Riktlinjer. för utredning, diagnostik och behandling av primär immunbrist: CVID, IgG-subklassbrist, IgAbrist, XLA, SCID och CGD

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer. för utredning, diagnostik och behandling av primär immunbrist: CVID, IgG-subklassbrist, IgAbrist, XLA, SCID och CGD"

Transkript

1 Riktlinjer för utredning, diagnostik och behandling av primär immunbrist: CVID, IgG-subklassbrist, IgAbrist, XLA, SCID och CGD

2 Förord Det kan finnas många orsaker till att en person drabbas av återkommande infektioner. En förklaring kan vara att man saknar eller har för lite av någon av de komponenter som ingår i vårt immunförsvar. Idag uppskattar vi att det bör finnas ca personer i Sverige med någon form av primär immunbrist (PID). Många, men inte alla, av dessa personer drabbas av återkommande infektioner. Flertalet personer med PID har ännu inte fått diagnos och därigenom kanske inte korrekt behandling. De riktlinjer Du nu har i Din hand har utarbetats av en arbetsgrupp inom SLIPI (Sveriges Läkares Intresseförening för Primär Immunbrist). Arbetsgruppen innehåller läkare med särskilt intresse för primära immunbristsjukdomar och i gruppen finns både barnläkare och olika specialister verksamma inom vuxenmedicin. Patientföreningen, PIO (Primär Immunbrist Organisationen), har tagit del av riktlinjerna och givit värdefulla synpunkter. Riktlinjerna skall ses som rekommendationer om vad som minst behöver utredas och följas upp. Av detta följer att varje patient naturligtvis måste bedömas individuellt och därför kan behöva kompletterande utredning eller ytterligare behandling. Tanken är också att riktlinjerna skall uppdateras med regelbundna intervall. Personer med primär immunbrist tillhör inte en av de större patientgrupperna, men är inte heller en så liten patientgrupp som vi tidigare trott. Den är trots allt lätt att förbise bland alla våra patienter som söker för infektioner. Vi behandlar den nu aktuella infektionen, men glömmer kanske att fråga efter hur många infektioner som finns i patientens sjukhistoria. All kronisk lungsjukdom har inte sin orsak i rökning utan kan vara resultatet av upprepande infektioner till följd av en bakomliggande immunbrist. Den finns anledning att tro att många patienter som behöver behandling går odiagnostiserade. Det har känts särskilt angeläget att utforma riktlinjer då de flesta läkare sällan möter patienter med immunbrist. Riktlinjer ger förutsättningar för att patienterna får samma vård över hela landet.

3 Innehåll CVID Common Variable Immuno Deficiency (Variabel Immunbrist)... 4 IgG-subklassbrist... 6 IgA-brist... 8 X-kromosombunden agammaglobulinemi (Brutons sjukdom)...10 Svår kombinerad immundefekt (SCID)...12 Kronisk granulomatös sjukdom (CGD)...14 Tabell: Differentialdiagnoser vid Hypogammaglobulinemi/IgA-brist...16

4 CVID Common Variable Immuno Deficiency (Variabel Immunbrist) Definition CVID, ICD-10: D83.0 (prevalens hos vuxna: 1:20.000) s-igg < 3 g/l, s-iga < 0,07 g/l och normal eller sänkt nivå av s-igm > 4 års ålder Exklusionskriterier, se tabell: Differentialdiagnoser IgG/IgA-SÄNKNING, ICD-10: D83.8 s-igg från 3 g/l upp till nedre referensområdet och s-iga mellan 0,07 g/l och nedre referensområdet för laboratoriet > 4 års ålder Exklusionskriterier, se tabell: Differentialdiagnoser Den kliniska betydelsen är oklar Sjukdomspanorama/Fynd Sjukdomsdebut oftast vid års ålder, men även yngre och äldre kan insjukna Upprepade/långdragna bakteriella luftvägsinfektioner Ökad frekvens lungsjukdom/lungskada Ökad risk för allvarliga bakteriella infektioner som sepsis och meningit Kronisk kolonisering med H. influenzae i luftvägar och konjunktiva Ökad frekvens tarminfektioner Ökad förekomst autoimmuna sjukdomar Viss ökad risk för malignitet (lymfom och ventrikelcancer) Infektioner med ovanliga mycoplasma-arter i luftvägar, urinvägar och rörelseapparaten Encefalit av oklar genes möjligen på basen av infektion (s k enterovirus) eller autoimmun process. Ofta långsamt insjuknande där symptomen kan vara vaga t ex utvecklingsförsening och skolsvårigheter Avsaknad eller låg nivå av specifika antikroppar mot tidigare vaccinationer eller genomgången infektion Leukocyter och trombocyter kan vara sänkta Antalet perifera B-lymfocyter (CD19) kan variera, vara normalt, lågt eller saknas Nedsatt funktion och/eller nedsatt antal av T-lymfocyter kan förekomma Utredning Görs i samråd med erfaren specialist inom PID PROVTAGNING s-elfores (med kvantifiering av alfa-1-antitrypsin, albumin) s-igg-subklasser (IgG1, IgG2, IgG3, IgG4) s-anti-iga Screening för komplementbrist; klassiska och alternativa vägen Lymfocytmarkörer (CD3, CD4, CD8, CD19, CD54) Leverstatus inklusive LD CRP och SR B 12, Folat TSH, T 4 Urinsticka ÖVRIGA UNDERSÖKNINGAR Vikt hos vuxna, tillväxtkurva hos barn HRCT thorax, övre buk (fråga även efter tymom, lgl och granulom i lever och mjälte) Lungfunktion (dynamisk och statisk spirometri, samt diff.kap) Benmärgsundersökning (utesluta malignitet, fråga efter antalet plasmaceller) EFTER INDIVIDUELL BEDÖMNING Röntgen sinus eller CT Screening för subklasspecifik antikroppsbrist Pneumokock ak Hib ak Vid luftvägsinfektion NPH-, sputum- och/eller svalgodling Mycoplasma species (PCR) Vid tarmsymtom Faecesodling Faecesmikroskopi; cystor och maskägg Vid misstanke om Giardia tag px från duodenum Clostridium difficile cytotoxin Överväg inflammatorisk tarmsjukdom och celiaki Vid urinvägssymtom Urinsticka/odling Mycoplasma hominis/ureaplasma urealyticum PCR (i urin) 4

5 Inför gammaglobulinbehandling HBsAg och PCR avseende HIV och HCV Spara 0-prov (serum) Behandling Vid tecken på bakteriell luftvägsinfektion bör man vara liberal med antibiotika och med längre behandlingstid Efter enskild bedömning kan det vara aktuellt att ge vaccination mot pneumokocker, Hib och influensa, då detta hos vissa patienter kan minska infektionsfrekvensen INDIKATION FÖR GAMMAGLOBULINBEHAND- LING Samtliga patienter med CVID skall erhålla gammaglobulinbehandling för att normalisera s-igg mätt som dalvärde Syftet är att reducera antalet infektioner Förekomst av anti-iga antikroppar utgör ett observandum inför behandling. Vanligtvis utgör förekomsten av dessa antikroppar inget hinder för subkutan gammaglobulinbehandling, men vid intravenös behandling skall försiktighet iakttas GAMMAGLOBULINBEHANDLING Flertalet patienter behandlas subkutant eller intravenöst Rekommenderad dos är vanligen 100 mg per kilo kroppsvikt/vecka Förstahandsalternativ: 100 mg kilo kroppsvikt/ vecka givet som subkutana infusioner (SCIG) Vid nedsatt lungfunktion eller fortsatt hög infektionsfrekvens överväg att höja dosen till mg per kg kroppsvikt/vecka I sällsynta fall vid ökade förluster av IgG, särskilt vid inflammatorisk tarmsjukdom, kan dosen behöva ökas ytterligare Initialt vill man ofta ge behandlingen tätare för att snabbt höja IgG-nivåerna, t ex genom dagliga subkutana infusioner (100 mg per kg kroppsvikt) under fem dagar, därefter veckovisa infusioner enligt ovan Kontroller VID GAMMAGLOBULINBEHANDLING 6 månader Leverstatus inklusive LD CRP Utvärdering av infektionsfrekvens 12 månader och därefter som årlig kontroll s-anti-iga Leverstatus inklusive LD CRP Utvärdering av infektionsfrekvens och eventuellt nytillkomna symtom EFTER INDIVIDUELL BEDÖMNING Vart 3:e år, om inte kliniskt motiverat dessförinnan Återbesök hos erfaren specialist inom PID Lungfunktion ÖVRIG BEHANDLING Vid behov kontakt med sjukgymnast, dietist och/eller kurator 5

