Ung i vår tid. Forskning och utveckling om ungdomar, tonårstiden och föräldrastöd

Transkript

1 Ung i vår tid Forskning och utveckling om ungdomar, tonårstiden och föräldrastöd Dokumentation från konferens den 27 november 2014 i Göteborg, arrangerad av Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Göteborgs universitet, KulturUngdom och FoU i Väst/Göteborgsregionens kommunalförbund. 1

2 UNG I VÅR TID ULRIKA ANKARGREN OCH LENNART RÅDENMARK INLEDNING Välkomna! Ulrika Ankargren och Lennart Rådenmark, samordnare på Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Ulrika Ankargren och Lennart Rådenmark från Länsstyrelsen i Västra Götalands län hälsade de cirka 220 deltagarna välkomna. Lennart påminde om att dagen är en i raden av konferenser på temat barn, unga och familj som länsstyrelsen genomfört i samarbete med andra aktörer på området (se sista sidan för mer information om material som går att ladda ner). Han berättade också att länsstyrelsen har ett särskilt uppdrag kring föräldrastöd som handlar om att stödja kommuner och landsting i arbetet med att utveckla ett långsiktigt stöd till föräldrar med barn i tonåren. Ulrika framhöll två strategier som länsstyrelsen har med sig i sitt arbete kring ungdomar: Jämställt Västra Götaland och ANDT-strategin. Det handlar om att män, kvinnor, pojkar och flickor ska ha samma möjligheter att forma och leva sina liv och att förebygga och minska användningen av narkotika, alkohol och tobak. När det gäller det sista vill jag gärna lyfta fram utmaningen att inta ett tydligare barnperspektiv kring att våra barn och unga har rätt till en alkoholfri uppväxt och tobaksfri miljö. Det kräver inskränkningar i de vuxnas liv! l LÄSTIPS! Föräldrar spelar roll vägledning i lokalt och regionalt föräldrastödsarbete Föräldrastöd är det värt pengarna? Hälsoekonomiska analyser av föräldrastödsprogram. Rapporterna finns på Folkhälsomyndighetens webbplats, 2

3 UNG I VÅR TID THOMAS FÜRTH GLOBAL YOUTH Generation Ordning: Först vuxen vinner! Thomas Fürth, forskningsledare på Kairos Future, inledde med att slå fast att dagens ungdomar är morgondagens vuxna. Men vad är ungdomar överhuvudtaget? Ett historiskt trendbrott inträffade för ett par år sedan när vi för första gången i svensk demografisk historia hade färre 18-åringar än 65-åringar. Vi talar om ungdomsarbetslöshet idag men vi håller på att få ett åldringssamhälle, sa Thomas. Att vara tonåring slutar inte vid 20 idag. Genomsnittsåldern när unga kommer ut i arbetslivet är 28 år, genomsnittet för förstföderskor är knappt 30 år. Det innebär en lång startstrecka mot vuxenlivet jämfört med förr. Han framhöll att dagens demografiska förändringar kan leda till helt nya samhällsutmaningar: Vi håller på att få ett åldringssamhälle. Idag pratar vi om ungdomslöshet. På sikt kan vi få en uppochnervänd befolkningspyramid där ungdomar blir en bristvara, som leder till arbetskraftsunderskott, elevunderskott och omsorgsunderskott. För vem ska ta hand om äldre när det inte finns några ungdomar? En annan fråga är hur vuxna ska kunna vägleda ungdomar in i ett samhälle som förändras så snabbt inte bara demografiskt utan också i fråga om teknik, globalisering och ett arbetsliv där många yrken förutspås försvinna. De jobb som blir kvar blir alltmer abstrakta med krav på interaktiva kompetenser som kontaktförmåga, inlevelseförmåga, personförståelse, kulturförståelse och samarbetsförmåga. Thomas betonade att vi särskilt under våra första 20 levnadsår är mycket mottagliga för intryck och våra grundläggande synsätt och värderingar formas då. De grundläggande värderingarna får vi under barndomen genom föräldrar, skola, lokalsamhälle och sociala miljöer. Under ungdomstiden lösgör vi oss från de här sammanhangen. Då påverkas vi oerhört starkt av den tidsanda som råder och den tar vi med oss genom livet. På det sättet är våra värderingar låsta med två lås: barndomen och ungdomstiden. De riktigt grundläggande värderingarna har med generation att göra och de tar vi med oss genom livet. Hur tänker då ungdomar själva inför framtiden? Kairos Future har frågat personer i åldrarna år i EU, Brasilien, Ryssland, Indien, Turkiet med flera länder. Resultatet finns i rapporten Global Youth (se faktaruta). Thomas menar att många ton- 3

