Miljöteknikens exportutmaning. Hållbar energiproduktion. Från sopor till energi. Renässans för nygammal vindkraftsteknik

Transkript

1 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS November 2008 Hållbar energiproduktion Från sopor till energi Läs mer sid. 4 Renässans för nygammal vindkraftsteknik Läs mer sid. 6 MEDFöLJER SOM TEMATIDNING I DAGENS INDUSTRI NOvEMbER 2008 Miljöteknikens exportutmaning Läs mer sid. 8 EFFKTIV ENERGIANVÄNDNING GER SKATTELÄTTNAD, SE SID 10 Smarta energilösningar för kloka fastighetsägare. Värme Kyla Bergvärme Solfångare Driftoptimering Energikartläggning Service

2 2 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Inledning En långlivad angelägenhet INFO: Tematidningen Hållbar Energiproduktion är en titel från Mediaplanet. Tidningen syftar till att belysa utvecklingen inom förnybara energikällor och ämnar ge en inblick i aktuella projekt inom energisektorn, med fokus på miljöpåverkan, fi nansiering och investeringspotential. Jag kommer ihåg första gången som jag bekantade mig med ämnet energiproduktion. Det var höst, någon gång i mitten av 1990-talet, och jag fick tillsammans med mina kamrater i Södermalmsskolans klass 4-6 E som uppgift att skriva om världens elproducenter. Redan då var frågan om växthuseffekten på tapeten, kärnkraften diskuterades vilt och jakten på förnyelsebara energikällor var i full gång. Jag skrev om de gröna energiproducenterna och läste med stora förhoppningar om nya, miljövänliga innovationer. Det var bara en fråga om tid, tänkte jag; snart skulle någon räkna ut hur vi på ett enkelt och outtömligt sätt kan försörja människans energibehov. Det kan kännas som om mycket är detsamma nu som då. Vi har samma huvudaktörer inom den hållbara energiproduktionen: vattenkraft, vindkraft, solkraft, bioenergi och jordvärme. Bortsett från vattenkraften, står de förnyelsebara energiproducenterna än för en ringa andel av den globala elproduktionen. Det är fortfarande fossila bränslen som dominerar världens energisystem; ungefär två tredjedelar av den globala elproduktionen härrör därifrån. Men efter en närmare granskning, som vi hoppas kunna erbjuda er i denna första utgåva av Hållbar Energiproduktion, blir framstegen tydliga. Vissa företag satsar på ny teknik: I Nu blåser vertikala vindar kan ni läsa om samarbetet som förhoppningsvis kan komma att revolutionera vindkraftsindustrin. Andra satsar på energieffektivisering, något ni kan läsa mer om i Den ombytliga fjärrvärmen. Vi undersöker också Sveriges miljöteknikexport, utvecklingen av energi från avfall samt energiteknikens investeringspotential. Så nu sitter jag här, dubbelt så gammal som jag var första gången jag bekantade mig med ämnet energiproduktion. Jag skriver om de gröna energiproducenterna och läser med stora förhoppningar om nya, miljövänliga innovationer. Det är bara en fråga om tid, tänker jag; snart kommer någon att räkna ut hur vi på ett enkelt och outtömligt sätt kan försörja människans energibehov. Nanna Brickman Innehåll Sopor och spill värmer Göteborg sid 4 Nu blåser vertikala vindar sid 6 Miljöteknikens exportutmaning sid 8 9 Miljövänlig samverkan? sid 9 Effektiv engerianvändning ger skattelättnad sid 10 Lokal biogas driver SL framåt sid 12 cleantech komet på vc-himlen sid 13 Den ombytliga fjärrvärmen sid 14 HÅLLBAR ENERGIPRODUKTION - EN TITEL FRÅN MEDIAPLANET Mediaplanet är världsledande inom produktion och fi nansiering av ämnesspecifi k information genom tidningar och webb-tv För mer information, kontakta Rickard Wilton på Stockholm Oslo Köpenhamn Helsingfors London Zürich Amsterdam Berlin Milano Tallinn Dublin Bryssel New York Warszawa Malmö Hongkong Genève Riga Bratislava Projektledare: Sandra branthammer, Mediaplanet, Produktionsansvarig: Nadine Kissmann, Mediaplanet Layout: Alex Mak, Mediaplanet Repro: Ordbild Tryck: bold/dnex Tryckeriet Ab, Akalla, v-tab Aröd Ab, Gbg, MittMediaPrint, ö-vik För information, kontakta: Olof Norlander, Mediaplanet, Distribueras med Dagens Industri Synpunkter på våra tidningar: synpunkter@mediaplanet.se

3 Cleaner power Konsumtionen av energi ökar snabbt i världen och därför är det viktigt att vi fortsätter bygga anläggningar som kan drivas med förnybara bränslen och som utrustas med ständigt bättre och mer effektiv teknik för miljövänlig förbränning. En stor del av världens bioenergi produceras idag i pannor som förbränner svartlut, bark och annat trä samt restprodukter från tillverkning av papper och pappersmassa. Metso är en ledande leverantör av sodapannor och pannor med fluidiserad bädd, lämpliga för dessa bränslen enbart eller tillsammans med avfallsbränslen och kol. Samma teknik används också för produktion av el och värme. Detta bidrag till världens sökande efter renare kraft är en del av Metsos engagemang i bevarandet av vår miljö. Vi söker kontinuerligt duktiga medarbetare som vill ha goda karriärmöjligheter och omväxlande utmaningar i ett globalt företag. Metsos anställda har två saker gemensamt; expertis och en genuin serviceattityd. Våra kunder kan räkna med resultat Metso Power 251x358_canoeing_Swe.indd :56:38

