Internationella trender Bakterier i sår- fara eller tillgång? 29 augusti 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Internationella trender Bakterier i sår- fara eller tillgång? 29 augusti 2011"

Transkript

1 Internationella trender Bakterier i sår- fara eller tillgång? 29 augusti 2011 Christina Lindholm Leg. Sjuksköterska, Professor i klinisk omvårdnad Karolinska Universitetssjukhuset/ Röda Korsets Högskola

2 Vissa mängd bakterier behövs för att såret skall läka

3 Mikrobiologi Akuta vs svårläkta sår Acute Chronic James Wound Repair and Regeneration Vol 16, 2008

4 Vita blodkroppar Polymorfonukleära blodkroppar först (PMN) Dödar bakterier, städar upp död vävnad i såret Lymfocyter ersätter PMN:s roll?? Monocyter (makrofager) Fagocytos, lockar fibroblaster till sårområdet, viktig roll i kollagenbildningen, bildar PDGF och TGF beta

5 Cytokiner grupp proteiner Mängd biologiska funktioner Verkar via särskilda receptorer, celler eller proteiner Samlingsnamn för tillväxtfaktorer, interleukiner, tumor necrosis fact och interferoner. Huvudkälla: makrofager, fibroblaster, endotelcelle Stimuleras vid skada av mikroorganismer, hypoxi och vävnadsnedbrytningsprodukter

6 Växt n= +++ före +++ efter n= P-value Staph. aureus (177) ** KNS (69) Enteroc. Faecalis (57) Streptoc. Gr B (22) * Streptoc. Gr G (18) Pseudomonas aer. (37) Enterobact. Cloac. (23) E. Coli (29) Klebsiella (pn+ox) (14) Proteus (Mir+ Vulg)(52) *** Difteroids (17) Other (25)

7 Kvantitativ flora %+++ N= 410 sår Lindholm et al Staphylococcus aureus 75% +++ Proteus mirabilis 81% +++ KNS 31/69 45%+++ Enterococc. Faecalis 46%+++ Pseudomonas aeruginosa 65%+++

8 Praktiska konsekvenser

9 60-årig kvinna ca.mam.

10 56-årig kvinna, diabetes typ 1

11

12

13 1960-talet Död vävnad skall rensas bort från sår Fast greenmetoden

14 talen Såren skall lämnas ifred att läka De bakterier som växer i sår är harmlösa och följer såret till läkning (Hansson, Eriksson) Experimentella studier på kaninöron visade att klorhexidin i sår var celltoxiskt (Leaper)

15 Planktonic bakterier (traditionell sårodling)

16 2000-talet Kunskap om biofilm i sår Mekanisk upprensning Antibiotikaresistens blir ett globalt hot Stora studier visar att patienter med svårläkta sår ofta står på antibiotika- ofta i stora och upprepade kurer Moderna antiseptika i sår kan förhindra infektion/lindra symtom vid sårinfektion

17 Biobörda och MMP:s Bakterier---inflammatorisk process- såret rensas upp - försök att förhindra infektion Kraftig biobörda i sår fördröjer sårläkningen och kan leda till infektion- viktig anledning till smärta 60% av svårläkta sår har biofilm Den normala sårläkningsprocessen är kraftfullt programmerad och mycket svår att störa, men den har sina fiender Majno 2004

18 Biofilm Vardagsfenomen Slemliknande beläggningar i golvbrunnar, toaletter etc. Beläggning på tänder Svårt att få bortmekanisk rengöring, kemikalier A Hjerpe

19 Biofilm Viktig roll vid gingivit, karies och parodontit Miljön är varm och fuktig och biofilm kan nybildas på timmar

20 Biofilm Är troligen involverad i åtskilliga kroniska infektioner, exempelvis Näs-kavitet infektioner Infektioner i mellanörat på barn Infektioner vid implantat av proteser Urinvägsinfektioner I munhålan NU: i svårläkta sår