4 UNG I VÅR TID THOMAS FÜRTH GLOBAL YOUTH årsgenerationer genom tiderna har haft samma värderingar och drömmar om att vara evig tonåring, att inte vilja ta det klassiska ansvaret och att leva i ett mera öppet och mindre hierarkiskt samhälle. Detta har dagens ungdomar reagerat på. Vi har fått en Generation Ordning av allvarsmän och allvarskvinnor som inte ska leva livet. Först vuxen vinner! De har starkt konservativa sociala värderingar som kretsar kring hemmet, jobbet och barnen. Det är den lilla världen i centrum Volvo, villa, vovve men i en version 2.0. Det är en generation som har det bättre materiellt ställt än alla tidigare ungdomsgenerationer, även om det finns stora skillnader. Men med det följer kanske också naturligt en oro inför framtiden, en oro för att man ska få det sämre. Unga oroar sig för att inte få något jobb, miljöförstöring, att inte hitta den rätta, sjukdomar och pandemier. Generellt sett oroar sig unga i väst kring den egna lilla världen, i andra länder upptar samhällsfrågorna ett större utrymme, sa Thomas. De ungas syn på arbetslivet präglas av att de ser jobbet som något personligt som är till för dem de är inte till för jobbet. Jobbet är en livsstil och ett medel för att förverkliga sig själv, snarare än ett nödvändigt ont för att betala hyran. De vill känna mening i jobbet. Och skillnaden mellan arbete och fritid suddas ut. Ungdomarna jagar inte status utan det är självkänslan som står i centrum och det egna värdet. Dessutom vill de bli involverade och vara med och bestämma i arbetslivet. Det är en generation som är ständigt uppkopplad och van vid skräddarsydd reklam och information. Unga har också många identiteter, Thomas använde begreppet dividualisering. De är dividualister eller Homo Zappiens med en hel garderob av tillhörigheter som de växlar mellan. Politiskt är de starkt socialkonservativa i den lilla världen med vänstervärderingar i större samhällsfrågor och de fäster vikt vid social jämlikhet, vetenskap och rationellt tänkande. Däremot litar de inte på politiker. Eller religiösa ledare. Högst på förtroendeskalan återfinns istället FN, frivilligorganisationer och i Sverige är Polisen den myndighet som inger störst förtroende bland unga. Vi har kallat dem för Generation Ordning och det kan man exempelvis även se på alkoholkonsumtionen, som har rasat. De har moraliska föreställningar om hur man ska leva, de är mer familjeorienterade men också präglade av en hård arbetsmarknad, avslutade Thomas. l HUR TÄNKER UNGDOMAR OM FRAMTIDEN? Rapporten Global Youth finns på Global Youth survey 11 countries 6500 young voices 4

5 UNG I VÅR TID IKI GONZALEZ MAGNUSSON FUNKTION, FÖRDOMAR OCH FOLKVETT Bemötande + Attityd = Tillgänglighet Iki Gonzalez Magnusson, Utopia, arbetar för att kulturen ska vara tillgänglig för alla oavsett bakgrund, ålder, sexualitet eller funktionsvariationer. Kulturen ska ju vara något där alla är välkomna. Men det märkte jag att det inte var när jag jobbade som personlig assistent. Det blev början på Utopia, en kulturförening som vill främja möjligheten för alla att utöva kultur på lika villkor och påverka attityder kring allas delaktighet i samhället. Ledordet är kultur för alla och det innebär att människor oavsett funktion, ålder, sexualitet eller bakgrund ska ha rätt att utföra och ta del av kulturlivet. På Utopia finns exempelvis personer som kan utöva kulturformer på olika sätt och lära ut hur. Att spela gitarr behöver inte vara att man vevar på en fysisk gitarr. Vi koncentrerar oss på kulturen och sammanhanget och inte på att du ska fylla i en lapp om vilken diagnos eller funktionsvariation du har. Vill du måla så får du göra det! Utopia arbetar både med attityder och med kurser och workshops i olika konstformer och hjälper andra verksamheter som vill öppna upp och göra kultur tillgänglig för alla. Det otillgängliga handlar ofta inte om en trappa eller ramp utan om attityder, sa Iki. Det otillgängliga handlar ofta inte om en trappa eller ramp utan om attityder och hur vi tänker om andra. Fördomar och folkvett är viktigt att prata om. Vem är jag i detta och hur kan jag förändras även om det inte är mitt problem? Att tänka på det här sättet har hjälpt oss att fråga oss själva hur vi bemöter exempelvis personer i rullstol. Pratar vi med dem som om de inte förstår lika mycket eller inte hör lika bra? Namnet Utopia anspelar på en utopi där alla är välkomna och lika mycket värda. Men alla befinner sig inte där utan Iki beskriver vägen dit som ett antal stadier från osynliggörande och förminskning till acceptans och bejakande. l UTOPIA SÅHÄR FUNKAR DET En liten handbok med tankar och erfarenheter som kan inspirera, peppa och visa exempel på att det faktiskt är möjligt. Kultur för alla kan bli verklighet i alla verksamheter, i alla projekt, för alla! Boken finns på 5

