KOMMUNFULLMÄKTIGE. Lysekil KOMMUNLEDNINGSKONTORET/mld. Sven-Gunnar Gunnarsson. Sekreterare

Transkript

1 KOMMUNFULLMÄKTIGE kallas till sammanträde torsdagen den 28 november kl Obs tiden! i kommunfullmäktiges sessionssal, Kungsgatan 44, Lysekil, för behandling av följande ärenden: ÄRENDE 1. Val av justerare samt fastställande av tid och plats för justering 2. Anmälan av ny ledamot/ersättare i kommunfullmäktige 3. Budget 2014 och plan för Timtaxa för miljönämnden i Mellersta Bohusläns verksamhet 5. Anslag 2014 samt finansieringsfördelningsprincip för Miljönämnden i mellersta Bohuslän 6. Lönesamverkan i Sotenäs, Munkedal och Lysekils kommuner 7. Revidering av verksamhetsområde för allmänna vattentjänster 8. Sammanträdeskalender Redovisning av obesvarade medborgarförslag 10. Redovisning av obesvarade motioner 11. Nyinkomna motioner och medborgarförslag a) Motion om att ansöka hos Länsstyrelsen i Västra Götaland om kulturminnesförklarning av gamla delen av Grundsund med hamnområde och sjöbodar b) Motion angående miljöberedningen c) Motion om att måla kanterna vid övergångsställena med vit färg 12. Svar på inkomna frågor och interpellationer a) Interpellation från Ronald Rombrant (LP) En person ska inte ha poster som innebär både beslutande och verkställande funktion 13. Inkomna frågor och interpellationer 14. Anmälningsärende 15. Avsägelser 16. Valärenden Lysekil KOMMUNLEDNINGSKONTORET/mld Sven-Gunnar Gunnarsson Ordförande /Ola Ingevaldson Sekreterare

2 JUSTERINGSLISTA 1 Namn Justerat År / månad Namn Justerat År / månad ROLAND KARLSSON (FP) 10/12,12/05, 13/02, 13/08 JAN-OLOF JOHANSSON (S) 10/11, 13/01, 13/02 ANN-CHARLOTTE STRÖMWALL (FP) 11/03, 12/11 MARGARETA CARLSSON (S) 10/12, 12/12 YNGVE LARSSON (FP) 11/04, 12/12 TORBJÖRN STENSSON (OBUNDEN) 11/03, 13/01 SIW LYCKE (C) 12/10, 13/01 KLAS-GÖRAN HENRIKSSON (S) 12/01, 13/04 BRITT-MARIE DIDRIKSSON-BURCHER (FP) 11/06, 13/04 TORSTEN VIKINGSON (S) 13/10 ANN-BRITT JARNEDAL (LP) 11/09 EMMA NOHRÉN (MP) 11/10, 13/06 LARS-ÅKE OLSSON (FP) 13/01, 13/05 HÅKAN SMEDJA (V) 12/02, 13/09 BRITT-MARIE GOVIK (FP) 11/11, 13/09 KENT CARLSSON (S) 11/12, 13/08 FREDRIK CHRISTENSSON (C) 12/02, 13/10 EVA LEANDERSSON (S) 12/03 TOM GOVIK (FP) 11/12 THOMAS FALK (SP) 12/05 MARIANNE LARSSON (FP) 12/01 MARGARETA LUNDQVIST (S) 12/10 FILIP NORDQVIST (OBUNDEN) MARIA FORSBERG (S) 11/05 CAMILLA CARLSSON (FP) 13/03 ANDERS NILSSON (S) 11/11 HÅKAN MÖLLER (FP) INGE LÖFGREN (MP) 12/04 RONALD ROMBRANT (LP) SIV LINNÉR (S) 12/09 YNGVE BERLIN (K) 11/03, 13/03 KLAS MELLGREN (S) 12/11 BRITT-MARIE KJELLGREN (K) 11/09, 13/05 HANS NORDLUND (M) 11/05, 13/06 PER-GUNNAR AHLSTRÖM (K) 12/06 MATS KARLSSON (M) 10/11,12/04 MARITA FERMELL-LAGRELL (M) 12/03 FREDRIK LUNDQVIST (M) 12/09 ELISABETH ÅKERMAN (M) JUSTERING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES PROTOKOLL ÄGER RUM PÅ KOMMUNLEDNINGSKONTORET, KUNGSGATAN 44, LYSEKIL FREDAG DEN 6 DECEMBER 2013

3

4 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (2) 179 BUDGET 2014 SAMT PLAN Dnr: LKS Kommunfullmäktiges beslutade på sammanträdet den 27 juni att fastställa förslag till preliminära ramar i budget Ramarna gjorde planeringsförutsättningarna inför höstens detaljbudgetarbete och skulle noggrant konsekvensbedömas. Kommunfullmäktige beslutade att fastställa budgeterat överskott till 8,8 mnkr. Under hösten har nämnder och förvaltningar arbetat vidare med budgeten. Dialoger hölls med budgetberedningen och dialoger fördes per hölls nämnd. Under dialogerna framfördes från flera nämnder att de preliminärt tilldelade ramarna skulle komma att få kännbara konsekvenser för vissa verksamheter. Några nämnder framförde önskemål om att få två till tre år på sig för att genomföra sparåtgärder för att komma ner i budgetram. Det är uppenbart att nämnderna behöver göra betydande förändringar i sina verksamheter för att anpassa kostnaden till den budgetram som tilldelats, det vill säga anpassa totalkostnaden för all kommunal verksamheten till en nivå i paritet med tillgängliga finansiella resurser samt med målet att uppnå ett resultat på 1,2 procent. För att lindra effekterna i verksamheterna föreslås en tillfällig ramförstärkning till utvalda nämnder över tvåårsperioden Den tillfälliga ramförstärkningen innebär inte att behovet av anpassning förändras i sak utan att genomförandetiden utsträcks till tre år istället för att fullt ut drabba Av tjänsteskrivelsen kan följande 14 förslag till beslut läsas: 1. att nämndernas budgetanslag justeras enligt följande jämfört med rambudgetbeslutet i juni 2013: Bildningsnämnden 9,0 mnkr till ny ram 221,1 mnkr Gymnasie-& Vuxenutbildningsnämnden 2,5 mnkr till ny ram 72,3 mnkr Vård- & Omsorgsnämnden 8,2 mnkr till ny ram 201,2 mnkr 2. att kommunstyrelsen tillförs 0,4 mnkr i ökad ram pga. beräknad ökning av avskrivningar. I rambudgetbeslutet uppgick avskrivningarna totalt till 27,2 mnkr medan en uppdaterad beräkning är justerad i detta förslag till resultatbudget till 27,6 mnkr. 3. att budgeterade exploateringsintäkter på 2,0 mnkr överförs från kommunstyrelsen till finansförvaltningen och därigenom höjer kommunstyrelsens nettokostnadsram med samma belopp. 4. att de två ovanstående attsatserna innebär justerat budgetanslag jämfört med rambudgetbeslutet i juni 2013: Kommunstyrelsen 2,4 mnkr till ny ram 94,0 mnkr 5. att den omstruktureringsfond på 6,6 mnkr som i föregående års budgetbeslut planlades för 2014 nu upplöses och fördelas till verksamheterna enligt förslaget i budgetdokumentet. 6. att kommunens resultat för 2014 ska uppgå till 9,5 mnkr vilket motsvarar 1,3 % av skatteintäkter, generella statsbidrag samt fastighetsavgifter. Justerare: Utdragsbestyrkande:

5 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (3) 7. att kommunens resultat för 2015 och 2016 ska uppgå till 2,0 % av respektive års skatteintäkter, generella statsbidrag samt fastighetsavgifter. 8. att fastställa en investeringsbudget om 27,6 mnkr och att investeringarna 2014 skall finansieras med egna medel 9. att uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma med förslag till handläggningsordning avseende pågående och planerade investeringar 10. att bemyndiga kommunstyrelsen att göra ramjusteringar till följd av lönerörelsen och fördelning av kapitaltjänstkostnader. Kommunstyrelsens ramjusteringar får inte överstiga centralt budgeterade belopp för ändamålen. 11. att under 2014 ta ut en borgensavgift om 0,6 % 12. att anteckna, att kommunfullmäktige fastställt skattesatsen för 2014 till 22,06 kronor 13. att i övrigt fastställa 2014 års budget samt plan för år i enlighet med upprättat förslag till budgetdokument, daterat att uppmana nämnder och styrelsen att i enlighet med kommunens ekonomistyrningsprinciper före december månads utgång anta sin egen detaljbudget, inom ramen för tilldelad budget. Beslutsunderlag Ekonomienhetens tjänsteskrivelse med bilagor Yrkanden Mats Karlsson (M): Att höja skattesatsen med 40 öre till 22,46 kronor. Yngve Berlin (K): Att fördela intäktsökningen på 10,8 mnkr med 7,0 mnkr till bildningsnämnden samt 3,8 mnkr till individ- och myndighetsnämnden. 1:a att satsen Bildningsnämnden 17,0 mnkr till ny ram 229,1 mnkr + 2,0 mnkr för att ungdomspolitiska programmets ambitioner ska gå från ord till handling. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 2,5 mnkr, oförändrad ram 72,3 mnkr. Individ- och myndighetsnämnden 5,7 mnkr till ny ram 124,0 mnkr. Vård- och omsorgsnämnden 16,2 mnkr till ny ram 209,2 mnkr. Bifall till att förvaltningens förslag i punkt 2, 3, 4, 8, 9, 10, 11 samt punkt 14. 5:e att satsen Avslag på förvaltning förslag, och ersätts med justerad budgetram samt på en fond på 5 mnkr för kvalitetssäkring och tilläggsbehov. Avslag på förvaltningens förslag i punkt 6, 7 och 13. Justerare: Utdragsbestyrkande:

6 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (4) 12:e att satsen Avslag på förvaltningens förslag och ersätts med att skattesatsen fastställs för 2014 till kronor 14:e att satsen Bifall under förutsättning att budgeten förstärks i enlighet med KP:s förslag till skattesats, annars avslag Klas-Göran Henriksson (S) och Kent Olsson (M): Bifall till Mats Karlssons yrkande. Roland Karlsson (FP): 1:a att satsen Bildningsnämnden 12,0 mnkr till ny ram 224,1 mnkr. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 2,5 mnkr till oförändrad ram 72,3 mnkr. Vård- och omsorgsnämnden 10,0 mnkr till ny ram 203,0 mnkr. - Att bildningsnämndens ramförstärkning (höjning) i 2014 års budget permanenteras för planåren Att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att senast den 30 juni 2014 presenterar förslag till en långsiktlig ekonomisk handlingsplan. I handlingsplanen ska bland annat ingå: avbetalningsplan på de skattefinansierade lånen (240 mnkr) och därmed minskning och på sikt borttagande av kapitalkostnaderna, avsättningsplan för att mildra pensionsskuldens utbetalningar (som årligen kommer att öka med 1,0 mnkr per år fram till 2026). I den ekonomiska handlingsplanen ska också de kommunala bolagen ingå. - Att fortsätta satsa på de låglönegrupper som ligger på den nedre medianen och där kommunen inte kan konkurrera på arbetsmarknaden samt att kommunstyrelsen får i uppdrag att följa upp kommunens personalpolicy. Christer Hammarqvist (C): - Att uppdra åt ekonomienheten att inför budgetramarna 2015 utreda en volymbaserad resursfördelningsmodell. - Att bildningsförvaltningen får i uppdrag att ta fram en långsiktlig strategi för att utveckla småskolorna i Bro, Lyse och Skaftö samt biblioteksfilialerna i Brastad och Skaftö. - Att bildningsförvaltningen beaktar de allt större önskemålen om pedagogisk omsorg. - Att uppdra åt bildningsförvaltningen att utreda fjärrundervisning och delade lärarresurser mellan skolor för att säkerställa kvalité och klara regelverket kring behöriga lärare i småskolor. - Att bildningsförvaltningen ges i uppdrag att arbeta med entreprenöriellt lärande och entreprenörskap i hela grundskolan. - Att genomföra en översyn av handläggningstider och avgifter för företagen med syfte att förbättra företagsklimatet och därmed bidra till nya jobb i Lysekils kommun. Bifall till Roland Karlssons yrkanden. Justerare: Utdragsbestyrkande:

7 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (5) Jan-Olof Johansson (S): Tilläggsyrkande att anta de kommunövergripande målen samt de föreslagna servicegarantierna för Roland Karlsson (FP): Bifall till Christer Hammarqvist yrkanden. Roland Karlsson (FP) och Christer Hammarqvist (C): Bifall till Mats Karlsson yrkande om skattehöjning med 40 öre till 22,46 kronor. Mats Karlsson (M): - Avslag på Yngve Berlins yrkanden. - Avslag på Roland Karlssons yrkanden - Avslag på Crister Hammarqvist yrkande till förmån för eget yrkande Att Bildningsförvaltningens får i uppdrag att ta fram långsiktlig strategi för att utveckla skolorna i Lysekils kommun samt biblioteksfilialerna. Ajournering Kommunstyrelsen ajournerar sammanträdet under tiden Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Proposition på förvaltningens förslag om oförändrad skattesats för 2014 till 22,06 kronor mot Mats Karlsson m.fl. yrkande att fastställa skattesatsen till 22,46 kronor mot Yngve Berlins yrkande att fastställa skattesatsen till 22,81 kronor Proposition på förvaltningens i punkt 1 mot Mats Karlsson m.fl. yrkande mot Roland Karlsson m.fl. yrkande mot Yngve Berlins yrkande. Proposition på förvaltningens förslag att kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen tillförs 0,4 mnkr i ökad ram pga. beräknad ökning av avskrivningar. I rambudgetbeslutet uppgick avskrivningarna totalt till 27,2 mnkr medan en uppdaterad beräkning är justerad i detta förslag till resultatbudget till 27,6 mnkr. Proposition på förvaltningens förslag att kommunfullmäktige beslutar att budgeterade exploateringsintäkter på 2,0 mnkr överförs från kommunstyrelsen till finansförvaltningen och därigenom höjer kommunstyrelsens nettokostnadsram med samma belopp. Proposition på förvaltningens förslag att kommunfullmäktige beslutar att de två ovanstående attsatserna innebär justerat budgetanslag jämfört med rambudgetbeslutet i juni 2013: Kommunstyrelsen 2,4 mnkr till ny ram 94,0 mnkr Proposition på förvaltningens förslag att kommunfullmäktige beslutar att den omstruktureringsfond på 6,6 mnkr som i föregående års budgetbeslut planlades för 2014 nu upplöses och fördelas till verksamheterna enligt förslaget i budgetdokumentet mot Yngve Berlins yrkande att ersätta med justerad budgetram samt på en fond på 5 mnkr för kvalitetssäkring och tilläggsbehov. Proposition på förvaltningens förslag att kommunfullmäktige beslutar att kommunens resultat för 2014 ska uppgå till 9,5 mnkr vilket motsvarar 1,3 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag samt fastighetsavgifter mot Yngve Berlins avslagsyrkande. Justerare: Utdragsbestyrkande:

8 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (6) Proposition på förvaltningens förslag att kommunfullmäktige beslutar att kommunens resultat för 2015 och 2016 ska uppgå till 2,0 procent av respektive års skatteintäkter, generella statsbidrag samt fastighetsavgifter mot Yngve Berlins avslagsyrkande. Proposition på förvaltningens förslag att kommunfullmäktige beslutar att fastställa en investeringsbudget om 27,6 mnkr och att investeringarna 2014 ska finansieras med egna medel. Proposition på förvaltningens förslag att kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma med förslag till handläggningsordning avseende pågående och planerade investeringar. Proposition på förvaltningens förslag att kommunfullmäktige beslutar att bemyndiga kommunstyrelsen att göra ramjusteringar till följd av lönerörelsen och fördelning av kapitaltjänstkostnader. Kommunstyrelsens ramjusteringar får inte överstiga centralt budgeterade belopp för ändamålen. Proposition på förvaltningens förslag att kommunfullmäktige beslutar att under 2014 ta ut en borgensavgift om 0,6 procent. Proposition på Jan-Olof Johansson tilläggsyrkande att anta de kommunövergripande målen samt de föreslagna servicegarantierna för Proposition på Roland Karlsson m.fl. yrkande att bildningsnämndens ramförstärkning (höjning) i 2014 års budget permanenteras för planåren mot Mats Karlsson avslagsyrkande. Proposition på Roland Karlsson m.fl. yrkande att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att senast den 30 juni 2014 presenterar förslag till en långsiktlig ekonomisk handlingsplan. I handlingsplanen ska bland annat ingå: avbetalningsplan på de skattefinansierade lånen (240 mnkr) och därmed minskning och på sikt borttagande av kapitalkostnaderna, avsättningsplan för att mildra pensionsskuldens utbetalningar (som årligen kommer att öka med 1,0 mnkr per år fram till 2026). I den ekonomiska handlingsplanen ska också de kommunala bolagen ingå mot Mats Karlsson avslagsyrkande Proposition på Roland Karlsson m.fl. yrkande att fortsätta satsa på de låglönegrupper som ligger på den nedre medianen och där kommunen inte kan konkurrera på arbetsmarknaden samt att kommunstyrelsen får i uppdrag att följa upp kommunens personalpolicy mot Mats Karlsson avslagsyrkande Proposition på Christer Hammarqvist m.fl. yrkande att uppdra åt ekonomienheten att inför budgetramarna 2015 utreda en volymbaserad resursfördelningsmodell. Proposition på Christer Hammarqvist m.fl. yrkande att bildningsförvaltningen får i uppdrag att ta fram en långsiktlig strategi för att utveckla småskolorna i Bro, Lyse och Skaftö samt biblioteksfilialerna i Brastad och Skaftö mot Mats Karlsson yrkande att Bildningsförvaltningens får i uppdrag att ta fram långsiktlig strategi för att utveckla skolorna i Lysekils kommun samt biblioteksfilialerna. Proposition på Christer Hammarqvist m.fl. yrkande att bildningsförvaltningen beaktar de allt större önskemålen om pedagogisk omsorg. Proposition på Christer Hammarqvist m.fl. yrkande att uppdra åt bildningsförvaltningen att utreda fjärrundervisning och delade lärarresurser mellan skolor för att säkerställa kvalité och klara regelverket kring behöriga lärare i småskolor. Justerare: Utdragsbestyrkande:

9 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (7) Proposition på Christer Hammarqvist m.fl. yrkande att bildningsförvaltningen ges i uppdrag att arbeta med entreprenöriellt lärande och entreprenörskap i hela grundskolan. Proposition på Christer Hammarqvist m.fl. yrkande att genomföra en översyn av handläggningstider och avgifter för företagen med syfte att förbättra företagsklimatet och därmed bidra till nya jobb i Lysekils kommun. Proposition på förvaltningens förslag att kommunfullmäktige beslutar att i övrigt fastställa 2014 års budget samt plan för år i enlighet med upprättat förslag till budgetdokument, daterat Proposition på förvaltningens förslag att kommunfullmäktige beslutar att uppmana nämnder och styrelsen att i enlighet med kommunens ekonomistyrningsprinciper före december månads utgång anta sin egen detaljbudget, inom ramen för tilldelad budget. Proposition Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag till oförändrad skattesats mot Mats Karlsson m.fl. yrkande att fastställa skattesatsen till 22,46 kronor mot Yngve Berlins yrkande att fastställa skattesatsen till 22,81 kronor. Ordförande finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla Mats Karlsson m.fl. yrkande att fastställa skattesatsen till 22,46 kronor. Omröstning begärs. Ordförande meddelar att Mats Karlsson m.fl. förslag är huvudförslag. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning för att utse motförslag till huvudförslaget. Förvaltningens förslag till oförändrad skattesats mot Yngve Berlins yrkande att fastställa skattesatsen till 22,81 kronor och finner att kommunstyrelsen beslutar att utse förvaltningens förslag till motförslag. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning Ja-röst för bifall till förvaltningens förslag Nej-röst för bifall till Yngve Berlins förslag Omröstningsresultat Kommunstyrelsen beslutar med 1 ja-röst, 1 nej-röst och 9 ledamöter som avstår att med ordförande utslagsröst bifalla förvaltningens förslag. (Se omröstningsbilaga 1) Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag till oförändrad skattesats mot Mats Karlsson m.fl. yrkande att fastställa skattesatsen till 22,46 kronor och finner att kommunstyrelsen beslutar fastställa skattesatsen till kronor. Justerare: Utdragsbestyrkande:

10 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (8) Fortsatt proposition Ordförande ställer proposition på förvaltningens i punkt 1 mot Mats Karlsson m.fl. yrkande mot Roland Karlsson m.fl. yrkande mot Yngve Berlins yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Mats Karlssons m.fl. yrkande. Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag att kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen tillförs 0,4 mnkr i ökad ram pga. beräknad ökning av avskrivningar. I rambudgetbeslutet uppgick avskrivningarna totalt till 27,2 mnkr medan en uppdaterad beräkning är justerad i detta förslag till resultatbudget till 27,6 mnkr och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla förvaltningens förslag. Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag att kommunfullmäktige beslutar att budgeterade exploateringsintäkter på 2,0 mnkr överförs från kommunstyrelsen till finansförvaltningen och därigenom höjer kommunstyrelsens nettokostnadsram med samma belopp och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla förvaltningens förslag. Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag att kommunfullmäktige beslutar att de två ovanstående attsatserna innebär justerat budgetanslag jämfört med rambudgetbeslutet i juni 2013: Kommunstyrelsen 2,4 mnkr till ny ram 94,0 mnkr och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla förvaltningens förslag. Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag att kommunfullmäktige beslutar att den omstruktureringsfond på 6,6 mnkr som i föregående års budgetbeslut planlades för 2014 nu upplöses och fördelas till verksamheterna enligt förslaget i budgetdokumentet mot Yngve Berlins yrkande att ersätta med justerad budgetram samt på en fond på 5 mnkr för kvalitetssäkring och tilläggsbehov och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla förvaltningens förslag. Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag att kommunfullmäktige beslutar att kommunens resultat för 2014 ska uppgå till 9,5 mnkr vilket motsvarar 1,3 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag samt fastighetsavgifter mot Yngve Berlins avslagsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla förvaltningens förslag. Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag att kommunfullmäktige beslutar att kommunens resultat för 2015 och 2016 ska uppgå till 2,0 procent av respektive års skatteintäkter, generella statsbidrag samt fastighetsavgifter mot Yngve Berlins avslagsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla förvaltningens förslag. Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag att kommunfullmäktige beslutar att fastställa en investeringsbudget om 27,6 mnkr och att investeringarna 2014 ska finansieras med egna medel och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla förvaltningens förslag. Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag att kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma med förslag till handläggningsordning avseende pågående och planerade investeringar och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla förvaltningens förslag Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag att kommunfullmäktige beslutar att bemyndiga kommunstyrelsen att göra ramjusteringar till följd av lönerörelsen och fördelning av kapitaltjänstkostnader. Kommunstyrelsens ramjusteringar får inte överstiga centralt budgeterade belopp för ändamålen och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla förvaltningens förslag. Justerare: Utdragsbestyrkande:

11 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (9) Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag att kommunfullmäktige beslutar att under 2014 ta ut en borgensavgift om 0,6 procent och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla förvaltningens förslag. Ordförande ställer proposition på Jan-Olof Johansson tilläggsyrkande att anta de kommunövergripande målen samt de föreslagna servicegarantierna för 2014 och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla Jan-Olof Johansson tilläggsyrkande. Ordförande ställer proposition på Roland Karlsson m.fl. yrkande att bildningsnämndens ramförstärkning (höjning) i 2014 års budget permanenteras för planåren mot Mats Karlsson avslagsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla Mats Karlssons avslagsyrkande. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Ja-röst till Roland Karlssons yrkande Nej-röst till Mats Karlsson avslag Omröstningsresultat Kommunstyrelsen beslutar med 5 ja-röster och 6 nej-röster att avslå Roland Karlsson m.fl. yrkande. (se omröstningsbilaga 2) Fortsatt proposition Ordförande ställer proposition på Roland Karlsson m.fl. yrkande att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att senast den 30 juni 2014 presenterar förslag till en långsiktlig ekonomisk handlingsplan. I handlingsplanen ska bland annat ingå: avbetalningsplan på de skattefinansierade lånen (240 mnkr) och därmed minskning och på sikt borttagande av kapitalkostnaderna, avsättningsplan för att mildra pensionsskuldens utbetalningar (som årligen kommer att öka med 1,0 mnkr per år fram till 2026). I den ekonomiska handlingsplanen ska också de kommunala bolagen ingå mot Mats Karlsson avslagsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla Mats Karlssons avslagsyrkande. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Ja-röst till Roland Karlssons yrkande Nej-röst till Mats Karlsson avslag Omröstningsresultat Kommunstyrelsen beslutar med 4 ja-röster, 5 nej-röster och 1 ledamot som avstår att avslå Roland Karlsson m.fl. yrkande. (se omröstningsbilaga 3) Justerare: Utdragsbestyrkande:

12 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (10) Fortsatt proposition Ordförande ställer proposition på Roland Karlsson m.fl. yrkande att fortsätta satsa på de låglönegrupper som ligger på den nedre medianen och där vi inte kan konkurrera på arbetsmarknaden samt att kommunstyrelsen får i uppdrag att följa upp kommunens personalpolicy mot Mats Karlsson avslagsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla Mats Karlssons avslagsyrkande. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Ja-röst till Roland Karlssons yrkande Nej-röst till Mats Karlsson avslag Omröstningsresultat Kommunstyrelsen beslutar med 5 ja-röster, 3 nej-röster och 3 ledamöter som avstår att bifalla Roland Karlsson m.fl. yrkande. (se omröstningsbilaga 4) Fortsatt proposition Ordförande ställer proposition på Christer Hammarqvist m.fl. yrkande att uppdra åt ekonomienheten att inför budgetramarna 2015 utreda en volymbaserad resursfördelningsmodell och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla Christer Hammarqvist m.fl. yrkande. Ordförande ställer proposition på Christer Hammarqvist m.fl. yrkande att bildningsförvaltningen får i uppdrag att ta fram en långsiktlig strategi för att utveckla småskolorna i Bro, Lyse och Skaftö samt biblioteksfilialerna i Brastad och Skaftö mot Mats Karlsson yrkande att bildningsförvaltningens får i uppdrag att ta fram långsiktlig strategi för att utveckla skolorna i Lysekils kommun samt biblioteksfilialerna och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla Mats Karlssons yrkande. Omröstnings begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Ja-röst till Mats Karlsson avslag Nej-röst till Christer Hammarqvist m.fl. yrkande Omröstningsresultat Kommunstyrelsen beslutar med 5 ja-röster och 6 nej-röster att bifalla Christer Hammarqvist m.fl. yrkande. (se omröstningsbilaga 5) Fortsatt proposition Ordförande ställer proposition på Christer Hammarqvist m.fl. yrkande att bildningsförvaltningen beaktar de allt större önskemålen om pedagogisk omsorg och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla Christer Hammarqvist m.fl. yrkande. Justerare: Utdragsbestyrkande:

13 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (11) Ordförande ställer proposition på Christer Hammarqvist m.fl. yrkande att uppdra åt bildningsförvaltningen att utreda fjärrundervisning och delade lärarresurser mellan skolor för att säkerställa kvalité och klara regelverket kring behöriga lärare i småskolor och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla Christer Hammarqvist m.fl. yrkande. Ordförande ställer proposition på Christer Hammarqvist m.fl. yrkande att bildningsförvaltningen ges i uppdrag att arbeta med entreprenöriellt lärande och entreprenörskap i hela grundskolan och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla Christer Hammarqvist m.fl. yrkande. Ordförande ställer proposition på Christer Hammarqvist m.fl. yrkande att genomföra en översyn av handläggningstider och avgifter för företagen med syfte att förbättra företagsklimatet och därmed bidra till nya jobb i Lysekils kommun och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla Christer Hammarqvist m.fl. yrkande. Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag att kommunfullmäktige beslutar att i övrigt fastställa 2014 års budget samt plan för år i enlighet med upprättat förslag till budgetdokument, daterat , och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla förvaltningens förslag. Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag att kommunfullmäktige beslutar att uppmana nämnder och styrelsen att i enlighet med kommunens ekonomistyrningsprinciper före december månads utgång anta sin egen detaljbudget, inom ramen för tilldelad budget och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla förvaltningens förslag. Justerare: Utdragsbestyrkande:

14 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (12) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa skattesatsen för 2014 till 22,46 kronor 2. Kommunfullmäktige beslutar att nämndernas budgetanslag justeras enligt följande jämfört med rambudgetbeslutet i juni 2013: Bildningsnämnden Gymnasie-& Vuxenutbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Individ- och myndighetsnämnden 16,0 mnkr till ny ram 228,1 mnkr 2,5 mnkr till ny ram 72,3 mnkr 8,2 mnkr till ny ram 201,2 mnkr 3,8 mnkr till ny ram 122,1 mnkr 3. Kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen tillförs 0,4 mnkr i ökad ram pga. beräknad ökning av avskrivningar. I rambudgetbeslutet uppgick avskrivningarna totalt till 27,2 mnkr medan en uppdaterad beräkning är justerad i detta förslag till resultatbudget till 27,6 mnkr. 4. Kommunfullmäktige beslutar att budgeterade exploateringsintäkter på 2,0 mnkr överförs från kommunstyrelsen till finansförvaltningen och därigenom höjer kommunstyrelsens nettokostnadsram med samma belopp. 5. Kommunfullmäktige beslutar att de två ovanstående attsatserna innebär justerat budgetanslag jämfört med rambudgetbeslutet i juni 2013: Kommunstyrelsen 2,4 mnkr till ny ram 94,0 mnkr 6. Kommunfullmäktige beslutar att den omstruktureringsfond på 6,6 mnkr som i föregående års budgetbeslut planlades för 2014 nu upplöses och fördelas till verksamheterna enligt förslaget i budgetdokumentet. 7. Kommunfullmäktige beslutar att kommunens resultat för 2014 ska uppgå till 9,5 mnkr vilket motsvarar 1,3 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag samt fastighetsavgifter. 8. Kommunfullmäktige beslutar att kommunens resultat för 2015 och 2016 ska uppgå till 2,0 procent av respektive års skatteintäkter, generella statsbidrag samt fastighetsavgifter. 9. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa en investeringsbudget om 27,6 mnkr och att investeringarna 2014 ska finansieras med egna medel. 10. Kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma med förslag till handläggningsordning avseende pågående och planerade investeringar. 11. Kommunfullmäktige beslutar att bemyndiga kommunstyrelsen att göra ramjusteringar till följd av lönerörelsen och fördelning av kapitaltjänstkostnader. Kommunstyrelsens ramjusteringar får inte överstiga centralt budgeterade belopp för ändamålen. 12. Kommunfullmäktige beslutar att under 2014 ta ut en borgensavgift om 0,6 procent. 13. Kommunfullmäktige beslutar att anta de kommunövergripande målen samt de föreslagna servicegarantierna för 2014 Justerare: Utdragsbestyrkande:

15 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (13) 14. Kommunfullmäktige beslutar att fortsätta satsa på de låglönegrupper som ligger på den nedre medianen och där vi inte kan konkurrera på arbetsmarknaden samt att kommunstyrelsen får i uppdrag att följa upp kommunens personalpolicy. 15. Kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt ekonomienheten att inför budgetramarna 2015 utreda en volymbaserad resursfördelningsmodell. 16. Kommunfullmäktige beslutar att bildningsförvaltningen får i uppdrag att ta fram en långsiktlig strategi för att utveckla småskolorna i Bro, Lyse och Skaftö samt biblioteksfilialerna i Brastad och Skaftö. 17. Kommunfullmäktige beslutar att bildningsförvaltningen beaktar de allt större önskemålen om pedagogisk omsorg. 18. Kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt bildningsförvaltningen att utreda fjärrundervisning och delade lärarresurser mellan skolor för att säkerställa kvalité och klara regelverket kring behöriga lärare i småskolor. 19. Kommunfullmäktige beslutar att bildningsförvaltningen ges i uppdrag att arbeta med entreprenöriellt lärande och entreprenörskap i hela grundskolan. 20. Kommunfullmäktige beslutar att genomföra en översyn av handläggningstider och avgifter för företagen med syfte att förbättra företagsklimatet och därmed bidra till nya jobb i Lysekils kommun. 21. Kommunfullmäktige beslutar att i övrigt fastställa 2014 års budget samt plan för år i enlighet med upprättat förslag till budgetdokument, daterat Kommunfullmäktige beslutar att uppmana nämnder och styrelsen att i enlighet med kommunens ekonomistyrningsprinciper före december månads utgång anta sin egen detaljbudget, inom ramen för tilldelad budget. Reservation Mot beslutet lämnar Roland Karlsson (FP) och Christer Hammarqvist (C) skriftlig reservation. Mot beslutet lämnar Yngve Berlin (K) skriftlig reservation. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

16 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (14) OMRÖSTNINGSBILAGA 1 Ärende 179 NÄRVARANDE OMRÖSTNING JA NEJ JA NEJ AVST. Mats Karlsson (M) x x Jan-Olof Johansson (S) x Roland Karlsson (FP) x x Kent Olsson (M) x Klas-Göran Henriksson (S) x x Margareta Lundqvist (S) x x Inge Löfgren (MP) x x Yngve Larsson (FP) x x Ann-Charlotte Strömwall (FP) x x Christer Hammarqvist (C) x x Yngve Berlin (K) x x Bo Göthesson Tj.ers (S) x x Thomas Falk Tj.ers (SP) x x Justerare: Utdragsbestyrkande:

17 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (15) OMRÖSTNINGSBILAGA 2 Ärende 179 NÄRVARANDE OMRÖSTNING JA NEJ JA NEJ AVST. Mats Karlsson (M) x x Jan-Olof Johansson (S) x Roland Karlsson (FP) x x Kent Olsson (M) x Klas-Göran Henriksson (S) x x Margareta Lundqvist (S) x x Inge Löfgren (MP) x x Yngve Larsson (FP) x x Ann-Charlotte Strömwall (FP) x x Christer Hammarqvist (C) x x Yngve Berlin (K) x x Bo Göthesson Tj.ers (S) x x Thomas Falk Tj.ers (SP) x x 5 6 Justerare: Utdragsbestyrkande:

18 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (16) OMRÖSTNINGSBILAGA 3 Ärende 179 NÄRVARANDE OMRÖSTNING JA NEJ JA NEJ AVST. Mats Karlsson (M) x x Jan-Olof Johansson (S) x Roland Karlsson (FP) x x Kent Olsson (M) x Klas-Göran Henriksson (S) x x Margareta Lundqvist (S) x x Inge Löfgren (MP) x x Yngve Larsson (FP) x x Ann-Charlotte Strömwall (FP) x x Christer Hammarqvist (C) x x Yngve Berlin (K) x x Bo Göthesson Tj.ers (S) x x Thomas Falk Tj.ers (SP) x x Justerare: Utdragsbestyrkande:

19 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (17) OMRÖSTNINGSBILAGA 4 Ärende 179 NÄRVARANDE OMRÖSTNING JA NEJ JA NEJ AVST. Mats Karlsson (M) x x Jan-Olof Johansson (S) x Roland Karlsson (FP) x x Kent Olsson (M) x Klas-Göran Henriksson (S) x x Margareta Lundqvist (S) x x Inge Löfgren (MP) x x Yngve Larsson (FP) x x Ann-Charlotte Strömwall (FP) x x Christer Hammarqvist (C) x x Yngve Berlin (K) x x Bo Göthesson Tj.ers (S) x x Thomas Falk Tj.ers (SP) x x Justerare: Utdragsbestyrkande:

20 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (18) OMRÖSTNINGSBILAGA 5 Ärende 179 NÄRVARANDE OMRÖSTNING JA NEJ JA NEJ AVST. Mats Karlsson (M) x x Jan-Olof Johansson (S) x Roland Karlsson (FP) x x Kent Olsson (M) x Klas-Göran Henriksson (S) x x Margareta Lundqvist (S) x x Inge Löfgren (MP) x x Yngve Larsson (FP) x x Ann-Charlotte Strömwall (FP) x x Christer Hammarqvist (C) x x Yngve Berlin (K) x x Bo Göthesson Tj.ers (S) x x Thomas Falk Tj.ers (SP) x x 5 6 Justerare: Utdragsbestyrkande:

21 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (19) Justerare: Utdragsbestyrkande:

22 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (20) Justerare: Utdragsbestyrkande:

23 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Datum: Förvaltn/enhet: Ekonomienheten Handläggare: Jonas Malm BUDGETBEREDNINGENS FÖRSLAG TILL BUDGET 2014 SAMT PLAN Beslut om ramar i juni 2013 Kommunfullmäktiges beslut på sammanträdet den 27 juni hade följande lydelse: Kommunfullmäktige beslutar att fastställa förslag till preliminära nämndsvisa ramar i budget Ramarna utgör planeringsförutsättningar inför höstens detaljbudgetarbete och skall noggrant konsekvensbedömas. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa budgeterat överskott till 8,8 mnkr. De fastställda preliminära nämndsvisa ramarna: Kommunstyrelsen 91,6 mnkr Byggnadsnämnden 3,2 mnkr Bildningsnämnden 212,1 mnkr Gymnasie- & vuxenutbildningsnämnden 69,8 mnkr Individ- & myndighetsnämnden 118,3 mnkr Vård- & omsorgsnämnden 193,0 mnkr Efter det att detta inriktningsbeslut var taget skickade ekonomienheten i juli månad ut direktiv för det fortsatta arbetet med Budget 2014 och Plan Budgetförutsättningar Priser förväntas stiga med 1,3 % (enligt KPI). Detta har varje nämnd/förvaltning fått kompensation för i samband med resursberäkningen och är inkluderat i tilldelade ramar. Löner har budgeterats i 2012-års lönenivå. Lönekostnadsökningar för 2013 och 2014 beräknas centralt och fördelas när respektive lönerörelse är avslutad. Pålägget för nämndernas personalomkostnader - PO-pålägget - är oförändrat jämfört med 2013 och uppgår för till 39,5%. Ränta för att beräkna kapitalkostnader på investeringar internräntan är också den oförändrad och uppgår till 3,6%. 1

24 Budgetprocessen hösten 2013 Under hösten har nämnder och förvaltningar arbetat vidare med budgeten. Första veckan i oktober hölls dialoger med budgetberedningen. Dialogerna hölls nämndsvis och då presenterades åtgärder och konsekvenser av de nya ramar som preliminärt tilldelats, se ovan. Under dialogerna framfördes från flera nämnder att de preliminärt tilldelade ramarna skulle komma att få kännbara konsekvenser för vissa verksamheter. Några nämnder framförde önskemål om att få två till tre år på sig för att genomföra sparåtgärder för att komma ner i ram. Finansiella mål I Kommunallagen finns krav på god ekonomisk hushållning. Begreppet innebär bl a att kommunens tillgångar skall vårdas och underhållas samt att medel som erhålls vid försäljning av anläggningstillgångar inte används för löpande behov. Det räcker därmed inte enbart att intäkterna överstiger kostnaderna för att kravet om god ekonomisk hushållning skall uppnås. Ett positivt resultat krävs för att klara reinvesteringsbehov, inflation, kommande pensionsutbetalningar och oförutsedda kostnader. Ett positivt resultat innebär även att kommunens skattekollektiv via kommunalskatten finansierar respektive års verksamhet, något som får anses vara ett rättvisekrav. På längre sikt är visionen att kommunen skall ha en skattesats motsvarande genomsnittet i Västra Götaland, f n 21,19 kr per skattekrona. Resultatet skall vara positivt, motsvarande på lång sikt 3,0 % av skatteintäkter, fastighetsavgift och kommunalekonomisk utjämning samt med minst bibehållen kvalitet i kommunens kärnverksamhet. Kommunfullmäktig tog i december 2012 beslut om att resultatet 2015 skall uppgå till 2,0 % av skatteintäkter, fastighetsavgift och utjämningsbidrag med delmålet att 2013 uppnå ett resultat om 0,6 % samt 1,2 % för I förslag till beslut i denna skrivelse anges 1,2 % som resultatmål för 2014 medan 2,0 % anges som resultatmål både för 2015 och Lysekils finansiella förutsättningar I resursberäkningen inför rambudgetbeslutet i juni var utgångspunkten den skatteprognosmodell som SKL publicerade den 24 april i år. Som indata i modellen användes uppgifter från den befolkningsprognos för Lysekil för åren som SCB levererade den 4 april i år. För åren påvisade den följande befolkningssiffror vid respektive års slut: invånare invånare invånare Faktisk befolkning den 30 juni i år uppgick till Denna siffra och med hänsyn tagen till statistik avseende historiska befolkningsminskningar under perioden 1 juli 1 november föranleder en förändring i indata till: invånare 2

25 Den 10 oktober kom en uppdaterad skatteprognos där föreslagna förändringar i det kommunalekonomiska utjämningssystemet, till skillnad från i tidigare skatteprognoser, är inkluderade. Med ovan nämnda befolkningsförändring i tillägg erhålls följande sammanställning avseende skatter och bidrag : Belopp i tkr Skatter och bidrag år 2014 år 2015 år 2016 år 2014 år 2015 år 2016 Prognoser från SKL, cirkulär 13:17 13:17 13:17 13:53 13:53 13:53 Publ.datum 24 apr 24 apr 24 apr 10 okt 10 okt 10 okt Ber. antal invånare 1 nov året före Skatteintäkter Inkomstutjämningsbidrag/-avgift Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag Införandebidrag LSS-utjämning Slutavräkning Fastighetsavgift Summa intäkter För 2014 innebär detta en ökning med 14,6 mnkr jämfört med förutsättningarna inför rambudgetbeslutet. I beslutet från i december 2012 avseende Budget 2013 samt Plan ingick en kommungemensam omstruktureringsfond på 6,6 mnkr för år I detta förslag kommer beloppet inte att ligga kvar centralt under året utan fördelas direkt till verksamheterna. Nya beräkningar gällande bl a kapitaltjänstkostnader, pensionskostnader och finansiella poster visar cirka 1,0 mnkr högre nettokostnader jämfört med rambudgetbeslutet. De förändrade förutsättningarna innebär totalt att 20,2 mnkr ytterligare skulle kunna fördelas ut till verksamheterna med bibehållet resultatmål på 1,2 %. Budgetberedningen föreslår att ramförstärkningen uppgår till 19,7 mnkr och att 0,5 mnkr ökar resultatet, som i förslaget uppgår till 9,5 mnkr. Tillfälliga ramförstärkningar åren i kombination med effektiviseringskrav åren Det är uppenbart att nämnderna behöver göra betydande förändringar i sina verksamheter för att anpassa kostnaden till den budgetram som tilldelats, det vill säga anpassa totalkostnaden för all kommunal verksamheten till en nivå i paritet med tillgängliga finansiella resurser samt med målet att uppnå ett resultat på 1,2 %. För att lindra effekterna i verksamheterna föreslås en tillfällig ramförstärkning till utvalda nämnder över tvåårsperioden Den tillfälliga ramförstärkningen innebär inte att behovet av anpassning förändras i sak utan att genomförandetiden utsträcks till tre år istället för att fullt ut drabba På detta sätt ges nämnderna rimliga förutsättningar att uppnå helårseffekter, att göra nya analyser, att göra eventuella omprioriteringar etc. 3

26 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att nämndernas budgetanslag justeras enligt följande jämfört med rambudgetbeslutet i juni 2013: Bildningsnämnden 9,0 mnkr till ny ram 221,1 mnkr Gymnasie-& Vuxenutbildningsnämnden 2,5 mnkr till ny ram 72,3 mnkr Vård- & Omsorgsnämnden 8,2 mnkr till ny ram 201,2 mnkr att att att kommunstyrelsen tillförs 0,4 mnkr i ökad ram pga beräknad ökning av avskrivningar. I rambudgetbeslutet uppgick avskrivningarna totalt till 27,2 mnkr medan en uppdaterad beräkning är justerad i detta förslag till resultatbudget till 27,6 mnkr. budgeterade exploateringsintäkter på 2,0 mnkr överförs från kommunstyrelsen till finansförvaltningen och därigenom höjer kommunstyrelsens nettokostnadsram med samma belopp. de två ovanstående attsatserna innebär justerat budgetanslag jämfört med rambudgetbeslutet i juni 2013: Kommunstyrelsen 2,4 mnkr till ny ram 94,0 mnkr att att att att att att den omstruktureringsfond på 6,6 mnkr som i föregående års budgetbeslut planlades för 2014 nu upplöses och fördelas till verksamheterna enligt förslaget i budgetdokumentet. kommunens resultat för 2014 ska uppgå till 9,5 mnkr vilket motsvarar 1,3% av skatteintäkter, generella statsbidrag samt fastighetsavgifter. kommunens resultat för 2015 och 2016 ska uppgå till 2,0% av respektive års skatteintäkter, generella statsbidrag samt fastighetsavgifter. fastställa en investeringsbudget om 27,6 mnkr och att investeringarna 2014 skall finansieras med egna medel uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma med förslag till handläggningsordning avseende pågående och planerade investeringar bemyndiga kommunstyrelsen att göra ramjusteringar till följd av lönerörelsen och fördelning av kapitaltjänstkostnader. Kommunstyrelsens ramjusteringar får inte överstiga centralt budgeterade belopp för ändamålen. att under 2014 ta ut en borgensavgift om 0,6% att att anteckna, att kommunfullmäktige fastställt skattesatsen för 2014 till 22,06 kronor i övrigt fastställa 2014 års budget samt plan för år i enlighet med upprättat förslag till budgetdokument, daterat

27 att uppmana nämnder och styrelsen att i enlighet med kommunens ekonomistyrningsprinciper före december månads utgång anta sin egen detaljbudget, inom ramen för tilldelad budget. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Lars-Erik Knutsson t.f. Ekonomichef Jonas Malm Ekonom Sammanställning av budgetförslag framgår av följande bilagor Bilaga 1 Budget 2014 samt Plan Sammanfattande dokument Bilaga 2 Nämndernas budgetrapporter med konsekvensbedömningar avseende Budget 2014 samt Plan Bilaga 3 BIN1 Tjänsteskrivelse BIN Bilaga 4 BIN2 Volym till budget 2014 v1 BIN Bilaga 5 BIN3 Elevstatistik BIN Bilaga 6 BIN4 Demografiska förutsättningar BIN Bilaga 7 IMN1 Tjänsteskrivele IMN Bilaga 8 IMN2 Volymuppgifter IMA,IFO Bilaga 9 KS1 Budget hela SBF Bilaga 10 LSGV1 Nyckeltal LSGV Bilaga 11 LSGV2 Antalsstatistik vuxenutbildningen LSGV Bilaga 12 LSGV3 Treårig åtgärdsplan LSGV Bilaga 13 VON1 Tjänsteskrivelse VON Bilaga 14 VON2 Volymuppgifter VON Bilaga 15 VON3 Anpassning säbo VON 5

28 Budget 2014 samt Plan Sammanfattande dokument

29 Innehållsförteckning 1 Lysekils kommun Politisk organisation Budgeten i sammandrag Mål- och kvalitetsarbete Kommunövergripande mål Omvärldsanalys Personal Budgetförutsättningar Lysekils finansiella förutsättníngar Befolkningsutveckling Beräkningsgrund Budget 2014 plan Resultatbudget Finansieringsbudget Balansbudget Driftbudgetsammandrag Investeringsbudget Nämndernas budget Kommunstyrelsen Byggnadsnämnden Bildningsnämnden Gymnasie- & Vuxenutbildningsnämnden Vård- & Omsorgsnämnden Individ- & Myndighetsnämnden