21 Biofilmsbildning i sår

22 Mikrokolonier- Biofilm Serrata et al 2001, Wolcott et al 2008, Shultz 2008

23 Quorum sensing

24 Signalsystem mellan bakterier

25 Varför vill bakterierna bo i en biofilm? Mindre näring behövs Kollektiv matlagning Mindre energi behövs Kollektiv energiförsörjning Möjliggör effektiv signalering (quorum sensing) Kan utbyta genetisk information inom populationen Skyddas mot omgivningen Kräver anpassning till Kollektiv uppförandekod

26 Kan man se biofilm?

27 Biofilm= virulens faktor 80% av mänskliga infektioner beror på biofilm (National Institutes of Health) xx mer resistenta mot antibiotika än planktonic bakterier Serralta et al 2001, Walters et al 2003 Omöjliggör fagocytos Påskyndar åldrande av cellerna Saarialho, Kere 1998, Mast & Schultz 1996

28 Methicillin-resistenta bakterier

29 Konjugering 1. 2 bakterier får kontakt En molekylär-motor ( leverans-system )binds med sex till en antibiotikaresistent DNAsträng 2. Fastnar vid donatorbakteriens cellvägg 3. Molekylärmaskinen skjuter in genetisk information (resistens) i mottagar-bakterien.

30 Resistenta bakterier 79 sjukhusavd äldreboenden 2007 MRSA 0/860 VRE 0/860 Multires. Gr- 0/860 Andersson/Lindholm/Fossum 2011 ESBL i kommunens äldreboenden

31 Sårinfektion Alla sår innehåller mikroorganismer Majoriteten av alla sår är inte infekterade Den kaskad av interaktioner mellan den mikrobiella kolonisationen och värden kan gradvis nå en punkt där läkningen störs Diagnosen sårinfektion= klinisk bedömning Labprover sällan av värde om de inte relateras till patienten och dennes symtom Schmidt 2000

32 infektion = patogener( ) X virulens ( ) immunförsvar ( ) = obalans

33 Sårläkningen hindras /Vowden/Cooper Pseudomonas aeruginosa Gramnegativa bakterier cellvägg Staph. aureus, strept, Pseudomonas, anaerober exotoxin A endotoxin fr enzymer Blandflora: stimulerar kronisk inflammation

34 Infektion eller inflammation? Hög andel bakterier triggar förlängd inflammation Inflammatoriska cytokiner- sårsmärta Proteasaktivitet (MMP:s) Tillväxtfaktoraktivitet Bara hälften av alla sårinfektioner visar symtom Vid neuropati och ischemi: nedsatt inflammatoriskt svar- svaga infektionstecken

35 Vad är en klinisk infektion? Klassiska tecken: Smärta, värmeökning, svullnad,rodnad (dolor, calor, tumor and rubor)

36 Resultat: Reliabilitet, CSSC N=31, 2 observatörer (kappa) (Gardner) Rodnad 0.68 värmeökning 0.53 missfärgning 0.61 obehaglig lukt 0.59 fickbildning 0.00 smärta 1.00 svullnad 0.93 fördröjd sårläkning 0.87 såret försämras 0.89 skör gran.vävnad 0.80 purulent exudat 0.78 seröst exudat 0.74

37 Kan sårinfektion/antibiotikabehandling undvikas? Vid svårläkta sår kan antibiotika i vissa fall undvikas genom noggrann rengöring, debridering och användning av lokala antiseptika

38 1. Sårrengöring Är sårslickaren från Peru (1700-tal) högaktuell? 1. Mild mekanisk debridering (biofilm) 2. Sköljning av såret med saliv 3. Tillförsel av tillväxtfaktorer från saliven

39 Rengöring Benbad Kalibad

40 Surfactant (PHMB+betaine) Prontosan Minst 20 minuter

41 Debridering Kirurgisk Mekanisk Autolytisk Enzymatisk Biokirurgisk

42 Vad kan vi göra om vi misstänker 1. Rengör såret (Prontosan) 2. Lindra smärta Lokalbedöva (EMLA eller Xylocain) biofilmsbildning?