4 4 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Från skräp till energi Sopor och spill värmer Göteborg TEXT: Noomi Hebert Foto: istockphoto Tillvaratagen värme från elproduktion, annan spillvärme och avfallsdestruktion står för nästan hela Göteborgs fjärrvärmebehov. Sådant som förr i tiden bara försvann rakt ut i luften eller lades på tipp är idag inte bara ett tillskott, utan en viktig resurs. När oljan behövde ersättas efter kriserna på 70-talet var det självklart att titta på mer miljövänliga - och flera olika - alternativ, säger Bengt Göran Dalman, teknisk direktör på Göteborg Energi. Göteborg Energi framställer i stort sett all sin fjärrvärme från sådant som annars skulle ha gått till spillo. Dels har vi spillvärme från de två stora raffinaderierna i stan, dels överskottsvärmen från vår elproduktionsanläggning Rya kraftvärmeverk. Där tar vi tillvara på den värme man normalt kyler bort, så verkningsgraden, alltså hur väl vi utnyttjar bränslets energiinnehåll, blir hela 93 procent. En tiondel av fjärrvärmen kommer från biobränsle, och bara en enda procent från olja. De sista 25 procenten kommer från avfallsdestruktion, säger Bengt Göran Dalman. Där köper vi värme från anläggningen som tar hand om allt avfall från hushåll, industrier och företag i hela regionen. Biometan Rya kraftvärmeverk har blivit ett landmärke och elproduktionen sker genom att elda naturgas. Naturgas är väldigt rent och fint, men trots allt är det ju ett fossilt bränsle, säger Bengt Göran Dalman. Så vi jobbar på att kunna få fram Industrin efterfrågar grön el och grön energi Bengt Göran Dalman syntetisk naturgas; biometan. Biometan kan framställas genom rötning eller genom förgasning. Tekniken är ganska ny, men Göteborg Energi hoppas att tillsammans med E.ON kunna ta beslut om att utveckla en anläggning för förgasning av skogsavfall i maj nästa år. Ingen sådan anläggning är driftsatt ännu, även om Österrike ligger i startgroparna. Förnyelsebar energi är än så länge lite dyrare i kronor räknat. Men Bengt Göran Dalman menar att det inte går att tänka så. Att gräva upp kolet ur jordskorpan och elda upp det är kanske billigt, men absolut inte hållbart. Framtidens energi kommer kanske att bli något dyrare, men det innebär inte att vi kastas tillbaka till stenåldern. Idag efterfrågar industrin grön el och grön energi, då de behöver göra produkter som de kan marknadsföra som miljövänliga. Förutom sin satsning på syntetisk biogas deltar Göteborg Energi i flera andra projekt. Allt från rötning och solvärme till kyla som produceras med överskottsvärme från fjärrvärmeaggregat finns på menyn. Framtidens energi kommer ur flera olika källor. Och så pratar vi mycket med våra kunder, säger Bengt Göran Dalman. I ett hållbart energisystem finns det inte någon plats för onödig överkonsumtion, så att hjälpa till att optimera och effektivisera energin är en viktig del av vår verksamhet. Dessutom uppskattas det enormt av våra kunder - de får ju en lägre räkning också! Sopor - inte bara skräp! Bengt Göran Dalman, Göteborg Energi Waste Refinery Att ta tillvara sopor och skräp och utnyttja det på bästa sätt blir allt viktigare. Waste Refinery går dels ut på att återanvända material, dels använda det som blir över till energiproduktion. Sopor som energi är väldigt intressant, och energiutvinning ur soporna blir stadigt allt effektivare, säger Anna-Carin Gripwall på Avfall Sverige. Det är inte bara omsorg om miljön som drivit på utvecklingen. Producentansvar för förpackningarna och skatt på att deponera sopor är ekonomiska styrmedel som har använts, och det har gett resultat. I dag är Sverige bland de bästa länderna i världen på att ta hand om sina sopor. Man kan dels ersätta fossila bränslen genom att elda upp soporna, säger Anna-Carin Gripwall. Sedan kan soporna förädlas också - matavfall som kan användas för att framställa biogas är ett exempel. Då får man dessutom biogödsel som en restprodukt, vilket är ett väldigt bra gödsel både ur miljöoch näringssynpunkt. Varje år går 2,1 miljoner ton avfall kilo per svensk - till energiutvinning. Avfallsförbränning ger el som räcker till drygt villor ett helt år. Det motsvarar drygt en miljard liter olja. Den biogas som produceras av avfall motsvarar drygt 26 miljoner liter bensin. Potentialen är mycket högre - om vi tog tillvara allt vårt avfall skulle det räcka till att driva bilar, 20 procent av Sveriges bilpark. Källa: Avfall Sverige FOTO: Krister Engström/Göteborg Energi Vindstkraft Tror du att det är bara en norrlänning som stavat fel? Nej, vi ser bara lite mer i ordet. Vi hjälper dig att låna vindens kraft från idé till färdig anläggning. Vår långa erfarenhet som oberoende projektör i Norrland ger en klar fördel på vägen mot vinst för miljön och din ekonomi. Kunskap lönar sig alltid! Högskolan på Gotland erbjuder vindkraftskurser på distans För mer info

5 Airtricity börjar nu. Vill du vara med? Sverige och vindkraft är en fantastisk kombination här finns vinden, vidderna och vattenkraften! Vi vill vara med och utveckla den svenska vindkraften tillsammans med lokala partners. Airtricity är en del av Scottish and Southern Energy (SSE). Vi arbetar med utveckling av förnybar energi och är en ny aktör på den svenska energimarknaden. Vi är ett erfaret vindkraftsbolag med en vision om morgondagens energiförsörjning. Tillsammans med SSE har vi mer än 600 MW vindkraft i drift och ytterligare cirka 7000 MW under utveckling. Vi vet att vår internationella erfarenhet och finansiella styrka kan bidra till vindkraftens utveckling i Sverige. Om du är intresserad av att samarbeta med Airtricity eller vill ha mer information, kontakta: Magnus Fjelde, Airtricity eller (mobil) magnus.fjelde@airtricity.com Republic of Ireland Scotland England Wales Northern Ireland China Germany Italy Portugal Sweden Sweden half page Ad.indd 1 28/10/ :52:12 Chalmers utvecklar kompetens och teknik för hållbar energiproduktion i framtidens energisystem Minskade CO 2 -utsläpp, kostnadseffektivare vindkraft och alternativa drivmedel är exempel på inslag för utveckling av hållbara energisystem. Inom dessa områden bedrivs framstående forskning vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Klimatfrågan är en stor utmaning för oss alla. Forskning om förnybara energikällor, miljöanpassade processer för kraft- och värmeproduktion samt energieffektivisering står i fokus för utveckling av hållbara energisystem vid Chalmers EnergiCentrum (CEC), säger Bertil Pettersson, chef för CEC. Inom flera av dessa områden ligger Chalmers i den internationella frontlinjen. Den ämnesövergripande forskningen i internationell samverkan är av strategisk betydelse för utvecklingen. EU:s olika energirelaterade program utgör en viktig plattform i samarbetet. Chalmers engagemang i Alliance for Global Sustainability (AGS) tillsammans med Massachusetts Institute of Technology (MIT) i USA, Tokyo University och Eidgenössische Technische Hochschule (ETH) i Schweiz samt ett antal stora företag inom energisektorn är ytterligare en internationellt intressant samarbetsform. Minskade CO2-utsläpp Chalmers har en världsledande position inom området koldioxidavskiljning genom utveckling av två nya förbränningstekniker, Tvåstegsförbränning och Oxyfuelförbränning, säger Filip Johnsson, professor i energiteknik. Forskningen bedrivs i internationell samverkan tillsammans med industrin och bildar underlag för bland annat demonstrationsanläggningar exempelvis Vattenfalls anläggning i Tyskland. Resultaten av forskningsinsatserna tillämpas även i det s.k. Pathways-projektet, ett projekt som studerar utvecklingsvägar för det Europeiska energisystemet. Kostnadseffektivare vindkraft Som exempel kan nämnas insatser som syftar till att minska energiproduktionskostnaden för havsbaserade vindkraftsparker. Dessa kräver el-överföring via kabel och vid långa avstånd kan det vara fördelaktigt att använda likström (dc). Forskningen rör både vindparkernas utformning och s.k. dc/dc-omriktare. De är mer komplicerade, men också mindre och lättare, än traditionella transformatorer. Teknologin kan leda till minskade kostnader, tack vare minskade energiförluster och billigare komponenter, säger Ola Carlson, docent i elteknik. Ett nationellt centrum för alternativa drivmedel är under utveckling Ett av CEC:s fokusområden är produktion och systemfrågor kring alternativa drivmedel. Professor Thore Berntsson leder en satsning på utveckling av ett nytt initiativ inom dessa områden. En av Chalmers största styrkor är dess breda samverkan med näringsliv, offentlig sektor och andra högskolor såväl nationellt som internationellt. Industrins intresse för utveckling av ett nytt nationellt centrum för alternativa drivmedel är stort och diskussioner pågår med näringsliv, institut och andra högskolor. Bertil Pettersson Filip Johnsson Ola Carlson Thore Berntsson Chalmers Energicentrum CEC Chalmers tekniska högskola Chalmers Teknikpark, Göteborg

