2gymnasieval. Framtidstro. Valet mer komplicerat än någonsin AGNES CARLSSON SKRIVER OM FÖRSTA ÅRET PÅ GYMNASIET

Transkript

1 En bilaga från Svenska Dagbladet 2gymnasieval Onsdag den 9 november 2011 Framtidstro På Stockholms Estetiska gymnasium hoppas eleverna på en artistkarriär AGNES CARLSSON SKRIVER OM FÖRSTA ÅRET PÅ GYMNASIET Valet mer komplicerat än någonsin KRISTOFER GUSTAFSSON

2 2 GYMNASIEVAL SvD onsdag 9 november 2011 KRÖNIKA KRISTOFER GUSTAFSSON Skolorna slåss om dina gymnasieår För många är gymnasievalet enkelt och ganska självklart. För andra kan valet bli en ångestladdad och halvårslång vånda. Läs till exempel Agnes Carlssons egna historia om sitt gymnasieval i den här bilagan. Och att välja spår, inriktning och skola på gymnasienivå är mer komplicerat än någonsin. Aldrig har det funnits så många valmöjligheter när det gäller kombinationen av utbildningar och skolor. Ekvationen för hela Sveriges gymnasiestudier lyder; omkring elever, 18 program och skolor som erbjuder drygt tusentalet varianter. Och vid sidan av alla alternativ ökar också antalet intressenter som vill och försöker påverka ditt slutgiltiga val. Vid sidan om far, mor, syster och bror, bästa kompisen och varför inte skolans studievägledare tornar argument, frestelser och predikanter upp i allehanda kanaler. Skolornas egen marknadsföring har blivit tuffare, mer påkostad och professionell. Jakten på nya elever går på nät, i tunnelbana, med flygblad, på Marknadsföringen har blivit tuffare. M gymnasiemässor, via annonser i bilagor som den här och på skolornas öppna hus. För att slå sig in på marknaden gäller det att sticka ut medan andra mer etablerade skolor vinner sina nya elever via välkänd tradition, hörsägen och gott rykte. Därutöver försöker kommunerna och politikerna att med olika erbjudanden och beslut också locka över hugade spekulanter. Det är mycket nu. Att intresset för valet är stort vittnar också erfaren heterna från arbetet med SvD:s gymnasievalsguide om. Få ämnen engagerar så mycket som skola och gymnasieval. Så därför bläddrar du just nu i en guide till gymnasievalet som vi hoppas ska ge både vägledning och god läsning. Studera vad SvD:s elevpanel sätter för betyg på det nya gymnasiet, träffa Cecilia Christiansen, en av landets vassaste matematiklärare, besök Stockholms Estetiska gymnasium på Liljeholmen där det inte är ovanligt att eleverna går barfota i korridorerna, lyssna på skolpedagogen Anna Tebelius Bodins goda råd om hur du ökar din läsförmåga eller häng med till USA och plugga. Kristofer Gustafsson är redaktör för SvD:s bilaga om gymnasievalet. kristofer.gustafsson@svd.se 18 UNGA LÄSER FÖR LITE Lässvårigheter är ett utbrett problem som specialpedagogen Anna Tebelius Bodin möter dagligen. En orsak är att unga läser för lite, menar hon BÄSTA MATTELÄRAREN I fjol fick Cecilia Christiansen utmärkelsen Sveriges bästa lärare i matematik. För mig är klassrummet som en orkester där läraren är dirigenten, säger hon. Drömmen om ett liv på scenen Många ungdomar drömmer om en karriär på scenen. Adam Seid Tahir från Uppsala pendlar 15 mil per dag för att förverkliga sin dröm att bli Chefredaktör och ansvarig utgivare Lena K Samuelsson Redaktör gymnasievalsbilaga Kristofer Gustafsson Bildredaktör Jessika Olofsson Redigeringsansvarig Linda H ä g g s t r ö m Redigering Pernilla Liljekvist, Henrik Matern-Lindewald, Åsa Frögren professionell dansare. På till Stockholms Estetiska gymnasium i Liljeholmen varvas vanliga lektioner med musik, dans och teater. Kontakta SvD Annonser Prenumerationsärenden AGNES OM SIN VALVÅNDA Jag drogs mellan att stanna i min stabila vardag i Södertälje eller att ge mig iväg. Agnes Carlsson på Kungstensgymnasiet i Stockholm skriver om sitt val. 4 NYA GYMNASIET FÅR ETT C SvD:s elevpanel ger den nya gymnasiereformen Väl Godkänt, ett C enligt den nya betygssystemet. Fler steg har gjort betygen mer rättvisa, tycker panelen. 0 Uppdaterad Skaffa dig bästa tänkbara underlag inför ditt livs hittills viktigaste val. Nyheter, reportage, länker, fakta och bildspel hittar du på SvD:s webb 5 svd.se/gymnasievalet Besöksadress Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm Bilagan tryckt hos V-TAB Göteborg, V-TAB Södertälje. Omslag: Adam Seid Tahir på Stockholms Estetiska gymnasium. Foto: Therese Jahnson SvD ansvarar ej för insänt, ej beställt material. För beställt material köper SvD all förfoganderätt och möjlighet att välja distributionsform. Förbehåll mot detta måste göras av upphovsmannen före publicering. FOTO: YVONNE ÅSELL International Baccalaureate Diploma Programme IB School South Stockholm Bohusgatan Stockholm

3

4 SvD onsdag 9 november 2011 GYMNASIEVAL 15 Electra Hallman. På Stockholms ESTETISKA GYMNASIUM är det inte ovanligt att eleverna går barfota i korridorerna. Här kämpar Sveriges framtida dans-, musik- och teaterstjärnor för att en dag stå i RAMPLJUSET på landets största scener. Men livet efter utbildningen är TUFFT och för många blir artistdrömmen aldrig verklighet. TEXT KRISTOFFER TÖRNMALM FOTO THERESE JAHNSON

5 16 GYMNASIEVAL SvD onsdag 9 november 2011 Rickard Möller drömmer om en karriär som artist, skulle han inte lyckas så vill han bli ljudtekniker eller polis. Stina Edström ovan läser tredje året på teaterlinjen. Tillsammans med Electra Hallman nervösa. För andra är de teoretiska ämnena ett välkommet avbrott i dansen: Det känns skönt att läsa vanliga ämnen också, det hade blivit stressigt annars, säger Julia Hodell Westman från Solna. Fyra inriktningar Plats: Liljeholmen. Fyra inriktningar: Dans, musik, teater och teori. Bortsett från specialämnena läser eleverna samma teoretiska ämnen som på samhällsvetenskapliga programmet. Elever: Omkring 250. Antal klasser: 9 (3 musik, 3 dans, 3 teater). Intagning/år: 23 dans-, 27 musik- och 28 teaterelever. I min ensamhet, för ingen annan vet. Jag älskar ju båda och plågas av det. Rickard Möllers kinder skiftar till rött när han tar de höga tonerna i den folksångsinspirerade låten Vargtimmen. I mars ska sångensemblen vid Stockholms Estetiska gymnasium uppträda i Normandie i Frankrike. Men fortfarande återstår en del finslipande för gruppen. Det där lät ju förfärligt, säger läraren Agneta Lange när gruppen sjunger fel i inledningen till Lalehs Invisible. Gruppen brister ut i skratt. Rickard Möller är dagen till ära den enda killen i gruppen. Trots det har han inga problem att ensam sjunga de lägre stämmorna. Jag tycker det är ganska kul. Det blir liksom lite mer utmaning. Rickard Möller läser sista året på musikutbildningen. Om ett par veckor ska han hålla i en konsert på skolans scen, vilket är slutprodukten av hans projektarbete. De andra musikerna i ensemblen är några vänner som också läser på gymnasiet i Liljeholmen. Mellan lektionerna träffas grabbarna i skolans källare och övar. De två sista veckorna före konserten får jag tid att bara jobba med projektet. Fram tills dess är det långa dagar för att ta igen den tiden vi missar. Men det är det värt, säger han. Skulle han inte lyckas som musiker så vill Rickard Möller bli ljudtekniker eller polis. Men att sjunga var något han hade älskat att göra sedan han var liten, och eftersom att hans syster hade gått samma linje så visste han att Estetiska gymnasiet var en bra skola. Det enda som fattades var betygen. För mig gällde det därför att göra ett bra inträdesprov. Jag övade som fan och det gick riktigt bra, säger Rickard Möller och skrattar. Stockholms Estetiska gymnasium ligger i en gammal fabrikslokal i Liljeholmen. Tidigare inhyste lokalerna ett företag som tillverkade elektroniska produkter. Men 2002 fick maskinerna och kretskorten ge plats för ljudisolerade musikrum, klassrum med svarta tavlor och blackboxes, svartmålade rum med scenbelysning där teaterstudenterna repeterar och framför sina stycken. Skolan är med sina knappt 250 elever ett litet och intimt gymnasium. Många estetiska utbildningar i landet har märkt av ett större söktryck de senaste åren. För gymnasiet i Liljeholmen är trycket det samma: högt. Vi brukar få cirka 600 sökande till våra 80 platser. Många ungdomar älskar de här ämnena och många drömmer om att få ägna sig åt det, det är attraktivt. Att man får göra detta i sin skola är en fantastisk möjlighet som inte fanns när jag gick i skolan, säger Mats Kjellner, rektor på skolan. Även om intresset är högt är det fortfarande få killar som söker sig till utbildningen, cirka 25 procent närmare bestämt. Bland förstaårseleverna i dansklassen är bara fyra killar. Det är ovanligt många enligt dansläraren Æsa Ardal. Vissa år har det bara varit tjejer, men de senaste åren har vi haft killar i varje årskurs. Jag tror att det beror mycket på gamla traditioner, att dans och balett bara är för tjejer. Tv och streetdans har hjälpt oss mycket där, konstaterar hon. Klockan är strax före lunch och i det mins-

6 SvD onsdag 9 november 2011 GYMNASIEVAL 17 övar hon på pjäsen Aska. För dansettorna börjar dagen då SvD besöker skolan med dans. Efter lunch går de genom kommande frågor till klassens första stora historieprov. Vissa av eleverna är ta av blackbox-rummen övar teatertreorna Electra Hallman och Stina Edström på pjäsen Aska. Teaterstycket är känsloladdat och intensivt. De sitter mot varandra på golvet. Stina Edström håller Electra Hallman hårt om armarna och tar tag i hennes hår. Lika fort som de går in i sina respektive roller blir tjejerna sina vanliga jag när stycket är slut. För mig är det inga problem att gå in och ur karaktär. Man blir ju van, säger Electra Hallman innan hon på nytt gör sig redo för att inträda rollen som Rebecca. Bredvid står teaterläraren Roger Persson och studerar sina elever. Vi är två lärare som handleder fem grupper. Ibland behövs jag mycket andra gånger är de självgående. De är väldigt duktiga, säger han och tittar menande mot tjejerna. Bland de elever som Roger Persson har undervisat finns skådepelare som Nadia Weiss och Jonas Karlsson. Men majoriteten av eleverna som läser på estetiska utbildningar blir aldrig stjärnor. De som väljer att läsa vidare väljer ofta samhällsvetenskapliga ämnen eller undervisningsämnen, visar statistik från SCB. Vanligt är också att många börjar arbeta inom vård- eller försäljningsyrken efter utbildningen. Enligt Roger Persson handlar estetutbildningen inte bara om att lära sig bli en teatereller dansstjärna. Eleverna lär sig att ta egna initiativ och presentera resultat. Det är en grundsten i utbildningen. Vi brukar vanligtvis inte använda ordet men det handlar i stora drag om entreprenörskap. Sen är det så att många duktiga elever väljer bort branschen då den är tuff och kräver uthållighet. Det är inte tvunget att det är de begåvade som det går bra för, säger han. Klockan är och i ett av de traditionella klassrummen går dansklassens förstaårselever genom Mesopotamien och Egyptens kulturella utveckling inför klassens första stora historieprov. Stämningen är nervös och det som från början var tänkt att vara en genomgång av det klassen lärt sig de senaste veckorna har utvecklats till en intensiv frågestund. En av de elever som ivrigt viftar med armen är Adam Seid Tahir från Uppsala. För honom är dansen det viktigaste i livet. Att behöva pendla drygt 15 mil om dagen är därför en liten uppoffring för att uppnå sin dröm, tycker Adam Seid Tahir. Jag älskar att dansa, så enkelt är det, säger han och ler brett. I framtiden hoppas han kunna försörja sig på dansen. Drömmen är att bli antagen till ett danskompani eller något annat dansjobb. Ett liv utanför dansen är en tanke som inte har slagit honom. Jag vågar inte ens tänka på det. Jag vill bli dansare, det vet jag. Vilken typ av dansare det får vi se, säger han självsäkert. Vad är det i dansen som gör dig så passionerad? Det är bara så kul, jag skulle inte klara av en vecka utan att dansa. Man blir liksom fri från att stå stilla, säger Adam Seid Tahir. kristoffer.tornmalm@svd.se Utbildningen är gratis Huvudman/ägare: Stockholms Estetiska gymnasium ekonomisk förening. Ägs och drivs av lärare och eleverna som har majoritet i styrelsen. Kostnad: Ingenting. Men de flesta elever och lärare är medlemmar i den ekonomiska föreningen. Då betalar man 100 kr/år i medlemsavgift och lånar ut kr till föreningens medlemsinsats återbetalas när man går ur. Historia: Startade 1993 i Solna när Skytteholms gymnasium fick estetiskt program. Samarbetade med Solna Kulturskola men när kommunen lade ner verksamheten bildades en friskola som 2002 flyttade till Liljeholmen.