43 Mekanisk debridering

44 Är Debrisoft ett alternativ?

45 Autolytisk debridering

46 Biokirurgi (fluglarver)

47

48

49 Hydrokirurgi (Versajet)

50 Ultraljud

51 Efter rengöring och debridering: Val av lokalt sårförband Vid kraftig kolonisation/infektion

52 Världens ledande experter eniga Best practicedokument presenterat vid världssårkonferensen (WUWHS) i Toronto i juni-08. Mer liberal användning av moderna lokalantiseptiska förband International Wound Journal 2008

53 Jämförelse mellan vanliga antimikrobiella behandlingar (Vowden Cooper 2006) Gr+ Gr- Svamp Virus Resist Klorhex Honung Jod Fluglarv ND ND 0 Silver

54 Sårförband, Skånestudien (Lindholm et al) 410 svårläkta sår (75%+++) Antiseptika n= 36 Silver 8 Jod 20 Andra 8 98 olika förbandstyper

55 Silverförband

56 Har du tillgång till silverförband efter SBU-rapporten?

57 Silverförband ex. Mepilex Ag, Aquacel Ag, Acticoat.. Bredspektrum-antibiotisk effekt Effekt beror på silverkoncentration och utsöndring Förhindrar cellandning och - funktion (bakterier) Silverförband behövs på klara indikationer och under avgränsade tidsperioder

58 Silverförband Flammazine lång tradition Idag: Silverförband i olika beredningsformer; polyuretanskum, SafeTacförband, hydrofiber, alginat

59 Silver effektivt mot de flesta sårpatogener Gram-negativa bakterier Gram-positiva bakterier Antiobiotika-resistenta bakterier Svampinfektioner P.aeruginosa, P stutzeri; Enterobacter.cloacae, E coli, K Pneumoniae S.aureus, S epidermidis, Enterococcus faecium. Enterococcus faecalis MRSA, VRE, multiresistenta Pseudomonas aeruginosa Candida mfl

60 Jodförband (Iodosorb) Povidone iodine Hydrofila cadexomerstärkelsekorn Låga koncentrationer- långsam release Bredspektrumaktivitet på bakterier, mykobakterier, svamp, protozoer och virus Effektiv mot 33 bakteriestammar Har effekt på biofilm

61 Honungsförband Antibakteriella egenskaper, påverkar Ph, utsöndrar väteperoxid, osmotisk effekt Antiinflammatorisk effekt (höga nivåer av antioxidanter) Autolytisk effekt Man minska hypertrofisk ärrbildning Biofilm? Färsk honung innehåller 13 spp. laktobaciller (Lactobacillus och Bifidus) Olofsson/Vasquez Current Microbiology 2008 Oct;57 (4) 2008

62 PHMB (Polyhexanide) I kosmetika, linsvätska Bryter biofilm (som surfactant med betaine) Prontosan (0.1% och ex.suprasorb PHMB (0,3%) Icke cytotoxiskt, icke- irriterande, mycket låg risk för sensitisering. Hög molekylär vikt- dålig biotillgänglighet. Lika potent som silver och PVP-jod-. Inga bieffekter. Bredspektrum effekt på många bakterier, såväl aeroba som anaeroba, även MRSA, VRE Prontosan: bör verka minst 20 minuter Sårförband ex. Suprasorb X PHMB

63 Fallbeskrivning PHMB (Eva Robertsson)

64 Bakterie- och svampadsorberande förband (Sorbact)

65 Svampinfektion/ bakterie/svampadsorberande förband (Sorbact) Foto Eva Robertsson

66 Vad styr våra val? Kunskap = Evidens + Erfarenhet + Patientupplevelse

67 Kan vi som vårdpersonal minska risken för smittspridning/infektion? Basala hygienrutiner Exempel från en studie (Lindholm/Duppils)