6 6 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Vindkraft Nu blåser vertikala vindar I jakten på mer miljövänliga energikällor börjar vindkraften ta upp allt mer plats, men för att denna relativt dyra process ska bli självförsörjande är effektivisering ett måste. Text: Nanna Brickman Jag tycker att det är fantastiskt spännande att jobba med ett område som ligger mitt i två ödesfrågor: miljöproblematik och energiförsörjning. Vindkraft är inte lösningen på alla problem, men det är en viktig pusselbit i jakten på ett hållbart samhälle. Som VD för E.ON Vind står Lennart Fagerberg på frontlinjen för vindkraftens expansion, som globalt sett har varit explosionsartad de senaste åren. Sverige har precis passerat den magiska barriären på 1000 MW installerad vindkraft. I många länder har utvecklingen gått väldigt snabbt efter att den här barriären har passerats; det blir något av en ketchupeffekt. Troligtvis är det för att landets industri och beslutsfattare vid det laget har blivit bekväma med vindkraftens affärsprocesser. Så fungerar de nya vertikala vindkraftverken I kraftverken finns en ny typ av vertikalaxlad turbin med en kraftfull, direktverkande generator som kontrollerar vindturbinen från sin placering vid marken. Färre rörliga delar som kan gå sönder och en enkel och robust konstruktion tros ge lägre investeringskostnader, lägre driftkostnader och en längre livslängd än dagens vindkraftverk. Förhoppningen är att lösningen dessutom ska kunna fungera under många olika vindförhållanden och utan att orsaka lika mycket oljud. Miljömål kräver ytterligare utbyggnad I den nordiska vindkraftsklassen har Sverige dock inte högst betyg; Danmarks vindkraftsproduktion utgör cirka tjugo procent av landets elproduktion, något som Sverige inte är i närheten av. Men vi kan nå dit. Vi är i princip tvungna, säger Gunnar Fredriksson från Svensk Vindenergi och skrattar. EU har bestämt att Sverige ska ha 49 procent förnybar energiförsörjning år 2020, och för att det ska vara möjligt måste vår vindkraftsproduktion bli femton gånger så stor som den är idag. Gunnar Fredriksson ser positivt på EU:s miljömål och tror att den svenska vindkraftsexpansionen är genomförbar. I dag har Danmark 3500 relativt små vindkraftverk. År 2020 kommer Sverige troligtvis att ha 5000 stora vindkraftverk. Det kommer att bli tufft, men det är en väldig möjlighet för Sverige och ett stort steg mot en importoberoende energiförsörjning. Vertikal effektivitet I dagsläget är vindkraften till stor del beroende av statliga stödsystem. Lennart Fagerberg tror att tekniska framsteg på marknaden i sinom tid kan komma att avveckla detta beroende och göra vindkraften till en självförsörjande energikälla. Kanske är det projekt som E.ON för närvarande driver tillsammans med företagen Vertical Wind och Falkenberg Energi, ett steg på vägen till vertikal vindkraft. Idén om vertikal vindkraft är egentligen inget nytt. På 1970-talet fanns det två huvudprinciper för utveckling av vindkraften; det Skillnaden mellan ett traditionellt och ett vertikalt vindkraftverk är tydlig. propellerverk som vi använder idag med horisontell propelleraxel, och den vertikala principen där turbinen roterar kring en vertikal axel. Samarbetsprojektet initierades i oktober i år och omfattar byggnation av fyra vertikala vindkraftverksprototyper, vardera på 200 kw. Men frågan måste ställas: Är det verkligen en bra idé att satsa på teknik som avfärdades för flera decennier sedan? De tidigare försök som gjorts för utveckling av den vertikala vindkraften avfärdades till stor del på grund av materialproblem. Men mycket har hänt på teknikområdet sedan dess och nu kände vi att det var dags att ge gamla idéer en ny chans, säger Lennart Fagerberg. Foto: E.ON Lennart Fagerberg har höga förhoppningar på H-strukturen Foto: Svensk Vindenergi Foto: E.ON Gunnar Fredriksson tror att Sverige står inför en stor vindkraftsexpansion. VINDKRAFTSVERKSAMHET 3,24 MW I SÖDRA NORRLAND AVYTTRAS Två vindkraftsparker med sammanlagt fem vindkraftverk och en total årlig produktion på cirka MWh avyttras. För ytterligare information, vänligen kontakta Newsec Corporate Finance. Kontaktpersoner: Mats Lindholmer mats.lindholmer@newsec.se Omid Ashrafi omid.ashrafi@newsec.se Navid Rostam navid.rostam@newsec.se Newsec Corporate Finance is part of the Stronghold Group. The Stronghold Group contributes to the development of knowledge based property related companies and provides competence, market contacts and capital. Its core assets comprise Newsec, Datscha and Niam. Stronghold has over 600 employees in seven countries and a reported total annual turnover of SEK 632 million in Visit our website

7 HÄR VILL VI BYGGA ETT KRAFTVERK OCH KANSKE HÄR WaveRoller är kraftverket som utvinner energi ur havets bottenvågor, en ständigt böljande naturtillgång. I dagarna testas det för fullt. Vågkraft kan täcka upp till 10 procent av jordens hela energibehov och WaveRoller ska förhoppningsvis kunna börja leverera energi redan nästa år. Helt ljudlöst och inte minst, helt osynligt. Följ med i jakten på framtidens energi på fortum.se

