Internationella trender Bakterier i sår- fara eller tillgång? 29 augusti 2011
|
|
- Christian Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Internationella trender Bakterier i sår- fara eller tillgång? 29 augusti 2011 Christina Lindholm Leg. Sjuksköterska, Professor i klinisk omvårdnad Karolinska Universitetssjukhuset/ Röda Korsets Högskola
2 Vissa mängd bakterier behövs för att såret skall läka
3 Mikrobiologi Akuta vs svårläkta sår Acute Chronic James Wound Repair and Regeneration Vol 16, 2008
4 Vita blodkroppar Polymorfonukleära blodkroppar först (PMN) Dödar bakterier, städar upp död vävnad i såret Lymfocyter ersätter PMN:s roll?? Monocyter (makrofager) Fagocytos, lockar fibroblaster till sårområdet, viktig roll i kollagenbildningen, bildar PDGF och TGF beta
5 Cytokiner grupp proteiner Mängd biologiska funktioner Verkar via särskilda receptorer, celler eller proteiner Samlingsnamn för tillväxtfaktorer, interleukiner, tumor necrosis fact och interferoner. Huvudkälla: makrofager, fibroblaster, endotelcelle Stimuleras vid skada av mikroorganismer, hypoxi och vävnadsnedbrytningsprodukter
6 Växt n= +++ före +++ efter n= P-value Staph. aureus (177) ** KNS (69) Enteroc. Faecalis (57) Streptoc. Gr B (22) * Streptoc. Gr G (18) Pseudomonas aer. (37) Enterobact. Cloac. (23) E. Coli (29) Klebsiella (pn+ox) (14) Proteus (Mir+ Vulg)(52) *** Difteroids (17) Other (25)
7 Kvantitativ flora %+++ N= 410 sår Lindholm et al Staphylococcus aureus 75% +++ Proteus mirabilis 81% +++ KNS 31/69 45%+++ Enterococc. Faecalis 46%+++ Pseudomonas aeruginosa 65%+++
8 Praktiska konsekvenser
9 60-årig kvinna ca.mam.
10 56-årig kvinna, diabetes typ 1
11
12
13 1960-talet Död vävnad skall rensas bort från sår Fast greenmetoden
14 talen Såren skall lämnas ifred att läka De bakterier som växer i sår är harmlösa och följer såret till läkning (Hansson, Eriksson) Experimentella studier på kaninöron visade att klorhexidin i sår var celltoxiskt (Leaper)
15 Planktonic bakterier (traditionell sårodling)
16 2000-talet Kunskap om biofilm i sår Mekanisk upprensning Antibiotikaresistens blir ett globalt hot Stora studier visar att patienter med svårläkta sår ofta står på antibiotika- ofta i stora och upprepade kurer Moderna antiseptika i sår kan förhindra infektion/lindra symtom vid sårinfektion
17 Biobörda och MMP:s Bakterier---inflammatorisk process- såret rensas upp - försök att förhindra infektion Kraftig biobörda i sår fördröjer sårläkningen och kan leda till infektion- viktig anledning till smärta 60% av svårläkta sår har biofilm Den normala sårläkningsprocessen är kraftfullt programmerad och mycket svår att störa, men den har sina fiender Majno 2004
18 Biofilm Vardagsfenomen Slemliknande beläggningar i golvbrunnar, toaletter etc. Beläggning på tänder Svårt att få bortmekanisk rengöring, kemikalier A Hjerpe
19 Biofilm Viktig roll vid gingivit, karies och parodontit Miljön är varm och fuktig och biofilm kan nybildas på timmar
20 Biofilm Är troligen involverad i åtskilliga kroniska infektioner, exempelvis Näs-kavitet infektioner Infektioner i mellanörat på barn Infektioner vid implantat av proteser Urinvägsinfektioner I munhålan NU: i svårläkta sår
21 Biofilmsbildning i sår
22 Mikrokolonier- Biofilm Serrata et al 2001, Wolcott et al 2008, Shultz 2008
23 Quorum sensing
24 Signalsystem mellan bakterier
25 Varför vill bakterierna bo i en biofilm? Mindre näring behövs Kollektiv matlagning Mindre energi behövs Kollektiv energiförsörjning Möjliggör effektiv signalering (quorum sensing) Kan utbyta genetisk information inom populationen Skyddas mot omgivningen Kräver anpassning till Kollektiv uppförandekod
