Vägledning. Genomförande av offentliga kontroller vid slakt av tama hovoch klövdjur

Transkript

1 Vägledning Genomförande av offentliga kontroller vid slakt av tama hovoch klövdjur

2 Innehåll 1 Inledning Syfte och omfattning Syfte Omfattning Definitioner och viktiga begrepp Definitioner Viktiga begrepp Information från livsmedelskedjan Utförande av kontroll Relevant information Utökad kontroll Kontroll av hästpass Hantering av hästpass efter utförd kontroll Bedömning Tillfredsställande information Otillfredsställande information Vilseledande eller felaktig information Beslut Avvisande av djur från slakt Beslut om levererade djur Avsaknad av information från livsmedelskedjan Behandlade djur Slaktordning vid separat slakt Dokumentation Beslut Besiktning före slakt Utförande av kontroll Grå och vita hästar Klinisk undersökning Utgallring av djur Relevant undersökning Bedömning Sjukdomar Lokala sjukliga förändringar Zoonotiska sjukdomar Sjukdomar upptagna på OIE: s lista Epizootiska sjukdomar Anmälningspliktiga djursjukdomar Isolering av sjuka djur Tillstånd Fekala föroreningar Beslut...20

3 5.3.1 Behandlade djur Slaktordning vid separat slakt Dokumentation Klinisk undersökning Beslut Besiktning efter slakt Utförande av kontroll Tidpunkt för besiktning Samband mellan slaktkropp och slaktbiprodukter Officiell veterinärs åtgärder Regionchefs eller centrala Livsmedelsverkets åtgärder Besiktningsgång Klyvning av slaktkroppar Palpation av mag- och kröslymfknutor hos nötkreatur och tamsvin Avlägsnande av tonsiller Okulär besiktning av tamsvin Utvidgad besiktning efter slakt Djur besiktigade enligt normal besiktningsgång Okulärt besiktigade tamsvin Utvidgad besiktning vid vissa specifika tillstånd Bedömning och beslut Bedömning och beslut (officiell assistent) Bedömning och beslut (officiell veterinär) Märkning av otjänligförklarade slaktkroppar och slaktbiprodukter Hantering av otjänligförklarade slaktkroppar och slaktbiprodukter Dokumentation Registrering av sjukliga förändringar och andra avvikelser Allmänt Registrering Kodförteckning Beslut Laboratorieundersökningar Utförande av kontroll Avtal/överenskommelser Diagnostik Mikrobiologiska krav Allmänt om provtagning Histologisk undersökning Bakteriologisk undersökning Parasitologisk undersökning Virologisk undersökning Mykologisk undersökning Undersökning avseende antibiotika Kemisk undersökning Kompetensutveckling Bedömning och beslut...55

4 7.3 Dokumentation Beslut Kontrollmärkning Utförande av kontrollmärkning Märkning Trikinundersökning Cysticerkos Förvaring av kontrollmärken Kontrollmärken Utformning Teckenstorlek Kontrollfrekvens Bedömning Beslut Dokumentation Meddelande om resultat Skriftliga beslut Kommunicering Referenser...60

5 1 Inledning Livsmedelsverket tar fram vägledningar för att främja en enhetlig tillämpning av livsmedelslagstiftningen. Avsikten med vägledningar är, dels att beskriva och tolka innehållet i gällande lagstiftning, och dels visa på Livsmedelsverkets övergripande ställningstagande för hur tillsyn enligt gällande lagstiftning bör bedrivas. En vägledning kan innehålla ytterligare information jämfört med lagstiftningen, med syfte att öka förståelsen för lagstiftningens krav. Vägledningar är inte rättsligt bindande, utan är exempel och rekommendationer som kan vara till hjälp vid bedömning och tillämpning av lagstiftningen. Vägledningen utesluter inte andra handlingssätt för att uppnå det resultat som avses med lagstiftningen. Andra tillsynsmyndigheter och domstolar kan komma fram till andra slutsatser. Om en föreskrift blir föremål för bedömning i domstol, till exempel om ett myndighetsbeslut i ett ärende överklagas eller vid åtal för brott mot livsmedelslagen blir domstolsavgörandet vägledande för tolkningen. EG-domstolens praxis kan komma att ge vägledning vad gäller tolkningen av EG: s rättsakter. 5

6 2 Syfte och omfattning 2.1 Syfte Vägledningen syftar till att stödja den officiella veterinären vid den offentliga kontroll, som enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (nedan hänvisad till som 854/2004), ska genomföras i samband med slakt av tama hov- och klövdjur. Den offentliga kontrollen rör: information från livsmedelskedjan, besiktning före slakt, besiktning efter slakt, laboratorieundersökningar samt kontrollmärkning. 2.2 Omfattning Vägledningen är ett komplement till instruktion för Genomförande av offentliga och är som sådant ett förtydligande till instruktionen samt en tolkning av text i gällande lagstiftning i den mån behov av detta identifierats. Den personal som utför offentlig kontroll måste vara väl insatt i den gällande lagstiftningen samt i nämnda instruktion. 6

7 3 Definitioner och viktiga begrepp 3.1 Definitioner Behörig myndighet: Den centrala myndigheten i en medlemsstat som är behörig att utföra veterinärkontroller eller en myndighet till vilken det har delegerats denna behörighet. Offentlig kontroll: Varje form av kontroll som utförs av den behöriga myndigheten eller av gemenskapen i syfte att kontrollera efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd. Kontroll: Kontroll av om specificerade krav har uppfyllts, genom undersökning och bedömning av sakligt underlag. Inspektion: Undersökning av varje aspekt av foder, livsmedel, djurhälsa och djurskydd för att kontrollera efterlevnaden av de rättsliga kraven i foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna avseende djurhälsa och djurskydd. Kontrollmärke: Märke som anger att det, när märket anbringades, har genomförts offentlig kontroll i enlighet med denna [854/2004] förordning. Officiell veterinär: Veterinär med behörighet att i enlighet med denna [854/2004] förordning arbeta som officiell veterinär och som utses av den behöriga myndigheten. Officiell assistent: Person med behörighet att arbeta som officiell assistent och som utses av den behöriga myndigheten och arbetar under den officiella veterinärens överinseende och ansvar. Godkänd veterinär: Veterinär som utses av den behöriga myndigheten för att på myndighetens vägnar genomföra särskild offentlig kontroll på jordbruksanläggningar. Slakteri: Anläggning för avlivning och uppslaktning av djur vars kött är avsett som livsmedel. Tama hov- och klövdjur: Nötkreatur (inklusive vattenbuffel och bison), svin, får och getter samt tama hästdjur. Kött: Alla ätliga delar av tama hov- och klövdjur, fjäderfä, hardjur, frilevande vilt, hägnat vilt, småvilt och storvilt, inkl. blod. Slaktkropp: Kroppen av ett djur efter avlivning och uppslaktning. 7