8 8 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Export Foto: istockphoto Miljöteknikens exportutmaning Det pratas mycket om miljöteknik, inte minst när det gäller förnyelsebara energikällor. Men trots att Sverige är framstående på området är omsättningens exportandel låg. Hur kan vi förbättra situationen? Text: Nanna Brickman Miljöteknik kan definieras som de produkter, system, processer och tjänster som i jämförelse med befintliga lösningar ger tydliga miljöfördelar. Det är inte en separat industri, utan en drivkraft i en mängd industrier. Miljöteknikbranschen är svår att mäta den finns nämligen inte. För att räkna ut miljöteknikens omsättning måste man ta reda på hur stor andel av alla industriers omsättning som utgörs av miljöteknik. Det är ett jätteprojekt, säger Anders Hallersjö, chef för strategiska tillväxtbranscher på Exportrådet. Flera organisationer har dock tagit på sig detta jätteprojekt och samtliga resultat pekar på att miljötekniken är en högst expanderande marknad. Enligt en rapport från OECD uppskattas miljöteknikens globala omsättning att ligga på sex tusen miljarder kronor år Världsmarknaden växer med mellan fem och tjugo procent per år, och utvecklingen i Sverige är inte sämre: statistik från Swentec, Sveriges Miljöteknikråd, visar att omsättningen har ökat med 36 procent sedan Det finns dock ett område inom den svenska miljötekniken som ligger överraskande lågt: exporten. Sveriges miljöteknik har en omsättning på runt hundra miljarder kronor. Av detta utgör exporthandeln endast 25 procent. I Sverige är det vanligt att exporten utgör närmare sextio procent av omsättningen inom en etablerad sektor, säger Anders Hallersjö. Miljöteknikområdet är dock Andra länder håller ett öga på oss Anders Hallersjö fortfarande ungt, vilket till viss del kan förklara den låga exporten. Gröna Sverige Vilka andra orsaker är det som bidrar till de låga exportsiffrorna? Handlar det om en bristande efterfrågan av svensk miljöteknik? Inte alls. Sveriges goda miljörykte ger oss ett ovanligt bra utgångsläge, inte minst inom bioenergin, säger Anders Hallersjö. Som invånare reflekterar vi kanske inte över hur Sveriges förnyelsebara energi produceras, men andra länder håller ett öga på oss. För dem kan en idé som att bränna avfall för att generera värme vara helt nydanande. Fånga de stora fiskarna För att omvandla det utländska intresset till faktisk försäljning tror Anders Hallersjö att det krävs möten på hög nivå. Det räcker inte att folk får höra om svenska lösningar, vi måste få de högt uppsatta männen och kvinnorna att komma hit och se hur det fungerar. Berit Gullbransson, verksamhetschef på Swentec, har en annan syn på saken. Problemet ligger inte i att få hit folk, det har vi lyckats med. Utmaningen är att få besöken att leda till affärer, något som vi hittills har varit dåliga på i Sverige. För att förbättra exporten anser Berit Gullbransson att vi bör bli bättre på att paketera våra lösningar. Om vi tar bioenergin som exempel kan vi konstatera att vi har råvarorna, vi har forskningen, vi har den tekniska utvecklingen. Men för att öka exporten måste vi utveckla färdiga koncept anpassade till olika marknader som tydligt visar upp: Det här kan Sverige. Export inom EU Enligt Berit Gullbransson finns det stora möjligheter för Sverige att utveckla sin miljöteknikexport inom EU. Där många ser problem, ser hon potential. I Sverige är vi snabba på att införa nya lagar från EU, inte minst när det gäller energifrågor. Det är många som klagar över att det kostar att vara först, men då ser de inte chansen att sälja vidare våra implementeringprocesser till länderna som ligger efter. Svensk miljöteknik i siffror Kommunernas roll En bidragande orsak till den relativt låga exporten kan vara storleken på de svenska miljöteknikföretagen. Statistik från Swentec säger att det finns ungefär svenska företag i miljötekniksektorn. Av dessa har runt åttio procent endast tio eller färre anställda, och för små företag är det extra svårt att ta sig ut på den globala marknaden. Sverige är dessutom en liten hemmamarknad, vilket i allmänhet inte anses gynna småföretag i exportfrågor. Berit Gullbransson anser att det just därför är extra viktigt att Sverige blir en väl fungerande hemmamarknad. Kommunerna måste våga be- År 2007 omsatte svensk miljöteknik nästan hundra miljarder kronor. Exporten utgör ungefär 25 procent av den totala omsättningen. Miljöteknikexporten står för två procent av Sveriges totala export. Området energi och klimat står för nästan 25 procent av den totala omsättningen för svensk miljöteknik, och för 21 procent av exporten. Källa: Swentec Foto: istockphoto

9 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 9 Samverkan ställa ny teknik. Ta vattenreningen som exempel: vi har haft spjutspetskompetens på området sedan 70-talet, men i dag ligger vi på samma nivå som resten av EU. Det finns gott om kreativa idéer, men inga incitament hos kommunerna. Då blir det svårt för nya företag att slå igenom. Tips till småföretagen Det finns metoder som möjliggör export även för mindre företag. Anders Hallersjö anser att det första steget är att skapa nätverk och samordna de enskilda företagen med statliga myndigheter och regionala aktörer. Det är extra viktigt för mindre företag att samarbeta, både med andra företag och med organisationer eller investmentbolag som kan vara till hjälp. Export är en stor satsning för små företag, och vissa marknader innebär större risker än andra. Men det finns stöd, bland annat i form av lån eller medfinansiering från statliga myndigheter. Småföretag kan sedan 2007 söka särskilda exportlån. I varje län finns statsfinansierade regionala exportrådgivare som kan ge praktiskt stöd till småoch medelstora företag. Expansionen av svensk miljöteknik är till stor del en nationell foto: Exportrådet Anders Hallersjö ser positivt på miljöteknikexportens framtid. fråga, och många företag kan få finansieringshjälp av regeringen. Anders Hallersjö betonar också vikten av att känna till hur affärer bedrivs i de länderna man riktar sig till. Det finns mängder av småföretag som har bra utrustning eller tjänster, men som saknar kompetensen för att bedriva affärer utomlands. Om du är underleverantör till ett större företag, kan du till exempel se om du får följa med på en av deras affärsresor. Då kan du lära dig om de kulturella skillnaderna och identifiera de mest intressanta marknaderna. Kommunerna måste våga beställa ny teknik Berit Gullbransson Ingen fluga Trots att Sveriges miljöteknikexport i dagsläget ligger lite på efterslänten, ser Anders Hallersjö positivt på dess framtida utveckling. Det här är ingen IT-boom; de globala drivkrafterna för en bättre miljö kommer bara bli starkare. Och ökningstakten på exporten är hög, sedan 2003 har den stigit med 75 procent. Detta om något är ett tecken på att den kommer att finna sig tillrätta i sinom tid. Berit Gullbransson tycker att den svenska säljtekniken måste förbättras. foto: Swentec Text: Nanna Brickman Miljövänlig samverkan? Offentlig-privat samverkan är en entreprenadform som länge har varit på tapeten i Sverige. Hur fungerar det egentligen och är det applicerbart på den svenska energisektorn? Kort sagt är offentlig-privat samverkan, OPS, en delad investering mellan offentlig och privat sektor. Om staten till exempel vill bygga en motorväg så kan de låta ett privat företag finansiera, bygga och sedan underhålla vägen under ett förbestämt antal år. Ersättningen till den privata entreprenören kan utgå genom en årlig fast betalning från staten eller genom avgifter från de som använder motorvägen. Förbättrat helhetsperspektiv En betydelsefull skillnad mellan OPS och traditionella upphandlingar är att samma företag står för både design, byggande och drift. Vanligtvis skulle staten behöva genomföra en ny upphandling för varje uppdrag. Den initiala investeringen i en nybyggnation kopplas samman med den efterföljande driften, det är kärnan i OPS, säger Johan Nyström, nationalekonom på Svenskt Näringsliv. Johan Nyström ser denna sammankoppling som en av de största fördelarna med OPS. Det privata företaget får nya incitament. Plötsligt blir initiala satsningar på kvalitet intressanta även om de kostar extra; det är pengar som ändå kommer att sparas in på framtida underhåll och drift. OPS och miljön Offentlig-privat samverkan utövas världen över. Och det är inte bara motorvägar som byggs på detta vis; OPS används för att finansiera skolor, sjukhus och miljöprojekt. I Indien har man satt upp en samfinansieringsfacilitet just för att främja OPS-finansierade miljöinitiativ, och den tyska regeringens myndighet för tekniskt utvecklingsbistånd, GTZ, har upprättat mer än 300 OPSavtal i över 60 länder. I Sverige har OPS främst diskuterats som en entreprenadform för infrastrukturen. Skulle det även kunna fungera för projekt inom energisektorn? Självklart. OPS är inte begränsat till en viss bransch, har man bara en nybyggnation som kommer att kräva efterföljande drift så är det applicerbart. För att OPS ska kunna fungera som en drivkraft i miljöutvecklingen tror Johan Nyström dock att den måste kombineras med så kallad Foto: Svenskt Näringsliv. funktionsentreprenad, där kunden beställer en funktion hellre än en specifik vara. För att ett område ska utvecklas krävs att entreprenörerna har friheten att göra det. Regeringen säger nej OPS-anhängare mötte nyligen ett nedslag när regeringen sa nej till extern finansiering av offentliga projekt. Men Johan Nyström tror inte att det betyder slutet för OPS i Sverige. På kommunal nivå och i landstingen händer det fortfarande saker. Jag hoppas att man kan gå från politik till pragmatik i den här frågan och koncentrera sig på vilken utveckling vi kan få för våra skattepengar. Johan Nyström är nationalekonom på Svenskt Näringsliv Foto: istockphoto

