet och innovationsstödssystemet. Gruppen efterlyste även ett synliggörande av positiva exempel för att vända negativa attityder gentemot egenföretagande. Oro uttrycktes för att traditionella sociala normer kan hämma nya innovationer om inte någon typ av inspiration finns att tillgå. Samtalet kom även att handla om en önskan om ett innovationsstödsystem fritt från kortsiktig projektstyrning. Därför efterfrågade gruppen ett mer långsiktigt nationellt arbete och inte en trendstyrd finansiering. Ett lokalt exempel på behovet av uthållig nationell finansiering som lyftes fram är evenemanget Emax Sverige. Detta ansågs särskilt hämmat i sin verksamhet till följd av behovet av att söka osäker finansiering från år till år. Denna finansiering är i regel lokal trots att evenemanget vänder sig till unga från hela landet. Sven-Erik Sahlén Regionförbundet Örebro sven-erik.sahlen@regionorebro.se Framtid Deltagarna efterfrågade en framtida utlärning av innovativt tänkande inom utbildningar på alla nivåer. Dessutom efterlyste gruppen åtgärder för att bryta upp normer kring synen på anställning, företagande, nytänkande och innovation. Utöver detta efterlyste deltagarna avdragsrätter för investeringar i nya företag, en lättad regelbörda och bättre visummöjligheter för driftiga Sidan 14 av 28

15 utbytesstudenter. Flera av de närvarande efterlyste även en utdelning av starta eget-bidrag även till personer som inte är arbetslösa. Janis Eriksson är VD på Startcentrum i Örebro. Du är initiativtagare till eventet Emax Sverige. Vad är det för något? Emax är ett evenemang där vi samlar de främsta unga entreprenörerna i Sverige. Under fyra intensiva dagar får de sedan utveckla sina talanger genom workshops, föreläsningar och sociala aktiviteter. Det är värdefullt att driftiga ungdomar får träffa varandra och finna inspiration, kunnande och nätverk. Vad händer med deltagarna efteråt? År 2008 listade europeiska Newsweek Europas sjutton viktigaste unga entreprenörer. Fem av dessa hade gått på Emax. Vår verksamhet fångar upp drivna unga människor och ger dem verktygen för att förverkliga sina visioner. Vad efterlyser du från det nationella innovationsarbetet? Att man vågar säkerställa finansieringen av den här typen av evenemang. Vi firar i år tioårsjubileum med ett framgångsrikt koncept men är tvungna att ständigt söka pengar ur projektfonder. Vi behöver en plattform att jobba från med en säker grundfinansiering. Sidan 15 av 28

16 Karlstad 4 maj 2012 Regionalt samtal i Karlstad den 4 maj 2012 I korthet Antalet företagsförvärv kommer antagligen att öka i länet i och med att befintliga företagare går i pension. Förändrade villkor för utdelandet av starta eget-bidrag skulle kunna göra att fler väljer att starta företag. Att en region är liten behöver inte bara vara till nackdel. Kontaktnätverken blir mindre och mer lättöverskådliga. Alla typer av nyföretagande är viktigt, inte bara de innovativa. Andelen unga innovatörer var hög. Regionens styrkor Det regionala samtalet samtalet i Karlstad präglades av en vilja att förbättra innovationsklimatet för unga människor. Den stora utflyttningen gör att regionen är särskilt mån om att ta vara på Värmlands unga. Dagens innovationsstödsystem ansågs innehålla flera lyckade verksamheter, exempelvis Nyföretagarcentrum, Drivhuset och Ung Företagsamhet. Även universitetet pekades ut som en tillgång då flera studenter har startat nya företag med en hög överlevnadsgrad. Dessutom bedömdes regionens mindre befolkningsstorlek utgöra en fördel i sammanhanget. Kontaktnäten blir därigenom små och överskådliga. Regionens utmaningar Gruppen diskuterade även utmaningar för innovationsstödsystemet. Framförallt ansåg deltagarna att systemet behövde synliggöras i högre utsträckning och bli mer pedagogiskt. Även om flera deltagare kunde se poänger med innovationsstödsystemets många specialiserade aktörer poängterade de även att detta för med sig kommunikativa utmaningar. Gruppen tog även upp problem med att fokusera på just begreppet innovation. Dels ansågs ordet komplicerat och uteslutande. Dessutom behöver regionen generellt mer nyföretagande, inte enbart Anders Olsson Region Värmland anders.olsson@regionvarmland.se Sidan 16 av 28

17 sådant som innebär innovativa nya språng. Därför uttrycktes en farhåga för att företag från vanliga näringar glöms bort vid utformandet av stödåtgärder. Framtid Under samtalets gång efterfrågades även förenklade möjligheter att tilldelas starta eget-bidrag. Bland annat genom att inte låta det bidragsformen enbart vara en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Dessutom uttrycktes förhoppningar om att regionens många snart pensionerade företagare ska kunna ersättas genom företagsförvärv. Gruppen efterfrågade även bättre nätverk för unga innovatörer till exempel genom en alumniverksamhet från Ung Företagsamhet. Deltagarna diskuterade även om unga är i behov av riktade insatser från innovationsstödsystemet. Här landade de flesta i att hellre vilja prioritera branschspecifikt än åldersspecifikt stöd. Även om särskilda åtgärder för innovatörer utan upparbetade kontaktnätverk skulle kunna tänkas ha god effekt. Dessutom ville gruppen i framtiden se företagsstöd som en i högre grad näringspolitisk snarare än en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Deltagarna efterfrågade en mer fast finansiering från statligt håll utan projektstyrning. Dessutom efterfrågades ett enklare regelverk och ett minskat skattetryck för småföretagare. Företagare på regionala samtal Under samtalet i Karlstad framkom uppmaningar från de närvarande unga företagarna till arrangörerna av framtida liknande innovationsstödjande projekt om att unga innovatörer bör inkluderas mer i verksamheten. För att detta ska kunna uppnås måste arrangörerna dock i företagarnas mening tänka på unga innovatörers och entreprenörers arbetsvillkor. Dessa har sällan råd att lägga obetald tid på att delta vid exempelvis samråd. För att undvika inkomstbortfall och säkra gruppens närvaro skulle alltså kostnadsersättning kunna betalas ut, alternativt att mötena läggs på kvällar och helger. Sidan 17 av 28

18 Uppsala 7 maj 2012 Regionalt samtal i Uppsala den 7 maj 2012 I korthet Uppsala hyser ett gott innovationsklimat. Frågan om hur statliga pengar fördelas togs upp. Deltagarna ansåg att störst anslag bör hamna i expansiva, innovativa regioner där pengarna gör mest nytta. En ny typ av ekonomiskt stöd för företag i expansionsfas skulle göra riskerna med expansion mindre. Förbättrad infrastruktur pekades ut som en viktig del i att behålla företag i regionen. Detta gäller framförallt kommunikationerna till Stockholm och Arlanda. Andelen unga innovatörer var hög. Regionens styrkor Det regionala samtalet i Uppsala kom tidigt att kretsa kring regionens förutsättningar för ett livskraftigt innovationsklimat. Dessa bedömdes som goda, mycket tack vare universiteten och regionens många företag inom flera olika näringar. Dessutom bedömdes inställningen till företagare och innovatörer som god då länet hyser många framgångsrika exempel. Uppsala ansågs även innehålla många nyttiga kluster av människor med en hög grad av kunnande, inte minst tack vare de många life-scienceföretagen. Något som även förstärks av tillgången till Akademiska sjukhuset. Dessutom hävdade flera deltagare att samarbetsklimatet mellan Uppsalas innovationsstödjande aktörer är gott. Innovationsklimatet i länet ansågs även gynnat av regionens olikheter. Trots att exempelvis Tierp och Uppsala kommun ligger nära varandra är olika typer av företag etablerade på orterna. Tillgången till Uppsala universitet och SLU innebär en omfattande inflyttning av begåvade unga människor i regionen, dessutom med skilda kulturella erfarenheter. Regionens utmaningar Flera av samtalets deltagare poängterade att de innovationsstärkande åtgärderna som riktas mot universitetet i större omfattning bör nå exempelvis samhällsfakulteterna framöver. Därtill ville gruppen att all utbildning i högre grad ska präglas av innovation och entreprenörskap. Ett steg i rätt riktning på detta område är det kommande magisterprogrammet i entreprenörskap på Uppsala universitet. Maria Didi Regionförbundet Uppsala län maria.didi@regionuppsala.se Sidan 18 av 28