8 Inälvor: Organ från bröst-, buk- och bäckenhålorna, samt luft- och matstrupe och, när det gäller fjäderfä, kräva. Slaktbiprodukter: Annat färskt kött än slaktkroppen, inbegripet inälvor och blod. Icke godkända ämnen eller produkter: Ämnen eller produkter som enligt gemenskapslagstiftningen inte får tillföras djur. Illegal behandling: Användning av icke godkända ämnen eller produkter eller användning av enligt gemenskapslagstiftningen godkända ämnen eller produkter för andra ändamål eller på andra villkor än vad som föreskrivs i gemenskapslagstiftningen eller i förekommande fall i de olika nationella lagstiftningarna. 3.2 Viktiga begrepp Allmän infektion: Spridning av levande smittämne i blodet med inflammatorisk reaktion i mjälte och lymfknutor utöver regionala lymfknutor samt eventuellt blödningar i inre organ och vävnader. Avmagring: Atrofi av muskel- och fettvävnad orsakad av foderbrist eller långvarig sjukdom. Cirkulationsrubbning: Hyperemi och ödembildning i slaktkropp och inälvor, allmänt eller lokalt. Information från livsmedelskedjan: Information i form av uppgifter från jordbruksanläggning, intyg och liknande, som överförs till slakteri i samband med slakt av de djur som informationen gäller. Klinisk undersökning: En undersökning vid vilken den officiella veterinären med något moment utökar den normala visuella besiktningen före slakt av ett slaktdjur i syfte att kunna bedöma om medgivande till slakt kan ges. Lokal infektion: Lokal förekomst av ett levande smittämne med åtföljande lokal inflammatorisk reaktion samt eventuell spridning till regional lymfknuta. Pyemi: Allmän blodförgiftning med metastatiska varhärdar i kroppen. Påverkat allmäntillstånd: Tillstånd med obestämda sjukdomstecken såsom feber, avmagring, cirkulationsrubbningar och generell lymfknuteförstoring till följd av påverkan av och gensvar på främmande ämnen (mikroorganismer, gifter m.m.). Separat slakt: Slakt av enstaka djur i viss ordning eller i viss tid i normalslakt till följd av fastställda hygieniska eller andra risker och efter beslut av officiell veterinär. Tumör: Självständigt tillväxande cellanhopningar bestående av celler med ursprung i någon av värddjurets vävnader. Tillväxten kan vara benign eller malign. 8

9 Utmärgling: Tillstånd med gelévandling, serös atrofi, av fettet i benmärgen och kring hjärtats kranskärl samt allmän avmagring. Veterinärmedicinskt preparat: Läkemedel som är avsett för behandling av djur och föreskrivet av veterinär. Ämnesomsättningsrubbning: Rubbning till följd av bristande eller felaktig ämnesomsättning, som kan ge upphov till abnorm lukt i köttet. 9

10 4 Information från livsmedelskedjan Enligt artikel 8 i kommissionens förordning (EG) nr 2076/2005 om fastställande av övergångsbestämmelser för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 853/2004, (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004 och om ändring av förordningarna (EG) nr 853/2004 och (EG) nr 854/2004 fastställs möjligheten att tillämpa övergångsregler för att införa de krav som gäller information från livsmedelskedjan. Enligt dessa övergångsregler kan medlemsstaterna successivt införa kraven enligt följande: Slaktsvin: senast utgången av 2007 Häst: senast utgången av 2008 Kalv: senast utgången av 2008 Nötkreatur: senast utgången av 2009 Får och get: senast utgången av 2009 När officiell veterinär kontrollerar och bedömer information från livsmedelskedjan bör hänsyn tas till dessa övergångsregler. 4.1 Utförande av kontroll Relevant information I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung föreskrivs i bilaga II, avsnitt III att livsmedelsföretagare som driver slakteri ska begära, ta emot, kontrollera och reagera på information från livsmedelskedjan för de djur som ska slaktas. Av denna information ska särskilt följande framgå: Att djuren inte kommer från en spärrad jordbruksanläggning eller från ett område som står under restriktioner. Djurens hälsotillstånd. Uppgifter om veterinärmedicinska preparat eller annan behandling som djuren fått under en relevant period med en karenstid på mer än noll dagar, tillsammans med behandlingsdatum samt karenstid. Förekomst av sjukdomar under uppfödningsperioden som kan påverka köttets säkerhet som livsmedel. Analysresultat, om de har relevans för skyddet av folkhälsan, av prover som tagits av djur eller resultat av andra prover som tagits för att diagnostisera sjukdomar som kan påverka köttets säkerhet som livsmedel, däribland prover som tagits inom ramen för övervakning och kontroll av zoonoser och restsubstanser. Relevanta rapporter om besiktningar före och efter slakt av djur från samma jordbruksanläggning, inbegripet särskilt rapporter från officiella veterinärer. Produktionsuppgifter, i den mån de anger om sjukdomar förekommer. Namn och adress till den veterinär som vanligen anlitas av den jordbruksanläggning som djuren kommer ifrån. 10