6 IgG-subklassbrist Definition IgG SUBKLASSBRIST, ICD-10: D80.3 Minst två låga värden av samma IgG subklass med minst 12 veckors intervall under infektionsfri period > 4 år. En del barn kan normalisera sitt s-igg subklassvärde några år senare, varför en definitiv diagnos inte bör ställas före 12 års ålder. Exklusionskriterier, se tabell: Differentialdiagnoser Vuxna (uppskattad prevalens hos vuxna: 1:250) s-igg1 < 2,8 g/l s-igg2 < 1,15 g/l s-igg3 < 0,24 g/l Barn 3-18 år 3 6 år 6 9 år 9 18 år IgG1 < 2,7 g/l < 3,5 g/l < 3,7 g/l IgG2 < 0,65 g/l < 0,85 g/l < 1,00 g/l IgG3 < 0,16 g/l < 0,20 g/l < 0,22 g/l Sjukdomspanorama/Fynd Full hälsa Upprepade eller recidiverande luftvägsinfektioner Ökad frekvens lungsjukdom/lungskada Utredning Görs i samråd med erfaren specialist inom PID PROVTAGNING s-elfores (med kvantifiering av alfa-1-antitrypsin, albumin) s-igg-subklasser (IgG1, IgG2, IgG3, IgG4) Leverstatus inklusive LD CRP och SR B 12, Folat EFTER INDIVIDUELL BEDÖMNING Screening för subklasspecifik antikroppsbrist Screening för komplementbrist; klassiska och alternativa vägen Lungfunktion (dynamisk och statisk spirometri, samt diff.kap) Röntgen pulm, CT sinus Vaccination mot pneumokocker och/eller Hib, med mätning av antikroppssvar 3-6 veckor senare Vid luftvägsinfektion NPH-, sputum- och/eller svalgodling Röntgen pulm, sinus Inför gammaglobulinbehandling HBsAg och PCR avseende HIV och HCV Spara 0-prov (serum) Behandling Vid tecken på bakteriell luftvägsinfektion bör man vara liberal med antibiotika och med längre behandlingstid Efter enskild bedömning kan det vara aktuellt att ge vaccination mot pneumokocker, Hib och influensa, då detta hos vissa patienter kan minska infektionsfrekvensen INDIKATION FÖR GAMMAGLOBULIN- BEHANDLING Inför eventuell gammaglobulinbehandling måste behandlingsbehovet dokumenteras Patienten skall föra infektionsdagbok 4 antibiotikakrävande luftvägsinfektioner årligen under minst två år hos vuxna Underliggande tecken på lungsjukdom/lungskada stärker behandlingsindikationen I övrigt efter individuell bedömning GAMMAGLOBULINBEHANDLING Rekommenderad initial dos är 100 mg per kg kroppsvikt/vecka. Vid tillfredställande kliniskt svar kan dosen försöksvis sänkas till 50 mg per kg kroppsvikt/vecka Vid svår lungfunktionsskada eller fortsatt hög bakteriell infektionsfrekvens kan gammaglobulindosen behöva ökas till mg per kg kroppsvikt/vecka TSH, T 4 6

7 UTVÄRDERING AV BEHANDLINGSEFFEKT Innan gammaglobulinbehandling påbörjas skall patienten informeras om att ett behandlingsförsök planeras på månader, samt att ett lika långt kontrollerat behandlingsuppehåll ingår för att kunna utvärdera behandlingseffekten Patienter med gravt nedsatt lungfunktion (FEV 1 < 30%) och positivt terapisvar på gammaglobulinbehandling är undantagna från utsättningsförsök Vid ökad infektionsbenägenhet (se ovan) under behandlingsuppehållet återinsättes gammaglobulinbehandlingen. Indikationen stärks för återinsättande om patienten har underliggande lungsjukdom, ex astma/ KOL eller om lungfunktionen försämras Nytt kontrollerat utsättningsförsök kan vara lämpligt att åter överväga efter 3 5 år ÖVRIG BEHANDLING Vid behov kontakt med sjukgymnast, dietist och/ eller kurator IgG-SUBKLASSBRIST UTAN GAMMAGLOBULINBEHANDLING MED SYMTOM 1 3 års intervall beroende på den kliniska bilden s-igg subklasser (IgG1, IgG2, IgG3, IgG4) Leverstatus CRP Utvärdering av infektionsfrekvens Lungfunktion UTAN SYMTOM Patienten skall informeras om komplikationer till immunbristen Återbesök vid behov Kontroller VID GAMMAGLOBULINBEHANDLING 6 månader Leverstatus CRP Utvärdering av infektionsfrekvens 12 månader och därefter som årlig kontroll Leverstatus CRP Utvärdering av infektionsfrekvens och eventuellt nytillkomna symtom Vart 3:e år, om inte kliniskt motiverat dessförinnan Lungfunktion 7

8 IgA-brist Definition IgA-BRIST, ICD-10: D80.2 (prevalens hos vuxna: 1:600) s-iga < 0,07 g/l. Normalt s-igm och normalt eller förhöjt s-igg > 4 år. En del barn kan normalisera sitt s-iga några år senare, varför en definitiv diagnos inte bör ställas före 12 års ålder. Exklusionskriterier, se tabell: Differentialdiagnoser IgA-SÄNKNING, ICD-10: D80.6 s-iga mellan 0,07 g/l och nedre referensområdet för laboratoriet. Normalt s-igm och normalt eller förhöjt s-igg > 4 år. En del barn kan normalisera sitt s-iga några år senare, varför en definitiv diagnos inte bör ställas före 12 års ålder. Exklusionskriterier, se tabell: Differentialdiagnoser Den kliniska betydelsen av denna sänkning är oklar EFTER INDIVIDUELL BEDÖMNING Screening för subklasspecifik antikroppsbrist Sekretoriskt IgA Screening för komplementbrist; klassiska och alternativa vägen Lungfunktion Vid luftvägsinfektion NPH-, sputum- och/eller svalgodling Röntgen pulm, sinus Vid tarmsymtom Faecesodling Faecesmikroskopi; cystor och maskägg Vid misstanke om Giardia tag px från duodenum Clostridium difficile cytotoxin Överväg inflammatorisk tarmsjukdom och celiaki Inför eventuell gammaglobulinbehandling HBsAg och PCR avseende HIV och HCV Spara 0-prov (serum) Sjukdomspanorama/Fynd Full hälsa Ökad frekvens och/eller duration av luftvägsinfektioner Ökad frekvens av autoimmuna sjukdomar Eventuellt senare utveckling av CVID (1:50) Normalt eller nedsatt vaccinationssvar avseende s-igg antikroppar (mot polysackaridantigener) Utredning Görs i samråd med erfaren specialist inom PID PROVTAGNING s-elfores (med kvantifiering av alfa-1-antitrypsin, albumin) s-igg-subklasser (IgG1, IgG2, IgG3, IgG4) s-anti-iga Leverstatus inklusive LD CRP och SR B 12, Folat Behandling Efter enskild bedömning kan det vara aktuellt att ge vaccination mot pneumokocker, Hib och influensa, då detta hos vissa patienter kan minska infektionsfrekvensen INDIKATION FÖR GAMMAGLOBULIN- BEHANDLING Inför eventuell gammaglobulinbehandling måste behandlingsbehovet noggrant dokumenteras Patienten skall föra infektionsdagbok 4 antibiotikakrävande luftvägsinfektioner årligen under minst två år hos vuxna Underliggande tecken på lungsjukdom/lungskada stärker behandlingsindikationen Förekomst av anti-iga antikroppar utgör ett observandum inför behandling. Vanligtvis utgör förekomsten av dessa antikroppar inget hinder för subkutan gammaglobulinbehandling, men vid intravenös behandling skall försiktighet iakttas I övrigt efter individuell bedömning GAMMAGLOBULINBEHANDLING Rekommenderad initial dos är 100 mg per kg kroppsvikt/vecka. Vid tillfredställande kliniskt svar kan dosen försöksvis sänkas till 50 mg per kg kroppsvikt/vecka TSH, T 4 8