6 UNG I VÅR TID KRISTINA HOLMQVIST GATTARIO UNGDOMAR, UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING Utseendekulturen präglar kroppsuppfattningen men det finns unga som står emot Kristina Holmqvist Gattario, Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, beskrev att vi lever i en utseendekultur med könsstereotypa ideal där ett attraktivt yttre förknippas med positiva egenskaper och kroppen ses som ett individuellt projekt som ständigt ska förändras och kontrolleras. Utseendekulturen ser olika ut runtom i världen men den blir alltmer likriktad på grund av globaliseringen. Den påverkar vår och kanske framförallt ungdomarnas kroppsuppfattning. I ett projekt på psykologiska institutionen har man följt personer som idag är 24 år gamla från det att de var 10. Vi vet hur deras kroppsuppfattning har förändrats under åren och det man slås av först är könsskillnaden. Flickor är mer negativa än pojkar. Vi tror att den skillnaden uppstår någonstans mellan 8 och 10 år och den består genom hela vuxenlivet. Kristina menar att detta faktum bör ses mot bakgrund av att pojkar och flickor lär sig att se på sin kropp på olika sätt. Flickor får fler uppmuntrande kommentarer om sitt utseende medan pojkar får höra mer om funktion; vad snabb och stark du är. Enligt objektifieringsteorin socialiseras flickor till att se på sin kropp som ett objekt att någon annan ska tycka om den. Amerikanska forskare har konstruerat en tredelad påverkansmodell (The Tripartite Influence) som fokuserar på det sociala sammanhang som unga befinner sig i. Enligt modellen påverkas ungas kroppsuppfattning främst av media, familj (hur man pratar om kropp och utseende men också föräldrarnas egen kroppsuppfattning) och jämnåriga (som de spenderar alltmer tid med under tonåren). Går det då att förändra ungdomars kroppsuppfattning? Kristina Holmqvist Gattario och Ann Frisén tänkte att ett sätt kunde vara att ta reda på hur ungdomar som faktiskt trivs med sin kropp tänker. Så de intervjuade 14-åringar med en positiv kroppsuppfattning. Dessa ungdomar tyckte att de såg ut som vem som helst. Många kunde komma på brister i sitt utseende men de accepterade och respekterade sin kropp. De pratade mer om kroppen som funktion än om utseende och var starkt kritiska till de rådande utseendeidealen. Det är viktigt att uppmuntra Det är viktigt att uppmuntra ungdomar att acceptera och uppskatta sin kropp som den är, att fokusera på funktion mer än utseende, sa Kristina. ungdomar att acceptera och uppskatta sin kropp som den är, att fokusera på funktion mer än utseende och vara kritisk till utseendeideal och budskap i media. Och detta gäller inte bara ungdomar utan även politiker, filmindustri, bloggare med flera, avslutade Kristina. l 6

7 UNG I VÅR TID KRISTINA HOLMQVIST GATTARIO UNGDOMAR, UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING LÄSTIPS! Frisén, A., Holmqvist Gattario, K., & Lunde, C. (2014). Projekt perfekt. Om utseendekultur och kroppsuppfattning. Natur och Kultur. Holmqvist Gattario, K. (2013). Body image in adolescence: Through the lenses of culture, gender, and positive psychology. Doktorsavhandling i psykologi, Göteborgs universitet. Holmqvist, K., & Frisén, A. (2012). I bet they aren t that perfect in reality: Appearance ideals viewed from the perspective of adolescents with a positive body image. Body Image, 9(3), Frisén, A., & Holmqvist, K. (2010). What characterizes early adolescents with a positive body image? A qualitative investigation of Swedish girls and boys. Body Image, 7(3),

8 UNG I VÅR TID MARIA WÄNGQVIST VEM ÄR JAG? IDENTITETSUTVECKLING UNDER TONÅRSTIDEN Identitetsförvirring också en del av identitetsutvecklingen Maria Wängqvist, Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, beskrev den identitetsutveckling som sker under tonårstiden som ett resultat av biologiska, sociala och kognitiva förändringar. På nätet erbjuds helt nya möjligheter till identitetsskapande. De biologiska förändringarna i puberteten väcker frågor om sexualitet och kroppsuppfattning vem man är själv och i förhållande till andra. De sociala förändringarna handlar bland annat om att ta sig från en barndomsposition där andra tar hand om en till en position där man ska ta hand om sig själv. Det innebär nya roller och kontexter och att umgås med andra jämnåriga utan vuxna. I tonåren utvecklas också förmågan att tänka abstrakt och reflektera kring sitt eget tänkande. Tonårsegocentrism handlar om att få syn på sig själv och de egna tankarna, sa Maria. En grunddefinition av identitet är att se det som en subjektiv upplevelse av vad som gör att jag är jag. Vem är jag? Svaret vid en given tidpunkt är min identitet, det som innebär att man känner kontinuitet och band mellan det förflutna och nu och har en bild av sig själv och andra som ger en känsla av sammanhang. Den som saknar den sammanhängande identitetsupplevelsen kan uppleva splittring. Samtidigt är identitetsförvirring också en del av identitetsutvecklingen för att få syn på sig själv och utforska sig själv. Internet erbjuder nya chanser till identitetsskapande genom att det är möjligt att testa vissa aspekter som man kanske inte vågar göra exempelvis i skolan. Men för att nätidentiteten ska bli positiv behöver den överföras till och integreras med andra delar av livet. Maria berättade om ett forskningsprojekt bland gymnasieungdomar i Stockholm som handlade om vilken betydelse Facebook har för identitetskänslan. Det visade sig att ungdomarnas bild av sig själva hemma, i skolan och i samband med olika fritidsaktiviteter skilde sig åt jämfört med hur de beskrev sig själva på Facebook. Facebook var det sammanhang där de angav att de visade minst vem de egentligen är. Betyder detta att det inte är de eller kan det vara ett skydd från om någon säger något taskigt? Kan Facebook och liknande sidor vara viktiga för identitetsutvecklingen även om ungdomarna inte ser det så? Facebook är en kontext där relationer från olika sammanhang sammanfaller och kanske begränsar det vad vi säger och gör där. Andra onlinekontexter kan vara viktigare för ungdomar, exempelvis där man umgås utifrån ett intresse. l Tonårsegocentrism handlar om att få syn på sig själv och de egna tankarna, sa Maria. 8

9 UNG I VÅR TID KULTURUNGDOM PRESENTERAR DOWNTOWN JUDY Matilda Lindhé spelade på konferensen. Detta möjliggjordes genom ett samarbete med KulturUngdom. Vill du höra mer? Sök på Downtown Judy på Youtube. Hemsida: 9

10 UNG I VÅR TID SARA UHNOO VÅLDETS REGLER UNGDOMARS TAL OM VÅLD Även om våldet verkar vara normer och regler Sara Uhnoo, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, har i sin avhandling intresserat sig för vad ungdomar tänker om våldets regler och våldsutvecklingen. 10

11 UNG I VÅR TID SARA UHNOO VÅLDETS REGLER UNGDOMARS TAL OM VÅLD oprovocerat så finns det Hur situationen, arenan och relationen tolkas påverkar vilka regler som gäller i konfliktsituationen, sa Sara. Även om våldet verkar vara oprovocerat så finns det normer och regler för vad man får och inte får göra. Men hur ser reglerna för ungdomars våldsutövande ut? Hur används, omskapas och reproduceras reglerna? Ungdomars principiella regler kring våld skiljer sig inte så mycket från vuxnas. De håller med om att det är fel att sparka på någon som ligger och så vidare. Men hur tillämpas dessa regler i en specifik situation med en specifik individ? Eftersom ungdomars kontext skiljer sig från vuxnas så skiljer sig också tillämpningen. Sara har intervjuat ungdomar i åldern år med olika eller få erfarenheter av våld om vad som är rätt och fel att göra i konfliktsituationer. Ungdomarna fick definiera vad våld är: ungdomsbråk (killdominerat, de inblandade känner/känner inte varandra, det sker på en offentlig plats), skojbråk (känner varandra, iscensätter en konflikt), syskonbråk (väldigt jämlik typ av våld, både killar och tjejer bråkar, men det finns gränser för syskonbråk och det kan övergå i syskonvåld) och killar mot tjejer (mer sexualiserat våld, relationsvåld men också annat våld och normen att en kille inte får slå en tjej) var de vanligaste exemplen. I olika våldssituationer råder olika regler. Hur situationen, arenan och relationen tolkas påverkar vilka regler som gäller i konfliktsituationen, sa Sara. Vid ungdomsbråk exempelvis har relation stor betydelse bekant/okänd, kön, ålder, styrkeförhållande. Det är centralt vem som började och hur. Och vem som slog tillbaka. Det är också viktigt hur omgivningen reagerar. Vad gör kompisarna? Vad gör vuxna? De moraliska värderingarna ser olika ut i olika situationer av våld och beroende på vilken relation de inblandade har. Ett fysiskt slag värderas olika när man ska definiera våld. Det betyder en sak om det riktas mot en ung tjej eller ung kille, på skoj mot en kompis, om det är första eller andra slaget i ett ungdomsbråk, om det tillkommer för att skydda en kompis eller är en örfil mot en yngre bror. l VÅLDETS REGLER UNGDOMARS TAL OM VÅLD OCH SPRÅK Sara Uhnoos avhandling från

12 UNG I VÅR TID SOPHIA BERNE NÄTMOBBING Nätmobbing gammalt vin i en ny flaska Sophia Berne, Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, har genomfört fokusgrupper med 10-, 12- och 15-åringar för att få en bild av vad nätmobbing är och vilken roll den nya tekniken spelar. Nätmobbing kan vara bilder och film på någon som gör något genant och att man skriver något taskig i anslutning till detta. Det kan också vara kommentarer till bilder som publiceras eller att man blir utesluten ur grupper på nätet. Ett annat exempel är att man utger sig för att vara någon annan, kanske hackar någons konto och skriver dumma saker. Det finns många varianter men detta är gammalt vin i en ny flaska. Det finns också överlapp: är man mobbad på nätet är man det ofta i skolan också. Skillnaden är att det inte finns någon fristad nätmobbing pågår dygnet runt och det kan vara oklart vem det är som utsätter dig. En majoritet av de ungdomar som Sophia intervjuade upplevde att det är enklare att bete sig aggressivt på nätet än i andra sammanhang. De pratade mycket om att man inte ser den andras reaktion, om den andra blir ledsen och då blir det lättare att bete sig illa. Orsaken till nätmobbing kan exempelvis vara missförstånd, hämnd, status och makt. Det kan vara vem som helst som vill ha högre status, spänning, uppmärksamhet, har dåligt självförtroende, är avundsjuk och så vidare. Utseendet är den vanligaste orsaken till att man blir mobbad på nätet. Ungdomarna uppgav att det är vanligare att tjejer är utsatta Är man mobbad på nätet är man det ofta i skolan också. Skillnaden är att det inte finns någon fristad nätmobbing pågår dygnet runt, sa Sophia. för utseenderelaterad mobbing än killar. Det kan handla om tjejer som är fula eller ser väldigt bra ut, tjejer som kallas för hora, killar som är tjocka eller inte tillräckligt muskulösa. Killarna kan också vara oroliga över att bli kallade gay. Tjejerna som intervjuades sa att de får räkna med att bli kränkta för de vill så gärna ha positiva kommentarer bekräftelsemani kallade de det själva. Det handlar inte om yta utan de vill vara omtyckta, sedda och bekräftade, poängterade Sophia. Utseendet är det som räknas på nätet idag och tjejer försöker leva upp till det. De kan reagera starkt på negativa upplevelser och dra sig undan nätet och andra relationer. Killar undviker i högre utsträckning att lägga ut bilder. Vuxna behöver vara uppmärksamma på att många tjejer mobbas för sitt utseende på nätet! Det behövs ett gemensamt vuxenansvar där ungdomarnas röst finns med. Föräldrar behöver samarbeta med skolan och de webbplatser där ungdomar umgås måste vara delaktiga. Vi kanske också ska ha en mindre naiv användning av nya sociala medier. Att sluta använda nätet är däremot inget alternativ det är som att säga att man ska sluta vara med på rasten. l 12

13 UNG I VÅR TID KULTURUNGDOM PRESENTERAR MAGNUS LUNDBORG Magnus Lundborg spelade på konferensen. Detta möjliggjordes genom ett samarbete med KulturUngdom. Vill du höra mer? Sök på Youtube. Hemsida: 13

14 UNG I VÅR TID ELIN ALFREDSSON OCH ANDERS BROBERG LEDARLEDDA GRUPPER FÖR FÖRÄLDRAR TILL TONÅRINGAR Flera positiva effekter men många känner inte till att möjligheten finns Elin Alfredsson och Anders Broberg, Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, har studerat ledarledda grupper för föräldrar till tonåringar. Hur fungerar de och har de någon effekt? NATIONELL STRATEGI FÖR ETT UTVECKLAT FÖRÄLDRA- STÖD: EN VINST FÖR ALLA Den nationella föräldrastödsstrategin är en del av regeringens långsiktiga satsning för att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn och unga via föräldrar. Utgångspunkten är ett universellt förebyggande föräldrastöd, det vill säga att alla föräldrar erbjuds samma möjligheter till stöd och hjälp. Stödet, som ska utgå från forskning och erfarenhet, ska vara tillgängligt för föräldrarna fram tills dess att barnet fyller 18 år. Källa: Folkhälsomyndigheten Med utgångspunkt i den nationella föräldrastödsstrategin har Folkhälsomyndigheten finansierat en rad satsningar på föräldrastöd, bland annat en studie som genomförs av Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet i samarbete med Tjörn och ett tiotal andra kommuner. De här kommunerna erbjuder något av programmen Connect, Aktivt föräldraskap, Komet, Cope och Ledarskapsträning för tonårsföräldrar (LFT). Flera av programmen är ursprungligen utvecklade för föräldrar med barn som ännu inte är tonåringar. En viktig skillnad är att de Många föräldrar som vi intervjuade var positiva till stödet men en klar majoritet sa att de inte kände till att det fanns. Kommunerna måste bli bättre på att informera, sa Anders. små barnen betydligt oftare lever i kärnfamilj och Elin och Anders menar att detta kan ha betydelse. För att ta reda på vad föräldrar känner till om det stöd som finns och vad de vill ha för stöd så genomfördes telefonintervjuer. Slutsatsen är att väldigt få föräldrar till tonåringar deltar i ledarledda föräldragrupper. En klar majoritet säger också att de inte känner till att kommunen erbjuder detta. Att informera mera och bättre bland annat med hjälp av tillgängliga hemsidor är viktigt, sa Anders. På frågan om föräldrarna skulle tacka ja till att delta i en ledarledd föräldragrupp om de blev erbjudna, uppgav hälften att de skulle överväga det. En majoritet av föräldrarna tycker att föräldrastöd är viktigast för tonårs- och spädbarnsföräldrar. Men det vanligaste är att man ger det till föräldrar med barn i åldern 4 9 år. När föräldrarna fick önska fritt vad de skulle vilja ha för stöd uppgav en dryg tredjedel att de inte såg något behov alls. Fyrtio procent önskade universellt stöd i form av mer kunskap, möjlighet att nätverka, föreläsningar, informativa webbplatser som är lätta att hitta etc. Riktat stöd var ett önskemål bland tjugo procent av föräldrarna. 14

15 UNG I VÅR TID ELIN ALFREDSSON OCH ANDERS BROBERG LEDARLEDDA GRUPPER FÖR FÖRÄLDRAR TILL TONÅRINGAR För att ta reda på vilka effekter ledarledda föräldragrupper har på föräldrar och barn gjordes en förmätning (innan grupperna startade), en eftermätning (när de hade avslutats) och en ettårsuppföljning (när det hade gått ett år). Familjer från både riktade och universella grupper omfattades. Cirka 75 procent av deltagarna var mammor och 25 procent pappor. Några resultat: Föräldrarna upplevde att deras egen hälsa förändrats under ett år. Symptom på depression och ångest hade minskat. De här problemen var värre bland föräldrar i de riktade grupperna men en minskad ohälsa var tydlig i båda grupperna. De negativa attityderna till det egna föräldraskapet hade minskat. Föräldrarna upplevde att barnens psykiska hälsa hade blivit bättre. Barnen fick också själva göra en skattning av psykiatriska symptom. Där fanns ingen signifikant förändring i de universella grupperna men i de riktade hade det skett en stor förbättring. Barnen i de riktade grupperna upplevde en tryggare anknytning till mamman efter ett år. I de universella grupperna var det ingen större skillnad. I både de riktade och de universella grupperna beskrev en majoritet av föräldrarna familjeklimatet som demokratiskt när grupperna startades. Efteråt upplevde ännu fler föräldrar att familjeklimatet var demokratiskt men detta höll barnen inte med om! Föräldrarna är nöjda med den grupp de deltagit i och skulle rekommendera den till andra föräldrar. Det är viktigt att ha ett brett utbud av föräldrastöd som passar olika föräldrar och omständigheter och inte lägga alla ägg i samma korg, sa Elin. På flera punkter visar det sig att de positiva effekterna är större i de riktade grupperna jämfört med i de universella. Vi ska komma ihåg att de har ett sämre utgångsläge och de har kanske även haft andra insatser under det år som mätningen omfattar, betonade Elin. Sammanfattningsvis uppvisar de här grupperna positiva effekter när det handlar om barnets hälsa, föräldrarollen och känslan av att vara förälder. Vi är försiktiga i tolkningarna av resultaten för det är en liten grupp. Men skulle man göra detta i större skala finns potential till stora folkhälsoeffekter, konstaterade Anders. LÄSTIPS! Under den efterföljande frågestunden diskuterades bland annat vikten av att utforma föräldrastöd där även pappor vill delta. En sak som man har sett i andra projekt är att pappor i högre utsträckning vill söka via hemsidor så det behöver man jobba med, sa Elin. Dagens moderator, Ulf Axberg från FoU i Väst/GR och Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, berättade att när det gäller riktat föräldrastöd har man provat att göra det webbaserat och då finns inte de här skillnaderna mellan mammor och pappor. l Broberg, A & Alfredsson, E (2015). Att vara förberedd om stormen kommer Slutrapport till Folkhälsomyndigheten från projektet Insatser till föräldrar med barn i mellanstadieåldern och de tidiga tonåren. Effekter av föräldrastöd med avseende på riskoch friskfaktorer samt psykisk hälsa (HFÅ 2010/96). Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Utkommer i februari Alfredsson, E (2015). Att vara förberedd om stormen kommer Om deltagande i och effekter av ledarledda grupper för föräldrar med äldre barn och tonåringar. Licentiatuppsats, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Utkommer i juni

16 LÄR AV TIDIGARE KONFERENSER! Konferenserna har dokumenterats i skrift och ibland även filmats, för mer information se Förutsättningar för föräldrastöd ledarskap och samverkan (18 maj, 2011) Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? (6 april, 2011) Ledsna barn. Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? (8 december, 2011) Konferensen Barn av vår tid resulterade i rapporten Barn av vår tid. Aktuell forskning om barn och familjer. (2011) Psykisk ohälsa hos flickor (19 april och 20 september, 2012) Föräldrar i vår tid. Om barns och familjers villkor. (15 november, 2012) Föräldrastödsprogram. Spelar det någon roll vad man väljer? (29 maj, 2013) En dag om föräldrastöd (5 december, 2013) Text: Märit Malmberg Nord, FoU i Väst/GR. Foto: Niklas Mauxpoix. Layout: Mathias Stenback, FoU i Väst/GR. Dessutom finns filmade föreläsningar om föräldrastöd från Förebygg.nu 2011 på länsstyrelsens webbplats, Föräldrastöd. Kontaktpersoner: Länsstyrelsen i Västra Götalands län: Ulrika Ankargren, ulrika.ankargren@lansstyrelsen.se och Lennart Rådenmark, lennart.radenmark@lansstyrelsen.se FoU i Väst/GR: Lotta Wall, lotta.wall@grkom.se Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet och FoU i Väst/GR: Ulf Axberg, ulf.axberg@psy.gu.se KulturUngdom: Andreas Sollén, andreas@kulturungdom.se Rapport nummer 2014:70 ISSN X