26 Kan man se biofilm?
27 Biofilm= virulens faktor 80% av mänskliga infektioner beror på biofilm (National Institutes of Health) xx mer resistenta mot antibiotika än planktonic bakterier Serralta et al 2001, Walters et al 2003 Omöjliggör fagocytos Påskyndar åldrande av cellerna Saarialho, Kere 1998, Mast & Schultz 1996
28 Methicillin-resistenta bakterier
29 Konjugering 1. 2 bakterier får kontakt En molekylär-motor ( leverans-system )binds med sex till en antibiotikaresistent DNAsträng 2. Fastnar vid donatorbakteriens cellvägg 3. Molekylärmaskinen skjuter in genetisk information (resistens) i mottagar-bakterien.
30 Resistenta bakterier 79 sjukhusavd äldreboenden 2007 MRSA 0/860 VRE 0/860 Multires. Gr- 0/860 Andersson/Lindholm/Fossum 2011 ESBL i kommunens äldreboenden
31 Sårinfektion Alla sår innehåller mikroorganismer Majoriteten av alla sår är inte infekterade Den kaskad av interaktioner mellan den mikrobiella kolonisationen och värden kan gradvis nå en punkt där läkningen störs Diagnosen sårinfektion= klinisk bedömning Labprover sällan av värde om de inte relateras till patienten och dennes symtom Schmidt 2000
32 infektion = patogener( ) X virulens ( ) immunförsvar ( ) = obalans
33 Sårläkningen hindras /Vowden/Cooper Pseudomonas aeruginosa Gramnegativa bakterier cellvägg Staph. aureus, strept, Pseudomonas, anaerober exotoxin A endotoxin fr enzymer Blandflora: stimulerar kronisk inflammation
34 Infektion eller inflammation? Hög andel bakterier triggar förlängd inflammation Inflammatoriska cytokiner- sårsmärta Proteasaktivitet (MMP:s) Tillväxtfaktoraktivitet Bara hälften av alla sårinfektioner visar symtom Vid neuropati och ischemi: nedsatt inflammatoriskt svar- svaga infektionstecken
35 Vad är en klinisk infektion? Klassiska tecken: Smärta, värmeökning, svullnad,rodnad (dolor, calor, tumor and rubor)
36 Resultat: Reliabilitet, CSSC N=31, 2 observatörer (kappa) (Gardner) Rodnad 0.68 värmeökning 0.53 missfärgning 0.61 obehaglig lukt 0.59 fickbildning 0.00 smärta 1.00 svullnad 0.93 fördröjd sårläkning 0.87 såret försämras 0.89 skör gran.vävnad 0.80 purulent exudat 0.78 seröst exudat 0.74
37 Kan sårinfektion/antibiotikabehandling undvikas? Vid svårläkta sår kan antibiotika i vissa fall undvikas genom noggrann rengöring, debridering och användning av lokala antiseptika
38 1. Sårrengöring Är sårslickaren från Peru (1700-tal) högaktuell? 1. Mild mekanisk debridering (biofilm) 2. Sköljning av såret med saliv 3. Tillförsel av tillväxtfaktorer från saliven
39 Rengöring Benbad Kalibad
40 Surfactant (PHMB+betaine) Prontosan Minst 20 minuter
41 Debridering Kirurgisk Mekanisk Autolytisk Enzymatisk Biokirurgisk
42 Vad kan vi göra om vi misstänker 1. Rengör såret (Prontosan) 2. Lindra smärta Lokalbedöva (EMLA eller Xylocain) biofilmsbildning?
43 Mekanisk debridering
44 Är Debrisoft ett alternativ?
45 Autolytisk debridering
46 Biokirurgi (fluglarver)
47
48
49 Hydrokirurgi (Versajet)
50 Ultraljud
51 Efter rengöring och debridering: Val av lokalt sårförband Vid kraftig kolonisation/infektion
52 Världens ledande experter eniga Best practicedokument presenterat vid världssårkonferensen (WUWHS) i Toronto i juni-08. Mer liberal användning av moderna lokalantiseptiska förband International Wound Journal 2008
53 Jämförelse mellan vanliga antimikrobiella behandlingar (Vowden Cooper 2006) Gr+ Gr- Svamp Virus Resist Klorhex Honung Jod Fluglarv ND ND 0 Silver
54 Sårförband, Skånestudien (Lindholm et al) 410 svårläkta sår (75%+++) Antiseptika n= 36 Silver 8 Jod 20 Andra 8 98 olika förbandstyper
55 Silverförband
56 Har du tillgång till silverförband efter SBU-rapporten?
57 Silverförband ex. Mepilex Ag, Aquacel Ag, Acticoat.. Bredspektrum-antibiotisk effekt Effekt beror på silverkoncentration och utsöndring Förhindrar cellandning och - funktion (bakterier) Silverförband behövs på klara indikationer och under avgränsade tidsperioder
58 Silverförband Flammazine lång tradition Idag: Silverförband i olika beredningsformer; polyuretanskum, SafeTacförband, hydrofiber, alginat
59 Silver effektivt mot de flesta sårpatogener Gram-negativa bakterier Gram-positiva bakterier Antiobiotika-resistenta bakterier Svampinfektioner P.aeruginosa, P stutzeri; Enterobacter.cloacae, E coli, K Pneumoniae S.aureus, S epidermidis, Enterococcus faecium. Enterococcus faecalis MRSA, VRE, multiresistenta Pseudomonas aeruginosa Candida mfl
60 Jodförband (Iodosorb) Povidone iodine Hydrofila cadexomerstärkelsekorn Låga koncentrationer- långsam release Bredspektrumaktivitet på bakterier, mykobakterier, svamp, protozoer och virus Effektiv mot 33 bakteriestammar Har effekt på biofilm
61 Honungsförband Antibakteriella egenskaper, påverkar Ph, utsöndrar väteperoxid, osmotisk effekt Antiinflammatorisk effekt (höga nivåer av antioxidanter) Autolytisk effekt Man minska hypertrofisk ärrbildning Biofilm? Färsk honung innehåller 13 spp. laktobaciller (Lactobacillus och Bifidus) Olofsson/Vasquez Current Microbiology 2008 Oct;57 (4) 2008
62 PHMB (Polyhexanide) I kosmetika, linsvätska Bryter biofilm (som surfactant med betaine) Prontosan (0.1% och ex.suprasorb PHMB (0,3%) Icke cytotoxiskt, icke- irriterande, mycket låg risk för sensitisering. Hög molekylär vikt- dålig biotillgänglighet. Lika potent som silver och PVP-jod-. Inga bieffekter. Bredspektrum effekt på många bakterier, såväl aeroba som anaeroba, även MRSA, VRE Prontosan: bör verka minst 20 minuter Sårförband ex. Suprasorb X PHMB
63 Fallbeskrivning PHMB (Eva Robertsson)
64 Bakterie- och svampadsorberande förband (Sorbact)
65 Svampinfektion/ bakterie/svampadsorberande förband (Sorbact) Foto Eva Robertsson
66 Vad styr våra val? Kunskap = Evidens + Erfarenhet + Patientupplevelse
67 Kan vi som vårdpersonal minska risken för smittspridning/infektion? Basala hygienrutiner Exempel från en studie (Lindholm/Duppils)
68 Deltagande personal länssjukvård Falun 477 Mora 132 Ludvika, Avesta, Borlänge 43 Falun Mora Övriga
69 Personalkategorier Sjuksköterskor 264 Undersköterskor 210 Läkare 126 Övriga (BM, amb Ss k Us k Läk Övr
70 Arbetsmoment Övrig omv 305 Blodkontakt 128 Palpation 88 Iv infart 87 Urin/avf/kräkn 31 Sår 22 KAD/sond 18 Övrig omv Blodkontakt Palpation 88 Iv infart Urin/avf/kräkn Sår KAD/sond
71 Övergripande resultat Byte av arbetsdräkt procent idag igår 2 dgr sedan > 2 dgr sedan
72 Ärmlängd på arbetsdräkten (%) kort ärm lång ärm
73 Sår/infektion/eksem på händerna (%) Nej Ja
74 Längd på naglarna (%) Korta Långa
75 Antal personer med långt hår Långt uppsatt hår Långt hängande hår
76 Klocka och smycken (%) Klocka/armb Ringar Hängande halskedj Hängande örhängen
77 Använder handskar vid arbetsmomentet (%) Ja Nej
78 Handsprit FÖRE arbetsmomentet (%) Ja Nej
79 Handsprit EFTER momentet (%) Ja Nej
80 Handsprit både före och efter samt varken före eller efter (%) Före & Efter Varken Före eller Efter
81 Sprit på underarmen (%) Ja Nej
82 Sammanfattning Alla svårläkta sår är kontaminerade/koloniserade 75% är kraftigt (kritiskt) koloniserade biofilmsinfekterade Smärta är säkraste tecknet på infektion 60% av svårläkta sår har biofilm Om balansen mellan värd/koloniserande mikroorganismer störs kan en sårinfektion uppstå Sårinfektioner kan förebyggas med hjälp av Sårrengöring Debridering Lokala antiseptiska sårförband Mer forskning: Antiseptika vs biofilm Basala hygienrutiner
Sårläkningsbovar MMP:s eller biofilm?
Sårläkningsbovar MMP:s eller biofilm? Christina Lindholm SRN PhD Senior Professor Sophiahemmet Högskola/Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sweden Varför läker inte såret? Etiologiska faktorer
Läs merSÅR MMP:s, biofilm, antibiotika, antiseptika, hygien, nutrition? Christina Lindholm SRN PhD Senior Professor Sophiahemmet Högskola
SÅR MMP:s, biofilm, antibiotika, antiseptika, hygien, nutrition? Christina Lindholm SRN PhD Senior Professor Sophiahemmet Högskola Svårläkta sår (> 6 veckors duration) Varför läker inte såret? Diagnos
Läs merBehandlingskostnader
Behandlingskostnader Behandlingssfrekvens Tid till sårläkning Andel sårrecidiv 75% personal 10-20% förband Behandling -strategier 1. Kontrollera om patientens blodcirkulation är tillfredsställande och
Läs merInfekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett
Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,
Läs merSvårläkta sår, hur ska vi tänka?
Svårläkta sår, hur ska vi tänka? Susanne Dufva Specialistsjuksköterska inom onkologisk vård Sårcentrum, Södersjukhuset Jobba strukturerat e8 steg i taget Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Sårdiagnos Vad är målet?
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs merBakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener
Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning
Läs merSår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013
Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens
Läs merVälkomna! Jennie Svanholm Sårsjuksköterska Kirurgmottagningen, LL.
Välkomna! Jennie Svanholm Sårsjuksköterska Kirurgmottagningen, LL jennie.svanholm@kronoberg.se DIAGNOS Gäller för svårläkta sår dvs > 6 veckor Bensår är symtom-inte diagnos Varför finns det ett sår? Varför
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus
Läs merVårdrelaterade infektioner, en vårdskada
Basal hygien Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Läs merVälkomna! Jennie Svanholm Sårsjuksköterska Kirurgmottagningen, LL.
Välkomna! Jennie Svanholm Sårsjuksköterska Kirurgmottagningen, LL jennie.svanholm@kronoberg.se DIAGNOS Gäller för svårläkta sår dvs > 6 veckor Bensår är symtom-inte diagnos Varför finns det ett sår? Varför
Läs merSTRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ
STRAMA-dag 121206 Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ Provtagning från sår Undvik kontamination från omgivande hud Tag bort ev krustor,
Läs merVad stör sårläkningen? Christina Lindholm Leg sjuksköterska/ med.dr, senior professor Sophiahemmet Högskola
Vad stör sårläkningen? Christina Lindholm Leg sjuksköterska/ med.dr, senior professor Sophiahemmet Högskola Svårläkta sår (> 6 veckors duration) Upplägg Kostnader Varför läker inte såren? Sårinfektion
Läs merSårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska
Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning
Läs merTABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY
TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY Sk Conjuncti No Phary Mou Lower Anterior Vagi BACTERIUM in va se nx th Intestine urethra na Staphylococcus epidermidis (1) ++ + ++ ++
Läs merDIABETES FOTEN. Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala
DIABETES FOTEN Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala DIABETES FOTSJUKVÅRDEN MOTTAGNINGEN FÖR METABOLA SJUKDOMAR Marianne Sandberg och Ellinor Sjölund Ingång 40, 1 Trappa Tillfälligt
Läs merBasala hygienrutiner
Basala hygienrutiner Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Läs merPRODUKTRESUMÉ. Donaxyl 10 mg vaginaltabletter är avsedda för behandling av bakteriell vaginos (se avsnitt 4.4).
