Vi kräver. Den orättvisa sjukvården. Billigare tandvård 3 tips Politikernas visioner: Så förbättrar vi för psykiskt funktionsnedsatta EN BILAGA FRÅN

Transkript

1 EN BILAGA FRÅN SOMMAREN 2014 Vi kräver Den orättvisa sjukvården Billigare tandvård 3 tips Politikernas visioner: Så förbättrar vi för psykiskt funktionsnedsatta

2 Ta ojämlikheterna på allvar! Personer med svårare psykisk ohälsa lever år kortare liv än övriga befolkningen, bland annat på grund av sämre sjukvård. Det är helt oacceptabelt. Dessutom lever många på alldeles för låg ekonomisk nivå vilket i sig riskerar öka ens psykiska ohälsa, eftersom brist på pengar skapar oro och ångest. Regeringar av olika konstellationer har genom åren gjort insatser för att förbättra situationen för personer med psykiska funktionsnedsättningar, senast nu med tredje steget i tandvårdsreformen, men vi ser inte tillräckligt stor effekt. Det är dags att ta ojämlikheterna på allvar. Attityden i sjukvården måste förändras så att personer med psykisk ohälsa blir trodda när de söker för kroppsliga åkommor. Även i arbetslivet måste attityderna förbättras så att fler med psykisk ohälsa släpps in på arbetsmarknaden och får rehabilitering och hjälp att återgå i arbete. Samma människovärde måste gälla för alla oavsett psykiskt hälsotillstånd! /Jimmie Trevett, förbundsordförande i RSMH VI KRÄVER BÄTTRE LIV är en redaktionell bilaga som medföljer Riksförbundet för Social och Mental Hälsas (RSMH) medlemstidning Revansch. Vi ger ut bilagan eftersom vi anser att situationen för personer med psykisk ohälsa inte har förbättrats trots politiska löften genom åren. Adress: Instrumentvägen 10, Hägersten Tel: Ansvarig utgivare: Bo Ardström Grafisk form: Malin Ringsby Tryck: Trydells, 2014 Detta är en bilaga från RSMH, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. Sämre vård för personer med psykisk ohälsa Personer med psykiatriska diagnoser opereras mer sällan vid hjärtattack än övriga befolkningen. Dessutom får de sämre stroke- och cancervård, det konstaterar Socialstyrelsen i en rad rapporter. Det är tragiskt, säger Marika Litmo, vars mamma hade schizofreni och avled i sent upptäckt cancer. Under två års tid hade Gunnel, Maria Litmos mamma, kroppsliga symtom men personalen fokuserade endast på hennes psykiatriska tillstånd. En urinvägsinfektion upptäcktes först efter ett år, och en månad senare blev hon inlagd för njurbäckeninflammation. Jag får dåligt samvete, hon måste ha haft jätteont. Vi upplevde att sjukvården enbart fokuserade på hennes psykiatriska medicin, säger Marika Litmo. Men inte nog med det. Efter att ha varit inlagd i några veckor för inflammationen kom Gunnel till ett annat sjukhus där hon skulle rehabiliteras. Där hade hon jätteont, men personalen tjatade ändå om vikten av att promenera. Gunnel mådde allt sämre och flyttades till ett boende, men personalen reagerade inte, trots att Marika och hennes syster försökte uppmärksamma dem på hennes försämrade hälsa under flera månader. Först när en ny sjuksköterska kom till boendet märke hon att Gunnels mage såg konstig ut. Hon skickades in akut och på sjukhuset konstaterades att Gunnel hade en mycket spridd cancer i njurbäckenet, vilket kan ha varit orsaken till smärtan och inflammationerna. Bara två veckor senare avled hon, 77 år gammal. Det gick jättesnabbt. Först kunde hon inte svälja och sedan inte prata. Hon hann inte ens få så kallad palliativ vård, vård vid livets slutskede, säger Marika Litmo. Och Marika Litmo är inte ensam med erfarenheter av att personer med svårare psykisk ohälsa får sämre kroppslig sjukvård än andra. I flera rapporter visar Socialstyrelsen att det är ett genomgående problem inom en rad folksjukdomar, såsom diabetes, stroke, cancer samt hjärt- och kärlsjukdomar. På alla dessa områden får patienterna sämre sjukvård och risken att dö är högre. En orsak skulle kunna vara att gruppen har svårt att göra sig hörd eller anses vara jobbig och stökig. Det