Fran b son till mllsiklk

Transkript

1 Fran b son till mllsiklk Otto Andersson och formandet av "finlandssvensk folkmusik" Niklas Nyqvist r 'ffc=~,.t. 4"7 rl,~... - Pil" ~,t FrAn bondson till folkmwikikon Niklns Nyqvist, andmfr.h. flnnkerad nv professorernndall Lundberg och Plrkko MO/sala t. v. och Ann-mari Hiiggmarr, ledande folkmusikforskare. Niklas Nyqvists lectio praecursoria i samband med att avhandlingen Fran bondsoll till folkmusikikoll - Otto Andersson oell formandet av "Finlandssvensk folkmusik" framlades till offentlig granskning i Sibeliusmuseums konsertsal i Abo den 21 september Opponent vid disputationen var professor Dan Lundberg och som kustos fungerade professor Pirkko Moisala. Vid intag t till dagens disputiltion horde vi Mikael FriSjdo spela en brollo pslm fdln Karlebynejden i norra Osterbotten. For de fiesta av dag n5 ahora re ar melodin bekant genom sangen SlulllrIlllde toncr, med text av Alexander Siotte. 1 min forela sning viii jag med hjalp av dcnna melodi belysa hurolika betydelser knyts till musiken beroende pa sammanhang. Detta gor jag med utgangspunkt i min avhandling dar jag utrett professorn i musikvetenskap oeh folkdiktsforskning Otto Anderssons betydelse fo r formandet av det som vi idag uppfattarsom finlnndssvensk folkll1l1sik. Med utgangspunkt i hans egna texter om folkmusik har jag i avhandlingen analyserat proeessen inom de tre kontexterna: insamling, revitalisering oeh forskning. I analysen har jag relaterat Anderssons folkmusikaliska verksa mhet oeh skriftstalleri till det samtida historiska skeendet oeh bl.a. askadliggjort hur folkmusiken anvandes inom den framvaxande finlandssvenska samlingsrorelsen kring sekelski ftet I detta hanseende fick folkmusiken bland annat tidigt ful1gera som symbolisk identitetsmarkor for den soeialt hete rogena oeh geografis kt spridda svensksprakiga befolkningen i Finland. Ett bakomliggande syfte med detta fi:iredrag ar aven att kortfattat ta stallning till folkmusikens plats oeh betydelse i den finlandssvenska kuitllren idag. N a r Otto Ande rsson a r 1902 fors ta gangen reste till det svenskspriikiga Oste r batten for att teekna upp spelmansmusik hade musiken fortfarande en viktig fllnktion i det rurala samhallet. I detta sammanhang brukar man tala om bruksmusik. Det var Fraga om vokalmusik exempelvis visor oeh sanger for att ll.nderlatta de ofta monotona dagliga rutinerna, euer i form av exempelvis lockrop for att samla in boskap, vaggvisor O.S.V., men det var aven episka oeh lyriska visor som narmast hade en estetisk funktion. Den instrumentala musiken hade oeksa en saval rent praktisk SOI11 estetisk betydelse inom det bondesamhalle dar Andersson b drev insamling. Den datida spelmannen stod fiir musiken vid dansen, en av d e viktigas tc sociala ungangesfonnerna, framforallt for ungdomen. Den kanske storsta manifestationen av den finlandssvenska bondekulturen var brollope t. Vid d essa, ofta storslagna tilistallningar, hade spelmannen en huvudroll som eeremonimastare, dar sa gott som alia broljopets mo ment led sagades av musik. Det ar i denna kontext som man kan plaeera in det inledande musikstyeke t. Aven om jus t den.na melodi inte uppteeknades av Otto Andersson sa ar det i denna form som den sjongs eller spelades under den tid nar han val' som aktivast pa faltet. Otto Andersson har sjalv ar 1913 skrivit om melodin att den " torde fordom ha haft ord hanf6rande sig till brollopshogtiderna, ehuru dessa helt oeh hal let gatt forl orade. Den spelas numera allmant pa fi ol, da brudparet tar avsked av ungdomen." Det ar ocksa i form av instrumentallm som den annu idag kan hiiras pa finlandssvenska brollop dar nagon spelman ar anlitad. De betydelser som i dylika sammanhang knyts till musiken hal' alltsa i forsta hand att gora med en eeremoniell funktion dar det i dagens lage kanske anda mera handlar om nostalgiska oeh stamningsskapande syften an om rent rituella inslag. 20 LABORATORIUM POR FOLK OCH KULTUR 4/2007