11 Informationen ska göras tillgänglig för den officiella veterinären minst 24 timmar innan djuren anländer till slakteriet. Livsmedelsverket kan dock bevilja att informationen istället får åtfölja djuren när det gäller tama hästdjur, djur som nödslaktats samt svin som genomgått besiktning före slakt på sin ursprungliga jordbruksanläggning. Livsmedelsverket kan också med stöd av de övergångsregler som nämns ovan (2076/2005), under en fyraårsperiod (t.o.m. 2009) tillåta att informationen från livsmedelskedjan även för övriga tama hov- och klövdjur medföljer djuren istället för att presenteras 24 timmar i förväg, om ett sådant förfarande inte äventyrar syftet med förordning (EG) nr 853/2004. Av den inkommande informationen behöver den officiella veterinären endast kontrollera den information som enligt instruktion för Genomförande av offentlig kontroll vid slakt av tama hov- och klövdjur ska betraktas som relevant ur myndighetens perspektiv, dvs. den information som livsmedelsföretagaren presenterar på grund av påvisade eller misstänkta avvikelser vid den egna kontrollen och analysen av informationen, hästpass, officiella intyg, certifikat eller motsvarande samt, för nödslaktade djur, djurens identitet och intyg från uppfödare och veterinär Utökad kontroll Vid behov kan den officiella veterinären utöka sin kontroll av informationen från livsmedelskedjan, exempelvis om det vid revision och/eller inspektion visar sig att slakteriföretagarens rutiner för kontroll och utvärdering av informationen inte fungerar Kontroll av hästpass I Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:82) om hästdjur som används till avel och om identifiering av hästdjur (omtryck SJVFS 2005:17) ställs krav på att samtliga hästar ska åtföljas av en identitetshandling/hästpass. Ett hästpass ska enligt dessa föreskrifter: ange hästens livslånga identitetsnummer på varje sida i passet och innehålla uppgifter om: ο utfärdande myndighet, ο ägare eller ställföreträdande ägare, ο identifiering (ras, färg, kön, signalement/konturdiagram etc.), ο vaccinationer, ο resultat av undersökningar som utförts för att upptäcka smittsamma sjukdomar samt ο medicinsk behandling. Enligt förordning (EG) 853/2004 bilaga II, avsnitt III, 8 ska livsmedelsföretagaren vid slakteri kontrollera dessa hästpass för hästar som ska slaktas för att säkerställa att de berörda hästarna är avsedda för slakt i livsmedelssyfte. Om livsmedelsföretagaren efter kontrollen tar emot hästarna för slakt ska hästpassen överlämnas till officiell veterinär. Enligt förordning (EG) 853/2004 bilaga II, avsnitt II, 2a ska livsmedels- 11

12 företagaren även genom förfaranden kunna garantera att djur som tas emot på slakteriets område identifierats på ett ändamålsenligt sätt. Det är alltså i första hand företagen som ska kontrollera hästpassen och reagera på innehållet i dessa. Om företagen gör detta på ett ändamålsenligt sätt kommer således endast korrekt identifierade hästar avsedda för livsmedelskedjan att tas emot för slakt och följaktligen kommer endast hästpass för sådana hästar att överlämnas till officiell veterinär. Om så inte är fallet bör en Avvikelserapport (LIVS 074) skrivas och livsmedelsföretagaren göras uppmärksam på bristerna. Officiell veterinärs kontroll av överlämnade hästpass bör omfatta: identitetskontroll, kontroll av att hästen är avsedd för slakt i livsmedelssyfte och kontroll av att hästen inte är behandlad med substanser som utesluter hästen från livsmedelskedjan. Aktuella substanser listas i bilagorna till Rådets förordning (EEG) nr 2377/90 om inrättandet av ett gemenskapsförfarande för att fastställa gränsvärden för högsta tillåtna restmängder av veterinärmedicinska läkemedel i livsmedel med animaliskt ursprung. Kontakta i första hand vid frågor som inte kan besvaras med hjälp av denna förordning Hantering av hästpass efter utförd kontroll En EG-förordning som bl.a. omfattar bestämmelser om hur hästpassen ska tas om hand efter utförd kontroll håller på att utarbetas. Tills denna förordning träder i kraft bör officiell veterinär efter utförd kontroll återlämna hästpassen till slakteriet eller djurägaren/djurägarens representant, som sedan ombesörjer den vidare hanteringen. 4.2 Bedömning Tillfredsställande information Informationen från livsmedelskedjan bör bedömas som tillfredsställande om inga omständigheter föreligger, som kan inverka menligt på människors eller djurs hälsa genom konsumtion av kött från eller kontakt med berörda djur. Djur med tillfredsställande information från livsmedelskedjan kan tas emot för slakt. Om livsmedelsföretagaren inte har funnit några avvikelser vid sin egen analys av informationen och därmed inte funnit anledning att presentera någon relevant information för den officiella veterinären, kan veterinären anta att informationen är tillfredsställande och därmed godkänna berörda djur för vidare hantering Otillfredsställande information Informationen från livsmedelskedjan bör bedömas vara otillfredsställande om den: saknas, indikerar att djuren kommer från en besättning eller ett område som omfattas av restriktioner, 12

13 indikerar att reglerna för användning av läkemedel inte efterlevts eller indikerar att andra omständigheter föreligger som kan inverka menligt på människors eller djurs hälsa genom konsumtion av kött från eller kontakt med berörda djur. Avsaknad av eller ofullständig information Djur med otillfredsställande information från livsmedelskedjan ska i normalfallet avvisas från slakt. Undantag kan dock göras om den officiella veterinären bedömer att slakt ändå kan ske. Under vissa förutsättningar kan djur med lokala sjukliga förändringar ändå slaktas om veterinären bedömer att slakten kan ske på ett hygieniskt och livsmedelssäkert sätt, exempelvis genom separat slakt. Även djur som helt eller delvis saknar information från livsmedelskedjan kan tas emot för slakt om den officiella veterinären bedömer att informationen kommer att tillhandahållas inom 24 timmar efter det att djuret anlänt till slakteriet och att slakten kan ske utan fara för berörd slakteri- och kontrollpersonal, andra djur samt konsument. Detta gäller särskilt fall med tungt vägande djurskyddsskäl. Djur som helt eller delvis saknar information från livsmedelskedjan ska slaktas separat och slaktkroppar och slaktbiprodukter från djuret ska särhållas från övrigt kött. Köttet får inte godkännas förrän tillfredsställande information har inkommit. Om tillfredsställande information inte tillhandahållits inom 24 timmar efter det att djuret anlänt till slakteriet ska allt kött från djuret förklaras otjänligt som livsmedel. Om det aktuella djuret ännu inte slaktats ska det avlivas skilt från andra djur och förklaras otjänligt som livsmedel. Djur som omfattas av restriktioner Djur från besättning eller område som omfattas av restriktioner avseende salmonella får på uppdrag av Jordbruksverket och efter bedömning av SVA slaktas i enlighet med instruktion för Kontroller vid slakt av djur från salmonellaspärrade besättningar. Läkemedelsbehandlade djur Regler om karenstider, tillämpningen i vissa fall av karenstider och om maximala resthalter (MRL) finns i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:3) om karenstider vid hantering av livsmedel från djur som behandlats med läkemedel (H65). Regler om gränsvärden finns också i Rådets förordning (EEG) nr 2377/90 om inrättandet av ett gemenskapsförfarande för att fastställa gränsvärden för högsta tillåtna restmängder av veterinärmedicinska läkemedel i livsmedel med animaliskt ursprung Vilseledande eller felaktig information Om informationen från livsmedelskedjan bedöms vara uppenbart felaktig eller vilseledande ska den officiella veterinären vidta lämpliga åtgärder. Lämpliga åtgärder kan vara extra kontroller av informationen från livsmedelskedjan vid kommande djurleveranser från aktuell besättning, kontakt med djurägaren och/eller kontakt med besättningsveterinären. Vid behov kan även kontakt med Livsmedelsverket eller Jordbruksverket vara befogad. 13