68 Deltagande personal länssjukvård Falun 477 Mora 132 Ludvika, Avesta, Borlänge 43 Falun Mora Övriga

69 Personalkategorier Sjuksköterskor 264 Undersköterskor 210 Läkare 126 Övriga (BM, amb Ss k Us k Läk Övr

70 Arbetsmoment Övrig omv 305 Blodkontakt 128 Palpation 88 Iv infart 87 Urin/avf/kräkn 31 Sår 22 KAD/sond 18 Övrig omv Blodkontakt Palpation 88 Iv infart Urin/avf/kräkn Sår KAD/sond

71 Övergripande resultat Byte av arbetsdräkt procent idag igår 2 dgr sedan > 2 dgr sedan

72 Ärmlängd på arbetsdräkten (%) kort ärm lång ärm

73 Sår/infektion/eksem på händerna (%) Nej Ja

74 Längd på naglarna (%) Korta Långa

75 Antal personer med långt hår Långt uppsatt hår Långt hängande hår

76 Klocka och smycken (%) Klocka/armb Ringar Hängande halskedj Hängande örhängen

77 Använder handskar vid arbetsmomentet (%) Ja Nej

78 Handsprit FÖRE arbetsmomentet (%) Ja Nej

79 Handsprit EFTER momentet (%) Ja Nej

80 Handsprit både före och efter samt varken före eller efter (%) Före & Efter Varken Före eller Efter

81 Sprit på underarmen (%) Ja Nej

82 Sammanfattning Alla svårläkta sår är kontaminerade/koloniserade 75% är kraftigt (kritiskt) koloniserade biofilmsinfekterade Smärta är säkraste tecknet på infektion 60% av svårläkta sår har biofilm Om balansen mellan värd/koloniserande mikroorganismer störs kan en sårinfektion uppstå Sårinfektioner kan förebyggas med hjälp av Sårrengöring Debridering Lokala antiseptiska sårförband Mer forskning: Antiseptika vs biofilm Basala hygienrutiner

Sårläkningsbovar MMP:s eller biofilm?

Sårläkningsbovar MMP:s eller biofilm? Sårläkningsbovar MMP:s eller biofilm? Christina Lindholm SRN PhD Senior Professor Sophiahemmet Högskola/Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sweden Varför läker inte såret? Etiologiska faktorer

Läs mer

SÅR MMP:s, biofilm, antibiotika, antiseptika, hygien, nutrition? Christina Lindholm SRN PhD Senior Professor Sophiahemmet Högskola

SÅR MMP:s, biofilm, antibiotika, antiseptika, hygien, nutrition? Christina Lindholm SRN PhD Senior Professor Sophiahemmet Högskola SÅR MMP:s, biofilm, antibiotika, antiseptika, hygien, nutrition? Christina Lindholm SRN PhD Senior Professor Sophiahemmet Högskola Svårläkta sår (> 6 veckors duration) Varför läker inte såret? Diagnos

Läs mer

Behandlingskostnader

Behandlingskostnader Behandlingskostnader Behandlingssfrekvens Tid till sårläkning Andel sårrecidiv 75% personal 10-20% förband Behandling -strategier 1. Kontrollera om patientens blodcirkulation är tillfredsställande och

Läs mer

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,

Läs mer

Svårläkta sår, hur ska vi tänka?

Svårläkta sår, hur ska vi tänka? Svårläkta sår, hur ska vi tänka? Susanne Dufva Specialistsjuksköterska inom onkologisk vård Sårcentrum, Södersjukhuset Jobba strukturerat e8 steg i taget Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Sårdiagnos Vad är målet?

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning

Läs mer

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens

Läs mer

Välkomna! Jennie Svanholm Sårsjuksköterska Kirurgmottagningen, LL.

Välkomna! Jennie Svanholm Sårsjuksköterska Kirurgmottagningen, LL. Välkomna! Jennie Svanholm Sårsjuksköterska Kirurgmottagningen, LL jennie.svanholm@kronoberg.se DIAGNOS Gäller för svårläkta sår dvs > 6 veckor Bensår är symtom-inte diagnos Varför finns det ett sår? Varför

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Basal hygien Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer

Läs mer

Välkomna! Jennie Svanholm Sårsjuksköterska Kirurgmottagningen, LL.

