RUMSLI G A D I M E N S I O N E R I DAG E N S M I L J Ö

Transkript

1 NYBROVIKEN 6 RUMSLI G A D I M E N S I O N E R I DAG E N S M I L J Ö KL AR KKL A SJÖ A KLLARRA SSJÖ KLARA ARA SJJÖ AS Ö JÖ Vatte n r u m m e n o c h d e s s vä g ga r Vattenrum från vilken Blasieholmsudden är synlig Byggd vägg Öppning i byggd vägg - upplevs som sluten Förkastningsbrant Grön, halvtransparant vägg NYBROVIKEN LADUGÅRDSVIKEN KL AR Blasieholmensudden relaterar till och utgör en central del i stadens vattenrum. Vattenrummet är både sammanhängande i en karaktäristisk arkipelagstruktur, och på samma gång uppdelad i två delar; Norrström och Ladugårdsviken, genom Blasieholmens relativt smala halvö. De två vattenrummen är visuellt och fysiskt länkade till varandra genom sundet mellan Blasieholmen och Skeppsholmen. AS JÖ STOCKHOLMS INLOPP STOCKHOLMS INLOPP Det södra vattenrummet utgörs av Norrström, där Stockholms slott, Riksdagshuset, Operan och Nationalmuseums monumentala volymer tecknar sig kring det krökta vattenrummet. Byggnadskropparnas kubiska och storskaliga volymer bildar tillsammans med Strömkajens övriga bebyggelsefront tydliga väggar kring vattenrummet. Nationalmuseums volym lösgör sig genom det släpp som skapas av Museiparken. I sydväst länkas Skeppsbrons bebyggelsefront till Stockholms slott, via Slottsbackens storskaliga platsbildning. Norr om Blasieholmsudden definieras Ladugårdsvikens och Nybrovikens gemensamma vattenspegel av den sammanhängande stenstadsfronten som löper från Strandvägen via Nybroplan och till Nybrokajen, med avbrott för Berzelii park, längst inne i viken. Vattenrummets östra vägg utgörs av Galärparkens vegetation och Nordiska museets monumentala byggnadskropp. I söder ansluter Skeppsholmen med landform, bebyggelse och vegetation. I söder tornar Södermalms förkastningsbrant upp sig, förstärkt av vegetation och bebyggelsens silhuett, och av byggnadskropparna på Stadsgården. 28

2 Utki ks p u n kte r / b l i c k få n g Fjärrvy Närvy X Blasieholmsudden är väl synlig i de fria siktlinjerna från Strandvägen, Skeppsbron och Katarinavägen. I fjärrperspektiven från norr förenar sig Hovaslagargatans bebyggelsefront, Nationalmuseum och Lydmar hotell till en visuellt sammanhängande front som blir del av den övriga stenstadsfronten Vy från viktig punkt I vyer från söder länkas Nationalmuseum och Lydmar hotell med bebyggelsefronten vid Norrström till en förenad front. Ju närmare udden man rör sig, desto tydligare framträder Blasieholmen i närperspektiv som smal halvö med kontakt mellan de omgivande vattenrummen i Hovslagargatan och Stallgatans siktlinjer. Från Strandvägen, i det parti där esplanaden ändrar riktning, är vyn mot Blasieholmsuddens hamnplan god. De förtöjda Waxholmsbåtarna på Nybrokajen och skutorna längs Strandvägen begränsar sikten men lämnar i praktiken släpp med jämna mellanrum. Genom sundet mot Skeppsholmen, Hovslagargatan och den under vinterhalvåret avlövade Nationalmuseiparken syns Norrström och Stockholms slotts östra fasad. Vyerna från norr och söder visar upp uddens två rumsliga huvudkaraktärer; den representativa bebyggelsefronten med Nationalmuseums solitära byggnadskropp i söder, och hamnplanen med den öppna, låga platsbildningen i norr