14 4.3 Beslut Avvisande av djur från slakt Djur som ännu inte levererats och som har otillfredsställande information från livsmedelskedjan ska i normalfallet avvisas från slakt. Se även Bedömning ovan. Om den officiella veterinären bedömer att särskilda skäl föreligger finns dock möjlighet att ta emot behandlade djur om hanteringen kan ske i enlighet med Rådets direktiv 96/23/EG om införande av kontrollåtgärder för vissa ämnen och restsubstanser av dessa i levande djur och i produkter framställda därav. Se vidare Behandlade djur nedan Beslut om levererade djur Avsaknad av information från livsmedelskedjan Den officiella veterinären får tillåta att djur slaktas även om information från livsmedelskedjan saknas. Innan en sådan slaktkropp kan godkännas måste dock information från livsmedelskedjan ha tillhandahållits och bedömts vara tillfredsställande. Slakten ska i dessa fall ske separat och i avvaktan på ett slutligt avgörande ska aktuella slaktkroppar och slaktbiprodukter särhållas från övrigt kött. Om information inte finns tillgänglig inom 24 timmar efter det att djuren anlänt till slakteriet ska köttet förklaras otjänligt som livsmedel Behandlade djur Djur som inkommit till slakteriet och som, utifrån informationen från livsmedelskedjan, misstänks eller konstateras ha inkommit inom karenstid för godkänd behandling ska i första hand avlivas och otjänligförklaras. Detta kan ske med stöd av 854/2004, bilaga I, avsnitt II, kapitel II, 4. I direktiv 96/23/EG ges dock den officiella veterinären möjlighet att tillåta slakt av dessa djur om slakten uppskjuts tills det kan säkerställas att mängden restsubstanser inte längre överskrider de tillåtna nivåerna. I brådskande fall, om djurens välbefinnande så kräver eller om slakteriets infrastruktur eller utrustning inte tillåter att slakten skjuts upp, får djuren även slaktas inom karenstiden. Separat slakt ska i dessa fall ske och berörda slaktkroppar med tillhörande slaktavfall ska därefter beslagtas och provtas avseende aktuellt läkemedel. Endast om mängden restsubstanser inte överskrider tillåtna nivåer får köttet användas som livsmedel. I direktiv 96/23/EG föreskrivs också att den officiella veterinären ska se till att djur, som anlänt till slakteriet och som misstänks eller konstateras ha utsatts för illegal behandling eller att icke godkända ämnen eller produkter har tillförts dem, slaktas åtskilda från andra djur. Berörda slaktkroppar med tillhörande slaktavfall ska beslagtas och alla nödvändiga provtagningar för att påvisa förekomst av nämnda ämnen ska göras. Vid positiva resultat ska köttet och slaktavfallet sändas till en anläggning för bearbetning av högriskmaterial. 14

15 En förutsättning för att separat slakt och provtagning enligt ovan ska kunna ske är att det finns en analysmetod för den aktuella substansen. Kontrollera med Livsmedelsverket, Kemiska enheten 1, vad som gäller i varje enskilt fall. Om analysmetod saknas ska de berörda djuren avlivas och otjänligförklaras och sändas till en anläggning för bearbetning av högriskmaterial Slaktordning vid separat slakt Djur, som den officiella veterinären beslutar ska slaktas separat på grund av att information från livsmedelskedjan saknas, bör slaktas efter övriga djur eller väsentligt skiljt från övriga djur, inklusive djur som slaktas separat av annan anledning, exempelvis lokala sjukliga förändringar. Så bör ske eftersom risk för omständigheter som kan inverka menligt på människors eller djurs hälsa inte med säkerhet kan uteslutas för djur som saknar information från livsmedelskedjan. Slaktordningen för djur, som ska slaktas separat på grund av otillfredsställande information från livsmedelskedjan, bör bedömas från fall till fall grundat på i vilken omfattning och på vilket sätt informationen är otillfredsställande. För exempelvis djur vars identitet inte har kunnat fastställas kan risken för omständigheter enligt ovan bedömas vara likvärdig med risken för djur som helt saknar information från livsmedelskedjan. Även sådana djur bör således slaktas efter övriga djur eller väsentligt skiljt från övriga djur. Se även Observera att djur som ingår i kontrollprogram, utan misstanke om sjukdom, inte behöver slaktas separat och således inte behöver tas med i bedömningen av vilken slaktordning som ska gälla. 4.4 Dokumentation Hur dokumentationen ska ske i berörda blanketter beskrivs i separata vägledningar till respektive blankett Beslut På blankett Beslut (LIVS 054) kan bl.a. skriftliga beslut om information från livsmedelskedjan dokumenteras och rapporteras. I fält Beslutsorsak kan vid behov den lagstiftning, som beslutet grundar sig på, anges mer specificerat än det som är förtryckt på blanketten. För skriftliga beslut om avvisande av djur från slakt som ännu inte levererats kan följande standardformuleringar användas och anpassas till aktuellt fall: Berörda djur kommer från en besättning/ett område som står under restriktioner. Djuren avvisas därför från slakt med stöd av förordning (EG) 854/2004, bilaga I, avsnitt II, kapitel II, 4a. Reglerna för användning av veterinärmedicinska preparat har inte följts. Djuren avvisas därför från slakt med stöd av förordning (EG) 854/2004, bilaga I, avsnitt II, kapitel II, 4b. 15

16 [Omständigheter] har påvisats som kan inverka menligt på människors eller djurs hälsa. Djuren avvisas därför från slakt med stöd av förordning (EG) 854/2004, bilaga I, avsnitt II, kapitel II, 4c. Ord inom hakparentes byts mot en lämplig formulering för det aktuella fallet. För skriftliga beslut om avlivning och otjänligförklarande av djur som redan levererats till slakteriet kan följande standardformuleringar användas och anpassas till aktuellt fall: Levererade djur kommer från en besättning/ett område som står under restriktioner. Djuren avlivas därför separat och otjänligförklaras med stöd av förordning (EG) 854/2004 bilaga I, avsnitt II, kapitel II, 4a. Reglerna för användning av veterinärmedicinska preparat har inte följts för levererade djur. Djuren avlivas och otjänligförklaras därför med stöd av förordning (EG) 854/2004 bilaga I, avsnitt II, kapitel II, 4b. För levererade djur har [omständigheter] påvisats som kan inverka menligt på människors eller djurs hälsa. Djuren avlivas och otjänligförklaras därför med stöd av förordning (EG) 854/2004 bilaga I, avsnitt II, kapitel II, 4c. Ord inom hakparentes byts mot lämplig formulering för det aktuella fallet. Information från livsmedelskedjan saknas/är ofullständig för levererade djur. Djuren avlivas och otjänligförklaras därför med stöd av förordning (EG) 854/2004 bilaga I, avsnitt II, kapitel II, 3. För skriftliga beslut om separat slakt av redan levererade djur med otillfredsställande information från livsmedelskedjan kan följande standardformulering användas och anpassas till aktuellt fall: Information från livsmedelskedjan saknas/är otillfredsställande för levererade djur. Med stöd av förordning (EG) 854/2004 bilaga I, avsnitt II, kapitel II, 2 ska djuren därför slaktas separat och köttet kvarhållas skiljt från övrigt kött i avvaktan på att tillfredställande information tillhandahålls. För skriftliga beslut om otjänligförklarande av kött från djur, som slaktats separat i avvaktan på att tillfredställande information från livsmedelskedjan ska tillhandahållas och där denna information inte inkommit inom 24 timmar efter djurets ankomst till slakteriet, kan följande standardformulering användas och anpassas till aktuellt fall: Berörda djur har slaktats separat i avvaktan på tillfredställande information från livsmedelskedjan. Sådan information har dock inte tillhandahållits inom 24 timmar efter djurens ankomst till slakteriet. Allt kött från djuren otjänligförklaras därför med stöd av förordning (EG) 854/2004 bilaga I, avsnitt II, kapitel II, 3. 16

17 5 Besiktning före slakt 5.1 Utförande av kontroll Slakteriets uppställningsutrymmen ska, enligt förordning (EG) nr 853/2004, bilaga III, avsnitt I, kapitel II, 1c, bl.a. vara planerade så att besiktningen före slakt samt identifiering av djur eller grupper av djur, underlättas Grå och vita hästar I samband med att besiktning före slakt utförs på grå och vita hästar bör dessa märkas särskilt för att kunna identifieras vid besiktning efter slakt, då utvidgad besiktning avseende melanom ska ske. Ett system för detta bör upprättas lokalt utifrån lokala förutsättningar Klinisk undersökning Utgallring av djur Utgallring av djur för klinisk undersökning kan göras av livsmedelsföretagaren, officiell assistent eller officiell veterinär Relevant undersökning Med stöd av sin veterinärmedicinska kompetens antas den officiella veterinären själv kunna bedöma vilken typ av undersökning som är relevant i det enskilda fallet. 5.2 Bedömning Djur bör i normalfallet godkännas för slakt endast om de inte uppvisar några tecken på sjukdom eller tillstånd, som kan inverka menligt på människors eller djurs hälsa. Undantag från denna grundregel kan dock göras om den officiella veterinären bedömer att ingen risk för livsmedelssäkerheten uppkommer Sjukdomar Lokala sjukliga förändringar Slakt av djur med lokala sjukliga förändringar kan medges, om den officiella veterinären bedömer att slakten kan ske på ett livsmedelssäkert sätt, exempelvis genom separat slakt Zoonotiska sjukdomar Vid misstanke om zoonotisk sjukdom som inte omfattas av epizootilagstiftningen ska den officiella veterinären vidta åtgärder enligt zoonoslagen (1999:658). Den officiella veterinären ska vid sådan misstanke se till att det aktuella djuret isoleras och vidta nödvändiga åtgärder enligt Epizootivägledning för slakterier (under utarbetande). Se även avsnitt Meddelande om resultat i instruktion för Genomförande av offentliga. 17

18 Sjukdomar upptagna på OIE: s lista Vid misstanke om smittämne upptaget på OIE: s lista (länk enligt nedan) ska den officiella veterinären se till att det aktuella djuret isoleras och omedelbart underrätta Jordbruksverket för vidtagande av åtgärder för att förhindra spridning. Se vidare Epizootivägledning för slakterier (under utarbetande). Se även avsnitt Meddelande om resultat i instruktion för Genomförande av offentliga kontroller vid slakt av tama hov- och klövdjur Epizootiska sjukdomar Djur som misstänks eller konstateras ha sjukdom som finns upptagen i epizootiförordningen (1999:659) ska behandlas på sätt som föreskrivs i epizootilagen (1999:657). Den officiella veterinären ska vid sådan misstanke isolera slaktdjuret och vidta nödvändiga åtgärder enligt Epizootivägledning för slakterier (under utarbetande). Se även avsnitt Meddelande om resultat i instruktion för Genomförande av offentliga Anmälningspliktiga djursjukdomar Anmälningsplikt föreligger för vissa djursjukdomar enligt Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2002:16) om anmälningspliktiga djursjukdomar (K4). Märk här 11 som föreskriver besiktningsveterinärer anmälningsskyldighet vid varje fynd som visar på följande djursjukdomar: Echinococcos/hydatidos Trichinellos Enzootisk bovin leukos (EBL) och lymfom hos andra djurslag än fjäderfä Cysticerkos hos nötkreatur och svin Se även avsnitt Meddelande om resultat i instruktion för Genomförande av offentliga Isolering av sjuka djur Såvida Livsmedelsverket inte medgivit annat måste slakterierna enligt förordning (EG) nr 853/2004 bilaga III, avsnitt I, kapitel II, 1b, ha särskilda låsbara utrymmen där sjuka och misstänkt sjuka djur kan isoleras Tillstånd Fekala föroreningar Livsmedelssäkerhet I samband med besiktningen före slakt ska den officiella veterinären bedöma om slaktdjuren uppvisar tecken på sjukdom eller tillstånd som kan inverka menligt på människors eller djurs hälsa. I detta ingår en bedömning av om eventuella fekala föroreningar förekommer som kan utgöra en oacceptabel risk för förorening av köttet under slakten. Vid bedömningen bör föroreningarnas eventuella lokalisation till kritiska områden på huden enligt nedan i kombination med graden av förorening vara 18