Välkomna! Jennie Svanholm Sårsjuksköterska Kirurgmottagningen, LL. Välkomna! Jennie Svanholm Sårsjuksköterska Kirurgmottagningen, LL jennie.svanholm@kronoberg.se DIAGNOS Gäller för svårläkta sår dvs > 6 veckor Bensår är symtom-inte diagnos Varför finns det ett sår? Varför

Läs mer

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ STRAMA-dag 121206 Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ Provtagning från sår Undvik kontamination från omgivande hud Tag bort ev krustor,

Läs mer

Vad stör sårläkningen? Christina Lindholm Leg sjuksköterska/ med.dr, senior professor Sophiahemmet Högskola

Vad stör sårläkningen? Christina Lindholm Leg sjuksköterska/ med.dr, senior professor Sophiahemmet Högskola Vad stör sårläkningen? Christina Lindholm Leg sjuksköterska/ med.dr, senior professor Sophiahemmet Högskola Svårläkta sår (> 6 veckors duration) Upplägg Kostnader Varför läker inte såren? Sårinfektion

Läs mer

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning

Läs mer

TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY

TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY Sk Conjuncti No Phary Mou Lower Anterior Vagi BACTERIUM in va se nx th Intestine urethra na Staphylococcus epidermidis (1) ++ + ++ ++

Läs mer

DIABETES FOTEN. Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala

DIABETES FOTEN. Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala DIABETES FOTEN Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala DIABETES FOTSJUKVÅRDEN MOTTAGNINGEN FÖR METABOLA SJUKDOMAR Marianne Sandberg och Ellinor Sjölund Ingång 40, 1 Trappa Tillfälligt

Läs mer

Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. Donaxyl 10 mg vaginaltabletter är avsedda för behandling av bakteriell vaginos (se avsnitt 4.4).

PRODUKTRESUMÉ. Donaxyl 10 mg vaginaltabletter är avsedda för behandling av bakteriell vaginos (se avsnitt 4.4). PRODUKTRESUMÉ 1. LÄKEMEDLETS NAMN Donaxyl 10 mg vaginaltabletter 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje vaginaltablett innehåller 10 mg dekvaliniumklorid. För fullständig förteckning över hjälpämnen,

Läs mer

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning

Läs mer

Antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens Antibiotikaresistens 190910 Resistenta bakterier MRSA Metithicillinresistenta Staphylococcus aureus Hudbakterie, ger sårinfektioner, blodförgiftning ESBL Extended spectrum betalactamases Egenskap hos flera

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 2 Bakgrund Kraftig global ökning Ökat resande ökar risken för bärarskap

Läs mer

FÖR ATT SÅRET SKA LÄKA: BEHANDLA OCH FÖRBÄTTRA

FÖR ATT SÅRET SKA LÄKA: BEHANDLA OCH FÖRBÄTTRA Föreläsning om sår och sårbehandling 14 november 2018 i Stockholm tillsammans med Mölnlycke Health Care Margareta Grauers, dermatologisjuksköterska E-post: margareta.grauers@comhem.se Margareta Grauers,

Läs mer

Diabetesfotdag Utan foton

Diabetesfotdag Utan foton Diabetesfotdag 2018-05-08 Utan foton Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. E-mail: britt-louise.s.andersson @kronoberg.se Diabetes och fotsår maj 2018 En

Läs mer

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland MRB multiresistenta bakterier MRB MRSA ESBL ESBLcarba VRE Övriga gramnegativa multiresistenta bakterier MRSA methicillinresistent stafylococcus aureus En hudbakterie Orsakar: - Bölder - Hudinfektioner

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019 HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019 Fika Innehåll MRB, MRSA, ESBL, ESBL-CARBA, VRE vad innebär alla förkortningar? Riskfaktorer Vad är en smittspårning? Nyheter från Vårdhygien Regionala