9 Vid svår lungfunktionsskada eller fortsatt hög bakteriell infektionsfrekvens kan gammaglobulindosen behöva ökas till mg per kg kroppsvikt/vecka UTVÄRDERING AV BEHANDLINGSEFFEKT Innan gammaglobulinbehandling påbörjas skall patienten informeras om att ett kontrollerat behandlingsförsök planeras på månader, samt att ett lika långt behandlingsuppehåll ingår för att kunna utvärdera behandlingseffekten Patienter med gravt nedsatt lungfunktion (FEV 1 < 30%) och positivt terapisvar på gammaglobulinbehandling är undantagna från utsättningsförsök Vid ökad infektionsbenägenhet under behandlingsuppehållet återinsättes gammaglobulinbehandlingen. Indikationen stärks för återinsättande om patienten har underliggande lungsjukdom, ex astma/kol eller om lungfunktionen försämras Nytt kontrollerat utsättningsförsök kan vara lämpligt att åter överväga efter 3 5 år IgA-BRIST UTAN GAMMAGLOBULINBEHANDLING MED SYMTOM 1 3 års intervall beroende på den kliniska bilden s-igg-subklasser (IgG1, IgG2, IgG3, IgG4) s-anti-iga Leverstatus CRP Utvärdering av infektionsfrekvens Tänk på autoimmuna komplikationer UTAN SYMTOM Patienten skall informeras om komplikationer till immunbristen Återbesök vid behov ÖVRIG BEHANDLING Vid behov kontakt med sjukgymnast, dietist och/eller kurator Kontroller VID GAMMAGLOBULINBEHANDLING 6 månader Leverstatus CRP Utvärdering av infektionsfrekvens 12 månader och därefter som årlig kontroll s-anti-iga Leverstatus CRP Utvärdering av infektionsfrekvens och eventuellt nytillkomna symtom 9

10 X-kromosombunden agammaglobulinemi (Brutons sjukdom) Definition X-KROMOSOMBUNDEN AGAMMAGLOBULINEMI, ICD-10: D80.0A (incidens: 1: levande nyfödda) SÄKER DIAGNOS Diagnos Pojke/man med inga eller mycket lågt antal B-celler och Påvisad mutation i BTK (genen för Brutons tyrosinkinas) eller Avsaknad av btk (flödescytometri) TROLIG DIAGNOS Pojke/man med inga eller mycket lågt antal B-celler (CD19) Debut av bakteriella infektioner under första levnadsåren S-IgG, -IgA, och -IgM kraftigt sänkta efter att maternellt IgG är konsumerat. S-IgG ofta < 2 g/l och närmast total avsaknad av S-IgA och S-IgM Manlig släkting på mors sida med påvisad mutation av BTK Sjukdomspanorama/Fynd Sjukdomsdebut vanligen 4 8 månaders ålder, undantagsvis under andra levnadsåret Avsaknad av tonsiller Upprepade och långdragna bakteriella luftvägsinfektioner Ökad risk för allvarliga bakteriella infektioner som sepsis och meningit Speciella problem: kronisk kolonisering med H. influenzae i luftvägar och konjunktiva Infektioner med ovanliga Mycoplasma-arter i luftvägar, urinvägar och/eller rörelseapparaten encefalit av oklar genes möjligen på basen av infektion (s k enterovirus) eller autoimmun process. Ofta långsamt insjuknande där symptomen kan vara vaga t ex utvecklingsförsening och/eller skolsvårigheter Ökad frekvens tarminfektioner Ökad förekomst av autoimmuna sjukdomar Avsaknad eller låg nivå av specifika antikroppar mot tidigare vaccinationer eller genomgången infektion Antalet perifera B-lymfocyter (CD19) är vanligtvis mycket lågt, men kan i enstaka fall vara normalt Nedsatt funktion och/eller nedsatt antal av T-lymfocyter kan förekomma Utredning Differentialdiagnos Autosomalt recessiva former av agammaglobulinemi som defekt immunglobulinmolekyl μ-kedja (μ-heavy chain deficiency) (IGHM-mutation) λ5-brist (IGLL1-mutation) BLNK-defekt (B-cell linker protein) TACI (transmembranaktivator och CAML-interaktör) -defekt CD19-defekt Andra orsaker till hypogammaglobulinemi, se tabell: Differentialdiagnoser Görs i samråd med erfaren specialist inom PID PROVTAGNING Leverstatus inklusive LD CRP och SR Lymfocytmarkörer (CD3, CD4, CD8, CD56, CD19) Specifik antikroppsscreening Vid encefalit: MR hjärna likvoranalys inkluderande odling och PCR avseende alla tänkbara neurotropa virus (herpesgruppen, BK/ JC-virus, enterovirus) 10

11 Behandling Kontroller Kontraindikation ej levande vaccin Substitution med gammaglobulin. Dos 100 mg per kg kroppsvikt/vecka. Eftersträva höga s-igg värden, gärna 10 g/l. V.b högre dos mg per kg kroppsvikt/ vecka. Höga serumkoncentrationer av IgG minskar risken för bakteriella infektioner. Eventuellt utgör höga S-IgG också profylax mot encefalit Adekvat antibiotikabehandling vid kronisk bronkit följa de råd som gäller för andningsvård vid cystisk fibros med dränage och intermittent antibiotikabehandling i sepsisdos, ev långtidsbehandling med lämpligt antibiotikum Inför gammaglobulinbehandling Spara 0-prov (serum) HBsAg och PCR avseende HIV och HCV 6 månader Leverstatus 12 månader och därefter som årlig kontroll Som vid 6 månader Spara serum Vart 3:e år, om inte kliniskt motiverat redan dessförinnan Lungfunktionstest 11

12 Svår kombinerad immundefekt (SCID) Definition SCID, ICD-10: D81 (incidens: ca 1,5: levande nyfödda) Avsaknad av T- och B-cellsfunktion ibland kombinerad med avsaknad/defekt NK-cellsfunktion Flytande övergång till kombinerade defekter med viss bevarad T-cellsfunktion Heterogent tillstånd med många bakomliggande genetiska orsaker mutationer som drabbar T-celler, och ibland B-celler och NK-cellers utveckling samt funktion mutationer som leder till störd tymusfunktion eller avsaknad av tymus, och därmed indirekt defekt T-cellsutveckling Praktisk indelning T-, B+, NK+ - XSCID (mutation i genen för gemensamma gammakedjan i vissa cytokinreceptorer) - JAK3-mutation (mutation av genen för Januskinas 3) - IL7RA-mutation (mutation av genen för alfakedjan i interleukin 7:s receptor) T-, B-, NK+ - RAG1/2-defekt inklusive abortiva former som Omenns syndrom - artemis ADA (adenosindeaminas) -brist tymusdefekter - komplett DiGeorges syndrom (heterogent syndrom inkluderande CHARGE-association, 22q11-deletionssyndrom m fl) - human nude SCID (FOXN1-mutation) ovanliga tillstånd inkluderande bl a defekter i T-cellsreceptorns aktivering, intracellulära signaldefekter och retikulär dysgenesi Diagnos Differentialdiagnos HIV Olika kombinerade immundefekter. (MHC klass II-defekt ( bare lymphocyte syndrome ), ZAP-70-defekt m.fl). Inga av dessa är ännu diagnostiserade i Sverige Sjukdomspanorama/Fynd Debut första levnadsmånaderna. Observera att första symptomen kan vara vaga kronisk hosta och obstruktivitet diarré och malabsorbtion recidiverande Candida-infektion i mun och blöjregion Bristande vikt- och längdutveckling Hudutslag, ofta uttalade som uttryck för maternell T- cells engraftment eller Omenns syndrom Andningsinsufficiens pga interstitiell pneumoni med Pneumocystis jiroveci eller virus (CMV, parainfluenzae m.fl.) ses ofta sent i förloppet vid 4 6 månaders ålder Oväntade dödsfall bland spädbarn i familjen eller släkten BCG-it med utbredd lokal infektion och ev. osteit eller generaliserad infektion Utredning Viktigaste screening-test är totalantal lymfocyter i perifert blod < 2 x 10 9 /l CD3+ celler < 1 x 10 9 /l Analys av T- och B-cellsfunktion Påvisande av specifik mutation obs alla former av SCID är ännu inte definierade molekylärgenetiskt Tag omedelbar kontakt med regionklinik med särskilt kunnande om sjukdomen så snart misstanke om SCID uppkommit. Avvakta inte svar på utredning på hemorten. 100%-ig dödlighet om inte tidig stamcellstransplantation genomförs. Spädbarn med maternell engraftment och/eller totalantal lymfocyter i serum < 2 x 10 9 /l och/eller CD3+ T-celler < 1 x 10 9 /l och/eller påvisad mutation i någon av generna ovan Behandling Profylax med trimetoprim-sulfa och fluconazole Kontraindikation: levande vaccin ENDAST filtrerade, bestrålade och CMV-negativa blodprodukter Hematopoietisk stamcellstransplantation inom 4 6 veckor 12

13 Kontroller Efter stamcellstransplantationen vårdas patienten i växelbruk mellan hemortens barnklinik och regionkliniken, dvs regelbundna kontroller på regionkliniken, livslångt, med samtidig tydlig förankring på hemortens barnklinik/vuxenklinik för vardagsvården 13

14 Kronisk granulomatös sjukdom (CGD, chronic granulomatous disease) Definition CGD, ICD-10; D84.8 (incidens; ca 1: nyfödda) X-bunden CGD: defekt i komponenten gp91phox av NADPH-oxidaset i fagocyter Autosomalt recessiv CGD: defekt i en av komponenterna p47phox, p67phox eller p22phox i NADPH-oxidaset i fagocyter Differentialdiagnos Exempelvis kan nämnas: LAD, leukocyte adhesion deficiency Granulomatösa tillstånd, t ex Mb Crohn, tuberkulos, sarkoidos Hyper-IgE-syndrom Säker diagnos Diagnos Manlig eller kvinnlig patient med abnormt NBT (nitroblue tetrazolium) -test eller respiratory burst i aktiverade neutrofiler, mindre än 5 % av kontrollceller, som har ett av följande: 1. Mutation i en av generna för gp91, p22, p47 eller p67 phox 2. Frånvaro av mrna för ett av ovan nämnda gener med Northern blot 3. Maternella kusiner, morbröder eller systersöner till patient med X-bunden CGD som har defekt NBT-test eller respiratory burst Respiratory burst kan undersökas i helblod med burst test dihydrorhodamin flödescytometri, (kallas på vissa lab för metabol aktivering ), chemoluminescens (både från helblod samt renframställda granulocyter) eller superoxidjonsanalys på de flesta universitetsklinikernas immunologiavdelningar. Påvisande av specifik mutation görs enbart på vissa specialiserade laboratorier i Europa. Möjlighet till prenataldiagnostik finns vid känd mutation. Sannolik diagnos Manlig eller kvinnlig patient med abnormt NBT-test eller respiratory burst i aktiverade neutrofiler, mindre än 5 % av kontrollceller, som har ett av följande: 1. Djupa infektioner (leverabscess, perirektal eller lungabscess, adenit, eller osteomyelit orsakad av stafylokocker, Serratia marcescens, candida eller aspergillus 2. Granulom i luftvägar, gastrointestinal- eller urogenitaltrakten 3. Failure to thrive och hepatosplenomegali eller lymfadenopati Undersök samtliga syskon då CGD ibland kan uppvisa sen debut. Undersök också kvinnliga släktingar vid X- bunden sjukdom för identifiering av bärarskap. Sjukdomspanorama/Fynd Ca 2/3 av patienter med CGD har X-kromosombunden sjukdom och ca 1/3 autosomal recessiv sjukdom. Den X-kromosombundna formen har högre morbiditet, tidigare sjukdomdebut samt även högre mortalitet. Sjukdomsdebut sker ofta under de första levnadsåren vid X-kromosombunden sjukdom, men senare debut förekommer ofta vid den autosomalt recessiva formen, men förekommer även upp i vuxen ålder Bakterie- och svampinfektioner i de kroppsdelar som har direktkontakt med omvärlden d v s slemhinnor och hud samt RES. Steril inflammation med granulombildning förekommer också, ff a i inre organ. Infektioner, ofta med suppurerande abscessbildning i lymfkörtlar, lunga, lever, skelett, andra inre lokalisationer och hud. IBD-liknande inflammation i tarmen, ff a colon, med granulombildning och perianal fistelbildning. Infektioner med katalaspositiva mikrorganismer, ffa Staph aureus, Serratia marcesens, Gram-negativa tarmbakterier, Burkholderia cepacia. Vidare Aspergillus fumigatus och Candida albicans. Många andra mindre vanliga mikrobiologiska agens förekommer. Speciella problem: infektion med Burkholderia cepacia som ofta är multiresistent samt svårodlad. Infektioner med Aspergillus fumigatus är ofta livshotande. Leverabscess med Staph aureus. Utredning Görs i samarbete med erfaren specialist inom PID Regelbunden provtagning Blodstatus Leverstatus Elfores Urinstatus SR, CRP 14

15 Efter individuell bedömning och beroende på symtom Vid lokala infektioner aggressiv mikrobiologisk diagnostik för bakterier och svamp. Ev inre biopsier och BAL. Lungfunktionsundersökning Lungröntgen, HRCT/MR lungor CT/MR/ultraljud inre organ Antikroppsnivåer mot Aspergillus fumigatus Undersök samtliga syskon då CGD ibland kan uppvisa sen debut. Undersök också kvinnliga släktingar vid X- bunden sjukdom för identifiering av bärarskap. Kontroller Regelbundna kontroller var 3:e månad till varje halvår beroende på sjukdomsaktivitet på hemortskliniken. Samråd med och även växelvis besök hos CGD(PID)-specialist på regionnivå. Målet är tidig identifiering av nya infektioner. Påvisande av specifik mutation görs anbart på vissa specialiserade laboratorier i Europa. Möjlighet till prenataldiagnostik vid känd mutation. Profylax Behandling Kontinuerlig behandling med trimetoprim-sulfa i profylaxdos och itrakonazol Överväg profylax med gammainterferon Akutbehandling vid infektion Kirurgiskt dränage vid abscessbildning Använd antibiotika efter odlingssvar med god intracellulär penetration in i fagocyter, exempelvis trimetoprimsulfa, klindamycin, ciprofloxacin samt rifampicin. Vid CGD krävs ofta mycket längre behandlingstider än normalt. Undvik penicilliner som har dålig penetrationsförmåga. Vid aspergillusinfektion behandling med i första hand vorikonazol (undvik kombination med rifampicin). Överväg granulocyttransfusioner under steroidskydd vid terapiresistenta och svåra infektioner. Steroidbehandling kan bli aktuellt vid långdragen inflammation i tarm och andra organ under adekvat antibiotikaskydd. Hematopoietisk stamcellstransplantation (SCT) vid X- kromosombunden sjukdom och svår autosomal CGD, i första hand HLA-identiskt syskon som donator. Helst så tidigt som möjligt. Överväg SCT även med ickebesläktad donator vid svår CGD. Annan Behandling Steroidbehandling kan bli aktuell vid långdragen inflammation i tarm och andra organ under adekvat antibiotikaskydd. Hematopoietisk stamcellstransplantation (SCT) vid X- kromosombunden sjukdom och svår autosomal CGD, i första hand HLA-identiskt syskon som donator. Helst så tidigt som möjligt. Överväg SCT även med ickebesläktad donator vid svår CGD. 15

16 Tabell: Differentialdiagnoser vid Hypogammaglobulinemi/IgA-brist Läkemedelsinducerade Antiepileptika fenytoin karbamazepin valproat (rapporterade t o m 2005) Immunsuppressiv /anti-inflammatorisk behandling fenclofenac glukokortikoider guldsalter penicillamin sulfasalazin Övrigt captopril Infektiösa sjukdomar EBV HIV Kongenital rubella Kongenital CMV Kongenital toxoplasmos Immundefekt med tymom Kronisk lymfatisk leukemi Multipelt myelom Non-Hodgkin lymfom Malignitet Övriga tillstånd Genetiska avvikelser Ataxia-telangiectasia Autosomala former av SCID Hyper-IgM-syndrom Kromosom 18p-syndrom Kromosom 18q-syndrom Monosomi 22 Transkobalamin II defekt och hypogammaglobulinemi Trisomi 8 Trisomi 21 Vissa metabola sjukdomar Wiskott-Aldrichs syndrom X-kromosombunden agammaglobulinemi X-kromosombunden lymfoproliferativ sjukdom (XLP) X-kromosombunden SCID Stora förluster av immunoglobuliner lymfangiektasi nefros svår brännskada svår diarré Svält 16

17

18

19

20 Riktlinjerna har tagits fram av en arbetsgrupp inom SLIPI Hans Matsols öl Allergimottagningen Falu Lasarett FALUN Per Wågström öl Infektionskliniken Länssjukhuset Ryhov JÖNKÖPING Lennart Hammarström prof Immunbristenheten Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge STOCKHOLM Anders Fasth prof Barnimmunologi Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus GÖTEBORG Pia Forsberg prof Infektionskliniken Universitetssjukhuset LINKÖPING Anders Åhlin öl Hematologmottagningen Sachsska barnsjukhuset STOCKHOLM Vanda Friman öl Infektionskliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra GÖTEBORG Nicholas Brodszki dr Barn- och Ungdomssjukhuset Universitetssjukhuset LUND Christina West dr Barnmottagningen Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ Kerstin Löfdahl öl Allergologen Sahlgrenska Universitetssjukhuset GÖTEBORG Göran Jönsson dr Infektionskliniken Universitetssjukhuset LUND Göran Günther öl verksamhetschef Infektionskliniken Akademiska sjukhuset UPPSALA Solveig Oskarsdottir öl Barnimmunologi Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus GÖTEBORG Magnus Aurivillius dr Barn - och ungdomscentrum Universitetssjukhuset MAS MALMÖ Karlis Pauksen doc Infektionskliniken Akademiska sjukhuset UPPSALA Lars Marthinsen öl Barnkliniken Länssjukhuset HALMSTAD Peter Lanbeck öl Infektionskliniken Universitetssjukhuset MAS MALMÖ Per Arneborn öl Infektionskliniken Universitetssjukhuset ÖREBRO Janne Björkander prof Lungmedicin Länssjukhuset Ryhov JÖNKÖPING Carl Granert öl Immunbristenheten Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge STOCKHOLM Maria Björkqvist dr Barnkliniken Universitetssjukhuset ÖREBRO Ann-Margreth Olinder-Nielsen öl Infektionskliniken Länssjukhuset Ryhov JÖNKÖPING Rolf Gustafson doc Immunbristenheten Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge STOCKHOM Riktlinjerna har antagits maj 2007 och skall revideras senast maj 2009 Riktlinjerna stöds av: SLIPI Sveriges Läkares Intresseförening för Primär Immunbrist PIO Primär Immunbrist Organisationen Riktlinjerna har tagits fram med stöd av: Baxter Medical AB BS2007_066SE

Immunbrist hos vuxna i den kliniska vardagen

Immunbrist hos vuxna i den kliniska vardagen Immunbrist hos vuxna i den kliniska vardagen Pia Forsberg Infektionskliniken Institutionen för klinisk och experimentell medicin Linköpings universitet När misstänks immunbrist? Upprepade infektioner,

Läs mer

Innate ospecifik) Adaptive rvärvat, rvat, specifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner

Innate ospecifik) Adaptive rvärvat, rvat, specifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner Innate (medfött, ospecifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner Celler Granulocyter, fagocyter (NK-celler, makrofager, dendritiska celler) Adaptive (förv rvärvat, rvat, specifik) Cytokiner interferoner,

Läs mer

C1 C2 C3 C4. Komplement. För : (1904) 4 nonspecific, complementary proteins required with antibody to lyse bacteria. Idag: -47 proteiner

C1 C2 C3 C4. Komplement. För : (1904) 4 nonspecific, complementary proteins required with antibody to lyse bacteria. Idag: -47 proteiner Innate (medfött, ospecifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner Celler Granulocyter, fagocyter (NK-celler, makrofager, dendritiska celler) Humoral Adaptive (förv rvärvat, rvat, specifik) B-lymfocyter

Läs mer

Version II 2009. Riktlinjer. för utredning, diagnostik och behandling av primär immunbrist: CVID, IgG-subklassbrist, IgAbrist, XLA, SCID och CGD

Version II 2009. Riktlinjer. för utredning, diagnostik och behandling av primär immunbrist: CVID, IgG-subklassbrist, IgAbrist, XLA, SCID och CGD Version II 2009 Riktlinjer för utredning, diagnostik och behandling av primär immunbrist: CVID, IgG-subklassbrist, IgAbrist, XLA, SCID och CGD Förord Det kan finnas många orsaker till att en person drabbas

Läs mer

PIDcare. Resultat. Nationellt kvalitetsregister för primär immunbrist. 25 deltagande kliniker Östersund Lung- och allergikliniken Falun

PIDcare. Resultat. Nationellt kvalitetsregister för primär immunbrist. 25 deltagande kliniker Östersund Lung- och allergikliniken Falun PIDcare Nationellt kvalitetsregister för primär immunbrist Resultat 27 september Susanne Hansen Östersund Lung- och allergikliniken Falun Lung- och allergikliniken Karlstad Skövde Borås Göteborg, Lung-

Läs mer

Version III 2011. Riktlinjer

Version III 2011. Riktlinjer Version III 2011 Riktlinjer för utredning, diagnostik och behandling av primär immunbrist: CVID, IgG-subklassbrist, IgA-brist, XLA, SCID, CGD, medfödda neutropenier och defekter i komplementsystemet Förord

Läs mer

Gammaglobulin Behandling, nyheter mm. Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales

Gammaglobulin Behandling, nyheter mm. Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales Gammaglobulin Behandling, nyheter mm Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales Doktor Stephen Jolles, från University of Wales, gav en föreläsning om nyheter inom gammaglobulinbehandling

Läs mer

Sekundär antikroppsbrist och IgG behandling?

Sekundär antikroppsbrist och IgG behandling? Sekundär immunbrist och immunglobulinbehandling Karlis Pauksens Uppsala 2015-09-03 Sekundär antikroppsbrist och IgG behandling? Ökat antal remisser med frågeställning om immunglobulinbehandling till infektionskliniken

Läs mer

VERSION V 2015. Riktlinjer. för utredning, diagnostik och behandling av immunbrister

VERSION V 2015. Riktlinjer. för utredning, diagnostik och behandling av immunbrister VERSION V 2015 Riktlinjer för utredning, diagnostik och behandling av immunbrister Förord Det kan finnas många orsaker till att en person drabbas av återkommande infektioner. En förklaring kan vara att

Läs mer

Version IV 2013. Riktlinjer. för utredning, diagnostik och behandling av immunbrister

Version IV 2013. Riktlinjer. för utredning, diagnostik och behandling av immunbrister Version IV 2013 Riktlinjer för utredning, diagnostik och behandling av immunbrister Förord Det kan finnas många orsaker till att en person drabbas av återkommande infektioner. En förklaring kan vara att

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför. MEQ 16-11-25 1(6) En lördagsmorgon träffar du en 53-årig kvinna på akutmottagningen som klagar över feber och allmän sjukdomskänsla. Ingen frossa. Smygande debut. Avföringen är något lös. Inga kräkningar.

Läs mer

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna Jonas Hedlund Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna Ämnesområden Pneumoni hos vuxna revision jämfört vårdprogram 1997 Influensa hos vuxna,

Läs mer

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24 Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika

Läs mer

Riktlinjerna har tagits fram och reviderats av en arbetsgrupp inom SLIPI

Riktlinjerna har tagits fram och reviderats av en arbetsgrupp inom SLIPI Riktlinjerna har tagits fram och reviderats av en arbetsgrupp inom SLIPI Janne Björkander professor Futurum Akademin för hälsa och vård Länssjukhuset Ryhov JÖNKÖPING Nicholas Brodszki överläkare Barn-

Läs mer

Del 4_5 sidor_13 poäng

Del 4_5 sidor_13 poäng Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för

Läs mer

Pneumoni på vårdcentral

Pneumoni på vårdcentral Pneumoni på vårdcentral Vad är rekommenderad behandlingstid vid 1. 7 dagar Rätt pneumoni: 1. 10 dagar 2. 14 dagar När rekommenderas lungrtg som uppföljning vid pneumoni? 1. Alltid (för att kontrollera

Läs mer

Neonatal Trombocytopeni

Neonatal Trombocytopeni Vårdplaneringsgruppen för pediatrisk hematologi Vårdprogram vid Neonatal Trombocytopeni Utarbetet 2006 och reviderat maj 201 av Jacek Winiarski och Göran Elinder 1 Innehåll Definition, symptom, orsaker

Läs mer

Fagocytdefekter SLIPI

Fagocytdefekter SLIPI Fagocytdefekter SLIPI 170907 Anders Åhlin Sachsska barn och ungdomssjukhuset Update men även lite grundläggande om sjukdomarna Neutropeni Lite allmänt om neutrofiler ELANE, cyklisk och SCN HAX1 CGD Update

Läs mer

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Långdragen hosta Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Ska man behandla långdragen hosta med antibiotika? NEJ Med enstaka undantag HOSTA enligt Wikipedia Hosta är en reflex som utlöses när slemhinnorna

Läs mer

Kortsvarsfrågor Sida 1 av (6) (max 45 poäng)

Kortsvarsfrågor Sida 1 av (6) (max 45 poäng) Kortsvarsfrågor 2016-10-07 Sida 1 av (6) 1. Vid septisk chock ses allvarlig hypotension. Förklara kortfattat fysiologiskt varför dessa patienter drabbas av hypotension. (3p) Svar: Vasodilatation, ökad

Läs mer

1. Vilka mikrobiologiska analyser påverkas inte nämnvärt av att patienten påbörjat antibiotikabehandling tidigare samma dag?

1. Vilka mikrobiologiska analyser påverkas inte nämnvärt av att patienten påbörjat antibiotikabehandling tidigare samma dag? 1 (7) På fråga 1-8 finns 1-5 rätt(a) svarsalternativ 1. Vilka mikrobiologiska analyser påverkas inte nämnvärt av att patienten påbörjat antibiotikabehandling tidigare samma dag? a. Urinodling b. PCR mykoplasma

Läs mer

bladet Nytt från Primär immunbrist organisationen Nr 3-4 2013 Livet är orättvist men bra ändå

bladet Nytt från Primär immunbrist organisationen Nr 3-4 2013 Livet är orättvist men bra ändå bladet Nytt från Primär immunbrist organisationen Nr 3-4 2013 Livet är orättvist men bra ändå Innehåll 1 Hänt se n sist IMMUNBRISTMÖTE 2 Möte för ökad kunskap 4 Livet är orättvist men bra ändå 5 Infektionskänslighet

Läs mer

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken Bronkiektasier Lungmottagningen Medicinkliniken Vad är bronkiektasier? Bronkiektasier betyder utvidgade eller dilaterade luftrör. Detta är ett medfött eller förvärvat tillstånd där en del luftrör har en

Läs mer

Feber på vuxenakuten. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS

Feber på vuxenakuten. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS Feber på vuxenakuten Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS feber Första skriftliga referensen 600 år f kr hos Sumererna. Hippokrates förklarar feber som ett överskott av gul galla. Wunderlich

Läs mer

Neutropeni. VPHs utbildningsdag Göran Carlsson Astrid Lindgrens barnkliniker, Solna. Anders Åhlin Sachsska barn och ungdomssjukhuset

Neutropeni. VPHs utbildningsdag Göran Carlsson Astrid Lindgrens barnkliniker, Solna. Anders Åhlin Sachsska barn och ungdomssjukhuset Neutropeni VPHs utbildningsdag 130212 Göran Carlsson Astrid Lindgrens barnkliniker, Solna Anders Åhlin Sachsska barn och ungdomssjukhuset Neutropeni, upplägg Intro: Grundläggande fysiologi, den neutrofila

Läs mer

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens

Läs mer

Riktlinjer vid exposition av mässling

Riktlinjer vid exposition av mässling 1(5) Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas av ett RNA-virus. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in

Läs mer

Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)

Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) Överläkare Kameran Daham MD PhD Lung- och allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Definition KOL kronisk långsamt progredierande luftvägsobstruktion. Bronkiolit

Läs mer

Primär immunbrist Rapport från observationsschema

Primär immunbrist Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Primär immunbrist Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Primära immunbristtillstånd hos barn

Primära immunbristtillstånd hos barn Primära immunbristtillstånd hos barn Leena Kainulainen Primära immunbristtillstånd är sällsynta, prevalensen är 1:500 (IgA-brist) 1: > 100 000, vilket gör att det ofta dröjer länge innan diagnosen ställs.

Läs mer

Anemier. Feb 2016 Kristina Wallman

Anemier. Feb 2016 Kristina Wallman Anemier Feb 2016 Kristina Wallman Anemi, högt MCV Alkohol B12-och/eller folatbrist Hemolys MDS (myelodysplastiskt syndrom) Läkemedel ffa vissa cytostatika Diagnostik B12-brist Vid anemi och högt MCV räcker

Läs mer

Case 3 2010-12-06. Case 3 Anamnes. Vårdcentr - Status. Vårdcentr Lab. Gruppundervisning i Klinisk Medicin, Termin 6 Lung Allergi, Höst-terminen 2010

Case 3 2010-12-06. Case 3 Anamnes. Vårdcentr - Status. Vårdcentr Lab. Gruppundervisning i Klinisk Medicin, Termin 6 Lung Allergi, Höst-terminen 2010 Case 3 Anamnes Case 3 Gruppundervisning i Klinisk Medicin, Termin 6 Lung Allergi, Höst-terminen 2010 38 kvinna, gravid i vecka 10, föräldraledig. Aldrig rökt Tidigare frisk. Söker akut på Vårdcentralen

Läs mer

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor Huvudbudskap I Akut cystit i flesta fall ofarligt Ca 30 % blir symtomfria utan behandling efter 1 vecka Antibiotikabehandling främst för att förkorta

Läs mer

INTERSTITIELLA LUNGSJUKDOMAR ILD

INTERSTITIELLA LUNGSJUKDOMAR ILD INTERSTITIELLA LUNGSJUKDOMAR ILD DIP LIP RB-ILD AIP NSIP COP LAM Jan Hüll Spec. Läkare Lung och allergi kliniken Karolinska U. sjukhuset-huddinge INTERSTITIELLA LUNGSJUKDOMAR Är ett samlingsnamn för en

Läs mer

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner.

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. There are no translations available. BAKGRUND/ORSAKER Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. Klamydier är små gramnegativa strikt intracellulära bakterier,

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

Hjälpämne: Natrium (som klorid och hydroxid); 0,8 1,6 mg/ml (35 70 mmol/l)

Hjälpämne: Natrium (som klorid och hydroxid); 0,8 1,6 mg/ml (35 70 mmol/l) PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Vivaglobin, 160 mg/ml injektionsvätska, lösning 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 ml innehåller: humant normalt immunglobulin 160 mg* * motsvarar totalt proteininnehåll

Läs mer

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01 1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:

Läs mer

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Urinvägsinfektioner Giltig fr.o.m: 2014-05-07 Faktaägare: Håkan Ivarsson, Distriktsläkare vårdcentralen Teleborg Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande

Läs mer

Infektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro

Infektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro Emma Löfström # Henrik Eliasson Erik Bäck Infektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro # Kliniken för mikrobiologi och Vårdhygien, Halmstad Tularemi Fransicella Tularensis Metod Retrospektiv studie

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna. Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013

Nedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna. Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013 Nedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013 Problemets omfattning Luftvägsinfektioner utgör 10-30% av alla konsultationer i öppen vård Bland patienter

Läs mer

Att studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor

Att studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor Att studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor Information till personal vid gymnasier och högskolor om primär immunbrist och om hur studiesituationen påverkas för en student med en primär

Läs mer

Delexamen 4 Infektion Nr Facit. MEQ-fråga Sida 1 (av 6) (max 19p)

Delexamen 4 Infektion Nr Facit. MEQ-fråga Sida 1 (av 6) (max 19p) MEQ-fråga 2016-02-26 Sida 1 (av 6) Du är jour på akuten den 31/3 och nästa patient är en 60-årig rökande kvinna som kommer på remiss från vårdcentralen under frågeställningen oklar långdragen feber. Vid

Läs mer

Kortsvarsfrågor (5)

Kortsvarsfrågor (5) Kortsvarsfrågor 16-11-25 1 (5) 1. 45 årig kvinna söker infektionsakuten efter att ha blivit biten av sin katt i höger hand. I status ses lätt rodnad och svullnad i anslutning till betten över handryggen.

Läs mer

Vaccinering av barn mot pneumokocker?

Vaccinering av barn mot pneumokocker? Vaccinering av barn mot pneumokocker? En rapport om sjukvårdshuvudmännens syn BARNPLANTORNA - Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat Rapport 2006-04-24 Bakgrund De barnvacciner som erbjuds till alla

Läs mer

Mag Mag--tarmkanalen tarmkanalen

Mag Mag--tarmkanalen tarmkanalen Människans sjukdomar Mag-tarmsjukdomar Mag-tarmkanalen 1 Mag-tarmsjukdomar översikt Vanliga undersökningar av magtarmsystemet Ulcus pepticum Celiaki Crohns sjukdom Ulcerös kolit Vanliga undersökningar

Läs mer

SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:

SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn: 1. SEPSIS PREHOSPITALT När en patient (från 18 år) söker akut vård och uppfyller någon av punkterna nedan, kan du misstänka infektion och ska alltid ha sepsis i åtanke. Feber eller frossa Sjukdomskänsla,

Läs mer

Sjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket

Sjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket Sjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Agenda Stramadagen, Maj 2016 1. Definition

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Tentamen 2008-04-25 VT08

Tentamen 2008-04-25 VT08 FALL 1 En 56-årig kvinna har varit med sin familj på semester vid kusten i Turkiet. Under den 3 veckor långa vistelsen fick kvinnan blåskatarr och sökte läkare på orten. Kvinnan fick antibiotikabehandling

Läs mer

Virusinfektioner. Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå

Virusinfektioner. Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå Virusinfektioner Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå Disposition Allmänt om virus Herpesvirusgruppen Behandlingsindikationer Aktuella läkemedel Allmänt Virus är mycket små och vanliga Alla virus

Läs mer

HEMOLYS och ITP 2015, T5. Helene Hallböök

HEMOLYS och ITP 2015, T5. Helene Hallböök HEMOLYS och ITP 2015, T5 Helene Hallböök Vi börjar med hemolysen HEM - blod LYS - gå sönder Diagnostik: Normo - macrocytär anemi Reticulocyter HEM - blod LYS - gå sönder Diagnostik: Normo - macrocytär

Läs mer

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men

Läs mer

Del 2. Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 16p

Del 2. Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 16p Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 16p Lena 32 år. Du arbetar som underläkare på medicinakuten, och eftermiddagens första patient söker pga ont i magen och diarréer. Denna 32-åriga kvinna är sedan tidigare väsentligen

Läs mer

Delexamen 4 Infektion FACIT

Delexamen 4 Infektion FACIT MEQ-fråga 1 Sida 1 (6) bröstsmärtor sedan ett knappt dygn. I triaget bedömer man först att han ska handläggas som kardiologpatient, men när personalen kopplar på EKG-elektroderna noterar man ett bandformat

Läs mer

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar)

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 2016-10-07 Sida 1 (5) Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 1. Vilken av följande mikrobiologiska analyser används INTE för att diagnostisera legionella? a. Blododling b. Sputumodling c. PCR på sputum

Läs mer

Reumatologiska kliniken. Karolinska Universitetssjukhuset. Diagnostiskt prov 2013. MEQ- fråga 1 Eva. Maximal poäng 19

Reumatologiska kliniken. Karolinska Universitetssjukhuset. Diagnostiskt prov 2013. MEQ- fråga 1 Eva. Maximal poäng 19 Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Diagnostiskt prov 2013 MEQ- fråga 1 Eva Maximal poäng 19 Till nybesök på reumatologmottagningen kommer en 58- årig kvinna på remiss från vårdcentralen

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

1. Varför ska man börja med en högre dos betalaktamantibiotika än normalt vid septisk

1. Varför ska man börja med en högre dos betalaktamantibiotika än normalt vid septisk 1 (6) 1. Varför ska man börja med en högre dos betalaktamantibiotika än normalt vid septisk chock? 1p Ökad distributionsvolym 2. Varför är TEE den undersökning som bör utföras vid misstanke om endokardit

Läs mer

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner hos äldre Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska

Läs mer

PCP, Aspergillus och Candida

PCP, Aspergillus och Candida PCP, Aspergillus och Candida Svenska njur- och transplantationsföreningarnas höstmöte 2013-10-02 Anders Lignell, MD, PhD Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Epidemiologi - SOT Pappas et al. Clin Infect

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Aktuell forskning och behandling av AAT-brist. Eeva Piitulainen Adj professor/överläkare Lung-och allergisektionen Skånes universitetssjukhus Malmö

Aktuell forskning och behandling av AAT-brist. Eeva Piitulainen Adj professor/överläkare Lung-och allergisektionen Skånes universitetssjukhus Malmö Aktuell forskning och behandling av AAT-brist Eeva Piitulainen Adj professor/överläkare Lung-och allergisektionen Skånes universitetssjukhus Malmö Agenda AAT-brist och risk för lungsjukdom Aktuell forskning

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Snabbkursen! Antibiotika Vanlig bakterie Antibiotika resistent Antibiotikaresistens

Läs mer

Virusinfektioner hos immunsupprimerade. Infektionsläkareföreningens Vårmöte Maj 2012 Maria Rotzén Östlund Malin Ackefors

Virusinfektioner hos immunsupprimerade. Infektionsläkareföreningens Vårmöte Maj 2012 Maria Rotzén Östlund Malin Ackefors Virusinfektioner hos immunsupprimerade Infektionsläkareföreningens Vårmöte Maj 2012 Maria Rotzén Östlund Malin Ackefors Disposition Luftvägsvirus: fall och diagnostik Reaktivering herpesgruppen: fall och

Läs mer

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7 Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Provtagningsrutin. Berörda enheter. Provtagning Ankomstprover Remiss Provtagningsrör

Provtagningsrutin. Berörda enheter. Provtagning Ankomstprover Remiss Provtagningsrör Provtagningsrutin Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Provtagning Ankomstprover Remiss Provtagningsrör Blst + ev diff Kemlab, SY Lila rör CRP Na, K, Krea, Urea, Ca, Alb Asat, Alat,,

Läs mer

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Patientinformation om Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit

Läs mer

RSV-säsongen

RSV-säsongen RSV-säsongen 2015-2016 Denna rapport publicerades den 26 maj 2015 och sammanfattar RSVsäsongen 2015-2016. Sammanfattning Säsongen för respiratory syncytial virus (RSV) 2015-2016 kännetecknades av en sen

Läs mer

Influensa och pneumokockvaccination. Säsongen Hans Fredlund Anja Rosdahl Anne Lennell

Influensa och pneumokockvaccination. Säsongen Hans Fredlund Anja Rosdahl Anne Lennell Influensa och pneumokockvaccination Säsongen 2017-2018 Hans Fredlund Anja Rosdahl Anne Lennell 100% Influensavaccinerade i Örebro län Åldersgruppen 65-85 år 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vaccinerad

Läs mer

Hodgkins lymfom. Annika Englund Barnonkologen Uppsala. Strängnäs 150417

Hodgkins lymfom. Annika Englund Barnonkologen Uppsala. Strängnäs 150417 Hodgkins lymfom Annika Englund Barnonkologen Uppsala Strängnäs 150417 Take home messages: Brett spektra, från enstaka körtel till systemisk sjukdom. God prognos, men risk för sena komplikationer av behandlingen.

Läs mer

Metod/Mätprincip Utrustning Enhet Lab/Ort Bihålesekretodling Sekret Speciell odling/ VITEK MS Biomerieux Växt av/ingen växt

Metod/Mätprincip Utrustning Enhet Lab/Ort Bihålesekretodling Sekret Speciell odling/ VITEK MS Biomerieux Växt av/ingen växt Klinisk bakteriologi Bihålesekretodling Sekret Speciell odling/ Blododling barn (B) Blod Allmän odling/ BacTAlert 3D Växt av/ingen växt Blododling + (B1) VITEK MS Biomerieux Borrelia (IgM och IgG) Serum

Läs mer

MCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa?

MCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa? (max 20p) 2017-02-24 1 (7) Flera rätta svar 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa? a) cefotaxim b) piperacillin-tazobactam c) ceftazidim d) heracillin e) meropenem

Läs mer

1.1 Vad blir din arbetsdiagnos? (1p)

1.1 Vad blir din arbetsdiagnos? (1p) 58-årig man söker på akutmottagningen med en veckas anamnes på diffus krampartad buksmärta. Under de senaste 2 månaderna har han haft diarré med blod vid varje avföring; antingen på avföringens yta eller

Läs mer

DNA sekvensning Primär Immunbrist Genetik till varje pris?

DNA sekvensning Primär Immunbrist Genetik till varje pris? DNA sekvensning Primär Immunbrist Genetik till varje pris? Ola Winqvist Professor, Överläkare Kandidatgensekvensning 100 baspar/körning 1 Lite historia 1962: Nobel priset till Watson och Crick för DNA

Läs mer

Pneumonier i öppen och slutenvård Strama

Pneumonier i öppen och slutenvård Strama MEDICINSK INSTRUKTION 1 (8) Pneumoni är en av de vanligaste infektionsdiagnoserna inom slutenvården. Endast en liten andel vårdas på infektionsklink, och många patienter med pneumonier handläggs polikliniskt

Läs mer

Rådgivningssjuksköterskor

Rådgivningssjuksköterskor Rådgivningssjuksköterskor Strama Signar Mäkitalo Webbsidan www./smittskydd www./strama Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader.

Läs mer

RUTIN Läkemedelsbehandling vid tuberkulos

RUTIN Läkemedelsbehandling vid tuberkulos Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2013-09-18 Utfärdad av: Elisabet Lönnermark, överläkare Godkänd av: Rune Wejstål, verksamhetschef Revisionsansvarig: Ann Paterson-Flisberg, verksamhetsassistent

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Styrdokument. Nationellt kvalitetsregister för Analcancer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Styrdokument. Nationellt kvalitetsregister för Analcancer Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Styrdokument Nationellt kvalitetsregister för Analcancer 2016-05-10 Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Syftet

Läs mer

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p) MEQ- fall Johan Johan Johansson är 48 år och lantbrukare, icke rökare. Han är tidigare väsentligen frisk förutom lite reumatiskt, dvs vandrande ledvärk som smugit sig på i medelåldern och som han menar

Läs mer

Boten eller soten. Antibiotika vid oklar feber. Stefan Berg, barnläkare Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus

Boten eller soten. Antibiotika vid oklar feber. Stefan Berg, barnläkare Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus Boten eller soten Antibiotika vid oklar feber Stefan Berg, barnläkare Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus Antibiotika vid oklar feber =FUO >7 dagar (>3 veckor) Nej, sällan! Antibiotika riktad Akuten

Läs mer

17 Endometriosvård i Halland RS150341

17 Endometriosvård i Halland RS150341 17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en

Läs mer

Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala universitet/akademiska sjukhuset Tentamen i KLINISK MEDICIN II T6 H14, kl 13-19, Magistern

Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala universitet/akademiska sjukhuset Tentamen i KLINISK MEDICIN II T6 H14, kl 13-19, Magistern 61-årig man söker på akutmottagningen med en veckas anamnes på diffus krampartad buksmärta. Under de senaste 2 månaderna har han haft diarré med blod vid varje avföring; antingen på avföringens yta eller

Läs mer

PIDcare N Variabel Värdemängd Beskrivning Värde beräknas i RealQ

PIDcare N Variabel Värdemängd Beskrivning Värde beräknas i RealQ PIDcare N Variabel Värdemängd Beskrivning 1 Antal infektioner Float (0-100) 2 Antal infektioner

Läs mer

www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Borrelia-Artrit 1. VAD ÄR BORRELIA-ARTRIT 1.1 Vad är det? Borrelia-artrit är en av de sjukdomar som orsakas av bakterien Borrelia och som överförs genom bett

Läs mer

Lymfom. 2000/år varav 50% lågmaligna

Lymfom. 2000/år varav 50% lågmaligna Lymfom 2000/år varav 50% lågmaligna Skall kronisk lymfatisk leukemi (KLL) och hårcellcells-leukemi (HCL) räknas som lymfom? Patolog: Ja En del kliniker: nej lymfom stam cell -------------------------------------

Läs mer

Spondylit. Bertil Christensson Lund

Spondylit. Bertil Christensson Lund Spondylit Bertil Christensson Lund Mette Wendt Halmstad Punktion och MR Vid positiv blododling behövs ej punktion om MR visar spondylodiskit Punktion: Odling, dir mikr, 16SrRNA PCR, tb: odling+mikroskopi+pcr,

Läs mer

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014 Stockholms allmänläkardag Block 3: KOL/astma 6 november 2014 KOL i primärvården 1300-1320 Introduktion, komorbiditet, LTOT 1320-1340 Läkemedelsbehandling 1340-1400 Spirometri 1400-1410 Bensträckare Astma

Läs mer

Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maligna lymfom Tumörform i lymfkörtelsystemet och/eller benmärg/mjälte Både B-ochT-lymfocyter Kan växa extranodalt,

Läs mer