19 vägledande. Hur gamla föroreningarna är bör också vägas in, eftersom färska föroreningar i allmänhet är svårare att hantera än äldre, intorkade och därmed kan innebära en stor risk för livsmedelssäkerheten. Grundregeln är att djur ska vara rena till slakt. Slakt av gödselförorenade djur kan dock medges om företaget har ändamålsenliga och fungerande rutiner för att hantera de risker för livsmedelssäkerheten som föroreningarna medför. Officiell veterinär kan besluta om att djur med oacceptabla föroreningar inte får slaktas om företaget inte har sådana ändamålsenliga och fungerande rutiner eller om företaget har rutiner, men inte vidtar åtgärder i enlighet med dessa. Företagens rutiner i detta avseende ska bedömas av officiell veterinär i samband med revisioner och inspektioner enligt instruktioner för Revision/ Inspektion av livsmedelsföretagare vid köttanläggning. Kritiska områden på huden är: bukens mittlinje, bröstkorgens undersida, hasleden, hälsenan, carpus, halsens undersida, genitalia, juver och området kring anus inkl. mjölkspegeln. Tvättning/rengöring av djur Om faciliteter för tvättning/rengöring av förorenade djur finns och används bör de tvättade och rengjorda djuren om möjligt tillåtas torka innan slakt sker, eftersom slakt av blöta djur innebär större risker för livsmedelssäkerheten då förorenat vatten lätt sprids till slaktkroppen. Detsamma bör även gälla regnblöta djur. Saknas möjligheter till torkning måste, för att slakt ska kunna medges, företagarna i sina rutiner för slakt av förorenade djur även ta hänsyn till de risker som slakt av blöta djur medför. Klippning/rakning av djur Klippning/rakning av förorenade djur efter avlivning/avblodning är inte lämpligt om detta inte kan ske i ett separat utrymme, där kontamination med flygande hår och annat av såväl den klippta/rakade slaktkroppen som andra slaktkroppar kan undvikas. Djurskydd Hur gödselförorenade djur ska bedömas ur djurskyddsperspektiv beskrivs i en särskild instruktion om genomförande av djurskyddskontroller. 19

20 5.3 Beslut Behandlade djur I direktiv 96/23/EG föreskrivs att den officiella veterinären ska se till att djur som anlänt till slakteriet och som misstänks eller konstateras ha utsatts för illegal behandling eller att icke godkända ämnen eller produkter har tillförts dem, slaktas åtskilda från andra djur. Berörda slaktkroppar med tillhörande slaktavfall ska beslagtas och alla nödvändiga provtagningar för att påvisa förekomst av nämnda ämnen ska göras. Vid positiva resultat ska köttet och slaktavfallet sändas till en anläggning för bearbetning av högriskmaterial. I direktiv 96/23/EG föreskrivs också att den officiella veterinären ska se till att slakten av djur, som anlänt till slakteriet och som misstänks eller konstateras ha inkommit inom karenstiden för en godkänd behandling, ska uppskjutas tills det kan säkerställas att mängden restsubstanser inte längre överskrider de tillåtna nivåerna. I brådskande fall eller om djurens välbefinnande så kräver eller om slakteriets infrastruktur eller utrustning inte tillåter att slakten skjuts upp får djuren slaktas inom karenstiden. Slaktkropp och slaktavfall ska i dessa fall beslagtas och provtas avseende läkemedel. Endast om mängden restsubstanser inte överskrider tillåtna nivåer får köttet användas som livsmedel. En förutsättning för att separat slakt och provtagning enligt ovan ska kunna ske är att analysmetoder och gränsvärden för den berörda substansen finns. Kontrollera med Livsmedelsverket, Kemiska enheten 1, vad som gäller i varje enskilt fall. Om analysmetoder och/eller gränsvärden saknas bör de berörda djuren istället avlivas och otjänligförklaras. Observera att lagstöd i detta skede saknas för att tillämpa avlivning och otjänligförklarande som ett förstahandsalternativ Slaktordning vid separat slakt Djur, som den officiella veterinären beslutar ska slaktas separat på grund av att identiteten inte har kunnat fastställas, bör slaktas efter övriga djur eller väsentligt skiljt från övriga djur inklusive djur som slaktas separat på grund av lokala sjukliga förändringar. Så bör ske eftersom risk för omständigheter som kan inverka menligt på människors eller djurs hälsa inte med säkerhet kan uteslutas för djur vars identitet inte är klarlagd. Se även Observera att djur som ingår i kontrollprogram, utan misstanke om sjukdom, inte behöver slaktas separat och således inte behöver tas med i bedömningen av vilken slaktordning som ska gälla. 5.4 Dokumentation Hur dokumentationen ska ske i berörda blanketter beskrivs i separata vägledningar till respektive blankett. 20

21 5.4.1 Klinisk undersökning I de fall en klinisk undersökning resulterar i ett skriftligt beslut om exempelvis avlivning och otjänligförklarande eller separat slakt är det tillräckligt att undersökningen dokumenteras på blankett Beslut (LIVS 054) Beslut På blankett Beslut (LIVS 054) kan bl.a. skriftliga beslut avseende besiktning före slakt dokumenteras och rapporteras. I fält Beslutsorsak kan vid behov den lagstiftning, som beslutet grundar sig på, anges mer specificerat än det som är förtryckt på blanketten. För skriftliga beslut om avlivning och otjänligförklarande av djur vars identitet inte har kunnat fastställas kan följande standardformulering användas och anpassas till aktuellt fall: Det berörda djurets identitet har inte kunnat fastställas. Djuret avlivas och otjänligförklaras därför med stöd av förordning (EG) 854/2004 bilaga I, avsnitt II, kapitel III, 1. För skriftliga beslut om avlivning av djur, som lider av sjukdom eller tillstånd som kan överföras till djur eller människa eller djur som uppvisar tecken på systemisk sjukdom, kan följande standardformulering användas och anpassas till aktuellt fall: Det berörda djuret har konstaterats lida av [sjukdom/tillstånd] överförbar till djur och människor/[systemisk sjukdom]. Djuret avlivas därför separat och otjänligförklaras med stöd av förordning (EG) 854/2004 bilaga I, avsnitt II, kapitel III, 4. Ord inom hakparentes byts mot lämplig formulering för det aktuella fallet. 21