Läs mer

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum

Läs mer

Sår 2016. några av våra talare. Datum och plats: 24 25 maj 2015, Stockholm

Sår 2016. några av våra talare. Datum och plats: 24 25 maj 2015, Stockholm Sår 2016 kunskap utveckling inspiration Fördjupa dina kunskaper för att bättre tolka olika typer av sår Lär dig att välja rätt förband till rätt sår! Svårläkta sår vad gör du när såren inte läker? Diabetessår

Läs mer

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner

Läs mer

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Innehåll Mer info Handlingsprogram Epidemiologi Smittskyddslagen Smittspårning

Läs mer

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) Smittskydd & Vårdhygien förebygga och minska smittspridning förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) rådgivning, utbildning, information, utarbetande av hygienrutiner http://www.orebroll.se/uso/smittskydd

Läs mer

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska 2018-12-06 QUIZ Fråga 5 MRB Vad betyder det att en bakterie är multiresistent? 1 Att det är resistent mot alla typer av antibiotika.

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Mikrobiologi och vårdhygien Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: 2,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 170203 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt antal poäng på tentamen: För

Läs mer

Svårt sjuka patienter

Svårt sjuka patienter Svårt sjuka patienter -hur sköter jag huden och såren? Soile Kangasniemi leg. sjuksköterska Hudmottagningen När något gått fel Den åldrande huden torr tunn rynkig Den åldrande huden klåda vanligt när huden

Läs mer

Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus

Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus Vårdrelaterad infektion (VRI) Socialstyrelsen: Infektionstillstånd

Läs mer

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Sammanställt av Aina Iversen, mikrobiolog Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk mikrobiologi, Solna 2011-09-15 Uppdaterad

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning

Läs mer

Semisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin

Semisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin Aminoglykosider Aminoglykosider är naturligt förekommande molekyler hos vissa svamparter och har potent antibakteriell effekt. Ett par är semisyntetiska derivat Naturligt förekommande Streptomycin Kanamycin

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014

Läs mer

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård STRAMASTUDIER I KORTHET IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård Projektledare: Håkan Hanberger, infektionskliniken, Universitetssjukhuset Linköping

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Södersjukhuset.

Läs mer

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12 Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Kvinna född 32 Rökare, bypass-opererad vä underben 6 år sedan Sedan 1 mån sår vä fots laterala malleol,

Läs mer

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Lärare Delmoment Fråga Max G 70 % VG 90 % Anders Österlind Infektionssjukdomar 1-14 21p 14p 19p

Läs mer

Presentation av de vanligaste förekommande sårläkningsprodukter rekommenderade av Sårgruppen Blekinge.

Presentation av de vanligaste förekommande sårläkningsprodukter rekommenderade av Sårgruppen Blekinge. 1 Presentation av de vanligaste förekommande sårläkningsprodukter rekommenderade av Sårgruppen Blekinge. Sårtvätt: Rengör sår och omkringliggande hud med ljummet kranvatten. Vattnet ska ha runnit 1-2 minuter

Läs mer

Mekanismer för antibiotikaresistens

Mekanismer för antibiotikaresistens Mekanismer för antibiotikaresistens Bengt Wretlind Avd för klinisk bakteriologi Karolinska Institutet, Huddinge Vilka bakterier har ännu inte utvecklat resistens? Betastreptokocker har ännu inte utvecklat

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis

Läs mer

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Danderyds

Läs mer

Lokalbehandling av sår

Lokalbehandling av sår 2 Lokalbehandling av sår Innehållsförteckning Sid Övergripande målsättning. 2 Tillvägagångssätt.. 2 Den normala sårläkningsprocessen. 3 Lokalt sårstatus. 4 Rengöring och upprensning av sår 5 Hudvård. 6

Läs mer

Grundläggande patologi. Innehåll. Vad är patologi?

Grundläggande patologi. Innehåll. Vad är patologi? Grundläggande patologi SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19,0 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning Vad är

Läs mer

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner hos äldre Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska

Läs mer

MultiResistenta Bakterier (MRB)

MultiResistenta Bakterier (MRB) 1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.

