BL ADE T 02#2010. Tandvård på väg MITTEN. j Patientsäkerhet j Centrum j Rådgivningsteamet j Cancerplan j Nutrition

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BL ADE T 02#2010. Tandvård på väg MITTEN. j Patientsäkerhet j Centrum j Rådgivningsteamet j Cancerplan j Nutrition"

Transkript

1 En personaltidning för oss i landstinget KronobErg BL ADE T 02#2010 Tandvård på väg MITTEN j Patientsäkerhet j Centrum j Rådgivningsteamet j Cancerplan j Nutrition j Medicinska kommittén j Tandvårdsbussen j Kallelser j Folkhälsorapporten j Magnetkameror j Forskning och utveckling j Fetma j Val j Sjukhuskyrkan BLADET NR 2 #

2 val i livet Livet är fullt av val. Och de verkar bli allt fler med tiden. I ungdomen (som utspelade sig på 1970-talet) kunde man fortfarande förstå uttrycket som en åsna mellan två hötappar Aftonbladet eller Expressen, ICA eller Konsum, Askelyckan eller Skåres, typ. Jag vill minnas det som ganska okomplicerat. Hur som helst måste det ha varit mycket färre val på den tiden. Vi hade ATP till alla, tågen kördes av SJ, Posten och Televerket skötte sina bitar och Skolöverstyrelsen tog hand om utbildningen. nu är det som om allting exploderar när man ställs inför ett val, dels ska man ta ställning i varenda skeende, dels finns det så många valmöjligheter. Vilken skola ska barnen gå i? Vilken vårdcentral ska vi välja? Hur gör vi med pensionerna? Telefonen? Teven? Lånen? Försäkringarna? Elen? Nu hörde jag att vi, när det är dags, även ska välja hemtjänst och äldreomsorg. Och häromdagen var jag tvungen att välja webbläsare! Åt vilket håll man än vänder sig har man alltid ändan bak De medvetna val jag gjort har nästan alltid följts av känslan att ha blivit lurad. Kunde jag valt något bättre? Så därför är det kanske inte så konstigt att mina val allt som oftast blir en blandning av bananskalsprincipen och slumpen. men valfrihet är också härligt på många sätt. Om galoscherna inte passar är det bara att kliva ur. Jag tänker inte kämpa för att Telenor ska ta sitt förnuft till fånga och skicka en fungerande box. Jag väljer någon annan haha, jag överger er! Men den riktiga vällusten över hämnden vill inte infinna sig, de stora bolagen verkar inte bry sig. Ingen ringer och vill ha mig tillbaka Åt vilket håll man än vänder sig har man alltid ändan bak de medvetna val Jag gjort har nästan alltid följts av känslan att ha blivit Lurad. kunde Jag valt något bättre? några som däremot verkar vilja ha min gunst är de politiska partierna! För snart är det dags söndagen den 19 september får vi utnyttja våra demokratiska rättigheter och lägga vår röst på vad vi vill. Då kan det handla om något så enkelt som höger eller vänster (lite som förr i tiden). Det finns också möjlighet att välja något så kallat tvärpolitiskt parti, med olika intressefrågor för till exempel pensionärer, sjukvård, jämställdhet, invandring, Internet, Kalle Anka och glöm inte bort att välja till landsting och kommun också! Den stora uppmärksamheten brukar ju ligga på riksdagen, men för oss i Kronoberg, i kommunerna och i landstinget så är det minst lika viktigt med valen till fullmäktige. Som anställda och som medborgare blir vi direkt berörda av vad våra förtroendevalda bestämmer. Så ta reda på fakta. Och välj! Själv ska jag försöka göra det rätta valet KaTaRiNa lundquist 2 BLADET NR 2 # 2010

3 Barnoch kvinnocentrum Akutcentrum Medicinskt servicecentrum Ledningsgruppen och styrgrupper Servicecentrum Kirurgicentrum Medicincentrum Primärvårdsoch rehabcentrum Psykiatricentrum Tandvårdscentrum landstingets nya centrumorganisation 5 Tandvårdsbussen kommer 16 Själavårdare på sjukhuset Bättre vård med anmälningar 5 7. Ny organisation tar form Stöd i hemmet 12. Framtidens cancervård 13. Ökad matlust 14. Medicinsk utveckling 15. läkemedelsrådgivning Tandvård i bussen BL ADE T Bladet är en personaltidning för anställda i landstinget Kronoberg och kommer ut med fem nummer om året. Bladet är en fri, partipolitiskt och fackligt neutral tidning. Redigering och nyhetsvärdering sker efter journalistiska principer, och följer de etiska regler som finns för press, radio och TV. ansvarig utgivare ingrid Persson [ingrid.persson@ltkronoberg.se] adress: Bladet, landstinget Kronoberg, Box 1223, Växjö E-post: bladet@ltkronoberg.se Fax: redaktör Katarina lundquist, [katarina.lundquist@ltkronoberg.se] redaktionskommitté ingrid Persson (ansvarig utgivare) anita Åkesson (ledningsrepr) Mirtha Chabay (SKTF) Rickard Johansson (Kll) dan lundkvist (Kommunal) Gunilla Johansson (Vårdförbundet) Katarina lundquist (redakör) omslagsfoto: Hans Runesson tryck: Prinfo, Malmö issn: Upplaga: ex distribution: Posten Nästa nummer kommer i september. Manusstopp fredagen den 3 september. detta nummer är presslagt den 4 juni. innehållet i tidningen får gärna citeras om källan anges. bladet finns också som taltidning. Vill du ha ett ex? E-posta till bladet@ltkronoberg.se eller ring Kallelser ett ansikte utåt undersökt hälsoläge Modern vård med nya kameror Katarina ny chef för Fou Se upp med solen Handlingsplan mot fetma Runt om dags att ta parti Conny och Gud Tårta för gympa Kryss BLADET NR 2 #

4 fler anmälningar ger ännu säkrare vård vågar du göra en anmälan när du märker att något på din avdelning inte fungerar? eller om du upplever att rutinerna innebär risker för patienterna? THoMaS lissing Patientsäkerhet är ett ämne som det pratas allt mer om. Den omfattande säkerhetskulturenkäten som skickades ut till alla avdelningar i Landstinget Kronoberg i höstas hade syftet att både ställa frågor och väcka medvetenhet i ämnet. Inger Henningsson, vårdutvecklare på hälso- och sjukvårdsavdelningen, håller som bäst på att sammanställa svaren och har redan gjort en första analys. Vi har fått en bra grund att stå på för framtiden, menar hon. Svarsfrekvensen var det lite sisådär med. Av alla de enkäter som skickades ut har bara 51 procent returnerats ifyllda. Men Inger är inte missnöjd. Patientsäkerhet är kanske ett svårt ämne att svara på, och dessutom var detta den första enkäten. tre förbättringsområden Enkäten är nationell, men Kronoberg är det första landsting som valt att skicka den till samtliga avdelningar. Det gör att det inte finns så mycket referensmaterial att jämföra med. Även om den inte bjudit på några direkta överraskningar kan Inger Henningsson redan nu se tre områden som man behöver stödja och arbeta med. Man måste öka rapporteringen, säger hon. Den delen måste man få att fungera i verkligheten när det händer något avvikande i vården. En viktig förutsättning för att det ska kunna ske är förstås att de anställda känner stöd från sin ledning. Flera kommentarer i enkäten visar att man är orolig för att bli utpekad. Man kan också känna sig som en angivare om man rapporterar något någon annan gjort. Eller så har man helt enkelt inte tid för rapportering, säger Inger. Ett tredje område är kommunikationen mellan avdelningarna. Det är mycket information som ska följa med och tolkas när man lämnar patienter mellan avdelningarna, vilket ger utrymme för misstag, berättar Inger. UtrEda varför Att det blir fel ibland är inget konstigt, intygar chefläkare Styrbjörn Östberg. Han har tillsammans med sina kollegor jobbat med både den nationella säkerhetsplanen och landstingets egen. Han menar att en person inom vården kan behöva fatta hundratals stora som små beslut om dagen, och att det då vore osannolikt om alla blev rätt. Patientsäkerhetsplanen är därför inte till för att sätta dit någon. Vi ska utreda varför, och inte vem. Man kan kanske hitta systemfel som gör att folk hamnar i situationer där de gör fel. Ofta är det ju en brist på kommunikation. Man tror att andra uppfattat vad man sagt, eller tar det för givet. Länge var Lex Maria en ren strafftillsyn. Det är först under de senaste tio åren har man börjat inse hur farlig vården faktiskt kan vara, säger Östberg. I dag görs fler ingrepp än tidigare, och på allt äldre personer, vilket ökar riskerna. Dessutom är dagens läkemedel farligare. Men även specialiseringen inom vården är en källa till missförstånd. Förr kunde fyra eller fem personer var inblandade i en bypass-operation, säger Östberg. I dag finns kanske åttio människor bakom. Arbetet med att ta fram en plan för patientsäkerheten är en angelägen uppgift Ökad mängd anmälningar är ett gott tecken. En verksamhet med många Lex Maria-anmälningar är förmodligen säkrare än en med få, menar chefläkare Styrbjörn Östberg. FoTo: HaNS RuNESSoN inom vården, och den kommer ständigt att vara under aktualisering. Den nya lagen om patientsäkerhet kräver tydligare planering och uppföljning, då det i första hand är ansvarsfrågan som ska utredas, inte den enskilda personen. Säkerhetskulturen är ett övergripande synsätt, menar Östberg. Det är medvetenheten som möjliggör en förändring. Det handlar om att identifiera problem, våga säga ifrån och därigenom förebygga risken att de upprepas. Östberg menar därmed att den ökade mängden anmälningar de senaste åren bara är ett gott tecken. Det behöver inte betyda att det sker fler incidenter, utan att medvetandet om riskerna är större, säger han. En verksamhet med många Lex Maria-anmälningar är förmodligen säkrare än en med få! j 4 BLADET NR 2 # 2010