22 6 Besiktning efter slakt 6.1 Utförande av kontroll Tidpunkt för besiktning Att besiktning efter slakt ska ske utan dröjsmål bör tolkas som att besiktningen ska ske inom 24 timmar. Att besiktning efter slakt av nödslaktade djur ska ske snarast bör tolkas bokstavligen. Inga dröjsmål bör medges, oavsett verksamhetens art. Detta beror på att kött från nödslaktade djur kan ha lägre hygienisk kvalitet (t.ex. på grund av sämre avblodning, sämre hygien i samband med avlivning m.m.) än kött från normalslaktade djur. Risken för försämring av slutprodukten och därmed bristande livsmedelssäkerhet bedöms alltså vara större Samband mellan slaktkropp och slaktbiprodukter Enligt förordning (EG) nr 853/2004 artikel 3 ska livsmedelsföretagare följa tillämpliga bestämmelser i förordningens bilagor II och III. I samma förordnings bilaga III, avsnitt I, kapitel IV, 13a, ställs krav på livsmedelsföretagaren att delar som avlägsnats från en slaktkropp som är underkastad besiktning ska förbli identifierbara som härrörande från en viss slaktkropp. Livsmedelsföretagaren är således skyldig att upprätthålla ett samband mellan slaktkroppar och tillhörande slaktbiprodukter. Saknas detta samband bör åtgärder vidtas av officiell veterinär, regionchef eller Livsmedelsverket centralt Officiell veterinärs åtgärder Officiell veterinär kan: tillfälligt eller under lämplig tidsperiod avbryta slakten och ge livsmedelsföretagaren möjlighet att återställa sambandet. Detta kan ske med stöd av förordning (EG) 882/2004, artikel 54, 2e, samt beslut från Livsmedelsverket om att till officiella veterinärer delegera rätten att avbryta slakten (dnr 3172/06). om bristerna i sambandet beror på att slakthastigheten är för hög, begära att slaktlinjens hastighet sänks för att ändamålsenlig besiktning ska kunna utföras. Hänvisning kan i detta fall göras till 854/2004, bilaga I, avsnitt I, kapitel II, D1 samt förordning (EG) 853/2004, bilaga III, avsnitt I, kapitel IV, 12. om sambandet inte kan återställas, otjänligförklara berörda slaktkroppar och slaktbiprodukter med stöd av 854/2004, bilaga I, avsnitt II, kapitel V, 1u samt förordning (EG) 178/2002 artikel 14, 6. Om sambandet inte kan återställas, men inga sjukliga förändringar eller andra avvikelser som föranleder ett otjänligförklarande påvisas hos de berörda slaktkropparna och/eller slaktbiprodukterna, kan officiell veterinär dock godkänna det kött som med säkerhet kan avgöras vara tjänligt. notera förekomsten av bristande samband mellan slaktkropp och slaktbiprodukter i Avvikelserapport (LIVS 074). 22

23 rapportera till i första hand regionchef och i andra hand till centrala Livsmedelsverket för vidare åtgärder Regionchefs eller centrala Livsmedelsverkets åtgärder Regionchef eller centrala Livsmedelsverket kan: belägga det berörda partiet med saluförbud med stöd av förordning (EG) 882/2004 artikel 54, 2b och Livmedelslagen (2006:804) 22. om rättelse inte sker, förelägga livsmedelsföretagaren med stöd av Livsmedelslagen (2006:804) 22. Föreläggandet kan förenas med vite enligt 23 samma lag. med stöd av 854/2004 artikel 5b samt bilaga I, avsnitt I, kapitel II, D1, utöka bemanningen eller kontrollpersonalens tjänstgöringsgrad för att intensifiera kontrollen. se över anläggningens godkännande och eventuellt återkalla det i enlighet med förordning (EG) 882/2004, artikel 31, 2e. Godkännandet kan även återkallas, tillfälligt eller permanent, med stöd av artikel 54, 2f i samma förordning Besiktningsgång Klyvning av slaktkroppar För att ta hänsyn till särskilda konsumtionsvanor, den tekniska utvecklingen eller särskilda sanitära förhållanden kan besiktning av tama hästdjur, nötkreatur äldre än 6 månader och tamsvin äldre än 4 veckor göras på slaktkroppar som inte kluvits (854/2004 bilaga I, avsnitt I, kapitel II, D 3). Med stöd av detta har Livsmedelsverket beslutat (dnr 1299/06) att officiell veterinär själv får tillåta besiktning på okluvna slaktkroppar från tamsvin med en slaktad vikt på maximalt 40 kg dvs. så kallade grill-/asadogrisar. Även om sådan besiktning tillåtits kan officiell veterinär med stöd av 854/2004 bilaga I, avsnitt I, kapitel II, D3 när helst det anses nödvändigt kräva att aktuella slaktkroppar ändå klyvs. Slaktkroppar av svansbitna svin måste alltid klyvas för pyemiundersökning enligt Pyemi. Tillstånd till besiktning på okluvna slaktkroppar från tamsvin med en slaktad vikt överstigande 40 kg samt besiktning av okluvna slaktkroppar av övriga djurslag enligt ovan kan endast beviljas en anläggning av Livsmedelsverket centralt och bara om skäl finns inom ramen för det förordningen accepterar (särskilda konsumtionsvanor, teknisk utveckling, särskilda sanitära förhållanden) Palpation av mag- och kröslymfknutor hos nötkreatur och tamsvin Förordning 854/2004 föreskriver att mag- och kröslymfknutor hos nötkreatur och tamsvin ska palperas. Livsmedelsverket anser dock att denna kontroll endast behöver utföras om den officiella veterinären eller assistenten bedömer att behov av detta finns. Skälet till detta är att våra slaktlinjer i allmänhet inte är planerade på ett sätt, som möjliggör sådan palpation. Kontrollen anses vidare inte nämnvärt bidra till att öka livsmedelssäkerheten. 23

24 Avlägsnande av tonsiller I förordning (EG) nr 853/2004 respektive 854/2004 ställs krav på att tonsillerna hos häst och nötkreatur ska avlägsnas av såväl livsmedelsföretagaren som den behöriga myndigheten vid den offentliga kontrollen. I realiteten blir det dock aldrig aktuellt att officiell veterinär eller officiell assistent aktivt behöver avlägsna tonsillerna, eftersom skallarna i dagsläget vanligen slängs (utgör SRM hos nötkreatur äldre än 6 månader) och tonsillerna då automatiskt avlägsnas i samband med att skallarna skiljs från slaktkroppen. I de fall kött från skallar av häst respektive nötkreatur på något sätt omhändertas som livsmedel bör den officiella veterinären säkerställa att tonsillerna på ett hygieniskt sätt avlägsnas och särhålls från livsmedlet Okulär besiktning av tamsvin Tamsvin från vissa godkända besättningar behöver endast genomgå okulär besiktning efter slakt. Detta innebär att de regelmässiga palpationer och anskärningar som i normalfallet ska göras kan utgå. Samtliga organ och vävnader enligt den normala besiktningsgången ska dock vid sådan besiktning granskas okulärt, vilket betyder att såväl slaktkroppar som organ ändå kan behöva hanteras (vändas, vridas) för att besiktning ska kunna ske Utvidgad besiktning efter slakt Djur besiktigade enligt normal besiktningsgång Vid bl.a. vissa sjukliga förändringar bör besiktningen efter slakt utvidgas för att rätt diagnos ska kunna ställas, som underlag för beslut (854/2004 bilaga I, avsnitt I, kapitel II, D2). En utvidgad besiktning efter slakt kan bestå i kompletterande: anskärning, palpation, luktbedömning, laboratorieundersökning m.m. Den officiella veterinären själv eller officiell assistent avgör, i samband med den inledande besiktningen efter slakt, om utvidgad besiktning bör genomföras. Se vidare 6.2. Bedömning och beslut Okulärt besiktigade tamsvin Även besiktningen efter slakt av tamsvin, som endast genomgått okulär besiktning efter slakt, bör utvidgas med anskärning, palpation etc. enligt ovan vid misstanke om eller påvisande av sjukliga förändringar eller andra avvikelser. Vid behov bör även nödvändiga laboratorieundersökningar eller andra befogade undersökningar utföras Utvidgad besiktning vid vissa specifika tillstånd Pyemi I de fall inflammatoriska förändringar påvisas, som kan misstänkas ge upphov till metastasering, bör pyemiundersökning företas. Exempel på sådana inflammatoriska förändringar är svansbitning hos svin, navelinfektioner, flegmon i hud, abscesser i muskulatur eller klövar m.m. Vid pyemiundersökning ska hela 24

25 ryggkotpelaren, bröstbenet, bäckenbenet och revbenen granskas noga. Lungorna ska noggrant genompalperas och njurarna granskas för att påvisa förekomst av eventuella emboliska processer. Vidare ska hjärtats klaffar och mjälten granskas och lymfknutor granskas eller anskäras. Cysticerkos (dynt) Misstänks dynt vid besiktningen bör dyntundersökning utföras. Tuggmuskulaturen, hjärtmuskulaturen samt mellangärdet ska då skäras i tunna snitt. Vidare ska kroppsmuskulaturens utsidor noga granskas och muskulaturen vid bröstbenet anskäras. Bovin eller human tuberkulos Föreligger kaseösa lymfknuteförändringar eller tuberkulös organförändring vid besiktningen ska alla organ och slaktkropp noga undersökas för att finna tecken på spridning. Bovin eller human tuberkulos hos nötkreatur är anmälningspliktig enligt SJVFS 2002:16. Mykobakterios hos svin Föreligger primärkomplex i form av förkalkade förändringar i mandibularoch/eller mesenteriallymfknutorna och/eller avgränsade förkalkade härdar i levern bör en utvidgad undersökning av lungorna ske. Har spridning skett till lungorna bedöms förändringarna vara generaliserade. Ledinflammationer Lymfknuteförstoringar i inre bäckenlymfknutan och i lymfknutan vid första revbenet hos företrädesvis slaktsvin kan vara tecken på en bakteriell ledinflammation. Vid sådana förändringar bör därför en noggrannare ledundersökning genom ledöppning utföras. Extremitetsleder utan konturstörningar öppnas då kvarsittande på slaktkroppen. Leder med konturstörningar öppnas endast om behov finns och då först efter att de avlägsnats från slaktkroppen för att inte kontaminera densamma. Melanom På grå och vita hästar ska båda bogarna alltid fällas för att undersöka förekomst av melanom. Tumörer Vid förekomst av tumörer bör besiktningen utvidgas för att om möjligt avgöra om tumören är benign eller malign. Benigna tumörer växer vanligen långsamt och expansivt, är högt differentierade och avsätter inte metastaser. Maligna tumörer växer ofta fort och infiltrativt, är lågt differentierade och avsätter ofta metastaser. Har en tumör spridits utanför den regionala lymfknutan kan den antas vara malign. För att kunna ställa rätt diagnos vid tveksamhet är histopatologisk undersökning nödvändig. 25

26 Abnorm lukt och färg Vid tveksamhet avseende lukt eller färg eller vid konstaterade lindriga lukt- eller färgförändringar, bör slaktkropp och organ genomgå förnyad bedömning efter kylförvaring i ett dygn innan ett slutgiltigt beslut fattas. Eosinofil myosit Vid påvisande av förändringar av typen eosinofil myosit bör en utvidgad besiktning ske. Skelettmuskulaturens ytor ska då noggrant granskas och ett flertal muskelsnitt ska läggas. 6.2 Bedömning och beslut Bedömning och beslut (officiell assistent) För att kunna avgöra om utvidgad besiktning av veterinär är nödvändig bedömer den officiella assistenten vid besiktningen efter slakt om eventuella påvisade sjukliga förändringar eller andra avvikelser hos ett slaktdjur är: 1. allmänna och kan föranleda totalt otjänligförklarande av slaktkroppen, 2. lokala och kan föranleda otjänligförklarande av betydande delar av slaktkroppen (>10 kg eller väsentlig del av slaktkroppen) eller 3. lokala och endast medför otjänligförklarande av mindre betydande delar av slaktkroppen (<10 kg eller mindre betydande del av slaktkroppen). Vid påvisande av eller misstanke om allmänna förändringar eller betydande lokala förändringar enligt punkt 1 och 2 ovan bör utvidgad besiktning av veterinär ske. Slaktkroppar med tillhörande slaktbiprodukter bör i dessa fall hanteras eller märkas ut på ett för den aktuella anläggningen lämpligt och överenskommet sätt för att tydligt visa att kropparna ännu inte godkänts för användning som livsmedel och att utvidgad besiktning ska ske. Hanteringen/märkningen bör också säkerställa sambandet mellan slaktkropp och slaktbiprodukter. Mindre betydande lokala förändringar enligt punkt 3 ovan får rensas av livsmedelsföretagarens personal utan någon efterkontroll av officiell veterinär/assistent. Hur livsmedelsföretagaren ska hantera sådana förändringar bör markeras och/eller kommuniceras med livsmedelsföretagaren på ett för den aktuella anläggningen lämpligt och överenskommet sätt. För livsmedelsföretagaren innebär detta att företaget ansvarar för att inrätta rutiner för att säkerställa att sjukliga förändringar och andra avvikelser avlägsnas på ett hygieniskt sätt. Detta ställer bl.a. krav på personal som är utbildad för ändamålet. Att rutiner för detta finns och att dessa följs kontrolleras lämpligen vid de inspektioner och revisioner som genomförs i enlighet med instruktion för Inspektion av livsmedelsföretagare vid köttanläggning respektive instruktion för Revision av livsmedelsföretagare vid köttanläggning Bedömning och beslut (officiell veterinär) Nedanstående sammanställning utgör en tolkning av bilaga I, avsnitt II, kapitel V i 854/2004, där ramarna för när kött ska förklaras otjänligt som livsmedel anges. 26