Läs mer

Viktigt med handhygien

Viktigt med handhygien Viktigt med handhygien Rena händer räddar liv. Viktigt med handhygien 1 Inledning En god handhygien är den viktigaste åtgärden för att motverka smittspridning och uppkomsten av vårdrelaterade infektioner.

Läs mer

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Antibiotikaresistens 18 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,

Läs mer

VRI Vårdrelaterade infektioner

VRI Vårdrelaterade infektioner VRI Vårdrelaterade infektioner 2018-11-27 Ann-Mari Gustavsson 1 2 3 4 Vårdrelaterade infektioner - VRI En infektion som uppstår i samband med eller i efterförloppet av vård i slutenvård eller i samband

Läs mer

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler -En Egenkontroll Vad styr? SOSFS 2007:19 föreskrift

Läs mer

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland MRB vad göra? Vårdhygien 3 maj 2017 Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland Vårdhygien i samarbete med verksamheter Tvärprofessionella team som bistår för att uppfylla HSL krav på god hygienisk standard

Läs mer

Smittskydd. Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn

Smittskydd. Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn 1 Smittskydd Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn 2 Smittskydd Definition: Alla åtgärder som vidtas för att förhindra och handlägga spridning av sjukdomsframkallande mikroorganismer.

Läs mer

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Distriktsveterinärernas hygienpolicy Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande

Läs mer

Antibiotika i parodontalbehandling T5 HT14

Antibiotika i parodontalbehandling T5 HT14 Antibiotika i parodontalbehandling Antibiotika har länge varit ett hett ämne i parodontologi. Varför? Antal publikationer Pub Med Parodontit / Peri-implantit och antibiotika (human) 1963-2014 2396 (P)

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd

Läs mer

Rena händer och rätt klädd

Rena händer och rätt klädd Rena händer och rätt klädd inom Vård och omsorg Rena händer och rätt klädsel viktigt för att säkra vården Idag får var tionde patient i slutenvård en infektion som är så allvarlig att den kräver antibiotikabehandling.

Läs mer

Tillsammans kan vi arbeta för att minska smärta och vävnadsskada vid förbandsbyten.

Tillsammans kan vi arbeta för att minska smärta och vävnadsskada vid förbandsbyten. Rekommenderade riktlinjer Tillsammans kan vi arbeta för att minska smärta och vävnadsskada vid förbandsbyten. Rekommenderade riktlinjer: Minimering av smärta vid såromläggningar. Ett konsensusdokument

Läs mer

Klinisk Patientnära Forskning 12 ISSN: 1654-1421

Klinisk Patientnära Forskning 12 ISSN: 1654-1421 Klinisk Patientnära Forskning 12 Hygienrutiner, sårbehandling och sårmikrobiologi Kartläggningsstudie omfattande fem sjukhus, nio vårdcentraler och äldreboenden i sex kommuner, Skåne november 26 Christina

Läs mer

Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012

Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012 Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012 Syfte Utvärdera automatiserad MIC-bestämning och lappdiffusion mot ISO referensmetoden broth

Läs mer

Hydrofob interaktion - en resurs för att reducera antibiotikaanvändningen

Hydrofob interaktion - en resurs för att reducera antibiotikaanvändningen Hydrofob interaktion - en resurs för att reducera antibiotikaanvändningen Hydrophobic interaction - a resource to reduce the use of antibiotics Carolina Karlsson & Jenny Karlsson Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2017 på Karolinska

Läs mer

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Sammanställt av Inga Fröding, ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Huddinge, 20120113 Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk

Läs mer

Antiseptiska preparat vid sårbehandling

Antiseptiska preparat vid sårbehandling Antiseptiska preparat vid sårbehandling Christina Lindholm, Leg. sjuksköterska, med.dr. Senior professor Sophiahemmet Högskola /Karolinska Universitetssjukhuset April 2013 Bakgrund Detta dokument har