kan också vara så att den psykiatriska diagnosen skymmer den kroppsliga sjukdomen, så att vården inte tar de kroppsliga symtomen på allvar, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen. När det gäller cancer skulle den högre dödligheten kunna förklaras av att patienter med svårare psykiska problem söker vård i ett senare skede. Men när det gäller hjärtinfarkt går det inte att skylla på patienten. För även när vården har konstaterat att patienten har hjärtinfarkt, har patienter med psykiatrisk diagnos fått operation i lägre utsträckning än övriga patienter. Det är anmärkningsvärt och riktar ljuset på att vårdpersonalen på kroppsliga kliniker möjligen inte behandlar dessa patienter likvärdigt, säger Peter Salmi. Samtidigt som personer med psykisk ohälsa får sämre sjukvård är de också överrepresenterade när det gäller kroppsliga sjukdomar, enligt en rapport från myndigheten Vårdanalys. Till exempel är det mer än dubbelt så vanligt att personer med psykisk ohälsa har

3 Marika Litmos mamma visade symtom som kan ha varit tecken på njurbäckencancer, men enligt Marika Litmo tog vården inte de kroppsliga åkommorna på allvar och hennes mamma avled hastigt. hjärtsjukdomar, metabola sjukdomar respektive lungsjukdom än övriga befolkningen. Varför det är så kan inte Marianne Svensson, utredare på Vårdanalys svara på, men hon betonar betydelsen av att psykiatrin och den kroppsliga sjukvården samverkar. Då har du möjlighet att upptäcka sjukdomarna i ett tidigare skede, säger hon. Text & foto: Anna Langseth»Det kan också vara så att den psykiatriska diagnosen skymmer den kroppsliga sjukdomen, så att vården inte tar de kroppsliga symtomen på allvar.«- 3 - Medföljer tidningen Revansch! nummer 3, 2014.

4 Nemas problemas! Självklart är erfarenheten av att leva med en diagnos i femton år och dygnets alla timmar värdefull. Det går inte att läsa sig till. Vi har flera verksamheter inom socialpsykiatri. Hör gärna av dig till något av våra boenden så berättar vi mer. Skåne: Hällbo, Syster Anna, Björkhaga, / Göteborg: Kombo, Jönköping: Tallbackagården, Södermanland: Bolmängen Få bättre koll på psykisk hälsa I Sverige har 3 av 4 erfarenhet av psykisk ohälsa antingen egen eller som närstående. Ändå är tystnaden kompakt. Vägen till öppnare arbetsklimat, bättre vård och mer kunskap går via Hjärnkolls över 300 ambassadörer. Lär mer: JAG JOBBAR FÖR ATT PATIENTERNA SKA KÄNNA SIG DELAKTIGA I SIN EGEN VÅRD, DET MINSKAR BEHOVET AV TVÅNG. Veronica Höglund Wemmenlöv, specialistutbildad psykiatrisjuksköterska, Nyköping Som specialistsjuksköterska inom psykiatrin har jag varje dag ansvar för människors hälsa och livskvalitet, även när de utsätts för tvång. Med min kunskap kan vi jobba för att minska behovet av tvång, bland annat genom förebyggande och uppföljande samtal. Det gör att vårdlidandet minskar och vården blir säkrare. Fler specialistutbildade sjuksköterskor gör att både patienter och personal mår bättre. Inför betald specialistutbildning nu! Ta del av Vårdförbundets förslag Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor på Detta är en bilaga från RSMH, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa

5 SJUKVÅRD FÖR PERSONER MED PSYKISK OHÄLSA VAD SÄGER POLITIKERNA? Vården måste bli mer jämlik Alla riksdagspartierna vill att vården ska vara jämlik och inte sämre för personer med psykisk ohälsa. Men sätten att nå dit ser olika ut. Mer statlig styrning och bättre samarbete mellan den kroppsliga och psykiatriska vården är några av förslagen. /.../ Alla borgerliga partierna förespråkar mer statlig styrning av vården. Även Socialdemokraterna vill att de nationella riktlinjerna ska bli mer bindande. Vänsterpartiet vill satsa mer pengar på vården och förbjuda vinstintresset. /.../ Alla borgerliga partierna förespråkar mer statlig styrning av vården för att den ska bli mer jämlik. Centerpartiet anser att de nationella riktlinjerna som Socialstyrelsen ger ut borde skärpas och bli