5 Nya centrumorganisationen är igång Verksamheten tar plats i landstingsledningen den 1 juni fick vi en ny organisation i Landstinget kronoberg, när verksamheten samlades i nio länsövergripande centrum. den nya organisationen ska göra det lättare att se helheten i länets sjukvård, att utveckla kvaliteten, att arbeta mer långsiktigt och att tydligare sätta patienten i fokus. Med den nya centrumorganisationen är tanken att vi mer långsiktigt ska kunna planera utvecklingen inom vårt landsting. Det gäller såväl den medicinska utvecklingen som utveckling av verksamheten och en långsiktigt hållbar ekonomi, säger landstingsdirektör Börje Lindqvist. Vi får andra förutsättningar att arbeta med kvalitetsfrågor, att öka kunskapsstyrningen och att samverka. Det tydligare länsperspektivet ökar också möjligheterna att få tillräckligt många patienter, så att vi kan erbjuda tillräckligt god vårdkvalitet och patientsäkerhet. ökat fokus på patienten En viktig utgångspunkt för den nya organisationen är att få en tydligare koppling mellan politisk ledning, koncernledning och verksamhet. Ett sätt att nå det målet är att verksamheternas representanter centrumcheferna finns med i landstingets ledningsgrupp. Jag tror att frågor som konkret rör verksamheten och patienterna får en annan dignitet när centrumcheferna sitter i ledningen, säger landstingsdirektör Börje Lindqvist. Jag hoppas att centrumorganisationen kan hjälpa oss öka fokus på patienten. Den nio centrumen är: Akutcentrum Barn- och kvinnocentrum FoTo: HaNS RuNESSoN Jag hoppas att centrumorganisationen kan hjälpa oss öka fokus på patienten. Börje Lindqvist, landstingsdirektör Kirurgicentrum Medicinskt servicecentrum Ortopedicentrum Primärvårds- och rehabcentrum Psykiatricentrum Servicecentrum Tandvårdscentrum På nästa sida presenteras de nya centrumcheferna BLADET NR 2 #

6 JörgEn tagesson, akutcentrum Utbildad skötare inom psykiatrisk vård, sjuksköterskeutbildning och specialistutbildning inom anestesisjukvård, vårdlärarutbildning och forskningsmetodik samt flera ledarutbildningar. chef inom akutsjukvården sedan många år tillbaka. Vad var det som lockade dig med jobbet som centrumchef? En intressant och spännande utmaning! Jag tycker (nästan) alltid att det är stimulerande med nya förutsättningar, nya lägen inspirerar. Möjligheten att vara med och påverka framtiden lockar. Även om jag stormtrivts med jobbet som verksamhetschef för akutkliniken och med alla medarbetarna där, kändes det helt naturligt att söka arbetet som chef för akutcentrum. Vilka fördelar ser du med en organisation av det här slaget? Verksamheten representerad i koncernledningen. Minskat avstånd till våra förtroendevalda. Men det löser sig inte av sig själv. organisationen ger förutsättningarna, men vi måste alla hjälpas åt att förverkliga intentionerna. lennart månsson, medicinskt servicecentrum teknisk ingenjör i grunden som studerat kemi, marinbiologi och miljövård. arbetat som medicinteknisk ingenjör i Kristianstad läns landsting. Utlandsuppdrag för sida i Zambia, tanzania och förenade arabemiraten som lärare och tekniker. för närvarande medicintekniker i ljungby. Vad var det som lockade dig med jobbet som centrumchef? Möjligheten att få vara med och påverka i en redan beslutad förändringsinriktning. att inte enbart arbeta med detaljer utan få jobba utifrån ett helikopterperspektiv. Frågor som hur vi ska försörja vår organisation med erforderlig kompetens, hur vi skapar en miljö som patienterna tycker är positiv och att få personalen att tycka om att gå till jobbet ska bli intressant att arbeta med. det handlar inte enbart om att ha bekväma stolar utan om att hitta en glädje i arbetet. lyckas vi få personalen att trivas så blir det lättare att rekrytera och att behålla medarbetare. Vi har en bra utgångspunkt därför att vi jobbar med något i grunden positivt, något som är bra för människor. Vi måste också våga prova nya idéer för att få det bättre. dessutom tycker jag att det ska bli roligt att få vidga kontaktytorna. Vilka fördelar ser du med en organisation av det här slaget? När det gäller organiseringen av Medicinskt Servicecentrum tycker jag att det är bra att man samlar verksamheter av samma karaktär. internt får vi ett bättre forum för att fråga och därmed utveckla varandra. utåt, mot dem som ska få servicen, blir det en annan tydlighet. När det gäller omorganisationen i sin helhet ser jag en fördel i ett närmande mellan verksamheten och styrningen. Verksamheten kan på ett annat sätt förse politikerna med mer detaljkunskaper genom att de kan ställa frågor direkt till sakkunniga. det blir ett korsvis lärande. Nu måste vi vårda det här nya och ta möjligheterna. det här är som ett oskrivet blad och det blir en helt ny roll för mig. annika HUll laine, barn- och KvinnocEntrUm Utbildad specialistsjuksköterska, magisterexamen i ledarskap och pedagogik. chef och ledare på olika nivåer inom olika landsting, senast länschef för akutsjukvården i västerbottens läns landsting. Vad var det som lockade dig med jobbet som centrumchef? Jag är oerhört intresserad av ledarskap och verksamhetsutveckling, och brinner för att kunna påverka organisationen på ett sätt så att vi använder all tillgänglig kunskap och kompetens så effektivt som möjligt så att den vård vi levererar till patienten alltid är av bästa kvalitet. att få möjlighet att arbeta som centrumchef ger mig en faktisk möjlighet att påverka utvecklingen. Vilka fördelar ser du med en organisation av det här slaget? Fördelen med centrumorganisationen är att organisationen får kortare beslutsvägar då strukturen blir plattare. det ökar förutsättningarna för att verksamhetens uppdrag tydliggörs som ska leda till effektivare resursanvändning med en förbättrad arbetsmiljö. per-henrik nilsson, medicincentrum per Henrik tog examen som läkare 1987, gjorde därefter sin at-tjänst i växjö och är numera specialistutbildad i internmedicin och njurmedicin. Han har även varit studierektor för at och st läkare, och sedan 2004 har han varit verksamhetschef på medicinkliniken i växjö. per-henrik är också djupt engagerad i linneaprojektet och arbetet med att förbättra vård- och omsorgsnätverket kring de äldre multisjuka patienterna. Vad var det som lockade dig med jobbet som centrumchef? utmaningen att försöka få till något riktigt bra för patienterna och våra medarbetare i Kronoberg. Vilka fördelar ser du med en organisation av det här slaget? Sammansättningen i ledningsgruppen med kontaktytor mot alla verksamheter i landstinget. Medicincentrum kommer att ge goda möjligheter att göra bra saker för patienterna i Kronoberg och säkerställa en god vård med ett gott värde för kronobergarna. Viktigt för oss alla är att vi samarbetar enligt mottot en för alla, alla för en, alla för patienterna. 6 BLADET NR 2 # 2010

7 Ewa alteborg, primärvårds- och rehabcentrum Ewa är i grunden sjuksköterska och har främst arbetat inom akutsjukvård. Hon är även vårdlärare och har flera poängutbildningar inom området ledning och styrning. Har varit vårdenhetschef inom geriatrisk rehab och vårdutvecklingschef i värnamo. i Kronoberg har hon jobbat som verksamhetschef inom primärvården och nu senast som chef för primärvården. Vad var det som lockade dig med jobbet som centrumchef? det kändes som om jag just kommit igång med jobbet som primärvårdschef, och ville helt enkelt fortsätta. Jag tycker om att vara med och påverka. dessutom finns det massor med goda medarbetare inom primärvårds- och rehabcentrum. Vilka fördelar ser du med centrumorganisationen? Primärvården har ju sett ut så här länge. det ger en bättre helhetssyn, och förhoppningvis mer ansvar för helheten inte bara försvar av egna intressen. detta är ett litet landsting med begränsade resurser, och vi måste samarbeta. Förhoppningsvis blir kärnverksamheten tydligare i ledningen av landstinget. KJEll grahn, psykiatricentrum via en socionomutbildning och arbete som ekonomichef i dåvarande södra sjukvårdsdistriktet, flyttade Kjell grahn tillsammans med sin familj till växjö. sedan dess har han varit landstinget Kronoberg trogen och listan över uppdrag inom organisationen kan göras lång. Vad var det som lockade med jobbet som centrumchef? att tillsammans med den högspecialiserade psykiatrivården och allmänpsykiatrin fortsätta utveckla vården, inte minst tillsammans med den kommunala delen av hälso- och sjukvården. Vilka fördelar ser du med en organisation av det här slaget? den stora fördelen är att vi tillsammans och på ett bättre sätt kan hålla samman vårt vårdutbud till brukare och patienter. det ger också bättre förutsättningar för att kunna samarbeta på ett mer systematiskt sätt med andra landsting och vårdföretag. Jag tror också att detta arbetssätt har framtiden för sig inför kommande regionbildningar. KaJsa mia HolgErs, KirUrgicEntrUm Kajsa mia är läkare i botten och specialiserad inom områdena öron-näsa-hals samt hörsel och balansrubbningar. som professor vid hälsohögskolan i Jönköping och genom sitt tidigare arbete som fou-chef i varberg, har hon även bred erfarenhet av klinisk forskning. Vad var det som lockade dig med jobbet som centrumchef? Jag brinner för kvalitetsförbättringar och patientnära forskning. i landstinget Kronoberg verkar man ha tagit ett helhetsgrepp när det gäller förbättringar och förändringsarbete, vilket känns spännande. Närheten till linneuniversitetet är såklart också lockande. Vilka fördelar ser du med en organisation av det här slaget? Jag tror att centrumorganisationen skapar förutsättningar för samarbete mellan verksamheter och därigenom kan även gränserna för patienterna suddas ut allt mer. Goda förutsättningar att arbeta vidare med viktiga frågor som kvalitet, tillgänglighet och bemötande. petra larsson, servicecentrum studerat vid personal och arbetslivsprogrammet i lund i tre år. arbetat inom hemtjänsten. Jobbat som gruppchef på ikeas distributionscentral i älmhult och sedan driftområdeschef med ansvar för sju gruppchefer. ställföreträdare för distributionscentralens chef. Vad var det som lockade dig med jobbet som centrumchef? Tjänsten lät hur spännande som helst! den är en jättestor utmaning för mig. det är roligt att få jobba med vården. det är så fantastiskt mycket gott som sker i vården. Nu jobbar jag ju inte direkt i vården men är ändå en del i det. de verksamheter som ingår i mitt centrum är så intressanta och varierade. Jag kände att det var dags att ta nästa steg i karriären. Här i landstinget har jag fler medarbetare, det är en stor organisation med olika verksamheter. det är intressant att arbeta med att få samman dessa verksamheter. det är så lätt att man bara ser olikheterna. Jag jobbar på att vi istället ska se likheterna - att vi alla är en stödfunktion. Vilka fördelar ser du med en organisation av det här slaget? att få kopplingen mellan politiken, ledningen och verksamheten. Förändringen innebär att man plattar till organisationen, gör den mindre hierarkisk. det gör att vi får in vårdkunnandet på högre nivå. Vi får jämnstora, hanterbara centrum som är uppdelade efter verksamhet. Gränsdragningarna är logiska. annika KaHlmEtEr, tandvårdscentrum arbetat som tandläkare sedan 1980, i vislanda, moheda, alvesta och sedan tingsryd innan hon blev klinikchef i moheda. Efter några år som ställföreträdande blev hon tandvårdsdirektör Vad var det som lockade dig med jobbet som centrumchef? Tandvårdscentrum är ett av två centrum som redan fanns och jag ser inga större skillnader rent organisatoriskt för tandvårdens del. Tjänsten som centrumchef är också en naturlig fortsättning på min tidigare tjänst som tandvårdsdirektör. Vilka fördelar ser du med en centrumorganisation? det är en svår fråga. om vi lyckas få till ett bra samarbete mellan centrumen tror jag att det kan bli bra. Tandvården skiljer sig en del från den övriga hälsooch sjukvården, då vi är mer självfinansierande. BLADET NR 2 #

8 Rådgivningsteamet fyller tio år Med uppdrag att lindra i år firar onkologens rådgivningsteam tio år, ett arbetslag med uppdrag att underlätta sista tiden för svårt sjuka som vårdas hemma. den viktigaste uppgiften är att samtala och lindra. TExT: anneli WiRdENÄS FoTo: HaNS RuNESSoN 8 I rådgivningsteamets dagliga arbete ingår att ge smärtlindring, dropp och blodtransfusioner men allra viktigast är samtalet. Patienter och anhöriga får möjlighet att prata om sin oro och undran inför det oundvikliga. Ibland handlar det om grubblerier från yngre personer som inte känner sig färdiga med livet. Med teamets personal får de tala om döden som något självklart och naturligt. Tryggheten de utstrålar hjälper långt de har varit med om det här förut. Hur klarar man då att varje dag möta döende människor och deras anhöriga, att ta emot all sorg, oro och smärta? När frågan ställs hörs ett värmande skratt från rummet intill. Du hör! Vi har stark gemenskap i gruppen, vi skrattar mycket och fungerar bra ihop. Och så har vi alla ett intresse för det vi jobbar med, det är viktigt. gör skillnad De tvingas ofta balansera mellan professionell omsorg och privat närhet. Man måste vara trygg i sig själv eftersom man möter patienter i så tuffa situationer. Ibland är det lätt att identifiera sig med dem som är i ens egen ålder eller som ens föräldrar eller barn. Man orkar inte ha sorg flera gånger i veckan, därför är det nödvändigt med ett visst avstånd. Samtidigt måste BLADET NR 2 # 2010 Rådgivningsteamets Birgitta Stennert, Helena Carlsson, Jenny-Ann Johansson, Eva-Karin Nilsson, Anette Ahlin samtalar om veckans arbete. våra patienter och deras anhöriga få känna närhet och att vi satsar på dem. Det mest givande med det här jobbet är att vi kan göra skillnad, att vi lindrar smärta och ångest. Det handlar om konkret sjukvård. Alla har de har lång erfarenhet av att arbeta med cancerpatienter och vet vad som händer i sjukdomens alla faser. De kan därför underlätta för sina patienter att leva ett så gott liv som möjligt, den tid de har kvar. Teamet ser till att de får tillgång till läkemedel även för besvär som förväntas komma. Det är en styrka att vi kan ligga steget före, det här är ju en patientgrupp som inte har tid att vänta på lindring. Samarbetet med distriktssjukvården är avgörande, det gör att patienterna kan få hjälp och lindring dygnet runt. Hembesöken görs därför tillsammans med en distriktssjuksköterska i respektive kommun. behövs fler Ingen i rådgivningsteamet arbetar hundra procent. Man behöver en dag för att återhämta sig, förklarar de. Det finns inte heller resurser till det, just nu. Utöver två läkare och sex sjuksköterskor har teamet en kurator på halvtid och en sekreterare på 30 procent. Eftersom de har hela länet som sitt arbetsfält handlar jobbet även om att stötta såväl patienter, anhöriga som distriktssjukvården via telefon. Antalet patienter brukar fortlöpande vara mellan 50 och 70. Vi skulle behöva vara några till, främst läkare och kuratorer. Vi är alldeles för få som det är nu. tror på UtvEcKling Mycket har hänt under de tio år som rådgivningsteamet har funnits och de tror att verksamheten kommer att utvecklas vidare. Det finns ett stort behov av vård och stöd i hemmet, även för patienter med andra svåra sjukdomar, så vi kommer säkert att bli fler i teamet framöver. De hoppas också få tillgång till ett antal palliativa slutenvårdsplatser för att en kort tid kunna ta in patienter vid behov, för insatser som inte går att göra i hemmet. j

9 Rådgivningsteamet på hembesök Berit vill vara hemma så länge det går Sjuksköterskan Helen Runesson och läkaren Nils Svensson är på hembesök hos Berit och Carl-Magnus Östman. det är onsdag strax före nio. sjuksköterskan helen runesson och läkaren nils svensson från rådgivningsteamet är på väg till dagens första hembesök. vi pratar alltid ihop oss innan, för att vara bättre förberedda: vad ska vi göra, hur tänker vi? TExT: anneli WiRdENÄS FoTo: HaNS RuNESSoN Det är till Berit Östman och hennes make Carl-Magnus Östman i Växjö de är på väg. Ett par gånger om året möter rådgivningsteamet patienter med en smärta som de vanliga preparaten inte rår på. Så är det för Berit Östman och det är nu angeläget att hitta en alternativ smärtlindring. Paret bor i ett trivsamt radhus på Hovshaga. Vardagsrummet utmärks av stora fönster, en fantastisk ormbunke, en soffgrupp och ett stort antal böcker. De är båda engelsklärare, numera pensionerade. Berit Östman är en skör dam, lång som Läget är nu kan Jag bara vara ett moraliskt stöd, och så ger Jag smärt- Lindrande plåster var tredje dag. Carl-Magnus Östman, make till Berit Östman BLADET NR 2 #

10 och smal och med kloka ögon, maken Carl-Magnus, engagerad och trygg, ett viktigt stöd förstår man. trygghet Alla har sina bestämda platser i soffgruppen när teamet kommer på besök. I vanliga fall skulle distriktssjuksköterskan också ha varit med, men är förhindrad av en utbildning. För mig är det en jättetrygghet att ni kommer hit, säger Berit. Jag visste inte om att det fanns den här möjligheten till stöd. Vi kan prata om allt med varandra. För mig betyder det mycket att få vara hemma så länge det går. Carl-Magnus håller med. Rådgivningsteamet betyder ofantligt mycket för oss. Enkelheten i att samma människor möts hela tiden, att man vet vem man pratar med. samtal Hustrun Berit är tålmodig, tycker han. Inte alltid, säger hon. Ibland gör det så väldigt ont. Vissa dagar är värre än andra. Smärtan väcker henne allt oftare om nätterna och hon har börjat må illa. Den här natten var hon uppe vid tre och löste korsord. Lite trivsamt mitt i eländet, tillägger hon godmodigt. Berit tar sig för sidan och beskriver sin smärta: Det är som om en taggtråd ligger ihopknycklad inuti mig. Vad tänker du då när du har så ont, undrar Nils. Då önskar jag att det ska ta slut. Att jag hade ett fönster att hoppa ut igenom. Jag är rädd för att jag kommer att få mer och mer ont. Det blir fint samtal om stort och smått. Helen och Nils väljer orden omsorgsfullt, talar med lugnande, trygga röster. Nils har förslag på ett nytt sätt att stilla smärtan, med hjälp av ryggbedövning. Fast då skulle känseln i benen försvinna. Det är inget som tilltalar Berit eftersom hon fortfarande orkar ta sin dagliga promenad ihop med Carl-Magnus. Så länge jag kan ta mig fram vill jag göra det, säger hon. Kanske senare, om det behövs. KroppEn behöver vila De tio tabletter kortison som Berit tar varje dag visar sig inte vara till så stor nytta, de har istället skapat hudproblem och muntorrhet och ska därför minskas ner med hälften, bestämmer Nils. Istället vill han sätta in ett snabb- och korttidsverkande sömnmedel som Berit kan ta när hon vill komma ifrån smärtan. Kroppen behöver vila sig ibland, man får inte glömma bort det. Det skönt att kunna komma ifrån en stund. Han vill även prova en ny smärtlindrande medicin på Berit, fast besluten att hitta något som biter på hennes smärta. Den skulle hon själv kunna ta vid behov, via en pump som kopplas till kroppen. Genom ett knapptryck förs medicinen snabbt ut i blodet. Nils och Helen vill gärna prova effekterna av den med en gång. Om jag sätter en nål i armvecket så märker vi ganska snart ifall den hjälper dig, säger Helen. Du ska ju till frissan i dag, hur går det? undrar Carl-Magnus. Vad tänker du då när du har så ont? undrar Nils Svensson. Då önskar jag att det ska ta slut. Att jag hade ett fönster att hoppa ut igenom. Jag är rädd för att jag kommer att få mer och mer ont. 10 BLADET NR 2 # 2010

11 Känner du någon lindring, ännu? Nej, svarar Berit. Jag tror jag ska ge dig lite mer. Det kommer att gå bra, försäkrar de. Det finns en del praktiska problem med att ha en dosa kopplad till sin kropp hela tiden, bland annat risken att snava på natten, något som oroar Carl-Magnus. Skulle det vara så lyckligt att det hjälper får man försöka vänja sig vid det, tycker Berit. Ja, det är ju bara tekniska problem, tillstår hennes make. Distriktssköterskan kan också komma och ge smärtlindringen med en spruta om du vill, försäkrar Helen. Helen och Nils brukar alltid ta sig tid att prata enskilt med både patient och anhöriga. Det kan finnas saker som behöver dryftas, men som man inte vill belasta den andra med. Nils undersöker Berit i rummet intill, medan Helen och Carl-Magnus får lite tid ihop. När Nils är klar med undersökningen tar Helen sin sjukhusväska med sig in till Berit. Hon gör i ordning sprutan med den nya medicinen som ska provas. Helen tycker att Berits ådror har blivit hårda. Känner du någon lindring, ännu? Nej, svarar Berit. Jag tror jag ska ge dig lite mer. realistisk syn på döden Carl-Magnus och Nils sitter samtidigt i soffan och pratar. Carl-Magnus har tagit fram en stor kalender där han antecknar det senaste. De går igenom nya mediciner och doseringar. Som läget är nu kan jag bara vara ett moraliskt stöd, och så ger jag smärtlindrande plåster var tredje dag, säger han. Berit har varit sjuk sedan 2006 och har fått mer tid än de trodde. Det är nyttigt med en realistisk syn på döden, att inte skygga för den, tycker han. Vi har vant oss vid tanken. Helen är klar med medicineringen. Alla hoppas nu att den nya smärtlindringen ska hjälpa, så att Berit kan få lite ro. rådgivningsteamet betyder ofantligt mycket för oss. enkelheten i att samma människor möts hela tiden, att man vet vem man pratar med. Carl-Magnus Östman Det är dags att packa ihop och ta farväl för den här gången. Helen och Nils åker tillbaka till lasarettet för att förbereda nästa besök. Men först ska distriktssköterskan få rapport om läget, Berit Östmans journal ska fyllas i och en ny läkemedelslista skrivas. j BLADET NR 2 #

12 100 miljoner mot cancer Landstinget kronoberg har tagit fram en cancerplan för att långsiktigt utveckla cancersjukvården. satsningen sträcker sig fem år framåt och omfattar hela vårdprocessen, från förebyggande insatser till lindrande vård för svårt cancersjuka patienter. Med cancerplanen får vi förutsättningar att utveckla omvårdnaden och den lindrande vården för våra svårt sjuka patienter. Vi kommer att på ett effektivt sätt ta tillvara och utveckla både medicintekniska möjligheter och kompetensen hos våra medarbetare, säger landstingsdirektör Börje Lindqvist. Planen utgår ifrån den nationella cancerstrategin och utvecklingsarbetet inom södra sjukvårdsregionen och innehåller insatser inom följande sex områden: 1. Förebyggande insatser Bland annat ska stödet för att sluta röka utvecklas. Andra åtgärder handlar om att ändra solvanor, kontroller av hudförändringar och att följa nationella riktlinjer. 2. Organisation och struktur För att uppfylla kraven på god kvalitet kommer utvecklingen mot en tydligare uppgiftsfördelning mellan sjukhusen att fortsätta och en plan för att tillvarata personalens kompetens att tas fram. En gemensam skopienhet ska också bildas liksom särskilda vårdplatser för lindrande vård av de svårast sjuka. 3. Effektiva vårdprocesser Ett första steg blir att kartlägga vårdprocesserna för att sedan kunna effektivisera omhändertagandet och göra patienterna mer delaktiga i sin vård och behandling. Bland annat ska patienter med misstanke om cancer ska vara garanterade diagnos och påbörjad behandling inom 30 dagar. Likaså ska fler specialistmottagningar skapas. 4. Samverkan Landstinger Kronoberg ska bidra till utvecklingen av ett regional cancercentrum för kunskapsutveckling i Region Skåne. Tillsammans med Landstinget Blekinge ska vi också ta fram en strategi för kapacitet och kompetens inom cancervården. Resurser avsätt även för gemensam utbildning i lindrande vård tillsammans med länets kommuner. 5. Forskning och utveckling Forskningen ska utvecklas i samverkan med universitet och det regionala cancercentrumet. 6. Investeringar Ny medicinteknisk utrustning som kan bidra till effektivare behandling ska köpas in. Bland annat en tredje linjäraccelerator och brachyterapi för strålbehandling, utvecklad robotiserad kirurgi i samverkan med Blekinge samt ny PET- CT för säkrare cancerdiagnostik. j Bredare syn på tillgänglig information Landstingen i Kronoberg, Kalmar och Blekinge har gemensamt beslutat att lägga ner taltidningen Reflexen. I fortsättningen kommer de tre landstingen att producera inläst information som innehåller hushållstidningar, landstingskatalog och annan allmän information som produceras i tryckt form till länets medborgare. Det finns två anledningar till detta. Dels vill vi satsa på ett gemensamt utvecklingsarbete där vi breddar synen på anpassad och tillgänglig information. Det handlar om att se till alla målgruppers olika behov. Dels har behovet och efterfrågan av Reflexen minskat och vi vet att unga synskadade inte efterfrågar en taltidning utan själva vill söka den information de önskar, säger informationsdirektör Ingrid Persson. teknisk UtvEcKling Jan Karlsson är synskadad och jobbade med taltidningen under många år. Han tycker att det varit intressant att följa den utveckling som taltidningen har gjort, från rullband och kassett till cd och Internet. Reflexen har bidragit till att allmänbildningsnivån bland synskadade och läshandikappade har ökat och sedan tror jag att skivan varit ett trevligt sällskap för många. Jag har många roliga minnen, vi gjorde så fantastiskt många spännande reportage. Tiden på taltidningen var de roligaste åren i mitt liv, säger Jan Karlsson. j 12 BLADET NR 2 # 2010

13 på akutgeriatriska avdelningen är näringskontroll helt naturligt studier visar att så mycket som var femte patient inom den svenska akuta slutenvården är undernärd. de visar också att lika många äter för lite under sin sjukhusvistelse för att bibehålla en normal näringsnivå. på akutgeriatriska avdelningen i växjö är vikt- och näringskontroll en väl inarbetad rutin. genom att ta till en del småknep lyckas de också göra mat och dryck extra aptitlig för patienterna. MaTHiNa MÖlSTad Om patienten inte får i sig tillräckligt med näring påverkas hela vårdkedjan: man kan inte tillgodogöra sig tänkt behandling åtminstone inte lika bra, operationer kan tvingas skjutas upp och läkningsförmågan försämras. För att göra det lättare för vårdpersonalen att följa upp patientens vikt- och näringsstatus, finns nutritionsscreening med som sökord i Cosmic sedan början av året. Där kan man registrera patientens näringsstatus mer organiserat med hjälp av fasta frågor om BMI, viktförlust och förändrat ätbeteende, som en del i till exempel ankomstsamtalet, säger Camilla Svensson, dietist på akutgeriatriska avdelningen. del i de dagliga rutinerna Akutgeriatriska avdelningen är landstingets goda exempel när det gäller arbetet med nutrition. Vid senaste mätningen genomförde de nutritionsscreening på 80 procent av patienterna, till skillnad mot knappt 5 procent som är snittet för den övriga somatiska vården. Enligt Camilla finns det flera anledningar till deras framgång. Dels har ledningen varit tydlig från start med att nutrition är en viktig del i vården på avdelningen. Personalen har också en tydlig helhetsbild i arbetet kring patienten, men framförallt har de lyckats att göra registreringen av vikt och näring till en naturlig rutin på avdelningen. Istället för traditionella ronder har avdelningen teamkonferenser. Där träffas sjuksköterska, läkare, undersköterska, dietist, sjukgymnast och arbetsterapeut för att diskutera hur patienten mår och då är nutrition alltid ett av samtalsämnena. Utöver teamkonferensen genomför Camilla också en särskild nutritionsgenomgång under en vecka per år. Då följer jag upp dokumentationen runt patienterna lite extra. Jag kollar till exempel patientens in- och utskrivningsvikt, om det finns information om typ av kost och om nutritionsscreeningen är gjord, berättar Camilla. Under veckan gör även avdelningspersonalen en nattfastemätning för att se hur långt näringsuppehåll patienterna har över natten. något för ögat och smaklökarna Vad sägs om en näringsdrink med chokladsmak som serveras i ett fint drinkglas med lite färsk banan och vispad grädde? Eller skulle det kanske smaka bättre med en mix av olika smaker? Lena Karlsson är undersköterska och akutgeriatriska avdelningens egen bartender. Hon försöker öka patientens matlust genom att göra mat och dryck mer tilltagande för ögat och smaklökarna. Om patienten inte har aptit eller svårt att äta, kan det till exempel vara dumt att servera hela portionen på en gång. Att lägga upp maten lite snyggt på tallriken och göra näringsdryckerna lite festligare kan också hjälpa mycket, säger hon. Enligt Lena väger patienterna ganska ofta mer när de åker hem jämfört med när de kom till avdelningen. Och det är ju ett ganska bra kvitto på att våra ansträngningar ger resultat, avslutar hon. j Att göra näringsdryckerna lite festligare kan hjälpa till att öka aptiten. Nu finns nutritionsscreening som ett sökord i Cambio Cosmic, berättar Camila Svensson som är dietist på akutgeriatriska avdelningen. läs mer om nutritionsscreening på dietisternas hemsida: a-ö>dietistmottagningen eller kontakta avdelningens dietist. BLADET NR 2 #

14 består kommittén av personer med bred kompetens och geografisk spridning. Men avgörande är såklart den medicinska kunskapen, tillägger Stephan Quittenbaum, ordförande i läkemedelskommittén. Därför arbetar alla i gruppen även kliniskt eller med forskning. Konkret innebär medicinska kommitordförande i medicinska Kommittén Maria Albertsson, professor i onkologi de medicinska grupperna andningsorganens sjukdomar och hudsjukdomar ordförande: Jan-Åke Jönsson, barnoch ungdomskliniken barnmedicin ordförande: Martin Jägerwall, barnoch ungdomskliniken och barn- och ungdomshabiliteringen cirkulationsorganens sjukdomar ordförande: Peter Vasko, medicinkliniken Växjö Endokrina sjukdomar och njursjukdomar ordförande: Mats Roman, medicinkliniken Växjö folkhälsa ordförande: Sara Maripuu, Fou infektionssjukdomar ordförande: Katarina Hedin, vårdcentralen Tingsryd laboratoriemedicin ordförande: Göran Schedvin, klinisk kemi och transfusionsmedicin matsmältningsorganens sjukdomar ordförande: Kjell-Åke Jönsson, medicinkliniken Växjö och Fou nervsystemets sjukdomar ordförande: lars Svensson, medicinkliniken Växjö psykiska sjukdomar ordförande: anna Petersson, vårdenhet 11 vuxenpsykiatrin Kronoberg reproduktionsorganens sjukdomar ordförande: Fredrik liedberg, kirurgkliniken Växjö rörelseorganens sjukdomar ordförande: Birgitta arvidsson, vårdcentralen Tingsryd sinnesorganens sjukdomar ordförande: ingvar axelsson, ögonkliniken Växjö smärta ordförande: Sune Fredenberg, smärtrehab Kronoberg tandvård ordförande: Gunnel Håkansson lt Gemensam tandvård Kansliet tumörsjukdomar och blodsjukdomar ordförande: Susanne Bergenfelt, onkologkliniken Växjö äldre ordförande: olof Cronberg, vårdcentralen dalbo Stephan Quittenbaum är ordförande i landstingets läkemedelskommitté. Läkemedelskommittén har tillsammans med 16 medicinska grupper bildat medicinska kommittén. De stora områden som har diskuterats här under året är prevention och behandling av fetma, stroke och diabetes. oliktänkande värderas högt i medicinska kommittén medicinska kommitténs uppgift är att bidra med samordning och ledning av den medicinska utvecklingen i landstinget. de är ett stöd för både verksamheten och landstingsledningen. för att klara uppgiften krävs bred kompetens och ett mått av oliktänkande. Medicinska kommittén bildades för cirka två år sedan för att bredda perspektivet på de medicinska frågorna. Läkemedelskommittén, som har fokus på läkemedelsfrågor, bildade den medicinska kommittén tillsammans med 16 medicinska grupper som ansvarar för olika områden. För att kunna värdera de medicinska frågorna ur flera perspektiv text: MAthinA MölstAd foto: hans runesson 14 BLADET NR 2 # 2010

15 Läkemedelskommittén är ett värdefullt stöd för rättspsykiatrin En av läkemedelskommitténs uppgifter är att stötta den enskilda kliniken och vårdcentralen i deras läkemedelsarbete. För rättspsykiatriska regionkliniken har de varit en ovärderlig kontakt under flera år. MaTHiNa MÖlSTad Vi har haft läkemedelsfrågorna i fokus under en längre tid. Tillsammans med läkemedelskommittén stämmer vi av minst en gång per termin att vi använder de läkemedel som är rekommenderade i landstinget och att vi registrerar rätt i journalsystemet, säger Anita Åkesson, driftenhetschef på kliniken. Problemet är att mycket går på rutin och gammal vana när läkemedel skrivs ut, anser Bertil Frisdal, överläkare och rättspsykiater på kliniken. Det är ju lättare att skriva ut en medicin som man känner till sedan tidigare och som man vet hjälper. Därför är det bra att ha en nära kontakt med läkemedelskommittén som kan göra oss uppmärksamma på när det finns nya bättre läkemedel eller likvärdiga läkemedel till lägre kostnad. Han tycker också att de fortbildningar som läkemedelskommittén anordnar är värdefulla eftersom många av patienterna som vårdas på kliniken också har somatiska sjukdomar. Det är viktigt att vi håller oss uppdaterade. De senaste utbildningarna, i njurmedicin och diabetesbehandling, är till exempel nyttiga för oss. nytt tänk Istället för att ha alla läkemedel ute på de olika vårdavdelningarna, finns sedan början av året ett centralt läkemedelsförråd för hela kliniken. Där förvaras läkemedel som används mer sällan. Ute på vårdavdelningarna finns sedan så kallade basförråd som innehåller de läkemedel som används ofta. Utbudet i dessa förråd är anpassat till den specifika patientgruppens behov. Pia Törndahl, som är apotekare och har varit klinikens stöd i projektet, ser flera fördelar med det nya upplägget. Vi sparar både miljön och minskar kassation. Oftast behöver den enskilde avdelningen inte en hel ask sällanläkemedel. Genom att förvara dem i det gemensamma förrådet blir samma ask tillgänglig för fler avdelningar. j läs mer om läkemedelskommittén på hemsidan: a-ö>läkemedelskommittén téns arbete bland annat att bereda frågor, att identifiera framtidsstrategier och utarbeta förslag till riktlinjer och handlingsplaner för den långsiktiga medicinska utvecklingen inom vårt landsting. Läkemedelskommittén utarbetar också läkemedelsrekommendationer och fungerar som konsulter i verksamheten. Uppdrag till medicinska kommittén initieras av landstingsledningen eller via någon av de medicinska grupperna. Tre stora områden som vi har diskuterat i år är prevention och behandling av fetma, stroke och diabetes, berättar Stephan. i början av En UtvEcKling Stephans intresse för breda medicinska frågor engagerade honom i läkemedelskommittén och senare även medicinska kommittén. Jag tycker det är stimulerande att få vara med och bidra till utvecklingen att vara med och göra skillnad. Men medicinska kommittén är fortfarande i början av en utveckling, menar Stephan. Han tycker att de hittills har hanterat för mycket enfrågor och arbetat för lite systematiskt med medicinska frågor ur ett landstingsperspektiv. Utmaningen är att hitta en bra balans så att frågor hamnar på rätt nivå och att den medicinska kommittén lyckas vara drivande inom det medicinska området och vara ett kunskapskomplement till ledningsorganisationen. j BLADET NR 2 #

16 Tandläkaren komm Maryam Rad, tandläkare och Mari-Anne Falk, tandsköterska, jobbar i vanliga fall på kliniken i Ljungby. Chatrin har tagit med pappa till tandläkaren. I dag ska hon dra ut en tand. en tidig onsdagsmorgon rullar tandvårdsbussen in på skolgården i strömsnäsbruk.carina hildingsson som är chaufför kopplar in ström och fyller på vattentanken i bussen. med sig har hon tandläkare och tandsköterska från Ljungby. sedan slutet av 2008 har carina turnerat runt i den västra delen av länet och besökt orter som har långt till folktandvården. TExT: JoHaNNa MEliN FoTo: HaNS RuNESSoN Chatrins pappa tycker det är kanon med tandvårdsbussen som kommer till dem. Förut fick jag ta ledigt från jobbet för att åka med Chatrin till tandläkaren. Det är ingen skillnad mellan att jobba i bussen och inne på kliniken. Vi har all den tekniska utrustning som vi behöver för att kunna ge patienterna en god tandvård, förklarar Maryam Rad som är tandläkare. 16 BLADET NR 2 # 2010

17 er till dig Carina Hildingsson kör landstingets tandvårdsbuss. I dag står de på en skolgård i Strömsnäsbruk. Förutom att vara chaufför får Carina sköta det tekniska kring bussen, framkalla röntgenbilder och fixa andra praktiska saker. Hon jobbar till vardags i Ljungby men finns i dag med i bussen eftersom Strömsnäsbruk tillhör hennes upptagningsområde. Med sig har hon Marie-Anne Falk som är tandsköterska. Ibland är det lite svårt att hitta alla saker när man inte är ute så ofta, säger Marie- Anne. patienter UtEblir När klockan har passerat tio har fortfarande inte Josefine som är näst på tur kommit. Marie-Anne ser i sitt datasystem att hon går i femte klass och ger sig ut på skolgården för att kolla vart hon har tagit vägen. Det är en stor fördel att bussen står vid skolan. Kommer inte eleven kan vi snabbt gå och hämta dem eller fylla luckan med någon annan. Dessutom har vi ett bra samarbete med lärarna som hjälper oss att få hit eleverna i tid, berättar Carina Hildingsson. Men det finns en nackdel påpekar Maryam. På kliniken har jag alltid något att göra om en patient uteblir, det finns alltid pappersarbete att ta tag i. Här kan det bli lite väntan mellan patienterna om de inte dyker upp, säger Maryam. Marie-Anne har inte lyckats få tag i Josefine men kan snabbt kalla in en annan elev istället. Plötsligt slutar borr och sug att fungera och Carina får rycka in. Typiskt att detta händer just i dag när ni är här! säger Carina. Efter en kort stund har hon löst problemet och undersökningen kan fortsätta. Carina berättar att hon sällan är sysslolös. Förutom att hon är den som kör bussen brukar hon också framkalla röntgenbilder och fixa andra praktiska saker. Då det ofta är långt till en tekniker är det Carina som får försöka lösa problem som kan uppstå. Den här gången var det kompressorn som strulade. Men för det mesta funkar allt som det ska. viktig närhet Chatrin Söderberg sitter i det lilla väntrummet med sin pappa. I dag ska hon laga ett hål och dra ut en tand så det känns lite pirrigt i magen. Pappa Karl-Johan är med som stöd och tycker det är kanon att bussen kommer till Strömsnäsbruk. Tidigare fick de åka till tandläkaren i Ljungby, men nu när bussen finns sparar de både tid och pengar. Förut fick jag ta ledigt från jobbet för att åka med Chatrin till tandläkaren, det brukade ta en halv arbetsdag, säger han. Fler som sparar mycket tid sen bussen började rulla i länet är barn som bor i Ryssby, Vittaryd och Lidhult. Tidigare blev de slussade med bussar för att gå till tandläkaren. Att gå till tandläkarbussen har blivit lika naturligt som att gå till matsalen, berättar några barn på skolgården i Strömsnäsbruk. j BLADET NR 2 #

18 kallelser det första steget i ett gott bemötande KallElsEr själva kallelsen ska vara mycket enkel och kortfattad, med information om vart patienten ska, dag och tid samt vart man ska vända sig om man vill ändra tiden eller har frågor. En mall kommer att finnas i Cosmic, där systemet automatiskt hämtar vissa uppgifter från enhetskatalogen. Allmän information om exempelvis sjukresor, vårdgaranti, tystnadsplikt och biobankslagen finns på en gemensam bilaga. den kommer att kunna hämtas i Cosmic eller på webben som pdf för utskrift. det kommer att finnas några grundläggande mallar för specifik eller medicinsk information som patienten behöver inför exempelvis en undersökning eller en operation. det finns även mallar för hälsoenkäter som ska fyllas i inför besök eller hemtest som patienten ska göra. Mallarna fylls i och läggs in i Cosmic av it-avdelningen, men respektive verksamhet står för innehållet. för mer omfattande patientinformation, exempelvis fakta om en sjukdom eller när ett barn ska opereras, finns separata mallar som inte ligger i Cosmic. du hittar dem på webben via a-ö, M som i Mallar. nu finns nya riktlinjer för hur vi ska hantera kallelser i Landstinget kronoberg, och mallar för hur kallelser och kallelsebilagor ska se ut. många kallelser och bilagor kommer att kunna hämtas i cosmic. men alla verksamheter bör se över den patientinformation som skickas med kallelser, och anpassa den till de nya mallarna. Du kallas härmed till laparoskopiundersökning kl Följande mediciner bör Du ej intaga... Eller: Välkommen till oss den 20 maj klockan 8.30 för en titthålsundersökning. Innan undersökningen bör du inte ta följande mediciner Vilken variant föredrar du? Hur vi skriver och uttrycker oss i kallelser, och hur kallelserna ser ut, har stor betydelse för hur patienterna känner sig bemötta och vilket förtroende de får för sjukvården. Ett trevligt tilltal och tydlig och lättillgänglig information ökar förstås förtroendet och minskar risken för missförstånd. Att kallelserna är enhetliga och följer Landstinget Kronobergs grafiska profil underlättar vid exempelvis sjukresor, när patienterna ska åka buss med kallelsen som biljett. Sedan ungefär ett år tillbaka har en projektgrupp inom Landstinget Kronoberg arbetat med riktlinjer och mallar för kallelser. Nu startar arbetet med att revidera kallelser och bilagor, anpassa till mallar och lägga in så mycket som möjligt i Cosmic. Vi kommer att beta av centrum för centrum och lägga in kallelser och bilagor i rätt mallar i Cosmic, berättar IT-utvecklare Iréne Kapteijn. Men det är verksamheterna själva som måste se över sin information framför allt när det gäller patientinformation som skickas som bilagor till kallelser, inför exempelvis en undersökning eller operation. Ta chansen att se över språk, formuleringar och medicinskt innehåll! Stöd när det gäller formuleringar och skrivregler kan man få från informationsavdelningen. En liten skrift med enkla skrivtips finns att hämta på webben. Det finns också mallar att använda för kallelser och patientinformation som av olika anledningar inte kan läggas in i Cosmic. läs mer på webben under Hälsa och vård För hälso- och sjukvårdspersonal Riktlinjer för kallelser. ny avdelning med fokus läs mer om folkhälsoarbetet på Avdelningen folkhälsa har bildats i Landstinget Kronoberg. Eva Pettersson Lindberg är chef och tycker att de nu har stor möjlighet att fokusera på uppgiften att främja folkhälsa. Ett förebyggande arbete kan ge goda samhällsekonomiska effekter, men framför allt gynnar det dem som behöver och vill ha hjälp och stöd att förändra sina levnadsvanor, menar Eva Pettersson Lindberg. Oftast träffar inte vi patienter eller medborgare själva, mycket av vårt arbete handlar istället om att utbilda och stötta den 18 BLADET NR 2 # 2010

19 hälsa på lika villkor!? kronobergarna har överlag en god hälsa. vi är mer fysiskt aktiva än övriga befolkningen och vi trivs med våra jobb. det visar den nya folkhälsorapporten hälsa på lika villkor. MaliN PERSSoN Hälsa på lika villkor är en nationell enkät som under våren skickades ut till invånare runt om i landet. I Kronobergs län svarade medborgare på enkäten. Rapporten är ett viktigt hjälpmedel i vårt arbete att genomföra förebyggande insatser där de behövs mest, säger folkhälsochef Eva Pettersson Lindberg. Den kan även ses som ett diskussionsunderlag för de som arbetar med hälsa och hälsofrämjande arbete i kommunerna, fyller folkhälsoutvecklare Ingrid Edvardsson i. HUr vi Har det och HUr vi tar det Hälsa och ohälsa har på befolkningsnivå ett klart samband med befolkningens livsvillkor och levnadsvanor. Det handlar om hur vi har det i vardagen, men också hur vi tar det. Om vi ser framtiden an med tillförsikt, meningsfullhet och tillit eller om vi präglas av uppgivenhet, misströstan och meningslöshet spelar roll för vår hälsa och vårt välbefinnande, menar Ingrid Edvardsson. I det stora hela uppskattar länets invånare sin hälsa som mycket god eller god. Även det psykiska välbefinnandet visar ett positivt resultat där 87 procent av männen och 84 procent av kvinnorna skattar sig högt. Ett resultat som har ökat sedan 2004 och som är något bättre än det nationella. Det är förstås glädjande att så många kronobergare anser sig ha en god hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt är det oroande att en fjärdedel av kvinnorna i åldern inte anser sig ha det och att var femte kvinna i samma ålder någon gång har övervägt att ta sitt liv. Man blir orolig för konsekvenserna för individernas hälsa och den ökade risken att hamna i oönskade situationer, säger Ingrid Edvardsson. Hälsa på lika villkor? Rapporten beskriver skillnader mellan såväl kön som ålder. Kan vi tala om en hälsa på lika villkor? Nej, hälsan är idag inte jämnt fördelad mellan olika befolkningsgrupper vare sig här i Kronoberg, nationellt eller globalt. Att genomföra insatser för en mer jämlik hälsa är vår stora utmaning, säger Eva Pettersson Lindberg. Vad skulle det kunna vara för insatser? En av de stora orsakerna till skillnaden mellan olika befolkningsgrupper är tobaksbruk. Här finns en möjlighet att förebygga, behandla och erbjuda hjälp till de grupper som röker eller snusar mest, avslutar Ingrid Edvardsson. j på medborgarnas hälsa personal som dagligen möter patienter. Det kan till exempel handla om hur man tar upp frågor om alkohol, tobak, övervikt eller motion och hur man stöttar patienten genom en livsstilsförändring, förklarar Eva. Hon berättar att de tillsammans med hälso- och sjukvårdspersonal arbetar mycket med bland annat tillämpningen av fysisk aktivitet på recept (FaR). Hon ger också exempel på ett samarbete med barn- och mödrahälsovården där de bidrar med stöd och kunskap till föräldrautbildningen. Tobaks- och alkoholförebyggande insatser är tillsammans med klamydia och abortförebyggande åtgärder andra exempel. j BLADET NR 2 #

20 Nya magnetkameror ska kapa väntetider mindre strålning och högre kvalitet på undersökningarna. det blir resultatet med de nya magnetkamerorna som landstinget köpt in, två till växjö och en till Ljungby. de är knappt inkörda ännu, men överläkare pia petersson är nöjd med det hon har sett hittills. det lilla vi har gjort nu blir så fint. det här kommer att bli otroligt bra! text: thomas lissing foto: hans runesson Det är minst sagt stökigt i entrén till röntgenavdelningen på centrallasarettet i Växjö. De två magnetkamerorna är installerade och körs för fullt, men ännu är inte allt runt omkring riktigt färdigt. Patienterna får kryssa mellan Boka din konferens i lugn och trivsam miljö Ekhagen kurs och konferens ligger två mil söder om Växjö beläget vid Grimslövs folkhögskola. Här erbjuder vi allt från helhetslösningar med arrangemang över flera dagar till kortare vistelser på några timmar. Tel: E-post: info@ekhagenkonferens.se stegar, maskiner och upptagna hantverkare. Pia Petersson är den som är MR-ansvarig på avdelningen och hon lovar att arbetet med att iordningställa lokalerna blir färdigt till sommaren. Vi var tvungna att komma igång innan semestern, så därför ville vi starta redan nu, säger hon. Vi fick börja byggandet från kamerarummen och sedan arbeta oss utåt, annars hade det inte gått att få in utrustningen i efterhand. De två kamerorna står i varsitt rum och i kontrollrummet däremellan sitter sköterskorna Anna-Greta Edvinsson och Birgitta Dolama och övervakar den ena via sina monitorer. Kameran arbetar med ett magnetfält på 3 tesla, vilket är mycket kraftfullt. magnetfält Det kan patienten faktiskt känna av, berättar Pia Petersson. Man kan uppleva en viss värme, eller att det pirrar i fingrarna. Den andra kameran arbetar med 1,5 tesla, vilket inte märks lika tydligt. Sköterskorna Ulrica Karlsson och Paula Silvert låter undertecknad ta plats på britsen för en provtur. Att ligga där med huvudet i en kroppsnära mask och sedan bli inrullad i den trånga öppningen ger ingen märkbar elektromagnetisk upplevelse, men om man har anlag för klaustrofobi kan det förstås kännas otäckt. Men nu kommer vi att få narkos hit, berättar avdelningschef Eva Jönsson. Det kan behövas för barn som har svårt att ligga still, eller för vuxna som upplever att det är jobbigt. Kamerorna kommer också att funka för intensivvårdspatienter och deras utrustning. Krav på säkerhet Samtidigt som arbetet är i full gång pågår utbildningen på maskinerna för de anställda. Det är förstås mycket tekniskt kunnande som krävs, men framför allt är säkerheten viktig. Den som inte känner till säkerhetskraven har helt enkelt inte tillträde, berättar Petersson. Man får till exempel inte ha med sig några föremål av metall in i rummet. Magnetfältet är så starkt att dessa skulle slungas rakt in i kameran, och orsaka skador både på människor och maskin. Snickaren utanför rummet intygar att när han testade att gå in med tumstocken fick han hålla fast den med båda händerna, trots att den bara har små clips av metall. Känslan var densamma som vid ett rejält bottennapp. Förväntningarna på investeringen i nya kameror är höga. Vi har haft långa väntetider för patienterna, säger Eva Jönsson. Kamerorna har behövts länge och nu 20 BLADET NR 2 # 2010

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Trivas och växa Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Att vara här är lärorikt och har utvecklat mig som människa. Martina Eriksson, folkhälsoutvecklare som efter fem veckors praktik fick jobb i Landstinget

Läs mer

Landstingets kansli 2010-09-08 VU 4/10 Planeringsavdelningen, Margareta Samuelsson Justerat 2010-09-21

Landstingets kansli 2010-09-08 VU 4/10 Planeringsavdelningen, Margareta Samuelsson Justerat 2010-09-21 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2010-09-21 Vuxenutskottet Tid Onsdagen den 8 september 2010 kl. 09.00-12.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Friskbladet Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Hej! Vi är många i länet som har bestämt oss för att ha koll på hur tänderna mår utan att det ger obehagliga överraskningar

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Länssjukvården (LSV) Närsjukvården (NSV) Barn- och ungdomskliniken Martin Duru Skyddsombud Representant

Länssjukvården (LSV) Närsjukvården (NSV) Barn- och ungdomskliniken Martin Duru Skyddsombud Representant Regionalt skyddsombud, Huvudskyddsombud, samverkansgrupp 2014-04-01 (valda till 2015-03-31) Arbetsområde Del av länet Arbetsplats Namn Regionalt skyddsombud Vakant Huvudskyddsombud Ordförande KLL, Ordförande

Läs mer

Årssammanställning ärendehantering Sammanfattning

Årssammanställning ärendehantering Sammanfattning ÅRSSAMMANSTÄLLNING 2017-01-10 Hälso- och sjukvårdsavdelning Patientsäkerhetssamordnare Yvonne Andersson Årssammanställning ärendehantering 2016 1 Sammanfattning Jämfört med föregående år har antalet LÖF

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits

Läs mer

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Egenkontroll kvalitetssäkring Palliativa registret Senior Alert Avvikelser fall, läkemedel, Lex Maria Lex Sarah Patientsäkerhetsberättelse Patientnämnden

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Slutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken

Slutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken Slutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken 2014-03-20 Delprojektets namn Barn som anhöriga till cancerpatienter Delprojektsansvarig Eva Ulff Datum 2014-04-10 Sammanfattning I projektet

Läs mer

Information Länspensionärsrådet. 6 december Lars Almroth Förvaltningschef Blekingesjukhuset

Information Länspensionärsrådet. 6 december Lars Almroth Förvaltningschef Blekingesjukhuset 1 Information Länspensionärsrådet 6 december 2017 Lars Almroth Förvaltningschef Blekingesjukhuset 2 Sommarsjukvården 259 vårdplatser under två veckor, 262 under åtta veckor. (269 förra året, normalläge

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

HÄLSOSTADEN ÄNGELHOLM. Gränslös vård och omsorg

HÄLSOSTADEN ÄNGELHOLM. Gränslös vård och omsorg HÄLSOSTADEN ÄNGELHOLM Gränslös vård och omsorg Det finns något unikt på Ängelholms sjukhus. Ett samarbete som suddar ut osynliga gränser, en verksamhet som vill skapa framtidens sjukvård med nya spännande

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Länssjukvården (LSV) Närsjukvården (NSV) Skyddsombud Barn- och ungdomskliniken Annsofi Bjereus Barn- och ungdomskliniken (se ovan)

Länssjukvården (LSV) Närsjukvården (NSV) Skyddsombud Barn- och ungdomskliniken Annsofi Bjereus Barn- och ungdomskliniken (se ovan) Regionalt skyddsombud, Huvudskyddsombud, samverkansgrupp 2014-04-01 (valda till 2015-03-31) Arbetsområde Del av länet Arbetsplats Namn Regionalt skyddsombud Vakant Huvudskyddsombud Ordförande KLL, Ordförande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Tyresö/Söderort 2016 Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Vision och värdegrund 3 Kvalitet och patientsäkerhet 4 Riskbedömningar 5 Vård i livets slut 5 Kompetens i teamet

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript 2012 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2012 Section 1, Part A Text 1 THOMAS: THOMAS : THOMAS : [Knocks on the door] Kom igen

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Chefsdag 20 mars på Träcentrum i Nässjö

Chefsdag 20 mars på Träcentrum i Nässjö Chefsdag 20 mars på Träcentrum i Nässjö Träffen på Träcentrum den 20 mars inleddes av senior Inge Werner som välkomnade de cirka 60 deltagarna till samverkansdagen genom att beskriva sina erfarenheter

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt korta & klara nyheter från landstinget Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2012 I det här numret av Speciellt kan du läsa om: Grå starr behandlas i Lindesberg Prognosen god

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

ÄLDRECENTRUM. Ett UPPDRAG för att sätta den äldre multisjuke i centrum 2009 Ansvariga: Siw Ewers/Kerstin Eriksson NSV 2009-09-02

ÄLDRECENTRUM. Ett UPPDRAG för att sätta den äldre multisjuke i centrum 2009 Ansvariga: Siw Ewers/Kerstin Eriksson NSV 2009-09-02 ÄLDRECENTRUM Ett UPPDRAG för att sätta den äldre multisjuke i centrum 2009 Ansvariga: Siw Ewers/Kerstin Eriksson NSV UPPDRAGET Uppnå en integrerad och väl sammanhållen vård och omsorg mellan kommuner,

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Samordning för Linnea. Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner.

Samordning för Linnea. Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner. Samordning för Linnea Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner. Bakgrund Nationell satsning Bättre liv för sjuka äldre Stärkta regionala strukturer inom äldreområdet

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

1 Verksamhetsberättelse Sammanfattning

1 Verksamhetsberättelse Sammanfattning 2016-01-20 Patientnämnden Annika Lundgren, Carina Rissvik, Ingrid Sivermo 1 Verksamhetsberättelse 2015 2 Sammanfattning I januari infördes den nya patientlagen som syftar till att stärka och tydliggöra

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Protokoll Medicinska kommittén

Protokoll Medicinska kommittén Protokoll Medicinska kommittén Datum: 2018-10-09 Tid: 13:30-16:30 Plats: Lokal Apollon, Centrallasarettet, Växjö. Närvarande medlemmar och adjungerade Stephan Quittenbaum, ordförande Olof Cronberg, medicinsk

Läs mer

Länssjukvården (LSV) Närsjukvården (NSV) (KLL-ombud, samverkansgrupp) (vakant) Vc Moheda KLL-styrelsen. PRC Ljungby KLL-styrelsen

Länssjukvården (LSV) Närsjukvården (NSV) (KLL-ombud, samverkansgrupp) (vakant) Vc Moheda KLL-styrelsen. PRC Ljungby KLL-styrelsen Regionalt Huvud KLL-ombud, Arbetsområde Del av länet Arbetsplats Namn Regionalt skyddsombud Gunilla Augustsson Huvudskyddsombud (ordförande KLL ordförande SFK, Central samverkan CSK, Akutcentrum) Länssjukvården

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Regler för sjukresor 1

Regler för sjukresor 1 Regler för sjukresor 1 Färdsätt Egenavgift Villkor Utbetalning Innehållsförteckning Snabbguide... 2 Kollektivtrafik t ex buss eller tåg. Egen bil 25 kr* 40 kr* Se sidan 8-9. Se sidan 8-9. Bilresor under

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

AIRNEWS. Futurum. #49 April 2014. I DETTA NUMMER: Paddelhajk / Beachcamp 14 / Vilda UtRo /

AIRNEWS. Futurum. #49 April 2014. I DETTA NUMMER: Paddelhajk / Beachcamp 14 / Vilda UtRo / AIRNEWS #49 April 2014 Futurum I DETTA NUMMER: Paddelhajk / Beachcamp 14 / Vilda UtRo / INLEDANDE ORD 1 Tanzania, en del av Afrika! En del av min en gång slutade jag fråga saker som jag undrade. livshistora!

Läs mer

Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF

Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

Lättläst program för landstingsvalet 2018

Lättläst program för landstingsvalet 2018 Lättläst program för landstingsvalet 2018 Kristdemokraternas förslag för ett bättre Västra Götaland Facebook: facebook.com/kdvastragotalandsregionen Twitter: @KD_VGR Webbplats: wp.kristdemokraterna.se/vg/

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten

Öppna jämförelser i socialtjänsten 12 september 2011, Växjö konserthus Öppna jämförelser i socialtjänsten I juni 2006 publicerades den första öppna jämförelsen. Då var det kvaliteten inom hälso- och sjukvården som publicerades. Ett år senare,

Läs mer

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

Kunskapsstyrning av hälso- och sjukvården. Thomas Troëng Gunilla Skoog HSN

Kunskapsstyrning av hälso- och sjukvården. Thomas Troëng Gunilla Skoog HSN 1 Kunskapsstyrning av hälso- och sjukvården Thomas Troëng Gunilla Skoog HSN 140625 2 Disposition Vad är kunskapsstyrning - varför behövs det? Hur är kunskapsstyrningen organiserad Nationellt Regionalt

Läs mer

Informationsmöte om SIP (Samordnad individuell plan) - Inspiration, implementering och Röster om

Informationsmöte om SIP (Samordnad individuell plan) - Inspiration, implementering och Röster om Informationsmöte om SIP (Samordnad individuell plan) - Inspiration, implementering och Röster om Kommunfullmäktigehuset Borås, 30 september 2015 SIP spar tid! Anna-Karin Johansson, vårdenhetschef på Vuxenpsykiatrisk

Läs mer

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt Karin Backrud och Jenny Källman Nyköpings lasarett Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan 213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet...

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet... Måndag!!! Jag har valt att praoa på centrallasarettet på kirurgmottagningen! Dagen började klockan 8 på morgonen. Jag kom till entréhallen där jag blev hämtad av två kvinnor som heter Cecilia och Kerstin.

Läs mer

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Etiska dilemman i vardagen kunskap, teamarbete, etisk analys fordras i god palliativ vård Gunnar Eckerdal överläkare Palliativa

Läs mer

Ett gott liv för alla invånare

Ett gott liv för alla invånare Ett gott liv för alla invånare Hej! Det här är Region Östergötland, som arbetar för dig och alla andra invånare i länet. Den skatt du betalar finansierar vården och delar av den regionala utvecklingen.

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg

BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg HÄLSA KUNSKAP OMTANKE FÖRORD BEMÖTANDEGUIDE FÖR PRIMÄRVÅRDS- OCH REHABCENTRUM I REGION KRONOBERG I alla undersökningar

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Linneas tandvårdsbesök!

Linneas tandvårdsbesök! Linneas tandvårdsbesök! Ett förbättringsarbete inom Linnea-6 projektet RoseMarie Hansen Leg. Tandhygienist, sjukhustandvården Växjö Johanna Syrén Leg. Tandhygienist, folktandvården Tingsryd 1. Bakgrund

Läs mer

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt. Samverkan mellan landstinget och kommunerna i länet angående Socialstyrelsens stimulansmedel för 2007 när det gäller vården av äldre, 2007-08-24 Ledningen för Landstingets Primärvård bjöd in representanter

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat Dokumentation från regional konferens kroniska sjukdomar (Västervik, Gränsö 13-14 november) Dokumentation har fördelats mellan Kunskapsunderlag, Mätsystem och Stöd till förbättring, men inte på MIKRO (Vårdteam/klinik),

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

PAL Alvesta Väckelsång

PAL Alvesta Väckelsång Linneaprojekt 3, våren 2008-1 - INLEDNING Inom Linneaprojektet ingår det att göra undersökningar i olika arbetsgrupper som leder till förbättringar inom vårdkedjan för äldre, multisjuka personer. Gruppens

Läs mer

Patientnämndens verksamhetsberättelse

Patientnämndens verksamhetsberättelse Patientnämndens verksamhetsberättelse 2016 1 Verksamhetsberättelse 2016 2 Sammanfattning Under året har Region Kronoberg fattat ett formellt beslut om att arbeta mot en mer personcentrerad vård vilket

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Nationellt likvärdig YH-utbildning

Nationellt likvärdig YH-utbildning Nationellt likvärdig YH-utbildning inom äldreomsorgen En beskrivning av arbetet och processen via Vård- och omsorgscollege. Verksamhetsplan för VO-College I föreningen Vård- och omsorgscollege verksamhetsplan

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Vem blir man i Vård och omsorgsutbildningen? En studie om vuxenstuderandes erfarenheter. 2014-10-30 /Katarina Lagercrantz All 1

Vem blir man i Vård och omsorgsutbildningen? En studie om vuxenstuderandes erfarenheter. 2014-10-30 /Katarina Lagercrantz All 1 Vem blir man i Vård och omsorgsutbildningen? En studie om vuxenstuderandes erfarenheter 2014-10-30 /Katarina Lagercrantz All 1 Syfte Att undersöka och få en ökad förståelse för hur utbildningen påverkar

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Människor som hjälper människor

Människor som hjälper människor Människor som hjälper människor Falck Ambulans människor som hjälper människor Falck Ambulans är det ledande ambulansföretaget i Sverige. Det gemensamma hos alla som arbetar hos oss är viljan att hjälpa

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Fast vårdkontakt vid somatisk vård Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

252st patientenkäter. Du har idag behandlats av en, Tandläkarstudent som går på termin: Totalt 252 st

252st patientenkäter. Du har idag behandlats av en, Tandläkarstudent som går på termin: Totalt 252 st 252st patientenkäter Du har idag behandlats av en, Tandläkarstudent som går på termin: Totalt 252 st Vi ber dig att fylla i följande sidor, dina synpunkter är viktiga. Dessa gör att vi hela tiden ska kunna

Läs mer

Stockholmsvården i korthet

Stockholmsvården i korthet 1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och

Läs mer

Politiskt ledarskap. Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg

Politiskt ledarskap. Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg Politiskt ledarskap Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg Det här är vårt uppdrag Fullmäktige är regionens högsta beslutande organ som har det yttersta ansvaret för ekonomin och verksamhetens inriktning.

Läs mer

Regional inventering av tillgång till specialiserad palliativ vård för barn.

Regional inventering av tillgång till specialiserad palliativ vård för barn. Regional inventering av tillgång till specialiserad palliativ vård för barn. Årligen dör uppskattningsvis 5-10 barn av cancer i norra sjukvårdsregionen. Dessa barns tillgång till specialiserad palliativ

Läs mer

Skrivtolkad version av telefonintervju med Helene Richardsson, avdelningschef, region Dalarna

Skrivtolkad version av telefonintervju med Helene Richardsson, avdelningschef, region Dalarna SKRIVTOLKNING 2019-05-30 1 (5) Ekonomi och Styrning Anders Nordh Skrivtolkad version av telefonintervju med Helene Richardsson, avdelningschef, region Dalarna (drömsk musik) Kjell: Jakten på den perfekta

Läs mer

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar April 13 Therese Persson Barnrättspraktikant Inledning Utifrån en motion från Henrietta Serrate (S) har Folkhälsoutskottet och Hälso- och sjukvårdsberedningen fått

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Gällivare Kommun Syfte med deltagandet i Genombrott Att öka välbefinnande och livskvalitet hos vårdtagare, med tyngdpunkt på att lindra smärta och oro vid livets slut. Teammedlemmar Kerstin Nilsson-Johansson,

Läs mer