10 10 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Skatteregler Foto: istockphoto Effektiv engerianvändning ger skattelättnad Att effektivisera användningen av energi är en viktig del för att Sverige ska nå de mål som finns om en hållbar energiproduktion. Mest att spara finns inom den energiintensiva industrin och som morot används skattebefrielse. TEXT: Noomi Hebert sparar mycket pengar i sig. Så vinsten med PFE blir dubbel, och skattelättnaden är ett incitament för att 2004 infördes en skatt på processrelaterad el (0,5 öre per kilowattimme) som en anpass- I dag deltar ett hundratal företag lyfta frågan i företagen. ning till EU:s energiskattedirektiv. i programmet, och deras elförbrukning är tillsammans drygt hälften Samtidigt gavs svenska företag möjlighet att slippa skatten genom att av hela industrins. De energiintensiva företagen som anslutit sig delta i Energimyndighetens Program för Energieffektivisering (PFE). finns inom branscher som massa- Programmet är på fem år, och och pappersindustrin, gruvindustrin, järn- och stålindustrin, kemi- riktar sig i första hand mot de mest energiintensiva företagen, berättar kalieindustrin med flera. Johanna Moberg på Energimyndigheten. Programmet handlar om att Alla kan spara införa energiledningssystem, kartlägga sin energianvändning och se är Arla Foods. Ett av de företag som är med i PFE över sina inköpsrutiner. Vi försöker bli bättre över hela Företagen rapporterar in till Energimyndigheten, och när rappor- Arla Foods. I vår process kyler och linjen, säger Lars-Erik Stöllman på terna evaluerats får företaget sin värmer vi mjölken i flera steg, och skattelättnad. här återvinner vi en stor del av energin. Inom PFE-projektet har vi Men den största vinsten gör industrin i och med själva effektiviseringen, Areva T&D_DI-bilaga_ qxd säger Johanna Moberg. åtgärder, alltifrån bättre värmepum- Sida 1 genomfört en rad energibesparande Att få ner energianvändningen par till att täta läckor i tryckluftssystemen. Den stora vinsten är dock att få med energianvändningen på ett tidigt stadium inför alla typer av förändringar i verksamheten. Genom att ställa hårdare krav när vi upphandlar ny utrustning, får vi minskat energibehov i framtiden. Alla företag kan spara energi. Ett Största vinsten gör industrin i och med själva effektiviseringen Joahnna Moberg bra sätt är att börja med att se över hur man använder energin i dag. Många saker är väldigt enkla att göra, säger Johanna Moberg. Genom att nattvandra kan man se vilken utrustning som faktiskt behöver vara på, och vilken man kan slå av. Ventilation, uppvärmning och andra stödprocesser påverkar också energiåtgången, så sådana saker lönar det sig att titta på. Dessutom bör företagen se över sina egentliga produktionsprocesser med regelbundna intervaller. PFE har tagits emot väl av företagen, tycker Johanna Moberg. Och energieffektivisering är ett arbete som alltid kan förbättras. - Ja, det kommer ju ny teknik hela tiden. Att investera i energieffektivitet tror jag är ett bra sätt att minska företagens kostnader och samtidigt öka investeringsutrymmet och konkurrenskraften, avslutar Johanna Moberg. Energieffektivisering - en fråga för hela EU I mars i år lämnade Energieffektiviseringsutredningen ett delbetänkande, där man slår fast att Sverige når EU:s mål att effektivisera sin energianvändning med 9 procent till år De styrmedel som finns idag, gör att vi hamnar på drygt 10 procent, enligt utredningen. Men Sverige bör gå längre än så. Regeringens särskilde utredare Tomas Bruce menar att det är lönsamt för både företag och enskilda att spara ännu mer energi. Ett sätt att nå dit är information, ett annat att låta den offentliga sektorn bli förebild för andra aktörer. Källa: Energieffektiviseringsutredningen Foto; Energimyndigheten Johanna Moberg, Engergimyndigheten. NYCKELFRÅGA INFÖR FRAMTIDEN Vem säkerställer din elkraftsförsörjning? AREVA T&D, förstås! I mer än 100 år har vi försett dina anläggningar med elkraft. Vår kunskap inom eldistribution och transmission får industrin att snurra och ger miljontals människor över hela jorden säker och tillförlitlig elkraftsförsörjning. Med ett komplett utbud av produkter och tjänster förser vi dig med systemlösningar inom alla spänningsnivåer. AREVA T&D AB (HK) Lugna Gatan Byggnad 350, VÄSTERÅS Tel: Fax: info.se@areva-td.com

11 Transformatorstationer för kraftfulla projekt Holtab AB är en av de ledande tillverkarna av transformatorstationer. I snart 40 år har vi hjälpt elkraftskunder över hela Norden och i andra delar av Europa att bygga och inreda stationer och teknikhus. Vi erbjuder obegränsade möjligheter att utforma transformatorstationer efter varje specifikt projekt. Vi är också specialiserade på konstruktion och byggnation av lågspänningsställverk. Intresserad? Kontakta oss för mer information. Strömgatan 13 Box TINGSRYD Tel Fax Världens bästa arbetsplats inom elkraft Förnyelsebar energi är mer aktuellt än någonsin. Därför behöver vi förstärka ordentligt med elkraftsingenjörer för att kunna möta order ingången. Har du rätt kompetens och kapacitet, så kontakta oss redan idag! Elkraftsingenjörer till världens elkraftscentrum Brinner du för framtidens teknik inom området, då är Ludvika platsen du ska söka dig till. Hos oss hamnar du i världens ledande kompetenscentrum inom elkraft. Du jobbar i en internationell miljö med arbetskamrater från hela världen. Dina kollegor är både specialister, generalister och konstruktörer. Dessutom kan du enkelt hitta balans i tillvaron med närheten till skog och natur. Just nu har vi en mängd öppningar för dig som är elkrafts ingenjör oavsett vilken inriktning du har. Just nu söker vi bland annat: Elingenjörer Kraftsystemanalys Systemingenjörer Elkraftsingenjörer Maskiningenjörer Konstruktörer Mekanik Konstrukörer El Läs mer och ansök på ABB är ledande inom kraft- och automationsteknik. Våra lösningar förbättrar prestanda och minimerar miljöpåverkan för energiföretag och industrier. ABB-koncernens bolag verkar i cirka 100 länder och har ungefär medarbetare runt om i världen.

12 12 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Förnyelsebar energi Lokal biogas driver SL framåt I Stockholm kör i dag 52 biogasbussar, och 29 till kommer att rulla innan året är slut. Biogasen de drivs med kommer från Stockholm Vattens anläggning Henriksdals reningsverk, och gasen går i en ledning direkt över till SL:s bussdepå. I dag går ungefär 26 procent av våra bussar på förnyelsebara drivmedel, biogas eller etanol, säger Sara Anderson, drivmedelsspecialist på SL. TEXT: Noomi Hebert Foto: istockhphoto Redan nästa år ska ytterligare 30 biogasbussar tas i drift, och 2011 är det meningen att hälften av busstrafiken ska köras på förnyelsebara drivmedel räknar man med att ha fasat ut fossila bränslen från busstrafiken för gott. Det är en del som måste falla på plats, men det är dit vi jobbar och jag tror vi kommer att lyckas, säger Sara Anderson. En biogasbuss är dyrare i inköp än en dieselbuss, men man jämför hellre biogas med andra förnyelsebara alternativ. Beslutet att lämna fossila bränslen bakom sig är redan taget, och eftersom många förväntar sig en ökning av oljepriset är det svårt att räkna på kostnader längre fram i tiden. Vi ser det här som ett långsiktigt åtagande, säger Sara Anderson. Jag tror absolut att biogas kommer att vara konkurrenskraftigt framöver, även ekonomiskt. Fordonsgasbolag Biogas har stundtals varit en bristvara i Stockholm, men SL har inte drabbats. Deras avtal med Stockholm Vatten har garanterat bussarna tillräckligt med bränsle. Henriksdals reningsverk, som producerar biogasen, byggs just nu om, och samtidigt har Stockholm Vatten bildat ett bolag som ska koncentrera sig på försäljning av fordonsgas. Vi vill driva på och bidra till utvecklingen. Sara Anderson Ja, vi håller på och ombildar, berättar Lennart Berglund, operativ chef för det nya bolaget. Nästa steg är att sälja bolaget till privata aktörer. Det renodlade fordonsgasbolaget planeras få nya ägare under andra halvåret I vårt uppdrag ligger ju egentligen inte att vara experter på fordonsgas, med allt vad det innebär av distribution och övriga tjänster, säger Lennart Berglund. Rågasproduktionen behåller vi, men sedan får den nya ägaren sköta resten. Just att biogasen produceras lokalt är ju både en miljöfördel, och en förutsättning för att det ska fungera för vår verksamhet, säger Sara Anderson. Att hålla hela flottan rullande kräver relativt stora volymer, så det bästa för oss är att som nu få gasen direkt i en ledning. Tester och experiment Förutom biogas och etanol undersöker man även andra möjligheter. Ett tag fanns det ett par bussar som gick på vätgas, som var en del i ett EU-projekt. Just nu drivs ett projekt tillsammans med Scania och Swebuss, där man tittar på en etanol-elhybrid. Det är ju inget nytt drivmedel i sig, men ett nytt sätt att kombinera drivlina och bränsle på, säger Sara Anderson. Kan man minska bränsleförbrukningen, som vi hoppas på, är det ju också en vinst. Vi gör också en förstudie om en ren elbuss. Stockholms lokaltrafik drivs av entreprenörer, och man ställer höga miljökrav på dem. De måste ha ett strukturerat miljöarbete och miljöledningssystem, som redovisas. Vi vill ju gärna vara med och driva på och bidra till utvecklingen där vi kan, säger Sara Anderson. Och vi får många positiva reaktioner på vårt arbete, en hel del besök från andra länder till exempel som Biogas är intresserade både av biogas- och etanolbussarna och hur vi jobbar med miljöfrågor i stort. Ja, alla ser kanske inte skillnad på en biogasbuss och en etanolbuss, men alla vet att det är det är det miljövänligaste sättet att resa. Så vi hoppas att ännu fler kommer att resa kollektivt i framtiden! Biogas kallas även rötgas och sumpgas, och bildas när biologiskt avfall bryts ner. Biogasen ger dessutom en dubbel klimatnytta, eftersom det organiska avfall man tar tillvara ofta släpper ut metan. När avfallet tas om hand förhindras alltså metaläckage, plus att man får ett drivmedel på köpet. Biogasen kan användas till mycket - allt från uppvärmning till att göra fordonsbränsle. Att elda upp gasen är ganska enkelt, för att kunna köra fordon på den måste man behandla gasen för att höja energivärdet samt komprimera den. Trots det tycker Pål Börjesson, docent i energi- och miljösystem vid Lunds tekniska högskola, att biogas passar bäst som drivmedel. Biogas är ett högkvalitativt drivmedel som ska utnyttjas som sådant i första hand. I andra hand för att framställa el tillsammans med värme, och i sista hand för uppvärmning. Det finns enklare och billigare alternativ för värme, och det är lite slöseri med en bra resurs att bara elda upp den. Foto: Noomi Hebert Sara Anderson, SL

13 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 13 Miljöteknik satsning Cleantech komet på VC-himlen Cleantech är den riskkapital-sektor som växer snabbast, enligt Svenska riskkapitalföreningen. I dag står cleantech, som ibland översätts med miljöteknik, för ungefär 20 procent av alla riskkapital-investeringar. Sverige ligger långt fram och har stor trovärdighet när det handlar om miljöföretag, säger Martin Gemvik, Investment manager på STING Capital. TEXT: Noomi Hebert STING, Stockholm Innovation & Growth, är ett stiftelseägt bolag som ger stöd åt nya, teknikbaserade exportföretag. Man har även skapat Sting Capital för att kunna ge sina företag en bra start. Det finns många bra idéer, och vi ser att antalet cleantechprojekt ständigt ökar, säger Martin Gemvik. Cleantech kan skilja sig något från traditionellt riskkapitaltänk, där reengineering, det vill säga att göra samma sak fast energisnålare eller mer miljövänligt, spelar en stor roll. En traditionell riskkapitalist skulle aldrig investera i ventilation, säger Martin Gemvik. Nya idéer om att ventilera, värma och kyla fastigheter har inte en lika explosiv potentiell tillväxt som den man är van att leta efter. Affärslogiken blir annorlunda, mer lik vanliga affärer, och den där riktigt höga skalbarheten och uppsidan saknas i många projekt. Många cleantechföretag har energifrågan i fokus. Det gäller både nya sätt att producera energi, och teknik som bidrar till att använda så lite energi som möjligt. Med galopperande priser på fossila bränslen har energiprojekt en mycket ljus framtid, säger Martin Gemvik. Både ur en ekonomisk aspekt, men också ur en överlevnadsaspekt för jorden! Wood s val En som varit duktig på att leta upp spännande cleantechföretag är USA-ambassadören Michael Wood. Han kom hit med den specifika uppgiften att ta reda på vad svensk miljöteknik kunde tillföra den amerikanska marknaden. I hans följe kommer en hel del amerikanskt riskkapital. Michael Wood har absolut hjälpt till att få svenska företag på kartan när det gäller cleantech, säger Martin Gemvik. Det amerikanska intresset har gjort att cleantech kommit högre upp på agendan i Norden och Europa än tidigare, tycker Martin Gemvik. Han menar också att man har mycket att lära sig av USA. USA är ju riskkapitalets moder. De är mer krassa och sorterar hårdare, på gott och ont. Och de satsar på team som även kan marknadsföra och sälja sin produkt, något som vi måste lära oss. Att vara duktiga ingenjörer räcker inte. Martin Gemvik tror att intresset för cleantech kommer att hålla i sig - och öka. Ja, det vore väl otroligt oklokt om vi inte satsade i den här branschen. Hela skalan av projekt finns, från det som ger små Martin Gemvik, STING Capital Foto: Åsa Hammar/Sting STING Capital fördelar, till dem som är enormt intressanta och har stor potential. Jag tittar på några sådana just nu, och tänker Oj, går det här att genomföra så kommer det verkligen att göra skillnad!. STING ägs av Stiftelsen Electrum. Bakom stiftelsen står Stockholms stad, KTH, Ericsson, ABB, forskningsinstituten i Kista samt Kista Science City Företagsgrupp och Kista Science City Fastighetsägare. STING är ett non-profit bolag och verksamheten finansieras dels med offentliga medel från stiftelsen och från huvudsamarbetspartnern Innovationsbron, dels av privata partners och egen finansiering. Sting Capital har såväl institutionella som privata investerare, och går ofta in i projekt väldigt tidigt, dock utan att ge avkall på avkastningskravet. STING har dessutom ett nätverk av affärsänglar STING arrangerar för andra året i rad Stockholm Cleantech Venture Day den 11 november, där ett tjugotal företag får presentera sig för investerare från såväl Europa som USA. Foto: istockphoto Energisk kampanj lanserar tävling Som del av den Europeiska kommissionens Kampanj för Hållbar Energi i Europa , lanseras nu Sustainable Energy Europe Award Competition. Tävlingen är öppen för kampanjens partners och syftar till att främja projekt som strävar efter en hållbar energiutveckling. Prisutdelningen kommer att ta plats i Bryssel den 10 februari 2009, under EU Sustainable Energy Week. Källa: Energimyndigheten Europas 100 grönaste Den brittiska tidningen The Guardian har sammanställt en lista över Europas 100 främsta Cleantech-företag. Etta kom det tyska företaget Odersun som arbetar med solkraft, men allt som allt var det Storbritannien som dominerade listan. Sverige lyckades få in sex företag. Överst av svenskarna låg bioteknikföretaget SweTree Technologies som tar fram ny teknologi för att bland annat öka tillväxten hos träd och trädfibrer. Källa: The Guardian Samlingsplats för energientusiaster Den mars 2009 kommer Energimyndigheten för elfte året i rad att anordna energimässan Sveriges Energiting. Mässan som hålls i Stockholmsmässans lokaler i Älvsjö drog i år 2000 deltagare. Energitinget 2009 kommer att delas upp i sju områden, bland annat Framtidens energisystem, Energi och klimat på den globala spelplanen och Transporter när oljan sinar. Inom dessa områden kommer allt från fusionsenergi till ungdomars energibeteende att behandlas. Källa: Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. I Europa står uppvärmning av byggnader för 40 % av energianvändningen. Genom bättre isolerade hus kan vi minska energibehovet, därför spelar mineralullsisolering en betydande roll i klimatfrågan. Isolering och klimatfrågan Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat För att skona miljön måste vi använda mindre energi. Med beprövad teknik har vi skapat framtidens energieffektiva konstruktionslösningar. Vi kallar konceptet Isover Multi-Comfort House. Det har inget traditionellt värmesystem utan värms upp av passiv värme. Energianvändningen är extremt låg. När man konstruerar ett lågenergihus börjar man med att minimera värme- och kylbehovet och slutar med att välja energikälla. Denna princip kan appliceras på alla typer av byggnader. Så innan man investerar i ett nytt värmesystem finns det mycket att göra, t.ex. att se över isoleringen.

