fjärrvärmecentral och frånluftsvärmepump i kombination rapport 2012:11

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "fjärrvärmecentral och frånluftsvärmepump i kombination rapport 2012:11"

Transkript

1 fjärrvärmecentral och frånluftsvärmepump i kombination rapport 2012:11

2

3 FJÄRRVÄRMECENTRAL OCH FRÅNLUFTSVÄRMEPUMP I KOMBINATION ANNA BOSS ISBN Svensk Fjärrvärme AB

4

5 FÖRORD I samband med diskussioner kring Svensk Fjärrvärmes tekniska rapport 2009:3 Kopplingsprinciper har det visat sig att det behövs mer underlag och kunskap om kopplingen mellan fjärrvärmecentralen och frånluftsvärmepumpen som ibland utgör en del i fjärrvärmesystemet. Här beskrivs olika tekniska lösningar och diskuteras under vilka förutsättningar det kan vara lämpligt att kombinera fjärrvärme och värmepump sett ur fastighetsägarens och fjärrvärmeleverantörens perspektiv med tanke på ekonomi och eventuella energibesparingar. Projektet har genomförts av Anna Boss på SP Energiteknik. En referensgrupp, som har varit knuten till projektet och bidragit med värdefull kunskap, har bestått av Gunnar Nilsson Göteborg Energi, Vinko Culjak Ystad Energi, Göran Bergström Skellefteå Kraft och Peter Larsson Norrenergi. Projektet ingår i forskningsprogrammet Fjärrsyn som finansieras av Energimyndigheten och fjärrvärmebranschen. Fjärrsyn ska stärka möjligheterna för fjärrvärme och fjärrkyla genom ökad kunskap om fjärrvärmens roll i klimatarbetet och för det hållbara samhället till exempel genom att bana väg för affärsmässiga lösningar och framtidens teknik. Bo Johansson Ordförande i Svensk Fjärrvärmes teknikråd Rapporten redovisar projektets resultat och slutsatser. Publicering innebär inte att Fjärrsyns styrelse eller Svensk Fjärrvärme har tagit ställning till innehållet. 5

6 SAMMANFATTNING För att minska mängden köpt energi och kostnader i byggnader kombineras ibland fjärrvärme med frånluftsvärmepump. Tidigare förekom det mest i större fastigheter, men på senare år har det också blivit vanligare i småhus. Kommande krav på köpt energi kan ytterligare påverka i den riktningen. I den här rapporten diskuteras först under vilka förutsättningar det kan vara lämpligt att kombinera, sett ur fastighetsägarens och fjärrvärmeleverantörens perspektiv med tanke på ekonomi och eventuella energibesparingar. Huvuddelen beskriver olika tekniska lösningar vid installation av både fjärrvärme och frånluftsvärmepump. Fördelar och nackdelar beskrivs för olika lösningar. Flerbostadshus och småhus har delats upp på varsitt kapitel då de ekonomiska förutsättningarna skiljer stort och påverkar valet. Påverkan på returtemperatur, årsvariation i last på fjärrvärmenätet, värmepumpens värmefaktor och lösningens komplexitet (nära kopplad till funktion och kostnader) är viktiga parametrar som diskuteras. Vilken lösning som är mest ekonomisk för fastighetsägaren beror mycket på de aktuella förutsättningarna, främst vad gäller energibehov och relationen mellan elpris och fjärrvärmepris. Vägledning kring det valet ges på slutet av kapitlen om flerbostadshus respektive småhus. 6

7 SUMMARY Aiming at lower energy use and lower cost in buildings, district heating is sometimes combined with exhaust air heat pump. Previously this was found mainly in large buildings, but in recent years it has become more frequent also in single-family houses. Coming requirements on delivered amount of energy might further influence towards this direction. In this report conditions during which combination can be useful is first discussed, from the point of view of the property owner and the district heating company, based on economy and possible energy savings. The main part of the report describes different technical solutions when combining district heating and exhaust air heat pump. Advantages and disadvantages of different solutions are given. Multi-family houses and single-family houses are treated in two separate chapters because their economic conditions are widely different. Influence on district heating return temperature, annual variation in load on district heating network, coefficient of performance of the heat pump and the complexity (closely linked to function and economy) of the solution are important parameters treated. The most economically viable solution for the property owner varies a lot depending on the current conditions, primarily concerning energy use and the relation between electricity price and district heating price. Guidance in this selection is given in the end of the chapters about multi-family houses and single-family houses respectively. 7

8 INNEHÅLL 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE MÅL 11 2 ATT KOMBINERA ELLER INTE FASTIGHETSÄGARENS PERSPEKTIV Energi Kostnader Energikrav FJÄRRVÄRMELEVERANTÖRENS PERSPEKTIV 13 3 GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER FÖR KOMBINATION 15 4 KOMBINATIONER I FLERBOSTADSHUS BÅDE FJÄRRVÄRME OCH VÄRMEPUMP TILL BÅDE VÄRME OCH VARMVATTEN Värme och varmvatten med FV VP FV Värme med FV och VP parallellt samt varmvatten med FV VP FV Värme med FV och VP parallellt samt varmvatten i flera steg och ackumulering VÄRMEPUMP ENDAST TILL VÄRME Värme med parallellt FV/VP förvärmare och FV eftervärmare Värme med FV och VP parallellt Värme med VP före FV Värme med VP före FV och tvåstegskopplat varmvatten JÄMFÖRELSE AV KOPPLINGSPRINCIPER FÖR FLERBOSTADSHUS VÄGLEDNING FÖR VAL AV KOMBINATIONSLÖSNINGAR TILL FLERBOSTADSHUS 26 5 KOMBINATIONER I SMÅHUS BÅDE FJÄRRVÄRME OCH VÄRMEPUMP TILL BÅDE VÄRME OCH VARMVATTEN Dubbelmantlad varmvattenberedare kopplad till FV och VP Värme respektive varmvatten med FV och VP parallellt FJÄRRVÄRME ENDAST TILL VÄRME Värme med FV och VP parallellt och varmvatten med VP VÄRMEPUMP ENDAST TILL VÄRME 32 8

9 5.3.1 Värme med FV och VP parallellt och varmvatten med FV JÄMFÖRELSE AV KOPPLINGSPRINCIPER FÖR SMÅHUS VÄGLEDNING FÖR VAL AV KOMBINATIONSLÖSNINGAR TILL SMÅHUS 35 6 DISKUSSION 36 7 BETECKNINGAR OCH SYMBOLER 38 8 REFERENSER 39 9

10 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Det har blivit allt vanligare att fjärrvärme kompletteras med andra värmekällor, framför allt frånluftsvärmepumpar, i bostäder. Detta kan i många fall också bli nödvändigt för att nå kommande krav på lägre energianvändning eller köpt energi i nybyggda bostäder (BBR 19) (Boverket 2011). Branschen ställer krav på fjärrvärmecentraler i Svensk Fjärrvärmes tekniska bestämmelse F:101 Fjärrvärmecentralen Utförande och installation. Fjärrvärmecentraler för småhus är vanligen certifierade och uppfyller således vissa kvalitetskrav. Däremot påverkas funktionen och prestandan hos en fjärrvärmecentral vid kombination med andra värmekällor. En värmepump skulle i kombination med fjärrvärme kunna orsaka betydligt högre returtemperaturer i fjärrvärmenätet om de kopplas in på ett, ur fjärrvärmeperspektiv, felaktigt sätt. Rätt utformade kombinationer påverkar fjärrvärmenätet i mycket mindre skala. Kombinationer har tidigare analyserats och rekommendationer har givits i två rapporter från Svensk Fjärrvärme: Kopplingsprinciper för fjärrvärmecentral och frånluftsvärmepump FOU 2003:94 (Selinder et al. 2003) Fjärrvärmecentralen Kopplingsprinciper 2009:3 (2009) Den förstnämnda analyserar ett flertal sätt att koppla samman fjärrvärmecentral och frånluftsvärmepump och ger rekommendation om fyra varianter som kan vara lämpliga beroende på förutsättningar med hänsyn till returtemperatur och ekonomi. Dessa fyra gäller främst flerbostadshus. För småhus har en variant analyserats men rekommendation om lämplig variant saknas. Den senare rapporten samlar i ett kapitel tio olika kopplingsprinciper för fjärrvärmecentral och värmepump (inte specifikt frånluftsvärmepump), beskriver dessa och anger fördelar och nackdelar. Förutsättningar för kombination i allmänhet har ändrats och det förväntas ske ytterligare ändringar i riktning mot: Minskande värmebehov i byggnader Ökat intresse av kombination i småhus för att uppfylla Boverkets krav på energianvändning 10