PRODUKTRESUMÉ 1. LÄKEMEDLETS NAMN Donaxyl 10 mg vaginaltabletter 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje vaginaltablett innehåller 10 mg dekvaliniumklorid. För fullständig förteckning över hjälpämnen,
Läs merSår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning
Läs merAntibiotikaresistens
Antibiotikaresistens 190910 Resistenta bakterier MRSA Metithicillinresistenta Staphylococcus aureus Hudbakterie, ger sårinfektioner, blodförgiftning ESBL Extended spectrum betalactamases Egenskap hos flera
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 2 Bakgrund Kraftig global ökning Ökat resande ökar risken för bärarskap
Läs merFÖR ATT SÅRET SKA LÄKA: BEHANDLA OCH FÖRBÄTTRA
Föreläsning om sår och sårbehandling 14 november 2018 i Stockholm tillsammans med Mölnlycke Health Care Margareta Grauers, dermatologisjuksköterska E-post: margareta.grauers@comhem.se Margareta Grauers,
Läs merDiabetesfotdag Utan foton
Diabetesfotdag 2018-05-08 Utan foton Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. E-mail: britt-louise.s.andersson @kronoberg.se Diabetes och fotsår maj 2018 En
Läs merMRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland
MRB multiresistenta bakterier MRB MRSA ESBL ESBLcarba VRE Övriga gramnegativa multiresistenta bakterier MRSA methicillinresistent stafylococcus aureus En hudbakterie Orsakar: - Bölder - Hudinfektioner
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs merHYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019
HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019 Fika Innehåll MRB, MRSA, ESBL, ESBL-CARBA, VRE vad innebär alla förkortningar? Riskfaktorer Vad är en smittspårning? Nyheter från Vårdhygien Regionala
Läs merTENTAMEN Mikrobiologi
TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum
Läs merSår 2016. några av våra talare. Datum och plats: 24 25 maj 2015, Stockholm
Sår 2016 kunskap utveckling inspiration Fördjupa dina kunskaper för att bättre tolka olika typer av sår Lär dig att välja rätt förband till rätt sår! Svårläkta sår vad gör du när såren inte läker? Diabetessår
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Innehåll Mer info Handlingsprogram Epidemiologi Smittskyddslagen Smittspårning
Läs merSmittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)
Smittskydd & Vårdhygien förebygga och minska smittspridning förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) rådgivning, utbildning, information, utarbetande av hygienrutiner http://www.orebroll.se/uso/smittskydd
Läs merMultiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland
Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska 2018-12-06 QUIZ Fråga 5 MRB Vad betyder det att en bakterie är multiresistent? 1 Att det är resistent mot alla typer av antibiotika.
Läs merProvmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Mikrobiologi och vårdhygien Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: 2,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 170203 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt antal poäng på tentamen: För
Läs merSvårt sjuka patienter
Svårt sjuka patienter -hur sköter jag huden och såren? Soile Kangasniemi leg. sjuksköterska Hudmottagningen När något gått fel Den åldrande huden torr tunn rynkig Den åldrande huden klåda vanligt när huden
Läs merBasala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus
Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus Vårdrelaterad infektion (VRI) Socialstyrelsen: Infektionstillstånd
Läs merAntibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Sammanställt av Aina Iversen, mikrobiolog Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk mikrobiologi, Solna 2011-09-15 Uppdaterad
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Läs merSemisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin
Aminoglykosider Aminoglykosider är naturligt förekommande molekyler hos vissa svamparter och har potent antibakteriell effekt. Ett par är semisyntetiska derivat Naturligt förekommande Streptomycin Kanamycin
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014
Läs merIVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård
STRAMASTUDIER I KORTHET IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård Projektledare: Håkan Hanberger, infektionskliniken, Universitetssjukhuset Linköping
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Södersjukhuset.
Läs merHudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden
Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12 Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Kvinna född 32 Rökare, bypass-opererad vä underben 6 år sedan Sedan 1 mån sår vä fots laterala malleol,
Läs merTentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H
Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Lärare Delmoment Fråga Max G 70 % VG 90 % Anders Österlind Infektionssjukdomar 1-14 21p 14p 19p
Läs merPresentation av de vanligaste förekommande sårläkningsprodukter rekommenderade av Sårgruppen Blekinge.