14 14 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Fjärrvärme Den ombytliga fjärrvärmen Fossila bränslen eller biobränslen? Värmeverk eller kraftvärmeverk? Fjärrvärmen är en av Sveriges mest ombytliga och trendkänsliga energiproducenter. Text: Nanna Brickman Fjärrvärme bygger på tanken att det är mer miljövänligt och kostnadseffektivt att använda en central anläggning som värmekälla än att individuella hus är utrustade med en egen, mindre värmepanna. I ett fjärrvärmesystem kopplas en central värmeproduktionsanläggning till abonnenterna i ett område med hjälp stålrör där ett värmemedium, vanligtvis vatten, rör sig igenom. Från olja till avfall Miljömässigt har fjärrvärmen förändrats något otroligt de senaste decennierna, främst på grund av en minskad oljeanvändning. Fram till 1980-talets oljekris var fjärrvärmen nästan helt oljebaserad, berättar Paul Westin, enhetschef på Energimyndigheten. Att göra sig av med oljeberoendet handlade till en början inte om miljön; det var en tillgångsfråga. Kol fungerade länge som alternativt bränsle, och det var först i och med 90-talets koldioxidskatt som fossila bränslen till stor del byttes ut till torv, avfall och biobränslen. Två produktionsprocesser Den svenska fjärrvärmen produceras på två sätt. I ett värmeverk produceras endast värme; vattnet värms upp genom förbränning av bland annat skogsflis, avfall eller olja. I ett kraftvärmeverk kombineras värmeproduktionen med elproduktion, vilket gör det möjligt att utnyttja så mycket av bränslets energi som möjligt. I ett kraftvärmeverk omvandlas 90 procent av bränslets energi till el och värme. Detta kan jämföras med ett vanligt kraftverk som endast producerar el, där utnyttjas ungefär 40 procent, säger Paul Westin. Kraftvärme i Kalmar Området Moskogen i Kalmar står värd för en ordentlig nybyggnation. Här bygger Kalmar Energi ett kraftvärmeverk som ska ersätta det 30-åriga värmeverk de använder sig av idag. Åsa Dahlin, informatör på Kalmar Energi, berättar mer. Kalmar är en expanderande stad. Vårt värmeverk har några år på nacken och vi insåg för länge sedan att det inte skulle kunna möta stadens ökande behov av energiförsörjning. I december 2007 togs därför det första spadtaget för att anlägga ett stort kraftvärmeverk. Den nya anläggningen väntas kunna täcka huvuddelen av Kalmars värmebehov och en tredjedel av elbehovet. Det är inte en liten investering anläggningen kostar nästan 1,2 miljarder kronor men Åsa Dahlin anser att det är en god investering, inte minst för miljön. Det nya kraftvärmeverkets panna är anpassad för biobränslen. Vi kommer att kunna driva verket helt och hållet med biobränslen Ritning över Moskogens kraftvärmeverk. från närregionen, till exempel restprodukter från skogsindustrin. Det gamla värmeverket är inte heller någon storkonsument av fossila bränslen; träpulver, bioolja och spillvärme står för nästan all värmeproduktion i verket. Efter att kraftvärmeverket har satts i bruk räknar man dock med att endast använda värmeverket under köldknäppar, för att kunna undvika oljan helt. Genom att helt byta till biobränslen kommer Kalmar Energis oljeanvändning minska med kubikmeter per år, vilket motsvarar ungefär ton koldioxid per år. Enligt regionförbundet i Kalmar läns miljömål, ska staden vara fossilbränslefri år 2030, och det här är ett stort steg på vägen, säger Åsa Dahlin. Framtidens fjärrvärme I dag drivs fjärrvärmen till omkring 70 procent av biobränslen och avfall. Finns det utrymme för ytterligare förbättringar på miljöområdet? Ja, det är en ständigt pågående process och det finns flera utvecklingsprogram som stöds av bland annat Energimyndigheten. Det handlar främst om att förminska värmeförlusterna i nätet och att förbättra förbränningsteknikerna i värmeverken, säger Paul Westin. Men en framtida fjärrvärme helt utan koldioxidutsläpp tror han inte Åsa Dahlin framför bygget i Moskogen Foto: Vibra Foto: Kalmar Energi är att vänta. Jag tror att oljan kan komma att försvinna, men en viss del fossila bränslen kommer nog alltid att vara kvar i fjärrvärmeproduktionen, särskilt längs med naturgasnätet. Kraftvärmeverket i Moskogen Budgeten för kraftvärme verket ligger på 1,2 miljarder kronor och inom tio år tros verket gå runt ekonomiskt. Kraftvärmeverket kom mer att kunna producera 360 gigawattimmar värme och 140 gigawattimmar el per år. För att producera 140 gigawattimmar el skulle ett koleldat kondenskraftverk behöva släppa ut ton mer koldioxid än Moskogens kraftvärmeverk. Källa: Kalmar Energi Finanskris. Klimatkris. Julgris. Ska vi våga hoppas på ett liv också efter jul, då är det hållbar utveckling, energihushållning och förnyelsebara energikällor som gäller. Men det räcker inte med att tänka, det ska göras också. Vi både tänker och gör. Med Alteco som samarbetspartner kan du vara lugn. Vi är AAA-rankade, klimatneutrala, ISO-certifierade och skink älskande teknikkonsulter! Alteco utför utredningar, planering, projektering, bygg- och projektledning samt besiktningar. Alteco har högsta kompetens inom Eldistribution, Elinstallation, Kommunikation, Offentlig belysning och Automation och levererar optimerade l ösningar för Dig. Så tillsammans kan vi tro på ett liv också efter jul. Och många, många fler jular Just good engineering

15 KVALITET MILJÖ MÄNNISKA Miljövänlig Elproduktion Energipolitiken i Sverige och inom hela EU styr mot uthålliga och miljövänliga energilösningar. Här är kraftvärme och koldioxidmagra produktionssystem i fokus. FVB identifierar och analyserar alternativen och anpassar anläggningarna till morgondagens teknik och förutsättningar. Exempel där FVB medverkar: Det självklara valet vid tredjepartscertifiering LRQAs tjänster täcker samtliga behov inom utbildning, certifiering och verifikation av ditt ledningssystem. Tillsammans kvalitetssäkrar vi ditt företag och därmed även dina kunder. Helhetsleverantör LRQA har alla produkter inom tredjepartscertifiering vilket ger dig samordningsvinster. Global närvaro Genom att LRQA arbetar över hela världen kan vi hantera hela koncerner och utföra samordnade certifieringar av din verksamhet. Mervärde På LRQA nöjer vi oss inte med att endast konstatera överensstämmelse/ avvikelse med en standard. Vi ger strukturerad feedback som ger ständiga förbättringar av ditt ledningssystem. Trygghet LRQA är ett världsledande företag inom tredjepartscertifiering. info@lrqa.se Tfn Får vi föreslå lite mer luft i balansräkningen? Branschorganisationen Svensk Fjärrvärme har frågat sina kunder om det mest prisvärda energialternativet. Svaret? Värmepump. Samma undersökning visade också att kunderna var minst oroliga för kostnadsökningar med värmepumpar. Nu finns det fler anledningar att överväga värmepump till din fastighet: de nya modellerna i CTC:s EcoAir-serie. 15, 20 och 25 kw som omvandlar luft till värme och varm vatten ända ner till 20 C. Med prestanda i toppklass för till exempel varmvatten och med miljövärden inspirerade av både Kyotoavtal och EU. Ända sedan vi var med och lanserade värmepumpar för luft-vatten har EcoAir-modellerna tillhört de mest installerade. Villakunderna älskar dem för sin driftsäkerhet, komfort och goda ekonomi. Installatörerna föredrar dem för sin enkla installation och problemfria drift. Så det är inte konstigt att många efterfrågat större fastighets modeller. Kontakta oss redan i dag på för en diskussion kring en investering som snabbt betalar sig. Storartade värmelösningar.

16 NYHET NR 40: nya biogasbussar Tomteboda Norrtull Frihamnen Radiohuset Blockhusudden Lilla Essingen Waldemarsudde Stora Essingen Södersjukhuset Gullmarsplan Sofia I vinter börjar 29 nya biogasbussar att rulla på Stockholms gator. Tillsammans med de 52 biogasbussar som vi redan har i trafik innebär det att vi tar ytterligare ett steg mot att förverkliga vår ambition om en helt klimatneutral kollektivtrafik. RESAN GÅR MOT EN BÄTTRE MILJÖ. LÄS MER OM VÅRT MILJÖARBETE PÅ SL.SE