Läs mer

Antibakteriell kräm utan antibiotika

Antibakteriell kräm utan antibiotika Antibakteriell kräm utan antibiotika Microcid, en antibakteriell kräm utan antibiotika Ingen resistensutveckling. Brett antibakteriellt spektrum. Ingen signifikant skillnad avseende effekt jämfört med

Läs mer

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas

Läs mer

NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE

NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE Sår 2017 kunskap utveckling inspiration Öka din kunskap kring infekterade sår ta del av senaste forskningen! Olika sårtyper lär dig att se skillnad på olika sår och välja aktuell behandling! Hur ska du

Läs mer

NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE

NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE Sår 2018 kunskap utveckling inspiration Utveckling inom sårbehandling ta del av den senaste forskningen! Lär dig mer om läkningshämmande faktorer Hur kan du bedöma patientens smärta och ge effektiv smärtlindring?

Läs mer

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i

Läs mer

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Aktuella behandlingsråd för infekterade sår Sårsmärta smärtlindringens positiva effekter på sårläkningen! Läkningshämmande faktorer fallbeskrivningar! Preventivt

Läs mer

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland Multiresistenta bakterier Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. 1 MRB multiresistenta bakterier Kraftig global ökning av MRB. Hög förskrivning av antibiotika leder

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd

Läs mer

SÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS 13.2.2013. Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6

SÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS 13.2.2013. Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6 SÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS 13.2.2013 Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6 Mål för sårbehandling Övergripande mål; - Läka såret - Reducera patientens lidande - Underlätta patientens dagliga

Läs mer

Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna. Nov 2012 Margareta Edvall

Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna. Nov 2012 Margareta Edvall Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna Nov 2012 Margareta Edvall Definitioner Bakteriemi = förekomst av bakterier i blodbanan Primära bakteriemier = associerade till kärlkateter Sekundära bakteriemier

Läs mer

Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar sedan 1 dag. Vad behöver du veta mer?

Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar sedan 1 dag. Vad behöver du veta mer? Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar sedan 1 dag. Vad behöver du veta mer? Ont i rygg/buk som hon inte haft tidigare? Feber? Synligt blod i urinen? Tidigare UVI? Läkemedelsallergi?

Läs mer

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Antibiotikaresistens 217 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,

Läs mer

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA MRSA Svar på vanliga frågor om MRSA 1 Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Produktion: Smittskyddsenheten/Byrå4

Läs mer

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19 Program Del 4 VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning Vårdrelaterad infektion VRI - Ökar sjuklighet och dödlighet - Förlänger vårdtiden (4-6 dagar) - Orsakar

Läs mer

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud Sår 2015 kunskap utveckling inspiration Olika typer av sår lär dig att identifiera och särskilja olika sårtyper och göra en fullständig anamnes! Varför blir ett sår svårläkt? Debridering och rengöring

Läs mer

Kirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän.

Kirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän. Kirurgiska sår och dess omvårdnad av Maria Magnsbacka och Kerstin S Wilbrand Gallopererad patient med drän. SÅRLÄKNING Vulnus och ulcus. Sårläkning är en komplex process och innefattar olika mekanismer

Läs mer

Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen = icke sjukdomsframkallande

Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen = icke sjukdomsframkallande Mekanismer för bakteriell patogenicitet och lite annat Först ett antal viktiga definitioner; Normalflora = bakterieflora som vi normalt har på oss Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen

Läs mer

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne Riktlinjer för handläggning av patienter med multiresistenta bakterier (MRB) i somatisk vård på sjukhus Utarbetad av: Vårdhygien Skåne, Smittskydd Skåne samt infektionsklinikerna i Skåne Godkänd av: Eva

Läs mer

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP MRB MultiResistenta Bakterier ESBL ESBLcarba tarmbakterier VRE MRSA PNSP ESBL Extended Spectrum BetaLactamases -Grupp av enzymer hos gramnegativa tarmbakterier -Bryter ner betalaktamring i betalaktamantibiotika

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer