Fran b son till mllsiklk

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fran b son till mllsiklk"

Transkript

1 Fran b son till mllsiklk Otto Andersson och formandet av "finlandssvensk folkmusik" Niklas Nyqvist r 'ffc=~,.t. 4"7 rl,~... - Pil" ~,t FrAn bondson till folkmwikikon Niklns Nyqvist, andmfr.h. flnnkerad nv professorernndall Lundberg och Plrkko MO/sala t. v. och Ann-mari Hiiggmarr, ledande folkmusikforskare. Niklas Nyqvists lectio praecursoria i samband med att avhandlingen Fran bondsoll till folkmusikikoll - Otto Andersson oell formandet av "Finlandssvensk folkmusik" framlades till offentlig granskning i Sibeliusmuseums konsertsal i Abo den 21 september Opponent vid disputationen var professor Dan Lundberg och som kustos fungerade professor Pirkko Moisala. Vid intag t till dagens disputiltion horde vi Mikael FriSjdo spela en brollo pslm fdln Karlebynejden i norra Osterbotten. For de fiesta av dag n5 ahora re ar melodin bekant genom sangen SlulllrIlllde toncr, med text av Alexander Siotte. 1 min forela sning viii jag med hjalp av dcnna melodi belysa hurolika betydelser knyts till musiken beroende pa sammanhang. Detta gor jag med utgangspunkt i min avhandling dar jag utrett professorn i musikvetenskap oeh folkdiktsforskning Otto Anderssons betydelse fo r formandet av det som vi idag uppfattarsom finlnndssvensk folkll1l1sik. Med utgangspunkt i hans egna texter om folkmusik har jag i avhandlingen analyserat proeessen inom de tre kontexterna: insamling, revitalisering oeh forskning. I analysen har jag relaterat Anderssons folkmusikaliska verksa mhet oeh skriftstalleri till det samtida historiska skeendet oeh bl.a. askadliggjort hur folkmusiken anvandes inom den framvaxande finlandssvenska samlingsrorelsen kring sekelski ftet I detta hanseende fick folkmusiken bland annat tidigt ful1gera som symbolisk identitetsmarkor for den soeialt hete rogena oeh geografis kt spridda svensksprakiga befolkningen i Finland. Ett bakomliggande syfte med detta fi:iredrag ar aven att kortfattat ta stallning till folkmusikens plats oeh betydelse i den finlandssvenska kuitllren idag. N a r Otto Ande rsson a r 1902 fors ta gangen reste till det svenskspriikiga Oste r batten for att teekna upp spelmansmusik hade musiken fortfarande en viktig fllnktion i det rurala samhallet. I detta sammanhang brukar man tala om bruksmusik. Det var Fraga om vokalmusik exempelvis visor oeh sanger for att ll.nderlatta de ofta monotona dagliga rutinerna, euer i form av exempelvis lockrop for att samla in boskap, vaggvisor O.S.V., men det var aven episka oeh lyriska visor som narmast hade en estetisk funktion. Den instrumentala musiken hade oeksa en saval rent praktisk SOI11 estetisk betydelse inom det bondesamhalle dar Andersson b drev insamling. Den datida spelmannen stod fiir musiken vid dansen, en av d e viktigas tc sociala ungangesfonnerna, framforallt for ungdomen. Den kanske storsta manifestationen av den finlandssvenska bondekulturen var brollope t. Vid d essa, ofta storslagna tilistallningar, hade spelmannen en huvudroll som eeremonimastare, dar sa gott som alia broljopets mo ment led sagades av musik. Det ar i denna kontext som man kan plaeera in det inledande musikstyeke t. Aven om jus t den.na melodi inte uppteeknades av Otto Andersson sa ar det i denna form som den sjongs eller spelades under den tid nar han val' som aktivast pa faltet. Otto Andersson har sjalv ar 1913 skrivit om melodin att den " torde fordom ha haft ord hanf6rande sig till brollopshogtiderna, ehuru dessa helt oeh hal let gatt forl orade. Den spelas numera allmant pa fi ol, da brudparet tar avsked av ungdomen." Det ar ocksa i form av instrumentallm som den annu idag kan hiiras pa finlandssvenska brollop dar nagon spelman ar anlitad. De betydelser som i dylika sammanhang knyts till musiken hal' alltsa i forsta hand att gora med en eeremoniell funktion dar det i dagens lage kanske anda mera handlar om nostalgiska oeh stamningsskapande syften an om rent rituella inslag. 20 LABORATORIUM POR FOLK OCH KULTUR 4/2007

2 med konserter, kurser, seminarier, utstallrungar och spontant s.k. "buskspel". Musieerandet sker i huvudsak i form av gruppspel. SpelmansfOrbundet har med stad av Finlands svenska folkmusikillstitut satsat pa barn- oeh ungdomsverksamhet far att aka intresset far folkmusiken oeh detta, i kombination med diverse lokala initiativ, har oeksa lett till att intresset akat oeh att framtiden - trots spridda farhagor - verkar ljus far folkmusikutovrungen i Svenskfinland. De sistnamnda orosmolnen exempli fieras av den tidningsdebatt som pa sistone figurerat pa Hufvudstadsbladets insandarspaiter. Man slas av att den retorik som insandarskribenterna anvander pa manga punkter nastan ordagrant Qverensstammer med den som odlades ea 100 ar tillbaka. Den averhangande oron galler aven nu den finlandssvenska folkmusikens fortlevnad. Retoriska ankarfasten ar nu som da bl.a. ord som kulturarv, skatter, ursprung, sarpragel oeh tradition. Oeksa nu ar det konkreta hot som utmalas, men det som far hundra ar sedan sags som kulturell utarmning till faljd av industrialisering, urbanisering och moderna destruktiva andliga kulturinfiuenser, har nu framfarallt bytts ut mot konkurrerande fritidsaktiviteter, globaliseringens oeh massmedias inflytande, bristande resurser samt bristfalliga laroplaner inom skolornas musikundervisning. Som hjalp ses aven nu en medveten aktivering, bl.a. genom starre samarbete mellan befintliga resurser, sa som fareningar, spelmansfarbundet oeh musikskolor, samt en viss grad av popularisering av den "traditionella" folkmusiken, starre massmedial synlighet o.s. v. Med detta vill jag konkretisera poangen i mitt faredrag oeh i min avhandling, namligen att folkmusiken ar ett kontextbundet fenomen. Vad man raknar till folkmusik oeh i vilka sammanhang den bar figurera, samt vilka betydelser folkmusiken far, kraver i sista hand att man farankrar musiken i ett specifikt sammanhang oeh staller den i relation tib brukarna. Far att till slut aterkomma till brallopslaten fran Karlebynejden viii jag lyfta fram en av folkmusikens viktigaste aspekter som av naturliga skat inte sarskilt tydligt framkommit. Just denna lat ar jll inte en dansjilt, men en av spelmannens viktigaste runktioner har alltid varit att ledsaga dansen. Aspekten far inte glom mas bort i en cliskussion kring folkmusikens existens. Fortfarande ar denna form av folkmusikaliskt utavande viktig oeh framtrader i samarbetet mellan spelman och folkdanslag runt om i Svenskfinland. Hari ligger en viktig funktion far den finlandssvenska folkmusiken, d.v.s. den instrumentala folkmusiken som dansmusik. Utan att desto mera ta stallning till namnda tidningspolemik oeh utan att vara sarskilt val informerad om den dagsaktuella situationen pa hela det finlandssvenska folkmusikfaltet, har jag personligen en kansla av att detta kanske ar en vag att gao Poangterandet av denna symbios i finlandssvenska folkmusiksammanhang kan vara fruktbart, inte bara far att motivera blivande folkmusikutavare, men oeksa far att en forankring av musiken i ett danssammanhang pa samma gang kan ge den finlandssvenska folkdansutavningen en starre maj)jghet att till tala dagens barn oeh ungdom. Att framhalla folkmusikens historiska och kulturarftliga egenskaper gar knappast hem hos barn oeh unga, oeh alia kan inte heller bli drivna instrumentalister med formaga att popularisera folkmusiken sa att den kan konkurrera med dagens enorma musikutbud. Konkreta forum far utavning av bade folkmusik oeh folkdans kanha en majlighet att vara ett givande alternativ till dagens teknologiserade bamoeh ungdomskultur. Beaktansvarda initiativ har sakert redan tagits i denna riktning men samtidigt framstar det hela som en myeket stor utmaning. 1' I

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN UTREDNING Projekt: Författare: Version: Elever i behov av särskilt IT-stöd v3.3.017 Förvaltning/avdelning: Godkänd av beställare: Senast ändrad: Utbildningsförvaltningen,

Läs mer

Attityder och bemötande mot funktionshindrade.

Attityder och bemötande mot funktionshindrade. Beteckning: Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Attityder och bemötande mot funktionshindrade. Tanja Sjöstrand Juni 2008 Examensarbete 10 p Social omsorg HK 97 Anders Hydén Sammanfattning Studien

Läs mer

Lärande och utveckling genom leken.

Lärande och utveckling genom leken. Lärande och utveckling genom leken. En studie om pedagogers syn på lekens betydelse för förskolebarns lärande och utveckling. Ann-Charlotte Augustsson och Cecilia Jacobsson Handledare: Maj Arvidsson Examinator:

Läs mer

Camilla Kovero. På spaning efter den nya finlandssvenska identiteten

Camilla Kovero. På spaning efter den nya finlandssvenska identiteten 3 2012 Camilla Kovero På spaning efter den nya finlandssvenska identiteten På spaning efter den nya finlandssvenska identiteten Utgivare: Finlands svenska tankesmedja Magma www.magma.fi Magma-studie 3

Läs mer

Upp till dans! En etnologisk iakttagelse. Inledning. Av Maria Ek

Upp till dans! En etnologisk iakttagelse. Inledning. Av Maria Ek Upp till dans! En etnologisk iakttagelse Av Maria Ek Ett konstprojekt i samarbete med Östhammars kommuns kultur-och fritidsförvaltning genom kulturrådets satsning Kultur för Äldre, samt Kultur i Länet,

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3

Kvalitetsgranskning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Kvalitetsgranskning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Skolinspektionens rapport 2012:4 Diarienummer 400-2011:1842

Läs mer

Från görande till lärande och förståelse En studie av lärares lärande inom estetik

Från görande till lärande och förståelse En studie av lärares lärande inom estetik nordisk barnehageforskning Nordisk Børnehaveforskning Norrænar Leikskólarannsóknir Pohjoismainen Varhaiskasvatustutkimus Nordisk Förskoleforskning nordic early childhood education research vol 1 nr 1 2008

Läs mer

Trygga rum, nya möten och sociala entreprenörer

Trygga rum, nya möten och sociala entreprenörer UTVÄRDERINGSRAPPORT Trygga rum, nya möten och sociala entreprenörer Forskare från Malmö högskola har på uppdrag av Arvsfondsdelegationen följt upp och utvärderat ett antal aktuella projekt som genomförts

Läs mer

Vem är det som ska lyssna då? ungdomar - socialt kapital - regional utveckling

Vem är det som ska lyssna då? ungdomar - socialt kapital - regional utveckling Vem är det som ska lyssna då? ungdomar - socialt kapital - regional utveckling Siw Hammar & Lotta Svensson Arbetsrapport från FoU-Centrum Söderhamn Innehåll: Förord Del 1: sida Inledning: ungdomar socialt

Läs mer

Mötesplatser för unga. aktörerna, vägvalen och politiken

Mötesplatser för unga. aktörerna, vägvalen och politiken Mötesplatser för unga aktörerna, vägvalen och politiken Mötesplatser för unga aktörerna, vägvalen och politiken ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som verkar för att unga ska få verklig tillgång

Läs mer

Stöd och stimulans i klassrummet

Stöd och stimulans i klassrummet Rapport 2014:2 Stöd och stimulans i klassrummet Rätten att utvecklas så långt som möjligt Skolinspektionens rapport 2014:2 Diarienummer 2011:6494 Stockholm 2014 Foto: Monica Ryttmarker Förord Skolinspektionen

Läs mer

Hur kan vi förbättra elevers läsförmåga?

Hur kan vi förbättra elevers läsförmåga? Hur kan vi förbättra elevers läsförmåga? ett aktionsinriktat läsprojekt på gymnasienivå Eva-Karin Lindgren Masteroppgave i aksjonslæring (PFF3602) Institutt for pedagogikk og lærerutdanning Det samfunnsvitenskapelige

Läs mer

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Beteckning: Akademin för Utbildning och Ekonomi För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Calle Dahlberg December 2010 Examensarbete

Läs mer

Upplevelser av diskriminering rapport

Upplevelser av diskriminering rapport Upplevelser av diskriminering rapport Tryckeriuppgifter Diskrimineringsombudsmannen, DO DO maj 2010 Artikel R1 2010 Tryck Danagårds Grafiska, Ödeshög, 2010 Upplevelser av diskriminering en sammanfattande

Läs mer

Ska vi tala finska? En idéskrift för finskan i Sverige. Leena Huss

Ska vi tala finska? En idéskrift för finskan i Sverige. Leena Huss Ska vi tala finska? En idéskrift för finskan i Sverige Leena Huss Ska vi tala finska? En idéskrift för finskan i Sverige Leena Huss Leena Huss / Hugo Valentin-centrum Foto, omslag och layout: Kai Kangassalo

Läs mer

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem En enkätundersökning om bristande samordning av stödinsatser till föräldrar till barn med neuropsykiatriska

Läs mer

Olika elever samma undervisning

Olika elever samma undervisning Olika elever samma undervisning Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2010 Skolinspektionens rapport Diarienummer 40-2011:4396 Stockholm 2011 Foto: Monica Ryttmarker