1 Presentation av de vanligaste förekommande sårläkningsprodukter rekommenderade av Sårgruppen Blekinge. Sårtvätt: Rengör sår och omkringliggande hud med ljummet kranvatten. Vattnet ska ha runnit 1-2 minuter
Läs merMekanismer för antibiotikaresistens
Mekanismer för antibiotikaresistens Bengt Wretlind Avd för klinisk bakteriologi Karolinska Institutet, Huddinge Vilka bakterier har ännu inte utvecklat resistens? Betastreptokocker har ännu inte utvecklat
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis
Läs merBakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Danderyds
Läs merLokalbehandling av sår
2 Lokalbehandling av sår Innehållsförteckning Sid Övergripande målsättning. 2 Tillvägagångssätt.. 2 Den normala sårläkningsprocessen. 3 Lokalt sårstatus. 4 Rengöring och upprensning av sår 5 Hudvård. 6
Läs merGrundläggande patologi. Innehåll. Vad är patologi?
Grundläggande patologi SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19,0 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning Vad är
Läs merVarför behövs basala hygienrutiner och klädregler?
Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.
Läs merUrinvägsinfektioner hos äldre
Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska
Läs merMultiResistenta Bakterier (MRB)
1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.
Läs merViktigt med handhygien
Viktigt med handhygien Rena händer räddar liv. Viktigt med handhygien 1 Inledning En god handhygien är den viktigaste åtgärden för att motverka smittspridning och uppkomsten av vårdrelaterade infektioner.
Läs merAntibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 18 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Läs merVRI Vårdrelaterade infektioner
VRI Vårdrelaterade infektioner 2018-11-27 Ann-Mari Gustavsson 1 2 3 4 Vårdrelaterade infektioner - VRI En infektion som uppstår i samband med eller i efterförloppet av vård i slutenvård eller i samband
Läs merRegion Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler
Observationsstudier Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler -En Egenkontroll Vad styr? SOSFS 2007:19 föreskrift
Läs merMRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland
MRB vad göra? Vårdhygien 3 maj 2017 Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland Vårdhygien i samarbete med verksamheter Tvärprofessionella team som bistår för att uppfylla HSL krav på god hygienisk standard
Läs merSmittskydd. Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn
1 Smittskydd Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn 2 Smittskydd Definition: Alla åtgärder som vidtas för att förhindra och handlägga spridning av sjukdomsframkallande mikroorganismer.
Läs merDistriktsveterinärernas hygienpolicy
Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt
Läs merUrinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion
Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande
Läs merAntibiotika i parodontalbehandling T5 HT14
Antibiotika i parodontalbehandling Antibiotika har länge varit ett hett ämne i parodontologi. Varför? Antal publikationer Pub Med Parodontit / Peri-implantit och antibiotika (human) 1963-2014 2396 (P)
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merRena händer och rätt klädd
Rena händer och rätt klädd inom Vård och omsorg Rena händer och rätt klädsel viktigt för att säkra vården Idag får var tionde patient i slutenvård en infektion som är så allvarlig att den kräver antibiotikabehandling.
Läs merTillsammans kan vi arbeta för att minska smärta och vävnadsskada vid förbandsbyten.
Rekommenderade riktlinjer Tillsammans kan vi arbeta för att minska smärta och vävnadsskada vid förbandsbyten. Rekommenderade riktlinjer: Minimering av smärta vid såromläggningar. Ett konsensusdokument
Läs merKlinisk Patientnära Forskning 12 ISSN: 1654-1421
Klinisk Patientnära Forskning 12 Hygienrutiner, sårbehandling och sårmikrobiologi Kartläggningsstudie omfattande fem sjukhus, nio vårdcentraler och äldreboenden i sex kommuner, Skåne november 26 Christina
Läs merPhoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012
Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012 Syfte Utvärdera automatiserad MIC-bestämning och lappdiffusion mot ISO referensmetoden broth
Läs merHydrofob interaktion - en resurs för att reducera antibiotikaanvändningen
Hydrofob interaktion - en resurs för att reducera antibiotikaanvändningen Hydrophobic interaction - a resource to reduce the use of antibiotics Carolina Karlsson & Jenny Karlsson Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2017 på Karolinska
Läs merAntibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Sammanställt av Inga Fröding, ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Huddinge, 20120113 Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk
Läs merAntiseptiska preparat vid sårbehandling
Antiseptiska preparat vid sårbehandling Christina Lindholm, Leg. sjuksköterska, med.dr. Senior professor Sophiahemmet Högskola /Karolinska Universitetssjukhuset April 2013 Bakgrund Detta dokument har
Läs merAntibakteriell kräm utan antibiotika
Antibakteriell kräm utan antibiotika Microcid, en antibakteriell kräm utan antibiotika Ingen resistensutveckling. Brett antibakteriellt spektrum. Ingen signifikant skillnad avseende effekt jämfört med
Läs merSelektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.
Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas
Läs merNÅGRA AV KONFERENSENS TALARE
Sår 2017 kunskap utveckling inspiration Öka din kunskap kring infekterade sår ta del av senaste forskningen! Olika sårtyper lär dig att se skillnad på olika sår och välja aktuell behandling! Hur ska du
Läs merNÅGRA AV KONFERENSENS TALARE
Sår 2018 kunskap utveckling inspiration Utveckling inom sårbehandling ta del av den senaste forskningen! Lär dig mer om läkningshämmande faktorer Hur kan du bedöma patientens smärta och ge effektiv smärtlindring?
Läs merIII. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner
III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i
Läs merSår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder
Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Aktuella behandlingsråd för infekterade sår Sårsmärta smärtlindringens positiva effekter på sårläkningen! Läkningshämmande faktorer fallbeskrivningar! Preventivt
Läs merMultiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland
Multiresistenta bakterier Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. 1 MRB multiresistenta bakterier Kraftig global ökning av MRB. Hög förskrivning av antibiotika leder
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merSÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS 13.2.2013. Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6
SÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS 13.2.2013 Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6 Mål för sårbehandling Övergripande mål; - Läka såret - Reducera patientens lidande - Underlätta patientens dagliga
Läs merInfartsrelaterade infektioner i blodbanorna. Nov 2012 Margareta Edvall
Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna Nov 2012 Margareta Edvall Definitioner Bakteriemi = förekomst av bakterier i blodbanan Primära bakteriemier = associerade till kärlkateter Sekundära bakteriemier
Läs merKarin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar sedan 1 dag. Vad behöver du veta mer?
Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar sedan 1 dag. Vad behöver du veta mer? Ont i rygg/buk som hon inte haft tidigare? Feber? Synligt blod i urinen? Tidigare UVI? Läkemedelsallergi?
Läs merAntibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 217 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Läs merMRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA
MRSA Svar på vanliga frågor om MRSA 1 Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Produktion: Smittskyddsenheten/Byrå4
Läs merProgram Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19
Program Del 4 VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning Vårdrelaterad infektion VRI - Ökar sjuklighet och dödlighet - Förlänger vårdtiden (4-6 dagar) - Orsakar
Läs merSår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud
Sår 2015 kunskap utveckling inspiration Olika typer av sår lär dig att identifiera och särskilja olika sårtyper och göra en fullständig anamnes! Varför blir ett sår svårläkt? Debridering och rengöring
Läs merKirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän.
Kirurgiska sår och dess omvårdnad av Maria Magnsbacka och Kerstin S Wilbrand Gallopererad patient med drän. SÅRLÄKNING Vulnus och ulcus. Sårläkning är en komplex process och innefattar olika mekanismer
Läs merPatogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen = icke sjukdomsframkallande
Mekanismer för bakteriell patogenicitet och lite annat Först ett antal viktiga definitioner; Normalflora = bakterieflora som vi normalt har på oss Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen
Läs merVårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne
Riktlinjer för handläggning av patienter med multiresistenta bakterier (MRB) i somatisk vård på sjukhus Utarbetad av: Vårdhygien Skåne, Smittskydd Skåne samt infektionsklinikerna i Skåne Godkänd av: Eva
Läs merMultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP
MRB MultiResistenta Bakterier ESBL ESBLcarba tarmbakterier VRE MRSA PNSP ESBL Extended Spectrum BetaLactamases -Grupp av enzymer hos gramnegativa tarmbakterier -Bryter ner betalaktamring i betalaktamantibiotika
Läs merPATIENTER OCH NÄRSTÅENDE
MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få
Läs mer