tydligare. Moderaterna går lite längre och säger att riktlinjerna även ska bli mer bindande. Kristdemokraterna har uppmärksammat problemet med den ojämlika vården och förespråkar att staten ska ta större ansvar över vården, liknande hur det ser ut i Norge. Folkpartiet nämner att de var med och drev igenom regeringens PRIO-satsning, som innebär miljoner kronor till olika projekt, bland annat Hjärnkoll och de rapporter som Socialstyrelsen tagit fram, som vi skrev om i föregående artiklar. Även Socialdemokraterna vill att de nationella riktlinjerna ska bli mer bindande, till och med obligatoriska. Socialdemokraterna vill också stärka skolhälsovården samt genomföra en nationell handlingsplan som ska öka stödet och vården för personer med psykisk ohälsa. Handlingsplanen ska sträcka sig över tio års tid och innehålla mål på lång och kort sikt. Vänsterpartiet anser att de ökade klasskillnaderna är den största orsaken till ojämlikheterna i ohälsa. De vill satsa mer pengar på vården och förbjuda vinstintresset. Miljöpartiet vill ha en ny folkhälsolag och att landstingen måste se över hur hälsoläget ser ut för personer med psykisk ohälsa. De vill också att den kroppsliga och psykiska vården ska samarbeta bättre genom till exempel årliga frivilliga hälsokontroller av personer med långvarig psykisk ohälsa, läkemedelsgenomgångar samt personliga ombud och boendestödjare som stöttar i vardagen. Miljöpartiet vill också att kommunerna ska få fullt statsbidrag för att etablera personliga ombud, som hjälper psykiskt funktionsnedsatta i sina kontakter med samhällsservicen. I dag finansieras inte den insatsen fullt ut av staten. Anna Langseth Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet! RSMH Utbildning har ständigt aktuella utbildningar och konferenser. Psykisk hälsa, Första hjälpen, Bemötande,, Återhämtning. Efter att ha provat några praktikplatser med stöd av Misa, har jag äntligen nått mitt mål, anställning på en bokhandel. Josef VI STÖTTAR RSMH: TVÅNG PÅ MITT SÄTT Nu är den klar. Informationsbroschyren Psykiatrisk tvångsvård om tvång i psykiatrin, LPT. Broschyren är översatt till 14 olika språk. Ladda ned den på: Psykiatrisk tvångsvård Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård Medföljer tidningen Revansch! nummer 3, 2014.

6 Tandvårdsreformen Tredje steget i tandvårdsreformen skulle förbättra tandhälsan hos personer med psykisk ohälsa. Men få tycks känna till de nya reglerna. Jämtlands läns landsting gav till exempel bara tre personer så kallat Blått kort förra året, tandvård inom ramen för hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd. Det är kasst. Tandvården verkar inte vara måna om att berätta om möjligheten, säger Arlene Larsson. Hon äter psykiatriska läkemedel som ger muntorrhet och därmed skörare tänder. Egentligen skulle hon behöva gå till tandläkaren ofta, men i och med att hon är sjukskriven är det svårt att få råd. De senaste tre tandläkarbesöken kostade henne över kronor. För detta fick hon särskilt tandvårdsbidrag på 600 kronor, men det bidraget åts upp av kostnaden för salivprovet som hon var tvungen att ta för att över huvud taget få stödet. Det är som en trisslott. Antingen vinner du 600 kronor i tandvårdsbidrag, eller så förlorar du 540 kronor om du har för mycket saliv för att kvala in och få stödet, säger Arlene Larsson, som tycker att 600 kronor i bidrag är alldeles för lite. En annan som ifrågasätter att tandvårdsreformen hjälper personer med psykisk ohälsa är RSMH-medlemmen Anne-Sofie Höij. Hon har haft så många olagade hål att hon behövt dra ut tänder och nu är i behov av en protes och två bryggor. Jag har inte sett någon information och ändå har jag hållit utkik, eftersom jag visste att reformen var på gång. Men varken privattandläkarna, folktandvården eller psykiatrin har haft någon information, säger Anne-Sofie Höij. Och hon är inte ensam om att inte ha fått ta del av tredje steget i tandvårdsreformen, som infördes för ett och ett halvt år sedan. RSMH har kontaktat alla landsting för att se hur många personer med psykiska funktionsnedsättningar som under 2013 fick Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, så kallat blått kort/ F1-kort. Blekinge sticker ut som bäst i landet»det är som en trisslott. Antingen vinner du 600 kronor i tandvårdsbidrag, eller så förlorar du 540 kronor om du har för mycket saliv för att kvala in och få stödet.«med att ha gett drygt fyra personer per invånare blått kort. Men de är ett undantag. De flesta landsting ligger på ungefär ett blått kort per invånare. Sex landsting gav ut färre än ett kort per invånare, varav Jämtland är sämst. Där fick bara tre personer med psykiska funktionsnedsättningar blått kort, alltså mindre än en per invånare. Det är en piss i Mississippi. Tre personer speglar inte behovet av antalet personer som behöver billigare tandvård. Psykiskt funktionsnedsatta är den grupp med sämst ekonomi av alla. De är tvungna att ta läkemedlen och då borde de få hjälp av samhället. Det räcker inte att säga att de borde sköta sina tänder för det hjälper inte alltid, eftersom det ofta är läkemedlen som orsakar problemen, säger Jimmie Trevett, förbundsordförande i RSMH. Inte heller tandvårdens högkostnadsskydd, som gäller för alla oavsett om du har funktionsnedsättning eller ej, har nått de personer som bäst behöver billigare tandvård. Det konstaterar Riksrevisionen i en utvärdering och skriver: Den höga graden av självfinansiering leder ofta till att personer med låga inkomster och stora tandvårdsbehov fortfarande har svårt att ta del av skyddet. Björn Klinge, professor och övertandläkare i parodontologi samt dekan vid Malmö högskola, tycker att hela tandvårdsreformen behöver ses över så att den ger stöd till de som verkligen behöver det. Det är en rättvisefråga. Vill vi ha ett samhälle där rättvisa och välfärd ska ges till alla kan vi inte utesluta vissa grupper, säger han. Han anser att dagens system är för komplicerat med en massa olika nivåer. I stället förespråkar han att tandvården förs in i Detta är en bilaga från RSMH, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa

7 hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd på sikt, eftersom tänderna är en del av hela kroppen och exempelvis kroniska inflammationer i munnen påverkar hälsan i övrigt. Men socialminister Göran Hägglund anser att det inte är realistiskt att införa tandvården i hälso- och sjukvården inom den närmsta framtiden, även om han som kristdemokrat tycker att tandvård borde omfattas i begreppet hälso- och sjukvård. Arlene Larsson blev beviljad Grönt kort inom tandvården när hon bodde i Göteborg. Men när hon flyttade till Stockholm, Småland och senare Skåne blev hon varken beviljad Grönt eller Blått kort, något som hon tänker strida för. Jag är väldigt angelägen om att tandvården inte ska vara något som är förbehållet vissa alla ska ha samma möjligheter till en god tandvård. Det var just därför vi genomförde tandvårdsreformen som inneburit en fördubbling av det statliga stödet. Nu utvärderar vi reformen för att se hur vi kan öka kunskapen om och användandet av det allmänna stödet bland alla grupper i samhället, skriver han i ett mejl. Text & foto: Anna Langseth Tre sätt att få billigare tandvård Särskilt tandvårdsbidrag (STB) Ett bidrag på 600 kronor/halvår från Försäkringskassan. Krav på läkarintyg och salivprov hos tandläkaren som bevisar muntorrhet. Salivprovet kan kosta runt 500 kronor, men bidraget gäller sedan i fyra år. De 600 kronorna går ut efter varje halvår och kan inte samlas på hög. Det särskilda tandvårdsbidrag kan kombineras med det allmänna tandvårdsbidraget (ATB) på kronor, som alla kan få oavsett funktionsnedsättning eller ej. Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning (Blått kort) Ger tandvård inom ramen för hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd. Gäller bland annat för personer med svåra psykiska funktionsnedsättningar som har stora svårigheter att sköta sin munhygien eller att genomgå tandvårdsbehandling. En läkare fyller i Läkarintyg vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning från Socialstyrelsen. Intyget skickas till den enhet som ansvarar för tandvården i landstinget eller regionen där man bor. Blått kort bör inte blandas ihop med så kallat Grönt kort eller Nödvändig tandvård, som finns sedan många år tillbaka och endast gäller för personer som bor på boenden eller har omfattande stöd i hemmet genom till exempel LSS. Högkostnadsskydd för alla vuxna Sedan 2008 finns ett högkostnadsskydd inom tandvården som gäller alla oavsett funktionsnedsättning eller ej. Du själv betalar för tandvårdskostnader som har ett referenspris på upp till 3000 kronor. Sedan ges ersättning från Försäkringskassan för 50 procent av kostnader som har ett referenspris mellan och kronor. Efter kronor ges 85 procent av kostnaden. Referenspriser är de priser som staten bestämt att tandvård normalt kostar. Om tandläkaren tar ut högre pris än referenspriset måste du betala mellan skillnaden också. En del tandvård finns inte med på referensprislistan överhuvudtaget, då måste du själv stå för hela kostnaden. Källa: TLV och Försäkringskassan Medföljer tidningen Revansch! nummer 3, 2014.

8 TANDVÅRDSREFORMEN VAD SÄGER POLITIKERNA? Oenighet råder bland partierna Tandvårdsreformen behöver göras om så att fler personer med psykiska funktionsnedsättningar får stöd, anser oppositionen. Men de borgerliga partierna är inte helt eniga. De borgerliga partierna är nöjda med tandvårdsreformen och anser att det har blivit bättre än tidigare för personer med psykisk ohälsa. Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet vill därför avvakta innan de gör några ytterligare förändringar, även om alliansen tillsatt en utredning som ska analysera hur delarna av reformen som gäller för alla ska förbättras och kunna nå fler. Kristdemokraterna däremot sticker ut. De vill redan nu att gränsen för att komma upp till tandvårdens högkostnadsskydd på kronor ska sänkas till kronor. Inga av de borgerliga partierna har några ytterligare konkreta förslag på hur tandvården bättre ska komma personer med psykisk ohälsa till del, men Kristdemokraternas kansli säger att de på sikt vill införa tandvården i hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd, något som visserligen motsägs av deras partiledare Göran Hägglund i föregående artikel. Kristdemokraterna och Moderaterna betonar också individens ansvar när det gäller att gå till tandläkaren regelbundet. Oppositionen å andra sidan är enig om att tandvårdsreformen behöver ses över eftersom hjälpen inte når personer med psykisk ohälsa och andra som behöver den mest. De vill också att tandvården ingår i hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd på lång sikt, även om det skulle bli dyrt. Till dess föreslår Socialdemokraterna en sorts abonnemangstandvård för personer med psykisk ohälsa som säkerställer regelbundna tandläkarbesök. Vänsterpartiet anser att det behövs en ny utredning för att avgöra vilka grupper som bör få Blått kort. Miljöpartiet tycker att personer med psykisk funktionsnedsättning behöver bättre stöd generellt, till exempel genom personliga ombud, som kan upptäcka behov och påminna om tandvård. Sverigedemokraterna anser att tandvården bör ingå i hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd. Anna Langseth /.../ De borgerliga partierna är nöjda och anser att det har blivit bättre än tidigare. Oppositionen å andra sidan är enade om att reformen behöver ses över eftersom hjälpen inte når personer med psykisk ohälsa. /.../ Är du år och har oavslutade studier? Kontakta i så fall oss! I projektet Unga som resurs i arbetslivet stödjer RSMH unga vuxna som på grund av psykisk ohälsa eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver hjälp med att lyckas i sina studier. Projektet är treårigt och drivs med stöd från Arvsfonden. Syftet är att underlätta för dig att få jobb. Kontakta: Annika Bostedt, projektledare annika.bostedt@rsmh.se Prenumerera på Revansch! Vill du läsa mer om psykisk hälsa och ohälsa? Bli då stödmedlem i RSMH eller prenumerera på Revansch så får du fem nummer årligen rakt ned i din brevlåda! Du är viktig för oss! [ ] Stödmedlemskap: 200 kr/år [ ] Prenumeration 195 kr/år Namn:... Gatuadress:... Postnummer och ort:... Telefon:... Skicka talongen till: RSMH, Marianne Uddenberg, Instrumentvägen 10, Hägersten Eller ring: Detta är en bilaga från RSMH, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa

9 »Vi vet att många blir stressade av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. De upplever att det blir jobbigt att inte veta om man har försörjning.«sjukförsäkringen behöver reformeras Dagens sjukförsäkring gör att personer med psykisk ohälsa mår sämre. Det är numera många experter enade om. Dessutom bygger hela systemet på ett feltänk. Folk får inte den hjälp de behöver för att komma tillbaks, säger Björn Johnson, statsvetare. Ungefär 50 procent av de som nått taket i sjukförsäkringen blir sjukskrivna igen inom ett år. Många av dem som återvänder mår dåligt och har fått nya sjukdomsdiagnoser. Vi vet att många blir stressade av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. De upplever att det blir jobbigt att inte veta om man har försörjning, det visar flera rapporter från Försäkringskassan, säger Ola Leijon, utredare och forskare på Inspektionen för socialförsäkringen. Stressen inför att hela tiden bli omprövad, och dessutom få sänkt ersättning blir alltså en ond spiral för personer med psykisk ohälsa, erfar många medlemmar i RSMH. Ett annat problem med dagens socialförsäkringssystem är att det är uppbyggt kring ett tankefel, anser Björn Johnsson, statsvetare, docent i socialt arbete. Systemet bygger på idén om att de galopperande sjuktalen som inträffade för drygt tio år sedan skulle bero på att socialförsäkringen skulle vara för slapp, att människor skulle luras eller vara lata och att läkarna skulle vara benägna att sjukskriva för lätt. Men det stämmer inte. Attityderna till sjukskrivning har inte ändrats, säger Björn Johansson. Den som tittar bakom siffrorna i statistiken ser i stället att ökningen av sjukskrivningarna berodde på att folk var sjukskrivna längre inte att det var särskilt många fler som var sjuka. Orsaken till att folk blev sjukskrivna längre tid var dels att kommuner, landsting och större företag slimmade sina organisationer, vilket gjorde det svårare att anpassa arbeten till personer som inte kunde prestera 100 procentigt. Dels drog politikerna in resurserna till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen resurser som hade använts för att hjälpa arbetsgivarna med arbetsanpassningen. Till exempel fanns tidigare anpassningsgrupper på många större arbetsplatser. Det var samrådsorgan där arbetsgivare, fack- förbund, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och företagshälsovården tillsammans löste frågan om hur en sjukskriven person skulle komma tillbaka till arbetslivet. Björn Johnson tycker att dagens socialförsäkringssystem behöver reformeras. Folk får inte den hjälp och de möjligheter de behöver för att komma tillbaks, säger Björn Johnson. Även Ruth Mannelqvist, professor i juridik vid Umeå universitet, är kritisk till dagens sjukförsäkring. Hon menar att den är rättsosäker. En orsak ligger i dess natur att bedömningen alltid ska vara individuell. Andra orsaker handlar om att lagen är otydlig och därför har Försäkringskassan gjort egna tolkningar, vilket i flera fall riskerar att strida mot lagen, enligt Ruth Mannelqvist. Jag tycker att lagstiftaren ska vara tydlig med att försäkringen ska ge ekonomiskt skydd vid sjukdom och inte bli en behovsprövad förmån där människor blir sjukare i processen, säger Ruth Mannelqvist. Text: Anna Langseth Foto: Free images/dima V Medföljer tidningen Revansch! nummer 3, 2014.

10 Karl-Peter trotsade oddsen Karl-Peter Johansson ansågs oförmögen att någonsin kunna arbeta. Men han motbevisade profetian. Med rätt verktyg och stöd har han nu jobbat i sju år. Det stärker mig som person, säger Karl-Peter Johansson. I tjugoårsåldern hade Karl-Peter Johansson svårt att komma till skott, kunde inte passa tider och var väldigt morgontrött. Hans psykiska ohälsa var så illa att han bedömdes som förvärvsmässigt invalid, som det hette på den tiden. I nästan nio års tid arbetstränade han eller gick på daglig sysselsättning. Men så kom vändpunkten. Karl-Peter Johansson gick med i ett hjälpmedelsprojekt som organiserades av bland annat RSMH. Han fick prova olika tekniska hjälpmedel, och hittade en klocka som skränar ordentligt på morgonen. Det var som rena julafton. Då blev jag hoppfullare, säger Karl-Peter Johansson. Senare fick han ytterligare hjälp med rutinerna, tack vare boendestöd och studier på en folkhögskola. Han började plugga och 34 år gammal blev han anställd med lönebidrag på Mediagruppen, ett kooperativ som först hade startat i kommunens dagliga verksamhet men sedan knoppades av. Här jobbar han med administration såsom att sortera inkommande post, kolla mejl och skriva protokoll. Det stärker mig som person att se att jag fixar det här. Och det är bra att få struktur på dagen och det sociala, säger Karl-Peter Johansson, som jobbar i sin egen takt på 50 procent. Företaget har även kontakt med en handledare från kommunen som de kan bolla arbetet med. Karl-Peter Johanssons tips till andra med psykiska funktionsnedsättningar är att ta steget ut i jobb i din egen takt och vara ödmjuk mot dig själv om vägen inte blir spikrak utan brokig. Text: Anna Langseth Foto: Mediagruppen / Lotta Tammi Tidsgränser en ond spiral Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivningar. Men trots att nästan fyra av tio sjukskrivna har en psykiatrisk diagnos fungerar reglerna i sjukförsäkringen dåligt för gruppen. Sjukskrivningsreglerna är utformade så att du efter 90 dagars sjukskrivning måste prova nya arbetsuppgifter hos din arbetsgivare om du inte kan gå tillbaks till ditt tidigare jobb. Klarar du inte det, kan du få ytterligare sjukpenning tills totalt 180 dagar gått. Då prövas din arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden. Enligt Lärarförbundet finns då risk att arbetsgivaren överväger uppsägning. Som längst kan du vara sjukskriven i två och ett halvt år, oavsett hur du mår och oavsett om samhället har gett dig någon hjälp med behandling, rehabilitering eller arbetsanpassning. Men många med psykisk ohälsa är inte redo att återgå i arbete när tidsgränserna inom dagens sjukförsäkring går ut, eftersom psykologiska och neurologiska undersökningar kan ta upp till två år att genomföra och rehabilitering och återhämtning är tidskrävande. De som fortfarande mår dåligt efter två och ett halvt år, men inte blir trodda, får hanka sig fram med stöd från anhöriga, miniminivåerna av aktivitetsstöd eller socialbidrag. Ett annat problem är att tidsgränserna är Detta är en bilaga från RSMH, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa

11 Fattiga liv Tanken är att försörjningsstöd ska vara en tillfällig lösning vid ekonomisk kris. Men många med svårare psykisk ohälsa lever på bidraget under lång tid. Det är ett liv i fattigdom, säger Jimmie Trevett, på RSMH. Personer med psykiska funktionsnedsättningar har i allmänhet en betydligt lägre disponibel inkomst än befolkningen i övrigt. Det visar en rad studier från bland andra Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån, SCB, enligt studien Minuskontot som Handisam gett ut. De med arbete har i genomsnitt lägre inkomst, men sju av tio arbetar inte utan är hänvisade till ersättningar såsom sjuklön eller försörjningsstöd. kopplade till stegvis sänkta ersättningsnivåer. Tanken är att det ska motivera individen att skaffa sig ett arbete, men brist på pengar är snarare något som förvärrar tillståndet för personer med psykisk ohälsa, eftersom knapp ekonomi skapar mycket oro och ångest. Ett annat dilemma med dagens sjukförsäkring är att många personer med psykisk ohälsa ofta har varierande arbetsförmåga. Förutom att Karl-Peter Johansson mår bra av att jobba vinner samhället på att en arbetslös person ges plats på arbetsmarknaden. Det räcker med arbete på 10 procent för att det ska bli samhällsekonomiskt effektivt, enligt rapporten Dörrarna stängs innan alla fått plats. I vissa perioder kan de arbeta mycket, men vid till exempel depressioner eller psykotiska skov blir det svårare att arbeta fullt ut. Källa: NSPH, lärarförbundet.se, Försäkringskassan och rapporten Minuskontot av Henrik Levinsson och Magnus Jiborn Försörjningsstödet är utformat som ett akut bidrag för en kortare tid, och ersättningen är därför väldigt låg. Tidigare gick det att få ett tillägg om du gick på försörjningsstöd under längre tid, men det har tagits bort. Lever du på försörjningsstöd under lång tid blir du i grunden fattig, säger Jimmie Trevett, förbundsordförande i RSMH. Samtidigt som personer med psykiska funktionsnedsättningar har låga inkomster har många också höga utgifter. Boendestöd är inte alltid avgiftsfritt, många har höga bostadshyror och vårdavgiften inom slutenvården kan innebära ekonomiska problem, om du ligger inlagd flera månader per år och samtidigt har en egen lägenhet. Att avstå vård av ekonomiska skäl var ungefär fem gånger så vanligt bland personer med psykiska funktionshinder som bland övriga, enligt SCB:s studie om hushållens ekonomi Personer med psykiskt funktionshinder avstod även från tandvård oftare än andra. Ekonomiska skäl var den vanligaste orsaken. Av dem som även hade insatser enligt socialtjänstlagen eller LSS, behövde ungefär 20 procent låna pengar till mat, enligt Socialstyrelsen. Anna Langseth Medföljer tidningen Revansch! nummer 3, 2014.

12 REHABILITERING VAD SÄGER POLITIKERNA? Rehabilitering är viktigt Alla riksdagspartier betonar vikten av rehabilitering för att personer med psykisk ohälsa ska kunna återgå i arbete. Men medan de borgerliga partierna vill behålla den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, vill oppositionen avskaffa stupstocken. i ovisshet är värre, skriver Centerpartiet. Om personen är fortsatt sjuk efter två och ett halvt år har hon möjlighet att återgå till sjukförsäkringen, eller få sjukersättning, i fall Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen bedömer arbetsförmågan för låg, anser alliansen tillsammans med Sverigedemokraterna. /.../ Kristdemokraterna sticker ut med att de tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet skrivningsnivåer. /.../ Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill allihop att samarbetet kring rehabiliteringen måste förbättras mellan arbetsgivare, olika myndigheter och facket. Dessutom driver de att tidsgränserna i sjukförsäkringen görs om, så att de garanterar rehabiliteringsinsatser, snarare än pressar individen. De vill också avskaffa den bortre tidsgränsen på två och ett halvt år, eller stupstocken som Socialdemokraterna kallar den. Men de borgerliga partierna håller inte med. Det är dags att bli tydlig och inte medverka till beslutsvånda. ( ) Att sväva Men i övrigt nämner allianspartierna också vikten av rehabilitering. Bland annat har regeringen gett Försäkringskassan i uppdrag att särskilt titta på möjligheterna till rehabilitering för personer med lindriga eller måttliga psykiska besvär. Centerpartiet har som ensamt borgerligt parti drivit frågan om så kallad för-rehabilitering, en metod som har utarbetats på folkhögskolorna och som har gett goda resultat för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Men för-rehabiliteringen har inte fått någon långsiktig finansiering från staten, vilket lett till att en del folkhögskolor lagt ned dessa utbildningar. Kristdemokraterna sticker ut med att de tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet vilja ha flexiblare sjukskrivningsnivåer. I stället för att du måste vara sjukskriven 25, 50 eller 75 procent ska du kunna jobba till exempel 10 eller 60 procent. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill höja ersättningsnivån i sjukförsäkringen till 80 procent. Miljöpartiet vill införa ett helt nytt trygghetssystem, där både sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen ingår i samma försäkring. Anna Langseth