2 med konserter, kurser, seminarier, utstallrungar och spontant s.k. "buskspel". Musieerandet sker i huvudsak i form av gruppspel. SpelmansfOrbundet har med stad av Finlands svenska folkmusikillstitut satsat pa barn- oeh ungdomsverksamhet far att aka intresset far folkmusiken oeh detta, i kombination med diverse lokala initiativ, har oeksa lett till att intresset akat oeh att framtiden - trots spridda farhagor - verkar ljus far folkmusikutovrungen i Svenskfinland. De sistnamnda orosmolnen exempli fieras av den tidningsdebatt som pa sistone figurerat pa Hufvudstadsbladets insandarspaiter. Man slas av att den retorik som insandarskribenterna anvander pa manga punkter nastan ordagrant Qverensstammer med den som odlades ea 100 ar tillbaka. Den averhangande oron galler aven nu den finlandssvenska folkmusikens fortlevnad. Retoriska ankarfasten ar nu som da bl.a. ord som kulturarv, skatter, ursprung, sarpragel oeh tradition. Oeksa nu ar det konkreta hot som utmalas, men det som far hundra ar sedan sags som kulturell utarmning till faljd av industrialisering, urbanisering och moderna destruktiva andliga kulturinfiuenser, har nu framfarallt bytts ut mot konkurrerande fritidsaktiviteter, globaliseringens oeh massmedias inflytande, bristande resurser samt bristfalliga laroplaner inom skolornas musikundervisning. Som hjalp ses aven nu en medveten aktivering, bl.a. genom starre samarbete mellan befintliga resurser, sa som fareningar, spelmansfarbundet oeh musikskolor, samt en viss grad av popularisering av den "traditionella" folkmusiken, starre massmedial synlighet o.s. v. Med detta vill jag konkretisera poangen i mitt faredrag oeh i min avhandling, namligen att folkmusiken ar ett kontextbundet fenomen. Vad man raknar till folkmusik oeh i vilka sammanhang den bar figurera, samt vilka betydelser folkmusiken far, kraver i sista hand att man farankrar musiken i ett specifikt sammanhang oeh staller den i relation tib brukarna. Far att till slut aterkomma till brallopslaten fran Karlebynejden viii jag lyfta fram en av folkmusikens viktigaste aspekter som av naturliga skat inte sarskilt tydligt framkommit. Just denna lat ar jll inte en dansjilt, men en av spelmannens viktigaste runktioner har alltid varit att ledsaga dansen. Aspekten far inte glom mas bort i en cliskussion kring folkmusikens existens. Fortfarande ar denna form av folkmusikaliskt utavande viktig oeh framtrader i samarbetet mellan spelman och folkdanslag runt om i Svenskfinland. Hari ligger en viktig funktion far den finlandssvenska folkmusiken, d.v.s. den instrumentala folkmusiken som dansmusik. Utan att desto mera ta stallning till namnda tidningspolemik oeh utan att vara sarskilt val informerad om den dagsaktuella situationen pa hela det finlandssvenska folkmusikfaltet, har jag personligen en kansla av att detta kanske ar en vag att gao Poangterandet av denna symbios i finlandssvenska folkmusiksammanhang kan vara fruktbart, inte bara far att motivera blivande folkmusikutavare, men oeksa far att en forankring av musiken i ett danssammanhang pa samma gang kan ge den finlandssvenska folkdansutavningen en starre maj)jghet att till tala dagens barn oeh ungdom. Att framhalla folkmusikens historiska och kulturarftliga egenskaper gar knappast hem hos barn oeh unga, oeh alia kan inte heller bli drivna instrumentalister med formaga att popularisera folkmusiken sa att den kan konkurrera med dagens enorma musikutbud. Konkreta forum far utavning av bade folkmusik oeh folkdans kanha en majlighet att vara ett givande alternativ till dagens teknologiserade bamoeh ungdomskultur. Beaktansvarda initiativ har sakert redan tagits i denna riktning men samtidigt framstar det hela som en myeket stor utmaning. 1' I