11 1.2 Syfte Projektets syfte är att värmepumpar hos fjärrvärmekonsumenter inte ska påverka fjärrvärmenätet på ett negativt sätt. Samtidigt ska kombinationen fungera tillfredsställande för konsumentens behov. Viktiga aspekter är hur kombinationen påverkar returtemperatur och variation i last på fjärrvärmenätet, påverkan på värmepumpens effektivitet och eventuellt varmvattenkvalitet. 1.3 Mål Projektets mål har varit att ge vägledning vid val av kopplingsprinciper när en byggnad använder både fjärrvärme och frånluftsvärmepump. Detta ska säkerställa att eventuell negativ påverkan på fjärrvärmenätet minimeras samtidigt som konsumentens behov tillfredsställs. Tidigare utredningar har uppdaterats med tanke på förändringar på marknaden, d.v.s. minskade värmebehov i byggnader och ökat intresse av kombination i småhus. Olika förutsättningar gäller för flerbostadshus och småhus. Riktlinjer har också getts baserat på olika förutsättningar såsom värme- och varmvattenbehov, energipriser och vilka lösningar som eventuellt finns i huset eller området sedan tidigare. Erfarenheter från olika fjärrvärmenät har varit mycket viktiga i arbetet genom referensgruppens medverkan. Gruppen bestod av: Gunnar Nilsson, Göteborg Energi Vinko Culjak, Ystad Energi Göran Bergström, Skellefteå Kraft Peter Larsson, Norrenergi Fokus har varit på grundläggande principer för hur kombinationen görs (parallellkoppling, värmeväxlare i flera steg, värmepump endast för värme etc.), och på grundläggande skillnader i förutsättningar. Diskussioner har också förts om hur förändringar i priser och krav kan tänkas påverka fastighetsägare i valet om och hur fjärrvärme och frånluftsvärmepump kombineras samt om hur fjärrvärmeleverantörer kan påverka vilka kombinationer som används. 11

12 2 ATT KOMBINERA ELLER INTE 2.1 Fastighetsägarens perspektiv Den första frågan en fastighetsägare bör ställa sig inför beslutet att installera både fjärrvärme och frånluftsvärmepump är förstås om man över huvud taget bör göra det. Kommer energianvändningen att minska? Kommer kostnaden att minska? Är det nödvändigt för att uppfylla krav på energianvändning? Är man beredd att sköta drift av ett mer komplicerat system? Energi Jämfört med att bara använda fjärrvärme minskar mängden köpt energi, men en del av den minskade fjärrvärmeenergin ersätts av el, som oftast är dyrare, har större primärenergianvändning och nästan alltid större klimatpåverkan. Det är alltså inte alls säkert att minskad mängd köpt energi betyder minskade kostnader och minskad miljöpåverkan Kostnader Att installera dubbla värmesystem kan vara dyrt, speciellt vid små värmebehov. Energikostnaden minskar kanske då mindre energi köps. Många fjärrvärmeleverantörer har förutom energipriset infört, eller planerar att införa, ett pris som baseras på maximalt uttagen effekt eller på returtemperatur. Då effekttopparna från fjärrvärme ofta inte minskar i samma grad som energimängden vid kombination med värmepump, blir kanske inte vinsten så stor som man först hade räknat med. Det blir också allt vanligare att fjärrvärmepriset differentieras mellan sommar och vinter, vilket minskar eller helt eliminerar vinsten vid användning av värmepump för varmvatten. En kombinerad värmelösning kräver också mer kompetens för injustering, drift och underhåll, vilket innebär ytterligare kostnader, antingen för driften eller för att systemet inte fungerar optimalt. I en del fall är kombinationen lönsam, i andra fall inte. Ibland kan det vara bättre att komplettera fjärrvärmen med värmeåtervinning genom värmeväxlare mellan frånluft och tilluft utan värmepump, FTX. 12

13 2.1.3 Energikrav Boverket ställer krav på högsta tillåten energianvändning i nybyggda hus. Kraven skiljer mellan elvärmda hus (t.ex. värmepump) och hus med annat uppvärmningssätt än elvärme (t.ex. fjärrvärme). Krav som kommer att gälla fullt ut från januari 2013 enligt BBR 19 (Boverket 2011) har för bostäder sammanställts i Tabell 1. Dessa data gäller köpt energi och innefattar energi för uppvärmning, varmvatten och ev. kyla samt fastighetsenergi för drift av pumpar etc. i värmesystem. Tabell 1. Gränser för energianvändning enligt Boverkets byggregler, BBR 19. Klimatzon Bostäder med elvärme [kwh/(m 2 A temp år)] Bostäder med annan uppvärmning än elvärme [kwh/(m 2 A temp år)] I (norra Sverige) II (mellersta Sverige) III (södra Sverige) Som elvärmt räknas ett hus om installerad eleffekt för uppvärmning är större än 10 W/m 2 A temp (uppvärmd area). Därmed kan en byggnad med värmepump med relativt låg effekt kombinerad med fjärrvärme räkna energianvändning enligt det högre gränsvärdet även om en väsentlig andel är el och på så sätt lättare klara kraven än med bara antingen värmepump eller fjärrvärme. Diskussioner kring reglerna pågår och en förändring kan göra att förutsättningarna för kombination blir annorlunda. Som exempel har föreningen Sveriges centrum för nollenergihus gett ut en definition av nollenergihus, passivhus och minienergihus (Sveriges centrum för nollenergihus 2012) med högre krav än de Boverket anger och där el och fjärrvärme bedöms annorlunda. Där används termen elvärmd bara för renodlade elvärmda system (inkl. värmepump). Gränsvärdena för icke elvärmda byggnader är dubbelt så höga som de för elvärmda. För kombinerade värmekällor räknas istället en total energianvändning där el viktas med en faktor 2,5 och fjärrvärme med en faktor 0,8. Skulle en sådan modell användas för att bedöma kombination av fjärrvärme och frånluftsvärmepump är det inte alls säkert att kombinationen skulle ge bättre resultat än renodlad fjärrvärme eller värmepump. 2.2 Fjärrvärmeleverantörens perspektiv För fjärrvärmeleverantören är det inte alltid lönsamt att dra fram ledningar till ett nytt område där värmepumpar installeras. Det är viktigt att väga installationskostnader mot den mängd energi som får säljas. I ett längre perspektiv bör man också väga in i pris och prismodell hur detta påverkar kundernas val av tekniska lösningar, både i nya och befintliga byggnader. När det gäller nybyggnadsområden kan det vara till hjälp 13

14 att följa utvecklingen av kravspecifikationer för att bedöma investeringar och vad som kan väntas i området framöver. Oavsett om fjärrvärmecentralen kombineras med andra värmekällor eller inte är det viktigt att den uppfyller gällande krav för prestanda, säkerhet etc., vilka beskrivs bl.a. i Svensk Fjärrvärmes tekniska bestämmelse F:101 Fjärrvärmecentralen utförande och installation (Svensk Fjärrvärme 2008). 14