Läs mer

Så här har vi tänkt om materialet Sverige och Kina

Så här har vi tänkt om materialet Sverige och Kina LÄRARHANDLEDNING Så här har vi tänkt om materialet Sverige och Kina Sverige och Kina är ett inspirationsmaterial för gymnasieskolan i tre delar. Det har tagits fram av Svenskt Näringsliv tillsammans med

Läs mer

EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER

EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER stöd konsultation motivera riktlinjer frivillighet nätverk utbildning arbetslivserfarenhet planera rådgivning kartlägga vägledning mentorskap optimism TID FÖR COACHNING EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER

Läs mer

Nu för årskurs 1 6. BEDÖMNINGSSTÖD I SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK FÖR GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1 6. Nya Språket lyfter!

Nu för årskurs 1 6. BEDÖMNINGSSTÖD I SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK FÖR GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1 6. Nya Språket lyfter! Nu för årskurs 1 6. BEDÖMNINGSSTÖD I SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK FÖR GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1 6 Nya Språket lyfter! Enligt Lgr 11 BEDÖMNINGSSTÖD I SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK FÖR GRUNDSKOLANS

Läs mer

D-UPPSATS. Tid för reflektion

D-UPPSATS. Tid för reflektion D-UPPSATS 2008:113 Tid för reflektion en studie över att synliggöra och att bli medveten om sitt eget lärande Märtha Andersson Luleå tekniska universitet D-uppsats Svenska och lärande Institutionen för

Läs mer

Pia Williams & Niklas Pramling

Pia Williams & Niklas Pramling Att bli en berättande person: Samverkan mellan bibliotek och förskola i syfte att främja barns språkutveckling Pia Williams & Niklas Pramling Innehåll Förord... 4 Inledning... 5 Rapportens disposition...

Läs mer

Biblioteken och de nationella minoriteterna

Biblioteken och de nationella minoriteterna Biblioteken och de nationella minoriteterna hur svenska folkbibliotek arbetar för romer, judar, tornedalingar, samer och sverigefinnar. Sara Ahlryd, Lotta Vigur, Joacim Hansson Avdelningen för biblioteks-

Läs mer

vi lär barnen att ha fritid.

vi lär barnen att ha fritid. vi lär barnen att ha fritid. En kvalitativ studie om fritidspedagogens yrkesroll, arbetsuppgifter och yrkesval Jessica Wallin Examinator: Ann S. Pihlgren Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning

Läs mer

Man kan kanske alltid göra mer men ja små myrsteg Slagverkspedagogers syn på fördelning av pojkar och flickor i sitt ämne.

Man kan kanske alltid göra mer men ja små myrsteg Slagverkspedagogers syn på fördelning av pojkar och flickor i sitt ämne. Man kan kanske alltid göra mer men ja små myrsteg Slagverkspedagogers syn på fördelning av pojkar och flickor i sitt ämne. Examensarbete Musikpedagogexamen Vårterminen 2013 Poäng: 15 hp Författare: Stefan

Läs mer

Varför är din iphone så stor?

Varför är din iphone så stor? Varför är din iphone så stor? En studie om ipad i förskolan Anna Lundholm Ehn och Erika Olsson Barn- och ungdomsvetenskapliga Institutionen Examensarbete 15 hp Varför är din iphone så stor? En studie om

Läs mer

KASVATUSTIETEIDEN TIEDEKUNTA

KASVATUSTIETEIDEN TIEDEKUNTA Annika Peltoniemi SPRÅKLIG IDENTITET I FLERSPRÅKIG UNDERVISNING En enkätstudie bland sjätteklassister i tre olika former av två- och flerspråkig undervisning 2012 KASVATUSTIETEIDEN TIEDEKUNTA Kasvatustieteiden

Läs mer

Fri tid på lika villkor? En undersökning om flickor, pojkar och möjligheterna till jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad

Fri tid på lika villkor? En undersökning om flickor, pojkar och möjligheterna till jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad Fri tid på lika villkor? En undersökning om flickor, pojkar och möjligheterna till jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad 1 Fri tid på lika villkor? En undersökning om flickor, pojkar

Läs mer

Vad är Collaborative Problem Solving?

Vad är Collaborative Problem Solving? Vad är Collaborative Problem Solving? Helene Tranquist Jag föreläser om problemskapande beteenden hos personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF). I mina föreläsningar reflekterar jag över tänkbara

Läs mer

Att se helheter i undervisningen

Att se helheter i undervisningen FORSKNING FÖR SKOLAN Att se helheter i undervisningen Naturvetenskapligt perspektiv Att se helheter i undervisningen Naturvetenskapligt perspektiv Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm

Läs mer