19 Samtalet kom även att handla om vikten av att främja innovationer även utanför den akademiska sfären. För att lyckas med detta efterfrågades ett mer synligt och uppsökande innovationsstödsystem. Dessutom efterfrågades bättre möjligheter till att söka såväl riskkapital som revisorhjälp för unga innovatörer. Därtill efterlyste deltagare i samtalet nya stödformer för företag i en expansionsfas. Detta för att öka överlevnadsgraden bland regionens företag. Framtid Under samtalet lyftes frågan kring fördelningen av statliga pengar mellan expansiva regioner och andra regioner, vilket de ansåg missgynna Uppsala som region. Pengarna skall arbeta där de gör bäst nytta, dvs. i expansiva innovativa regioner. Under samtalets gång lyftes även betydelsen av välfungerande kommunikationer med Stockholm och Arlanda. Trots att infrastruktur sällan kopplas samman med innovationspolitik tryckte deltagarna på vikten av just detta. För att behålla företagare måste dessa kunna möta kunder utanför Uppsala på ett smidigt sätt. Uppsala län står också inför utmaningar när det gäller bostäder. Magisterprogrammet i entreprenörskap Uppsala universitet har utvecklat ett magisterprogram i entreprenörskap för att främja handlingsorienterad utveckling och innovation inom organisationer och företag. Flera av det regionala samtalets deltagare hoppades att programmet genom kreativ pedagogik och nära kontakt med näringslivet skulle kunna ge framtidens innovatörer en fast akademisk grund. Liksom utveckla duktiga studenters innovationskraft under professionaliserade former. Just nu håller den regionala utvecklingsstrategin Uppländsk Drivkraft på att revideras. Som ett resultat av mötet kommer unga att synliggöras bättre i slutversionen. Sidan 19 av 28

20 Falun 8 maj 2012 Regionalt samtal i Falun den 8 maj 2012 I korthet Innovationsklimatet i Dalarna ansågs hämmat av en omfattande utflyttning. Innovationsstöd och goda möjligheter till företagande ses som en möjlighet att motivera fler att stanna kvar i regionen. Innovationsstödjande åtgärder som kan ta vid efter Ung Företagsamhets verksamhet efterlystes. Alternativ till projektfinansiering som ger mer långsiktigt stöd kan göra företagandet i regionen mer långsiktigt. En förenkling av innovationsstödsystemet skulle i gruppens mening göra att fler söker sig till det. I samtalet deltog en hög andel ungdomar som driver företag inom ramarna för Ung Företagsamhet, vilket präglade samtalet. Regionens styrkor Under det regionala samtalet i Falun underströks vikten av att tillfråga unga om utformandet av innovationsstödsystemet. De som är unga i dag är redan nu en viktig grupp för skapandet av innovationer och är dessutom de som kommer att få nyttja systemet över tid. Deltagarna ansåg att Dalarna har goda förutsättningar att stödja unga innovatörer. Länets starka besöksnäring och basindustrier lyftes exempelvis fram som tillgångar. Liksom ett antal innovationsstödjande aktörer som deltagarna tyckte gör ett bra arbete, exempelvis Ung Företagsamhet (UF) och Nyföretagarcentrum. Regionens utmaningar Gruppen såg problem i en omfattande utflyttning från länet. Något som i värsta fall riskerar att anta karaktären av en så kallad brain drain, där driftiga unga försvinner i stor omfattning. Dessutom ansåg flera att innovationssystemet måste kommuniceras bättre till relevanta målgrupper. Enligt deltagarna behövs en aktör som tar ett samlat grepp om hela verksamheten i innovationsstödsystemet för att underlätta unga personers inträde i systemet. Exempelvis önskade flera av de närvarande UF-studenterna driva företag i framtiden. Däremot tyckte de att det var svårt att veta var de bör vända sig i så fall. I samband med denna diskussion efterlystes även bättre nätverk för unga innovatörer eller entreprenörer. Dessutom gärna i kombination med någon form av mentorprogram. Framtid Gruppen vill uppnå större samverkan inom innovationsstödsystem i framtiden. Exempelvis för att uppnå en effektiv uppsökande verksamhet för att nå breda grupper av potentiella innovatörer. För att möjliggöra innovation utanför traditionella företagarmiljöer efter- Sara Tigerström Region Dalarna sara.tigerstrom@regiondalarna.se Sidan 20 av 28