15 3 GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER FÖR KOMBINATION Det finns olika grundläggande strategier för vad fjärrvärme och frånluftsvärmepump används till när de kombineras: Andra val är: Både fjärrvärme och värmepump till både värme och varmvatten Värmepump enbart till värme Fjärrvärme enbart till värme Med eller utan värmelager (för värmepump) Värmepump och fjärrvärme parallellkopplat, seriekopplat eller i flera steg Fjärrvärme som brukar användas som spets o Kompletterar värmepumpen när den är otillräckligt o Ersätter värmepumpen (som stängs av) när den är otillräcklig Ibland dimensioneras fjärrvärmeanslutningen för att kunna ta hela effektbehovet, även om den bara är avsedd att spetsa värmepumpen; detta för ökad driftsäkerhet ifall värmepumpen inte fungerar. Både värmepumpar och fjärrvärme är generellt effektivare vid lägre temperatur. Det finns därför inte ett enkelt och bra sätt att koppla dem i serie i en viss ordningsföljd. En skillnad mellan förutsättningarna är att fjärrvärmecentralen har en given framledningstemperatur från nätet (som visserligen varierar med årstid) och upp till den nivån kan leverera värme utan minskad effektivitet. Att minimera returtemperaturen (öka avkylningen) är betydligt viktigare. En värmepump är istället känsligare för ökad framledningstemperatur och det är bättre att hålla en mindre temperaturskillnad mellan fram och retur till värmepumpen. 15

16 4 KOMBINATIONER I FLERBOSTADSHUS Här följer beskrivning av några exempel på kopplingsprinciper som används i flerbostadshus. Observera att det inte ska tolkas som en rekommendation att en viss lösning återges. I slutet av kapitlet sammanfattas fördelar och nackdelar med de olika varianterna. Vägledning till vad som kan vara lämpligt och vad man bör tänka på ges baserat på förutsättningar. 4.1 Både fjärrvärme och värmepump till både värme och varmvatten Om värmepumpen ska användas tillsammans med fjärrvärme för både värme och varmvatten ger en genomtänkt och relativt komplicerad inkoppling en bättre funktion för fjärrvärmenät och värmepump. Detta behöver vägas mot investeringskostnad och hur komplicerad drift och underhåll blir. 16

17 4.1.1 Värme och varmvatten med FV VP FV En variant som undersöktes i (Selinder et al. 2003) är den som visas i Figur 1. Värme och varmvattensystemen är i detta fall parallellkopplade. Fjärrvärme används som förvärmning och eftervärmning medan värmepumpen, för värmesystemet via värmelager, används som värmekälla i ett mellansteg mellan de två fjärrvärmeväxlarna. Värmepumpen används i första hand och ventilerna för fjärrvärme öppnas när värmepumpen inte räcker till för inställd effekt och temperatur. Den här kopplingsprincipen höjer inte returtemperaturen till fjärrvärmenätet p.g.a. att uppvärmningen sker i tre steg. För fjärrvärmeleverantören minskar leveranserna under hela året och kan bli obefintliga sommartid. Värmepumpen har förutsättningar för god värmefaktor då den inte arbetar mot den högsta temperaturnivån. Eftersom tappvarmvattnet inte lagras i en förrådsberedare ökas inte risken för bakterietillväxt. Det som talar emot lösningen är att den innehåller många komponenter och därmed innebär hög investering. Dock är den ändå inte speciellt komplicerad eftersom värmepump och fjärrvärme i stort sett kan styras oberoende av varandra. Eftersom investeringskostnaden riskerar att bli hög kan den här lösningen i första hand rekommenderas där energianvändning och energikostnad är höga, så att man har möjlighet att spara in startkostnaden. Den kan också vara användbar för en äldre byggnad där det finns befintliga komponenter som kan återanvändas på ett lämpligt sätt. Att använda värmepump för både värme och varmvatten lönar sig bäst där skillnaden mellan el- och fjärrvärmepris är liten. FV VV VP ACK KV FV Figur 1. Värme och varmvatten parallellt, båda producerade i tre steg med fjärrvärme som för- och eftervärmare samt värmepump i ett mellansteg. 17

18 4.1.2 Värme med FV och VP parallellt samt varmvatten med FV VP FV Ett liknande alternativ som ovan visas i Figur 2 (Selinder et al. 2003). Som i föregående exempel används fjärrvärme för att för- och eftervärma varmvatten medan värmepump används till en mellannivå. Värmepumpen arbetar inte mot ackumulatortank här men använder en slingberedartank för varmvatten. På värmesidan skiljer lösningarna sig åt genom att fjärrvärme och värmepump här används parallellt. Även här används värmepumpen i första hand och styrventilerna för fjärrvärme öppnar när effekt- och temperaturbehov inte uppfylls av enbart värmepumpen. Fjärrvärmens returtemperatur påverkas normalt inte negativt av värmepumpen. Det förutsätter att värmepumpen kan leverera tillräckligt hög temperatur för byggnadens värmesystem så att inte fjärrvärmeväxlaren behöver kompensera med en högre temperatur. Leveranserna för fjärrvärmebolaget minskar här på samma sätt som i föregående lösning. Värmepumpens värmefaktor blir antagligen något lägre med den här kopplingsprincipen än den föregående, då värmepumpen behöver leverera högre temperatur till värmesystemet. Jämfört med föregående lösning kräver den här färre komponenter, en ackumulatortank och en värmeväxlare mindre. Enligt (Selinder et al. 2003) är dock regleringen något mer komplicerad. Kopplingsprincipen har fördelar vid ungefär samma förutsättningar som den föregående, när skillnaden mellan el- och fjärrvärmepris är liten. Eftersom mängden komponenter är mindre blir investeringen mindre när inga befintliga komponenter är installerade sedan tidigare. VV FV VP KV FV Figur 2. Varmvatten producerat i tre steg med fjärrvärme som för- och eftervärmare samt värmepump i ett mellansteg. Värme med fjärrvärme och värmepump parallellt. 18

19 Värme med FV och VP parallellt samt varmvatten i flera steg och ackumulering Flera av deltagarna i referensgruppen har i sina fjärrvärmenät en lösning från JM i samarbete med IVT och SWEP, som illustreras i Figur 3. På värmesidan är kopplingsprincipen i stort sett likadan som den föregående, d.v.s. parallellkopplad. Värmepump används i första hand och fjärrvärme används när värmepumpen inte ger tillräcklig framledningstemperatur. På varmvattensidan är den betydligt mer komplicerad. Där finns en slingberedare där vatten värms från värmepumpskretsen, fjärrvärmeväxlare i två steg samt ackumulator på varmvattensidan. Kopplingarna mellan dessa är många. Värmepumpen används när temperaturen i slingberedaren ligger under C. Fjärrvärmen kompletterar kapaciteten och höjer temperaturen. Den första fjärrvärmeväxlaren används i grunden delvis före eller parallellt med slingberedaren från värmepump. Den tar in en blandning av kallvatten och vatten från botten av ackumulatortanken. Slingberedaren tar in en blandning av kallvatten, vatten från varmvattencirkulation, vatten från ackumulatortanken och i vissa fall vatten från den första fjärrvärmeväxlaren. Detta inträffar när temperaturen hos blandningen från ackumulatortanken och kallvatten understiger ett börvärde (t.ex C). Till den andra fjärrvärmeväxlaren blandas vatten från den första fjärrvärmeväxlaren, slingberedaren och vvc. Det varmvatten som inte används direkt lagras i ackumulatortanken. Den här lösningen är den mest komplicerade som beskrivs i den här rapporten, med många och svåröverblickbara kopplingar på varmvattensidan. Det bekräftar också de referensgruppsdeltagare som har erfarenhet av den i sina nät. Med noggrann injustering och underhåll finns förutsättningar för god funktion. De många komponenterna och den komplicerade regleringen kan dock ge en hög investeringskostnad och komplicerat/kostsamt underhåll samt risk att det inte fungerar som tänkt. Returtemperaturen till fjärrvärmenätet kan bli något högre än i de två föregående lösningarna p.g.a. att värmepumpen och den första fjärrvärmeväxlaren på varmvattensidan är delvis parallella och att ett delflöde från ackumulatortanken tas in i den växlaren. Fjärrvärmeleveranserna minskar mest under sommarhalvåret då värmepumpen kan täcka det mesta av värmebehovet. Dock behöver fjärrvärme antagligen användas även sommartid för att ge tillräcklig temperatur till varmvatten. Värmepumpen bör ha goda förutsättningar till hög värmefaktor då den inte arbetar mot den högsta varmvattentemperaturen. Konstruktionen med ackumulering av varmvatten kan ge förhöjd risk för bakterietillväxt. 19

20 FV VV VVC VP ACK KV Figur 3. Varmvatten producerat i flera steg med fjärrvärme och värmepump samt ackumulering. Värme med fjärrvärme och värmepump parallellt. FV 20

21 4.2 Värmepump endast till värme Enklare och billigare inkopplingar kan väljas om värmepumpen bara används till värme och inte till varmvatten. Då blir nyttjandetiden av värmepumpen kortare medan fjärrvärmeleveranserna sommartid kvarstår. Variationerna över året i levererad fjärrvärmeeffekt minskar därmed Värme med parallellt FV/VP förvärmare och FV eftervärmare Ett sätt att kombinera fjärrvärme och värmepump bara för värme visas i Figur 4 Värmepumpen används som primär energikälla och kompletteras när den är otillräcklig med fjärrvärme. I ett första steg används fjärrvärme och värmepump parallellt. En andra värmeväxlare används för eftervärmning med fjärrvärme. Returtemperaturen till fjärrvärmenätet riskerar att påverkas negativt när värmepumpen tar ett delflöde från fjärrvärmeförvärmaren. Positivt för fjärrvärmeleverantören är att variationer mellan laster sommar- och vintertid minskar genom att man levererar varmvatten året runt. Eftersom värmepumpen är kopplad till den lägsta temperaturnivån får den förutsättningar för hög värmefaktor. Kopplingsprincipen är enkel och innebär lägre investeringskostnad i jämförelse med de två föregående då värmepumpen inte används till varmvatten. Den här kopplingsprincipen har fördelar när fjärrvärmepriset, speciellt sommartid, är betydligt lägre än elpriset. Är elpriset högt är det också extra viktigt att värmepumpen kan ge en hög värmefaktor. FV VP Figur 4. Värmepump endast till värme. Värmepump parallellt med fjärrvärme i ett första steg och en andra fjärrvärmeväxlare som eftervärmare. 21

22 4.2.2 Värme med FV och VP parallellt En något förenklad variant av ovanstående princip fås om eftervärmaren elimineras så att bara en fjärrvärmeväxlare används parallellt med värmepumpen, Figur 5. Fjärrvärmereturen riskerar då inte att höjas såvida värmepumpen inte kan ge tillräcklig temperatur till värmesystemet. Värmepumpen ger däremot en lägre värmefaktor då den får arbeta mot högre temperatur. I ett lågtemperatursystem (golvvärme eller lågtemperaturradiatorer) bör den här lösningen fungera bra då både fjärrvärmeväxlare och värmepump får arbeta mot låga temperaturer. I övrigt ger den fastighetsägaren fördelar under liknande förutsättningar som ovanstående, när fjärrvärmepriset är betydligt lägre än elpriset. FV VP Figur 5. Värmepump endast till värme. Fjärrvärme och värmepump parallellkopplade. 22

23 4.2.3 Värme med VP före FV I rapporten (Selinder et al. 2003) diskuteras en annan förenklad variant av ovanstående princip 4.2.1, där den första fjärrvärmeväxlaren saknas och istället har ersatts av en rörbit för att ta ett delflöde genom värmepumpen och ett delflöde förbi, Figur 6. En del av vattnet i värmesystemet värms alltså först av värmepumpen. Resten går förbi och dessa båda delflöden eftervärms av fjärrvärme. Den varianten innebär en förhöjd returtemperatur och är på det sättet mindre lämplig ur fjärrvärmeperspektiv. Fördelar är förutsättningar för hög värmefaktor samt förstås att principen är enkel och innebär en lägre investeringskostnad. Om varmvattenbehovet är stort i förhållande till värmebehovet får den försämrade avkylningen på värmesidan mindre betydelse och lösningen skulle möjligen kunna vara acceptabel. FV VP Figur 6. Värmepump endast till värme. Värmepump i serie före fjärrvärme. 23

24 4.2.4 Värme med VP före FV och tvåstegskopplat varmvatten En liknande princip men med tvåstegskoppling för varmvattensidans fjärrvärmeväxlare, Figur 7, finns i en fastighet bland Norrenergis kunder enligt referensgruppens Peter Larsson. På värmesidan är lösningen likadan som i föregående exempel. Tvåstegskopplingen innebär att fjärrvärmesidans retur från värmedelen används för att förvärma inkommande kallvatten i den första delen av fjärrvärmeväxlaren. Varmvattnet värms sedan till rätt temperatur i den andra delen av värmeväxlaren, där också vatten från vvc-kretsen kommer in. Förvärmningen av kallvattnet gör att returen från värmedelen, och därmed den totala returen till fjärrvärmenätet, sänks. Värmepumpens värmefaktor är god som i föregående lösning. Den aktuella fastigheten rymmer lägenheter och en restaurang och har därmed ett stort varmvattenbehov. Andelen värme från värmepumpen är i det här fallet också liten (<25 %). Detta gör värmepumpens påverkan på returtemperaturen liten. Därför har principen där bedömts som en god lösning. FV VV VVC KV FV VP Figur 7. Värmepump endast till värme. Värmepump i serie före fjärrvärme. Fjärrvärme tvåstegskopplad från värme till varmvatten. 24

25 4.3 Jämförelse av kopplingsprinciper för flerbostadshus De kopplingsprinciper som beskrivits i avsnitt har bedömts med avseende på hur de påverkar: Returtemperaturen till fjärrvärmenätet Mängden energi som fjärrvärmebolaget får leverera och hur lasten varierar över året Värmepumpens värmefaktor Varmvatten eventuell ökad risk för fel temperatur, instabil temperatur eller bakterietillväxt Hur komplicerad kopplingsprincipen är och om den innehåller många komponenter, vilket påverkar investeringskostnad och praktisk drift En sammanställning av bedömningen visas i Tabell 2. Jämförelse har inte gjorts mot ren fjärrvärmelösning eller någon annan fast referens, utan de olika principerna har jämförts mot varandra för de olika parametrarna. En relativt bra lösning har värderats med +, en sämre med - och en medelmåttig med 0. Plus- eller minustecken i parantes betyder att det kan finnas en tendens åt ena hållet beroende på förutsättningar. Bedömningen kan inte summeras till en total vinnare då olika tendenser är olika starka och olika faktorer har olika relativ betydelse beroende på aktuella förutsättningar (se vidare i följande avsnitt). Tabell 2. Jämförelse av kopplingsprinciper för flerbostadshus (+ bra, - dåligt). Princip (numrering enligt kapitel) FV-VP-FV/FV-VP- FV Returtemp. FVleverans VP värmefaktor Varmvatten Enkel FV&VP/FV-VP-FV FV&VP/FV,VP, ack (+) FV&VP-FV/FV (-) (+) FV&VP/FV VP-FV/FV VP-FV/FV (2-stegs) (+) 25

26 4.4 Vägledning för val av kombinationslösningar till flerbostadshus Tabell 3 ger vägledning utifrån förutsättningar avseende energipris, typ av byggnad och om det redan finns ett värmesystem samt hur behoven av värme och varmvatten ser ut. Beskrivningarna av förutsättningar och kombinationer av dem är förenklingar och de givna förslagen måste ses som en vägledning kring vad man bör tänka på, men där det finns gränsfall och fall där någon annan lösning är lämpligare på grund av andra faktorer. Tabell 3. Vägledning för val av kopplingsprinciper i flerbostadshus beroende på förutsättningar. Energipris Befintligt system? (nytt/gammalt ) Värme- och varmvattenbehov Förslag Liten skillnad mellan el och FV Ja, en del för ombyggnad användbar utrustning finns Stor fastighet / stort värme- och varmvattenbehov FV och VP till både värme och VV. Princip (FV-VP- FV/FV-VP-FV). Liten skillnad mellan el och FV Ny byggnad Genomsnittligt värme- och varmvattenbehov / kostnad FV och VP till både värme och VV. Princip (FV&VP/FV-VP-FV). FV-pris betydligt lägre än elpris Ja, en del för ombyggnad användbar utrustning finns Stor fastighet / stort värme- och varmvattenbehov VP endast till värme. Princip (FV&VP-FV/FV). FV-pris betydligt lägre än elpris Ny byggnad Stort varmvattenbehov i förhållande till värmebehov VP endast till värme. Princip (FV&VP/FV) eller (VP-FV/FV(2- stegs)). 26

Kopplingsprinciper för anslutning av värmepump mot fjärrvärmecentral

Kopplingsprinciper för anslutning av värmepump mot fjärrvärmecentral 1 (5) Kopplingsprinciper för anslutning av värmepump mot fjärrvärmecentral Oavsett kopplingsprincip skall en installation av värmepump mot fjärrvärmecentral alltid granskas och godkännas av Södertörns

Läs mer

Livscykelanalys av olika åtgärders påverkan på användningen av primärenergi i småhus

Livscykelanalys av olika åtgärders påverkan på användningen av primärenergi i småhus RAPPORT 1 (16) På uppdrag åt Svensk Fjärrvärme: Livscykelanalys av olika åtgärders påverkan på användningen av primärenergi i småhus LCC evaluation of six different one-family-housing heating systems Johanna

Läs mer

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme Made in Sweden Solvärme i kombination med fjärrvärme Inkoppling av solvärme mot fjärrvärme Hur värmen tas till vara på i undercentralen finns det en rad olika lösningar på beroende på omständigheterna

Läs mer

Inför byte av. CTC:s Luftvärmeaggregat LVA-1. Till. PBH Produkters Luftvärmeaggregat LVAC. Redovisningen

Inför byte av. CTC:s Luftvärmeaggregat LVA-1. Till. PBH Produkters Luftvärmeaggregat LVAC. Redovisningen Inför byte av CTC:s Luftvärmeaggregat LVA-1 Till PBH s Luftvärmeaggregat LVAC Redovisningen Gäller för hus upp till 130 m² Dimensionerande utomhustemperatur - 35 C Fyra installationsalternativ Telefon

Läs mer

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla Climate Solutions Sweden AB Dåntorpsvägen 33 HL SE-136 50 HANINGE www.climatesolutions.se Phone: +46 8 586 10460 Mob: +46 8 76 525 0470 Mitt namn: Bertil Forsman Korta fakta Climate Solutions: Företaget

Läs mer

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931 ENERGIDEKLARATION Byggnadsfakta Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4 Byggnadsår: 1931 Antal våningsplan: 4 Bostadsyta (BOA): 2 467 m 2 Lokalyta (LOA): 201 m 2 Garageyta: 200 m 2 Antal

Läs mer

Nu sänker vi. temperaturen. i göteborg. Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart.

Nu sänker vi. temperaturen. i göteborg. Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart. Nu sänker vi temperaturen i göteborg Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart. 1 Allt för Göteborg Vi på Göteborg Energi har bara en uppgift och det är att ge kraft åt Göteborg. För att uttrycka det lite

Läs mer

IVT 490, IVT 495 TWIN

IVT 490, IVT 495 TWIN IVT 490, IVT 495 TWIN Extern Inkopplingsinstruktion Artikel nr: 9519659 Utgåva 2.0 Innehåll Allmänt...3 Material...4 Rörinkoppling...4 Elektrisk inkoppling...5 Inställningar i värmepumpen...5 Styrning...6

Läs mer

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Stockholm 1 sep 2006 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Generella synpunkter Vi anser att en skärpning av byggreglerna avseende energihushållning

Läs mer

Ackumulatortank Slingtank Varmvattenberedare Utjämningstank Varmvattensystem vv3- vv200

Ackumulatortank Slingtank Varmvattenberedare Utjämningstank Varmvattensystem vv3- vv200 SVT1310 1 Ackumulatortank Slingtank Varmvattenberedare Utjämningstank Varmvattensystem vv3- vv200 0-70 O C 40-50 O C Systemtank Qvantum utjämningstank Slingtank/ Dubbelmantlad SVT1310 2 QVANTUM ACKUMULATORTANK

Läs mer

Funktion hos värmesystem sommartid - mätningar i 3 fastigheter

Funktion hos värmesystem sommartid - mätningar i 3 fastigheter Funktion hos värmesystem sommartid - mätningar i 3 fastigheter - slutrapport 2016-10-03 Innehållsförteckning Förord... 2 Sammanfattning... 2 1 Inledning och bakgrund... 3 1.1 Värmebehov för varmvatten...

Läs mer

Tycker du om att spara?

Tycker du om att spara? E.ON Försäljning Tycker du om att spara? Då har vi rätt prismodell för dig. Jag kan inte direkt påverka mitt pris när jag snålar eftersom åtgärderna först slår igenom om några år. Du vet väl vilken fin

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

PM SYSTEMBESKRIVNING OCH LCC-BERÄKNING

PM SYSTEMBESKRIVNING OCH LCC-BERÄKNING 18 Blekinge Sjukhus byggnad 02-46, kyl- och värmeanläggning Alternativ och LCC-beräkning, sammanfattning Alternativ 0 Kylanläggning med 3 st kylmaskiner på plan 8. Kondensorvärme från kylproduktion via

Läs mer

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013 Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013 ÅSA WAHLSTRÖM Förstudie 2008-2009 Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Det händer nu. Renovering ned till nära nollenergi. Fördubbling av renoveringstakten 2011-10-15. Åsa Wahlström CIT Energy Management

Det händer nu. Renovering ned till nära nollenergi. Fördubbling av renoveringstakten 2011-10-15. Åsa Wahlström CIT Energy Management Renovering ned till nära nollenergi Åsa Wahlström CIT Energy Management Det händer nu Det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda Förslag i strategi för främjande av lågenergibyggnader Boverkets

Läs mer

Konsekvensanalys av NNE-krav för befintliga flerbostadshus

Konsekvensanalys av NNE-krav för befintliga flerbostadshus Konsekvensanalys av NNE-krav för befintliga flerbostadshus Åsa Wahlström CIT Energy Management Martin Forsen, SVEP Anders Delarose, Fredrik Karlsson, Thermia Holger Svensson, David Kroon, Nibe Jim Fredin,

Läs mer

Värmepumpar i bebyggelse. SP Byggdagar, Borås, 2011-10-05 Roger Nordman SP Technical Research Institute of Sweden roger.nordman@sp.

Värmepumpar i bebyggelse. SP Byggdagar, Borås, 2011-10-05 Roger Nordman SP Technical Research Institute of Sweden roger.nordman@sp. Värmepumpar i bebyggelse SP Byggdagar, Borås, 2011-10-05 Roger Nordman SP Technical Research Institute of Sweden roger.nordman@sp.se Värmepumpar vad är hemligheten? Aerothermal Hydrothermal Geothermal

Läs mer

Mer än. För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar.

Mer än. För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar. Mer än bara värme För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar. Fjärrvärmen ger kraft åt Göteborg. Vi på Göteborg Energi har bara en uppgift och det är att ge kraft åt Göteborg. I det arbetet

Läs mer

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre Ackumulatortankar Får värmen att räcka längre Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka e-post till energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Sol och frånluft värmer Promenaden

Sol och frånluft värmer Promenaden Sol och frånluft värmer Promenaden Sedan våren 2010 får brf Promenaden i Falun värme och tappvarm vatten från solfångare och värmepumpar. Investeringen mer än halverar behovet av fjärrvärme. Föreningen

Läs mer

Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus. Martin Persson SP

Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus. Martin Persson SP Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus Martin Persson SP Projektinformation Projektstart: april 2012 Projektavslut: juni 2014 Finansierat av: Energimyndigheten, Effsys+ Trä och möbelföretagen

Läs mer

KOPPLINGSPRINCIPER FÖR FJÄRRVÄRME- CENTRAL OCH FRÅNLUFTSVÄRMEPUMP

KOPPLINGSPRINCIPER FÖR FJÄRRVÄRME- CENTRAL OCH FRÅNLUFTSVÄRMEPUMP Forskning och Utveckling FOU 2003:94 KOPPLINGSPRINCIPER FÖR FJÄRRVÄRME- CENTRAL OCH FRÅNLUFTSVÄRMEPUMP Patrik Selinder, Håkan Walletun, Heimo Zinko ZW Energiteknik KOPPLINGSPRINCIPER FÖR FJÄRRVÄRMECENTRAL

Läs mer

Väggkompakt är en prefabricerad fjärrvärmecentral

Väggkompakt är en prefabricerad fjärrvärmecentral Drift- och skötselinstruktion VK LPM Väggkompakt, prefabricerad fjärrvärmecentral VK Väggkompakt Utförande kan skilja sig från den här bilden. Innehåll Allmän beskrivning... 1 Varningstexter... 2 Installation...

Läs mer

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus EffHP135w Vätska/vattenvärmepump för Passivhus Integrerad kylfunktion Flexibel varmvattenlösning Anpassad för FTX Kan drivas med solpaneler Flexibel värmelösning Tillhör Ni de som tror på framtiden och

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 Köpa bil eller lösa ett transportproblem MÅL kwh komfort koldioxid 5

Läs mer

Välkommen in i min energivärld! Energisituationen i världen Småhus allmänt

Välkommen in i min energivärld! Energisituationen i världen Småhus allmänt Innehåll Välkommen in i min energivärld! 5 Energisituationen i världen 8 Vad finns det då för alternativ till oljan? 9 Energisituationen i EU-(EG-)området 10 Energisituationen i Sverige 11 Varför har energifrågan

Läs mer

Energieffektivisering i befintliga flerbostadshus

Energieffektivisering i befintliga flerbostadshus Energieffektivisering i befintliga flerbostadshus Fastighetsägarnas hus Stockholm 19 mars 2013 Peter Filipsson CIT Management CIT Management Peter Filipsson Catrin Heincke Åsa Wahlström Danfoss Värmepumpar

Läs mer

ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI?

ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI? ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI? NÅGRA VIKTIGA SAKER ATT TÄNKA PÅ Uppgör månadsstatistik över inköpt värmeenergi, el och vatten. Allt börjar med detta. Normalårskorrigera

Läs mer

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013 ÅSA WAHLSTRÖM Förstudie 2008-2009 Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation

Läs mer

SKL energikrav på kommunal mark. 14 mars 2013

SKL energikrav på kommunal mark. 14 mars 2013 SKL energikrav på kommunal mark 14 mars 2013 andreas.hagnell@skl.se Samordnade energikrav - SKL uppdrag Utveckla modell för kommuner att ställa långtgående krav på energieffektiva byggnader vid nybyggnation

Läs mer

Hur styr Boverkets byggregler idag? Hur bör de styra i framtiden?

Hur styr Boverkets byggregler idag? Hur bör de styra i framtiden? SAMVERKAN MELLAN EL- OCH VÄRMEMARKNADERNA, ENERGIKOMMISSIONEN, 24 MAJ 2016 Hur styr Boverkets byggregler idag? Hur bör de styra i framtiden? MARIA BROGREN ENERGI- OCH MILJÖCHEF, SVERIGES BYGGINDUSTRIER

Läs mer

IVT 633. Frånluftsvärmepump med inbyggd fjärrvärmeväxlare

IVT 633. Frånluftsvärmepump med inbyggd fjärrvärmeväxlare IVT 633 Frånluftsvärmepump med inbyggd fjärrvärmeväxlare Komplett värmepump för värme, varmvatten, ventilation och IVT 633 är den nya generationens värmepump. Den är utvecklad för att motsvara moderna

Läs mer

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser 1 Detta dokument är avsett som ett underlag för diskussioner om systemgränser som kan ligga till grund för formulering av energikrav

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Heby Risänge 1:6. Risänge 130.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Heby Risänge 1:6. Risänge 130. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Heby Risänge 1:6 Byggnadens adress Risänge 130 74047 Harbo Datum 2016-07-07 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Energideklaration har

Läs mer

Nya bestämmelserna kring krav på platsbesök i samtliga fastigheter förhoppningar och farhågor

Nya bestämmelserna kring krav på platsbesök i samtliga fastigheter förhoppningar och farhågor Energideklarationsdagen Stockholm, 25 januari 2017 Nya bestämmelserna kring krav på platsbesök i samtliga fastigheter förhoppningar och farhågor Per Lindh, Navic energipartner Vem är Per och vad är Navic

Läs mer

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem Svein Ruud SP Energiteknik En NNE-byggnad är (artikel 2.2) en byggnad som har en

Läs mer

Flexibla villavärmesystem -Ackumulatortankar och systemteknik

Flexibla villavärmesystem -Ackumulatortankar och systemteknik Flexibla villavärmesystem -Ackumulatortankar och systemteknik Tomas Persson tpe@du.se www.du.se Centrum för solenergiforskning SERC Högskolan Dalarna Borlänge Det svenska kombisystemet En tumregel är att

Läs mer

tryckfallets påverkan vid energimätning

tryckfallets påverkan vid energimätning tryckfallets påverkan vid energimätning rapport 2013:11 Figur 4. Montering av temperaturgivare. Mätningarna gjordes vid två olika temperatur mätningarna med tiogradigt vatten var testrig inte skulle påverkas

Läs mer

SOLVÄRME Spara energi och miljö med solvärme

SOLVÄRME Spara energi och miljö med solvärme SOLVÄRME Spara energi och miljö med solvärme Solen är en oändlig källa till förnybar energi. En resurs som ger smartare energianvändning för alla fastigheter som behöver värme och varmvatten under sommarhalvåret.

Läs mer

Allmän information om värmepump IVT 490. Installerade hos Brf Tallstigen 2, Nacka

Allmän information om värmepump IVT 490. Installerade hos Brf Tallstigen 2, Nacka Brf Tallstigen 2 Detta utbildningsmaterial är endast avsett för borättsägare inom Brf Tallstigen 2 och får därför inte kopieras för annat ändamål. Vid oklarhet kontakta ansvarig för den Tekniska förvaltningen

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum 2015-09-08. Utetemperatur 15.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum 2015-09-08. Utetemperatur 15. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8 Byggnadens adress Geijersgatan 35A 75231 Uppsala Datum 2015-09-08 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

Lågenergihus till en låg kostnad utvärdering av värme- och lagringssystemet ASES

Lågenergihus till en låg kostnad utvärdering av värme- och lagringssystemet ASES Lågenergihus till en låg kostnad utvärdering av värme- och lagringssystemet ASES Jan-Erik Eskilsby Marcus Rydbo Maria Mattsson AB Svenskt Klimatneutralt Boende, Övre Skräddaregårdsvägen 10, 517 37 Bollebygd,

Läs mer

Elda inte för kråkorna!

Elda inte för kråkorna! Elda inte för kråkorna! Climate Solutions Sweden lanserar nu ett nytt koncept med värmepumpar för total återvinning av ventilationsvärmen i fastigheter. Värmeenergin i frånluften används och täcker behovet

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala - Årsta 52:5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala - Årsta 52:5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala - Årsta 52:5 Byggnadens adress Sellerigatan 7 754 49 Uppsala Datum 2016-08-22 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning

Läs mer

SOLVÄRMESYSTEM SMÅHUS

SOLVÄRMESYSTEM SMÅHUS SOLVÄRMESYSTEM SMÅHUS Innehåller information om olika systempaket som nyttjar solenergi! NYA AFFÄRSMÖJLIGHETER MED SOLVÄRME! SOLVÄRMESYSTEM Här följer grundläggande beskrivningar av de vanligaste systemen

Läs mer

Smart Heat Grid. Hur funkar det? Noda Intelligent Systems Noda Smart Heat Grid

Smart Heat Grid. Hur funkar det? Noda Intelligent Systems Noda Smart Heat Grid Smart Heat Grid Hur funkar det? 1 Vad är Noda Intelligent Systems? Noda Intelligent Systems grundades 2005 och utvecklar intelligenta system för energieffektivisering och systemövergripande energioptimering

Läs mer

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Lokalt och kulturellt influerat -Vernacular Västerbottensgård 3 Parstugan Vernacular i kallt klimat Konstruktion - Varm

Läs mer

Särskilda mätföreskrifter för energikrav 2009

Särskilda mätföreskrifter för energikrav 2009 Särskilda mätföreskrifter för energikrav 2009 Svebyprogrammet Projektrapport 2009-04-14 Sveby Stockholm 2009 Förord Sveby står för Standardisera och verifiera energiprestanda för byggnader och i programmet

Läs mer

NODA Smart Heat Grid. Hur funkar det?

NODA Smart Heat Grid. Hur funkar det? NODA Smart Heat Grid Hur funkar det? Om NODA NODA grundades 2005 baserat på forskning på Blekinge Tekniska Högskola Bygger på en stark vetenskaplig grund inom datavetenskap, artificiell intelligens and

Läs mer

Tekniska krav och anvisningar. Rörsystem. Biobränslesystem 1 (10)

Tekniska krav och anvisningar. Rörsystem. Biobränslesystem 1 (10) Tekniska krav och anvisningar Rörsystem Biobränslesystem Dokumentet gäller för följande verksamheter: Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola, Kontor, Äldreboende Dokumentet gäller

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17 Byggnadens adress Blomgatan 11A 75231 Uppsala Datum 2015-04-18 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37 89

Läs mer

fjärrvärmecentralen kopplingsprinciper Rapport 2009:3

fjärrvärmecentralen kopplingsprinciper Rapport 2009:3 fjärrvärmecentralen kopplingsprinciper Rapport 2009:3 FJÄRRVÄRMECENTRALEN KOPPLINGSPRINCIPER Rapport 2009:3 ISSN 1401-9264 2009 Svensk Fjärrvärme AB Art nr 09-03 Innehållsförteckning 1. Allmänt... 5

Läs mer

Validitetskontroll energideklaration 2015

Validitetskontroll energideklaration 2015 Validitetskontroll energideklaration 2015 2 Validitetskontroll Titel: Validitetskontroll energideklaration 2015 Utgivare:, juni 2016 Dnr: 1609/2016 Process: 3.10 Validitetskontroll 3 Förord utför årligen

Läs mer

Förstudie av VVC-förluster i flerbostadshus. Utarbetad av Ebba Lindencrona, Aktea Stefan Lindsköld, Aktea

Förstudie av VVC-förluster i flerbostadshus. Utarbetad av Ebba Lindencrona, Aktea Stefan Lindsköld, Aktea Förstudie av VVC-förluster i flerbostadshus Utarbetad av Ebba Lindencrona, Aktea Stefan Lindsköld, Aktea Stockholm, november 2014 1 Förord BeBo är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges

Läs mer

Med ENERGYWELL. 60% Energibesparing 40% Kostnadsbesparing 90% Minskning av oljeeller fjärrvärmeförbrukning Återbetalning av investering på 5-10 år

Med ENERGYWELL. 60% Energibesparing 40% Kostnadsbesparing 90% Minskning av oljeeller fjärrvärmeförbrukning Återbetalning av investering på 5-10 år Med ENERGYWELL Fläkt 60% Energibesparing 40% Kostnadsbesparing 90% Minskning av oljeeller fjärrvärmeförbrukning Återbetalning av investering på 5-10 år Värme pump Fjärrvärme / Olje- / Elpanna Ackumulatortank

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52

Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52 Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52 Datum 2015-08-26 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-08-26 Rapport: Villauppgifter Fastighet Umeå Editshem 6 Kalkylerna grundas

Läs mer

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft.

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Svensktillverkad CE50 CE65 Svensktillverkad frånluftsvärmepump med världsunik lösning utnyttjar idag energin

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Fjärrvärmecentral HW28/10 (13-20 lgh)

Fjärrvärmecentral HW28/10 (13-20 lgh) 1(12) Fjärrvärmecentral HW28/10 (13-20 lgh) Danfoss ECL300 Komponentförteckning Principkoppling Driftdata och prestanda Måttskiss Skötselinstruktion Felsökning Komponentförteckning- HW28/10 (13-20 lgh).

Läs mer

Solel och solvärme i villan. Lisa Ossman, SP Energiteknik

Solel och solvärme i villan. Lisa Ossman, SP Energiteknik Solel och solvärme i villan Lisa Ossman, SP Energiteknik Hur mycket solenergi finns det egentligen? Instrålningen mot jorden täcker 10 000 ggr vårt årliga energibehov i världen 12 kvm solceller per person

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112 Byggnadens adress Lingonvägen 5 74340 STORVRETA Datum 2015-05-16 Utetemperatur 14 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration parhus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala- Svartbäcken 8:31.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration parhus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala- Svartbäcken 8:31. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration parhus Fastighetsbeteckning Uppsala- Svartbäcken 8:31 Byggnadens adress Ingvarsgatan 71 75334 Uppsala Datum 2016-01-29 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Energideklaration

Läs mer

Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport 121127

Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport 121127 RR avslutade projekt Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport 121127 Per Levin Projektengagemang Energi & klimatanalys Herrgårdsgatan, Vidingehem efter etapp 1 Orrholmen, Karlstad efter etapp 3 Rosengatan,

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

Energitipsens ABC. för dig som har fjärrvärme

Energitipsens ABC. för dig som har fjärrvärme Energitipsens ABC för dig som har fjärrvärme Det finns många saker du kan göra för att minska energin som behövs för att värma fastigheten. När man tänker på att spara energi är det många som funderar

Läs mer

2013-04-22. Litteraturstudie på uppdrag av Fortum Värme och SABO http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:558864

2013-04-22. Litteraturstudie på uppdrag av Fortum Värme och SABO http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:558864 Vägar och irrvägar till energieffektivisering i samhället -Vägvalet är politiskt Tomas Persson Daniel Hägerby Högskolan Dalarna Avdelningen för energi, skog och byggteknik tel:023-77 87 17 tpe@du.se www.du.se

Läs mer

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,

Läs mer

Fjärrvärmecentral Alfa Laval Midi Wall

Fjärrvärmecentral Alfa Laval Midi Wall Användningsområde Standardiserad komplett fjärrvärmecentral för uppvärmning och tappvarmvattenberedning för flerfamiljshus(10-30 lgh). Enheten kopplas direkt till fjärrvärmenätet och den kombinerade reglercentralen/rumsgivaren

Läs mer

ENERGITEKNIK. Komfortvärmekrets i flerbostadshus RAPPORT ZW-07/11. Jan Lindfors och Heimo Zinko

ENERGITEKNIK. Komfortvärmekrets i flerbostadshus RAPPORT ZW-07/11. Jan Lindfors och Heimo Zinko ZW ENERGITEKNIK RAPPORT Komfortvärmekrets i flerbostadshus Jan Lindfors och Heimo Zinko ZW Energiteknik AB Box 137 611 23 Nyköping Oktober 2007 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund I vårt moderna samhälle har vi vant

Läs mer

En NNE-byggnad är (EPBD2, artikel 2.2)

En NNE-byggnad är (EPBD2, artikel 2.2) En NNE-byggnad är (EPBD2, artikel 2.2) en byggnad som har en mycket hög energiprestanda [...] Nära nollmängden eller den mycket låga mängden energi som krävs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Östhammar Öregrund 5:9.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Östhammar Öregrund 5:9. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Östhammar Öregrund 5:9 Byggnadens adress Höjdvägen 10 74243 Öregrund Datum 2016-04-28 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Energideklaration

Läs mer

Optimering -av energibesparingar i en villa.

Optimering -av energibesparingar i en villa. Optimering -av energibesparingar i en villa. Mats Karlström ce01mkm@ing.umu.se Stefan Lahti ce01sli@ing.umu.se Handledare: Lars Bäckström Inledning Än idag finns det många hus i Sverige som använder direktverkande

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Sjöändan 1:17. Metsjövägen 9.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Sjöändan 1:17. Metsjövägen 9. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Sjöändan 1:17 Byggnadens adress Metsjövägen 9 76291 Rimbo Datum 2016-10-04 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning PS Energideklaration

Läs mer

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025.

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025. Välkomna Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025. Lerums kommun är en föregångare i energieffektivt byggande sedan 2005. Idag har vi flera mycket energieffektiva

Läs mer

Frågor och svar, Sanyo CO2.

Frågor och svar, Sanyo CO2. Pannans uppbyggnad: Frågor och svar, Sanyo CO2. 1. Tappvarmvatten uppvärms via värmeslinga, förvärms i botten av tanken och spetsvärms i toppen av tanken (där el-patronen är monterad). Fördelningen av

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets byggregler

Remissvar avseende Boverkets byggregler Borlänge 14 Jan 2011 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets byggregler Revidering av avsnitt 9 Energihushållning och Regler om ändring av byggnad Inom projektet SWX-Energi har

Läs mer

Webbsändning om nära-nollenergibyggnader. Stockholm 12 januari 2017

Webbsändning om nära-nollenergibyggnader. Stockholm 12 januari 2017 Webbsändning om nära-nollenergibyggnader Stockholm 12 januari 2017 Information om nya regler för nära-nollenergibyggnader Robert Johannesson Tf. Enhetschef Energi och Samhällsekonomi Befolkningsökning

Läs mer

Värmepump med R407C eller R134a?

Värmepump med R407C eller R134a? 2011-03-11 1 Värmepump med R407C eller R134a? R134a, 1,1,1,2-Tetrafluoretan R32, Difluormetan R125, Pentafluoretan 2011-03-11 2 Innehåll 1. VÄRMEPUMP MED R407C ELLER R134A? 3 1.1 Fördelar R407C: 3 1.2

Läs mer

Stångby Stångbypark Bostadsrättsförening

Stångby Stångbypark Bostadsrättsförening Stångby 2015-10-24 Stångbypark Bostadsrättsförening Information om bergvärmesystemet i Stångbypark 2015 För att medlemmarna skall kunna öka sin förståelse om hur vårt bergvärmesystem fungerar och på så

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: NÄVEKVARN 7:350 Besiktningsuppgifter Datum: 2013-02-14 Byggnadens adress: SJÖSKOGSVÄGEN 26 61176 NÄVEKVARN Utetemperatur:

Läs mer

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem 1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en

Läs mer

Thermia Diplomat Optimum G3 det bästa valet för svenska villaägare.

Thermia Diplomat Optimum G3 det bästa valet för svenska villaägare. Thermia Diplomat Optimum G3 det bästa valet för svenska villaägare. Resultat från Energimyndighetens test av bergvärmepumpar 2012 Sammanfattning av testresultatet Energimyndigheten har under 2012 testat

Läs mer

Netto värme eller värmeförlusttal - istället för använd energi

Netto värme eller värmeförlusttal - istället för använd energi 2014-12-17 1 ATON Teknikkonsult AB Netto värme eller värmeförlusttal - istället för använd energi Alternativa förslag NNE-begrepp Energikrav - begrepp och systemgränser Värme Eje Sandberg ATON Teknikkonsult

Läs mer

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Marknadsandelen för kylsystem med transkritiskt CO 2 har ökat på senare år. Sedan 2007 har marknaden i Danmark rört sig bort från konventionella kylsystem med HFC eller

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

Katjas Gata 119 Ombyggnad till lågenergihus

Katjas Gata 119 Ombyggnad till lågenergihus Katjas Gata 119 Ombyggnad till lågenergihus Mattias Westher, Bostads AB Poseidon Agenda Bakgrund Pilotprojektet; energianvändning & mål Tekniska lösningar; klimatskal Tekniska lösningar; installationer

Läs mer

ENERGIBESIKTNINGS- RAPPORT

ENERGIBESIKTNINGS- RAPPORT ENERGIBESIKTNINGS- RAPPORT Sidantal 5 Fastighetsbeteckning: Kungsängens kyrkby 2:292, Upplands Bro Kommun Fastighetsägare: 1 Energibesiktning Inventerad av: GOLFVÄGEN 4B, BOX 512, 182 15 DANDERYD Uppdragsnr:

Läs mer

Ny prismodell för fjärrvärme

Ny prismodell för fjärrvärme FÖR FÖRETAG Ny prismodell för fjärrvärme GÄLLER KROKOMS OCH ÖSTERSUNDS KOMMUN Vi blir alla vinnare Du som valt fjärrvärme har gjort ett bra val för miljön. Du gynnar en resurseffektiv uppvärmningsform

Läs mer

INSTALLATIONS- OCH SKÖTSELANVISNING FÖR PREFABENHET DANFOSS RED FRAME

INSTALLATIONS- OCH SKÖTSELANVISNING FÖR PREFABENHET DANFOSS RED FRAME INSTALLATIONS- OCH SKÖTSELANVISNING FÖR PREFABENHET DANFOSS RED FRAME Danfoss LPM Sp. z o. o. Danfoss District Heating AB Tuchom, ul.tęczowa 46 Marieholmsgatan 10C 82-209 Chwaszczyno, 415 02 Göteborg Poland

Läs mer

Boverkets arbete med PBL och BBR

Boverkets arbete med PBL och BBR Boverkets arbete med PBL och BBR Martin Storm martin.a.storm@boverket.se Hur mycket byggs det? Bostadsbyggandet har återhämtat sig, men det byggs fortfarande för lite Jämn fördelning mellan hyresrätt

Läs mer

Hjärtat i ett intelligent värmesystem

Hjärtat i ett intelligent värmesystem Hjärtat i ett intelligent värmesystem Flexibel systemtank för maximalt utbyte från olika värmekällor Ved/pelletspanna Värmepump Solpanel Reglercentral Ett helt nytt tänkande kring uppvärmning AcuFlexIQ

Läs mer

Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB

Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB Energikrav i planprocessen Rapporter SKL- rapport: Att bygga skolor och förskolor som passivhus Rapporter finns på: www.aton.se Rådgivning åt kommuner som ställer Energikrav:

Läs mer

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle Nya energikrav i BBR Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle BBR 19 (BFS 2011:26) 5. Brandskydd 9. Energihushållning Regler för ändring av byggnader 2012-06-18 Sida

Läs mer

Byälvsvägen , Bagarmossen. - VVC-förluster.

Byälvsvägen , Bagarmossen. - VVC-förluster. Byälvsvägen 197-263, Bagarmossen. - VVC-förluster. Denna rapport redovisar resultat från mätningar av system för värme, varmvatten och VVC, för flerbostadshus med fjärrvärmeundercentral vid Byälvsvägen

Läs mer

Thermia Diplomat Optimum G3 det bästa valet för svenska villaägare.

Thermia Diplomat Optimum G3 det bästa valet för svenska villaägare. Thermia Diplomat Optimum G3 det bästa valet för svenska villaägare. Resultat från Energimyndighetens test av bergvärmepumpar 2012 Sammanfattning av testresultatet Energimyndigheten har under 2012 testat

Läs mer