3 Vy mot Blasieholmshamnen och Museikajen från Galärparken. Hovslagargatans bebyggelsefront och Lydmar hotell markerar tillsammans med Nationalmuseums norrfasad och Museiparken den öppna hamnplanens väggar. I sundet mellan Blasieholmsudden och Skeppsholmen syns Norrström vattenrum med Slottsbacken och Stockholms slott. 2. Vy mot Blasieholmshamnen från Strandvägen. 3. Vy mot Blasieholmshamnen från Strandvägen. I Hovslagargatans fond syns Norrström och Storkyrkans spira. Vintertid är Blasieholmsuddens ökaraktär och genomsiktlighet tydligast då Museiparken är avlövad Vy mot Blasieholmshamnen från Strandvägen vid Dramaten. Nybrokajens bebyggelsefront tecknar sig i kontrast till Blasieholmskajens öppna hamnplan med Skeppsholmens landform och vegetation i fonden. 5. Vy mot Blasieholmen från Strömbron. Nationalmuseums solitära byggnadskropp lösgör sig från Strömkajens bebyggelsefront genom Museiparkens vegetation. Lydmar hotells diagonala fasad lämnar ett öppet stråk mot Ladugårdsvikens öppna vattenrum. I fonden tecknar sig Skeppsholmskyrkans landmärke mot Skeppsholmens landform och vegetation. 6. Vy mot Blasieholmsudden från Logårdstrappan. Nationalmuseums huvudfasad bildar fond i vyn från slottet. I Hovslagargatans fria siktlinje och genom Museiparken är Blasieholmsuddens genomsiktliga ökaraktär tydlig. 30 NULÄGES- OCH VÄRDEBESKRIVNING AV BLASIEHOLMSUDDEN OCH DESS OMGIVANDE VATTENRUM

4 Vy mot Blasieholmsudden från Slottsbacken. Från Slottsbackens monumentala stadsrum öppnar sig vyn genom sundet mellan Blasieholmsudden och Skeppsholmen. I fonden syns Södra Djurgården. Vyn ger ett koncentrat av stadens karaktär i mötet mellan bebyggelse, vattenrum och grönskande landformer. 8. Vy mot Blasieholmsudden från Skeppsbron. Nationalmuseums solitära placering på udden skärmar av kontakten med hamnplan. 9. Vy mot Blasieholmsudden från Skeppsholmen. Sundet ger en god kontakt med både Norrström och Nybroviken och uddens två huvudkaraktärer, med den representativa och monumentala södra delen som domineras av Nationalmuseum och Blasieholmshamnens öppna hamnplan i norr, präglad av hamnverksamhet och upplag, är väl exponerad Vy mot Blasieholmsudden från Södermalm och Katarinahissen. I branta vyer från söder höjder tydliggörs Blasieholmsuddens nära kontakt med Norrström och Nybrovikens vattenrum. 11. Vy mot Blasieholmsudden från Katarinavägen vid Sjömanshemmet. I fjärrvyn från Katarinavägen tydliggörs hur Blasieholmsuddens bebyggelse utgör en del av stadens sammanhållna och horisontella silhuett. Norrströms bebyggelsefront förenas visuellt med Strandvägens bebyggelsefront. 12. Vy mot Blasieholmsudden från Katarinavägen vid Renstiernas gata. Från Katarinavägens övre del blir kontakten mellan Museiparken och Skeppsholmens vegetation mer markant. Nationalmuseums landmärke dominerar vyn men delar av hamnplan syns i fonden. 31 NULÄGES- OCH VÄRDEBESKRIVNING AV BLASIEHOLMSUDDEN OCH DESS OMGIVANDE VATTENRUM

5 Siktlinjer Kontakt med bakomvarande vattenrum genom Blasieholmen Visuell kontakt med Blasieholmen Fronter som anger riktning i stadslandskapet Viktiga siktlinjer genom Blasieholmen och Blasieholmsudden ges av gatusystemets rutnätsplan, främst Hovslagargatan och Stallgatan. I siktlinjer från det högre belägna Blasieholmstorget annonseras Museiparken och i fonden bakom annexet skymtas Skeppsholmen. Den diagonala siktlinjen från Strömbrons södra landfäste in mot Museiparken, parallell med Lydmar hotells södra fasad, markerar läget för det igenfyllda sundet mellan Blasieholmen och Kyrkholmen. Den karaktäristiska vinkeln är även tydlig i vyn från Logårdstrappan. Längs Blasieholmens norra sida är den fria siktlinjen från Nybrokajen längs bebyggelsefronten mot Beckholmen och Gröna Lund tydlig och från Strandvägen är stråket i sundet mellan Skeppsholmen och Blasieholmsudden mot Slottsbacken och slottets södra fasad en viktig siktlinje. 32 NULÄGES- OCH VÄRDEBESKRIVNING AV BLASIEHOLMSUDDEN OCH DESS OMGIVANDE VATTENRUM

6 Gång st rå k / p l at s b i l d n i n ga r / p arker Huvudgångstråk: Östermalmstorg Klarabergsgatan - Hamngatan - Strandvägen Strömgatan - Arsenalgatan - Nybrogatan Norrmalmstorg Kungsträdgården - Strömbron - Skeppsbron Berzelii Park och Raoul Wallenbergs Torg Strömkajen - Skeppsholmsbron - Skeppsholmen Sergelstorg Underordnat stråk: Kungsträdgården Nybroviken - Strömkajen Strandvägen Blasieholmstorg Södra Djurgården Offentlig platsbildning och kajstråk Gustav Adolfs Torg Offentliga parker Skeppsholmen Blasieholmens mest betydande gångstråk utgörs av stråket längs Strömkajen från Kungsträdgården ut mot Skeppsholmen, och Arsenalsgatans stråk från Gustav Adolfs torg mot Nybroplan. Där ansluter det centrala stråket Hamngatan - Strandvägen som förbinder Sergels torg med Södra Djurgården och Birger Jarlsgatans stråk mot Stureplan samt Nybrogatans gågata upp mot Östermalms torg. Ett annat viktigt närliggande stadsstråk utgörs av Kungsträdgården - Skeppsbron. Slottsbacken Skeppsbron 33

7 Dist r i kt / l a nd m ä r ke n / m ä r ke s byg gnader Arkipelager Hedvig Eleonora kyrka Distrikt Hötorgsskraporna ÖSTERMALM Landmärken Dramaten NORRMALM IE AS BL HO EN LM Klara Kyrka S:t Jacobs kyrka NYBROVIKEN / LADUGÅRDSVIKEN Operan Stadshuset Nordiska museet Nationalmuseum Stockholms slott Riksdagen Vasamuseet Storkyrkan Östasiatiska museet Gamla Stan, stadens historiska kärna, är ett tydligt delområde där Storkyrkan och Tyska kyrkans tornspiror tecknar sig över hustaken. af Chapman Norrmalm och Östermalm uppfattas som delområden, tydligt präglade av kommers, handel och verksamheter respektive bostadsbebyggelse. Här markeras främst Östermalm av Hedvig Eleonoras karaktäristiska kupol och Dramatens ljusa fasad. Riddarholmskyrkan Tyska kyrkan GAMLA STAN Kastellet Gröna Lund CENTRALA STADENS ARKIPELAG SÖDERMALM Katarinahissen SALTSJÖNS ARKIPELAG Maria Magdalena kyrka Katarina kyrka Blasieholmen utgör ett tydligt delområde. I sin norra del präglat av institutioner, bank- och finansverksamhet och i den södra delen, den aktuella Blasieholmsudden, präglat av sjöfart, hamnverksamhet och Nationalmuseum och Museiparken. I delområdet Norrström markerar de monumentala byggnaderna Stockholms slott, Riksdagshuset, Operan och Nationalmuseum ett nationellt präglat och representativt distrikt. Skeppsholmskyrkan MÄLARENS ARKIPELAG SÖDRA DJURGÅRDEN I vyer över Blasieholmen från Strandvägen, Skeppsbron och Katarinavägen och i utblickarna från udden framträder stadens landmärken. Landmärkena utgör karaktäristiska markörer för sina respektive delområden och underlättar orienteringen i staden. Södermalm tecknar sig med sin tunga förkastningsbrant och bebyggelsesilhuett, där Katarina kyrkas spira och Erstaklippan utgör markanta landmärken. Södra Djurgården och delar av vattenrummet uppfattas som ett delområde med karaktär av kulturlandskap där bebyggelsen är underordnad topografi och vegetation. Nordiska museets takås och torn och Gröna lunds spiror är viktiga landmärken för detta delområde. Saltsjöns vattenrum utgör det kanske tydligaste marina delområdet vars vattenspegel och bebyggda holmar förenar de övriga delområdena. Kajerna och Blasieholmshamnen utgör delar av vattenrummet som delas av de respektive bebyggda delområdena. I detta delområde utgörs landmärkena av Kastellet, Skeppsholmskyrkan, Östasiatiska museet och Amiralitetshuset. 34