30 1 Lysekils kommun 1.1 Politisk organisation 3

31 1.2 Budgeten i sammandrag Det budgeterade resultatet uppgår till 9,5 mnkr, vilket motsvarar 1,3% av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning samt kommunal fastighetsavgift. Den kommunala skattesatsen är oförändrad 22,06 kronor. Budgeterade investeringar uppgår till 27,6 mnkr vilket är lika med nivån på budgeterade avskrivningar för Verksamheternas nettokostnader uppgår till 741,5 mnkr vilket är en ökning med 22,1 mnkr (3,1%) jämfört med budget Skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning samt kommunal fastighetsavgift, beräknas öka med 27,4 mnkr (3,8%) jämfört med budget Verksamheternas nettokostnader exkl jämförelsestörande poster uppgick vid den senaste prognosen för 2013 (tertial 2) till 741,8 mnkr. För att uppnå de finansiella målen skall kommunen visa ett överskott om 15,3 mnkr år 2015 samt ett överskott om 15,7 mnkr år Nettoinvesteringarna för dessa år är i planen upptagna till 27,6 mnkr per år. Pensionsförpliktelser uppgick sista december 2012 till 452,5 mnkr. Pensionsförpliktelser vid utgången av 2014 budgeteras till 471,0 mnkr. Kommunens låneskuld uppgick till 244,1 mnkr per den sista december Hösten 2013 planeras amortering på 15,0 mnkr och för 2014 budgeteras ytterligare 10,0 mnkr i amortering. Soliditeten per den sista december 2012 exklusive pensionsåtaganden uppgick till 36,6%. Vid samma tillfälle uppgick soliditeten inklusive pensionsåtaganden till -29,2%. Enligt förslag till budget kommer motsvarande nyckeltal uppgå till 38,5% resp -31,4% vid 2014-års utgång. Nämndernas budget 2014 Kommunstyrelsen Byggnadsnämnden Bildningsnämnden Individ- & myndighetsnämnden Vård- & omsorgsnämnden Gymnasie- & vuxenutbildningsnämnden 94,0 mnkr 3,2 mnkr 221,1 mnkr 118,3 mnkr 201,2 mnkr 72,3 mnkr 4

32 Verksamheten i sammandrag Verksamheten i sammandrag Bu 2014 Prog Antal invånare Kommunal utdebitering Verksamhetens nettokostnader (mnkr) Verksamhetens nettokostnader per invånare (kr) Skatteintäkter och generella statsbidrag (mnkr) Skatteintäkter och generella statsbidrag per invånare (kr) Förändring av eget kapital (mnkr) Anläggningstillgångar (mnkr) Anläggningstillgångar per invånare (kr) 22,06 22,06 22,06 22,49 22,49 22, Eget kapital (mnkr) Eget kapital per invånare (kr) Soliditet procent 38,5 37,1 36,6 36,4 34,8 35,4 Låneskuld Låneskuld per invånare

33 Vision 1.3 Mål- och kvalitetsarbete Kommunfullmäktige antog Lysekils kommuns vision i december Visionen är kommunicerad, välkänd och accepterad. Värderingar Mot bakgrund av resultaten i tidigare genomförda medborgarundersökningar fastställde kommunfullmäktige i december 2012 vikten av att attityder och förhållningssätt fastställs och tar sin utgångspunkt i gemensamma förhållningssätt/värderingar i förtroendemannauppdrag respektive tjänsteutövning. Lysekils kommun skall präglas av värderingarna; Öppet, Enkelt och Värdigt. Öppet Begreppet innehåller flera dimensioner: Öppet och faktabaserat 6

34 Lysekils kommun skall öppet redovisa beslut och underlag för beslut till alla som önskar ta del av dessa. Beslutsmöten och webbplatser skall vara öppna i alla de delar som inte begränsas av myndighetsutövning och sekretess. Öppet förhållningssätt Lysekils kommun skall i sitt beredningsarbete och möten med medborgare och allmänhet ha en öppen, bejakande och reflekterande inställning till olika synpunkter och förslag som kan vidga perspektiven och öka kunskapen inför olika typer av beslut. Enkelt Lysekils kommun skall underlätta för medborgare, företag och allmänhet att ta del av vår service. Värdigt Förtroendevalda politiker och medarbetare i Lysekils kommun skall kommunicera och agera utifrån fakta i sak och gott personligt omdöme. Kvalitet Lysekils kommun kommer under 2014 att medverka i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) utvärderingsverktyg Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Kommunens Kvalitet i Korthet innehåller ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet med hjälp av 40 stycken mått fördelat inom fem olika områden: Din kommuns tillgänglighet Trygghetsaspekter i din kommun Din delaktighet och kommunens information Din kommuns effektivitet Din kommun som samhällsutvecklare Servicegarantier Varje förvaltning har fått i uppdrag att upprätta servicegarantier som beskriver vilken service man kan förvänta sig som medborgare/brukare/kund i kontakten med kommunen. Kommunstyrelse Snabbinfo på hemsidan från ledningsutskott, ekonomiutskott och kommunstyrelse samma dag som mötet varit Kvalitetssäkrad ärendeberedning med signering i beredningsprocessen, samt underskrifter av ansvarig chef och handläggare Uppdaterad hemsida med namn och kontaktuppgifter till politiker och tjänstemän Q Publicering av kommunens årshjul på hemsidan Besked inom 24 timmar om när aktuellt ärende kan behandlas, samt svar inom 4 timmar på när allmänna handlingar kan lämnas ut Månadskrönikor från den politiska ledningen och tjänstemannaledningen på 7

35 hemsidan Fler servicegarantier; se kommunstyrelsens del i nämndernas budgetrapport Bildningsnämnd (Enligt preliminärt tjänstemannaförslag) Förskolan Utvecklingssamtal i förskolan varje termin: Enligt skollagen ska personal och barnens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om barnets utveckling och lärande minst en gång varje år. I Lysekils kommun erbjuds eleverna utvecklingssamtal varje termin. Vi garanterar: Vårdnadshavare och barn erbjuds minst ett utvecklingssamtal per termin. Om vi inte håller det vi lovar: Vi ger dig snarast en förklaring till varför det har dröjt och erbjuder en tid för utvecklingssamtal efter överenskommelse. Grundskolan Utvecklingssamtal i grundskolan och grundsärskolan: Enligt skollagen ska lärare, elever och elevers vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal minst en gång varje termin. Vid samtalet sker en utvärdering av elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling i förhållande till läroplanen. Vi garanterar: Vårdnadshavare och elever ska ha tillgång till skriftlig information om elevens kunskapsutveckling senast en vecka före utvecklingssamtalet. Om vi inte håller det vi lovar: Vi ger dig snarast en förklaring till varför det har dröjt och svar på när du kan få informationen. Byggnadsnämnd Handläggningstiden för enskilda bygglovärenden får inte överskrida 10 veckor. Den genomsnittliga handläggningstiden bör vara 6 veckor. Lysekil Sotenäs Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd Gemensamt: Garanterad återkoppling på frågor inom tre dagar svar om att vi återkommer samma dag. Tydlig och uppdaterad hemsida som ger medborgare rätt information och hänvisar till rätt funktion. 8

36 Gymnasiet: Föräldramöte i åk 1 Utvecklingssamtal varje termin om elevens studie- och sociala situation. Alla elever har möjlighet att komplettera sina betyg i icke godkända kurser under sin studietid. Erbjuder hemmaplansläsning för Sotenäselever. Vuxenutbildningen: Kursutvärdering i samtliga kurser för inflytande och kvalitet. Före och under studietiden ges eleven möjlighet till vägledning genom samtal med skolans SYV. Alla medborgare har möjligheten till att göra en prövning i kurser som erbjuds inom kommunerna. Individ och myndighetsnämnd Försörjningsstöd: Vi lovar dig att du inom två veckor från det du först var i kontakt med individ- och familjeomsorgen avseende ekonomiskt bistånd ska få tid för nybesök. Biståndshandläggning äldreomsorg och funktionsnedsättning: Vi lovar att vi tar personlig kontakt med dig inom fem arbetsdagar efter det att din ansökan har kommit till oss. Vård och omsorgsnämnd Lokal värdighetsgaranti för särskilt boende och hemtjänst: Vi lovar dig, att du inom en vecka efter att insatsen påbörjats får en egen kontaktman för att stärka din upplevelse av trygghet i omsorgsinsatserna från oss Lokal värdighetsgaranti för särskilt boende och hemtjänst: Vi lovar dig delaktighet, självbestämmande och möjlighet att påverka omsorgens dagliga innehåll och rutiner genom att din kontaktman tillsammans med dig och/eller närstående börjar upprätta din genomförandeplan senast två veckor efter att du fått din beslutade insats Lokal värdighetsgaranti för särskilt boende och hemtjänst: Vi lovar dig, att om du inte är nöjd med din kontaktmans sätt att bemöta dig, kan du få byta kontaktman Såväl de kommunövergripande målen som servicegarantier och resultat av KKiK samt andra undersökningar redovisas i Stratsys vilket är det verktyg kommunen använder för uppföljning av ekonomi och verksamhet i tertialrapporter och årsredovisningar. 9

37 Målområden Kommunövergripande mål 2014 Under den process som genomförts med förtroendevalda i kommunens styrelser, nämnder och förvaltningar under 2011 och 2012 framkom ett behov av att något revidera tidigare kommunövergripande mål. För att möta de förtroendevaldas behov och önskemål om reviderade målområden och mätbara mål inom dessa, föreslogs och antogs följande områden som de kommunövergripande målområdena av kommunfullmäktige i december 2012: Lärande Livsmiljö Ekonomi Näringsliv Definitioner av målområden Lärande Verksamheter som utgår från individens, samhällets och näringslivets behov. De bedrivs kunskapsbaserat, med gott omdöme och nytänkande. Livsmiljö Ett varierat utbud av alternativ för boende och rekreation som ger livskvalitet till medborgare och besökare i alla åldrar. Ekonomi En ekonomi i balans med utrymme för utveckling. Näringsliv Ett hållbart och mångsidigt näringsliv med goda förutsättningar att utvecklas och växa. Indikatorer I det följande avsnittet redovisas utfall 2012 samt målsättningar för perioden Utfall 2012 skall läsas som värdet i den sista mätning kommunen har tillgång till. I vissa fall är denna uppgift från tidigare än 2012 på grund av avsaknad av information t ex redovisas utfall från medborgarundersökningen som senast mättes Lärande Medborgarnas upplevelse av kommunens verksamheter ska förbättras Indikator Utfall Lysekils NMI (Nöjd-Medborgar-Index) 42 >53 öka Öka Mätning: SCB, Nöjd-Medborgar-Index Samordningsansvar: Kommunstyrelsen - Kommunledningskontoret Berörda förvaltningar: Alla 10

38 Medborgarnas upplevda inflytande ska öka Indikator Utfall Lysekils NII (Nöjd-Inflytande-Index) 28 >40 öka öka Mätning: SCB, Nöjd-Inflytande-Index Samordningsansvar: Kommunstyrelsen - Kommunledningskontoret Berörda förvaltningar: Alla Information och kommunikation ska samordnas och stärkas internt och externt inom koncernen Indikator Utfall Andel medarbetare som helt eller i stort instämmer i påståendena rörande information i medarbetarundersökningen Medborgarna upplever kommunens information som god 68,5% 75 % öka öka öka öka Mätning: Intern information - Lysekils kommuns medarbetarundersökning ("Jag är tillräckligt informerad om det som rör min arbetsplats", "Jag söker information som är viktig för mitt arbete" samt "Jag får fortlöpande den information jag behöver om viktiga beslut och händelser i kommunen". Extern information Mäts genom SCB-Nöjd Inflytande Index, delmått rörande information Samordningsansvar: Kommunstyrelsen - Näringslivsenheten/Information Berörda förvaltningar: Alla Andelen ungdomar i grundskola och gymnasieskola med fullständiga betyg ska öka Indikator Utfall Andel med fullständiga betyg grundskola Andel med fullständiga betyg gymnasieskola 92% öka öka öka 83% öka öka öka Mätning: Betyg vårtermin Samordningsansvar: Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Berörda förvaltningar: Bildningsförvaltning, Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltning 11

39 Sjukfrånvaron bland anställda i Lysekils kommun ska vara lägre än 5% Indikator Utfall Sjukfrånvaro 5,3% <5% <5% <5% Mätning: Frånvarostatistik Samordningsansvar: Kommunstyrelsen - Personalenheten Berörda förvaltningar: Alla Antalet vårddagar på institution för barn och unga ska minska Indikator Utfall Antal vårddagar per månad 258 minska minska Minska Mätning: Socialförvaltningens redovisning Samordningsansvar: Individ- och myndighetsnämnden Berörda förvaltningar: Socialförvaltning Livsmiljö Lysekil skall ha en positiv befolkningsutveckling Indikator Utfall Antal invånare den 1 november öka öka Öka Mätning: SCB, Befolkningsstatistik Samordningsansvar: Kommunstyrelsen - Samhällsbyggnadsförvaltningen Berörda förvaltningar: Alla Invånarna blir allt nöjdare med att bo i Lysekils kommun Indikator Utfall Placering på Fokus ranking "Här är bäst att bo" 221 bättre bättre Bättre Lysekils NRI (Nöjd-Region-Index) 54 >60 öka Öka Mätning: Fokus ranking resp SCB:s Nöjd-Region-Index Samordningsansvar: Kommunstyrelsen - Kommunledningskontoret Berörda förvaltningar: Alla 12

40 Energiförbrukningen ska minska Indikator Utfall Antalet förbrukade kwh i kommunens lokaler minska minska minska Mätning: Sammanställning av kommunens totala energiförbrukning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen - Samhällsbyggnadsförvaltningen Berörda förvaltningar: Alla Minst tre av aktiviteterna i "Förslag till miljömål för Lysekils kommun - övergripande mål samt detaljmål 2013" ska genomföras Indikator Utfall Antal genomförda aktiviteter Nytt mål >3 >3 >3 Mätning: Antal redovisade aktiviteter redovisade i Stratsys Samordningsansvar: Miljönämnd Berörda förvaltningar: Alla Folkhälsan ska förbättras Indikator Utfall Andel uppfyllda mål i Folkhälsoplan Nytt mål 100 % 100 % Ny plan Mätning: Folkhälsostatistik Samordningsansvar: Kommunstyrelsen - Näringslivsenheten/Folkhälsa Berörda förvaltningar: Alla Ekonomi Lysekils kommun skall redovisa ett positivt resultat Indikator Utfall Årets resultat i % av skatteintäkter 0,5 % 1,2 % 2,0 % 2,0 % Mätning: Årsredovisningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen - Ekonomienheten Berörda förvaltningar: Alla 13

41 Investeringsutgifterna skall inte överstiga avskrivningarna Indikator Utfall Differens investeringsutgifter jmf avskrivningar 21,6 <0 <0 <0 Mätning: Årsredovisningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen - Ekonomienheten Berörda förvaltningar: Alla Näringsliv Ett näringslivsklimat som stödjer tillväxt och utveckling Indikator Utfall Placering på Svenskt Näringslivs ranking Placering på SKL:s servicemätning Insikt 271 bättre bättre Bättre 32 bättre bättre Bättre Mätning: Svenskt Näringslivs ranking över företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. SKL:s servicemätning Insikt. Antal möten med företag. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen - Näringslivsenheten Berörda förvaltningar: Alla Upprätta en markförsörjningsplan för att underlätta företagsetablering Indikator Utfall Markförsörjningsplan upprättad Nej Ja Ja Ja Mätning: Plan upprättad och antagen (Ja/Nej) Samordningsansvar: Kommunstyrelsen - Samhällsbyggnadsförvaltningen Berörda förvaltningar: Samhällsbyggnadsförvaltning, Näringslivsenhet Hög förvärvsfrekvens Indikator Utfall Förvärvsfrekvensen i åldern år 78,2% öka öka Öka Mätning: SCB (RAMS) Samordningsansvar: Kommunstyrelsen - Näringslivsenheten Berörda förvaltningar: Alla 14

42 1.4 Omvärldsanalys Olika omvärldsfaktorer påverkar kommuners möjlighet att bedriva och finansiera sin verksamhet. Internationell ekonomi Mycket tyder på att den internationella konjunkturen har nått sin botten och nu vänder upp. Aktiekurserna har stigit på de finansiella marknaderna och oron på valuta- och obligationsmarknaderna har dämpats avsevärt. Under andra kvartalet ökade tillväxten i euroområdet. Likaså tycks inköps- och chefsindexen för tillverkningsindustrin både i euroområdet och USA expandera. Många länder i euroområdet har dock fortfarande svag tillväxt eller recession. Världsekonomin förväntatas därmed inte vända upp förrän under Svensk ekonomi Konjunkturläget i Sverige förbättras gradvis under hösten och vintern. Återhämtningen förväntas emellertid inte bli särskilt stark. Sveriges BNP växer i år med 0,8 procent och nästa år med 2,7 procent. Läget på den svenska arbetsmarknaden börjar förbättras först en bit in på nästa år. Pris- och löneutvecklingen hålls tillbaka av det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona. De offentliga finansernas underskott orsakas bland annat av regeringens skattesänkningar. Det offentliga sparandet förbättras i samband med att den svenska ekonomin återhämtas. Den mycket expansiva penningpolitiken som förs i stora delar av världen medför att obligationsräntorna förblir låga de kommande åren. Centralbankernas minskande stödköp kommer inte att påverka korträntornas låga nivå. Riksbankens styrränta på en procent kommer inte att ändras förrän i juni 2014 då den beräknas höjas till 1,25 procent. Ytterligare höjning kan komma i slutet av Höjningarna sker parallellt med att läget på arbetsmarknaden förbättras. Kommunsektorn Kommunernas starka resultat de senaste åren beror främst på tillfälliga tillskott såsom återbetalningar från AFA Försäkring. Under 2013 återbetalas nära åtta miljarder vilket innebär att resultaten förväntas bli starka för de allra flesta kommuner. Sammantaget beräknas sektorn göra ett resultat på 11,5 miljarder kronor, vilket motsvarar 2,5 procent av skatter och bidrag. Med kostnadsökningar som motsvarar ökade behov från demografiska förändringar beräknas kommunsektorn redovisa ett resultat 2014 på sammanlagt 3,6 miljarder, vilket motsvarar 0,8 procent av skatter och bidrag. Senaste gången då resultatet motsvarade så låg andel av skatter och bidrag var år Detta år redovisade 99 kommuner underskott. Många kommuner kommer att ha små marginaler i budgeten för Nästa år träder det nya utjämningssystemet i kraft vilket kommer att innebära stora förändringar för många kommuner. Befolkning och arbetsmarknad Invånarantalet i Lysekil har under perioden minskat med 371 personer från till Kommunen har under ett flertal år haft födelseunderskott och är beroende av inflyttning för att inte minska. Andelen arbetslösa i åldern år i Lysekil i september 2013 var 5,3 procent vilket är en minskning jämfört med september 2012 med 0,5 procentenheter. I kommunen finns drygt arbetstillfällen. Av dessa återfinns drygt en fjärdedel inom tillverkningsindustrin vilket är dubbelt så stor andel som genomsnittet i riket. 15

43 Knappt 30 procent återfinns inom vård, skola och omsorg vilket är något högre än riksgenomsnittet. Handel och byggverksamheterna bidrar med drygt 15 procent av arbetstillfällena. Utpendlingen är något större än inpendlingen. Personal 1.5 Personal Lysekils kommun har en samordnad personaladministration. Syftet är att kunna genomföra en gemensam personalpolitik i hela organisationen. Verksamheten skall vara stödjande och supporta organisationen, chefer och dess medarbetare. Personalstrategi Det personalpolitiska programmet skall revideras och utvecklas och gå i linje med kommunens utveckling. Målet är att det personalpolitiska programmet skall vara reviderad inför Verksamhetsutveckling Kartläggning av olika processer för verksamhetsutveckling är ett prioriterat område för att utveckla verksamheterna. Kommunledningsgruppen tillsammans med personalenheten kommer att arbeta i nära samarbete för att kartlägga behovet ute i verksamheterna. Ledarskap och medarbetarskap Personalenheten kommer att arbeta i nära samarbete med chefer i verksamheterna för att uppmärksamma medarbetarskap och ledarskap. Fokus på medarbetare kommer vara viktigt för framtiden. Arbetsmiljö En Systematisk arbetsmiljögrupp (SAM-grupp), bestående av huvudskyddsombud och arbetsgivare, har bildats för att ta fram ett långsiktigt arbete och utveckla kommunens arbetsmiljöarbete. Allt från utbildningar för skyddsombud, huvudskyddsombud, chefer och hur medarbetare lätt kan få svar på arbetsmiljöfrågor, samt att fastställa ett årshjul för kommunens SAM-arbete. Kommunen har som utgångspunkt sin arbetsmiljöpolicy för en hållbar arbetsmiljö, och genom verksamhetsutveckling skapa delaktighet i de utvecklingsprocesser som sker i verksamheterna. Fokus på medarbetarna är viktigt för att fånga upp ohälsa i tid både på individ- och organisationsnivå. Inför 2014 kommer kommunens personal- och arbetsmiljöhandbok vara tillgänglig för alla. Tanken är att som medarbetare och chef kunna följa hela processen från att vara nyanställd i Lysekils kommun till att gå i pension. Kompetensförsörjning (rekrytera, utveckla och behålla) Kartläggning av anställdas kompetenser och framtida kompetensbehov är en förutsättning för att skapa engagemang, stimulans och utveckling för den enskilde medarbetaren. I medarbetarsamtalet behöver kommunen lägga fokus på kompetensutveckling, därför kommer en komplettering till medarbetarsamtalet skapas. Målet är att förvaltningarna skall sammanställa kompetensbehoven i respektive förvaltning och delge till personalenheten för att ta fram en utbildningsplan för Lysekils kommun. 16

44 För att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen kommer personalenheten att införskaffa ett rekryteringsverktyg. Processen är igång och väntas bli klar under vintern 2013 Jämställdhet och mångfald De närmaste årens pensionsavgångar kommer att kräva att kommunen arbetar strategiskt med jämställdhet och mångfaldsarbete för att vara attraktiv på arbetsmarknaden. Att göra nulägesanalys och integrera det i kommunens verksamhetsutvecklig är en självklarhet för framtiden. En del i kommunens jämställdhetsarbete är att arbetsgivare och arbetstagare samverkar om aktiva åtgärder för att jämställdhet i arbetslivet ska uppnås genom en systematisk lönekartläggning. Denna kartläggning genomförs kontinuerligt varje år. Enligt gällande lag skall det rapporteras och kartläggas vart tredje år. Syftet med kartläggningen är att identifiera, utjämna och förhindra eventuella osakliga skillnader i löner mellan kvinnor och män som utför arbete som är att beakta som lika eller likvärdigt. 1.6 Budgetförutsättningar Lysekils finansiella förutsättningar I Kommunallagen finns krav på god ekonomisk hushållning. Begreppet innebär bl a att kommunens tillgångar skall vårdas och underhållas samt att medel som erhålls vid försäljning av anläggningstillgångar inte används för löpande behov. Det räcker därmed inte enbart att intäkterna överstiger kostnaderna för att kravet om god ekonomisk hushållning skall uppnås. Ett positivt resultat krävs för att klara reinvesteringsbehov, inflation, kommande pensionsutbetalningar och oförutsedda kostnader. Ett positivt resultat innebär även att kommunens skattekollektiv via kommunalskatten finansierar respektive års verksamhet, något som får anses vara ett rättvisekrav. På längre sikt är visionen att kommunen skall ha en skattesats motsvarande genomsnittet i Västra Götaland, f n 21,19 kr per skattekrona. Resultatet skall vara positivt, motsvarande på lång sikt 3,0 % av skatteintäkter, fastighetsavgift och kommunalekonomisk utjämning samt med minst bibehållen kvalitet i kommunens kärnverksamhet. Kommunfullmäktige tog i december 2012 beslut om att resultatet 2015 skall uppgå till 2 % av skatteintäkter, fastighetsavgift och utjämningsbidrag med delmålet att 2013 uppnå ett resultat om 0,6 % samt 1,2 % för I förslag till beslut i denna skrivelse anges 1,2 % som resultatmål för 2014 medan 2,0 % anges som resultatmål både för 2015 och I resursberäkningen inför rambudgetbeslutet i juni var utgångspunkten den skatteprognosmodell som SKL publicerade den 24 april i år. Som indata i modellen användes uppgifter från den befolkningsprognos för Lysekil för åren som SCB levererade den 4 april i år. För åren påvisade den följande befolkningssiffror vid respektive års slut: invånare invånare invånare Faktisk befolkning den 30 juni i år uppgick till Denna siffra och med hänsyn tagen till statistik avseende historiska befolkningsminskningar under perioden 1 juli 1 november föranleder en förändring i indata till: invånare 17

45 Den 10 oktober kom en uppdaterad skatteprognos där föreslagna förändringar i det kommunalekonomiska utjämningssystemet, till skillnad från i tidigare skatteprognoser, är inkluderade. Med ovan nämnda befolkningsförändring i tillägg erhålls följande sammanställning avseende skatter och bidrag : Skatteprognos Indata skattesats 22:06 22:06 22:06 Indata antal invånare 1 nov året före Skatteintäkter Inkomstutjämningsbidrag/- avgift Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag Införandebidrag LSS-utjämning Slutavräkning Fastighetsavgift Summa intäkter För 2014 innebär detta en ökning med 14,6 mnkr jämfört med förutsättningarna inför rambudgetbeslutet. I beslutet från i december 2012 avseende Budget 2013 samt Plan ingick en kommungemensam omstruktureringsfond på 6,6 mnkr för år I detta förslag kommer beloppet inte ligga kvar centralt under året utan fördelas direkt till verksamheterna. Nya beräkningar gällande centrala poster såsom pensionskostnader och finansiella intäkter och kostnader samt kapitaltjänstkostnader visar cirka 1,0 mnkr högre nettokostnader jämfört med rambudgetbeslutet. De förändrade förutsättningarna enligt ovan innebär totalt att 20,2 mnkr ytterligare kan fördelas ut till verksamheterna med bibehållet resultatmål om 1,2 % av skatteintäkterna eller uttryckt i belopp - ett budgeterat överskott på 9,0 mnkr. I Budgetberedningens förslag till resultatbudget har emellertid 19,7 mnkr utfördelats i tillfällig ramhöjning. Resterande 0,5 mnkr ökar det budgeterade resultatet till 9,5 mnkr. 18

46 1.6.2 Befolkningsutveckling En viktig faktor vid planering av den kommunala verksamheten är de demografiska förutsättningarna. Detta avsnitt innehåller bearbetningar av en befolkningsprognos för Lysekils kommun och dess församlingar, som tagits fram av SCB i april Prognosen bygger på förhållandena 31/ samt på följande antaganden (gjorda av sakkunniga på SCB): Fruktsamheten i kommunen antas ligga 10 procent högre jämfört med riket och i övrigt följa den framtida utvecklingen i riket. Församlingarnas antagande bygger på medelvärdet för perioden Dödligheten antas följa samma utveckling som riket under prognosperioden, enligt SCB:s riksprognos. Dödsriskerna justeras regionalt efter jämförelse med rikets dödlighet under perioden Inrikes inflyttning till kommunen antas ligga på 563 personer per år under hela prognosperioden. Församlingarna antas följa medelvärdet för perioden förutom Brastad som antas följa medelvärdet för perioden för inrikes inflyttning. Immigrationen till kommunen antas ligga på 123 personer per år under hela prognosperioden. Inrikes utflyttning och utvandring från kommunen under prognosperioden baseras på tidigare observerade utflyttningsrisker för perioden

47 Befolkningsprognos Lysekils kommun (utgår från befolkningen , källa SCB 2013) Ålder/år Summa I maj 2013 skickade ekonomienheten ut anvisningar till arbetet med Budget 2014 med Plan Som bilaga medföljde rapporten Demografiska förutsättningar som bygger på samma befolkningsstatistik som ovanstående tabell Beräkningsgrund Pris- och löneökningar Nämnderna har i förslaget till budget för 2014 blivit kompenserade för prisökningar motsvarande den beräknade förändringen av konsumentprisindex (KPI), 1,3 %. Lönekostnadsökningar budgeteras centralt och kommer att fördelas till respektive nämnd när alla löneavtal är klara. För 2014 har lönekostnadsökningen beräknats till 3%. Även för 2015 och 2016 baseras beräkningar för pris- och lönekostnadsökningar på nyckeltal för den svenska ekonomin (SKL Cirkulär 13:53): Rambudgetbeslut i juni Kommunfullmäktiges beslut på sammanträdet den 27 juni hade följande lydelse: Kommunfullmäktige beslutar att fastställa förslag till preliminära nämndsvisa ramar i budget Ramarna utgör planeringsförutsättningar inför höstens detaljbudgetarbete och skall noggrant konsekvensbedömas. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa budgeterat överskott till 8,8 mnkr. De antagna preliminära nämndsvisa ramarna: Kommunstyrelsen 91,6 mnkr Byggnadsnämnden 3,2 mnkr Bildningsnämnden 212,1 mnkr Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 69,8 mnkr Individ- och myndighetsnämnden 118,3 mnkr Vård- och omsorgsnämnden 193,0 mnkr 20

48 Efter det att detta inriktningsbeslut var taget skickade ekonomienheten i juli månad ut direktiv för det fortsatta arbetet med Budget 2014 och Plan Budgetprocessen hösten 2013 Under hösten har nämnder och förvaltningar arbetat vidare med budgeten. Första veckan i oktober hölls dialoger med budgetberedningen. Dialogerna hölls nämndsvis och då presenterades åtgärder och konsekvenser av de nya ramar som preliminärt tilldelats, se ovan. Under dialogerna framfördes från flera nämnder att de preliminärt tilldelade ramarna skulle komma att få kännbara konsekvenser för vissa verksamheter. Några nämnder framförde önskemål om att få två till tre år på sig för att genomföra sparåtgärder för att komma ner i ram. Resursförstärkning efter rambudgetbeslutet Som framgår av avsnittet "Lysekils finansiella förutsättningar" ovan visar den senaste skatteprognosen en positivare bild än den skatteprognos från april i år som låg till grund för resursberäkningen inför rambudgetbeslutet. Dessa ökade skatteintäkter i tillägg till upplösning av omstruktureringsfonden på 6,6 mnkr medger ett utrymme för resursförstärkning till verksamheterna. Bildningsnämnden, Vård- & Omsorgsnämnden samt Gymnasie- & Vuxenutbildningsnämnden har var för sig presenterat åtgärdsplaner för hur man med hjälp av en kombination av tillfälliga ramförstärkningar för åren samt egna sparåtgärder under åren kan komma ner i jämförbar nivå med ramarna i junibeslutet. Rambudget Ram- Exploatering Komp. Nya ramar (belopp i mnkr) år 2014 förstärkning intäkter avskrivningar Budget 2014 Kommunstyrelsen -91,6-2,0-0,4-94,0 Byggnadsnämnd -3,2-3,2 Nämnds sparåtgärder Bildningsnämnd -212,1-9,0-221,1 6,1 LSGV, Lysekils del -69,8-2,5-72,3 0,8 IMN -118,3-118,3 VON -193,0-8,2-201,2 2,7 Föreslagen ramförstärkning uppgår till totalt 19,7 mnkr. Fördelningen enligt ovan är beräknad proportionellt i förhållande till nämndernas preliminära ram 2014 enligt fullmäktiges junibeslut. Inför junibeslutet flyttades nettointäkter i exploateringsverksamhet på 2,0 mnkr till att ingå i Kommunstyrelsens ram. I förslag till slutlig ram har dessa intäkter återgått till centralt ansvar. Avskrivningarna beräknas enligt den nu föreslagna resultatbudgeten till 27,6 mnkr, vilket är 0,4 mnkr högre än i junibeslutet. De tillkommande avskrivningarna kommer att belasta kommunstyrelsen, varför denna nämnd föreslås få kompensation med motsvarande belopp. Bildningsnämnden, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnen samt Vård- och omsorgsnämnden har i varsin åtgärdsplan redovisat sparåtgärder för Se resp redogörelse vid avsnittet "Nämndernas budget". 21

49 1.7 Budget 2014 plan Resultatbudget Kommentar 2014 Verksamhetens nettokostnader ligger i nivå med prognos 2013 exkl jämförelsestörande poster. Att nettokostnaderna ligger på denna nivå trots löne- och prisjusteringar till 2014-års nivå beror på de sparbeting nämnderna fått. När det gäller Bildningsnämnden, Vård- & omsorgsnämnden samt Gymnasie- & vuxenutbildningsnämnden ges enligt Budgetberedningens förslag en kombination av sparbeting och tillfällig ramhöjning under åren Lejonparten av den tillfälliga ramhöjningen ligger på 2014 med 19,7 mnkr. Det är detta år nämnderna behöver störst hjälp i och med att de inte hunnit få helårseffekter av deras åtgärdsplaner. Detta märks också på resultatet som är budgeterat lägre 2014 än de följande åren. Kommentar 2015 Under 2015 planeras 9,0 mnkr i tillfällig ramhöjning. Genom att nämnderna fått viss effekt av sitt sparande finns ett utrymme på 2,0 mnkr. Det planerade resultatet är också högre än de föregående åren; 15,3 mnkr. 22

50 Kommentar 2016 Detta år ges ingen ramhöjning. Nämndernas anpassningar - som fortsatt även detta tredje år - har lett till att med en bibehållen resultatnivå (15,6 mnkr) också skapats ett utrymme uppgående till 12,8 mnkr. Detta utrymme kan användas till att antingen stärka finanserna genom höjt resultat alternativt pensionsskuldsavsättning alternativt att de förtroendevalda gör satsningar i välfärden. Utrymmet ger också större handlingsfrihet att hantera volymökningar. 23

51 1.7.2 Finansieringsbudget Planerade amorteringar i nivå med resultaten

52 1.7.3 Balansbudget Planerad förstärkning av soliditeten, till att uppgå till 38,5% vid 2014-års slut. Inkluderas pensionsåtaganden är dock soliditeten fortsatt negativ, -31,4% vid 2014-års slut. Pensionsåtagandena redovisas som ansvarsförbindelser i årsredovisningen. Nivåerna är hämtade från färska uppgifter från Skandia. 25

53 1.7.4 Driftbudgetsammandrag Förändringar jämfört med rambudgetbeslutet i juni 2013: Omfördelning exploateringsintäkter från kommunstyrelsens ram till central egen rad. Detta ökar KS ram med 2,0 mnkr Ökning kommunstyrelsens ram med 0,4 mnkr pga höjda avskrivningar. Tillfällig ramförstärkning till Bildningsnämnden, Gymnasie- & vuxenutbildningsnämnden samt Vård- & omsorgsnämnden. Totalt 19,7 mnkr. Slopad omstruktureringsfond. Mindre justering i posten skatter och försäkringar (0,1 mnkr). 26

54 1.7.5 Investeringsbudget Alla investeringsprojekt följs löpande upp i en projektplan som sträcker sig till år Denna projektplan är för 2014 bantad till 27,6 mnkr. När det gäller år 2015 och 2016 uppgår investeringsbehoven från nämnderna till 61,5 mnkr resp 23,9 mnkr. Ett av fullmäktiges finansmål är emellertid att investeringsutgifterna inte skall överstiga avskrivningarna. I balans- och finansieringsbudgeten är detta också utgångspunkten. Av denna anledning har anpassningar/justeringar gjorts när det gäller Plan 2015 samt Plan

55 Ovanstående tabell visar att de tio största investeringsprojekten när det gäller utgifter 2014 uppgår tillsammans till 13,6 mnkr. Resterande anslag i budget 2014 är således i mindre poster som sammanräknade uppgår till 14,0 mnkr. 28

56 1.8 Nämndernas budget Kommunstyrelsen Allmän verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen ansvarar för ett brett verksamhetsområde som består av politisk verksamhet, centrala administrativa stödfunktioner samt samhällsbyggnadsförvaltningen som innehåller både administrativa och operativa enheter. Därutöver tillkommer näringslivsenhet och arbetsmarknadsenhet. Politisk organisation består av kommunfullmäktige inkl. valberedning, kommunstyrelse, valnämnd, kommunrevision och överförmyndarens verksamhet. De centrala administrativa stödfunktionerna består av kommunledningskontor, ekonomienhet, serviceenhet och personalenhet. Dessa stödfunktioner har till uppgift att dels administrera och ge stöd till den politiska organisationen, dels ge stöd åt kommunens förvaltningsorganisation. Inom arbetsmarknadsenhetens uppdrag ligger daglig verksamhet, daglig sysselsättning och arbetsmarknadsåtgärder. Näringslivsenheten är verksam inom fem verksamhetsområden: Evenemang, Finansiering/stöd, Företag, Samverkan och Utvecklingsområden. I samhällsbyggnadsförvaltningen ingår utvecklings- och planenhet, gemensamma servicefunktioner i form av IT, fastigheter, kost och städ samt hamnverksamhet. Inom kommunstyrelsens verksamhet administreras också kommunbidragen till den gemensamma miljönämnden med Munkedal och Sotenäs samt räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän. Resultatbudget Utfall 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 Not Intäkter 167,3 163,4 162,6 169,4 Personalkostnader -104,4-88,8-95,8-88,8 Övriga kostnader -128,4-132,5-125,9-133,3 Kapitalkostnader -34,5-35,4-35,5-40,9 Resultat -100,0-93,3-94,6-93,6 Budgetberedningens förslag ramförstärkning -0,4 Budgetberedningens förslag ny ram -94,0 29

57 Resultat per verksamhet/enhet/avdelning Verksamhet Utfall 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget Kommunfullmäktige -0,6-0,5-0,5-0, Kommunstyrelse -2,5-2,2-2,2-2, Valberedning 0,0 0,0 0,0-0, Kommunrevision -0,6-0,6-0,6-0, Valnämnd 0,0 0,0 0,0-0, Överförmyndare -1,2-1,0-1,3-1, Kommunchef -1,4-2,6-2,0-2, Adm/chef -5,3-4,7-4,7-4, Folkhälsosamordnare -0,3-0,3-0,3-0, Information -0,7-0,8-0,8-1, Arbetsmarknadsenheten -9,2-10,4-10,4-10, Näringslivsenheten -4,1-4,2-4,5-4, Ekonomienheten -8,9-8,9-8,9-8, Budgetregleringspost 0,0-3,9-3,9 0, Personalenheten -9,0-7,0-7,4-6, Samhällsbyggnadschef 0,0-1,1-1,3-1, kommunbidrag miljö Sotenäs 0,0-1,8-1,8-2, Utvecklingsenheten -25,4-22,1-22,6-24, IT-Servicenämnden -3,5-3,2-3,2-2, Serviceenheten -5,0-4,1-4,1-3, Fastighetsenheten -4,7-0,4 2,7-0, Städenheten -0,5 0,0-0,5 0, Kostenheten -0,8 0,0 0,0 0, Planenheten -2,2-1,5-1,9-1, Småbåtshamnar -0,1 1,7 1,3 0, Räddningstjänstförbund -14,0-13,7-13,7-14,3 Summa -100,0-93,3-94,6-94,0 Not Noter till resultat per verksamhet Politisk verksamhet Not 1: Antalet ledamöter i fullmäktige minskas från 41 till 31 per 1 november Antalet sammanträden minskas jämfört med år Not 2: Förslag till förändringar i den politiska organisationen har till del beaktats i budgetförslaget. Utökning med 0,35 arvoderad befattning kommunalråd/oppositionsråd. Antalet sammanträden med kommunstyrelsen minskas och utskottsarbetet effektiviseras. Not 3: Valnämnden har fått ett ökat anslag för att kunna genomföra valen till EUparlamentet och till riksdag, region och kommun. Not 4: Ökat anslag för att täcka kostnaderna för Samverkande överförmyndares arbete. Samverkande överförmyndare administreras av Uddevalla kommun. 30

58 Administrativa stödfunktioner Noterna 5 och 6: I kommunstyrelsens administrativa stödfunktioner har mindre anpassningar gjorts utifrån tilldelad del av ram. I budgeten har beaktats en förlängning av avtalet med Västtrafik gällande fria resor i kollektivtrafiken för kommuninnevånare 75 år och äldre. Samhällsbyggnadsförvaltningen. Budgeten för 2014 följer de ramar som tilldelats i nuläget. Neddragningar har skett på utvecklingsenheten under 2013 och får full effekt nästa budgetår. Ytterligare satsning på vägar görs för att underhållet bättre ska balansera de akuta åtgärder som behövs. Inom utvecklingsenheten finns en klar risk för oförutsedda utgifter som ej är med i budgeten, viket vi kan se i den prognos som finns för IT-enheten/servicenämnden har genom samverkan och löpande åtgärder klart visat på en bra ekonomisk effekt, där budgeten ligger under 2013 års kostnad. För städ- och kostenheterna gäller att köp och sälj ger en kostnadstäckning till verksamheten. Besparingar och åtgärder i verksamheten arbetas fram gemensamt av de som köper tjänsten som också är kostnadsbärare. Inför 2014 finns ett antal avställda fastigheter som åtgärd måste till för, så att oönskade driftkostnader kan tas bort. Enheten fick nytt uppdrag under 2013 att sköta kommunens badplatser, här finns inte kostnadstäckning i samma form som för fastigheter som hyrs ut utan detta är en ren kostnad. Dock kan vi se att 2012 års kostnad av 860tkr kan minskas genom denna åtgärd till 650tkr. För planenheten gäller att balansen mellan kommunala och privata planer ger de budgeterade intäkter under året. Diskussion har kommit upp om att se delar av kommunala planer som investeringar som ska betalas vid försäljning av mark vilket kan påverka driftbudgeten. Några beslut har dock inte tagits i denna fråga och budgeten är då baserad på nuvarande arbetssätt. Specifikation kommunbidrag (ramar) 2014 Ram ,3 Prisökningar 0,5 Exploateringsintäkter -2,0 Komp avskrivningar 1,5 Anpassningsbehov -1,7 Ram junibeslut 91,6 Åter exploateringsintäkter 2,0 Ram junibeslut justerat 93,6 Komp avskrivningar 0,4 Ram ,0 31

59 1.8.2 Byggnadsnämnden Allmän verksamhetsbeskrivning Byggnadsnämnden är ansvarig nämnd för bygglov- samt kart-, mät- och GISverksamheten. Bygglovsverksamheten omfattar främst prövning av bygglov, förhandsbesked samt anmälan. Utöver detta bedrivs tillsyn och service internt och externt. Bygglov agerar även remissinstans internt i kommunen samt gentemot andra myndigheter. Kart-, mät- och GIS-verksamheten ansvarar för kommunens kartor, GIS-information samt kartsystem. Verksamheten utför även mätningsarbeten i egen regi och ansvarar för att uppdatera adressregister m.m. samt medverka i genomförandet av förrättningar. Sedan september 2013 ingår kommunen fullt ut i GIS-samverkan med Tanum, Strömstad och Munkedals kommuner. Verksamhetens uppdrag är att värna om god kvalitet i den byggda miljön genom myndighetsutövning, information och rådgivning samt att tillse att aktuellt kart- och GIS-material ska finnas tillgängligt. Ett gott bemötande, en kreativ arbetsmiljö, en god samverkan och en effektiv ärendehantering är ledord för verksamheten. Senast 2015 bör kommunen ha bytt sitt höjdsystem till det nationella referenssystemet. En ny grundkarta över Lysekils tätort samt Brodalen bör tas fram inom samma tid. År 2013 utgör kommunbidraget för verksamheten 1489 tkr. Kart-, mät- och GISverksamheten är avgiftsfinansierad till 45 %. Kommunbidraget används framförallt till att täcka arbetstid för extern och intern service, medverkan i GIS-samverkan, kompetensutveckling, ledning och styrning av verksamheten samt administration. Resultatbudget Utfall 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 Not Intäkter 7,4 4,2 4,5 3,9 Personalkostnader -9,0-5,2-5,2-5,2 Övriga kostnader -3,1-1,9-1,9-1,6 Kapitalkostnader -0,3-0,3-0,3-0,3 Resultat -5,0-3,2-2,9-3,2 Resultat per verksamhet/enhet/avdelning Verksamhet Utfall 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 Bygglovenheten Mätenheten Administration Nämndsverksamheten Not 32

60 Specifikation kommunbidrag (ramar) 2014 Ram ,2 Prisökningar 0,0 Anpassningsbehov -0,1 Ram junibeslut 3,2 Ram ,2 33

61 1.8.3 Bildningsnämnden Allmän verksamhetsbeskrivning Bildningsnämndens ansvarsområden är barnomsorg, grundskola, särskola, musikskola, folkbibliotek, fritids- och kulturverksamhet. Det finns 10 förskolor ca 31 avdelningar, två enskilda förskolor och 6 familjedaghem (pedagogisk omsorg) innevarande år. Förskoleklass är frivilligt för barnet men obligatorisk för kommunen och skall stimulera barnens utveckling och lärande samt ligga till grund för fortsatt skolgång. Skolbarnsomsorg bedrivs för skolbarn i åldrarna 6 12 år, verksamheten skall komplettera skolan samt erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Grundskolan avser årskurs 1-9 och är obligatorisk. I kommunen finns sju skolor varav ett högstadium. För barn som bedöms att inte kunna nå grundskolans mål för att de har en utvecklingsstörning finns den obligatoriska särskolan. Skolhälsovård/resursteam ska vara ett stöd för verksamheterna i deras arbete med att skapa förutsättningar för barn/elever med fysiska, psykiska, medicinska och sociala svårigheter tidigt får tillgång till det stöd som finns inom enheten. Det finns en fritidsgård i Brastad, en nyöppnad verksamhet i Lysekil och Skaftö Folkets hus får bidrag till fritidsgårdsverksamhet. Musikskolan i Lysekil undervisar elever från årskurs 1 till årskurs 3 i gymnasiet och har ca 450 elever i egen undervisning. Inom kulturverksamheten ryms ex arbete med studieförbund och kulturföreningar i gemensamma aktiviteter, arrangemang eller som medarrangör till kulturprogram för vuxna och barn, kultur i vården, vänortssamarbete, skolbio, scenkonst, författarbesök, konstinköp och offentlig utsmyckning. Bibliotekens tjänster skall vara tillgängliga för kommunens invånare och främja intresse för läsning, utbildning och kunskapsutveckling. Biblioteken i Lysekils kommun utgörs av huvudbibliotek i Lysekil och filialer i Brastad och Grundsund. Resultatbudget Utfall 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 Not Intäkter 31,1 22,4 24,8 23,2 1 Personalkostnader -157,9-152,7-160,6-143,4 2 Övriga kostnader -97,3-82,5-92,2-89,6 3 Kapitalkostnader -2,2-2,3-2,0-2,3 Resultat -226,3-215,1-230,0-212,1 Budgetberedningens förslag ramförstärkning -9,0 Budgetberedningens förslag ny ram -221,1 Noter till resultatbudget 1. Ökade intäkter om 0,8 mnkr inom fritid och förändring av maxtaxa i budgetförslag och avveckling av delar musikskola intäktsbortfall ca 0,3 mnkr samt indexuppräkning. 2. Lönerevisionen 2012 påverkar budget 2013 med 6,6 mnkr i kostnadsökning. Med 34

62 likvärdig verksamhetskvalitet som 2012 och med samtliga verksamheter kvar som bedrivs 2013 samt återställande av fortbildningsmedel, skulle motsvarande drygt 10 mnkr behöva tillskjutas i budget Besparingsförslag avser till största delen personalkostnader. 3. Kostnader för lokaler och skolskjutsar har ökat mellan åren 2012 till 2013 med ca 5,0 mnkr. Sparbeting påverkar prognosen 2013 och budget 2014, då hela verksamheter behöver avvecklas för att nå ram. Budget för material har inte uppräknats på flera år vilket kan ses som en årlig indirekt sparåtgärd. Effekter av anpassning Nämndens tabell Nämndens verksamhet, nettokostnad vid årets ingång 230,0 223,9 216,5./.Nämndens sparåtgärder för resp år, se detaljtabell -6,1-7,4-4,5 Nämndens verksamhet, nettokostnad vid årets utgång 223,9 216,5 212,0./.Äskad tillfällig ramförstärkning 2014 & ,8-4,3 0 Summa (tilldelad ram i juni 2013) 212,1 212,2 212,0 Detaljtabell nämndens sparåtgärder Sparåtgärder med effekt i mnkr resp år Helårs -effekt Totalt Not Minskade personalkostnader förskola 2,7 1,3 1,4 2,7 1 Minskade bidrag allmänkultur 0,1 0,1 0,1 2 Ökade intäkter fritid 0,2 0,2 0,2 3 Effektivisering administration 0,4 0,4 0,4 Neddragning kommunala musikskolan 1,5 0,8 0,7 1,5 4 Omlokalisering Bergs skola 4,6 2,0 2,6 4,6 5 Omlokalisering Bro skola 2,4 1,2 1,2 2,4 6 Omlokalisering Grundsunds förskola 0,8 0,4 0,4 0,8 7 Minskade personalkostnader elevassistenter 1,0 0,7 0,3 1,0 8 Neddragning av tjänster elevassistenter 1,0 0,4 0,3 0,3 1,0 8 Avveckling av V8- nätverk 0,5 0,5 0,5 9 Neddragning av chefstjänst 0,6 0,6 0,6 10 Neddragning av elevhälsan 1,0 0,5 0,5 1,0 11 Reducering av maxtaxa 0,6 0,6 0,6 12 Generell drift 0,6 0,6 0,6 13 Summa 18,0 6,1 7,4 4,5 18,0 Not 1 Minskningen av kostnader inom förskoleverksamheten innebär att personal inom pedagogisk omsorg flyttas in i ordinarie förskoleverksamhet. Med dessa flyttar även berörda barn. Förslaget innebär att barnens invanda miljö tydligt kommer förändras. Besparingen består i att denna personal då kan ersätta ej fast anställd personal samt tillfälliga timvikarier. Konsekvensen blir fler barn inom förskolan vilket innebär ökade 35

63 svårigheter att tillgodose plats inom skollagens 4 månader. Förvaltningen bedömer också att kommunen i ökad grad kan tvingas använda skollagen (4-månadersregeln) fullt ut vilket kan innebära att föräldrars önskemål om placering riskeras att inte kunna tillmötesgås samt att platser måste erbjudas i kommunen i stort, där närhetsprincipen inte längre tillämpas fullt ut. Förändringen innebär även att färre förskollärare per inskrivet barn samt att gruppstorlekarna också kommer att öka procentuellt. Förvaltningens bedömning bygger på nuvarande statistik vilket innebär att vakanta platser kommer att finnas under Förvaltningen vill dock understryka att procentuella förändringar kring önskemål om förskola samt en ökad del anhöriginvandring och en ökad inflyttning till kommunen, kan innebära att 4- månadersregeln inte kan uppfyllas då bufferten i form av lediga platser blir mindre i samband med att pedagogisk omsorg flyttas in i förskolan. Förändringen innebär även att pedagogisk omsorg som verksamhet inte längre kommer att erbjudas som ett alternativ till förskola till kommunens medborgare. Det innebär att kommunen inte uppfyller skollagens strävansmål. Detta innebär dock inte brott mot skollagen. Not 2 Minskat ekonomiskt stöd till föreningar som arrangerar kulturaktiviteter i kommunen. Not 3 Ökade intäkter inom fritidsområdet genom höjda taxor. Not 4 Det reviderade budgetförslaget innebär att musikskolans budget halveras. Detta innebär konsekvenser för verksamheten jämfört med dagens. Musikskolans verksamhet behöver utredas och omformas efter fattat beslut. Att barns utveckling i andra skolämnen gynnas av kunskaper inom det estetiska området är sedan länge känt. En neddragning av musikskolans verksamhet innebär att delar av nuvarande verksamhet riskerar att inte längre kunna erbjudas. Förvaltningen bedömer också att en halverad verksamhet innebär att färre barn och ungdomar kan ges möjlighet att ta av musikskolans utbud. Not 5 Omlokaliseringen av skolverksamheten på Bergs skola innebär att förvaltningen kan genomföra en större besparing. Detta är en nödvändig åtgärd utifrån den budgetramen. Nuvarande verksamhet är fördyrande då de små elevvolymerna i relation till den fasta kostnaderna inte kan täckas av förvaltningens interna fördelningsmodell. En omlokalisering kommer dock att innebär att berörda elever invanda skolsituation förändras samt att föräldrar till berörda barn riskerar att uppleva förändringen som negativ. Förvaltningen bedömer också att bergs skola m h t demografi och upptagningsområde innebär svårigheter med de krav på behöriga lärare som regelverket föreskriver. Not 6 Omlokaliseringen av verksamheten på Bro skola innebär att förvaltningen kan genomföra en besparing. Detta är en nödvändig åtgärd utifrån den budgetramen. Nuvarande verksamhet är fördyrande då de små elevvolymerna i relation till den fasta kostnaderna inte kan täckas av förvaltningens interna fördelningsmodell. En omlokalisering kommer dock att innebär att berörda elever invanda skolsituation förändras samt att föräldrar till berörda barn riskerar att uppleva förändringen som negativ. Förvaltningen bedömer också att Bro skola m h t demografi och upptagningsområde innebär svårigheter med de krav på behöriga lärare som regelverket föreskriver. 36

64 Not 7 Förändringen av Grundsunds förskola innebär att verksamheten i sin helhet omlokaliseras till Skaftö skola. Det innebär ett mer effektivt sätt att nyttja förvaltningens lokaler i ett långsiktigt perspektiv. En omlokalisering innebär att förvaltningen totalt kan sänka sina lokalkostnader. Förändringen innebär dock en förändrad arbetsmiljö för både barn och personal. Not 8 Kostnadssänkningen för gruppen elevassistenter innebär anställningarna görs för att vara anpassade för det faktiska nyttjandebehovet i verksamheten. Konsekvensen för berörd personal innebär att flertalet inte längre kommer att erbjudas heltidsanställning av kommunen. En minskad bemanning inom gruppen elevassistenter riskerar få negativa effekter på stödinsatser för elever samt det förebyggande arbetet med sämre måluppfyllelse och otrygghet som följd. Not 9 Avveckling av deltagandet i nätverket V-8 innebär att det gemensamma utvecklingsarbete som genomförs av de deltagande kommunerna inte längre kan drivas, vilket har en direkt påverkan på pågående utvecklingsprocesser kring kompetensutveckling, betyg och bedömning, systematiskt kvalitetsarbete m m. Not 10 Neddragning inom chefsledet innebär att kvarvarande chefer får mer underställd personal. Not 11 Minskning av personal inom Elevhälsan innebär en ökad arbetsbelastning för berörd personal då antalet barn och elever i verksamheten är oförändrat. Detta kan medföra ohälsa och ökade sjukskrivningar. En besparing inom Elevhälsan kan medföra försämringar för stödinsatser för elever samt det förebyggande arbetet med sämre måluppfyllelse och otrygghet som följd. Not 12 Förändring av det allmänna förskoleavdraget, vilket omfattar 3-5 åringar med vistelsetid över 15 tim/v, reducering av maxtaxa från 37,5 % till 20 %. Not 13 Ett generellt sparbeting på samtlig drift innebär att redan uppdämda behov kommer att öka. Sammanfattning 2014 Sparbetinget för 2014 innebär stora konsekvenser för hela verksamheten med risk för försämrad arbetsmiljö för både barn, elever och personal. Förvaltningen bedömer att måluppfyllelsen i delar av verksamheten riskerar att påverkas negativt samt att vissa verksamheter kan få svårigheter att uppfylla lagar och förordningar. Det blir även konsekvenser av sparbetinget i form av försämringar i servicen mot medborgare. Förvaltningen bedömer också att sparbetingen kommer att medföra ökade socioekonomiska kostnader kort- och långsiktigt - för kommun och samhälle men effekterna inom detta område kan i nuläget inte bedömas. Det är också en rimlig slutsats att de försämringar som förslaget innebär för delar av förvaltningens personal kommer att innebära att medarbetare lämnar verksamheten vilket innebär sämre kontinuitet och samt att värdefull kompetens då förloras. 37

65 Fördyringar i främst form av ökade interhyror, ökade kostnader för lokalvård samt kost kan innebära att ytterligare prioriteringar och nedskärningar i nämndens verksamheter behöver göras. Detta kan innebära risk för ytterligare försämringar i verksamheterna. Detta är dock i nuläget svårt att bedöma. Sammanfattning Budget innebär att nämndens verksamhet ska uppnå balanskravet, under förutsättning att inga fördröjningar inträffar eller att andra beslut tas som innebär omprioriteringar. Förvaltningen vill även understryka att budget inte innehåller medel för att utöka förskolan på de geografiska platser i Lysekils kommun där behov och önskemål finns om förskoleplatser. Nuvarande budget medger heller inga större volymökningar i form av ökade önskemål om förskola, anhöriginvandring eller ökad inflyttning till kommunen. En förändring inom detta område kan innebära att den minskade bufferten i form av vakanta platser inte räcker för att klara av 4-månadersregeln. Budget innebär också att inga medel är avsatta för fortbildning/kompetensutveckling. Om kompetensutvecklingsinsatser ska genomföras som innebär kostnader måste antingen centralt placerade medel återföras till förvaltningen alternativt motsvarande utrymme tillskapas inom befintlig ram inom förvaltningen. Förvaltningen har under 2013 inte kompenserats för de lagstadgade merkostnader som uppstått i samband med anhöriginvandring motsvarande c a 1,5 mkr för år Förvaltningen bedömer att dessa kostnader för 2014 blir lika stora som innevarande år. Förvaltningens åtgärdsplan bygger delvis på att lokalkostnaden kan minskas i samband med strukturella förändringar av verksamheten. Därför ser förvaltningen det som angeläget att nuvarande regelverk blir föremål för en översyn och komplettering som medger att förvaltningens större strukturella förändringar också innebär att lokalkostnaderna sänks. Förvaltningen har i budgetförslaget tagit med detta i beräkningen. Om den önskade översynen och förändringen inte kan genomföras kommer förvaltningen att, i ett senare skede, behöva revidera delar av sparförslagen. Specifikation kommunbidrag (ramar) 2014 Ram ,1 Prisökningar 1,3 Anpassningsbehov -4,3 Ram junibeslut 212,1 Ramförstärkning 9,0 Ram ,1 38

66 1.8.4 Gymnasie- & Vuxenutbildningsnämnden Allmän verksamhetsbeskrivning Gymnasiet och vuxenutbildningsförvaltingen omfattar verksamheten Gullmarsgymnasiet med 668 elever och en Vuxenutbildning med ett brett utbud och olika kundgrupper. Gymnasiet har idag 15 olika program, både högskoleförberedande program och yrkesprogram. Yrkesprogrammen har ett stort inslag av arbetsplatsförlagd verksamhet och i många fall en ren lärlingsutbildning. Gullmarsgymnasiet har även gymnasiesärkola och Introduktionsprogram med totalt 58 elever. Gymnasiet har en riksrekryterande spetsutbildning i marinbiologi. Vuxenutbildningen har en ramfinansierad verksamhet som består av: Grundläggande vuxenutbildning grundskolenivå för vuxna Gymnasial vuxenutbildning Svenska för invandrare Särskola för vuxna Lysekil och Sotenäs har en stor verksamhet inom SFI och en gymnasial verksamhet där deltagarna kan välja att gå i Munkedal, Lysekil eller Sotenäs. Vuxenutbildningen har en externfinansierad verksamhet som kan delas in i fyra delar: Yrkesvux Gymnasiala yrkeskurser för vuxna som baserar sig på gymnasieskolan yrkesprogram. Lärling en utbildningsform där 70 % av undervisningen ska vara förlagt på arbetsplatsen. YH-utbildning Yrkehögskoleutbildning som är en mellanvariant mellan gymnasieutbildning och högskoleutbildning med yrkesinriktning. Branscherna är med som styrgrupp för utbildningen. Uppdragsutbildning Uppdragsutbildning för företag och andra förvaltningar i kommunen. Finansiering från kunden. I nuläget har vi utbildningar för Festo AB, en i Stenungsund och utbildning för lärare i Norge. Vi har även utbildning för Preemraff inom datorteknik och för pensionärer. Yrkesvux och YH-myndigheten får pengar från staten för verksamheterna. När arbetslösheten är hög kommer i regel mer pengar till vuxenutbildningen och tvärt om. Volymerna kan vara mycket stora när lågkonjunkturen är djup. Den externfinansierade verksamheten är till sin natur projektorienterad och behöver flexibla lokallösningar. 39

67 Resultatbudget (Lysekils del) Utfall 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 Not Intäkter 74,8 64,8 68,6 67,5 Personalkostnader -65,3-60,0-62,9-59,5 1 Övriga kostnader -85,5-74,2-78,9-76,6 2 Kapitalkostnader -1,3-1,4-1,5-1,2 3 Resultat -77,3-70,8-74,7-69,8 Budgetberedningens förslag ramförstärkning -2,5 Budgetberedningens förslag ny ram -72,3 Noter till resultatbudget 1. En minskning av personalkostnader krävs under 2014 för att kunna hålla tilldelade prel. budget ramen. 2. Förutom anpassning till prisökningar krävs en effektivisering av lokalutnyttjande på ca 1 mnkr Kapitalkostnader (avskrivningar + internränta) enl. simulering utifrån planerade nya investeringar. Effekter av anpassning Nämndens tabell Hela nämnden LSGV Nämndens verksamhet, nettokostnad vid årets ingång 116,9 115,70 113,35./.Nämndens sparåtgärder för resp år, se detaljtabell -1,20-2,35-1,65 Nämndens verksamhet, nettokostnad vid årets utgång 115,70 113,35 111,70./.Äskad tillfällig ramförstärkning 2014 & ,00-1,65 0 Summa (tilldelad ram i juni 2013) 111,70 111,70 111,70 Tillfällig ramförstärkning 2014 (totalt 4 mnkr): Lysekils del: 2,5 mnkr Sotenäs del: 1,5 mnkr Tillfällig ramförstärkning 2015 (totalt 1,65 mnkr): Lysekils del: 1 mnkr Sotenäs del: 0,65 mnkr 40

68 Detaljtabell nämndens sparåtgärder Sparåtgärder med effekt i mnkr resp år Helårs -effekt Totalt Not Frigöra lokaler från HC till gym.byggn. (tot 960 kvm) 1,2 0,3 0,9 0 1,2 1 Minska Personaltätheten och utbud lärartjänster 2,8 0,3 0,85 1,65 2,80 2 Ledning - 1 rektor 0,8 0,4 0,4 0 0,8 3 Vaktmästeri - 1 vaktmästare 0,4 0,2 0,2 0 0,4 4 Summa 5,2 1,2 2,35 1,65 5,20 En pdf fil med specificerade åtgärder per år finns under bilagor "treårig åtgärdsplan LSGV". 1. Lokalkostnaderna minskar i en lugnare takt. Delar av HC lämnas under år 1 för att under år 2 lämna resterande möjliga ytor. Verksamheten som ingår i år 2 kräver en mer planerad omställningstid än verksamheten för år 1 (ex Särvux, SFI) Specialsalarnas placering och behov utreds innan beslut fattas. Eventuell förändring inryms under andra året. 2. Personalomställning. År 1 - Endast halvårseffekt för en lärare. En tjänst till hösten kan hanteras genom att inte ersätta visstidstjänst eller pension. År 2 - En tjänst halvårseffekt sedan år 1 och en tjänst helårseffekt. Denna förändring utgår ifrån höstens utbud efter det att en översyn av inriktningar och program genomförts. Utfallet är nettoeffekt då vi kan räkna med att även elevantalet minskar (ökar de interkommunala kostnaderna) vilket innebär att det i verkligheten är flera tjänster. Nettoeffekten är en tjänst. År 3 - innebär tre tjänster nettoeffekt och ytterligare utbudsjusteringar, se ovan för två år. 3. En rektor minskas över år ett och år två vilket ger en halvårseffekt respektive år. 4. En vaktmästare ställs om under år ett och två vilket ger halvårseffekt under åren. Sammanfattande kommentar avseende anpassning Omställningen på tre år ger möjligheter att ställa om lokaler i en rimlig förändringstakt. Viktigt att kunna planera utbud och se konsekvenser för att nå en långsiktigt hållbar effekt och inte komma in i en ond spiral och få minskat elevantal och en negativ påverkan på arbetsmiljön. Den stora vinsten vi gör är att kunna ställa om personalkostnaden utifrån det utbud vi beslutar om, grundat på beräkningar per program. De program som är dyrare i egen regi än att köpa utifrån prislistan måste vi ifrågasätta, fatta beslut om och därefter verkställa beslutet. En process som denna tar tid och tre år är en rimlig omställningstid. Den framtida bilden av förvaltningen och gymnasiet är en skola/förvaltning med ett eftertraktat utbud och med en tydlig profil samt gott rykte!! 41

69 Specifikation kommunbidrag (ramar) 2014 (avser Lysekils del) Ram ,8 Prisökningar 0,4 Anpassningsbehov -1,4 Ram junibeslut 69,8 Ramförstärkning 2,5 Ram ,3 42

70 1.8.5 Vård- & Omsorgsnämnden Allmän verksamhetsbeskrivning Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för att verkställa de beslut som Individ- och myndighetsnämnden fattat enligt Socialtjänstlagen och Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade. Avdelningen ansvarar också för hälso- och sjukvård inom ramen för det kommunala ansvaret enligt avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Inom inriktning LSS/psykiatri finns gruppbostäder på ett flertal platser inom centrala Lysekil. För personer som bor i ordinärt boende ges insatser i form av personlig assistans samt boendestöd. Nämnden verkställer även kontaktperson och ledsagarservice. För barn och unga och deras familjer verkställs Korttidsvistelse utanför hemmet samt Korttidstillsyn för skolungdom. Inom inriktning äldreomsorg finns särskilda boenden i Brastad, Lysekil och på Skaftö. För personer som bor i ordinärt boende verkställs hemtjänstinsatser och ledsagarservice. Beslut om växelvård och korttidsvistelse verkställs på korttidsboendet Kompassen, där även trygghetsplats kan ges. Hälso- och sjukvård ges till personer som har behov av insatser från sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast i det egna hemmet eller på särskilt boende. Resultatbudget Utfall 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 Not Intäkter 109,8 90,2 105,4 103,0 1 Personalkostnader -229,4-207,0-227,5-217,0 2 Övriga kostnader -79,0-72,5-82,1-78,2 Kapitalkostnader -0,7-0,9-0,8-0,8 Resultat -199,3-190,2-205,0-193,0 Budgetberedningens förslag ramförstärkning -8,2 Budgetberedningens förslag ny ram -201,2 Noter till resultatbudget 1. I samband med att färre lägenheter inom äldreboendena planeras för 2014 minskar intäkterna för hyra. 2. Budget för personalkostnaderna 2013 omfattade inte alla kända personalkostnader. Därav prognosen. Då färre lägenheter inom särskilda boenden planeras för 2014, samt då tidigare beslut om minskning av grundbemanning skall verkställas, beräknas personalkostnaderna minska jämfört med prognos

71 Effekter av anpassning Nämndens tabell Nämndens verksamhet, nettokostnad vid årets ingång 204,3 201,6 196,32./.Nämndens sparåtgärder för resp år, se detaljtabell -2,7-5,28-2,92 Nämndens verksamhet, nettokostnad vid årets utgång 201,6 196,32 193,40./.Äskad tillfällig ramförstärkning 2014 & ,6-3,32 0 Summa (tilldelad ram i juni 2013) 193,0 193,00 193,40 Detaljtabell nämndens sparåtgärder Sparåtgärder med effekt i mnkr resp år Helårs -effekt Totalt Not Säbo 10 platser möjligt 1/ ,25 2,3 0,95 0 3,25 1 Säbo 10 platser under 2015 helårseffekt 5 platser 3,25 1,62 1,62 3,25 Tomma lokaler/lägenheter 0,8 0,4 0,4 0 0,8 2 Kortidsvård 1,2 0 1,2 0 1,2 3 Lysehemmet 1,3 1,3 1,3 4 Omfördelning assistenter 1,1 1,1 1,1 5 Summa 10,90 2,7 5,28 2,92 10,90 1. Stängning av totalt 20 platser på särskilt boende beräknas kunna genomföras under 2014 fr.o.m. 1/5 och under Uthyrning av tomma lokaler/lägenheter; Brodalen och gårdshuset på Gullvivan, Skaftö. 3. Minskning av antal platser på Kompassen, kortidsboende/växelvård. Utredning startas. Förväntas kunna ge helårseffekt Uppsägning av Lysehemmet är beroende av att andra kommunala åtgärder vidtas, men beräknas här ge helårseffekt En fördelning av 2,7 årsarbetare av totalt 5,0 planerare centralt för assistentjänster. Utredning startas. Specifikation kommunbidrag (ramar) 2014 Ram ,3 Prisökningar 1,1 Anpassning/justering 2,6 Ram junibeslut 193,0 Ramförstärkning 8,2 Ram ,2 De båda sociala nämnderna fick i resursberäkningen inför rambudgetbeslutet i juni kompensation för prisökningar med totalt 1,8 mnkr, varav Vård- & Omsorgsnämnden (VON) erhöll 1,1 mnkr och Individ- & Myndighetsnämnden (IMN) erhöll 0,7 mnkr. Anpassningsbehovet i form av minskad ram för de båda sociala nämnderna beräknades till totalt 6,1 mnkr. Detta fördelades så att VON fick ökad ram med 2,6 mnkr medan IMN fick minskad ram med 8,7 mnkr. 44

72 1.8.6 Individ- & Myndighetsnämnden Allmän verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för myndighetsutövning som gäller äldre och funktionsnedsatta. Den enskildes behov bedöms och insatser kan beviljas enligt Socialtjänstlagen(Sol) och lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsatta (Lss). Inom avdelningen handläggs dessutom ansökningar enligt färdtjänstlagen och riksfärdtjänstlagen. Bostadsanspassningsbidrag handläggs enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag. I denna del säljer förvaltningen handläggarsinsats även till Sotenäs och Munkedals kommuner. Även myndighetsutövning enligt alkohollagstiftningen handläggs inom denna avdelning. Alkoholhandläggartjänst säljs även till Munkedals kommun. Avdelningen ansvarar även för avgiftsuttag inom hela socialtjänstområdet. De insatser som avdelningen beslutar om överlämnas till bl.a. vård- och omsorgsnämnden för verkställighet. Det förekommer även att insatser som köps av annan utförare. Individ- och familjeomsorgen har till uppgift att, i enlighet med Socialtjänstlagen, ge socialt stöd till enskilda och familjer där det generella välfärdssystemet inte räcker till. Särskilt prioriteras barn, ungdomar, familjer och människor med missbruk. Insatserna är individuellt bedömda och utformade med syfte att främja aktivt deltagande i samhällslivet. Verksamheten handlägger även ärenden som berörs av tvångslagstiftning, Lagen om Vård av Unga (LVU) och Lagen om Vård av Missbrukare (LVM) Familjerättslig utredning/ handläggning, med ansvar för Munkedals, Tanums och Lysekils kommun, familjerådgivning, faderskapsutredning, samt budgetrådgivning ryms också inom verksamheten. Inom Individ- och familjeomsorgen ryms också ansvaret för mottagande av flyktingar efter etablering, samt mottagandet av ensamkommande barn/ungdomar med både asyl och permanent uppehållstillstånd (PUT). Resultatbudget Utfall 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 Not Intäkter 16,8 11,2 22,4 15,9 1 Personalkostnader -30,9-32,9-33,6-33,1 2 Övriga kostnader -104,9-103,4-109,4-100,8 3 Kapitalkostnader -0,1-0,3-0,3-0,3 Resultat -119,1-125,4-120,9-118,3 Noter till resultatbudget 1. Ökade intäkter från Migrationsverket gällande ensamkommande flykting ungdomar. 2. Ökade kostnader inom personlig assistans, hemtjänst och bostadsanpassning. 3. Minskning av institutionsvård inom barn och unga samt förändring inom verksamheten försörjningsstöd beräknas sänka kostnaderna under

73 Specifikation kommunbidrag (ramar) 2014 Ram ,3 Prisökningar 0,7 Anpassning/justering -8,7 Ram junibeslut 118,3 Ram ,3 De båda sociala nämnderna fick i resursberäkningen inför rambudgetbeslutet i juni kompensation för prisökningar med totalt 1,8 mnkr, varav Vård- & Omsorgsnämnden (VON) erhöll 1,1 mnkr och Individ- & Myndighetsnämnden (IMN) erhöll 0,7 mnkr. Anpassningsbehovet i form av minskad ram för de båda sociala nämnderna beräknades till totalt 6,1 mnkr. Detta fördelades så att VON fick ökad ram med 2,6 mnkr medan IMN fick minskad ram med 8,7 mnkr. 46

74 Nämndernas rapporter med konsekvensbedömningar avseende Budget 2014 samt Plan

75 Innehållsförteckning 1 Kommunstyrelse Allmän verksamhetsbeskrivning Resultatbudget Ram, ramförändring samt åtgärder Investeringsäskanden Byggnadsnämnd Allmän verksamhetsbeskrivning Resultatbudget Ram, ramförändring samt åtgärder Plan Bildningsnämnd Allmän verksamhetsbeskrivning Resultatbudget Ram, ramförändring samt åtgärder Verksamhetsförändringar och konsekvensanalys Målarbete Investeringsäskanden Plan Effekter av anpassning under treårsperioden Individ- och myndighetsnämnd Allmän verksamhetsbeskrivning Resultatbudget Ram, ramförändring samt åtgärder Verksamhetsförändringar och konsekvensanalys Målarbete Enheternas bidrag till KF-mål Enheternas egna mätbara mål Plan Vård- och omsorgsnämnd Allmän verksamhetsbeskrivning Resultatbudget Ram, ramförändring samt åtgärder Verksamhetsförändringar och konsekvensanalys Målarbete Enheternas bidrag till KF-mål

76 5.5.2 Enheternas egna mätbara mål Investeringsäskanden Plan Effekter av anpassning under treårsperioden Lysekil & Sotenäs Gymnasie- & vuxenutbildning Allmän verksamhetsbeskrivning Resultatbudget Ram, ramförändring samt åtgärder Verksamhetsförändringar och konsekvensanalys Målarbete Enheternas bidrag till KF-mål Enheternas egna mätbara mål Investeringsäskanden Plan Effekter av anpassning under treårsperioden

77 1 Kommunstyrelse 1.1 Allmän verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen ansvarar för ett brett verksamhetsområde som består av politisk verksamhet, centrala administrativa stödfunktioner samt samhällsbyggnadsförvaltningen som innehåller både administrativa och operativa enheter. Därutöver tillkommer näringslivsenhet och arbetsmarknadsenhet. Politisk organisation består av kommunfullmäktige inkl. valberedning, kommunstyrelse, valnämnd, kommunrevision och överförmyndarens verksamhet. De centrala administrativa stödfunktionerna består av kommunledningskontor, ekonomienhet, serviceenhet och personalenhet. Dessa stödfunktioner har till uppgift att dels administrera och ge stöd till den politiska organisationen, dels ge stöd åt kommunens förvaltningsorganisation. Inom arbetsmarknadsenhetens uppdrag ligger daglig verksamhet, daglig sysselsättning och arbetsmarknadsåtgärder. Näringslivsenheten är verksam inom fem verksamhetsområden: Evenemang, Finansiering/stöd, Företag, Samverkan och Utvecklingsområden. I samhällsbyggnadsförvaltningen ingår utvecklings- och planenhet, gemensamma servicefunktioner i form av IT, fastigheter, kost och städ samt hamnverksamhet. Inom kommunstyrelsens verksamhet administreras också kommunbidragen till den gemensamma miljönämnden med Munkedal och Sotenäs samt räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän. 4

78 1.2 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 N o t Intäkter 167,3 163,4 162,6 169,4 Personalkostnader -104,4-88,8-95,8-88,8 Övriga kostnader -128,4-132,5-125,9-133,7 Kapitalkostnader -34,5-35,4-35,5-40,9 Resultat -100,0-93,3-94,6-94,0 Resultat per verksamhet/enhet/avdelning Verksamhet Utfall 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget Kommunfullmäktige -0,6-0,5-0,5-0, Kommunstyrelse -2,5-2,2-2,2-2, Valberedning 0,0 0,0 0,0-0, Kommunrevision -0,6-0,6-0,6-0, Valnämnd 0,0 0,0 0,0-0, Överförmyndare -1,2-1,0-1,3-1, Kommunchef -1,4-2,6-2,0-2, Adm/chef -5,3-4,7-4,7-4, Folkhälsosamordnare -0,3-0,3-0,3-0, Information -0,7-0,8-0,8-1, Arbetsmarknadsenheten -9,2-10,4-10,4-10, Näringslivsenheten -4,1-4,2-4,5-4, Ekonomienheten -8,9-8,9-8,9-8, Budgetregleringspost 0,0-3,9-3,9 0, Personalenheten -9,0-7,0-7,4-6, Samhällsbyggnadschef 0,0-1,1-1,3-1, kommunbidrag miljö Sotenäs 0,0-1,8-1,8-2, Utvecklingsenheten -25,4-22,1-22,6-24, IT-Servicenämnden -3,5-3,2-3,2-2, Serviceenheten -5,0-4,1-4,1-3, Fastighetsenheten -4,7-0,4 2,7-0, Städenheten -0,5 0,0-0,5 0, Kostenheten -0,8 0,0 0,0 0, Planenheten -2,2-1,5-1,9-1, Småbåtshamnar -0,1 1,7 1,3 0, Räddningstjänstförbund -14,0-13,7-13,7-14,3 Summa -100,0-93,3-94,6-94,0 Not 5

79 Noter till resultat per verksamhet Politisk verksamhet Not 1: Antalet ledamöter i fullmäktige minskas från 41 till 31 per 1 november Antalet sammanträden minskas jämfört med år Not 2: Förslag till förändringar i den politiska organisationen har till del beaktats i budgetförslaget. Utökning med 0,35 arvoderad befattning kommunalråd/oppositionsråd. Antalet sammanträden med kommunstyrelsen minskas och utskottsarbetet effektiviseras. Not 3: Valnämnden har fått ett ökat anslag för att kunna genomföra valen till EUparlamentet och till riksdag, region och kommun. Not 4: Ökat anslag för att täcka kostnaderna för Samverkande överförmyndares arbete. Samverkande överförmyndare administreras av Uddevalla kommun. Administrativa stödfunktioner Noterna 5 och 6: I kommunstyrelsens administrativa stödfunktioner har mindre anpassningar gjorts utifrån tilldelad del av ram. I budgeten har beaktats en förlängning av avtalet med Västtrafik gällande fria resor i kollektivtrafiken för kommuninnevånare 75 år och äldre. Samhällsbyggnadsförvaltningen. Utvecklingsenheten Enheten består utav fyra huvudsakliga ansvarsområden, gemensam administration exploatering, gata/park och mark Inför budgetåret 2013 har markanta neddragningar genomförts på kostnadssidan, dessvärre har även intäkterna minskat drastiskt. Ser man till det historiska utfallet så kan man med tydlighet se att resultatet de senaste fyra åren pendlat kring mkr Enheten har som helhet en mycket begränsad marginal för oförutsedda uppgifter/uppdrag. Skötsel- och underhållsnivån på befintliga anläggningstillgångar är idag mycket låg, dessa förutsättningar har varit liknande under flera år vilket innebär att investeringsbehovet kontinuerligt ökar. Infrastrukturen är på många håll mycket undermålig. Utöver detta så finns det mycket begränsad möjlighet att på ett tillfredställande sätt hantera och sköta kommunens skogs-, forn- och naturvård vilket är en av de stora värden för besöksnäring som tydligt utmärker Lysekil och norra Bohuslän. Verksamhetens intäkter är kopplade till tomtkön och tendensen inom denna är att allt färre ansluter sig till den/står kvar i den. Verksamheten ska förvalta, upplåta och utveckla mark med inriktning mot att tillskapa helårsboende och verksamhetsetablering. Inom verksamheten sker avtalsskrivning, debitering av tomträtter och arrenden, administration av tomtkö, försäljning av bostadstomter, exploateringsverksamhet samt olika lantmäteritekniska frågor. Verksamheten skall verka för att möjliggöra etablering av verksamheter och inflyttning samt en ökad intäktsnivå. Med anledning av bl.a. det pågående arbetet med revidering av sjöbodsarrenden så är prognosen att arrendeintäkterna kommer att öka Arbetet kommer att fortsätta under 2014 och kommer medföra ytterligare intäktsökningar under

80 En allmän översyn av upplåtelseavtalen bör genomföras under 2014 med inriktningen mot att tillskapa ytterligare ökning av intäktsnivån för verksamheten. Det finns idag stora kapital låsta inom exploateringsverksamheten och det är under 2014 av stor vikt att fokus för att arbeta med detta fastställs. Verksamheten ska skapa förutsättningar för ett gaturum med god framkomlighet och trafiksäkerhet. Inom verksamheten förvaltas gator, parkering, belysning, natur och allmänna platser, verksamheten är även beställarfunktion vid nyanläggning av motsvarande anläggningar. Utöver detta ombesörjs även trafikfrågor och kopplad myndighetsutövning inom verksamheten. Det kommunala gatu- och vägnätet ska erbjuda trafikanterna en säker trafikmiljö och en tillfredställande vägstandard. Senast under 2015 skall alla belysningsarmaturer bytas ut till energisnålare alternativ, ca 700 armaturer kvarstår att byta. Verksamheten bör prioritera en utredning av befintlig standard på det kommunala gatuoch vägnätet samt trappor och murar med syfte att upprätta en långsiktig underhållsplan för att därigenom säkerställa långsiktigt stabil kapitalförvaltning. Verksamheten belastas främst med kapitaltjänstkostnader samt drift- och skötselavtal med Leva i Lysekil AB Utöver detta belastas verksamheten med kostnader kopplade till personal, lokaler, datorer, brandposter, mm. Naturvårdsverksamheten består av tre delar: skogsvård, en förutsättning för intäkterna för skogsavverkningen (genererar positivt utfall)djurhållning, en förutsättning för att hålla många av naturvårdsområdena öppna vilket i sin tur är en förutsättning för att erhålla bidrag (verksamheten är kostnadsneutral). forn- och naturvård, en verksamhet som om den skall fortsätta genererar kostnader. Plan Bygg och GIS Planenhetens uppdrag är att bidra med en långsiktigt hållbar planering av kommunens mark- och vattenområden. Planeringen sker utifrån gällande regelverk och en politiskt förankrad prioritering. Förutom detaljplaner arbetar enheten med översiktlig- och även kommunövergripande planering samt särskilda insatser som pekats ut som strategiskt viktiga bland annat i kommunens boendestrategi, som antogs under Planenheten bedriver även intern och extern service, information och rådgivning samt agerar remissinstans internt i kommunen och mot andra myndigheter. Ett gott bemötande, en kreativ arbetsmiljö, en god samverkan och en effektiv ärendehantering är ledord för verksamheten. Sedan 2007 har i medeltal 4 detaljplaner avslutats årligen. Under 2013 så har fram till augusti redan 8 detaljplaner antagits av Kommunfullmäktige. Utöver detta så pågår arbete med centrumplanering i Brastad, Lysekil, Fiskebäckskil och Grundsund. Strategiska dokument har framarbetats, såsom en vindbruksplan, dagvattenpolicy och en Boendestrategi. Kommunen har även medverkat/medverkar i större kommunöverskridande projekt såsom Kustzonsprojektet, Marin Samverkansplan, Hav möter Land och Blå Översiktsplan. År 2013 utgör kommunbidraget för verksamheten 1507 tkr. Planenheten är avgiftsfinansierad till 48 %. Kommunbidraget ska användas för att täcka planhandläggarnas arbetstid för all kommunal planering och medverkan i kommunala projekt samt extern och intern service, kompetensutveckling, ledning och styrning av verksamheten samt administration. 7

81 Kommunen ska ha en god planberedskap och bidra till en långsiktigt hållbar utveckling av det attraktiva kustnära område som Lysekils kommun utgör. Den fysiska planeringen ska stärka de värden som kommunen besitter utan att bygga bort dess attraktivitet. Servicegarantier Ansökningar om planbesked ska vara beslutade inom 4 månader från det att ansökan inkommit. Andelen handläggningstimmar hos planhandläggarna ska uppgå till 70% av den totala arbetstiden. Förstudier ska ligga till grund för samtliga beslut om att påbörja kommunal planering. Planenheten har redan idag svårt att uppfylla de politiska uppdragen för kommunal planering utifrån tilldelat kommunbidrag. Konsekvensen vid minskad budget blir att mer av handläggarnas tid måste läggas på privata detaljplaner, som genererar intäkter, på bekostnad av kommunala detaljplaner. Den långsiktigt strategiskt viktiga planeringen som Boendestrategin pekar ut blir också svår att genomföra, såsom VA-plan, Markstrategi, Grönstrukturplan, Blå ÖP, planering för stigande vattennivåer samt att påbörja en ny Översiktsplan för kommunen. BYGGLOV Byggnadsnämnden är ansvarig nämnd för bygglovsverksamheten som främst omfattar prövning av bygglov och förhandsbesked samt anmälan. Utöver detta bedrivs tillsyn och även service externt och internt genom rådgivning och information kring lagstiftning, kulturmiljö m.m. Bygglov agerar även remissinstans internt i kommunen samt gentemot andra myndigheter. Under ett år hanteras ca 300 bygglovsärenden, 30 förhandsbesked och hålls ca 40 tekniska samråd. Tillsynsärendena är under de senaste fyra åren i snitt 27 stycken per år. År 2013 utgör kommunbidraget för verksamheten 850 tkr. Bygglovsverksamheten är avgiftsfinansierad till 75 %. Kommunbidraget används framförallt till att täcka bygglovhandläggarnas arbetstid för extern och intern service, kompetensutveckling, medverkan i kommunala projekt, ledning och styrning av verksamheten samt administration. Verksamhetens uppdrag är att värna om god kvalitet i den byggda miljön genom myndighetsutövning, information och rådgivning. Med god kvalitet avses en estetiskt tilltalande bebyggd miljö samt ett långsiktigt hållbart byggnadsbestånd. Ett gott bemötande, en kreativ arbetsmiljö, en god samverkan och en effektiv ärendehantering är ledord för verksamheten. Servicegarantier Handläggningstiden för enskilda bygglovärenden får inte överskrida 10 veckor. Den genomsnittliga handläggningstiden bör vara 6 veckor. Andelen överklagade beslut som går byggnadsnämnden emot ska inte överskrida x%. Omdömet i enkät som går ut tillsammans med bygglovsbeslut ska xxx %. Andelen tillsynsärenden under ett år bör inte underskrida x antal KART, MÄT OCH GIS Verksamheten ansvarar för a-jourhållning, underhåll och distribution av kommunens kartor, GIS-information samt kartsystem gentemot externa intressenter (såsom privatpersoner och Lantmäteriet) samt internt i kommunen och kommunala bolag. Verksamheten utför även mätningsarbeten i egen regi och ansvarar för att uppdatera 8

82 adressregister m.m. samt medverka i genomförandet av förrättningar. GIS (geografiskt informationssystem) har blivit ett allt viktigare område för kommunen att hantera. Sedan september 2013 ingår därför Lysekils kommun fullt ut i GIS-samverkan med Tanum, Strömstad och Munkedals kommuner. Lysekils kommun är sedan 2012 med i Geodatasamverkan. Senast 2015 bör kommunen ha bytt sitt höjdsystem till det nationella referenssystemet. En ny grundkarta över Lysekils tätort samt Brodalen bör tas fram inom samma tid. Under ett år genomför verksamheten ca 23 utsättningar, medverkar i 6-12 förrättningar (under de senaste tre åren), samt tar fram ca 20 nybyggnadskartor. Antalet insatser, utbildningar och projekt kopplat till GIS beräknas öka i och med den nya GISorganisationen. År 2013 utgör kommunbidraget för verksamheten 1489 tkr. Kart-, mät- och GISverksamheten är avgiftsfinansierad till 45 %. Kommunbidraget används framförallt till att täcka arbetstid för extern och intern service, medverkan i GIS-samverkan, kompetensutveckling, ledning och styrning av verksamheten samt administration. Aktuellt kart- och GIS-material ska finnas tillgängligt. GIS-samordnarna ska bidra till att utveckla andvändandet av GIS inom kommunen och övriga kommuner som ingår i GIS-samverkan. Ett gott bemötande, en kreativ arbetsmiljö, en god samverkan och en effektiv ärendehantering är ledord för verksamheten. Servicegarantier Handläggningstiden för utsättningar och nybyggnadskartor ska inte överskrida 2 veckor. Antalet insatser, utbildningar och projekt kopplat till GIS ska vara minst x antal per år. Kost Mat och välbefinnande hänger ihop därför har Kostenheten en stor uppgift att fylla i kommunens olika verksamheter. Kostenhetens huvudsakliga uppgift är att tillhandahålla god och näringsriktig mat som bygger på de svenska näringsrekommendationerna och Lysekils kommuns kostpolicy. Matproduktionen bedrivas med stor yrkeskunnighet och god kvalité. Kostenheten består av 14 produktionskök samt 10mottagningskök. Utvecklingsprojekt är ett naturligt sätt för Kostenheten för att utveckla verksamheten till morgondagens krav och förväntningar. Kostenheten är en gemensam måltidsorganisation. Genom vårt verksamhetsystem Matilda administrerar vi denna köp- och säljorganisation som infördes Omsättningen 2013 beräknas uppgå till 38 miljoner. Kostenheten är uppdelad i tre verksamhetsområden: Skola, Förskola och Vård/Omsorg. Skola: Tillagningen sker i två produktionskök Skärgårdsköket och Skaftö skola. Skärgårdsköket producerar ca 2600 port./dag under läsåret, övriga delar av året är portionsantalet ca 285 port/dag. Skärgårdsköket levererar ut mat och varor till våra sex mottagningskök genom dagliga transporter. Mottagningsköken får huvudkomponenten färdig och tillagar tillbehören själva. Vid Skaftö skolas kök tillagar vi mat till skolan samt till äldreomsorgen; ett särskilt boende plus hemmaboende vårdtagare. Förskolan: Vid nio av tio förskolor i kommunen har vi tillagningskök, den ena enheten är samordnad med skolenhet. Inom förskolan produceras ca 600 dags port/dag. Vård/Omsorg: Tillagning sker vid tre produktionskök Skärgårdsköket, Lyse hemmet, 9

83 Stångenäshemmet. Köken producerar ca 480 dagsport/dag. Två mottagningskök finns också inom centrala Lysekil. Mottagningsköken får huvudkomponenten färdig och tillagar tillbehören själva. Köken tillagar mat till äldreomsorgen, gruppboenden och hemmaboende vårdtagare. Dessa enheter servas också med varor. Verksamhetsmål Kostenheten skall ge våra matgäster en god, vällagad och näringsriktig måltid som också skall öka kunskaperna kring kostens betydelse för god hälsa samt dess miljöpåverkan. Ytterligare en viktig del är att genom en varierad matsedel förmedla vårt svenska matkulturarv samt ge nya influenser från världens alla hörn. Servicegarantier Väl fungerande egenkontrollprogram vilket säkerställer god hygien i alla led Matgästerna ska känna delaktighet genom matråd och anhörigträffar i utformningen av matsedel och måltidsmiljö Matsedlarna skall leva upp till gällande rekommendationer och lagkrav Andelen ekologiska livsmedel ska minst uppgå till 18 % (2013) Vid medicinska/etiska eller andra behov erbjuds specialkost Städ Verksamheten har hand om lokalvården i kommunens verksamheter Städningen utförs efter behovsanpassad städinstruktion enligt den politiskt beslutade kvalitet och frekvens från besparingen på 3 mkr Städenheten består av 37 tillsvidareanställda. Avdelningschef, enhetschef, två arbetsledare och 33 lokalvårdare som städar för verksamheterna i hela kommunen. De flesta arbetar deltid. Under har enheten deltagit i ett Eu-projekt (SKY) tillsammans med kostenheten i Lysekil. Detta projekt har Tranemo kommun stått som ägare av. Det är 13 kommuner i Västsverige som deltagit. Över 2000 personer har fått utbildningar genom projektet. Städenheten har under året haft 202 utbildningsplatser det är 5,5 utbildningsplatser per medarbetare. Detta har resulterat i att de flesta genomgått utbildning i; golvvård, hygienstädning, moppteknik, städmaskiner och ergonomi plus två föreläsningar i ökad självkänsla och jämnställdhet. Ledningen har utbildat sig till handledare i PRYL och kan då utbilda sin egen personal. Dessutom har ledningen fått en chefsutbildning och en arbetsledarutbildning. Städenheten arbetar tillsammans med fem kringkommuner (Trollhättan, Vänersborg, Munkedal, Sotenäs och Strömstad) med gemensamma upphandlingar för att på så sätt få bättre priser. Verksamhetsmål Under 2014 skall samtliga lokalvårdare vara certifierade. Enheten skall under 2014 göra en nöjd kund enkät. Målet är 75 % nöjda eller mycket nöjda kunder enligt den frekvens och kvalitet som bestämdes i 2009:s besparing. Kontinuerliga kvalitetsmätningar på samtliga städområden skall ske och dessa skall uppnå minst 2,5 poäng. Ökad miljömedvetenhet. I kommunens mätning skall 80 % uppfatta städenheten som en miljömedveten enhet och 90 % av kemikalierna skall vara miljömärkta senast Bättre hälsa/sänkt sjukfrånvaro. Uppföljning av långtidssjuk-skrivna, aktivt arbete med tidiga rehabiliteringsinsatser. Fortsatt utveckling av friskvårdsinsatser. Detta skall leda 10

84 till att senast skall städenhetens sjukfrånvaro vara max 6 % och 90 % av medarbetarna uppleva god trivsel och känna arbetsglädje. Fastighet Även här gäller köp vilket ska generera en självkostnadsbudget. För verksamheten har gällt att intäkter på fastigheterna täcker de kostnader som uppstår. Här finns idag verksamheter som inte kan finansieras via intäkter, vidare uppdrag till fastighet kan innebära en annan förutsättning gällande ekonomiska fördelningar inom kommunen. Inför 2014 finns ett antal avställda fastigheter som åtgärd måste till för, så att oönskade driftkostnader kan tas bort. Fastighet fick nytt uppdrag under 2013 att sköta kommunens badplatser, här finns inte kostnadstäckning i samma form som för fastigheter som hyrs ut utan detta är täcks av driftbidrag, 2012 års driftbidrag av 860tkr har minskats genom denna åtgärd till 650tkr. Arbete pågår nu med att ta fram detaljer kring budgeten då tillfällig resurs satts in för ekonomisk genomgång/genomlysning. IT Verksamheten omfattar kommunernas samlade behov av IT tjänster. Verksamheten ansvarar för en effektiv och ändamålsenlig IT- försörjning, omfattande ändamålsenlig leverans av IT-tjänster upprätthållande av servicenivåer, tillgänglighet och kvalitet upprätthållande av regler och riktlinjer för användare i nätverket förvaltning av strategiska planer (E strategi) inom IT området Verksamhetsmål tillhandahålla god drift, support, förvaltning och utveckling av kommunernas IT miljö Inom ramen för samverkan och inom befintliga ramar skapa ny gemensam infrastruktur Bidra till verksamhetsutveckling genom framtagande av effektivt IT-stöd Bidra till att minska parallella IT-funktioner inom koncernerna genom stordriftsfördelar Servicegarantier Ge stöd på kontorstid 08:00-17:00 alla kontorsdagar Ge stöd via telefon 08:00-15:00 alla kontorsdagar Upprätta överenskommelser om kvalitet på IT-tjänster 11

85 1.3 Ram, ramförändring samt åtgärder Förändring nämndens budgetram Nämnd Budget 2013 Budget 2014 Ramförändring Kommunstyrelsen 93,3 93,6 0,3 Ramförändring Budget 2014 Satsningar/åtgärder Mnkr N ot Valnämnd - anslag för val till EU-parlamentet och Riksdag m.m. -0,4 Överförmyndare -0,1 Kommunchef 0,1 Information - -0,5 Arbetsmarknadsenheten -0,2 Näringslivsenheten 0,1 Ekonomienheten 0,1 Budgetregleringspost - utgår ,9 Personalenheten 0,3 IT-enheten/Servicenämnd 0,4 Utvecklingsenheten - skötsel badplatser, avtal LEVA -2,0 Serviceenheten 0,4 Fastighetsenheten -0,3 Planenheten - ökad intäktstäckning 0,2 Småbåtshamnar - "nollbudget" -1,7 Räddningstjänstförbund - ökat anslag för eftersläpning av investering -0,6 Summa -0,3 1.4 Investeringsäskanden Investeringar Investering Prognos 2013 Äskande 2014 Plan 2015 Plan Näringslivsenheten 0,0 1,6 0,0 0, Ekonomienheten 0,2 0,2 0,0 0, Utvecklingsenheten 6,7 25,9 18,0 26, IT-enheten 1,0 1,1 0,0 0, Fastighetsenheten 10,1 11,0 11,0 6, Kostenheten 0,2 0,0 0,0 0, Planenheten 0,8 2,9 0,4 0, Småbåtshamnar 1,4 7,1 0,0 0,0 Summa 20,4 49,8 29,4 32,4 No t 12

86 2 Byggnadsnämnd 2.1 Allmän verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Byggnadsnämnden är ansvarig nämnd för bygglov- samt kart-, mät- och GISverksamheten. Bygglovsverksamheten omfattar främst prövning av bygglov, förhandsbesked samt anmälan. Utöver detta bedrivs tillsyn och service internt och externt. Bygglov agerar även remissinstans internt i kommunen samt gentemot andra myndigheter. KART, MÄT OCH GIS Kart-, mät- och GIS-verksamheten ansvarar för kommunens kartor, GIS-information samt kartsystem. Verksamheten utför även mätningsarbeten i egen regi och ansvarar för att uppdatera adressregister m.m. samt medverka i genomförandet av förrättningar. Sedan september 2013 ingår kommunen fullt ut i GIS-samverkan med Tanum, Strömstad och Munkedals kommuner. Verksamhetens uppdrag är att värna om god kvalitet i den byggda miljön genom myndighetsutövning, information och rådgivning samt att tillse att aktuellt kart- och GIS-material ska finnas tillgängligt. Ett gott bemötande, en kreativ arbetsmiljö, en god samverkan och en effektiv ärendehantering är ledord för verksamheten. Senast 2015 bör kommunen ha bytt sitt höjdsystem till det nationella referenssystemet. En ny grundkarta över Lysekils tätort samt Brodalen bör tas fram inom samma tid. År 2013 utgör kommunbidraget för verksamheten 1489 tkr. Kart-, mät- och GISverksamheten är avgiftsfinansierad till 45 %. Kommunbidraget används framförallt till att täcka arbetstid för extern och intern service, medverkan i GIS-samverkan, kompetensutveckling, ledning och styrning av verksamheten samt administration. 13

87 2.2 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 N o t Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Resultat Resultat per verksamhet/enhet/avdelning Verksamhet Utfall 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 Bygglovenheten Mätenheten Administration Nämndsverksamheten Not 2.3 Ram, ramförändring samt åtgärder Förändring nämndens budgetram Nämnd Budget 2013 Budget 2014 Ramförändring Byggnadsnämnden Plan Plan Byggnadsnämndens verksamhet är till viss del konjunkturkänslig och därför svårförutsägbar. Inga förändringar i volym kan därför förutses. En rad förbättringar och effektiviseringar har genomförts av bygglovsverksamheten under de två senaste åren. Dels genom arbete med Lean-processen och även genom organisationsförändring som inneburit omvandling av en byggnadsinspektörs-/ bygglovhandläggartjänst till en ren administrativ tjänst. Förändrings- och förbättringsarbetet kommer att fortsätta bl.a. genom införandet av digitalt arkiv som beräknas påbörjas För kart-, mät- och GIS-verksamheten har organisationsförändringar skett i o m GISsamverkan. Ytterligare förändringar och effektiviseringar kan komma att ske i samband med en pensionsavgång som beräknas under Byggnadsnämndens prognos för 2013 är positiv vilket leder till bedömningen att verksamheten klarar oförändrade ramar utan märkbara konsekvenser. 14

88 3 Bildningsnämnd 3.1 Allmän verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Bildningsnämndens ansvarsområden är barnomsorg, grundskola, särskola, musikskola, folkbibliotek, fritids- och kulturverksamhet. Det finns 10 förskolor ca 31 avdelningar, två enskilda förskolor och 6 familjedaghem (pedagogisk omsorg) innevarande år. Förskoleklass är frivilligt för barnet men obligatorisk för kommunen och skall stimulera barnens utveckling och lärande samt ligga till grund för fortsatt skolgång. Skolbarnsomsorg bedrivs för skolbarn i åldrarna 6 12 år, verksamheten skall komplettera skolan samt erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Grundskolan avser årskurs 1-9 och är obligatorisk. I kommunen finns sju skolor varav ett högstadium. För barn som bedöms att inte kunna nå grundskolans mål för att de har en utvecklingsstörning finns den obligatoriska särskolan. Skolhälsovård/resursteam ska vara ett stöd för verksamheterna i deras arbete med att skapa förutsättningar för barn/elever med fysiska, psykiska, medicinska och sociala svårigheter tidigt får tillgång till det stöd som finns inom enheten. Det finns en fritidsgård i Brastad, en nyöppnad verksamhet i Lysekil och Skaftö Folkets hus får bidrag till fritidsgårdsverksamhet. Musikskolan i Lysekil undervisar elever från årskurs 1 till årskurs 3 i gymnasiet och har ca 450 elever i egen undervisning. Inom kulturverksamheten ryms ex arbete med studieförbund och kulturföreningar i gemensamma aktiviteter, arrangemang eller som medarrangör till kulturprogram för vuxna och barn, kultur i vården, vänortssamarbete, skolbio, scenkonst, författarbesök, konstinköp och offentlig utsmyckning. Bibliotekens tjänster skall vara tillgängliga för kommunens invånare och främja intresse för läsning, utbildning och kunskapsutveckling. Biblioteken i Lysekils kommun utgörs av huvudbibliotek i Lysekil och filialer i Brastad och Grundsund. 15

89 3.2 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 N o t Intäkter 31,1 22,4 24,8 23,2 1 Personalkostnader -157,9-152,7-160,6-143,4 2 Övriga kostnader -97,3-82,5-92,2-89,6 3 Kapitalkostnader -2,2-2,3-2,0-2,3 Resultat -226,3-215,1-230,0-212,1 Beroende av besparingsbeslut förändras belopp per kostnadsslag. Noter till resultatbudget Prognosen för bildningsnämnden bygger på enheternas prognoser och pekar på ett underskott på 14,9 mnkr. I samband med nya regler för anhöriginvandring har det kommit flera nya elever till Gullmarsskolan, vilket också påverkar resultatet. Totalt har det 30 nya elever och extrakostnader på ca 1,5 mnkr. Gullmarsborg har en negativ prognos på 1,3 mnkr. Bildningsnämndens arbete med att komma ned på ram 2013 pågår, se nästa avsnitt. 1. Ökade intäkter om 0,8 mnkr inom fritid och förändring av maxtaxa i budgetförslag och avveckling av delar musikskola intäktsbortfall ca 0,3 mnkr samt indexuppräkning. 2. Lönerevisionen 2012 påverkar budget 2013 med 6,6 mnkr i kostnadsökning. Med likvärdig verksamhetskvalitet som 2012 och med samtliga verksamheter kvar som bedrivs 2013 samt återställande av fortbildningsmedel, skulle motsvarande drygt 10 mnkr behöva tillskjutas i budget Besparingsförslag avser till största delen personalkostnader. 3. Kostnader för lokaler och skolskjutsar har ökat mellan åren 2012 till 2013 med ca 5,0 mnkr. Sparbeting påverkar prognosen 2013 och budget 2014, då hela verksamheter behöver avvecklas för att nå ram. Budget för material har inte uppräknats på flera år vilket kan ses som en årlig indirekt sparåtgärd. Den försenade budgetprocessen för 2013 innebär att årets och 2014 med plan behandlas parallellt. En långsiktig stabil ekonomi förutsätter kända och väl förankrade ekonomiska styrprinciper och beslutsprocesser i hela den kommunala organisationen. En stor del av arbetet med ekonomi och verksamhetsplanering har hittills inneburit behov av klargöranden inom dessa områden. Nämnd och förvaltning har planerat för utveckling av uppdrag, arbets- och beslutsprocesser under kommande verksamhetsår för de områden som nämnden ansvarar för. De förslag och handlingsplaner som föreligger för innevarande år och kommande budgetperiod för en budget i balans, är så omfattande att tid för genomförandet i verksamheterna är längre än ett år. Andra områden som behöver utredas i syfte att förbättra ekonomistyrning och kvalitet är bland andra följande - interna avtal exempelvis kost, vaktmästeri, hyror mm 16

90 - taxor och avgifter inom förskola och pedagogisk omsorg -arbetstidsavtal och sysselsättningsgrader för olika yrkesgrupper - uppföljningssystem av schema och närvaro inom förskola och allmän förskola - delegationsordning främst förvaltningschefens vidaredelegation - utvärdering av resursfördelningsmodeller för olika verksamheter Bildningsnämndens sparbeting för 2013 om 9,0 mnkr samt redovisat behov av utökad ram på grund av verksamhetsförändringar om ca 11 mnkr, medför neddragningskrav om 20 mnkr för att komma i budgetbalans. Inför år 2014 finns dessutom en beslutad ram för bildningsnämnden om 212,1 mnkr vilket innebär ytterligare neddragning om 3 mnkr för nämnden, allt annat lika. Totalt rör det sig om ca 23 mnkr utan hänsyn till de förändringar som behövs I april tog nämnden beslut med åtgärder motsvarande 8,1 mnkr. Åtgärder inom de olika verksamheterna är delvis genomförda, andra planeras från halvårsskiftet. Föreslagna åtgärder 2013 innebär även effekter på åren Till nämndens sammanträde 28 maj har föreslagits åtgärder för att komma på ram 2013, inom förskolan med 3,2 mnkr och inom grundskolan1,1 mnkr. Åtgärder inom kulturverksamheterna motsvarande 0,9 mnkr och 0,5 mnkr inom allmän fritid är beslutat. Dessutom har föreslagits en fortsatt skolomstrukturering from hösten 2014 motsvarande halvårseffekt om 2,0 mnkr och därefter helårseffekt om 4,0 mnkr. Förutsatt att alla framtagna åtgärder för att uppnå sparbetinget för 2013 (20 mnkr) och den aviserade minskningen av 2014 års ram med 3,0 mnkr, beslutas och genomförs krävs ytterligare åtgärder för respektive budgetår motsvarande ca 13,9 mnkr ca 5,1 mnkr ca 3,1 mnkr ca 2,3 mnkr Förändringar av den här storleksordningen och inom bildningsnämndens ansvarsområden kräver tid för kommunikation och delaktighet, verksamhets- och tjänsteplanering samt kvalitetssäkrande åtgärder, varför en budget i balans med nuvarande förutsättningar kräver minst en treårsperiod för genomförande. Det finns heller inga indikationer på att volymer, efterfrågan eller andra förhållanden ska ändras mer än marginellt inom perioden. För att ge ökade förutsättningar för en långsiktig planering bör kommunen överväga att införa en budgettilldelning som baseras på antalet barn i de lagstadgade verksamheterna. 17

91 3.3 Ram, ramförändring samt åtgärder Förändring nämndens budgetram Nämnd Budget 2013 Budget 2014 Ramförändring Bildningsnämnden 215,1 212,1-3,0 Ramförändring Budget 2014 Satsningar/åtgärder Mnkr Minskade personalkostnader fsk 1,8 Minskade bidrag allmänkultur 0,1 Ökade intäkter fritidsverksamhet 0,3 Effektivare administration 0,4 (Avveckling av Musikskolan) Alternativa besparingar 1,5 Omlokalisering av Bergs skola 2,0 Minskade personalkostnader elevassistenter 1,0 Ytterligare åtgärder för att komma i balans 2014 Generellt vikariestopp 2,5 Avveckling av filialer bibliotek 0,4 Avveckling av deltagande i V 8 0,5 Neddragning av chefstjänst fritid/gmb 1,0 0,5 Neddragning av förskolechef 1,0 0,6 Neddragning av bitr rektor 1,0 0,6 Neddragning av rektor 1,0 0,6 Neddragning av tjänster elevhälsan 2,0 1,0 Neddragning av elevassistenter 3,0 1,0 Reducering av maxtaxa (37,5%-20%) 0,6 Minskning av stabsresurser 1,0 0,5 Generell drift 0,6 Summa 16,5 N ot Noter åtgärder 2014 Den försenade budgetprocessen för 2013 innebär att årets och nästa budgetperiod behandlas parallellt. Arbetet med analyser och konsekvenser av fullmäktiges budgetbeslut för år 2013 har präglat arbetet efter årsskiftet och kommer att påverka nästkommande år då nämnden fortfarande inte når budgetram. Fritid- och kulturverksamheterna har levt med neddragningskrav och mycket osäkra förhållanden, vilket starkt påverkat arbetsglädje och kreativitet. Inom verksamheterna förskola, grundskola och grundsärskola har på samma sätt många besparingar, omstruktureringar och avsaknad av långsiktiga beslut, skapat osäkerhet om att klara de lagstadgade kvalitetskraven som dessutom skärpts genom den nya skollagen. Verksamheternas risk- och konsekvensanalyser innehåller bland annat försämrad 18

92 arbetsmiljö och ökad arbetsbelastning och därmed också oro för barns säkerhet och elevers resultat. Forskning visar att elevers trivsel påverkar deras skolresultat. Den benchmarking som årligen görs inom V8 samt i Skolverkets statistik visar att Lysekils grundskola och även förskola i jämförelse med andra kommuner och riket har en hög effektivitet (resultat i förhållande till insatta resurser) i sin verksamhet. Nu visar det sig att elevernas trivsel inom grundskolorna i Lysekil sjunkit varje år de senaste fem åren. Det är en direkt riskfaktor för att nämndens övergripande måluppfyllelse ska nås då samband finns mellan elevernas trivsel och måluppfyllelsen. Nedan redovisas enkätresultat för frågan "Jag trivs i skolan", i en tiogradig skala. Lysekil hade värdet 7,93 år 2008 och det hade vid senaste mätningen sjunkit till 7,28. Kommun Dals-Ed 7,15 7,14 7,69 5,84 6,20 Färgelanda - 6,83 6,98 8,15 7,56 Lysekil 7,93 7,71 7,60 7,45 7,28 Munkedal 8,33 7,71 8,00 7,00 6,73 Orust 7,70 7,61 8,12 7,90 8,38 Sotenäs 8,50 8,59 7,89 7,91 8,33 Strömstad 7,90 7,54 7,10 6,63 7,60 Tanum 7,60 7,60 7,31 6,59 7,36 Inom förskolans verksamhet prioriteras barnens säkerhet, vilket medför att antalet inskrivna barn per årsarbetare inte höjs. En konsekvens kan då bli att familjer får vänta på att erhålla plats, en väntetid som enligt skollagen inte får överstiga fyra månader. Det systematiska kvalitetsarbetet ska visa hur och att huvudmannen (kommunen) genomför det statliga uppdraget. Uppdraget är beskrivet i Skollagen och läroplaner. En grundskola där lärarens tid med eleven blir så begränsad att eleven inte längre får möjlighet till personlig utveckling och möjlighet att nå sina mål, betyder att huvudmannen (kommunen) riskerar att inte klara sitt uppdrag. Trygga lärmiljöer kan inte skapas utan tillräckligt många vuxna med olika kompetenser som kan bidra till kontinuitet, kunskap och bekräftelse. Att ge alla barn möjlighet att utvecklas maximalt ställer mycket höga krav på flexibilitet i organiseringen av undervisningen för enskilda och grupper av elever. Detta är rektors ansvar men tillräckligt med resurser måste ges av kommunen. Behov av förnyelse av läromedel och material har dämts upp genom de neddragningar och inköpsbegränsningar som redan införts. Det kommer att ta många år att kompensera detta. Den modernisering av undervisningen som läroplanen kräver när det gäller användandet av dator och andra digitala verktyg har inte ens påbörjats inom grundskolan F-6. Därför krävs en satsning under budgetperioden. En IKT-satsning innebär att de pedagogiska processerna kan utvecklas i linje med de nya läroplanernas intentioner. Det är därför av vikt att en s k 1-1-satsning görs. Detta kommer på sikt att ge positiva effekter på lärande och måluppfyllelse. Det kommer även att ge möjligheter at effektivisera i verksamheterna då kostnader för stationära datorer, skrivare, utskrifter, kopiatorer läromedel bedöms kunna minska med 40 % av satsningens totala kostnad. Antalet barn per årsarbetare inom förskolan och antal lärare per hundra elever inom 19

93 grundskolan i Lysekil är högt, respektive lågt, med hög arbetsbelastning och stress som följd. Eftersom det har varit så de senaste åren bedöms gränsen vara nådd där vi riskerar sjukdom, avhopp från yrket, uppsägningar etc. För att fortsätta att vara en god arbetsgivare behöver våra medarbetare ha förutsättningar för att genomföra respektive uppdrag. Nedan redovisas statistik från Skolverket, uppgiften för 2012 antal lärare per 100 elever är framräknad för att få en jämförelse med tidigare år. Skolverket har 2012 valt att redovisa "Antal elever per lärare (heltidstjänst)" istället. Egna kommun Kommungruppen Samtliga kommuner Antal lärare per 100 elever Antal lärare per 100 elever Antal lärare per 100 elever Antal lärare per 100 elever Antal lärare per 100 elever Antal lärare per 100 elever ,5 8,6 8, ,1 8,8 8, ,6 8, ,1 8,8 8, ,6 9,1 8, ,8 9,2 8,3 Antal elever per lärare (heltidstjänst) ,4 10,9 12 Antalet inskrivna barn per årsarbetare inom förskolan var ,5 barn jämfört med kommungruppens 5,0 barn per årsarbetare. Det ungdomspolitiska programmet med förebyggande och stimulerande fritidsverksamheter för våra ungdomar bygger på att det finns ett rikt föreningsliv, många olika aktiviteter och föräldrar och ledare som engagerar sig och själva kan ha en rik fritid. Den minskning av stöd och bidrag till föreningar och studieförbund som redan genomförts har vi inte sett konsekvenserna av än. Det är olyckligt om en avveckling av den kommunala musikskolan måste genomföras. Att barns utveckling i andra skolämnen gynnas av kunskaper inom det estetiska området är sedan länge känt. En avveckling av musikskolan innebär att en betydande fritidsverksamhet inte längre kommer att erbjudas. Omlokaliseringen av skolverksamheten på Bergs skola innebär att förvaltningen kan genomföra en större besparing. Detta är en nödvändig åtgärd utifrån den budgetramen. Nuvarande verksamhet blir är fördyrande då de små elevvolymerna i relation till den fasta kostnaderna inte kan täckas av förvaltningens interna fördelningsmodell. En omlokalisering kommer dock att innebär att berörda elever invanda skolsituation förändras samt att föräldrar till berörda barn riskerar att uppleva förändringen som negativ. Minskningen av kostnader inom förskoleverksamheten innebär att personal inom pedagogisk omsorg flyttas in i ordinarie förskoleverksamhet. Med dessa flyttar även berörda barn. Besparingen består i att denna personal då kan ersätta ej fast anställd personal samt tillfälliga timvikarier. Konsekvensen blir fler barn inom förskolan vilket innebär ökade svårigheter att tillgodose plats inom de fyra månader som är gränsen 20

94 enligt bestämmelser i Skollagen. Kostnadssänkningen för gruppen elevassistenter innebär anställningarna görs för att vara anpassade för det faktiska nyttjandebehovet i verksamheten. Konsekvensen för berörd personal innebär att flertalet inte längre kommer att erbjudas heltidsanställning av kommunen. Det generella vikariestoppet innebär personal som arbetar som korttidsvikarier i verksamheten. Beräkningen baseras på tillfälliga vikariat upp till en månad inte besätts med personal. De negativa effekterna av denna åtgärd blir betydande för både barn, elever och personal. För barn och elever blir risken en generell försämrad arbetsmiljö och risk för ökad otrygghet. Utöver detta finns risk för att lektioner ställs in eller blir lärarlösa vilket kan leda till att verksamheten bryter mot skollagen i den meningen att elevernas garanterade undervisningstid inte kan uppfyllas. I förskolan finns risk att barn tillfälligt inte kan tas emot i de fall där bemanningen inte medger att man kan bedriva verksamhet utifrån arbetsmiljö och säkerhet, lagar och styrdokument. För personalen innebär ett vikariestopp att arbetsbördan ökar med risk för kvalitetssänkningar och sämre arbetsmiljö som direkt följd. En förlängd konsekvens kan innebära ökade sjukskrivningar samt att medarbetare kan komma att lämna verksamheten. Förvaltningen bedömer också en allvarlig risk att måluppfyllelsen riskerar att försämras i verksamheterna. Avveckling av biblioteksfilialerna på Skaftö och i Brastad innebär en tydlig försämring till berörda medborgare då detta utbud nära tjänster försvinner. För att ta del av verksamheten inom biblioteket blir berörda hänvisade till Lysekils centrala bibliotek. För berörda skolverksamheter kommer en kvalitetssänkning ske då man inte längre kan ta del av den kompetens som hittills har funnits i form av anställda inom biblioteksverksamheten. Avveckling av deltagandet i nätverket V-8 innebär att det gemensamma utvecklingsarbete som genomförs av de deltagande kommunerna inte längre kan drivas, vilket har en direkt påverkan på pågående utvecklingsprocesser kring kompetensutveckling, betyg och bedömning, systematiskt kvalitetsarbete m m. Sparförslaget innehåller neddragningar av förvaltningens ledningsorganisation vilket får omfattande negativa konsekvenser. Färre chefer innebär att kvarvarande chefer får mer underställd personal i sådana volymer som kommer innebära att kvaliteten i personalansvaret blir bristfälligt med ökade risker för försämrad arbetsmiljö och ohälsa. För chefer som också utövar statlig myndighetsutövning innebär förslaget att betydande svårigheter att genomföra detta uppdrag där barns och elevers lagreglerade rättssäkerhet och rätt till stöd kan bli lidande. Ytterligare konsekvenser kan bli en försämrad måluppfyllelse i kärnverksamheten. Inom chefsområdet som omfattar fritid/gullmarsborg innebär en neddragning att förutsättningar för att genomföra externa arrangemang i form av läger, föreställningar minskar vilket kan ge återverkningar inom turism och näring i hela kommunen i form av ett minskat antal arrangemang. Minskning av personal inom Elevhälsan innebär en ökad arbetsbelastning för berörd personal då antalet barn och elever i verksamheten är oförändrat. Detta kan medföra ohälsa och ökade sjukskrivningar. En besparing inom Elevhälsan kan medföra försämringar för stödinsatser för elever samt det förebyggande arbetet med sämre måluppfyllelse och otrygghet som följd. En besparing på den centrala stabsresursen innebär en ökad arbetsbelastning för kvarvarande personal med risk för ohälsa som direkt följd. Ambitionsnivån för förvaltningens strategiska arbete kommer att behöva sänkas vilket kan ge negativa effekter både kort- och långsiktigt och därigenom påverka utveckling och 21

95 måluppfyllelse inom förvaltningen. Vissa arbetsuppgifter som idag utförs på staben kommer heller inte att vara möjliga att genomföra. Dessa måste lösas på annat sätt. Ett generellt sparbeting på samtlig drift innebär att redan uppdämda behov (se ovan) kommer att öka. Prognostiserat underskott 2013 Nämnd Budget 2013 Prognos 2013 Prognostiserat underskott Bildningsnämnden -215,1-230,0-14,9 Åtgärder budget i balans 2013 Åtgärder för budget i balans 2013 Mnkr N ot Summa Åtgärder för att komma i balans redovisas under 2014 ovan. Noter åtgärder 2013 Se ovan ramförändring Verksamhetsförändringar och konsekvensanalys Prestationer/nyckeltal Prestation/nyckeltal (volymer) Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Volymförändr N o t Förskola, pedagogisk omsorg Fritidshem Skola F-9 inkl sär Summa Prognos 2013 som presenteras är snittsiffror från rapportering i september samt inskolning under hösten och elevtal snitt per den 15 september och värde 15 mars. Volymberäkning prognos 2014 bygger på de demografiska prognoser som följer budgetanvisningarna. Ytterligare volymtal för år , se bilaga Volymtal. Noter till verksamhets- och volymförändringar Förskola och pedagogisk omsorg Det finns tio förskolor (ca 31 avdelningar), två enskilda förskolor och sex familjedaghem (pedagogisk omsorg) innevarande år. Nuvarande kvalitetsmått i förskolan är 3,0 årsarbetare (åa) per 18 barn. En utökning av förskoleplatser planerades inför 2013 men har inte genomförts i planerad omfattning, eftersom det inte gavs utrymme i budget. Hösten 2013 innebär i stället en minskning av platser för att klara budget och kvalitet. Eftersom antalet barn i förskoleåldern i stort beräknas vara oförändrad fram till år 2016, kvarstår behovet av 22

96 utökat antal platser Konsekvensen är längre väntetid på plats, som enligt skollagen inte får överstiga fyra månader. Behovet i olika kommundelar varierar något och förskolan på Skaftö minskar med en avdelning hösten En tillfällig avdelning under våren 2013 på Bro avvecklas. Kostnader för dessa lokaler och städ som inte budgeterats för 2013 medför neddragningar av personalkostnader och andra budgetposter. Inför 2014 finns därför lokalutrymme men inte personal att driva verksamhet fullt ut på alla avdelningar. Grundskola, förskoleklass årskurs 9 samt fritidshem Förskoleklass är frivillig skolform för 6-åringar, men obligatorisk för kommunen att anordna. Den ska stimulera barnens utveckling och lärande samt lägga en bra grund för fortsatt skolgång. Fritidshem bedrivs för skolbarn i åldrarna 6 12 år. Verksamheten ska komplettera skolan samt erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i deras utveckling. År 2012 ökade behovet av fritidshemsplatser med i snitt 27 heltidsplatser mer än budgeterat. Fortsatt hög efterfrågan medförde ett behov om utökning motsvarande 1,0 mnkr i budget Utifrån ovan prognos och med samma nyttjandegrad för 2014 ökar behovet med ytterligare 24 platser. Grundskolan avser årskurs 1-9 och är obligatorisk. I kommunen finns sju skolor varav ett högstadium (år 7-9). Behörighetskraven till gymnasiet har höjts och betyg sätts från år sex. Legitimerade lärare med behörighet i ämnet för att få sätta betyg, ska vara fullt genomfört hösten Antalet barn i skolålder är relativt konstant, åren 2012 till 2016, med en ökning av ett tjugotal barn i åldrarna 7-15 år. Inför 2014 finns med nuvarande resursfördelning, ett behov av ytterligare 2,5 åa till en uppskattad kostnad om 1,0 mnkr. Det är avslutningen av läsåret 2013/14 (vårterminen) som kräver mer resurser och höstterminen något mindre. Gullmarsskolan F-6 har flyttat till nyrenoverade lokaler som gymnasiet lämnat. Utan ökad budgetram för hyra och städ 2013 krävs fortsatta neddragningar på andra budgetposter. Obligatoriska särskolan Grundsärskolan är obligatorisk för barn som inte bedöms kunna nå grundskolans mål på grund av utvecklingsstörning. Barn som fått ett betydande och begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada samt barn med autism eller autismliknande tillstånd kan också tas emot i grundsärskola. Grundsärskolan har två parallella former, träningsskolan och grundsärskolan. Träningsskolan tar emot elever med multihandikapp. Samtliga åtta grundsärskoleelever är för närvarande individintegrerade i grundskolan. I träningsskolan finns det just nu 16 elever. Bildningsnämnden tar emot elever från gymnasiesärskolan och från närliggande kommuner. Interkommunal ersättning utgår. Slutfasen av omstruktureringen inom Gullmarsskolorna som omfattar träningsskolan kommer att medföra en ökad hyreskostnad om ca 0,2 mnkr. Skolhälsovård/resursteam Enheten skall vara ett stöd för rektorerna och verksamheterna i deras arbete med att skapa förutsättningar för barn/elever med fysiska, psykiska, medicinska, sociala eller andra svårigheter att tidigt få tillgång till det stöd som de har rätt till. Rektors ansvar att tillgodose varje barns behov, även de som behöver gå fortare fram i sin utbildning, har 23

97 markerats särskilt i den nya skollagen. Behov av mer kuratorstid finns liksom mer tid till studie- och yrkesvägledning. Skolskjutsar Skolan skall ge eleverna säkra transporter till och från skolan samt till simundervisning och till andra av skolan anordnade aktiviteter. En tillkommande kostnad om 1,2 mnkr från Västtrafik som ej tidigare bokförts mot skolskjutsar och bildningsnämnden har medfört behov om utökad ram 2013, detta behov kvarstår under budgetperioden Fritidsverksamhet Fritidsgårdsverksamheten drivs under rektor för Brastadområdets ansvar. Det finns en fritidsgård i Brastad och Skaftö Folkets hus får bidrag till fritidsgårdsverksamhet. I Lysekil ligger fritidsgårdsverksamheten nere sedan halvårsskiftet 2012, men planeras att starta två kvällar i veckan från höstterminen 2013 inom ram och som en del av genomförandet av det ungdomspolitiska programmet. En stor del av fritisverksamheten består av uthyrning av sim- och ishall, planer och andra idrottsanläggningar, lägerverksamhet, föreningsservice samt föreningsbidrag och stipendier. Hela driften av Gullmarsborg ligger inom bildningsnämndens ansvar och är föremål för särskild översyn då verksamheter som grundskola och gymnasieskola inte längre har medel för att utnyttja anläggningen. Ett förväntat underskott 2013 påskyndar behovet åtgärder. Fritidsverksamheten har redan haft stora riktade sparkrav både under 2012 och 2013 (ca 6 mnkr), vilka inte kan uppnås utan mycket stora verksamhetsförändringar. Kulturverksamhet Musikskolan Musikskolan i Lysekil undervisar elever från årskurs 1 i grundskolan till årskurs 3 i gymnasiet och har ca 450 elever i egen undervisning. I undervisningen ingår bland annat instrumental undervisning, jazz- showdans, foto, körsång, multimedia, kreativt skrivande och rytmik. Dessutom undervisar ca 1,0 åa av musikskolans personal på gymnasiets estetiska program med inriktning mot instrument/sång/dans. Eftersom musikskolan dragit ned på personal under ett par år finns inte möjlighet att uppnå det intäktskrav som tidigare prognostiserades 2012 i och med taxehöjning och större undervisningsgrupper. Musikskolan delar musikledare med Färgelanda kommun i ett samarbete efter årets neddragningar. Samarbete har också inletts mellan grundskola och musikskola i syfte att skapa sammanhängande tjänsteunderlag och locka behöriga musiklärare. Allmän kultur Inom kulturverksamheten ryms ex arbete med studieförbund och kulturföreningar i gemensamma aktiviteter, arrangemang eller som medarrangör till kulturprogram för vuxna och barn, kultur i vården, vänortssamarbete, skolbio, scenkonst, författarbesök, konstinköp och offentlig utsmyckning. Bibliotek Bibliotekens tjänster skall vara tillgängliga för kommunens invånare och främja intresse för läsning, utbildning och kunskapsutveckling. Biblioteken i Lysekils kommun utgörs 24

98 av huvudbibliotek i Lysekil och filialer i Brastad och Grundsund. Konsekvensanalys Sparbetinget för 2014 innebär mycket stora konsekvenser för hela verksamheten med risk för försämrad arbetsmiljö för både barn, elever och personal. Förvaltningen bedömer att måluppfyllelsen överlag kommer att påverkas negativt samt att lagstyrda verksamheter riskerar att inte kunna uppfylla lagar och förordningar. Det blir även konsekvenser av sparbetinget i form av försämringar i servicen mot medborgare samt ett minskat utbud inom kultur och fritidssektorn. Förvaltningen bedömer också att sparbetingen kommer att medföra ökade socioekonomiska kostnader kort- och långsiktigt - för kommun och samhälle men effekterna inom detta område kan i nuläget inte bedömas. Det är också en rimlig slutsats att de stora försämringar som förslaget innebär för stora delar av förvaltningens personal kommer att innebära volymer av medarbetare lämnar verksamheten vilket innebär sämre kontinuitet och samt att värdefull kompetens då förloras. 3.5 Målarbete 2014 Planering av hur implementera av de nya kommunövergripande målområdena Lärande, Livsmiljö, Ekonomi samt Näringsliv, som beslutades i kommunfullmäktige den 12 december 2012 har påbörjat. De aktiviteter och särskilda insatser som ska leda mot målen är ännu inte klarlagt inom bildningsnämndens verksamheter. Mot bakgrund av nämndens betydande obalans gentemot ram 2013 och besparingsåtgärder för att uppnå ram innebär detta är beslutade måluppfyllelsen kan komma att påverkas. Det är förvaltningens bedömning att flera av målen kommer innebära svårigheter för nämnd och förvaltning att uppnå utifrån nuvarande ekonomiska ramar samt ovanstående konsekvensbeskrivning, vilket kan innebära att dessa kan blir föremål för förslag till förändringar. Nämnden kommer att bearbeta de fastställda målen i den fortsatta processen och har en inplanerad heldag angående målen 5 november Investeringsäskanden Investeringar Investering Prognos 2013 Äskande 2014 Plan 2015 Plan 2016 No t IT inköp 616 Inventarier IKT verktyg grundskola Inventarier skola Omstrukturering förskola/skola Utemiljö förskola/skola Utbyte av material hallar - säkerhet Summa Noter till investeringsäskanden 1. IKT verktyg grundskola, skollagen poängterar elevens rätt att få undervisning med 25

99 digitala verktyg i alla ämnen. Eftersom digitala verktyg för större elevgrupper saknas behöver bildningsnämnden påbörja en 1-1-satsning av digitala verktyg från åk 1-6, samt genomföra detta under en treårig uppbyggnadsperiod. Den årliga investeringen beräknas till ca 1100tkr/år. Satsningen, fullt utbyggd, innebär effektiviseringar i verksamheten motsvarande ca 1300tkr vilket innebär en beräknad nettokostnad för projektet motsvarande ca 2200tkr. 2. Inventarier - uppdämda behov förskola/skola, Slitna och trasiga stolar på Gullmarsskolan 7-9. Snart finns inte tillräckligt antal stolar i klassrummen. Skolbänkar och stolar samt skohyllor på Gullmarsskolan F-6. Mariedalsskolan behöver ljuddämpande möbler i allrum och soffor till bibliotek och fritidsavdelning. Ljuddämpade matmöbler till Bro skola där bordsskivor är trasiga och utgör klämrisk. 3. Omstrukturering förskola/skola Planering av samordning och bättre utnyttjande av lokaler kräver också en del justeringar i lokalerna för att kunna genomföras för barn/elevers behov och säkerhet samt en riskfri arbetsmiljö för alla. 4. Utemiljöer förskola/skola Behov av säkerställande av utemiljöer ur säkerhetsaspekter och övriga behov. 5. Utbyte av material hallar I de hallar som kommunen bedriver verksamhet i finns behov av att byta ut material som är gammalt, slitet och trasigt och utgör ofta direkta säkerhetsrisker. 3.7 Plan Plan Antalet barn i de olika ålderskategorierna 1-15 år förändras endast marginellt åren 2014 till Förändringar kan dock ske av nyttjandegrad inom förskoleverksamhet och fritidshem. Det kan gälla timvolym, andel barn som önskar placering och var i kommunen familjerna bor. Inför hösten 2015 skall samtliga elever undervisas av lärare med behörighet i alla ämnen. Vilka konsekvenser det får i personalplaneringen är inte klarlagt. Redan nu får sjätteklassare betyg som kräver behörighet. I läroplan och skollag poängteras elevens rätt att få undervisning med digitala verktyg i alla ämnen. Eftersom digitala verktyg för större elevgrupper saknas behöver bildningsnämnden påbörja en utökning av digitala verktyg i form av en 1-1-satsning i grundskolan. Det krävs också kompetensutveckling för lärare att kunna undervisa digitalt. Den nya skollagen ställer mycket höga krav på elevens rätt till utbildning oavsett behov. Föräldrars rätt att få rektors beslut prövade kräver en utvecklad juridisk kompetens i kommunen som är huvudman och kvalitetsansvarig inför den statliga tillsynen. Huvudmannens ansvar att införa det systematiska kvalitetsarbetet kommer att följas upp under planperioden av skolverket. Det är av stor vikt att kommunen också överväger att införa en budgetmodell som innebär att de lagstadgade skolformerna tilldelas medel på antal barn och ungdomar baserat på demografisk bedömning. Detta skulle medge kraftigt ökade förutsättningar 26

100 för förvaltning och nämnd att planera verksamhet m h t personal- och lokalbehov med lång framförhållning. Nuvarande modell att tilldela budget saknar detta och tar således ingen hänsyn till att, det under budgetperioden, bedöms att elevvolymerna totalt sett inte minskar. En tilldelning på basis av barn- och elevunderlaget skulle väl både motsvara bildningsnämndens interna fördelningsmodell samt innebära en ökad tydlighet i förvaltningens ekonomiska ansvar på samtliga nivåer i organisationen, samt medge avsevärt större möjligheter att planera långsiktiga förändringar över tid. 3.8 Effekter av anpassning under treårsperioden Nämndens tabell Nämndens verksamhet, nettokostnad vid årets ingång 230,0 223,9 216,5./.Nämndens sparåtgärder för resp år, se detaljtabell -6,1-7,4-4,5 Nämndens verksamhet, nettokostnad vid årets utgång 223,9 216,5 212,0./.Äskad tillfällig ramförstärkning 2014 & ,8-4,3 0 Summa (tilldelad ram i juni 2013) 212,1 212,2 212,0 Detaljtabell nämndens sparåtgärder Sparåtgärder med effekt i mnkr resp år Helårs -effekt Totalt Not Minskade personalkostnader förskola 2,7 1,3 1,4 2,7 1 Minskade bidrag allmänkultur 0,1 0,1 0,1 2 Ökade intäkter fritid 0,2 0,2 0,2 3 Effektivisering administration 0,4 0,4 0,4 Neddragning kommunala musikskolan 1,5 0,8 0,7 1,5 4 Omlokalisering Bergs skola 4,6 2,0 2,6 4,6 5 Omlokalisering Bro skola 2,4 1,2 1,2 2,4 6 Omlokalisering Grundsunds förskola 0,8 0,4 0,4 0,8 7 Minskade personalkostnader elevassistenter 1,0 0,7 0,3 1,0 8 Neddragning av tjänster elevassistenter 1,0 0,4 0,3 0,3 1,0 8 Avveckling av V8- nätverk 0,5 0,5 0,5 9 Neddragning av chefstjänst 0,6 0,6 0,6 10 Neddragning av elevhälsan 1,0 0,5 0,5 1,0 11 Reducering av maxtaxa 0,6 0,6 0,6 12 Generell drift 0,6 0,6 0,6 13 Summa 18,0 6,1 7,4 4,5 18,0 Sammanfattande kommentar avseende anpassning Kommentarer till noter Not 1 Minskningen av kostnader inom förskoleverksamheten innebär att personal inom pedagogisk omsorg flyttas in i ordinarie förskoleverksamhet. Med dessa flyttar även berörda barn. Förslaget innebär att barnens invanda miljö tydligt kommer förändras. Besparingen består i att denna personal då kan ersätta ej fast anställd personal samt tillfälliga timvikarier. Konsekvensen blir fler barn inom förskolan vilket innebär ökade 27

101 svårigheter att tillgodose plats inom skollagens 4 månader. Förvaltningen bedömer också att kommunen i ökad grad kan tvingas använda skollagen (4-månadersregeln) fullt ut vilket kan innebära att föräldrars önskemål om placering riskeras att inte kunna tillmötesgås samt att platser måste erbjudas i kommunen i stort, där närhetsprincipen inte längre tillämpas fullt ut. Förändringen innebär även att färre förskollärare per inskrivet barn samt att gruppstorlekarna också kommer att öka procentuellt. Förvaltningens bedömning bygger på nuvarande statistik vilket innebär att vakanta platser kommer att finnas under Förvaltningen vill dock understryka att procentuella förändringar kring önskemål om förskola samt en ökad del anhöriginvandring och en ökad inflyttning till kommunen, kan innebära att 4- månadersregeln inte kan uppfyllas då bufferten i form av lediga platser blir mindre i samband med att pedagogisk omsorg flyttas in i förskolan. Förändringen innebär även att pedagogisk omsorg som verksamhet inte längre kommer att erbjudas som ett alternativ till förskola till kommunens medborgare. Det innebär att kommunen inte uppfyller skollagens strävansmål. Detta innebär dock inte brott mot skollagen. Not 2 Minskat ekonomiskt stöd till föreningar som arrangerar kulturaktiviteter i kommunen. Not 3 Ökade intäkter inom fritidsområdet genom höjda taxor. Not 4 Det reviderade budgetförslaget innebär att musikskolans budget halveras. Detta innebär konsekvenser för verksamheten jämfört med dagens. Musikskolans verksamhet behöver utredas och omformas efter fattat beslut. Att barns utveckling i andra skolämnen gynnas av kunskaper inom det estetiska området är sedan länge känt. En neddragning av musikskolans verksamhet innebär att delar av nuvarande verksamhet riskerar att inte längre kunna erbjudas. Förvaltningen bedömer också att en halverad verksamhet innebär att färre barn och ungdomar kan ges möjlighet att ta av musikskolans utbud. Not 5 Omlokaliseringen av skolverksamheten på Bergs skola innebär att förvaltningen kan genomföra en större besparing. Detta är en nödvändig åtgärd utifrån den budgetramen. Nuvarande verksamhet är fördyrande då de små elevvolymerna i relation till den fasta kostnaderna inte kan täckas av förvaltningens interna fördelningsmodell. En omlokalisering kommer dock att innebär att berörda elever invanda skolsituation förändras samt att föräldrar till berörda barn riskerar att uppleva förändringen som negativ. Förvaltningen bedömer också att bergs skola m h t demografi och upptagningsområde innebär svårigheter med de krav på behöriga lärare som regelverket föreskriver. Not 6 Omlokaliseringen av verksamheten på Bro skola innebär att förvaltningen kan genomföra en besparing. Detta är en nödvändig åtgärd utifrån den budgetramen. Nuvarande verksamhet är fördyrande då de små elevvolymerna i relation till den fasta kostnaderna inte kan täckas av förvaltningens interna fördelningsmodell. En omlokalisering kommer dock att innebär att berörda elever invanda skolsituation förändras samt att föräldrar till berörda barn riskerar att uppleva förändringen som negativ. Förvaltningen bedömer också att Bro skola m h t demografi och upptagningsområde innebär svårigheter med de krav på behöriga lärare som regelverket 28

102 föreskriver. Not 7 Förändringen av Grundsunds förskola innebär att verksamheten i sin helhet omlokaliseras till Skaftö skola. Det innebär ett mer effektivt sätt att nyttja förvaltningens lokaler i ett långsiktigt perspektiv. En omlokalisering innebär att förvaltningen totalt kan sänka sina lokalkostnader. Förändringen innebär dock en förändrad arbetsmiljö för både barn och personal. Not 8 Kostnadssänkningen för gruppen elevassistenter innebär anställningarna görs för att vara anpassade för det faktiska nyttjandebehovet i verksamheten. Konsekvensen för berörd personal innebär att flertalet inte längre kommer att erbjudas heltidsanställning av kommunen. En minskad bemanning inom gruppen elevassistenter riskerar få negativa effekter på stödinsatser för elever samt det förebyggande arbetet med sämre måluppfyllelse och otrygghet som följd. Not 9 Avveckling av deltagandet i nätverket V-8 innebär att det gemensamma utvecklingsarbete som genomförs av de deltagande kommunerna inte längre kan drivas, vilket har en direkt påverkan på pågående utvecklingsprocesser kring kompetensutveckling, betyg och bedömning, systematiskt kvalitetsarbete m m. Not 10 Neddragning inom chefsledet innebär att kvarvarande chefer får mer underställd personal. Not 11 Minskning av personal inom Elevhälsan innebär en ökad arbetsbelastning för berörd personal då antalet barn och elever i verksamheten är oförändrat. Detta kan medföra ohälsa och ökade sjukskrivningar. En besparing inom Elevhälsan kan medföra försämringar för stödinsatser för elever samt det förebyggande arbetet med sämre måluppfyllelse och otrygghet som följd. Not 12 Förändring av det allmänna förskoleavdraget, vilket omfattar 3-5 åringar med vistelsetid över 15 tim/v, reducering av maxtaxa från 37,5 % till 20 %. Not 13 Ett generellt sparbeting på samtlig drift innebär att redan uppdämda behov kommer att öka. Sammanfattning 2014 Sparbetinget för 2014 innebär stora konsekvenser för hela verksamheten med risk för försämrad arbetsmiljö för både barn, elever och personal. Förvaltningen bedömer att måluppfyllelsen i delar av verksamheten riskerar att påverkas negativt samt att vissa verksamheter kan få svårigheter att uppfylla lagar och förordningar. Det blir även konsekvenser av sparbetinget i form av försämringar i servicen mot medborgare. Förvaltningen bedömer också att sparbetingen kommer att medföra ökade socioekonomiska kostnader kort- och långsiktigt - för kommun och samhälle men effekterna inom detta område kan i nuläget inte bedömas. Det är också en rimlig slutsats att de försämringar som förslaget innebär för delar av förvaltningens personal kommer att innebära att medarbetare lämnar verksamheten vilket innebär sämre kontinuitet och 29

103 samt att värdefull kompetens då förloras. Fördyringar i främst form av ökade interhyror, ökade kostnader för lokalvård samt kost kan innebära att ytterligare prioriteringar och nedskärningar i nämndens verksamheter behöver göras. Detta kan innebära risk för ytterligare försämringar i verksamheterna. Detta är dock i nuläget svårt att bedöma. Sammanfattning Budget innebär att nämndens verksamhet ska uppnå balanskravet, under förutsättning att inga fördröjningar inträffar eller att andra beslut tas som innebär omprioriteringar. Förvaltningen vill även understryka att budget inte innehåller medel för att utöka förskolan på de geografiska platser i Lysekils kommun där behov och önskemål finns om förskoleplatser. Nuvarande budget medger heller inga större volymökningar i form av ökade önskemål om förskola, anhöriginvandring eller ökad inflyttning till kommunen. En förändring inom detta område kan innebära att den minskade bufferten i form av vakanta platser inte räcker för att klara av 4-månadersregeln. Budget innebär också att inga medel är avsatta för fortbildning/kompetensutveckling. Om kompetensutvecklingsinsatser ska genomföras som innebär kostnader måste antingen centralt placerade medel återföras till förvaltningen alternativt motsvarande utrymme tillskapas inom befintlig ram inom förvaltningen. Förvaltningen har under 2013 inte kompenserats för de lagstadgade merkostnader som uppstått i samband med anhöriginvandring motsvarande c a 1,5 mkr för år Förvaltningen bedömer att dessa kostnader för 2014 blir lika stora som innevarande år. Förvaltningens åtgärdsplan bygger delvis på att lokalkostnaden kan minskas i samband med strukturella förändringar av verksamheten. Därför ser förvaltningen det som angeläget att nuvarande regelverk blir föremål för en översyn och komplettering som medger att förvaltningens större strukturella förändringar också innebär att lokalkostnaderna sänks. Förvaltningen har i budgetförslaget tagit med detta i beräkningen. Om den önskade översynen och förändringen inte kan genomföras kommer förvaltningen att, i ett senare skede, behöva revidera delar av sparförslagen. Utdrag ur Bildningsnämndens budgetbeslut , 87. "Bildningsnämndens beslut Nämnden upphäver det beslut om besparingsåtgärder som nämnden fattade den 25 september 2013, 79. Nämnden begär en ökad ram för att utöka förskolans verksamhet, motsvarande 2,0 mnkr. Nämnden begär att de medel för fortbildning som placerats hos kommunstyrelsen återförs till bildningsförvaltningen Nämnden begär utökad ram, motsvarande 1,5 mnkr , för att få kostnadstäckning för ökade kostnader för lagstadgad verksamhet kopplad till anhöriginvandring som en socioekonomisk kompensation. Förvaltningen får i uppdrag att vid en förändring av elevassistenternas tjänstgöringsgrad sträva efter att skapa heltidstjänster genom att kombinera dessa med andra tjänster inom 30

104 kommunen, samt att en konsekvensbeskrivning ska medfölja budgeten. Förvaltningen får i uppdrag att genomföra överenskommelser om drift av idrottsarenor med föreningar. Förvaltningen får i uppdrag att undersöka vad en eventuell omlokalisering av centralbiblioteket kan ge år Alternativ barnomsorg bibehålls i kommunal regi. Förvaltningen får i uppdrag att, enligt förvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 15 oktober 2013, genomföra sparbeting motsvarande 18,0 mnkr, under budgetperioden Förvaltningens förslag till sparbeting för 2015 och 2016 ska i nuläget ses som ett inriktningsbeslut. Förvaltningen ges därför i uppdrag att genomföra en fördjupad utredning samt redovisa denna till nämnden senast januari Förvaltningen ges dessutom i uppdrag att arbeta med dialog och samverkan i fråga om större framtida förändringar av förvaltningens verksamheter som lokalnyttjande." 31

105 4 Individ- och myndighetsnämnd 4.1 Allmän verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för myndighetsutövning som gäller äldre och funktionsnedsatta. Den enskildes behov bedöms och insatser kan beviljas enligt Socialtjänstlagen(Sol) och lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsatta (Lss). Inom avdelningen handläggs dessutom ansökningar enligt färdtjänstlagen och riksfärdtjänstlagen. Bostadsanspassningsbidrag handläggs enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag. I denna del säljer förvaltningen handläggarsinsats även till Sotenäs och Munkedals kommuner. Även myndighetsutövning enligt alkohollagstiftningen handläggs inom denna avdelning. Alkoholhandläggartjänst säljs även till Munkedals kommun. Avdelningen ansvarar även för avgiftsuttag inom hela socialtjänstområdet. De insatser som avdelningen beslutar om överlämnas till bl.a. vård- och omsorgsnämnden för verkställighet. Det förekommer även att insatser som köps av annan utförare. Individ- och familjeomsorgen har till uppgift att, i enlighet med Socialtjänstlagen, ge socialt stöd till enskilda och familjer där det generella välfärdssystemet inte räcker till. Särskilt prioriteras barn, ungdomar, familjer och människor med missbruk. Insatserna är individuellt bedömda och utformade med syfte att främja aktivt deltagande i samhällslivet. Verksamheten handlägger även ärenden som berörs av tvångslagstiftning, Lagen om Vård av Unga (LVU) och Lagen om Vård av Missbrukare (LVM) Familjerättslig utredning/ handläggning, med ansvar för Munkedals, Tanums och Lysekils kommun, familjerådgivning, faderskapsutredning, samt budgetrådgivning ryms också inom verksamheten. Inom Individ- och familjeomsorgen ryms också ansvaret för mottagande av flyktingar efter etablering, samt emottagandet av ensamkommande barn/ungdomar med både asyl och permanent uppehållstillstånd (PUT). 4.2 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 N o t Intäkter 16,8 11,2 22,4 15,9 1 Personalkostnader -30,9-32,9-33,6-33,1 2 Övriga kostnader -104,9-103,4-109,4-100,8 3 Kapitalkostnader -0,1-0,3-0,3-0,3 Resultat -119,1-125,4-120,9-118,3 Noter till resultatbudget 1. Ökade intäkter från Migrationsverket gällande ensamkommande flykting ungdomar. 2. Ökade kostnader inom personlig assistans, hemtjänst och bostadsanpassning. 3. Minskning av institutionsvård inom barn och unga samt förändring inom verksamheten försörjningsstöd beräknas sänka kostnaderna under

106 Resultat per verksamhet/enhet/avdelning Verksamhet Utfall 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 Tillståndsverksamhet -0,9-0,1-0,5 0 1 Gruppboende, köp av plats 2,8 2,8 2,5 2,4 2 Elevhem 0,1 0,3 0,2 0,3 3 Personlig assistans Lss 3,2 4,2 3,3 3,3 4 Ledsagarservice Lss 1,6 2,2 1,5 1,5 5 Avlösarservice i hemmet, Lss 0,7 1,0 0,7 0,7 6 Korttidsvistelse utanför hemmet, Lss 3,0 4,0 1,5 2,3 7 Hemtjänst 40,4 43,0 43,5 44,7 8 Betalningsansvar 0,01 0,2 0,05 0,05 9 Färdtjänst 1,7 2,2 1,9 2,0 10 Riksfärdtjänst 0,5 0,5 0,6 0,6 11 Vårdkostnader institution barn o unga 11,7 10,9 11,9 7,5 12 Vårdkostnader vuxna missbruk 1,9 2,0 2,4 2,5 13 Försörjningsstöd vuxna 12,4 11,8 12,2 10,1 14 Not Noter till resultat per verksamhet 1. Verksamheten är till fullo finansierad av tillsynsavgifter samt genom avtal med Munkedals kommun. 2. En hemtagning har skett Återstår en vårdtagare där bedömningen är att behov av fortsatt köp finns. Kan bli aktuellt med ytterligare behov men detta har inte medräknas. 3. Elevhem varierar i kostnad. 1-2 placeringar årligen i samband med skolgång på annan ort. 4. Personlig assistans Lss. Budget beräknas kunna minskas till prognos I dagsdagsläget finns dock ansökningar som kan innebära ytterligare behov. 5. Budget 2014 utifrån prognos Budget 2014 utifrån prognos Budget kan minskas då individärende avslutat. 8. Beräknas med en ökning med anledning av minskat antal platser i säbo med ca.6100 tim (10 tim/vecka och plats à 291 kr.) Nya schabloner kan dra ner volymerna något. 9. Betalningsansvar. Målsättning är att kommunen inte skall ha någon kostnad för detta utan anpassa organisationen så att hemtagning kan ske i samtliga ärenden. 10. Fortsatt anpassning till bättre handikappanpassning av allmänna kommunikationsmedel. Budget 2014 anpassad efter prognos Efterfrågan på Riksfärdtjänst ökar. Kommunen har snäva begränsningar för färdtjänsten vilket kan bidra till att fler måste söka riksfärdtjänst för att förflytta sig inom regionen. Anpassar budget 2014 till prognos Vårdkostnaden förväntas sjunka p.g.a. uppstart av Ungbo. I budgetbeloppet ingår Ungbo samt institutionskostnader. 13. Tendensen är att missbruket av tung narkotika, nätdroger mm sker i allt tidigare åldrar och detta ger kostnader för vård som inte kan bedrivas på hemmaplan. Kostnaderna för tvångsvård som oftast initieras av läkare vid NÄL har varit ovanligt hög under Här planeras arbete med förebyggande insatser. 14. Nivån för försörjningsstödet har under legat förhållandevis stilla. Eftersom ökning om 1,3 mnkr har lagts in i budgeten för verksamheten gällande 33

107 samarbetet mellan förvaltningen, AME och AF har budget här sänkts med 1,7 mnkr i förhållande till budget Ram, ramförändring samt åtgärder Förändring nämndens budgetram Nämnd Budget 2013 Budget 2014 Ramförändring Individ- och myndighetsnämnd 125,4 118,3-7,1 Ramförändring Budget 2014 Satsningar/åtgärder Minskade institutionskostnader -3,4 1 Minskat försörjningsstöd -1,9 2 Missbruksvård LVM -0,2 3 Personlig assistans LSS -0,9 4 Ledsagarservice -0,7 5 Summa Noter åtgärder Start av ny verksamhet - Ungbo. 2. Samarbete med AME samt anställning av handläggare under 2013 förväntas minska kostnaderna för denna verksamhet. 3. Utbildningsinsatser inom missbruksinsatser. 4. Minskning av timmar under Budget sänks till prognosnivån. 5. Minskning av timmar under Budget sänks till prognosnivån. Mnkr -7,1 N ot 4.4 Verksamhetsförändringar och konsekvensanalys Prestationer/nyckeltal Prestation/nyckeltal (volymer) Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Volymförändr N o t Lss-boende, köp av plats 2 1,2 1-0,2 1 Lss, barn ungdom köp av plats 1 1 1,5 +0,5 2 Lss, personlig assistans, timmar Hemtjänst, antal timmar Försörjningsstöd, tkr Institutionsvård barn och unga, tkr Missbruk Arbete övr vuxna Noter till verksamhets- och volymförändringar 1. Lss boende köp av plats. En hemtagning gjord under Förutsätter att nytt boende skapas på hemmaplan. 2 beslut finns som fn inte verkställs. Ytterligare ansökningar väntas då det tillkommer ungdomar som slutar skolan våren

108 Nytt boende hanteras inom VON. 2. Barn-ungdom. Köp av terminsplacering i samband med skolgång på annan ort. 3. Lss, antal timmar. Ligger fn lågt. Budget läggs i förhållande till prognos Hemtjänsttimmar. Ökning med anledning av färre boendeplatser, 5 färre platser under 2013 (Gullvivan) och 10 platser från 1/ Översyn av schablonnivåer har gjorts som förväntas sänka antalet timmar. 5. Försörjningsstödet minskas i budget med 1900 tkr. Förväntat resultat 2013 är ca tkr. Under 2013 har inte antalet försörjningsstödstagare nämnvärt ökat i antal, däremot har fler hushåll haft försörjningsstöd allt fler månader per år. Särskild bevakning sker under Se även not Institutionsvård barn och unga samt Ungbo, särskild satsning för att minska institutionskostnaderna. Insatser genom att Ungdomspolitiska handlingsprogrammet genomförs kan det också ge förstärkning av det förebyggande arbetet. 7. Kostnaderna för missbruksvård sänks med 200 tkr jämfört med budget Satsning på utbildning inom verksamheten förväntas ge minskade kostnader. 8. Budgeten för arbete för vuxna ökar med 1300 tkr. Tillsammans med AME och AF utformas idag ett alternativ till passivt försörjningsstöd genom lönebidragsanställningar. Kostnad 2013 beräknas till ca 1900 tkr. Konsekvensanalys 3. Under 2013 visar prognosen för personlig assistans att timmarna ligger på en låg nivå Med anledning av det har dessa volymer sänkts i förslag till budget 2014, i jämförelse med budget Budgeterad nivå täcker de nivåer som finns i beslut i oktober Tillkommer ytterligare beslut finns inte finansiering för detta. 3 ansökningar finns under hösten 2013 där utredning pågår. Detta är lagstadgad verksamhet. 4. Med färre platser behöver hemtjänsttimmar öka och hemtjänstinsatserna stärkas upp. Särskilda team behövs för att ta hand om de med demensproblematik och de med palliativ vård. Hemtjänsttimmarna behöver särskilt bevakas Inför 2014 kommer arbetet med Försäkringskassan att intensifieras, bl. a. genom att försöka finna alternativ till de ca 40 hushåll som uppbär försörjningsstöd p.g.a. saknad av sjukpenning. För att kunna leva upp till de förväntningar som skapas genom en minskning av försörjningsstödet under 2014 är det av vikt att förstärkt tjänst inom försörjningsstödet finns kvar. 6. Enligt gällande lagstiftning är kommunen skyldig att agera till skydd för barn och unga som misstänks fara illa. För att uppnå en situation där så få barn/ungdomar far illa måste hela kommunens resurser arbeta mot samma mål; att förebygga och stödja barn/ungdomar och föräldrar. Budgeten för institutionsplacerade barn är justerad betydligt vilket innebär att eventuella åtgärder kan behöva vidtas tidigt under 2014, 7. Även inom missbruksarbetet gäller lagstiftarens krav på att stöd till missbrukare måste ges genom skyndsam handläggning och bedömning. Då allt fler unga missbrukare finns i åldersgruppen år och då drogerna i denna grupp allt oftare hämtas via nätet är gruppen högprioriterad. Inom missbruksvården ingår också insatser enligt LVM (tvångsvård). Denna typ av vård kan nämnden inte påverka genom att föreslå annan typ av insats. Budgeten för tvångsvården bygger på placering av en person per år. Uppstår ytterligare behov av placering enligt LVM ryms inte detta inom lagd budget. Särskild bevakning behöver genomföras

109 4.5 Målarbete Enheternas bidrag till KF-mål Lärande Mål Indikator Utfall Information och kommunikation ska samordnas och stärkas internt och externt inom hela koncernen Sjukfrånvaro < 5 % Antalet vårddagar på institution för barn och unga skall minska 9 Nyhetsbrev per år skickas ut till alla anställda inom förvaltningen Antal sjukskrivna Antal dagar enligt beslut om institutionsvård för barn och unga Livsmiljö Mål Indikator Utfall Ekonomi Mål Indikator Utfall Ett positivt resultat i enlighet med budgetbeslut Rapport budgetavvikelse Näringsliv Mål Indikator Utfall Andelen sysselsatta i åldersgruppen år skall öka Antal samarbetsavtal i enskilda ärenden med AF Enheternas egna mätbara mål Mål Indikator Utfall Lärande Ekonomisk, social trygghet Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut om försörjningsstöd, medelvärde 17 Lärande Social trygghet Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde 22 Lärande Insatser av god kvalitet Antal anmälningar lex Sarah 0 36

110 Mål Indikator Utfall Lärande Insatser av god kvalitet Antal avvikelser tjänstegaranti försörjningsstöd: Vi lovar dig att du inom två veckor från det du först var i kontakt med individ- och familjeomsorgen avseende ekonomiskt bistånd ska få tid för nybesök. Lärande Insatser av god kvalitet Antal avvikelser tjänstegaranti biståndshandläggning äldreomsorg och funktionsnedsättning: Vi lovar att vi tar personlig kontakt med dig inom fem arbetsdagar efter det att din ansökan har kommit till oss. Lärande Insatser av god kvalitet Ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel % Lärande Insatser av god kvalitet Ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel % Lärande Insatser av god kvalitet Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom 0-20 år, medelvärde Lärande Insatser av god kvalitet Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel % Lärande Insatser av god kvalitet Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut om försörjningsstöd, medelvärde 19 Lärande Insatser av god kvalitet Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel % Lärande Insatser av god kvalitet Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning för vuxna med missbruksproblem 21+år, medelvärde 44 Lärande Insatser av god kvalitet Utredningstid i antal dagar från ansökan till beslut om LSS-insats (alla insatser), medelvärde Ekonomi Ett positivt resultat enligt budgetbeslut Försörjningsstöd, antal kronor per månad Plan Plan Demografisk utveckling Av befintliga befolkningsprognoser framgår att antalet äldre kommer att öka under prognosperioden fram till De närmaste åren prognostiseras dock inga större 37

111 variationer. Ökningen på längre sikt är dock kraftig, varför kommunen måste ha en god planering för att säkra trygga boenden och goda möjligheter att kunna ge de insatser som en äldre och framförallt äldre, äldre befolkning kräver. Boenden Goda bostäder behöver finnas för dem som inte kan bo kvar i sitt eget boende. Planering för ny- och ombyggnad av vård- och omsorgsboenden har påbörjats. Den nationella inriktningen är att vård- och omsorgsboendena i mycket stor utsträckning kommer att behövas för personer med demenssjukdom och stora somatiska omvårdnadsbehov. Utöver detta finns behov av bostäder där den enskilde kan känna trygghet genom att det finns möjligheter till service och tillgång till personal i närheten. Utbyggnad av trygghetsbostäder är inte kommunens ansvar men de kommer att utgöra ett viktigt komplement för att trygga goda bostäder för en äldre befolkning. Kommunen behöver ta ställning till om, och i så fall på vilket sätt, utbyggnaden av trygghetsbostäder kan stimuleras. Nationella inriktningar - förändrad lagstiftning mm From 2015 har socialstyrelsen gett föreskrifter om att biståndsbedömning skall ske i samtliga boende för äldre personer. I föreskrifterna anges även ett ansvar gällande uppföljning av dessa ärenden. Hur detta skall genomföras och vilka behov detta kommer att föra med sig i förändrat resursbehov analyseras i samverkan med övriga kommuner inom Fyrbodal. Lag om valfrihetssystem Kommunen har beslutat att införa lag om valfrihetssystem inom ett antal områden. Under 2013 har dock Kommunfullmäktige beslutat att familjerådgivning inte skall omfattas av Lov utan denna verksamhet kommer att skötas i samverkan med de närliggande kommunerna. Arbete med att ta fram förfrågningsunderlag pågår och under 2013 beräknas boendestödsverksamheten kunna färdigställas för Lov. Därefter återstår daglig verksamhet, sysselsättning samt personlig assistans. Kommunen behöver ta ställning till om fler områden skall bli föremål för Lov. Barn och Ungdomsfrågor Kostnaderna för vård utanför hemmet är och har under lång tid legat på hög nivå jämfört med liknande kommuner. Anledningen till detta är många - det som efterfrågats har varit mer av det förebyggande arbetet bland barn och unga. Sedan maj 2013 finns Ungbo som arbetar med de ungdomar som av olika anledningar inte kan bo hemma eller som har vistelse inom institutionsvården. Målet är att kunna erbjuda en stödjande och strukturerad verksamhet på hemmaplan för att därigenom få ner köpta insatser ex institutionsvård. Insatser av förebyggande karaktär planeras också kunna starta i samband med att arbetet med barn och ungdomspolitiska handlingsprogrammet påbörjas. Sammantaget innebär detta att kostnaderna i arbetet med barn och unga långsiktigt bör minska de närmsta åren. Långvarig arbetslöshet och förändringar i socialförsäkringssystemet har inneburit att kostnaderna för försörjningsstöd långsamt har ökat i kommunen. Allt fler hushåll är beroende av allt fler månader/år. Samtidigt går allt fler ungdomar ut i arbetslöshet direkt efter avslutad skolgång. Gruppen ungdomar där betyg från gymnasiet saknas blir samtidigt större. I dagsläget hamnar denna grupp i ett tidigt försörjningsstöd. Utan omfattande samhälleliga insatser finns överhängande risk att gruppen blir långtidsberoende försörjningsstödstagare. Även gruppen med flyktingstatus har efter den 2-åriga etableringstiden på Arbetsförmedlingen mycket svårt att erhålla arbete och 38

112 många ur gruppen riskerar istället att hamna i långvarigt försörjningsstöd. Missbruket av alkohol, nätdroger och tung narkotika har under lång tid ökat i omfattning. Allt fler unga människor hamnar i ett tidigt beroende, vilket på sikt leder till ökade kostnader för kommunerna. Lagstiftaren är mycket tydlig med kommunernas ansvar att tidigt erbjuda hjälp med drogmissbruk i ungdomsgruppen. I de områden som ovanstående kommenteras är lagstiftningen mycket tydlig med att kommunen har det yttersta ansvaret. 39

113 5 Vård- och omsorgsnämnd 5.1 Allmän verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för att verkställa de beslut som Individ- och myndighetsnämnden fattat enligt Socialtjänstlagen och Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade. Avdelningen ansvarar också för hälso- och sjukvård inom ramen för det kommunala ansvaret enligt avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Inom inriktning LSS/psykiatri finns gruppbostäder på ett flertal platser inom centrala Lysekil. För personer som bor i ordinärt boende ges insatser i form av personlig assistans samt boendestöd. Nämnden verkställer även kontaktperson och ledsagarservice. För barn och unga och deras familjer verkställs Korttidsvistelse utanför hemmet samt Korttidstillsyn för skolungdom. Inom inriktning äldreomsorg finns särskilda boenden i Brastad, Lysekil och på Skaftö. För personer som bor i ordinärt boende verkställs hemtjänstinsatser och ledsagarservice. Beslut om växelvård och korttidsvistelse verkställs på korttidsboendet Kompassen, där även trygghetsplats kan ges. Hälso- och sjukvård ges till personer som har behov av insatser från sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast i det egna hemmet eller på särskilt boende. 5.2 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 N o t Intäkter 109,3 90,2 105,4 103,0 1 Personalkostnader -229,4-207,0-227,5-217,0 2 Övriga kostnader -79,0-72,5-82,1-78,2 Kapitalkostnader -0,7-0,9-0,8-0,8 Resultat -199,8-190,2-205,0-193,0 Beloppen innefattar den gemensamma administrationen som delas 50/50 mellan Socialförvaltningens båda nämnder, IMN och VON. Noter till resultatbudget Med preliminär ram på 193 mnkr för 2014, saknas 12 mnkr för att kunna verkställa de beslutande insatserna inom vård och omsorg. Se särskild åtgärdsplan under avsnitt I samband med att färre lägenheter inom äldreboendena planeras för 2014 minskar intäkterna för hyra. 2. Budget för personalkostnaderna 2013 omfattade inte alla kända personalkostnader. Därav prognosen. Då färre lägenheter inom särskilda boenden planeras för 2014, samt då tidigare beslut om minskning av grundbemanning skall verkställas, beräknas personalkostnaderna minska jämfört med prognos

114 Resultat per verksamhet/enhet/avdelning Verksamhet Utfall 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 Administration -2,2 0,9-0,9-3,4 LSS psykiatri -49,1-49,0-50,5-47,4 Vård och omsorg -148,5-142,1-153,9-142,2 Not De redovisade beloppen för avdelningen Administration är 50% av de totala beloppen då IMN och VON delar denna budget lika. 5.3 Ram, ramförändring samt åtgärder Förändring nämndens budgetram Nämnd Budget 2013 Budget 2014 Ramförändring Vård- och omsorgsnämnden 190,3 193,0 2,7 Ramförändring Budget 2014 Satsningar/åtgärder Mnkr N ot Summa Noter åtgärder 2014 Prognostiserat underskott 2013 Nämnd Budget 2013 Prognos 2013 Prognostiserat underskott Vård- och omsorgsnämnden -190,3-205,1-14,8 Åtgärder budget i balans 2013 Åtgärder för budget i balans 2013 Minskade 5 säbo platser Skaftöhemmet Gullvivan -1,4 1 MAS -0,3 2 Ej tillsatta vakanser/pensionsavgångar 3 Summa Mnkr -1,7 N ot Noter åtgärder Angiven summa är baserad på årsbasis, men eftersom genomförandet sker först i slutet av 2013 blir full effekt först Annan tjänsteman har ersatt MAS funktionen. 3. Förkortningar av arbetspass och vakanshållningar av tjänster och vikariat görs i den mån det är möjligt. 41

115 5.4 Verksamhetsförändringar och konsekvensanalys Prestationer/nyckeltal Prestation/nyckeltal (volymer) Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Volymföränd r Särskilda boenden Hemsjukvård, antal timmar delegerade Stångenäshemmet, natt, årsarbetare 1,5 +1,5 3 Lysehemmet, städ, timmar Sjuksköterska antal årsarbetare Kontaktperson enl. SoL antal beslut N o t Noter till verksamhets- och volymförändringar 1. Under 2013 har utredning presenterats med förslag till att lägga ner ytterligare platser i särskilda boenden. Förslag läggs till att fatta beslut om ytterligare stängning av 10 platser. Då Lysekilshemmet byggs om, alternativt byggs nytt, planeras det för färre platser än idag. 2. Antalet hemsjukvårdstimmar hamnar väsentligt högre än budgeterad nivå Detta beror främst på ökad vårdtyngd. I flertalet fall har varje person ett större behov, samt att det tillkommit fler personer i ordinärt boende. Beräkningen som gjorts för minskat antal platser på säbo utgör ca 1800 timmar. 3. Utökning av nattpersonal i samband med att verksamhet även bedrivs på Lysehemmet under ombyggnation av Stångenäshemmet. 1,2 mnkr 4. Städ på Lysehemmet kostar 11 tkr x 12 mån = 132 tkr 5. Beslut finns i VON om 1 extra sjuksköterska, men budget har ej tillförts under Beräknad kostnad 600 tkr under 2014 läggs i budget beslut om kontaktperson enl. SoL verkställs men någon budget för detta finns ej Kostnad beräknas till 180 tkr under 2014 och läggs i budget. Konsekvensanalys Se även särskild bilaga. 1. Väntetiden för enskild att få beviljat boende verkställt, kan förlängas. I nuläget beräknas nämnden ändå kunna verkställa att erbjuda sökande lägenhet inom den tid nämnden har på sig att erbjuda säbo, vilket är 90 dagar. I de jämförelser som gjorts med kommuner i Västra Götaland och enligt nationella uppgifter bedöms antalet lägenheter kunna minskas. Ingen kommuninvånare med beslut om lägenhet i särskilt boende har under 2013 väntat längre är tre månader. Om 10 lägenheter stängs ner innebär det att personer med beslut om särskilt boende som väntar, får insatser i ordinärt boende i form av hemtjänst och hemsjukvård. Hur lång väntan blir är beroende av tillgång på lediga lägenheter och prioriteringar vid erbjudande om lägenhet. Hösten 2013 kommer Lysekils bostäder att erbjuda 33 trygghetsbostäder färdiga för inflyttning. Dessa trygghetsbostäder kommer sannolikt att påverka och fördröja behovet av lägenhet i särskilt boende. Enligt nämndernas äskande för 2014 års budget beräknas en brukare i hemtjänst ha behov av insatser motsvarande 10 timmar/vecka. Varje timma motsvarar enligt förvaltningens beräkning 291 kronor. Utökning av antalet hemtjänsttimmar har därför budgeterats för 2014 i Individ- och myndighetsnämndens budget. 42

116 2. Delegerade insatser enl. HSL måste utföras för att säkerställa patienternas behov av hälso- och sjukvård. Om medel ej tillförs kan patienter ej tas hem från sjukhus med kostnader för utskrivningsklara som följd. En ökning av antalet timmar har beräknats med Beräknat på 225 kr per timma ger detta en total kostnadsökning om 3,5 mnkr. 3. Under ombyggnationen av Stångenäshemmet är det nödvändigt med en utökning av nattbemanningen eftersom verksamhet bedrivs på två olika boenden. Under denna ombyggnad tillkommer även ökade kostnader för städ och kost. 5. Hälso- och sjukvård kan ej ges enl.lag. Ökat antal betalningsdagar för utskrivningsklara. Ökade kostnader för sjukfrånvaro pga hög arbetsbelastning. 6. Den enskilde får ej lagstadgade beslut verkställda. 43

117 5.5 Målarbete Enheternas bidrag till KF-mål Lärande Mål Indikator Utfall Information och kommunikation ska samordnas och stärkas internt och externt inom hela koncernen Sjukfrånvaro <5% 9 nyhetsbrev per år skickas ut till alla anställda inom förvaltningen Antal sjukskrivna Livsmiljö Mål Indikator Utfall Ekonomi Mål Indikator Utfall Ett positivt resultat enligt budgetbeslut Rapport budgetavvikelse Näringsliv Mål Indikator Utfall Enheternas egna mätbara mål Mål Indikator Utfall Lärande Insatser av god kvalitet Lärande Insatser av god kvalitet Lärande Insatser av god kvalitet Antal anmälningar lex Sarah till Inspektionen för vård och omsorg Antal anmälningar lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg Antal avvikelser lokal värdighetsgaranti (tjänstegaranti) för särskilt boende och hemtjänst: Vi lovar dig, att du inom en vecka efter att insatsen påbörjats får en egen kontaktman för att stärka din upplevelse av trygghet i omsorgsinsatserna från oss

118 Mål Indikator Utfall Lärande Insatser av god kvalitet Antal avvikelser lokal värdighetsgaranti (tjänstegaranti) för särskilt boende och hemtjänst: Vi lovar dig delaktighet, självbestämmande och möjlighet att påverka omsorgens dagliga innehåll och rutiner genom att din kontaktman tillsammans med dig och/eller närstående börjar upprätta din genomförandeplan senast två veckor efter att du fått din beslutade insats Lärande Insatser av god kvalitet Avvikelser lokal värdighetsgaranti för särskilt boende och hemtjänst: Vi lovar dig, att om du inte är nöjd med din kontaktmans sätt att bemöta dig, kan du få byta kontaktman Lärande Insatser av god kvalitet Verkställighetstid i antal dagar från beslut till insats avseende boende enligt LSS 9.9, medelvärde Lärande Insatser av god kvalitet Verkställighetstid i antal dagar från beslut till insats avseende kontaktperson enligt LSS, medelvärde Lärande Insatser av god kvalitet Andel % som sammantaget är mycket nöjda eller ganska nöjda med sitt särskilda boende i sin helhet enligt Socialstyrelsens Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 82 Lärande Insatser av god kvalitet Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde 22 Lärande Insatser av god kvalitet Andel % som sammantaget är mycket nöjda eller ganska nöjda med hemtjänsten i sin helhet enligt Socialstyrelsens Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 89 Lärande Insatser av god kvalitet Antal personer som en hemtjänsttagare möter under en 14 dagarsperiod, medelvärde enligt Socialstyrelsens Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 14 Ekonomi Ett positivt resultat i enlighet med budgetbeslut Ej debiterade lägenheter i särskilt boende, antal snitt per månad 5 45

119 5.6 Investeringsäskanden Investeringar Investering Prognos 2013 Äskande 2014 Plan 2015 Plan 2016 Larm hemtjänst 3 etapper Larm Skaftöhemmet Arbetstekniska hjälpmedel Möbler till säbo/gruppbostäder Möbler Phoniro låssystem Skaftö hemtjänst Phoniro låssystem Lysekil hemtjänst Summa No t Noter till investeringsäskanden 1. Analoga larm behöver bytas till digitala, 3 etapper. Bytet kommer att ske succesivt under kommande år utifrån att analogt nät avvecklas. 2. Nuvarande larm undermåligt. Nytt upphandlat. Beräknas färdigt senast Inköp av bl.a sängar, personlyftar och annan grundutrustning till särskilda boenden. Beräknas färdigt senast 30/9 respektive år. 4. Möbler slits och behöver bytas ut. Stort behov av bl a bord och stolar på säbo och gruppbostäder. Beräknas färdigt senast 30/9 respektive år. 5. För bättre arbetsmiljö behövs inköp av bl a skrivbord och stolar. Beräknas färdigt senast 30/9 respektive år. 6. Inköp av Phoniro-lås för ca 50 brukare. Beräknas färdigt Inköp av Phoniro-lås för 230 brukare. Beräknas färdigt Plan Plan Andelen äldre förväntas öka i kommunen samtidigt som antalet lägenheter i särskilda boenden inom äldreomsorgen minskas. Nytt trygghetsboende i kommunen tas snart i drift vilket kan förväntas leda till att färre söker säbo. Ett ökat behov av hemtjänst och hemsjukvård förväntas i takt med färre platser på säbo. Hemsjukvården påverkas också av förändringar inom NU-sjukvården. I takt med kortare vårdtider på sjukhus ökar belastningen på kommunens hälso- och sjukvård. Fler mycket svårt sjuka önskar också i större utsträckning att både få sin vård och avsluta sina liv i den egna bostaden. En mer utvecklad och volymanpassad hemtjänst och hemsjukvårdsorganisation behöver inrättas i takt med volymförändringarna. Från och med år 2015 skall, enligt ett nytt regelverk, biståndsbedömning ske för alla insatser inom särskilda boenden för äldre vilket innebär att personalresurserna kommer att behöva ökas. Under beräknas Stångenäshemmet vara helt klart med renovering/ombyggnation och inneha 40 särskilt boendeplatser. Vi ser ett stort behov av nybyggnation av Lysekilshemmet pga av dess geografiska läge och behov av demensenheter på markplan med ett aktivitetscentra. På sikt finns ett behov av fler boendeplatser med inriktning Lss och psykiatri. Tidigare inventering som socialförvaltningen gjort visar att det finns behov av ca 5 46

120 boendeplatser/år för gruppbostad inom Lss-verksamheten inom de närmsta åren. Beräkningen bygger på dels en inventering av nu kända framtida behov samt en återblick över utvecklingen de senaste åren där hänsyn tagits till tillkommande behov samt upphörda behov. Insatser för att ha en väl fungerande personalförsörjning behövs. Här ingår utbildning för att höja personalens kompetens samt möjlighet till högre tjänstgöringsgrad. Ökat behov av avancerad sjukvård och rehabilitering i det egna hemmet ställer större krav på både hemtjänst och legitimerad personal av alla kategorier. 5.8 Effekter av anpassning under treårsperioden Nämndens tabell Nämndens verksamhet, nettokostnad vid årets ingång 204,3 201,6 196,32./.Nämndens sparåtgärder för resp år, se detaljtabell -2,7-5,28-2,92 Nämndens verksamhet, nettokostnad vid årets utgång 201,6 196,32 193,40./.Tillfällig ramförstärkning 2014 & ,6-3,32 0 Summa (tilldelad ram i juni 2013) 193,0 193,00 193,40 Detaljtabell nämndens sparåtgärder Sparåtgärder med effekt i mnkr resp år Helårs -effekt Totalt Not Säbo 10 platser möjligt 1/ ,25 2,3 0,95 0 3,25 1 Säbo 10platser under 2015 helårseffekt 5 platser 3,25 1,62 1,62 3,25 Tomma lokaler/lägenheter 0,8 0,4 0,4 0 0,8 2 Kortidsvård 1,2 0 1,2 0 1,2 3 Lysehemmet 1,3 1,3 1,3 4 Omfördelning assistenter 1,1 1,1 1,1 5 Summa 10,90 2,7 5,28 2,92 10,90 Sammanfattande kommentar avseende anpassning Stängning av totalt 20 platser på särskilt boende beräknas kunna genomföras under 2014 fr.o.m. 1/5 och under Uthyrning av tomma lokaler/lägenheter; Brodalen och gårdshuset på Gullvivan, Skaftö. 3. Minskning av antal platser på Kompassen, kortidsboende/växelvård. Utredning startas. Förväntas kunna ge helårseffekt Uppsägning av Lysehemmet är beroende av att andra kommunala åtgärder vidtas, men beräknas här ge helårseffekt En fördelning av 2,7 årsarbetare av totalt 5,0 planerare centralt för assistentjänster. Utredning startas. 47

121 6 Lysekil & Sotenäs Gymnasie- & vuxenutbildning 6.1 Allmän verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Gymnasiet och vuxenutbildningsförvaltingen omfattar verksamheten Gullmarsgymnasiet med 668 elever och en Vuxenutbildning med ett brett utbud och olika kundgrupper. Gymnasiet har idag 15 olika program, både högskoleförberedande program och yrkesprogram. Yrkesprogrammen har ett stort inslag av arbetsplatsförlagd verksamhet och i många fall en ren lärlingsutbildning. Gullmarsgymnasiet har även gymnasiesärkola och Introduktionsprogram med totalt 58 elever. Gymnasiet har en riksrekryterande spetsutbildning i marinbiologi. Vuxenutbildningen har en ramfinansierad verksamhet som består av: Grundläggande vuxenutbildning grundskolenivå för vuxna Gymnasial vuxenutbildning Svenska för invandrare Särskola för vuxna Lysekil och Sotenäs har en stor verksamhet inom SFI och en gymnasial verksamhet där deltagarna kan välja att gå i Munkedal, Lysekil eller Sotenäs. Vuxenutbildningen har en externfinansierad verksamhet som kan delas in i fyra delar: Yrkesvux Gymnasiala yrkeskurser för vuxna som baserar sig på gymnasieskolan yrkesprogram. Lärling en utbildningsform där 70 % av undervisningen ska vara förlagt på arbetsplatsen. YH-utbildning Yrkehögskoleutbildning som är en mellanvariant mellan gymnasieutbildning och högskoleutbildning med yrkesinriktning. Branscherna är med som styrgrupp för utbildningen. Uppdragsutbildning Uppdragsutbildning för företag och andra förvaltningar i kommunen. Finansiering från kunden. I nuläget har vi utbildningar för Festo AB, en i Stenungsund och utbildning för lärare i Norge. Vi har även utbildning för Preemraff inom datorteknik och för pensionärer. Yrkesvux och YH-myndigheten får pengar från staten för verksamheterna. När arbetslösheten är hög kommer i regel mer pengar till vuxenutbildningen och tvärt om. Volymerna kan vara mycket stor när lågkonjunkturen är djup. Den externfinansierade verksamheten är till sin natur projektorienterad och behöver flexibla lokallösningar. 48

122 6.2 Resultatbudget Resultatbudget Lysekils del Utfall 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 N o t Intäkter 74,8 64,8 70,0 67,5 Personalkostnader -65,3-60,0-62,9-59,5 1 Övriga kostnader -85,5-74,2-78,9-76,6 2 Kapitalkostnader -1,3-1,4-1,5-1,2 3 Resultat -77,3-70,8-73,3-69,8 Noter till resultatbudget 1. En minskning av personalkostnader krävs under 2014 för att kunna hålla tilldelade prel. budget ramen. 2. Förutom anpassning till prisökningar krävs en effektivisering av lokalutnyttjande på ca 1 mnkr Kapitalkostnader (avskrivningar + internränta) enl. simulering utifrån planerade nya investeringar. Resultat per verksamhet/enhet/avdelning Verksamhet Utfall 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 Gymnasie- och vuxenutbildningen -122,3-113,6-117,5-111,7 1 Not Noter till resultat per verksamhet 1. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden fattar beslut om detaljbudget per verksamhet i december. I tabellen ovan framgår den totala budgetramen för LSGV. 49

123 Hela nämnden Hela LSGV nämnden Utfall 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 N o t Intäkter 29,8 22,0 25,8 25,6 Personalkostnader -65,3-60,0-62,9-59,5 Övriga kostnader -85,5-74,2-78,9-76,6 Kapitalkostnader -1,3-1,4-1,5-1,2 Resultat -122,3-113,6-117,5-111,7 6.3 Ram, ramförändring samt åtgärder Förändring nämndens budgetram Nämnd Budget 2013 Budget 2014 Ramförändring Gymnasie- & Vuxenutbild.nämnden 113,6 111,7-1,9 För LSGV nämnden krävs en omställning på 5,2 mnkr pga det prognostiserade underskottet på 3,9 mnkr samt minskade ramar. Justering har gjorts för kostnaden för Havsbadet, som ej finns med i budgeten för OBS! Totalbudgeten för 2014 (111,7 mnkr) är baserad på Lysekils preliminärt tilldelade ram i juni beräknad ramtilldelning från Sotenäs utifrån fördelningsnyckel via befolkningsstatistik. Ramförändring Budget 2014 Satsningar/åtgärder Lokaleffektivisering från Högskolecentrum till gymnasiebyggnaden 1,1 1 Personalomställning - Minska lärartätheten mot rikssnittet 2,5 2 Minskad ledningsorganisation 0,4 3 Minska vaktmästeriet 0,5 4 Förändrat utbud 0,7 5 Summa 5,2 5,2 mnkr avser den totala omställningen för hela LSGV nämnden. Noter åtgärder Detta sker i två steg. Idag bedrivs i huvudsak gymnasiets verksamhet i gymnasiebyggnaden och vuxenutbildningen i Högskolecentrum. I Högskolecentrum finns även marinbiologerna med laborationssalarna och automationslokalerna för Teknikprogrammet och El- och energiprogrammet. Vuxenutbildningen är i gymnasiebyggnaden med de naturvetenskapliga ämnena. Högskolecentrum är uppsagt för omförhandling till årsskiftet och tillfälle finns därför att förtäta och minska den totala lokalytan. Campus Västs gymnasiebyggnad har idag ett antal mindre grupprum som inte används fullt ut. Det finns dessutom karaktärsämnessalar som musikrum m.m. som används mycket lite. Den verksamhet som är svår att flytta från Högskolecentrum kortsiktigt är karaktärssalarna då det medför kostnader att flytta automationshallen, marinbiologernas 50 Mnkr N ot

124 havsvattensatsning, svetsen och restaurangutbildningen. Merparten av vuxenutbildningens ramfinansierade verksamhet flyttar ifrån Högskolecentrum vid årsskiftet. SFI och Särvux flyttar inte i detta steg då det krävs ett lugn runt dessa grupper. En risk som kommit fram är att avbrotten kan öka då verksamheten blir inlemmad i ungdomsgymnasiet. Efter sommaren finns planer att kunna avdela delar i gymnasiebyggnaden så att det blir en bättre studiemiljö för de vuxenstuderande. Rena uppdragutbildningar bör läggas i andra lokaler/hc med kortare kontrakt då dessa är av mer tillfällig karaktär. Detta får lokalutredningen utreda. Steg 2 - Hösten I samband med gymnasiets organisation för ht 2014 och minskat utbud kommer det att finnas fler lediga lokaler i gymnasiebyggnaden så att resterande del av den ramfinansierade verksamheten inom vuxenutbildningen (SFI, Särvux) inryms i huset. Då får vuxenutbildningen avdelade ytor i byggnaden för sin verksamhet. 2. Effekten är på halvåret. Det är rimligt att komma ner i lärartäthet till en nivå strax över rikssnittet (8,5 jmf 7,9). Det innebär 10 lärartjänster. Gullmarsgymnasiet är ett förhållandevis litet gymnasium med ett brett utbud på program och inriktningar. Gruppstorleken är i vissa fall mycket liten. En översyn behöver göras för att komma ner i nivå och arbeta med olika verktyg för detta. Att minska 10 lärare under ett års tid är en mycket krävande förändring som kommer att leda till en märkbar upplevd försämring för elever, föräldrar och arbetsmiljön för personalen. Det kommer att bli aktuellt att göra förändringar i hemmaplanslösningen i Sotenäs med en så omfattande omställning. En flerårig omställning ger oss tid att ställa om på ett planerat och rimligt sätt. 3. Minska ledningsorganisationen från 5 till 4 rektorer. Halvårseffekt. 4. Minska vaktmästeriet till 1,5 vaktmästare. En anpassning till behovet och efter justeringar vad gäller IT-support. 5. I samband med budgetprocessen bryts uppföljningen ner till programnivå på Gymnasiet och verksamhetsnivå på Vuxenutbildningen. Det ger möjligheter att kunna värdera program och inriktningar för att kunna fatta välgrundade beslut. För att lägga ner ett program eller inriktning krävs att kostnaden är högre för vår egen verksamhet än vad det interkommunala priset är. Summan 0,7 mnkr ovan är nettobesparing mellan egen kostnad och köpt plats vilket innebär att det krävs nedläggning av flera program/inriktningar för att komma i fas. 51

125 Prognostiserat underskott 2013 Nämnd Budget 2013 Prognos 2013 Prognostiserat underskott Gymnasie- & vuxenutbildn.nämnden -113,6-117,5-3,9 Varav Lysekil: -2,5 mnkr Varav Sotenäs: -1,4 mnkr Åtgärder budget i balans 2013 Åtgärder för budget i balans 2013 Personal-ej ersätta vakanser & avsluta visstidsanställning Återhållsamhet med kostnader inom alla enheter Mnkr N ot Summa Det kvarstår två månader av året och ytterligare aktiviteter inträder efter årsskiftet. Det krävs en flerårig omställning för att nå budget i balans. 6.4 Verksamhetsförändringar och konsekvensanalys Prestationer/nyckeltal Prestation/nyckeltal (volymer) Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Volymförändr N o t Antal elever fr Lysekil/Sotenäs i egen vsh Antal elever fr annan kommun Antal elever totalt gymnasiet Antal elever till annan kommun Antal särskoleelever till annan kommun Antal lärartjänster/100 elever (gymnasiet) 9,7 10,6 9,0-1,6 3 Noter till verksamhets- och volymförändringar 1. En ökning av antalet elever från Sotenäs ger positiva volymförändringar. Andelen av Sotenäs 16-åringar har ökat från 50% till 70% vilket visar att Sotenäsungdomarna är nöjda med Gullmarsgymnasiet som sitt egna gymnasium. Andelen är lika stor som Lysekils andel. 2 Trots minskat antal 16-åringar totalt i kommunerna (från 255 till 220 st under 2013) har elevantalet bibehållits på samma nivå och marknadsandelen har ökat. 3. Lärartäthet 9,0 = snitt VT + HT Rikssnittet för gymnasieskolor är 7,9. Konsekvensanalys Gymnasiebranschen är en extremt konkurrensutsatt bransch idag i Sverige. Elevkullarna har minskat och utbudet har ökat. Samtidigt har 3 omfattande reformer kommit slag i slag och ställt krav på stora förändringar vilket ökar behovet av resurser i verksamheten. Det är Gy 11, Vux 12 och Särskolan 13. Där till har nya reformer kommit för informationsansvaret för ungdomar upp till 25 år. I Skoverkets rapport PM , Utbildningsstatistik framgår följande: Av de stora skolformerna har kostnaden per elev ökat mest i gymnasieskola jämfört 52

126 med föregående år. Kostnaden har ökat med 3 procent. Under de senaste åren har många negativa effekter av avregleringen uppkommit som orsakat en vikande tilltro till gymnasieskolan. Friskolor har gått i konkurs. Elever har inte fått fullfölja sina utbildningar och tvingats flytta mitt under året. Gymnasieskolornas goda rykte är ifrågasatt. Att göra snabba och akuta, ofta inte tillräckligt planerade och förankrade omställningar i en bransch med ett tilltagande sämre rykte innebär en stor risk för att komma in i en negativ spiral där ett sämre rykte gör att eleverna slutar. Det leder till nya akuta omställningar och att ännu fler elever slutar. En väl planerad förändring och omställning är därför nödvändig där vi kan få helårseffekt på de planerade omställningarna. Slutsats Det krävs en flerårig omställningsperiod för att ställa om 5,2 miljoner. Ger en: Lugnare omställning och helårseffekt på åtgärderna vilket minskar uppsägningsbehovet av lärare. Det minskar missnöje bland lärare och elever, minskar risken för dåligt rykte och elevtapp Minskar risken för en dålig arbetsmiljö Minskar risken att hamna i en negativ spiral En treårig åtgärdsplan framgår i avsnitt Målarbete Enheternas bidrag till KF-mål Lärande Mål Indikator Utfall Antal avhopp/avslut i gymnasiet skall minska Andelen ungdomar med fullständiga betyg i Gymnasiet ska öka. Öka måluppfyllelsen på SFI. Nytt mål Minska genomloppstiden Vuxenutbildningen ska bedriva utbildning hela året i olika former De mål som redovisats ovan är de övergripande målen för att uppfylla kommunens mål för lärande. De första två är mål som funnits tidigare och de andra två är nya. På förvaltningsnivå kommer det hållas en dialogdag om målen med nämnden för att bryta ner och tydliggöra de övergripande målen än mer. Den kommer att genomföras 12 november. 53

127 Livsmiljö Mål Indikator Utfall Utbildningsnivån i kommunen ska öka. Detta mål är övergripande mycket viktigt för kommunen och det finns kommunstatistik tillgänglig för att se nåbarheten. Målen under lärande stärker även detta mål Ekonomi Mål Indikator Utfall Samtliga program och utbildningar ska vara i ekonomisk balans 80% 90% 90% Utfallet för 2012 kan inte redovisas då det inte mättes på detta sätt. Anledningen till att målet inte är 100% är att nämnden förmodligen kommer att hamna i beslut där man av strategiska skäl ändå kommer att låta någon inriktning eller program eller utbildning på vuxenutbildningen att gå minus under en period och då täckas av något annat program Näringsliv Mål Indikator Utfall Samtliga yrkesutbildningar ska samverka med det lokala och regionala näringslivet De högskoleförberedande programmen ska arbeta nära högskola/universitet En del av målen ovan är nya/omformulerade mål. En värdering av nuläget samt mätbarheten på ett optimalt sätt ska analyseras och arbetas fram. Den 12 november kommer nämnden att ha en dialogdag runt målen för nämnden vilket stärker ovanstående arbete Enheternas egna mätbara mål Mål Indikator Utfall Nämndens egna mätbara mål kommer att utformas under en dialogdag 12 november. 54

128 6.6 Investeringsäskanden Investeringar Investering Prognos 2013 Äskande 2014 Plan 2015 Plan 2016 Gymnasieskolan 200 tkr 330 tkr 200 tkr 1 Högskolecentrum tkr 200 tkr 2 No t Summa 200 tkr 580 tkr 400 tkr Noter till investeringsäskanden 1. Bygglokal - utebygghall. Byggnationskostnader utebygghall. 2. Omställning flytt till gymnasieskolan 6.7 Plan Plan Förutom de åtgärder som finns beskrivna vad gäller kostnadseffektivisering finns några ytterligare områden att beröra. Ett viktigt område är samarbete med Bildningsnämnden för att effektivisera och kvalitetsutveckla gemensamma verksamheter som musikskola, särskola, elevhälsa och förvaltningsledning. Den administrativa verksamheten på förvaltnings- och verksamhetsnivå ses över för att effektivisera mellan förvaltningarna. Gymnasiet utvecklar kvalitetsarbetet genom ett genomgripande arbete och utbildningsinsats från Högskolan Väst inom betyg och bedömning. Som stöd för detta arbete har 3 lärare med karriärtjänster involverats. En hot framåt är att Sotenässamarbetet upphör. Risken är stor att färre elever väljer Gullmarsgymnasiet och elevantalet viker. Hela den ekonomiska risken ökar med den inriktning och satsning som gjorts för Gullmarsgymnasiet. Det krävs ett stabilt elevunderlag för att kustkommunerna ska kunna ha en gymnasieskola som svarar upp mot merparten av de behov Lysekils och Sotenäs ungdomar har. 6.8 Effekter av anpassning under treårsperioden Nämndens tabell Hela nämnden LSGV Nämndens verksamhet, nettokostnad vid årets ingång 116,9 115,70 113,35./.Nämndens sparåtgärder för resp år, se detaljtabell -1,20-2,35-1,65 Nämndens verksamhet, nettokostnad vid årets utgång 115,70 113,35 111,70./.Äskad tillfällig ramförstärkning 2014 & ,00-1,65 0 Summa (tilldelad ram i juni 2013) 111,70 111,70 111,70 Tillfällig ramförstärkning 2014 (totalt 4 mnkr): Lysekils del: 2,5 mnkr Sotenäs del: 1,5 mnkr 55

129 Tillfällig ramförstärkning 2015 (totalt 1,65 mnkr): Lysekils del: 1 mnkr Sotenäs del: 0,65 mnkr Detaljtabell nämndens sparåtgärder Sparåtgärder med effekt i mnkr resp år Helårs -effekt Totalt Not Frigöra lokaler från HC till gym.byggn. (tot 960 kvm) 1,2 0,3 0,9 0 1,2 1 Minska Personaltätheten och utbud lärartjänster 2,8 0,3 0,85 1,65 2,80 2 Ledning - 1 rektor 0,8 0,4 0,4 0 0,8 3 Vaktmästeri - 1 vaktmästare 0,4 0,2 0,2 0 0,4 4 Summa 5,2 1,2 2,35 1,65 5,20 En pdf fil med specificerade åtgärder per år finns under bilagor "treårig åtgärdsplan LSGV". 1. Lokalkostnaderna minskar i en lugnare takt. Delar av HC lämnas under år 1 för att under år 2 lämna resterande möjliga ytor. Verksamheten som ingår i år 2 kräver en mer planerad omställningstid än verksamheten för år 1 (ex Särvux, SFI) Specialsalarnas placering och behov utreds innan beslut fattas. Ev förändring inryms under andra året. 2. Personalomställning. År 1 - Endast halvårseffekt för en lärare. En tjänst till hösten kan hanteras genom att inte ersätta visstidstjänst eller pension. År 2 - En tjänst halvårseffekt sedan år 1 och en tjänst helårseffekt. Denna förändring utgår ifrån höstens utbud efter det att en översyn av inriktningar och program genomförts. Utfallet är nettoeffekt då vi kan räkna med att även elevantalet minskar (ökar de interkommunala kostnaderna) vilket innebär att det i verkligheten är flera tjänster. Nettoeffekten är en tjänst. År 3 - innebär tre tjänster nettoeffekt och ytterligare utbudsjusteringar, se ovan för två år. 3. En rektor minskas över år ett och år två vilket ger en halvårseffekt respektive år. 4. En vaktmästare ställs om under år ett och två vilket ger halvårseffekt under åren. Sammanfattande kommentar avseende anpassning Omställningen på tre år ger möjligheter att ställa om lokaler i en rimlig förändringstakt. Viktigt att kunna planera utbud och se konsekvenser för att nå en långsiktigt hållbar effekt och inte komma in i en ond spiral och få minskat elevantal och en negativ påverkan på arbetsmiljön. Den stora vinsten vi gör är att kunna ställa om personalkostnaden utifrån det utbud vi beslutar om, grundat på beräkningar per program. De program som är dyrare i egen regi än att köpa utifrån prislistan måste vi ifrågasätta, fatta beslut om och därefter verkställa beslutet. En process som denna tar tid och tre år är en rimlig omställningstid. Den framtida bilden av förvaltningen och gymnasiet är en skola/förvaltning med ett eftertraktat utbud och med en tydlig profil samt gott rykte!! 56

130 TJÄNSTESKRIVELSE Bildningsnämnden Datum: Förvaltning: Bildning Handläggare: Staffan Sjölund Telefon: E-post: BUDGET FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER Dnr: BIN , Bildningsnämndens sparbeting för 2013 om 9,0 mnkr samt redovisat behov av utökad ram på grund av verksamhetsförändringar om ca 11 mnkr, medför stora neddragningskrav för att komma i budgetbalans. Bildningsnämnden har tagit beslut i februari som resulterade i en begäran till KF om utökad ram om 11 mnkr för I april tog nämnden beslut med åtgärder motsvarande 7,6 mnkr samt en generell neddragning av materialbudget vilket motsvarar ca 0,5 mnkr. Åtgärder inom de olika verksamheterna är delvis genomförda, andra planeras från halvårsskiftet. Återhållsamhet i tillsättning av tjänster och vikariat medför lägre personalkostnader, men också en större belastning för både personal och verksamhet. Den planerade utökning av förskoleverksamheten har inte kunnat genomföras fullt ut, vilket innebär att föräldrar kan komma att få vänta på plats längre än fyra månader. Den negativa årsprognosen kräver ytterligare omfattande åtgärder för att komma i balans. Arbete för detta pågår. Bildningsnämnden redovisar ett negativt resultat för perioden om 7,6 mnkr och årsprognosen beräknas bli ett negativt utfall mot budget med 14,9 mnkr. I årsprognosen har hänsyn tagits till att ersättning skall erhållas för de extra kostnader som uppstår gällande anhöriginvandring samt att första kvartalsfakturan för badplatser inte belastar nämnden. Förvaltningen bedömer att kostnaden för badplatser kommer att regleras via de tillfälliga medel som finns får budgetåret Dock kvarstår en ökad kostnad beräknad till c a 1,5 mkr 2013 för extra kostnader gällande anhöriginvandringen. Dessa medel har inte tillförts Bildningsnämnden. Det är stora svårigheter för Gullmarsborg att komma i balans efter den kraftiga budgetneddragningen som gjordes i fjol, (årsprognos -1,3 mnkr). Kostnader för de skolflyttar som gjorts och i iordningställande av lokaler på Gullmarsskolan F-6 påverkar också utfall och årsprognos negativt. Förvaltningen har tidigare redovisat åtgärder inom verksamhetsgrenarna kultur och fritid enligt nämndens beslut i april. Bifogat redovisas förslag till återstående åtgärder enligt nämndens beslut i april motsvarande 3,2 mnkr inom förskola/pedagogisk omsorg och knappt 0,7 mnkr inom grundskolan inklusive särskola och fritidshem. Grundskolan bedöms inte under pågående år kunna prestera neddragningar med effekt om 3,0 mnkr enligt april beslut utan att riskera elevens rätt till utbildning. Däremot skulle en fortsatt omstrukturering av grundskolan långsiktigt kunna innebära en kvalitetsförbättring för elever och bidra till en ekonomi i balans.

131 Redovisade förslag motsvarar ca 14,5 mnkr. Föreslagna åtgärder innebär även effekter på åren Inför år 2014 finns en föreslagen ram för bildningsnämnden om 212,1 mnkr enligt de anvisningar som utgått i dagarna. Det innebär ytterligare neddragning om 3 mnkr för nämnden, allt annat lika. Arbetet med analyser och konsekvenser av fullmäktiges budgetbeslut i om ramarna har präglat arbetet från läsårets början. Tidplanen för att arbeta med budget och de åtgärder som är förenat med att komma i balans med beslutad ram har varit mycket tidspressad. Det har inte getts möjlighet för förvaltningen att kunna genomföra kvalitativa processer med dialog och information med nämnd, fackliga organisationer, berörd personal och berörda medborgare. Fritid-och kulturverksamheterna har levt under mycket osäkra förhållanden, vilket starkt påverkat arbetsglädje och kreativitet. Inom verksamheterna förskola och grundskola har på samma sätt många besparingar, omstruktureringar och avsaknad av långsiktiga beslut, skapat osäkerhet om att klara de lagstadgade kvalitetskraven som dessutom skärpts genom den nya Skollagen. Med den osäkerhet som fortfarande finns har dock förslag och planer till en ekonomi i balans framarbetats. Den försenade budgetprocessen för 2013 innebär att årets och nästa budgetperiod behandlas parallellt. Verksamheternas risk- och konsekvensanalyser innehåller bland annat risker för kraftigt försämrad arbetsmiljö och ökad arbetsbelastning och därmed också oro för måluppfyllelse och elevernas resultat. Forskning visar att elevernas trivsel påverkar deras resultat. Den benchmarking som årligen görs inom V8 visar att Lysekils grundskola och även förskola i jämförelse med andra kommuner och riket har en hög effektivitet (resultat i förhållande till insatta resurser) i sin verksamhet. Nu visar det sig att elevernas trivsel inom skolorna i Lysekil sjunkit varje år de senaste fem åren. Det är en direkt riskfaktor för att nämndens övergripande måluppfyllelse ska nås.

132 En långsiktig stabil ekonomi förutsätter kända och väl förankrade ekonomiska styrprinciper och beslutsprocesser i hela den kommunala organisationen. Det är av stor vikt att kommunen också överväger att införa en budgetmodell som innebär att de lagstadgade skolformerna tilldelas medel på antal barn och ungdomar baserat på demografisk bedömning. Detta skulle medge kraftigt ökade förutsättningar för förvaltning och nämnd att planera verksamhet m h t personal- och lokalbehov med lång framförhållning. Det skulle också bidra till att tydliggöra fullmäktiges ambitionsnivå inom för- och grundskola. Nuvarande modell att tilldela budget saknar detta och tar således ingen hänsyn till att, det under budgetperioden, bedöms att elevvolymerna totalt sett inte minskar utan ökar något. En tilldelning på basis av barn- och elevunderlaget skulle väl både motsvara bildningsnämndens interna fördelningsmodell samt innebära en ökad tydlighet i förvaltningens ekonomiska ansvar på samtliga nivåer i organisationen, samt medge avsevärt större möjligheter att planera långsiktiga förändringar över tid med hänsyn till bemanningsbehov, behov av kompetens samt lokalbehov. Redovisade förslag som föreligger för innevarande år och kommande budgetperiod för en budget i balans. Sparbetinget för 2014 innebär stora konsekvenser för hela verksamheten med risk för försämrad arbetsmiljö för både barn, elever och personal. Förvaltningen bedömer att måluppfyllelsen i delar av verksamheten riskerar att påverkas negativt samt att vissa verksamheter kan få svårigheter att uppfylla lagar och förordningar. Det blir även konsekvenser av sparbetinget i form av försämringar i servicen mot medborgare. Förvaltningen bedömer också att sparbetingen kommer att medföra ökade socioekonomiska kostnader kort- och långsiktigt - för kommun och samhälle men effekterna inom detta område kan i nuläget inte bedömas. Det är också en rimlig slutsats att de försämringar som förslaget innebär för delar av förvaltningens personal kommer att innebära att medarbetare

133 lämnar verksamheten vilket innebär sämre kontinuitet och samt att värdefull kompetens då förloras. Fördyringar i främst form av ökade interhyror, ökade kostnader för lokalvård samt kost kan innebära att ytterligare prioriteringar och nedskärningar i nämndens verksamheter behöver göras. Detta kan innebära risk för ytterligare försämringar i verksamheterna. Detta är dock i nuläget svårt att bedöma. Andra områden som behöver genomlysas i syfte att förbättra ekonomin och kvalitet är bland andra följande - interna avtal exempelvis kost, vaktmästeri, hyror mm - taxor och avgifter inom förskola och pedagogisk omsorg -arbetstidsavtal och sysselsättningsgrader för olika yrkesgrupper - uppföljningssystem av schema och närvaro inom förskola och allmän förskola - delegationsordning främst förvaltningschefens vidaredelegation - utvärdering av resursfördelningsmodeller för olika verksamheter I tillägg till budgetarbetet har kommunsstyrelsen tagit beslut att tilldela nämnden 2,3 mkr 2013 enligt följande: 300tkr 2000tkr Barn- och ungdomspolitiska programmet Utökning av förskolan Båda dessa kostnadsposter innebär att verksamhet kommer att behöva bedrivas efter 2013 och således kräva medel för detta. Posten för utökning av förskolan blir särskilt problematisk då kommunstyrelsens beslut om riktade medel endast gäller för Förvaltningen bedömer att om verksamheten utökas så kan endast ca 350tkr förbrukas Den fulla ekonomiska effekten kommer 2014 och framåt. Detta innebär att nämnden behöver vidta besparingsåtgärder motsvarande 2mkr/år då ramen 2014 inte har utökats. Om inte de medel som inte förbrukas 2013 kan föras över till 2014 avser förvaltningen att föreslå för nämnden att medlen återgår till kommunstyrelsen, vilket innebär att den önskade utökningen av förskolan inte kan genomföras. Under budgetprocessen hösten 2013 har nämndernas förutsättningar förändrats. Anpassningar för att uppnå kommunfullmäktiges ram för år 2013 ska ske över budgetperioden Detta har inneburit att förvaltningen har omarbetat åtgärdsplanen och istället fördelat sparförslagen över tre år istället för ett år. Då vissa kostnader ännu inte är klarlagda i form av interna lokalhyror samt interna kostnader för drift, bedömer förvaltningen att besparing motsvarande 17,5 mkr är rimligt då kostnader för ovanstående kan komma att belasta nämndens verksamheter utöver dagens nivåer. Åtgärder för att uppnå budgetbalans Åtgärd Totalt Minskade personalkostnader förskola 1350tkr 1350tkr 2700tkr Minskade bidrag allmänkultur 130tkr 130tkr Ökade intäkter fritid 250tkr 250tkr Effektivisering administration 370tkr 370tkr Neddragning kommunala musikskolan 800tkr 700tkr 1500tkr Omlokalisering av Bro skola 1200tkr 1200tkr 2400tkr

134 Omlokalisering av Grundsunds fsk 375tkr 375tkr 750tkr Åtgärd Totalt Omlokalisering av Bergs skola 2000tkr 2600tkr 4600tkr Minskade personalkostnader elevass. 700tkr 300tkr 1000tkr Neddragning av tjänster elevass. 400tkr 300tkr 300tkr 1000tkr Avveckling av V8-nätverk 500tkr 500tkr Neddragning chefstjänst 600tkr 600tkr Neddragning av elevhälsan 500tkr 500tkr 1000tkr Reducering av maxtaxa 600tkr 600tkr Generell drift 650tkr 650tkr Summa 6250tkr 7325tkr 4475tkr 18050tkr Budget innebär att nämndens verksamhet ska uppnå balanskravet, under förutsättning att inga fördröjningar inträffar eller att andra beslut tas som innebär omprioriteringar. Förvaltningen vill även understryka att budget inte innehåller medel för att utöka förskolan på de geografiska platser i Lysekils kommun där behov och önskemål finns om förskoleplatser. Nuvarande budget medger heller inga större volymökningar i form av ökade önskemål om förskola, anhöriginvandring eller ökad inflyttning till kommunen. En förändring inom detta område kan innebära att den minskade bufferten i form av vakanta platser inte räcker för att klara av 4-månadersregeln. Budget innebär också att inga medel är avsatta för fortbildning/kompetensutveckling. Om kompetensutvecklingsinsatser ska genomföras som innebär kostnader måste antingen centralt placerade medel återföras till förvaltningen alternativt motsvarande utrymme tillskapas inom befintlig ram inom förvaltningen. Förvaltningen har under 2013 inte kompenserats för de lagstadgade merkostnader som uppstått i samband med anhöriginvandring motsvarande c a 1,5mkr för år Förvaltningen bedömer att dessa kostnader för 2014 blir lika stora som innevarande år. Förvaltningens åtgärdsplan bygger delvis på att lokalkostnaden kan minskas i samband med strukturella förändringar av verksamheten. Därför ser förvaltningen det som angeläget att nuvarande regelverk blir föremål för en översyn och komplettering som medger att förvaltningens större strukturella förändringar också innebär att lokalkostnaderna sänks. Förvaltningen har i budgetförslaget tagit med detta i beräkningen. Om den önskade översynen och förändringen inte kan genomföras kommer förvaltningen att, i ett senare skede, behöva revidera delar av sparförslagen.

135 Förslag till beslut Bildningsnämnden beslutar att uppdra åt förvaltningen att genomföra sparbeting enligt ovan motsvarande 18,0mkr under budgetperioden Bildningsnämnden begär en ökad ram för att utöka förskolans verksamhet motsvarande 2,0mkr Bildningsnämnden begär att de medel för fortbildning som placerats hos kommunstyrelsen återförs till bildningsförvaltning 2014 Bildningsnämnden begär utökad ram motsvarande 1,5mkr för att få kostnadstäckning för ökade kostnader för lagstadgad verksamhet kopplad till anhöriginvandring som en socioekonomisk kompensation BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Staffan Sjölund Förvaltningschef Bilaga: Uppdaterad konsekvensbeskrivning budget med bilagor

136 Nyckeltal Grundskola/Förskoleklass inkl samlad skoldag snitt mars-okt inkl samlad skoldag Antal elever (2013 mätning 2 oktober) varav anhöriginvandring/nyanlända Fritidshem 6-12 år Antalet placerade barn Genomsnittlig placeringstid/vecka, tim 14,1 13,26 12,77 12,6 12,3 Grundsärskola Antal elever (2013 mätning 2 oktober) Förskola 1-5 år Totalt antal placerade barn i förskola varav barn i kommunal förskola varav barn i enskild förskola Genomsnittlig placeringstid/vecka, tim 29,73 30,03 29,85 29,73 29,99 Pedagogisk omsorg Antalet placerade barn 26,5 28,25 38, Genomsnittlig placeringstid/vecka, tim 25,2 27,08 29,65 29,3 27,2 Musikskola Elever i egen undervisning

137 År Befintliga elever och enhet höstterminens start Förskolekl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Totalt 2013 Skaftö skola Skaftö skola Skaftö skola Skaftö skola Skaftö skola Skaftö skola Bergs skola Bergs skola Bergs skola Bergs skola Bergs skola Bergs skola Mariedalsskolan Mariedalsskolan Mariedalsskolan Mariedalsskolan Mariedalsskolan Mariedalsskolan Bro skola Bro skola Bro skola Bro skola Bro skola Bro skola Stångenässkolan Grundskola Stångenässkolan Grundskola Stångenässkolan Grundskola Stångenässkolan Grundskola Stångenässkolan Grundskola Stångenässkolan Grundskola Gullmarsskolan Grundskola Gullmarsskolan Grundskola

138 År Befintliga elever och enhet höstterminens start Förskolekl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Totalt 2015 Gullmarsskolan Grundskola Gullmarsskolan Grundskola Gullmarsskolan Grundskola Gullmarsskolan Grundskola Gullmarsskolan F-6 Grundskola Gullmarsskolan F-6 Grundskola Gullmarsskolan F-6 Grundskola Gullmarsskolan F-6 Grundskola Gullmarsskolan F-6 Grundskola Gullmarsskolan F-6 Grundskola Totalt Elevstat sammanställning från Procapita med koppling till fsk och åldersindelat

139

140

141

142

143

144

145

146

147 1 TJÄNSTESKRIVELSE Individ-och myndighetsnämnden Datum: 29 oktober 2013 Förvaltning: Socialförvaltningen Handläggare: Agneta Essén Telefon: E-post: BUDGET OCH MÅL FÖR SAMT PLAN IMN Dnr: SON Sammanfattning Dokumentet ger en samlad överblick över nu kända ekonomiska grundförutsättningar som finns för nämnden inför budgetåret En övergripande beskrivning sker över hur budgeten för 2014 räknats ut. Beräknade konsekvenser för föreslagen budget samt särskilda bevakningsområden för 2014 anges. I dokumentet anges det slutligen de beslut som nämnden föreslås fatta i samband med att nämndens förslag till budget för 2014 överlämnas till kommunstyrelse och till Kommunfullmäktige. Beskrivning av ärendet Ram 2014 Nämndens ram för 2013 är 125,3 mnkr. I tertialrapporten för nämnden i augusti, bilaga 1, anges att ett överskott om 4,5 mnkr prognostiseras för Kommunfullmäktige har beslutat om preliminara budgetramar för nämnden om 118,3 mnkr vilket är 7 mnkr mindre än ramen för Budget 2014-större områden Nämndens beslutade under 2012 att arbeta för att minska kostnaderna för institutionsplaceringar för barn och unga, missbruk och försörjningsstöd. Beslut fattades i den delen om att inrätta ett ungdomsboende (Ungbo), en utökning av en socialsekreterartjänst har skett för att intensifiera arbetet med försörjningsstöd och beslut har fattats om särskilda utbildningssatsningar för de som arbetar med missbruksfrågor. Dessa satsningar bedömdes vid beslutstillfäller 2012 ge viss effekt 2013 men helårseffekt för Dessa beslut påverkar nämndens budget Förvaltningen lämnar förslag till budget för nämnden för 2014, se bilaga 2. Detta förslag bygger på nämndens tidigare beslutade insatser om Ungbo, försörjningsstöd och missbruk på så sätt att kostnaderna för institutionsplaceringar för barn och unga har minskat mot föregående år. Budgeten för försörjningsstödet har också minskats tillsammans med budgeten för missbruk. Dock bör en noggrann uppföljning ske av samtliga dessa volymer och kostnader 2014 eftersom budgeten som lagts har minskats från 2013 till 2014 samt då budgeten för Ungbo och för missbruksfrågorna visar en negativ prognos för 2013.

148 2 Inom vård- och omsorgsnämnden (VON) pågår ett omstruktureringsarbete som innebär att verksamheten skall anpassa antalet äldreboenden (säbo) till behov. När antalet säbo minskas förväntas bl a hemtjänsttimmarna öka. Totalt för kommunen innebär det dock en kostnadsminskning när antalet säbo minskas. När antalet hemtjänsttimmar ökar så påverkar det budgeten för individ- och myndighetsnämnden (IMN). I förslag till budget 2014 har hänsyn tagits till att antalet timmar inom hemtjänsten beräknas öka 2014, med anledning av att VON 2013 fattat beslut om 5 färre säbo. I förslag till budget för 2014 för VON ligger ett förslag till VON om att fatta beslut om 10 färre säboplatser från 1/ (för 2015 ytterligare 10 platser). Hänsyn till detta har, i fråga om ökning av hemtjänsttimmarna, också beaktats i detta förslag till IMNs budget för 2014, se nedan. Under 2013 visar prognosen för personlig assistans samt övriga insatser inom Lss, ledsagning och avlösarservice att timmarna ligger på en låg nivå Med anledning av det har dessa volymer sänkts i förslag till budget 2014, i jämförelse med budget Dock bör en noggrann uppföljning ske av dessa volymer och kostnader Under 2013 fattade nämnden beslut om att ingå i den gemensamma jouren för individ- och familjeomsorgen med Fyrbodals kommuner till en kostnad om 0, 255 mnkr. Kostnaden för 2014 är inlagd i budgeten för Under 2013 fanns nämndens kostnader för fortbildning inte inlagd i budgeten, se särskilt beslut i Kf , 208 p.14. Fortbildningskostnader om 0,325 mnkr är inlagda i budgeten för Socialförvaltningens gemensamma kostnader för administration har fördelats mellan förvaltningens två nämnder. Dock har budgeten för medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) lagts in i budgeten för VON. Budgeten för förvaltningens personalvetare har förts över till personalkontoret eftersom tjänsten har flyttats dit. Konsekvensanalys över föreslagen budget A. Minskning av budgeten för institutionsplacerade barn. Enligt gällande lagstiftning är kommunen skyldig att agera till skydd för barn och unga som misstänks fara illa. För att uppnå en situation där så få barn/ungdomar far illa måste hela kommunens resurser arbeta mot samma mål; att förebygga och stödja barn/ungdomar och föräldrar. Budgeten för institutionsplacerade barn är justerad betydligt vilket innebär att eventuella åtgärder kan behöva vidtas tidigt under 2014, se särskilt avsnittet särskild bevakning nedan. B. Minskning budgeten för försörjningsstöd Under 2013 har IMN satsat på förstärkt insats inom försörjningsstödet för att därigenom minska antalet ärenden/handläggare. Detta har möjliggjort att tid för ytterligare samverkan med andra aktörer intensifierats, bl.a. genom socialsekreterare som förlagt arbetstid på Arbetsförmedlingen vissa tider i veckan. Det förstärkta stödet har under 2013 bidragit till att vända trenden med höjda utbetalningar av försörjningsstödet. Inför 2014 kommer arbetet med Försäkringskassan att intensifieras, bl. a genom att försöka finna alternativ till de ca 40 hushåll som uppbär försörjningsstöd p.g.a saknad av sjukpenning. För att kunna leva upp till de

149 3 förväntningar som skapas genom en minskning av försörjningsstödet under 2014 är det av största vikt att förstärkt tjänst inom försörjningsstödet finns kvar. Se särskilt avsnittet särskild bevakning nedan C. Minskning av budgeten för missbruk. Under 2013 har IMN satsat utbildningsmedel riktat till missbrukshandläggarna med syftet att skapa förbättrat omhändertagande inom kommunen, bl. a genom att utveckla flerbehandlingsmodeller. Detta för att därigenom bl. a minska dyra köp av vårddagar på institution. Arbetet med att utveckla nya behandlingsmodeller ställer höga krav på kontinuitet i personalstyrkan och fortsatt stöd i utbildningsområden som är aktuella för de behandlingsmodeller som arbetats fram. Även inom missbruksarbetet gäller lagstiftarens krav på att stöd till missbrukare måste ges genom skyndsam handläggning och bedömning. Då allt fler unga missbrukare finns i åldersgruppen år och då drogerna i denna grupp allt oftare hämtas via nätet är gruppen högprioriterad. Se särskilt avsnittet särskild bevakning nedan D. Timmar hemtjänst. Inom vård- och omsorgsnämnden (VON) pågår ett omstruktureringsarbete som innebär att verksamheten skall anpassa antalet äldreboenden (säbo). När antalet säbo minskas förväntas bl a hemtjänsttimmarna öka. I förslag till budget 2014 har hänsyn tagits till att antalet timmar inom hemtjänsten beräknas öka 2014 med anledning av åtgärder vidtagna i VON. Dessa timmar har beräknats utifrån prognos 2013 samt med viss utökning. Samtidigt har nämnden fattat beslut 2013 om förändrade nivåer på schablonberäkningen. Det beräknas också ge effekt From 2011 har antalet platser i särskilt boende reducerats. Samtidigt har platserna för korttidsboende minskats. IMN har beslutat om striktare bedömning för plats i särskilt boende och för korttidsboende. Både särskilt boende och insatser i det egna hemmet beviljas enligt socialtjänstlagen. Enligt lagen skall insatsen beviljas om det finns ett behov och detta inte kan tillgodoses på annat sätt. Insatser skall ge en skälig levnadsnivå. Idag beviljas de som själva önskar bo kvar i det egna hemmet, även när de har stora omvårdnadsbehov, insatser i det egna hemmet så att kvarboende kan möjliggöras. Det finns dock personer som av olika anledningar önskar komma till ett särskilt boende. Inte sällan handlar det om en upplevd otrygghet i det egna hemmet till följd av sjukdomar och minskade kroppsliga förmågor och kognitiv svikt. Minskat antal platser kan leda till att enskild får avslag på ansökan om sådan plats pga skärpta regler för att bevilja särskilt boende. Avslag kan överklagas och den enskilde kan få sin rätt prövad i domstol. Med färre platser behöver hemtjänstinsatserna stärkas upp. Särskilda team behövs för att ta hand om de med demensproblematik och de med palliativ vård. För närvarande byggs det så kallade trygghetsbostäder i kommunen. Syftet med dessa bostäder är att äldre som söker sig till dessa former av boenden inte skall behöva flytta när deras olika förmågor försämras. I takt med att dessa boenden tas i bruk ges förutsättningar för att bo kvar med stora vårdbehov. Behovet av och efterfrågan på särskilda boendeplatser kommer då sannolikt att minska. Effekten blir troligtvis dock inte synlig förrän på lite längre sikt.

150 4 Hemtjänsttimmarna behöver särskilt bevakas 2014, se särskilt stycket Särskild bevakning nedan. E. Timmar personlig assistans Under 2013 visar prognosen för personlig assistans att timmarna ligger på en låg nivå Med anledning av det har dessa volymer sänkts i förslag till budget 2014, i jämförelse med budget Budgeterad nivå täcker de nivåer som finns i beslut i oktober Tillkommer ytterligare beslut finns inte finansiering för detta. 3 ansökningar finns under hösten 2013 där utredning pågår. Särskild bevakning I budget 2014 har justeringar gjorts i budgeten i jämförelse med budget Dock bör utfall av hemtjänsttimmar särskilt bevakas och följas upp under 2014 med tanke på minskningen av antalet säboplatser. Utfallet av budgeten för personlig assistans bör också särskilt bevakas 2014 med tanke på att budgeten beräknats på beräknad prognos för 2013, ett år då antalet timmar ligger på en låg nivå. Justeringar i budgeten för institutionskostnader, försörjningsstöd och missbruk har gjorts i budgeten för 2014, i jämförelse med Dock bör en noggrann uppföljning ske av samtliga dessa volymer och kostnader 2014 eftersom budgeten som lagts har minskats från 2013 till 2014 samt då budgeten för Ungbo och för missbruksfrågorna visar en negativ prognos för Med tanke på nämndens verksamhetsområde och risk för kostnadsökningar bör nämnden ständigt arbeta för effektivisering och för att kunna ha någon buffert för förändringar. Nämnden har fattat beslut om att utreda förvaltningens distributionskostnader avseende kost i syfte att sänka den totala distributionskostnaden. Nämnden har också fattat beslut om att utreda distribution av kyld mat till de med särskilt beslut om matdistribution. Utredningarna beräknas vara färdigställda under vintern 2013/2014. Mål Budget för 2015 samt plan för innehåller också nämndens mål för I förslag till budget för 2014 föreslås också nämndens mål. Förslag till beslut Individ- och myndighetsnämnden föreslås besluta att överlämna förslag till budget och mål 2014 samt plan till kommunstyrelse och Kommunfullmäktige SOCIALFÖRVALTNINGEN Agneta Essén Förvaltningschef, socialförvaltningen

151 Underlag för volymuppgifter inför 2014 Individ- och myndighetsnämnden, avdelning Individ- och myndighet Alla volymer snitt/månad där inget annat uppges Verksamhet Resultat 2009 Resultat 2010 Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat 2013 Funktionshinderomsorg Lss-verksamhet 5112 Boende köp av plats externt, vuxna, antal personer 1 1, ,4* Boende köp av plats barn - ungdom 5114 terminsplacering * 5143 Avlösarservice i hemmet, antal beslutade timmar 204,6 274,2 293,4 356,5 344,8* 5121 Personlig assistans Lss Antal beslutade timmar ,7* Varav intern * Varav extern ,7* Sol- funktionsnedsättning 5222 Boende vuxna, köp av plats, antal personer 1,4 3,5 3,7 2,3 2* Äldre- funktionshinderomsorg 5231 Hemtjänst, antal timmar * 5236 Larm, antal genomsnitt * 5243 Betalningsansvar, totalt antal vårddagar * 5251 Boendestöd, antal beslutade timmar ,3* 5270 Bostadsanpassningsbidrag, utbetalt belopp kr Färdtjänst, antal färdtjänstberättigade * 5420 Riksfärdtjänst, antal resor * * Genomsnittet under 2013 är räknat per

152 Underlag för volymuppgifter inför 2014 Individ- och myndighetsnämnden, avdelning Individ- och familjeomsorg Alla volymer snitt/månad där inget annat uppges Resultat 2009 Resultat 2010 Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat 2013 Verksamhet 551 Missbruksvård Institutionsvård Antal vårddagar SoL 68,4 84,8 64, ,1* Antal vårddagar LVM 2,5 13,6 13,3 9,3 30,6* 571 Barn- och ungdomsvård Institutionsvård Antal vårddagar SoL 53,2 109,8 172,5 167,9 205,6* Antal vårddagar LVU 76,6 126,7 121,6 92,8 99,3* Försörjningsstöd 5910 Utbetalt belopp tkr/mån 892,1 976,7 943,1 984,0 902,3* * Genomsnittet under 2013 är räknat per

153 Budget Samhällsbyggnadsförvaltningen Underlag Budget 2014, Utvecklingsenheten - SBF Inledning Nedan följer en kortfattad beskrivning av Utvecklingsenhetens ansvarsområden, det ekonomiska läget, konsekvenser, möjligheter och en historisk återblick. 1.1 Sammanfattning kring ekonomi, utfall och historisk återblick Resultaträkning belopp i tkr Förslag 2014 Budget 2013 Bokslut 2012 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Bokslut 2009 Intäkter Driftkostnader Kapitaltjänstkostnader Resultat Budget Differens Inför budgetåret 2013 har, som synes, markanta neddragningar genomförts på kostnadssidan, dessvärre har även intäkterna minskat drastiskt. Ser man till det historiska utfallet så kan man med tydlighet se att resultatet de senaste fyra åren pendlat kring mkr. Budget 2013, 22.1 mkr, kommer att övertrasseras och detta är främst med anledning av just tillkommande tidigare oförutsedda uppgifter/utgifter.

154 1.1.1 Kortfattad nulägesanalys Enheten har som helhet en mycket begränsad marginal för oförutsedda uppgifter/uppdrag. Skötseloch underhållsnivån på befintliga anläggningstillgångar är idag mycket låg, dessa förutsättningar har varit liknande under flera år vilket innebär att investeringsbehovet kontinuerligt ökar. Infrastrukturen är på många håll mycket undermålig. Utöver detta så finns det mycket begränsad möjlighet att på ett tillfredställande sätt hantera och sköta kommunens skogs-, forn- och naturvård vilket är en av de stora värden för besöksnäring som tydligt utmärker Lysekil och norra Bohuslän Möjliga besparingspotential 2014 Kostnadsminskningar: Upphöra med snöröjning - enskilda vägar Översyn drift/underhåll - offentlig belysning Forcerat armaturbyte offentlig belysning (investering) Kortare/Begränsade lystider - offentlig belysning Minskat underhåll - offentlig belysning -470 tkr (ej helårseffekt) -50 tkr -50 tkr -50/-100 tkr -300 tkr -920/-970 tkr Intäktsökningar: Avgiftsrevidering - parkeringsavgifter Övertagande av husbilsparkeringar parkeringsavgifter +350tkr +100tkr Lämpliga besparingar för 2014 bedöms vara upphörande av snöröjning på enskilda vägar på landsbygden samt revidering/översyn av parkeringsavgifter och dess omfattning, utöver detta bör avtal ses över gällande drift och underhåll av den offentliga belysningen. Upphörande av snöröjning kan, vid politiskt beslut, ha halvårseffekt 2014 med ett möjligt besparingspotential på ca 350 tkr för 2014 (beroende på snömängd jan-mars) medan revidering av parkeringsavgifter samt hanteringen av husbilsparkeringar kan ha full effekt redan under budgetåret. Totalt skulle dessa två beslut kunna generera en kostnadsbesparing på tkr under 2014 medan översynen av driftförhållandena på den offentliga belysningen möjligen skulle kunna generera ytterligare en kostnadsbesparing på ca 50 tkr.

155 De åtgärder som bedöms som lämpliga under 2014 bedöms således kunna generera en kostnadsminskning som uppgår till tkr (vid helårseffekt, vilket ej är möjligt 2014, uppgår minskningen till tkr) samt en intäktsökning på tkr, den möjliga nettominskningen 2014 uppgår således till tkr. 1.2 Resurser och ansvarsområden Utvecklingsenheten består utav fyra huvudsakliga ansvarsområden. Inom enheten är totalt åtta personer verksamma och fördelas mot ansvarsområdena enligt nedan: Gemensam administration (0410) 1 st Administratör 100% 1 st Utredare 80% 1 st Enhetschef 100% Exploatering (0440) 2 st Mark- och Exploateringsingenjörer 100% Gata/Park (0450) 1 st Utredningsingenjör 100% 1 st Handläggare 25% (stödtjänst från ekonomi) 1 st Trafikingenjör 50% (delas/köps med/av Sotenäs kommun) Mark (0470) De totala personella resurserna uppgår således till 6,55 heltidstjänster. Gemensam administration (ansv 0410) Resultaträkning belopp i tkr Förslag 2014 Budget 2013 Bokslut 2012 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Bokslut 2009 Intäkter Driftkostnader Kapitaltjänstkostnader Resultat Budget Differens

156 2.1 Verksamhetsbeskrivning Verksamheten innefattar enhetens centrala administration genom en enhetschef, en administrativ handläggare och en utredare som samtliga stödjer enhetens övriga ansvarsområden. Den gemensamma administrationens uppdrag är att skapa förutsättningar för effektiv verksamhet och effektiva beslut. 2.2 Verksamhetsmål Verksamheten skall styra, leda och följa upp samtliga verksamheter inom enhetens områden och därigenom tillse att enheten fungerar på ett effektivt sätt. 2.3 Konsekvensbeskrivning/Riskanalys Vid ovanstående sammanställning har ingen justering av lönenivåer gjorts när detta enligt anvisning hanteras centralt, det är dock av vikt att notera hur stor andel av kostnaden som ligger inom just personalkostnad på detta ansvar. Utvecklingsenheten har under en längre tid haft en vakant tjänst som enhetschef, vilket är en förklaring till tidigare års tämligen positiva utfall. Verksamhetens intäkter är kopplade till tomtkön och tendensen inom denna är att allt färre ansluter sig till den/står kvar i den. Detta är ett påtagligt problem vilket är direkt kopplat till att det inom kommunen erbjudits tämligen lite tomter via tomtkön den senaste tiden. Nära 90% av ansvarets kostnader är kopplade till personal vilket innebär att mycket begränsade möjligheter till besparing finns inom ansvaret. Med tanke på kostnadsfördelningen inom ansvaret så är en kostnadsökning nödvändig inför budgetåret 2014.

157 Mark och Exploatering (ansv 0440) Resultaträkning belopp i tkr Förslag 2014 Budget 2013 Bokslut 2012 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Bokslut 2009 Intäkter Driftkostnader Kapitaltjänstkostnader Resultat Budget (?) Differens (?) 2009 tycks enhetens samlade kapitaltjänstkostnad samlats på ansvaret. 3.1 Verksamhetsbeskrivning Verksamheten ska förvalta, upplåta och utveckla mark med inriktning mot att tillskapa helårsboende och verksamhetsetablering. Inom verksamheten sker avtalsskrivning, debitering av tomträtter och arrenden, administration av tomtkö, försäljning av bostadstomter, exploateringsverksamhet samt olika lantmäteritekniska frågor. 3.2 Verksamhetsmål Verksamheten skall verka för att möjliggöra etablering av verksamheter och inflyttning samt en ökad intäktsnivå. 3.3 Konsekvensbeskrivning/Riskanalys Vid ovanstående sammanställning har ingen justering av lönenivåer gjorts när detta enligt anvisning hanteras centralt. Med anledning av bl.a. det pågående arbetet med revidering av sjöbodsarrenden så är prognosen att arrendeintäkterna kommer att öka med ca 250tkr under Arbetet kommer att fortsätta under 2014 och kommer medföra ytterligare intäktsökningar under En allmän översyn av upplåtelseavtalen bör genomföras under 2014 med inriktningen mot att tillskapa ytterligare ökning av intäktsnivån för verksamheten.

158 Utöver detta så bedöms kostnader kopplade till köp av tjänster och kapitaltjänster kunna minskas med ca 200tkr, men denna kostnadsminskning balanseras i huvudsak av avslutad föräldraledighet. Det finns idag stora kapital låsta inom exploateringsverksamheten och det är under 2014 av stor vikt att fokus för att arbeta med detta fastställs. Gata/Park (ansv 0450) Resultaträkning belopp i tkr Förslag 2014 Budget 2013 Bokslut 2012 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Bokslut 2009 Intäkter Driftkostnader Kapitaltjänstkostnader Resultat Budget (?) Differens (?) tycks enhetens samlade kapitaltjänstkostnad samlats på ansvar Mark och Exploatering. 4.1 Verksamhetsbeskrivning Verksamheten ska skapa förutsättningar för ett gaturum med god framkomlighet och trafiksäkerhet. Inom verksamheten förvaltas gator, parkering, belysning, natur och allmänna platser, verksamheten är även beställarfunktion vid nyanläggning av motsvarande anläggningar. Utöver detta ombesörjs även trafikfrågor och kopplad myndighetsutövning inom verksamheten. 4.2 Verksamhetsmål Det kommunala gatu- och vägnätet ska erbjuda trafikanterna en säker trafikmiljö och en tillfredställande vägstandard. Senast under 2015 skall alla belysningsarmaturer bytas ut till energisnålare alternativ, ca 700 armaturer kvarstår att byta. Verksamheten bör prioritera en utredning av befintlig standard på det kommunala gatu- och vägnätet samt trappor och murar med syfte att upprätta en långsiktig underhållsplan för att därigenom säkerställa långsiktigt stabil kapitalförvaltning.

159 4.3 Konsekvensbeskrivning/Riskanalys Vid ovanstående sammanställning har ingen justering av lönenivåer gjorts när detta enligt anvisning hanteras centralt. Verksamheten har en mycket begränsad marginal för oförutsedda uppgifter/uppdrag. Skötsel- och underhållsnivån på befintliga anläggningstillgångar är idag mycket låg, dessa förutsättningar har varit liknande under flera år vilket innebär att investeringsbehovet kontinuerligt ökar. Infrastrukturen är på många håll mycket undermålig vilket bl.a. leder till att vägar måste stängas av, kajer måste spärras av, mm. Utöver detta så finns det mycket begränsad möjlighet att på ett tillfredställande sätt hantera och sköta kommunens skogs-, forn- och naturvård vilket är en av de stora värden för besöksnäring som tydligt utmärker just Lysekil och norra Bohuslän. De möjligheter som finns för ytterligare besparingar, se kap 1.1.2, inom verksamheten är främst kopplade till fortsatt energieffektivisering av den offentliga belysningen, upphörande av kommunal snöröjning på det enskilda vägnätet på landsbygden samt intäktsökning genom revidering av parkeringsavgifter. Ytterligare en möjlig intäktsökning finns genom övertagande av hanteringen av husbilsparkeringar, intäkten ligger idag hos Småbåtshamnen och den bedöms uppgå till ca 100 tkr. Övriga besparingsalternativ som finns innebär egentligen t.ex. periodvis nedsläckning av den offentliga belysningen (kortare lystider) och minskat underhåll av densamma vilket kommer att medföra en sänkt standard och därigenom betydligt mörkare (mindre säkra) perioder. Det skall dock noteras att med de investeringar till mer energieffektiva/driftsäkra lösningar som nu genomförs, fram t.o.m. 2015, så kommer sannorlikt även underhållskostnaden att minska vad avser den offentliga belysningen (behovet av antalet ronderingar kommer på sikt att minska). 4.4 Verksamhetsspecifik analys/återblick För att erhålla en tydligare överblick över verksamheten bryts den nedan ner i specifika verksamhetsområden.

160 4.4.1 Gator och vägar (vsh 2410) Resultaträkning belopp i tkr Förslag 2014 Budget 2013 Bokslut 2012 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Bokslut 2009 Intäkter Driftkostnader Kapitaltjänstkostnader Resultat Budget (?) Differens (?) Verksamheten belastas främst med kapitaltjänstkostnader samt drift- och skötselavtal med Leva i Lysekil AB (idag 8.08 mkr, avtalet är under omförhandling men motsvarande kostnadsnivå eftersträvas i detta arbete), totalt uppgår dessa kostnader till mkr. Utöver detta belastas verksamheten med kostnader kopplade till personal, lokaler, datorer, brandposter, mm. Utöver kostnader för kapitaltjänst, driftavtal med Leva i Lysekil AB, personal, lokaler mm kvarstår endast ca 250tkr för tillkommande utgifter, vilket ger ytterst små marginaler för tillkommande uppgifter/uppdrag under året Offentlig belysning (vsh 2440) Resultaträkning belopp i tkr Förslag 2014 Budget 2013 Bokslut 2012 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Bokslut 2009 Intäkter Driftkostnader Kapitaltjänstkostnader Resultat Budget Differens Verksamheten belastas i huvudsak av driftkostnader för elförbrukning och elnätsavgift vilka uppgår till ca 1.45 mkr, resterande kostnader ca 1.2 mkr är relaterade till drift- och underhåll. Med anledning av det pågående utbytet av dagens kvicksilver till mer energisnåla alternativ prognostiseras elförbrukningen att minska med ca 100 tkr under För att ytterligare kostnadsbespara inom verksamheten bör översyn av befintliga driftavtal genomlysas och detaljeras under 2014, kan medföra en möjlig kostnadsminskning med delårseffekt på upptill ca 50 tkr.

161 De enda möjligheterna till ytterligare besparingar inom verksamheten är: minskad skötsel/underhåll och att därigenom godkännande av en sämre standard där t.ex. trasiga lampor får stå utan åtgärd under längre perioder, försämrad säkerhet för medborgare/trafikanter som direkt följd. kortare perioder med tänd belysning, markant försämrad säkerhet för medborgare/trafikanter som direkt följd. Beroende på omfattning kan kostnadsminskningen uppgå till ca tkr Enskilda vägar (vsh 2450) Resultaträkning belopp i tkr Förslag 2014 Budget 2013 Bokslut 2012 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Bokslut 2009 Intäkter Driftkostnader Resultat Budget Differens Verksamheten belastas med driftkostnader vilka dels avser medlemsavgifter i enskilda vägföreningar, 120 tkr, där kommunen är delägare samt en mycket osäker kostnadspost som avser snöröjning av det enskilda vägnätet på landsbygden, 700 tkr. Kostnadsbesparing inom verksamheten kan, under förutsättning om politiska beslut, genomföras med ca 700 tkr genom upphörande av snöröjningsuppdraget på det enskilda vägnätet på landsbygden (ca 500tkr en mild vinter och upptill 2000 tkr en hård). En sådan besparing kommer dock sannorlikt att medföra att medlemsavgifterna för de enskilda vägar där kommunen är medlem samtidigt kommer att öka, prognosen för kostnadsökningen är ca 230 tkr. Besparingen skulle således kunna uppgå till ca 470 tkr.

162 4.4.4 Parkering (vsh 2470) Resultaträkning belopp i tkr Förslag 2014 Budget 2013 Bokslut 2012 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Bokslut 2009 Intäkter Driftkostnader Kapitaltjänstkostnader Resultat Budget Differens Verksamhetens intäkter är i huvudsak kopplade till parkerings- och felparkeringsavgifter, ca 1.70 mkr, men även intäkter för utfärdande av nytto- och boendekort. Tendensen för 2013 pekar mot minskade intäkter vilket till viss del är kopplat till inledande driftstörningar (datorsystem, elförsörjning mm). Verksamhetens kostnader är i huvudsak kopplade till köp av parkeringsövervakning, ca 0.4 mkr, men är även kopplat till s.k. sommaromskyltning och tillhörande myndighetsutövning inom kommunen. Verksamheten kan, under förutsättning om politiska beslut, öka sina intäkter genom att höja parkeringsavgifterna till motsvarande nivå som kustkommunerna i norra Bohuslän har, d.v.s 20 resp. 10 kronor per timme, utöver detta bör fler parkeringsytor avgiftsbeläggas. Den prognostiserade intäktsökningen uppgår till ca 350 tkr. Under samma förutsättningar kan hanteringen av husbilsparkeringar, genom politiska beslut, överföras till verksamheten med en bedömd intäktsökning som uppgår till ca 1000 tkr. Kostnadsminskning eftersträvas inom ansvaret genom en översyn av sommarskyltningen, med mål om att minimera tilläggsskyltningen. Detta kommer dock ha full effekt först 2015.

163 4.4.5 Forn- och naturvård (vsh 2530) Resultaträkning belopp i tkr Förslag 2014 Budget 2013 Bokslut 2012 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Bokslut 2009 Intäkter Driftkostnader Kapitaltjänstkostnader Resultat Budget Differens Verksamhetens intäkter är till stor del kopplad till externa bidrag genom t.ex. jordbruksverket, naturvårdsprojekt mm. Många tidigare pågående projekt har under den senaste tiden avslutats varvid möjligheten att erhålla dessa bidrag har minskat radikalt. Utöver detta är skogsavverkning verksamhetens huvudsakliga intäkt. Verksamhetens driftkostnader består av tre delar: skogsvård, en förutsättning för intäkterna för skogsavverkningen (genererar positivt utfall) djurhållning, en förutsättning för att hålla många av naturvårdsområdena öppna vilket i sin tur är en förutsättning för att erhålla bidrag (verksamheten är kostnadsneutral). forn- och naturvård, en verksamhet som om den skall fortsätta genererar kostnader. Den kostnadsbesparing som kan genomföras inom uppdraget är inom naturvården. Specificering av vilka delområden som fortsatt skall underhållas är en förutsättning för det fortsatta uppdraget.

164 Mark (ansv 0470) Resultaträkning belopp i tkr Förslag 2014 Budget 2013 Bokslut 2012 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Bokslut 2009 Intäkter Kapitaltjänstkostnader Resultat Budget Differens Verksamhetsbeskrivning Lysekils kommuns markreserv.

165 Underlag Budget 2014, Plan Bygg och Gis - SBF FYSISK PLANERING Verksamhetsbeskrivning Planenhetens uppdrag är att bidra med en långsiktigt hållbar planering av kommunens mark- och vattenområden. Planeringen sker utifrån gällande regelverk och en politiskt förankrad prioritering. Förutom detaljplaner arbetar enheten med översiktlig- och även kommunövergripande planering samt särskilda insatser som pekats ut som strategiskt viktiga bland annat i kommunens boendestrategi, som antogs under Planenheten bedriver även intern och extern service, information och rådgivning samt agerar remissinstans internt i kommunen och mot andra myndigheter. Ett gott bemötande, en kreativ arbetsmiljö, en god samverkan och en effektiv ärendehantering är ledord för verksamheten. Sedan 2007 har i medeltal 4 detaljplaner avslutats årligen. Under 2013 så har fram till augusti redan 8 detaljplaner antagits av Kommunfullmäktige. Utöver detta så pågår arbete med centrumplanering i Brastad, Lysekil, Fiskebäckskil och Grundsund. Strategiska dokument har framarbetats, såsom en vindbruksplan, dagvattenpolicy och en Boendestrategi. Kommunen har även medverkat/medverkar i större kommunöverskridande projekt såsom Kustzonsprojektet, Marin Samverkansplan, Hav möter Land och Blå Översiktsplan. År 2013 utgör kommunbidraget för verksamheten 1507 tkr. Planenheten är avgiftsfinansierad till 48 %. Kommunbidraget ska användas för att täcka planhandläggarnas arbetstid för all kommunal planering och medverkan i kommunala projekt samt extern och intern service, kompetensutveckling, ledning och styrning av verksamheten samt administration. Ansvar: 0710 Planenheten, 2040 Reslutaträkning Budget Bokslut Bokslut2 Bokslut3 belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Verksamhetsmål (Finns inga beslutade) Kommunen ska ha en god planberedskap och bidra till en långsiktigt hållbar utveckling av det attraktiva kustnära område som Lysekils kommun utgör. Den fysiska planeringen ska stärka de värden som kommunen besitter utan att bygga bort dess attraktivitet.

166 Kvalitetsgarantier Ansökningar om planbesked ska vara beslutade inom 4 månader från det att ansökan inkommit. Andelen handläggningstimmar hos planhandläggarna ska uppgå till 70% av den totala arbetstiden. Förstudier ska ligga till grund för samtliga beslut om att påbörja kommunal planering. Konsekvensbeskrivning vid minskad budget Planenheten har redan idag svårt att uppfylla de politiska uppdragen för kommunal planering utifrån tilldelat kommunbidrag. Konsekvensen vid minskad budget blir att mer av handläggarnas tid måste läggas på privata detaljplaner, som genererar intäkter, på bekostnad av kommunala detaljplaner. Den långsiktigt strategiskt viktiga planeringen som Boendestrategin pekar ut blir också svår att genomföra, såsom VAplan, Markstrategi, Grönstrukturplan, Blå ÖP, planering för stigande vattennivåer samt att påbörja en ny Översiktsplan för kommunen. BYGGLOV Verksamhetsbeskrivning Byggnadsnämnden är ansvarig nämnd för bygglovsverksamheten som främst omfattar prövning av bygglov och förhandsbesked samt anmälan. Utöver detta bedrivs tillsyn och även service externt och internt genom rådgivning och information kring lagstiftning, kulturmiljö m.m. Bygglov agerar även remissinstans internt i kommunen samt gentemot andra myndigheter. Under ett år hanteras ca 300 bygglovsärenden, 30 förhandsbesked och hålls ca 40 tekniska samråd. Tillsynsärendena är under de senaste fyra åren i snitt 27 stycken per år. År 2013 utgör kommunbidraget för verksamheten 850 tkr. Bygglovsverksamheten är avgiftsfinansierad till 75%. Kommunbidraget används framförallt till att täcka bygglovhandläggarnas arbetstid för extern och intern service, kompetensutveckling, medverkan i kommunala projekt, ledning och styrning av verksamheten samt administration. Ansvar: 2001 Bygglovenheten, 2030 Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut2 Bokslut3 belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital

167 Verksamhetsmål (Finns inga beslutade) Verksamhetens uppdrag är att värna om god kvalitet i den byggda miljön genom myndighetsutövning, information och rådgivning. Med god kvalitet avses en estetiskt tilltalande bebyggd miljö samt ett långsiktigt hållbart byggnadsbestånd. Ett gott bemötande, en kreativ arbetsmiljö, en god samverkan och en effektiv ärendehantering är ledord för verksamheten. Kvalitetsgarantier Handläggningstiden för enskilda bygglovärenden får inte överskrida 10 veckor. Den genomsnittliga handläggningstiden bör vara 6 veckor. Andelen överklagade beslut som går byggnadsnämnden emot ska inte överskrida x%. Omdömet i enkät som går ut tillsammans med bygglovsbeslut ska xxx %. Andelen tillsynsärenden under ett år bör inte underskrida x antal Konsekvensbeskrivning vid minskad budget Bygglovsverksamheten har under de två senaste åren arbetat med att effektivisera bygglovsprocessen, bl.a. genom den s.k. Lean-metoden. Tjänsterna har också setts över och en större del ligger idag på administrativ hjälp, vilket avlastar handläggarna och bidrar till en effektivare ärendehantering. Att förutom redan genomförda effektiviseringar ytterligare öka intäkterna för bygglovsverksamheten är svårt för verksamheten att styra då det i övrigt främst är konjunktur och lagstiftning som påverkar antal inkommande ärenden. En minskad budget skulle därför innebära en minskning av personalstyrkan med en minskad effektivitet och lägre intäkter som följd. Tillsynsarbetet skulle även bli svårt att bedriva då lagkravet på 10 veckors hanläggningstid för bygglov gör att den verksamheten måste prioriteras. Ett sätt att minska budget för byggnadsnämnden är att minska antalet politiska ledamöter. För detta krävs dock politiska beslut. KART, MÄT OCH GIS Verksamhetsbeskrivning Verksamheten ansvarar för a-jourhållning, underhåll och distribution av kommunens kartor, GISinformation samt kartsystem gentemot externa intressenter (såsom privatpersoner och Lantmäteriet) samt internt i kommunen och kommunala bolag. Verksamheten utför även mätningsarbeten i egen regi och ansvarar för att uppdatera adressregister m.m. samt medverka i genomförandet av förrättningar. GIS (geografiskt informationssystem) har blivit ett allt viktigare område för kommunen att hantera. Sedan september 2013 ingår därför Lysekils kommun fullt ut i GIS-samverkan med Tanum, Strömstad och Munkedals kommuner. Lysekils kommun är sedan 2012 med i Geodatasamverkan. Senast 2015 bör kommunen ha bytt sitt höjdsystem till det nationella referenssystemet. En ny grundkarta över Lysekils tätort samt Brodalen bör tas fram inom samma tid. Under ett år genomför verksamheten ca 23 utsättningar, medverkar i 6-12 förrättningar (under de senaste tre åren), samt tar fram ca 20 nybyggnadskartor. Antalet insatser, utbildningar och projekt kopplat till GIS beräknas öka i och med den nya GIS-organisationen. År 2013 utgör kommunbidraget för verksamheten 1489 tkr. Kart-, mät- och GIS-verksamheten är avgiftsfinansierad till 45 %. Kommunbidraget används framförallt till att täcka arbetstid för extern och intern service, medverkan i GIS-samverkan, kompetensutveckling, ledning och styrning av verksamheten samt administration.

168 Ansvar: 2001 Mätenheten, 2050 Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut2 Bokslut3 belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Verksamhetsmål (Finns inga beslutade) Aktuellt kart- och GIS-material ska finnas tillgängligt. GIS-samordnarna ska bidra till att utveckla andvändandet av GIS inom kommunen och övriga kommuner som ingår i GIS-samverkan. Ett gott bemötande, en kreativ arbetsmiljö, en god samverkan och en effektiv ärendehantering är ledord för verksamheten. Kvalitetsgarantier Handläggningstiden för utsättningar och nybyggnadskartor ska inte överskrida 2 veckor. Antalet insatser, utbildningar och projekt kopplat till GIS ska vara minst x antal per år. Konsekvensbeskrivning vid minskad budget Kart-, mät- och GIS-verksamheten tillhandahåller nödvändiga underlag och arbetsverktyg som bidrar till effektiviseringar i delar av den övriga kommunala verksamheten. En minskad budget skulle innebära att mindre tid får läggas på GIS-samverkan vilket därför får negativa konsekvenser även utanför den egna verksamheten. En pensionsavgång är beräknad under I samband med den ska möjligheten att dela tjänsten med en annan kommun eller verksamhet inom kommunen ses över.

169 Underlag Budget 2014, Kost - SBF Budget Utfall 2012 Budget 2013 Budget 2014 Intäkter Kostnader * ** *Avikelsen består av avvecklingskostnader för Lyse hemmet samt omkostnader kring skolomstruktureringsprojektet. ** Skillnaderna mellan åren består inte så mycket av volymförändringar utom av stängning samt nyöppnande av Lyse hemmet. Verksamhetsbeskrivning Mat och välbefinnande hänger ihop därför har Kostenheten en stor uppgift att fylla i kommunens olika verksamheter. Kostenhetens huvudsakliga uppgift är att tillhandahålla god och näringsriktig mat som bygger på de svenska näringsrekommendationerna och Lysekils kommuns kostpolicy. Matproduktionen bedrivas med stor yrkeskunnighet och god kvalité. Kostenheten består av 14 produktionskök samt 10mottagningskök. Utvecklingsprojekt är ett naturligt sätt för Kostenheten för att utveckla verksamheten till morgondagens krav och förväntningar. Kostenheten är en gemensam måltidsorganisation. Genom vårt verksamhetsystem Matilda administrerar vi den köp och säljorganisation som infördes Omsättningen 2013 beräknas uppgå till 38 miljoner. Kostenheten är uppdelad i tre verksamhetsområden: Skola, Förskola och Vård/Omsorg. Skola: Tillagningen sker i två produktionskök Skärgårdsköket och Skaftö skola. Skärgårdsköket producerar ca 2600 port./dag under läsåret, övriga delar av året är portionsantalet ca 285 port/dag. Skärgårdsköket levererar ut mat och varor till våra sex mottagningskök genom dagliga transporter. Mottagningsköken får huvudkomponenten färdig och tillagar tillbehören själva. Vid Skaftö skolas kök tillagar vi mat till skolan samt till äldreomsorgen; ett särskilt boende plus hemmaboende vårdtagare.

170 Förskolan: Vid nio av tio förskolor i kommunen har vi tillagningskök, den ena enheten är samordnad med skolenhet. Inom förskolan produceras ca 600 dags port/dag. Vård/Omsorg: Tillagning sker vid tre produktionskök Skärgårdsköket, Lyse hemmet, Stångenäshemmet. Köken producerar ca 480 dagsport/dag. Två mottagningskök finns också inom centrala Lysekil. Mottagningsköken får huvudkomponenten färdig och tillagar tillbehören själva. Köken tillagar mat till äldreomsorgen, gruppboenden och hemmaboende vårdtagare. Dessa enheter servas också med varor. Verksamhetsmål Kostenheten skall ge våra matgäster en god, vällagad och näringsriktig måltid som också skall öka kunskaperna kring kostens betydelse för god hälsa samt dess miljöpåverkan. Ytterligare en viktig del är att genom en varierad matsedel förmedla vårt svenska matkulturarv samt ge nya influenser från världens alla hörn. Kvalitetsgarantier Väl fungerande egenkontrollprogram vilket säkerställer god hygien i alla led Matgästerna ska känna delaktighet genom matråd och anhörigträffar i utformningen av matsedel och måltidsmiljö Matsedlarna skall leva upp till gällande rekommendationer och lagkrav Andelen ekologiska livsmedel ska minst uppgå till 18 % (2013) Vid medicinska/etiska eller andra behov erbjuds specialkost

171 Underlag Budget 2014, Städ- SBF Resultaträkning Budget Budget utfall aug Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Verksamhetsbeskrivning Verksamheten har hand om lokalvården i kommunens verksamheter Städningen utförs efter behovsanpassad städinstruktion enligt den politiskt beslutade kvalitet och frekvens från besparingen på 3 mkr Städenheten består av 37 tillsvidareanställda. Avdelningschef, enhetschef, 2 st arbetsledare och 33 lokalvårdare som städar för verksamheterna i hela kommunen. De flesta arbetar deltid. Under har enheten deltagit i ett Eu-projekt (SKY) tillsammans med kostenheten i Lysekil. Detta projekt har Tranemo kommun stått som ägare av. Det är 13 kommuner i Västsverige som deltagit. Över 2000 personer har fått utbildningar genom projektet. Städenheten har under året haft 202 utbildningsplatser det är 5,5 utbildningsplats per medarbetare. Detta har resulterat i att det flesta genomgått utbildning i : golvvård, hygienstädning, moppteknik, städmaskiner och ergonomi plus två föreläsningar i ökad självkänsla och jämnställdhet. Ledningen har utbildat sig till handledare i PRYL och kan då utbilda sin egen personal. Dessutom har ledningen fått en chefsutbildning och en arbetsledarutbildning. Städenheten arbetar tillsammans med fem kringkommuner (Trollhättan, Vänersborg, Munkedal, Sotenäs och Strömstad) med gemensamma upphandlingar för att på så sätt få bättre priser. Verksamhetsmål Under 2014 skall samtliga lokalvårdare vara certifierade. Enheten skall under 2014 göra en nöjd kund enkät. Målet är 75 % nöjda eller mycket nöjda kunder enl den frekvens och kvalitet som bestämdes i 2009:s besparing. Kontinuerliga kvalitetsmätningar på samtliga städområden skall ske och dessa skall uppnå minst 2,5 poäng. Ökad miljömedvetenhet. I kommunens mätning skall 80 % uppfatta städenheten som en miljömedveten enhet och 90% av kemikalierna skall vara miljömärkta senast

172 Bättre hälsa/sänkt sjukfrånvaro. Uppföljning av långtidssjuk-skrivna, aktivt arbete med tidiga rehabiliteringsinsatser. Fortsatt utveckling av friskvårdsinsatser. Detta skall leda till att senast skall städenhetens sjukfrånvaro vara max 6% och >90 % av medarbetarna uppleva god trivsel och känna arbetsglädje. Konsekvensbeskrivning. Städenheten har under inte fått höja timpriset trots löneökningar och materialprishöjningar. Detta har lett till att Städenheten under dessa år haft ett negativt resultat. För att sänka kostnaderna är det inte möjligt att sänka nivån på städningen ytterligare eftersom man redan har gjort en besparing 2009 på 3mkr. Den nivån som är på städningen idag är ett minimum. För att sänka kostnaden för städning måste man göra något drastiskt som att helt ta bort städningen helt på kontor i t ex Kommunhuset och Socialkontoret. Den städning får då personalen själva utföra på sina rum. Allmänna ytor och toaletter bör i så fall städas av Städenheten.

173 Underlag Budget 2014, Fastighet SBF Resultaträkning Budget Budget Bokslut Bokslut belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat -650 Budget Förändring eget kapital Fastighetsenheten har saknat ekonomiskt stödet/tjänsten under året inte kunnat redovisa eller i detalj kunna räkna fram sin ekonomiska situation. Även här gäller köp vilket ska generera en självkostnadsbudget. Inför 2014 finns ett antal avställda fastigheter som åtgärd måste till för, så att oönskade driftkostnader kan tas bort. Fastighet fick nytt uppdrag under 2013 att sköta kommunens badplatser, här finns inte kostnadstäckning i samma form som för fastigheter som hyrs ut utan detta är täcks av driftbidrag, 2012 års driftbidrag av 860tkr har minskats genom denna åtgärd till 650tkr. Arbete pågår nu med att ta fram detaljer kring budgeten då tillfällig resurs satts in för ekonomisk genomgång/genomlysning.

174 Underlag Budget 2014, IT SBF Resultaträkning belopp i tkr Budget 2014 Budget 2013*** Bokslut 2012** Bokslut 2011* Intäkter Kostnader Intäkter S**** Kostnader S Resultat Budget Förändring eget kapital *Omfattar endast Lysekil **Omfattar Munkedal och Lysekil *** Omfattar Sotenäs, Munkedal och Lysekil **** Sotenäs del av IT-budgeten var ej med i detaljbudgeten, då samverkan ej var beslutad Intäkter kostnader budget sammanräknat då fördelning mellan dessa ännu ej är beslutad. Minskning av budget från -13 med 850 tkr samt att lönerörelsen inräknad. Detta innebär en minskning för Sotenäs med 221 tkr, Munkedal 255 tkr samt Lysekil 374 tkr. Detta förutsatt att vi arbetar utifrån att det 2014 är 100% kommunalbidrag och att vi under en tvåårsperiod minskar detta till under 20%. Resterande 80% fördelas utifrån en tjänstekatalog. Verksamhetsbeskrivning Verksamheten omfattar kommunernas samlade behov av IT tjänster. Verksamheten ansvarar för en effektiv och ändamålsenlig IT- försörjning, omfattande ändamålsenlig leverans av IT-tjänster upprätthållande av servicenivåer, tillgänglighet och kvalitet upprätthållande av regler och riktlinjer för användare i nätverket förvaltning av strategiska planer (E strategi) inom IT området

175 Verksamhetsmål tillhandahålla god drift, support, förvaltning och utveckling av kommunernas IT miljö Inom ramen för samverkan och inom befintliga ramar skapa ny gemensam infrastruktur Bidraga till verksamhetsutveckling genom framtagande av effektivt IT-stöd Bidraga till att minska parallella IT-funktioner inom koncernerna genom stordriftsfördelar Kvalitetsgarantier Ge stöd på kontorstid 08:00-17:00 alla kontorsdagar Ge stöd via telefon 08:00-15:00 alla kontorsdagar Upprätta överenskommelser om kvalité på IT-tjänster

176 Lysekil & Sotenäs Gymnasie- & vuxenutbildningsnämnd Nyckeltal Gymnasieverksamhet Antal Lys/Sot elever i egen verksamhet Antal elever från annan kommun Antal elever till annan kommun Totalt antal elever Antal elever som avbrutit studier Antal elever som bytt studieväg Kostnad/elev i egen verksamhet* * Kostnad/elev på annan ort * Kostnad/gymnasiesärskoleelev int/ext** * Antal elever med slutbetyg Antal elever med samlat betygsdokument Summa Antal lärartjänster omräknat till heltid * Antal lärartjänster/100 elever 10,2 9,7 10,4 10,6 10 * kompletteras vid årets slut

177 Statistik vuxenutbildningen, LSGV Statistik VUX-Sotenäs Kolumn GRUV SFI Gymvux Lärling 15 12? Prövningar Statistik VUX-Lysekil Kolumn GRUV 20 SFI 90 Gymvux 138 Lärling 8 Särvux 12 Demensutb 92 Övriga uppdrag

178 LSGV sida 1 Arbetsmaterial Åtgärdsplan för budget i balans, om treårig omställningsperiod ( ) Åtgärder 2014, omställn. år 1 Kommentar Besparing Effekt Lokaler Frigöra lokaler från HC till gymnasiebyggn. 480 kvm Steg 1. Halvårseffekt Personal och utbud (nettoeffekt) Minska lärartätheten 1 lärartjänster Halvårseffekt Ledning Rektor 1 rektor Halvårseffekt Vaktmästeri Minska med 1 vaktmästare Halvårseffekt Balansering Total omställning över 3 år = Tillskott totalt för 2014, andel år 1 omställning Varav Lysekil Varav Sotenäs

179 LSGV sida 2 Arbetsmaterial Åtgärder 2015, omställn. år 2 Kommentar Besparing Effekt Lokaler Frigöra lokaler från HC till CV 480 kvm från Från steg 1. Andra halvårseffekten Frigöra lokaler från HC till gymnasiebyggn. Ytterligare 480 kvm (2015) Steg 2. Helårseffekt Personal och utbud (nettoeffekt) Minska lärartätheten 1 lärartjänster (samma lärare som 2014) Andra halvårseffekten 1 lärartjänst Helårseffekt Minskad ledning 1 rektor (samma som år 2014) Andra halvårseffekten Vaktmästeri Minska med 1 vaktmästare (fr 2014) Andra halvårseffekten Balansering Totalbalansering Total omställning över 3 år = Tillskott totalt för 2015, andel år 2 omställning Varav Lysekil Varav Sotenäs

180 LSGV sida 3 Arbetsmaterial Åtgärder 2016, omställn. år 3 Kommentar Besparing Effekt Personal och utbud (nettoeffekt) Minska lärartätheten 3 lärartjänst Helårseffekt Balansering Total balansering

181 1 TJÄNSTESKRIVELSE Vård- och omsorgsnämnden Datum: 29 oktober 2013 Förvaltning: Socialförvaltningen Handläggare: Agneta Essén Telefon: E-post: BUDGET OCH MÅL FÖR 2014 SAMT PLAN VON Dnr: SON Sammanfattning Dokumentet ger en samlad överblick över nu kända ekonomiska grundförutsättningar som finns för nämnden inför budgetåret 2014 samt En övergripande beskrivning sker över hur budgeten för 2014 räknats ut. Förslag till anpassning av nämndens ram för åren 2014 till 2016 föreslås. Beräknade konsekvenser av förslag till anpassning av nämndens ram redovisas. I dokumentet anges slutligt de beslut som nämnden föreslås fatta i samband med att nämndens förslag till budget för 2014 överlämnas till kommunstyrelse och till Kommunfullmäktige. Beskrivning av ärendet Ram 2014 Nämndens ram för 2013 är 190,2 mnkr. I tertialrapporten för nämnden i augusti, bilaga 1, anges att ett underskott om 14,8 mnkr prognostiseras för Kommunfullmäktige har beslutat om preliminara budgetramar för nämnden om 193 mnkr vilket är 2, 8 mnkr mer än ramen för Kommunens budgetberedning angav den 4 oktober 2013, att nämnden skall ange hur anpassning av kommunfullmäktige i juni 2013 beslutad ram (193 mnkr) kan ske med sikte på fullt genomslag Budget 2014 Nämndens beslutade under 2013 att minska antalet lägenheter inom särskilt boende (säbo) med 5 lägenheter. Detta beslut påverkar nämndens budget Nämnden har fattat beslut om att minska grundbemanningen i särskilt boende. Denna sänkning har ännu inte verkställts fullt ut. Förvaltningen lämnar förslag till budget för nämnden för 2014, se bilaga 2. Detta förslag bygger på nämndens tidigare beslutade åtgärder om sänkning av 5 säbolägenheter samt sänkning av grundbemanning.

182 Utökning av kostnaderna har skett genom att en 0,5 åa sjukgymnast 0,250 mnkr har lagts in i budget för Socialförvaltningens gemensamma kostnader för administration har fördelats mellan förvaltningens två nämnder. Dock har budgeten för medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) lagts in i nämndens budget. Budgeten för förvaltningens personalvetare har förts över till personalkontoret eftersom tjänsten har flyttats dit. Anpassning till ram 193 mnkr Den preliminära ramen till nämnden har höjts från 2013 till 2014 med 2,8 mnkr. (2016 års nivå). Nämnden prognostiserar ett underskott 2013 om ca 14.8 mnkr vilket innebär att nämnden har kostnader som överskrider 2013 års ram. Nämnden skall, enligt uppdrag, ange förslag till hur anpassning av kommunfullmäktige i juni 2013 beslutad ram (193 mnkr) kan ske, med sikte på fullt genomslag Åtgärder som minskar nämndens kostnader behöver därför vidtas. Anpassningen till föreslagen ram kan ske enligt följande: Nämnden föreslås anpassa 2014 års budget med följande åtgärder. -Minskning av 10 säboplatser, ca 3, 250 mnkr årseffekt. För 2014 beräknas effekt från och med den 1 maj 2014, om 2,3 mnkr, se särskild bilaga, bilaga 3. Hänsyn till att en utökning sker av hemtjänsten har beräknats och föreslagits i individ- och myndighetsnämndens budget för Intensifiering av uthyrning av lägenheter på Gullvivan, Skaftö (gården) samt att lokalerna i Brodalen lämnas. För 2014 har halvårseffekt beräknats om 0,4 mnkr. -Under 2013 har nämnden fattat beslut om att förändra arbetsmetodiken inom verksamheten Trygg hemgång. Trygg hemgång innebär att hemgång från sjukhusvistelse inte skall gå via korttidsboendet Kompassen utan att hemgången sker direkt till den ordinarie bostaden. Korttidsboendet Kompassen har idag 9 platser varav en del platser används till växelvård. En utredning bör genomföras för att utreda förutsättningarna och möjligheterna till att minska alternativt stänga korttidsboendet Kompassen. Utredningen bör också undersöka var och hur många växelvårdsplatser som totalt behövs i kommunen Nämnden föreslås anpassa 2015 års budget med följande åtgärder. -Minskning av ytterligare 10 säboplatser. Beräknas för 2015 ge halvårseffekt för 5 platser samt helårseffekt för 10 platser. Hänsyn till att en utökning sker av hemtjänsten har beräknats och föreslagits i individ- och myndighetsnämndens budget för Åtgärder vidtas i enlighet med beslut avseende utredningen runt korttidsboendet Kompassen. I samband med det anpassas eventuellt resurserna för verksamheten Trygg hemgång. -Assistentuppgifterna som hemtjänstens planerare utför samordnas med kommunens övriga assisteuppgifter, 2,7 åa, 1,1 mnkr. 2

183 3 -Utökning av grundbemanningen inom säbo kan behöva justeras utifrån nytt regelverk från Socialstyrelsen. -Intensifiering av uthyrning av lägenheter på Gullvivan, Skaftö (gården) samt att lokalerna i Brodalen lämnas. För 2015 har helårseffekt beräknats till 0,8 mnkr Helårseffekt på 20 platser säbo. -Minskning av nämndens kostnader för hyra till Lysehemmet kan ske med 1,3 mnkr. Kräver att annan åtgärd vidtas av kommunen (försäljning eller uthyrning till annan verksamhet). Konsekvensanalys över förslag till åtgärder. För 2014 föreslås att nämnden beslutar om att: A. Minska 10 säboplatser från och med den 1 maj Beräknade konsekvenser för detta är (se också särskild bilaga, bilaga 3). -Väntetiden för enskild att få beviljat boende verkställt kan förlängas. I nuläget beräknas nämnden ändå kunna verkställa att erbjuda sökande lägenhet inom den tid nämnden har på sig att erbjuda säbo 90 dagar. -Risk för betalningsansvar på sjukhus ökar. Särskild bevakning behöver här ske. -Ökat behov av hemtjänst, ökat behov av bilar och lokaler till hemtjänst. Särskild uppföljning behöver därför göras och samordning av bilnyttjandet inom kommunen. -Risk att vi står kvar med hyreskostnad på befintlig enhet efter nedläggning. Friställda lokaler lämnas löpande till kommunens fastighetsenhet. Kan inte lokalen lämnas pga att kontrakt löper bör uthyrning till annan hyresgäst eftersträvas (samordnas inom kommunen). -Särskild bevakning behöver genomföras över kostnader för vak och nattpersonal. -Med färre platser behöver hemtjänstinsatserna stärkas upp (IMN). Särskilda team behövs för att ta hand om de med demensproblematik och de med palliativ vård. B. Intensifiering sker av uthyrning av lägenheter på Gullvivan, Skaftö (gården) samt att lokalerna i Brodalen lämnas (samordnas inom kommunen). Beräknade konsekvenser för detta är: Avseende lokalerna i Brodalen har nämnden ingen verksamhet där vilket innebär att nämnden får minskade kostnader som effekt. C. En utredning genomföras för att utreda förutsättningarna och möjligheterna till att minska alternativt stänga korttidsboendet Kompassen. Utredningen bör också undersöka var och hur många växelvårdsplatser som totalt behövs i kommunen. För 2014 har en effekt beräknats om 1,2 mnkr. Beräknade konsekvenser för detta är: I nuläget inga. För 2015 föreslås nämnden besluta om att: A. Minska ytterligare 10 säboplatser. Beräknade konsekvenser för detta är: I nuläget svårt att avgöra. Inför beslut bör en konsekvensbeskrivning och risk- och sårbarhetsanalys göras. B. Åtgärder vidtas i enlighet med beslut avseende utredningen runt korttidsboendet Kompassen. I samband med det anpassas eventuellt resurserna för verksamheten

184 4 Trygg hemgång. Beräknade konsekvenser för detta är: I nuläget svårt att avgöra. Inför beslut bör en konsekvensbeskrivning och risk- och sårbarhetsanalys göras. C. Assistentuppgifterna som hemtjänstens planerare utför samordnas med kommunens övriga assisteuppgifter, 2,7 åa, 1,1 mnkr. Beräknade konsekvenser för detta är: I nuläget svårt att avgöra. Inför beslut bör en konsekvensbeskrivning och risk- och sårbarhetsanalys göras. D. Utökning av grundbemanningen inom säbo kan behöva justeras utifrån nytt regelverk från Socialstyrelsen. Beräknade konsekvenser för detta är: Ökade personalkostnader. E. Helårseffekt av intensifiering av uthyrning av lägenheter på Gullvivan, Skaftö (gården) samt att lokalerna i Brodalen lämnas. Beräknade konsekvenser för detta är: Minskade kostnader för lokaler. För 2016 föreslås att: A. Helårseffekt nåtts på 20 platser säbo. Beräknade konsekvenser för detta är: Se ovan under B.Minskning av nämndens kostnader för hyra till Lysehemmet kan ske med 1,3 mnkr. Kräver att annan åtgärd vidtas av kommunen (försäljning eller uthyrning till annan verksamhet). Beräknade konsekvenser för nämnden innebär detta: Minskade lokalkostnader. Mål Budget för 2015 samt plan för innehåller också nämndens mål för I förslag till budget för 2014 föreslås också nämndens mål. Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden föreslås besluta att överlämna förslag till budget och mål 2014 samt förslag till anpassning av preliminär ram till kommunstyrelse och Kommunfullmäktige SOCIALFÖRVALTNINGEN Agneta Essén Förvaltningschef

185 Underlag för volymuppgifter inför 2014 Vård- och omsorgsnämnden Alla volymer snitt/månad där inget annat uppges Resultat 2009 Resultat 2010 Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat 2013 Verksamhet LSS och psykiatri Gruppbostäder 5111 Boende, vuxna egen regi, antal boende 40,6 45,9 46,8 46,9 47* Äldre- funktionshinderomsorg Särskilda boenden 5212 Särskilda boenden, antal platser * 5242 Korttidsvård, antal platser * Hemtjänst/hemsjukvård 5231 Hemsjukvård, antal vårdtagare i eget boende * * Genomsnittet under 2013 är räknat per

186 1/6 Vård- och omsorgsnämnden Tjänsteskrivelse Datum: Förvaltning: Socialförvaltningen Handläggare: Agneta Stenqvist Telefon: E-post: Utredning särskilt boende inom äldreomsorgen Dnr: SON Bakgrund I flera år har antalet lägenheter i särskilt boende varit flera än vad behovet har varit. Lägenheter har varit outhyrda vilket inneburit att budgeterade hyres- och avgiftsintäkter inte kommit in. Nuläge Fördelning av antalet lägenheter : Lysekilshemmet 71 lägenheter Stångenäshemmet 44 lägenheter (efter ombyggnad 40) Skaftöhemmet 12 lägenheter (enligt VON beslut fr o m nov. 2013) Skärgårdshemmet 48 lägenheter Totalt 175 lägenheter Då de 33 trygghetsbostäder som nu byggs av Lysekils bostäder på Järnvägsgatan är färdiga för inflyttning hösten 2013 kommer de som flyttar in där med stor sannolikhet bo kvar där till livets slut om de inte på grund av en demenssjukdom inte skulle klara det. Meningen, syftet, med trygghetsbostäder var enligt Äldreboendedelegationens slutbetänkande att tillgodose behovet av bra bostäder för dem som känner sig oroliga, otrygga och/eller socialt isolerade. Särskilt boende skulle vara avsedda för dem som har mycket stora omsorgs- och omvårdnadsbehov. Befolkningsprognos och behov av lägenheter i säbo Antalet kommuninvånare 80 år och äldre är relativt konstant fram till På längre sikt visas en kraftig ökning och blir enligt prognosen störst i Lysekil tätort och på Skaftö. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

187 2/6 Befolkningsprognos Lysekils kommuninvånare 80 år och äldre Prognos för Lysekils kommun Antal personer 80 år och äldre Enligt Socialstyrelsens Nyheter i april 2013 bor allt färre i särskilt boende. Bland personer 80 år och äldre var andelen 14 procent. Enligt dessa uppgifter är behovet av lägenheter i säbo i Lysekil år 2014 ca 150. År 2020 skulle behovet för denna åldersgrupp vara ca 162 lägenheter. Befolkningsprognos Lysekil kommuninvånare 65 år och äldre Prognos för Lysekils kommun Antal personer 65 år och äldre I SKLs rapport Vad kostar verksamheten i din kommun presenteras nyckettal som bygger på det räkenskapssammandrag för år 2012 som kommunerna lämnat in till Statistiska centralbyrån, framgår uppgifter om antal lägenheter i särskilt boende i relation till antalet personer som är 65 år och äldre i respektive kommun. Beräkning av behov av lägenheter i särskilt boende och jämförelser med kommuner i Västra Götaland enligt uppgifter från SKLs rapport 2012 Andel % av invånare 65 år och äldre i säbo Antal lägenheter säbo i Lysekil tom oktober 2013 Andel % av invånare 65 år och äldre i säbo Antal lägenheter säbo i Lysekil 2015 Andel % av invånare 65 år och äldre i säbo 2015 Lysekil Sotenäs 5.0 Orust 3.3 Stenungsund 3.6 Strömstad 4.9 Antal lägenheter säbo i Lysekil

188 3/6 Förklaring till jämförelsen i tabellen ovan: En minskning av antalet lägenheter med 20 till 2015 innebär att antalet lägenheter då är 155, vilket i sin tur innebär att 3.8% av antalet personer som är 65 år och äldre i Lysekil har tillgång till lägenhet i särskilt boende enligt befolkningsprognosen. Om Lysekil har 146 lägenheter i särskilt boende 2015 skulle det motsvara att 3.6% av personer 65 år och äldre hade tillgång till denna insats i Lysekils kommun liksom i Stenungsund år Stenungsund har arbetat flera år enligt metoden Trygg hemgång vid vård- och omsorgsplanering efter vistelse på sjukhus. I Lysekils kommun tillämpas metoden sedan december Denna metod har säkert en gynnsam effekt på återhämtning av funktioner efter sjukhusvistele i det ordinära boendet, som kan minska behovet av lägenheter i säbo. Metoden kan också utvecklas till att gälla alla som kommer hem från sjukhus, för att ge alla en trygg hemgång och skapa förutsättningar för en återhämtning och upplevelse av trygghet i den egna bostaden. I de nya riktlinjerna för biståndsbedömning särskilt boende som vård- och omsorgsnämnden beslutat om vid nämndens möte i maj beskrivs de behov som den enskilde ska ha vid beslut: Den enskilde har ett omfattande och dokumenterat behov av omvårdnad, trygghet och/eller stöd. Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt. Den enskilde beviljas denna insats vid omfattande behov av personlig omvårdnad t ex avseende hygien, klädsel, förflyttning, måltider, kommunikation och tät tillsyn över dygnet. Behoven av omvårdnad och trygghet skall inte skäligen gå att tillgodoses med hemtjänst eller annat bistånd. Exempel på situationer då hemtjänsten inte räcker till är de behov som uppstår med korta eller oförutsägbara intervaller. Behovet av särskilt boende ska grunda sig på en helhetsbedömning där den enskildes situation och möjligheter sammanvägs med fysiska, sociala, medicinska, psykiska och existentiella behov. Det innebär en stor omställning för den enskilde att flytta från sitt hem. I regel är det därför väsentligt att först ha prövat andra vård- och omsorgsinsatser innan ett beslut om särskilt boende fattas. Beslut om för mycket insatser kan innebära att vi stjäl förmågor hos den enskilde.

189 4/6 I SKLs kommundatabas (KOLADA) finns alla Sveriges kommuners uppgifter från Räkenskapssammandraget (RS) tillgängliga för alla från år Enligt SKLs Tabell 8 b Nyckeltal för äldreomsorg år 2012 var årskostnaden för en plats i särskilt boende kr i snitt i kommunerna i Västra Götalands län. För Lysekil år 2012 motsvarade den kostnaden kr. Lysehemmet stängdes i juni I tabellen nedan har en jämförelse gjorts mellan kommuner i länet avseende kostnader för äldreomsorg totalt, andel invånare 65 år och äldre samt kostnad per vårdtagare för hemtjänst i ordinärt boende. Kommun Äldreomsorg totalt kostnad kr/invånare 65 år och äldre Andel invånare 65 år och äldre, % Andel av 65 år och äldre med omsorg i % Hemtjänst i ordinärt boende Kostnad hemtjänst kr/invånare 65 år och äldre Kostnad kr/ vårdtagare Lysekil Stenungsund Mariestad Sotenäs Munkedal Snittvärde i länet I tabellen nedan har en jämförelse gjorts mellan kommuner i länet avseende kostnader för särskilt boende, andel invånare 65 år och äldre samt kostnad per vårdtagare i särskilt boende. Kommun Kostnad kr/invånare 65 år och äldre Andel av invånare 65 år och äldre med omsorg i % särskilt boende Lysekil Stenungsund Mariestad Sotenäs Munkedal Snittvärde i länet Kostnad kr/vårdtagare

190 5/6 I tabellen nedan har en jämförelse gjorts mellan kommuner i länet avseende kostnader och andel invånare 65 år och äldre samt kostnad per vårdtagare i korttidsvård och vårddygn. Kommun Kostnad/invånare 65 år och äldre Kostnad kr/vårddygn Lysekil Stenungsund Mariestad Sotenäs Munkedal Snittvärde i länet Kostnaderna i Lysekils kommun för äldreomsorg ligger enligt uppgifterna som finns i SKLs databas högre än snittkostnaden i kommunerna i Västra Götalands län med ett undantag. Kostnad för hemtjänst kronor/invånare som är 65 år och äldre ligger lägre i Lysekil än snittvärdet för länet. Andel i % personer som är 65 år och äldre med omsorg i form av hemtjänst i ordinärt boende är också lägre än snittvärdet i länet. Andel i % av invånare 65 år och äldre med omsorg i särskilt boende är något högre än snittvärdet i länet. Andel invånare 65 år och äldre är högre än snittvärdet i länet. Finns där ett samband? Analys Förvaltningen ser en möjlighet att minska antalet lägenheter i de jämförelser som gjorts med kommuner i Västra Götaland och enligt nationella uppgifter. Ingen kommuninvånare med beslut om lägenhet i särskilt boende har under året väntat längre är tre månader. Om 10 lägenheter stängs ner innebär det med stor sannolikhet, att personer med beslut om särskilt boende kan få vänta en viss tid för att få erbjudande om lägenhet med insats i ordinärt boende i form av hemtjänst och hemsjukvård. Hur lång väntan blir är beroende av tillgång på lediga lägenheter och prioriteringar vid erbjudande om lägenhet. Stångenäshemmets om- och nybyggnad är planerad att vara färdig i oktober 2014 och i samband med detta minskar antalet lägenheter där från 44 till 40. Seniorlägenheterna på Bagarvägen i anslutning till Stångenäshemmet ska byggas om till trygghetsbostäder. Idag finns 11 lägenheter där och ökas till 14. De beräknas vara färdiga i april Uppgifterna i SKLs databas från Räkenskapssammandraget (RS) för hemtjänst och särskilt boende (Tabell 8b) behöver en djupare analys. I höst kommer Lysekils bostäder att erbjuda 33 trygghetsbostäder färdiga för inflyttning. Dessa trygghetsbostäder kommer sannolikt att påverka, fördröja behovet av lägenhet i särskilt boende.

191 6/6 Enligt nämndernas äskande för 2014 års budget beräknas en brukare i hemtjänst ha behov av insatser motsvarande 10 timmar/vecka. Varje timma motsvarar enligt förvaltningens beräkning 291 kronor. Beräknad kostnadsförändring helår hemtjänst 2014 Verksamhet Beräknad ökning av antal brukare i hemtjänst Kostnad/brukare kr/år Hemtjänst Riskanalys enligt SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Risk Sannolikhet Allvarlighetsgrad Åtgärd Risk att person med beslut om särskilt boende ej kan få denna insats inom 3 månader. 2 2 Insats i form av hemtjänst och hemsjukvård Sannolikhet: mycket stor (4), stor (3), liten (2), mycket liten (1) Allvarlighetsgrad: katastrofal (4), betydande (3), måttlig (2), mindre (1) Denna utredning omfattar en minskning av 10 lägenheter i särskilt boende år 2014 samt en eventuell minskning med ytterligare 10 lägenheter Antal beslut om insats särskilt boende och lediga lägenheter i särskilt boende rapporteras till vård- och omsorgsnämnden samt individ- och myndighetsnämnden som egenkontroll vid varje nämndsmöte. Syftet med egenkontrollen är att följa utvecklingen av eventuella förändringar i behov av insats lägenhet särskilt boende.

192

193

194

195

196

197 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (24) 166 TIMTAXA FÖR MILJÖNÄMNDEN I MELLERSTA BOHUSLÄNS VERKSAMHET 2014 Dnr: LKS Miljönämnden i mellersta Bohuslän föreslår i ett beslut att taxorna för tillsyn höjs för En ambition som väglett nämnden är att ha samma taxenivå i samtliga tre kommuner samt kostnadstäckning för tillsynstiden. Den av Miljönämnden föreslagna höjningen innebär för Lysekils del att timtaxan för livsmedelstillsyn höjs från 853 kr per timme till 1130 kr. För övrig tillsyn föreslås en höjning av avgiften från 803 kr per timme till 920 kr. Timavgiften är beroende av hur stor del av tillsynen som kan debiteras. Totalt bedöms den föreslagna höjningen medföra en ytterligare intäkt på ca 400 tkr per år, för det totala tillsynsbehovet. Tillsynen över miljöbalkens m.fl. område bör enligt regeringen som huvudprincip vara avgiftsfinansierad. För livsmedelskontrollen är däremot full avgiftsfinansiering tvingande enligt lagstiftningen. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Ledningsutskottets protokoll , 161 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer timavgiften inom miljönämndens verksamhet till kr per timme för offentlig kontroll enligt Livsmedelslagen och till 920 kr per timme för övrig tillsyn för Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

198 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott (15) 161 TIMTAXA FÖR MILJÖNÄMNDEN I MELLERSTA BOHUSLÄNS VERKSAMHET 2014 Dnr: LKS Miljönämnden i mellersta Bohuslän föreslår i ett beslut att taxorna för tillsyn höjs för En ambition som väglett nämnden är att ha samma taxenivå i samtliga tre kommuner samt kostnadstäckning för tillsynstiden. Den av Miljönämnden föreslagna höjningen innebär för Lysekils del att timtaxan för livsmedelstillsyn höjs från 853 kr per timme till 1130 kr. För övrig tillsyn föreslås en höjning av avgiften från 803 kr per timme till 920 kr. Timavgiften är beroende av hur stor del av tillsynen som kan debiteras. Totalt bedöms den föreslagna höjningen medföra en ytterligare intäkt på ca 400 tkr per år, för det totala tillsynsbehovet. Tillsynen över miljöbalkens m.fl. område bör enligt regeringen som huvudprincip vara avgiftsfinansierad. För livsmedelskontrollen är däremot full avgiftsfinansiering tvingande enligt lagstiftningen. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Ledningsutskottets förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer timavgiften inom miljönämndens verksamhet till kr per timme för offentlig kontroll enligt Livsmedelslagen och till 920 kr per timme för övrig tillsyn för 2014 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen JUSTERING Sign:

199 1 (2) Datum: Förvaltning: Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare: Marie-Louise Bergqvist Telefon: E-post: TIMTAXA FÖR MILJÖNÄMNDEN I MELLERSTA BOHUSLÄNS VERKSAMHET 2014 Dnr: LKS Beskrivning av ärendets hantering Miljönämnden i mellersta Bohuslän föreslår i ett beslut att taxorna för tillsyn höjs för En ambition som väglett nämnden är att ha samma taxenivå i samtliga tre kommuner samt kostnadstäckning för tillsynstiden. Den av Miljönämnden föreslagna höjningen innebär för Lysekils del att timtaxan för livsmedelstillsyn höjs från 853 kr per timme till 1130 kr. För övrig tillsyn föreslås en höjning av avgiften från 803 kr per timme till 920 kr. Timavgiften är beroende av hur stor del av tillsynen som kan debiteras. Totalt bedöms den föreslagna höjningen medföra en ytterligare intäkt på ca 400 tkr per år, för det totala tillsynsbehovet.. Tillsynen över miljöbalkens m.fl. område bör enligt regeringen som huvudprincip vara avgiftsfinansierad. För livsmedelskontrollen är däremot full avgiftsfinansiering tvingande enligt lagstiftningen. Exempel på effekter av höjning av årskostnaden för tillsynen: Företag Befintlig taxa / 803 kr/tim Taxa 2014 Miljönämndens förslag 1130 / 920 kr/tim Mindre butik 853 kr 1130 kr Restaurant 3412 kr 4520 kr Bensinstation 3212 kr 3680 kr Skola 4818 kr 5520 kr Den föreslagna höjningen kan i sin helhet tillföras verksamheten eller kompensera för kommunbidraget. Detta är i huvudsak en fråga som löses i budgetsammanhang. Lysekil har för närvarande de lägsta timavgifterna av de samverkande kommunerna.

200 2 Bifogas Miljönämnden i mellersta Bohusläns beslut Förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer timavgiften inom miljönämndens verksamhet till kr per timme för offentlig kontroll enligt Livsmedelslagen och till 920 kr per timme för övrig tillsyn för Beslutet skickas till Miljönämnden i mellersta Bohuslän Munkedals kommun Sotenäs kommun SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Marie-Louise Bergqvist Förvaltningschef

201 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (23) 180 ANSLAG 2014 SAMT FINANSIERINGSFÖRDELNINGSPRINCIP FÖR MILJÖNÄMNDEN I MELLERSTA BOHUSLÄN Dnr: LKS Beslut togs i de tre samverkande kommunerna under 2012 att inrätta en gemensam Miljönämnd under Kommunfullmäktige i Sotenäs. Personalen från de tre kommunerna samlades i en miljöenhet i Sotenäs. Beslutet innebar också att anslaget för 2013 skulle vara det samma som under Under 2013 skulle nya fördelningsprinciper tas fram. Anslagen under 2013 innebär att Sotenäs betalar mest och Lysekil minst (per invånare) till den gemensamma nämnden. Målet var att hitta ett rättvist fördelningssystem. Miljönämnden i mellersta Bohuslän ansvarar för de samverkande kommunernas myndighetsuppgifter inom miljöområdet enligt aktuell lagstiftning. Nämnden ska även bistå samverkanskommunerna i internt arbete samt stödja och samordna bland annat det miljöstrategiska arbetet på uppdrag av respektive kommun. Inom de tre kommunerna finns ett stort antal livsmedelsobjekt, miljöfarliga verksamheter, hälsoskyddsobjekt, tobak- och läkemedelsförsäljare, m.m. Större delen av denna tillsyn kan avgiftsfinansieras. I myndighetsuppgiften ingår även löpande inkommande ärenden och remisser, miljöövervakning, service till allmänhet, m.m. som inte är debiterbar. Beslutsunderlag Miljöenhetens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer föreslagen intäktsfördelningsprincip för miljönämndens verksamhet. Kommunfullmäktige fastställer kommunbidraget för Miljönämndens verksamhet 2014 till tkr. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

202 1 (4) Datum: Förvaltning: Miljönämnden i mellersta Bohuslän Handläggare: Per Olsson Telefon: E-post: per.olsson@sotenas.se ANSLAG 2014 SAMT FINANSIERINGSFÖRDELNINGSPRINCIP FÖR MILJÖNÄMNDEN I MELLERSTA BOHUSLÄN Dnr: LKS Bakgrund Föreliggande tjänsteskrivelse är en revidering av tidigare skrivelse, daterad (innebärande en ändring av utrymmet från 265 till 288 kr/invånare). Beslut togs i de tre samverkande kommunerna under 2012 att inrätta en gemensam Miljönämnd under Kommunfullmäktige i Sotenäs. Personalen från de tre kommunerna samlades i en miljöenhet i Sotenäs. Beslutet innebar också att anslaget för 2013 skulle vara det samma som under Under 2013 skulle nya fördelningsprinciper tas fram. Anslagen under 2013 innebär att Sotenäs betalar mest och Lysekil minst (per invånare) till den gemensamma nämnden. Målet var att hitta ett rättvist fördelningssystem. För budgetåret 2014 har Miljönämnden i mellersta Bohuslän lämnat ett förslag som innebär höjda anslag. Beskrivning av ärendet Allmänt Miljönämnden i mellersta Bohuslän (MimB) ansvarar för de samverkande kommunernas myndighetsuppgifter inom miljöområdet enligt aktuell lagstiftning. Nämnden ska även bistå samverkanskommunerna i internt arbete samt stödja och samordna bland annat det miljöstrategiska arbetet på uppdrag av respektive kommun. Inom de tre kommunerna finns ett stort antal livsmedelsobjekt, miljöfarliga verksamheter, hälsoskyddsobjekt, tobak- och läkemedelsförsäljare, m.m. Större delen av denna tillsyn kan avgiftsfinansieras. I myndighetsuppgiften ingår även löpande inkommande ärenden och remisser, miljöövervakning, service till allmänhet, m.m. som inte är debiterbar. Förutsättningar Enligt gällande samverkansavtal är det värdkommunen som ska fastställa årsbudget för MimB:s verksamhet efter samråd med övriga medlemskommuner.

203 2 Kostnadstäckning mellan kommunerna fördelas utifrån aktuell fördelningsprincip, som huvudsakligen bygger på proportionalitetsprincipen utifrån folkmängd. Nuvarande intäkter (kommunbidrag och tillsynsavgifter) ska för 2013, enligt tidigare beslut motsvara 2012 års budget. I direktiven för budget 2014 ska samma budgetram gälla även för 2014 (288 kr/inv. enligt föreliggande fördelningsprincip). Kostnadsökningar under 2013 utgörs huvudsakligen av löneökningar, men även övriga kostnadsökningar. Det har i kommunbidragen kompenserats för Sotenäs kommuns kostnader för löneökningar 2013 utöver budgetram, baserad på 288 kr/inv. Enligt kommunalrättslig princip får avgiftsintäkterna endast täcka de kostnader som kan relateras till motsvarande avgiftsfinansierad tillsyn. Kostnad för denna tillsyn bör då helt täckas av tillsynstaxor. Sotenäs och Lysekils kommuner har/planerar timtaxor med full kostnadstäckning (1 130 respektive 920 kr/tim), medan Munkedal har beslutat en lägre nivå (936 respektive 814 kr/tim). Kostnad för det arbete som inte är möjlig att debitera får inte finansieras med tillsynsavgifter, utan det måste ske med kommunbidrag. Den verksamheten består av tre delar: Ej fakturerbar tillsyn och övrigt myndighetsrelaterat arbete Miljömåls- / strategiskt arbete enligt uppdrag via reglementen Övrigt arbete, såsom deltagande i beslutade projekt och arbetsgrupper, naturvårdsarbete etc. Fördelningsprincip för kommunernas finansiering av Miljönämndens verksamhet En fördelningsprincip föreslås enligt grundformeln: K = g + B x kr/invånare. Denna är baserad på dels en del (g) som är lika för alla tre kommunerna, dels en del (B) som beror av invånarantal. K är summan av kommunbidrag och taxeintäkter. g: 1000 tkr / 3 = 333 tkr (motsvarar kostnader som är oberoende av kommunstorlek). B: invånare (enligt uppgift inför 2013). kr/inv: Miljönämndens intäkt baseras på oförändrat 288 kr/inv. K: K (tkr) = 333 tkr inv x 288 kr/inv = 4480 tkr (exklusive kompensation för löneökningar 2013).

204 3 Kostnader Det ekonomiska utrymmet inför 2013 var tkr. Den totala kostnaden för nuvarande organisation (14,5 handläggare) inför 2014 är tkr. Den kostnadsökning som skett för miljöenheten sedan budget 2012 utgörs, förutom av löneökningar även ca 600 tkr som utgörs av interna överföringar, bl.a. kostnader för hyra, bil, administration. För kompensation för Sotenäs kommuns kostnader för löneökningar innevarande år har kommunbidragen i tabell ökat med 230 tkr (77 tkr per kommun). Intäkter Avgiftsintäkter Inkommande ärenden måste handläggas och större delen av den egeninitierade tillsynen är också nödvändig, styrd av tvingande lagstiftning. Nödvändiga avgiftsintäkter för befintlig organisation uppskattas totalt till 5,6 Mkr. Kommunbidrag Kostnad för service, ej fakturerbar tillsyn och övrigt arbete som inte är möjlig att debitera måste finansieras med kommunbidrag. Kostnaden för detta arbete bedöms för närvarande uppgå till 5,3 Mkr. Av ekonomiska skäl är en stor del av det miljöstrategiska arbetet och naturvårdsinsatser neddraget till förmån för avgiftsfinansierad tillsyn. Behovet för det myndighetsutövande arbetet (ej faktuerbart) bedöms för närvarande inte gå att minska, då det utgörs av inkommande ärenden som måste handläggas. För kompensation av de lägre timtaxorna och därmed även mindre avgiftsintäkter har en ökning skett av kommunbidraget med 200 tkr för Munkedals kommun i jämförelse med de andra två kommunerna. Slutsats Förutsättningar för fördelning av MimB:s intäkter i tabellen baseras dels på att aktuell fördelningsprincip gäller samt dels att den totala budgetramen motsvarar 288 kr/inv. exklusive tillägg för löneökningar för innevarande år. Tillsynsavgifter 2014 (tkr) K:nbidrag 2014 (tkr) Summa intäkter (tkr) kr/inv. Sotenäs Munkedal Lysekil Summa

205 4 Med föreliggande förslag erhålls kostnadstäckning för befintlig organisation. Samtidigt tas dock resurser (kostnader och personaltid) i anspråk för samgåendeprocessen, vilket är en viktig förutsättning för en framtida fungerande gemensam verksamhet. Förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer föreslagen intäktsfördelningsprincip för miljönämndens verksamhet. Kommunfullmäktige fastställer kommunbidraget för Miljönämndens verksamhet 2014 till tkr. Beslutet skickas till Miljönämnden i mellersta Bohuslän Munkedals kommun Sotenäs kommun Akten Insidan SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Marie-Louise Bergqvist Samhällsbyggnadschef Lysekils kommun Per Olsson Miljöchef Miljönämnden i mellersta Bohuslän Sotenäs kommun

206 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (23) 181 LÖNESAMVERKAN I SOTENÄS, MUNKEDAL OCH LYSEKILS KOMMUNER Dnr: LKS De fem kommunerna i norra Bohuslän träffade i augusti 2008 en principöverenskommelse om ökad samverkan inom ett antal verksamhetsområden. Därefter har Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuner intensifierat arbetet inom tre områden; IT-drift, Miljö-samverkan samt lönefunktionen. IT-samverkan är satt i drift genom en gemensam nämnd i Lysekils kommuns organisation. Miljösamverkan har fått sin placering i Sotenäs, medan lönefunktionen får sin bas i Munkedal. Det nu aktuella förslaget innebär organisatoriskt samgående mellan löneenheterna i Lysekil, Munkedal och Sotenäs. Möjlighet finns att senare utvidga samarbetet med ytterligare kommuner. Utredningen som genomförts poängterar nyttan av samgåendet eftersom det ger minskad sårbarhet, högre kompetens, bättre resursutnyttjande och kommer på sikt att leda till effektivitetsvinster. Beslutsunderlag Personalenhetens tjänsteskrivelse Kommunsstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige beslutar under förutsättning att Sotenäs och Munkedal kommuner fattar motsvarande beslut, bilda en gemensam lönenämnd samt tillhörande tjänstemannaförvaltning från och med Kommunfullmäktige beslutar att Munkedals kommun blir värdkommun och ansvarar för processen. 3. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna upprätta förslag till reglemente för den gemensamma lönenämnden. 4. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna förslag till samverkansavtal för den gemensamma lönenämnden. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

207 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott (15) 164 LÖNESAMVERKAN I SOTENÄS, MUNKEDAL OCH LYSEKILS KOMMUNER - INFORMATION Dnr: LKS De fem kommunerna i norra Bohuslän träffade i augusti 2008 en principöverenskommelse om ökad samverkan inom ett antal verksamhetsområden. Därefter har Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuner intensifierat arbetet inom tre områden; IT-drift, Miljö-samverkan samt lönefunktionen. IT-samverkan är satt i drift genom en gemensam nämnd i Lysekils kommuns organisation. Miljösamverkan har fått sin placering i Sotenäs, medan lönefunktionen får sin bas i Munkedal. Det nu aktuella förslaget innebär organisatoriskt samgående mellan löneenheterna i Lysekil, Munkedal och Sotenäs. Möjlighet finns att senare utvidga samarbetet med ytterligare kommuner. Utredningen som genomförts poängterar nyttan av samgåendet eftersom det ger minskad sårbarhet, högre kompetens, bättre resursutnyttjande och kommer på sikt att leda till effektivitetsvinster. Beslutsunderlag Slutrapport gemensam lönefunktion, Sotenäs, Munkedal och Lysekils kommuner Förslag till samverkansavtal för den gemensamma lönenämnden Förslag till reglemente för den gemensamma lönenämnden Ledningsutskottets beslut Ledningsutskottet ställer sig positiva till förslaget och att ärendet bereds ytterligare inför beslut i kommunstyrelsen. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen JUSTERING Sign:

208 1/2 Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Datum: Förvaltning: Kommunledningskontoret Enhet: Personalenheten Handläggare: Sven Hagberg Telefon: E-post: LÖNESAMVERKAN I SOTENÄS, MUNKEDAL OCH LYSEKILS KOMMUNER Dnr: LKS De fem kommunerna i norra Bohuslän träffade i augusti 2008 en principöverenskommelse om ökad samverkan inom ett antal verksamhetsområden. Därefter har Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuner intensifierat arbetet inom tre områden; IT-drift, Miljö-samverkan samt lönefunktionen. IT-samverkan är satt i drift genom en gemensam nämnd i Lysekils kommuns organisation. Miljösamverkan har fått sin placering i Sotenäs, medan lönefunktionen får sin bas i Munkedal. Det nu aktuella förslaget innebär organisatoriskt samgående mellan löneenheterna i Lysekil, Munkedal och Sotenäs. Möjlighet finns att senare utvidga samarbetet med ytterligare kommuner. Utredningen som genomförts poängterar nyttan av samgåendet eftersom det ger minskad sårbarhet, högre kompetens, bättre resursutnyttjande och kommer på sikt att leda till effektivitetsvinster. Verksamhetsområdet beskrivs i detalj i utredningen och kan sammanfattas i följande områden: Löneadministration (löpande lönehantering inklusive intyg) Support lönesystem Support tillämpning (ej tolkning) av lagar, avtal och regler Utdata och statistik (basutbud) Systemförvaltning Pensions- och försäkringsadministration Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

209 2/2 Beredning 1. Slutrapport gemensam lönefunktion SML (Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuner) 2. Förslag till samverkansavtal för den gemensamma lönenämnden 3. Förslag till reglemente för den gemensamma lönenämnden Särskilda konsekvensbeskrivningar Ekonomi Förändringarna sker inom nuvarande ekonomiska ramar. På sikt bör det kunna leda till rationaliseringsvinster. Miljö Förändringen bedöms få marginella miljöeffekter. Möjligen kommer resandet att öka i någon mån. Folkhälsa Inga effekter. Facklig samverkan enligt FAS Fortlöpande information, samt samverkan i Central samverkansgrupp och dialog i respektive kommuns samverkansorganisation. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att: - under förutsättning att Sotenäs och Munkedal kommuner fattar motsvarande beslut, bilda en gemensam lönenämnd samt tillhörande tjänstemannaförvaltning från och med Munkedals kommun blir värdkommun och ansvarar för processen. - godkänna upprätta förslag till reglemente för den gemensamma lönenämnden. - godkänna förslag till samverkansavtal för den gemensamma lönenämnden. Sven Hagberg Personalchef

210 Gemensam lönefunktion SML För Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuner Slutrapport Utredning om gemensam löneenhet SML är utförd på uppdrag av kommuncheferna i Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuner. Förslaget innebär ett samgående fr.o.m , med Munkedals kommun som värdkommun. 1

211 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund Syfte Förberedelser inför samgåendet Projektorganisation Andras erfarenheter av lönesamverkan Lönefunktionens verksamhetsområde Kartläggning av arbetsuppgifter för löneassistent Kartläggning av uppgifter för systemförvaltare Budget jämförelser Jämförelse med lönesamverkan FAHNS Jämförelse med Västra Götalandsregionen (VGR) Förslag Organisation Verksamhet - avgränsningar Bemanning Budget 2014 på en övergripande nivå Fördelningsnyckel systemkostnader Uppföljning under Höstens arbete Bilagor Vem gör vad Riskbedömning vid verksamhetsförändring

212 1. BAKGRUND De 5 kommunerna i norra Bohuslän träffade i augusti 2008 en principöverenskommelse om ökad samverkan inom ett antal verksamhetsområden. Därefter har Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuner intensifierat arbetet inom tre områden: IT-drift, miljösamverkan samt lönefunktionen. Den här rapporten berör samgåendet av lönefunktionerna i Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuner. Tillsammans med förslag till samverkansavtal och reglemente utgör detta ett beslutsunderlag. Enligt uppdragsbeskrivningen daterad ska projektledaren slutföra påbörjad utredning om lönesamverkan. Förutsättningar som gavs är att ett gemensamt lönekontor bildas fr.o.m och att Munkedals kommun ska vara värdkommun. Det innebar således att personalchefen i Munkedals kommun ansvarar för rekrytering av lönechef. Kommunerna har upphandlat ett gemensamt lönesystem och har samverkat under såväl upphandlingen som införandet. Detta förde med sig att kommunerna fr.o.m har en gemensam databas. Gentemot leverantören är kommunerna en kund som betecknas SML (Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuner). Av den anledningen används i utredningen arbetsnamnet Lönesamverkan SML gemensam löneenhet i mellersta Bohuslän. Tidplan 2013 I augusti ska beslutsunderlaget vara klart. Samverkan inför politiskt beslut ska ske i respektive kommun. Personalcheferna har ansvaret för att så sker. I september oktober ska beslutsunderlagen upp för politiska beslut i respektive kommun. I november ska all personal som har ett anställningsförhållande vid berörd enhet i Lysekil och Sotenäs, erbjudas verksamhetsövergång enligt Lag om anställningsskydd (LAS, 1982:80) 6b. Under hela hösten förbereds samgåendet med olika aktiviteter. Detta planeras tillsammans med chefen för den gemensamma lönefunktionen. 2. SYFTE Syftet med ett samgående är att uppnå minskad sårbarhet och effektivare arbetssätt. Med lönesamverkan kommer sårbarheten minska, och genom att standardisera arbetssätt med gemensamma rutiner kommer effektiviteten att öka. På sikt bör detta kunna leda till rationaliseringsvinster. Hur stora dessa kan bli beror till stor del på hur mycket de olika kommunerna är beredda att standardisera sina egna regler, rutiner, blanketter och arbetssätt. 3. FÖRBEREDELSER INFÖR SAMGÅENDET Februari 2013 bildades en projektorganisation som i olika grad och i olika hänseende bidragit till förberedelserna. Berörda medarbetare har haft flera arbetsmöten under våren. Andras erfarenheter av lönesamverkan har också varit en viktig kunskapskälla i utredningen. 3

213 3.1 PROJEKTORGANISATION Organisationen har bestått av styrgrupp, arbetsgrupp och referensgrupp. Delrapporter har skickats till alla i projektet samt Styrgrupp kommuncheferna Referensgrupp Medarbetare Arbetsgrupp Personal- lönechefer samt projektledare Referensgrupp Fackliga organisationer i respektive kommun Referensgrupper: Medarbetarna har haft utvecklingsdagar i , samt Under dessa tillfällen har medarbetarna beretts tillfällen att diskutera och resonera om upplägg av den tilltänkta gemensamma lönefunktionen. På så sätt har referensgruppen bidragit till utredningen med värdefull input. Nuvarande systemförvaltare har träffats för att genomlysa vilka arbetsuppgifter som ingår i befattningen. När det gäller samverkan med de fackliga organisationerna i respektive kommun, så har ansvaret legat på respektive personalchef att föra dialog och informera under hela utredningsprocessen. Arbetsgrupp: Arbetsgruppen har haft möten och Mötet i mars blev inställt men ersattes av frågor som skulle besvaras skriftligt av personalcheferna. Lysekil har varit representerat vid ett tillfälle (130424) via telefon. Styrgrupp: hade kommuncheferna genomgång av uppdraget och förutsättningar träffas både referensgrupp, arbetsgrupp och styrgrupp på Hensbacka för att skapa en gemensam målbild av uppdraget och bemöta frågor om vilka beslut som fattats i respektive kommun. Kommunchefen i Lysekil hade förhinder men ersattes av Ola Ingevaldson, administrativ chef i Lysekils kommun. 3.2 ANDRAS ERFARENHETER AV LÖNESAMVERKAN Under projekttiden har det inhämtats information från andra kommuner och en region (Västra Götaland), som genomfört sammanslagning av lönefunktioner. Referenstagning har skett såväl genom telefonintervjuer som genom besök och inläsning av material (rapporter, uppföljningar, utvärderingar mm). 4

214 4. LÖNEFUNKTIONENS VERKSAMHETSOMRÅDE För att kunna föreslå en hållbar och effektiv organisation krävs det en kartläggning av de nuvarande arbetsuppgifterna på lönekontoren i de berörda kommunerna. Löneadministration har under de senaste åren genomgått stora förändringar. Genom självservice har de traditionella arbetsuppgifterna omvandlats till att ge support i såväl lönefrågor som systemfrågor. Kommunerna hade kommit olika långt i införandet av självservice, när det gemensamma lönesystemet Heroma startades upp Munkedals kommun införde självservice år 2001, Sotenäs kommun hade delvis övergått till självservice, medan Lysekils kommun nästan inte hade någon självservice. Alla tre kommuner har haft en mycket arbetsintensiv period vid det gemensamma införandet, men det har varit extra tufft för Lysekils kommun som utifrån det nya lönesystemets självservicekoncept fått förändra sitt arbetssätt mest. Gemensamma utbildningar under införandeprocessen har inneburit besparingar i såväl arbetsinsats som i kostnader. Under tiden utbetalade de tre kommunernas lönefunktioner nästan 685 miljoner kronor (exklusive skatt och arbetsgivaravgifter)och hanterade c:a 4500 utbetalda lönespecifikationer i snitt per månad. Dessa utbetalningar administrerades av 13,4 årsarbetare Snitt per månad Antal löner Utbetalt belopp Kommun Befattning Ssgr Sotenäs Assistent 100 Assistent 100 Löne/systemförv 100 Personalchef 3 30 Munkedal Löneassistent 90 Löneassistent 90 Lönehandläggare 100 Lönechef 50 Systemförvaltare 50 Lysekil Lönehandläggare 80 Lönehandläggare 100 Lönehandläggare 100 Lönehandläggare 100 Lönehandläggare 100 Systemförvaltare 50 Lönechef 100 Årsarbetare 13,40 1 Uppgifter tagna ur Heroma lönesystem Utbetalt belopp, exklusive skatt och arbetsgivaravgifter 3 Sotenäs har ingen lönechef. Motsvarande uppgifter ingår i personalchefens roll. 30 % är uppskattad andel av utifrån Munkedals och Lysekils lönechefsanställningar 5

215 4.1 KARTLÄGGNING AV ARBETSUPPGIFTER FÖR LÖNEASSISTENT Kommunerna har olika titlar för löneassistenten, men tjänsteinnehållet är snarlika i alla tre kommuner. Befattningen löneassistent innefattar såväl lönehandläggare, personalassistent och löneassistent. Övergång till Källrapportering (självservice) innebär att man inte längre lämnar skriftliga ansökningar och tjänstgöringsrapporter som sedan skulle matas in manuellt av lönekontoret. Idag sker såväl sjukanmälningar, ledighetsansökningar och eventuella tillägg i mycket stor utsträckning direkt i datorn. Genom att chefen beviljar hamnar rapporten direkt in för löneutbetalning. Manuell registrering Självservice rutin Medarbetaren fyller i tidrapport eller ledighetsansökan Medarbetaren registrerar avvikelser eller söker ledigt i Självserviceprogrammet Personalredogörare kontrollerar och kompletterar Personalredogörare eller motsvarande tillstyrker Chefen attesterar Chefen godkänner eller avslår. Lönekontoret kontroller, kodar och förbereder registrering Lönekontoret inhämtar kompletteringar från at, personalredogörare eller chef Lönekontoret registrerar avvikelserna i löneprogrammet Rollen som löneassistent är - och fortsätter att vara- en kvalificerad administrativ tjänst. En löneassistent måste ha förmågan att hantera olika praktiska lönefrågor från anställda samt vara en pedagog mot beslutsfattare på olika nivåer. Den nya löneassistenten får genom den tekniska utvecklingen rollen som expert. Istället för att kontrollera inkomna underlag och manuellt mata in uppgifter ska löneassistenten se till att alla medarbetare och chefer utbildas och får support i lönerapporteringen. Löneassistenten måste arbeta proaktivt, utbilda i förebyggande syfte, för att rätt lön ska utbetalas. Löneassistenten är idag experten på såväl avtalstillämpning som lönesystemet, inkluderat systemets alla integrationer. Löneassistenten är också en viktig bärare av de avtal, policy, regler och rutiner som verksamheten ska följa. Detta ska förmedlas ut i verksamheten genom ett konsultativt arbetssätt det är dock chefen som är ansvarig och chefen som fattar eventuella beslut. 6

216 NUVARANDE ARBETSUPPGIFTER 4 PÅ LÖNEKONTOREN SML Anställningsbevis Nyanställning Systemhantering Heroma Förändrad anställning Avslut Behörighet, lösenord Winlas Pension Marakanda (fakturor) Timrapportering Inskickade rapporter Ekonomisystem Schema Lägga in Kontroller Signallistor Arvoden Förtroendevalda Bevakningslistor Kontaktpersoner Uppdragstagare Semester Retroberäkningar Tillägg/avdrag Rese-ersättning, traktamente Beredskap OB, jour och beredskap Utmätningar Sparade semesterdagar Bokföring och avstämning Kostavdrag Bokföring Arbetsgivaravgifter Dagbarnvårdare underlag Skattedeklaration Semesterdagar i pengar Frånvaro Hel/partiell Kronofogden Utbildning och information Chefer och medarbetare Arkivering Tjänstgöringsrapporter Felrapportering, rättningar Frånvaro Personalakter Retrokörning Lönelistor Extrautbetalningar AFA Skuldhantering Möte, utbildn APT Omkonteringar Fel tillägg, avdrag Fel frånvaro Kontrolluppgifter Samverkan Utbildningar Lag och avtal, tillämpning LAS Övriga uppgifter Fakturor AB Sjuklön Föräldraledighet Support, system och avtal Telefon, mail och Förändringar i lag och avtal Postsortering Måltidskuponger Friskvårdskort Miljöbilar chefer och anställda besök 25-årsuppvaktning Intyg och rapporter Arbetsgivarintyg Pensionsadm Ansvara för anst uppgifter Tjänstgöringsintyg Försäkringskassan Statistik AMOS Årsredovisningsuppgifter Avstämning AFA Kronofogden KPA och Skandia (lön och anställningstid) Redovisa till KPA och Skandia Ansökan och beslut om pension Beställa förhandsberäkning 4 Arbetsuppgifter framtagna av medarbetare och personalchefer i Sotenäs och Munkedals kommun 7

217 4.2 KARTLÄGGNING AV UPPGIFTER FÖR SYSTEMFÖRVALTARE I samband med avtalsskrivningen har respektive kommun förbundit sig att kunna leverera motsvarande 0,5 systemförvaltare per kommun. Uppgiften 5 innebär att: ansvara för att utnyttja och utveckla systemets möjligheter kopplat till olika PAprocesser (LAS, pension, rehabilitering, utdata mm) utnyttja och utveckla systemet kopplat till löneutbetalning ansvara för felrapportering och eventuella åtgärder för att lösa problemen, identifiera och prioritera förbättringsområden inom systemet och dess processer testköra nya versioner och identifiera eventuella problem handleda och utbilda chefer och personalredogörare ansvara för uppgraderingar och implementering administrera organisationsträd och behörigheter ansvara för flödesprocesser i systemets olika delar vara kontaktytan mellan systemanvändare, IT och systemleverantören Det har visat sig att systemförvaltningen för Heroma är mer omfattande än vad som förutsetts. Under första året har det ofta krävts att kommunerna fått köpa konsultstöd för löpande driftskörningar. Det pågår en diskussion/förhandling med leverantören om utökat driftstöd. Detta kan påverka systemförvaltarrollen. Denna process kommer att bli klar senare i höst. 4.3 BUDGET 2013 Här anges månadslön 6, semesterlön samt arbetsgivaravgifter för Totalen hamnar på kr. Kommun Befattning Ssgr Heltidslön Faktisk lön exkl PO Semers inkl PO Summa Sotenäs Assistent Assistent Löne/systemförv Personalchef Munkedal Löneassistent Löneassistent Lönehandläggare Lönechef Systemförvaltare Lysekil Lönehandläggare Lönehandläggare Lönehandläggare Lönehandläggare Lönehandläggare Systemförvaltare Lönechef Summa Framtaget av personcheferna i Sotenäs och Munkedals kommuner 6 Uppgifter framtagna ur lönesystemet Heroma

218 Utöver redovisade personalkostnader tillkommer sedvanliga kostnader för lokaler, städ, telefon, dator, kontorsmaterial, kompetensutveckling osv. För 2013 är detta budgeterat till kr per anställd i Munkedals kommun. Konto Budget 2013 Per anställd KURS O KONFERENSAVG ALLM KONTORSMATERIAL TRYCKSAKER INTERN HYRA FORUMS BILAR INTERN ADM DATOR OBL MP TELEAVG FAST TELEFONI SAMTALSKOSTNADER RESEKOSTNADER LOKALER STÄD Totalt Kolumnen Budget 2013 är de budgeterade kostnader för de 4 anställda på löneenheten i Munkedal. 5. JÄMFÖRELSER Samverkansprojekt som pågått under några år lyfter fram följande fördelar med samverkan: Större volymer lättare att jobba effektivt Gemensamma utbildningsinsatser ger lägre kostnader Täcka upp för varandra vid frånvaro blir lättare Bättre säkerhet med fler systemförvaltare Kvalitetssäkring och kostnadseffektivitet på sikt genom enhetliga och mer effektiva arbetssätt och rutiner. Kvalitetssäkring genom ökad kompetens försörjning och bemanning ger större möjligheter till utveckling av processer och arbetsmetoder. Lägre system- och konsultkostnader tre kommuner är en kund Vid kontakter med andra lönesamverkanskommuner verkar antal producerade löner per årsarbetare och månad vara ett mått som flitigt används. Följande uppgifter är från motsvarande utredning som gjordes av Tanums kommun år 2012: Lönekontor Löner/åa 7 och månad Mariestad, Töreboda; Gullspång 418 Syd Närke 400 Köping, Arboga, Kungsör 281 Västmanland-Dalarna 592 Tanum (samverkar ej) åa= årsarbetare 9

219 Antal producerade löner i dessa samverkansexempel var mellan per månad och årsarbetare. Vid jämförelse med SML (Sotenäs, Munkedal och Lysekils kommuner) tycks löneadministrationen vara ganska effektiv redan idag. I genomsnitt produceras 444 löner per månad och löneassistent. Antal löner Löneassistent Löner/löneass o månad Sotenäs ,5 479 Munkedal ,8 492 Lysekil ,8 398 Totalt ,1 Genomsnitt SML 444 Erfarenheterna från de som gjort sammanslagningar är att samgåendet resulterat i en effektivisering och att besparingar kan göras på sikt. Detta kan dock ske först när rutiner, blanketter och regler är standardiserade. Det har visat sig att denna process tar tid och man bör räkna med minst 2-3 år innan eventuella besparingseffekter kan uppstå. Nedan följer två exempel på samverkansprojekt som på sikt effektiviserat sin löneadministration. 5.1 JÄMFÖRELSE MED LÖNESAMVERKAN FAHNS Sammanslagning av lönefunktionen för Fagersta, Avesta, Hedemora, Norberg och Skinnskatteberg (förkortas FAHNS)skedde Syftet var att minska sårbarheten i kompetens och utveckla arbetsinnehållet. Kommunerna FAHNS utbetalar 8756 löner i snitt per månad (130101). Lönesamverkan FAHNS verksamhet motsvarar det som Sotenäs, Munkedals och Lysekils lönekontor beskrivit att de gör idag (se sidan 7). Samverkan FAHNS har pågått i drygt 6 år och personalstyrkan har minskat från 24,8 till 19,0 årsarbetare. FAHNS Motsvarande 4500 löner SML idag Lönechef 1,0 1,0 1,8 Systemförvaltare 3,0 1,5 1,5 Löneassistent 8 15,0 7,7 10,1 Summa 19,0 10,2 13,4 Antal löner Antal löner/löneass Om FAHNS produktivitet omvandlas till 4500 löner per månad i snitt (som kommunerna SML producerar) krävs det 7,7 löneassistenter. Detta ska då jämföras med SML:s bemanning på 10,1 löneassistenter. Enligt uppgift från projektledaren FAHNS har personalminskning skett först när gemensamma rutiner, arbetssätt och blanketter är framtagna. I detta exempel har personalminskningen skett i etapper från 2009 fram tills idag (130630). Enligt tabellen ovan producerar kommunerna FAHNS 584 löner per månad och löneassistent medan SML gör runt 8 Löneassistentens uppgifter innefattar pensionsadministration, redovisning, WinLas, utbildning mm 10

220 444 löner per månad och löneassistent. Detta indikerar att det kan finnas möjlighet att ytterligare effektivisera löneadministrationen i våra kommuner. 5.2 JÄMFÖRELSE MED VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN (VGR) Västra Götalandsregionen har valt en annan uppdelning av sin personal. Ungefär 70 % arbetar med löneadministrationen, medan ungefär 30 % av anställda lönehandläggare ger support, utbildar samt informerar om systemet. Löneadministration 70% 30% Support Lön Totalt arbetar 134 årsarbetare med att få ut löner per månad. Då ingår 20 personer som är extraanställda för införandeprocessen, som påbörjades 2009 och fortfarande pågår. Med nuvarande resurser är SML effektivare än regionen (444 löner per månad och löneassistent jmf med 405 för VGR). Om extrapersonalen exkluderas så är regionen något effektivare (481 löner per månad och löneassistent jmf med 444 för SML). VGR Motsvarande 4500 löner SML idag årsarb Lönehandläggare och support 100 8,8 10,1 Extrapersonal införande 20 1,8 0,0 Pension 6 0,5 0,0 Inkl extrapersonal ,1 10,1 Löner/löneass (inkl extra personal) Lönehandläggare och support 100 8,8 10,1 Pension 6 0,5 0,0 Exkl extrapersonal 106 9,4 10,1 Löner/löneass (exkl extrapersonal) Regionens erfarenhet av arbetsuppgifts uppdelning (support respektive lönehandläggning) är att både de som bara gör lön, och de som bara supportar tappar i kompetens. Det blir svårigheter att ge support om man inte arbetar med löneutbetalning, och det blir svårigheter att betala ut lönen genom att man inte får frågorna och uppmärksammar eventuella felhanteringar. Arbetsuppgifterna hänger ihop precis så som de hanteras i våra kommuner idag. Även denna jämförelse visar att det finns utvecklingspotential i löneadministrationen. Men även Västra Götalandsregionens lönechef påpekar att det tar tid att få fram gemensamma rutiner och arbetssätt. För VGR startades detta förändringsarbete upp år 2009 och det pågår fortfarande. Men verksamheten har succesivt effektiviserats och inneburit allt lägre kostnader för löneutbetalningen. 11

221 6. FÖRSLAG 6.1 ORGANISATION Om samgående sker kommer lönesamverkan att organisatoriskt placeras i Munkedals kommun enligt följande: Kommunledningskontor - kommunchef Gemensam lönenämnd Personalenhet - personalchef Löneenhet SMLlönechef Kommunchefen ansvarar för kommunledningskontoret, som bl. a består av personal- och löneenhet. Detta innebär att lönefunktionen kommer att ledas av en lönechef som är underställd personalchefen i Munkedals kommun. Förslaget innebär dessutom att det inrättas en gemensam lönenämnd, med uppgift att leda verksamheten. Fr. o m föreslås att medarbetarna placeras i Munkedals kommun. Erfarenheterna från andra visar på att detta ökar möjligheterna att snabbare nå målet om minskad sårbarhet och ökad effektivitet. Genom att samla kompetensen ökar även möjligheterna att ta tillvara var och ens kompetens på rätt sätt. När medarbetarna fysiskt ska placeras i Munkedals kommun kan bli föremål för övergångsregler och kommer att diskuteras vidare. Lönekontor SML placeringen fr.o.m är Munkedals kommun 6.2 VERKSAMHET - AVGRÄNSNINGAR Vid jämförelse med andra samverkansprojekt så är det marginella skillnader i vilka arbetsuppgifter som ingår i verksamhetsområdet löneadministration. Detta gäller även i jämförelse med lönekontoren i SML. Därför föreslås en oförändrad verksamhet enligt sammanställning på sidan 7, med ett litet undantag. I någon/några kommuner har medarbetare på lönekontoren varit involverade i det praktiska arbetet kring 25-årsuppvaktningen. Förslaget innebär att endast underlag för vilka medarbetare som varit anställda i 25 år tas fram av den gemensamma lönefunktionen. Administrationen kring uppvaktningen bör ligga kvar i den kommun som ska uppvakta medarbetaren. Administrationen kring försäkrings- och pensionsfrågor gäller enbart att ansvara för de uppgifter som finns i lönesystemet, t ex anställningstid och pensionsgrundande inkomst. 12

222 Systemförvaltningen föreslås ingå i verksamhetsområdet. Det finns många faktorer som talar för det. Andra samverkansprojekt har haft som målsättning att genom samverkan minska sårbarheten för systemförvaltningen. Det ökar också möjligheten för att systemförvaltarna kan dra nytta av varandras kompetens om de finns i den gemensamma enheten. I nästan alla kommuner finns systemförvaltarna i samma organisation som löneassistenterna. Det gäller även i de fall där ett samgående skett. När det gäller arkivering har frågan diskuterats med personalcheferna. Förslaget är att varje kommun har kvar sitt arkiv, eftersom respektive kommun fortfarande är anställningsmyndighet för sina medarbetare. Andra kommuner har löst detta genom att kopia på underlag mailas eller skickas in till lönekontoret, som i sin tur sparar alla löneunderlag digitalt. Sammanfattningsvis föreslås följande verksamhetsområde. Löneadministration (löpande lönehantering inklusive intyg) Support lönesystem Support tillämpning (ej tolkning) av lagar, avtal och regler Utdata och statistik (basutbud) Systemförvaltning Pensions- och försäkringsadministration Lönesystemet innebär att ett schema måste finnas inlagt på varje medarbetare. Vid eventuell deltidsfrånvaro (t ex deltidssjukskrivning) måste ett nytt schema upprättas. Inom vård och omsorg krävs det en ganska omfattande hantering kring schemaläggning eftersom det finns en koppling till vikarierekryteringen. Om man jämför med tidigare schema-bemanningssystem har detta varit frikopplat från lönesystemet i alla tre kommunerna. När det var dags för löneutbetalning importerades transaktionerna till lönesystemet. I Heroma ingår detta som en egen modul, direkt kopplat till samma databas. Den stora arbetsinsatsen kring schema och bemanning sker i verksamheterna inom vård och omsorg. Bedömningen är att det bör fortsätta vara som det är idag. Lönefunktionen lägger vissa scheman och bistår med problemlösning. När det gäller t ex deltidsfrånvaron krävs det samverkan mellan verksamheten och lönefunktionen. Vård och omsorgsverksamheter måste även fortsättningsvis ha resurser för schema- och bemanningsuppgifter. Det bör under hösten upprättas en mall för vem som gör vad för att undvika missförstånd. Ytterligare ett område gränsar till lönefunktionen, och det är personalenheterna. Med utgångspunkten att lönefunktionerna ska göra det som de gör idag kommer det ändå att kvarstå vissa tveksamheter. Enligt personalcheferna är det en skiljelinje mellan att tillämpa respektive tolka lagar, avtal och regler. Lönefunktionerna tillämpar, medan personalfunktionen tolkar. Funktionerna har under många år arbetat mycket nära varandra och deras arbetsuppgifter korsas ibland. Det är oundvikligt att medarbetare inom dessa funktioner kommer att arbeta nära varandra i många frågor framöver, och det krävs ett bra upplägg av dessa gemensamma beröringspunkter. Det bör under hösten arbetas fram ett förslag hur detta samarbete ska ske framöver. Det är viktigt att klargöra vem som gör vad på en detaljerad nivå. 13

223 Förslaget innebär ett oförändrat verksamhetsområde för lönefunktionen (sid 7), men att detaljerna kring vem som gör vad i detalj tas fram i samverkan med berörd personal. Detta gäller dels området schema/bemanning och dels gränssnittet mot personalenheterna. 6.3 BEMANNING Som tidigare nämnts har Lysekil haft den största förändringen vid övergången till nytt arbetssätt. Detta har inneburit att Lysekil haft en förstärkning på 0,8 tjänst under införandet. Personalchefen i Lysekil har aviserat att denna förstärkning upphör i oktober år Det innebär att redan från början, , startar Lönesamverkan SML upp en organisation som har färre medarbetare än den hade under Från 13,4 till 12,6 årsarbetare. Trots detta är bedömningen, utifrån andras erfarenheter av lönesamverkan, att ytterligare 0,8 tjänst kan sparas in efter att enheten arbetat fram gemensamma, effektivare rutiner och arbetssätt under 2 år. Löneassistent (motsv.) 10,1 Systemförvaltare 1,5 Lönechef (motsv.) 1, Totalt 13,4 12,6 11,8 Som redan nämnts är systemförvaltningen nu under utredning. Eventuellt kommer kommunerna att köpa in mer konsultstöd än idag. Detta kan då påverka de 1,5 tjänst som idag finns. Beslut kommer att fattas under hösten. Utifrån nuläget och i jämförelse med andra Heroma- användare, krävs det med nuvarande arbetsuppgifter 1,5 systemförvaltare. Förslaget är att systemförvaltningen för Heroma ska finnas i löneenheten SML. Med detta förslag till bemanning finns det möjlighet att intensifiera förändringsarbetet under år Efter 2016 kan det enligt andras erfarenheter finnas ytterligare besparingspotential beroende på hur mycket kommunerna är villiga att förändra sina egna avtal, regler och rutiner. 6.4 BUDGET 2014 PÅ EN ÖVERGRIPANDE NIVÅ 2014 föreslås att bemanningen minskar till 12,6 tillsvidareanställda. Det innebär att Lysekils löneadministratörer minskas med 0,8 tjänst, jämfört med Summan på årsbasis blir då kr inklusive arbetsgivaravgifter i löneläget Lönerna måste uppräknas med 2014 års lönekostnadsindex. Årsarbetare Faktisk exkl PO Semers inkl PO Summa månadslön 13, ,

224 Konto Budget Ansvar Vht MÅNADSLÖN SEM ERS SEMDAGSTILLÄGG PO-PÅLÄGG KOMMUNANST KURS O KONFERENSAVG ALLM KONTORSMATERIAL TRYCKSAKER INTERN HYRA FORUMS BILAR INTERN ADM DATOR OBL MP TELEAVG FAST TELEFONI SAMTALSKOSTNADER RESEKOSTNADER LOKALER (Forum) STÄD (Forum) Uppräkning för SUMMA Med en beräkning på 12,6 anställda (13 personer)under blir summan kr. Indexuppräkning för löner och andra kostnader för år 2014 beräknas till kr. Totalt kr. År 2015 ska budgeten räknas budgeten upp med samma kostnadsindex som för övriga verksamheter (kostnadsökningar, löneökningar, mm). År 2016 ska budget beräknas på 11,8 årsarbetare och besparingen beräknas bli runt 7-8 %. FÖRDELNINGSNYCKEL Fördelning av ovanstående kostnader föreslås utgå utifrån producerade löner under ett år, (exklusive kostnad för gemensam lönechef). Beräkning görs från april till mars året före. Antal löner Andel % Sotenäs ,7 Munkedal ,7 Lysekil ,6 Totalt Kostnad för gemensam lönechef fördelas med 1/3 per kommun. SYSTEMKOSTNADER Systemkostnader föreslås ligga utanför budget för löneenheten och får finansieras av respektive kommun. Alla löpande systemkostnader för underhåll och support uppräknas med index varje år och föreslås att även fortsättningsvis fördelas med 1/3 per kommun. År 2013 är denna kostnad på kr per år, vilket ger ungefärlig årskostnad per kommun. Konsultkostnader är svårare att beräkna och har visat sig bara dyrare än beräknat. År 2013 är kr beräknat för Munkedals kommun. Systemkostnader ska räknas upp för 2014 enligt avtalet med leverantören. 15

225 Konto Budget Ansvar Vht IT-KONSULTER SUPPORT-, UNDERHÅLLSAVTAL Summa Per kommun UPPFÖLJNING UNDER 2014 All erfarenhet pekar på att det kan uppstå problem eller oklarheter när samgåendet väl kommer igång. Företrädare för flera samverkansprojekt har påtalat att allt inte gick att lösa i förväg. Det kan komma att dyka upp fler tveksamheter under resans gång. Därför föreslås att såväl styrgrupp (kommunchefer) och arbetsgrupp (personalchefer) fortsätter att följa upp samgåendet tillsammans med lönechefen genom regelbundna träffar även under år Syftet är att tillsammans snabbt finna lösningar på eventuella oklarheter som inte tillräckligt belysts i förberedelsearbetet. 6.6 HÖSTENS ARBETE 1) Genom kontakter med andra samverkansprojekt har det framkommit vikten av att klargöra, på detaljnivå, vem som ska göra vad. En detaljerad sammanställning minskar risken för konflikter kring vem som gör vad. I bilaga 1 finns en påbörjad sammanställning, som behöver slutföras av berörd personal. 2) Det är viktigt att klargöra och diskutera förslaget tillsammans kring gränsdragningen gentemot: a. respektive personalenhet b. schema/bemanningsenhet, rekryteringsenhet eller omsorgsenhet (motsvarande) c. chef, personalredogörare, assistent, medarbetare 3) Anställning av lönechef personalchefen i Munkedal ansvarar för detta och kommer att ha en referensgrupp med representanter från de berörda kommunerna. 4) Erbjudande om verksamhetsövergång för berörda i Sotenäs och Lysekils kommuner. Personalcheferna i respektive kommun ansvarar för att så sker. Bibehållna lön- och anställningsvillkor enligt kollektivavtal gäller under ett år. I samverkansavtalet framgår hur semester mm ska regleras. 5) Gemensam funktionsbrevlåda och gemensam hemsida bör upprättas. 6) Under det första året har det framkommit att driften av systemet kräver mycket resurser. Diskussioner pågår med leverantören om att köpa in mer konsultstöd när det gäller driften. Eventuella beslut kommer att tas senare i höst, vilket i viss mån kan påverka såväl bemanning som övriga kostnader. Bilagor 1. VEM GÖR VAD 2. RISKBEDÖMNING VID VERKSAMHETSFÖRÄNDRING 16

226 SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuner avseende gemensam lönefunktion

227 Innehåll 1 Inledning Verksamhetsområde Värdkommun Nämndens sammansättning och mandatperiod Arvoden och ekonomiska förmåner Reglemente Verksamhetsstyrning och budget Kostnadsfördelningsprincip Medelsförvaltning och kostnadsredovisning Redovisningsprinciper Egendom Arkiv Organisation Försäkringar Omförhandling av avtalet Giltighet Avveckling Tvist

228 1 Inledning Genom detta avtal ska, från och med , Sotenäs, Munkedal och Lysekils kommuner, nedan kallad medlemskommunerna, inrätta en gemensam nämnd för löneadministration. Samverkan skall ske i enlighet med bestämmelserna i 3 kap. 3a Kommunallagen genom inrättande av en gemensam nämnd, nedan kallad Lönenämnden SML med tillhörande gemensam förvaltningsorganisation, nedan kallad Löneenheten. Syftet med samgåendet är i första hand att skapa förutsättningar för en ändamålsenlig organisation med minskad sårbarhet och ökad effektivitet. Målet är att optimera resursutnyttjande i syfte att bygga upp/säkerställa en väl fungerande lönefunktion samt skapa en stark och attraktiv gemensam organisation som befäster en konkurrenskraftig kompetensnivå och service. 2 Verksamhetsområde För samverkan i enlighet med detta avtal gäller att Lönenämnden SML fullgör kommunernas uppgifter inom löneområdet. Nämnden ansvarar för de samverkande kommunernas uppgifter vad avser: Löneadministration Support och utbildning i lönesystemets olika delar Support i tillämpning av lagar, avtal och regler Utdata och statistik (basutbud) Systemförvaltning Pensions- och försäkringsadministration 3 Värdkommun Munkedals kommun är värdkommun och såväl den gemensamma nämnden som löneenheten ingår i Munkedals kommuns organisation. 4 Nämndens sammansättning och mandatperiod Lönenämnden består av sex ledamöter och sex ersättare. Kommunfullmäktige i respektive samverkande kommun utser vardera två ledamöter och två ersättare bland dem som är valbara i den egna kommunen. Första mandatperioden omfattar kalenderåret Därefter är mandatperioden fyra år räknat från och med 1 januari året efter det år val av kommunfullmäktige har ägt rum. 5 Arvoden och ekonomiska förmåner Arvoden och andra ekonomiska förmåner till ledamöter och ersättare i den gemensamma nämnden beslutas och utbetalas av den kommun som valt dem enligt respektive kommuns arvodesbestämmelser för förtroendevalda. 3

229 6 Reglemente Vid sidan av detta avtal finns ett reglemente upprättat som ska gälla för Lönenämnden SML. Reglementet och ändringar i detta ska fastställas av samtliga medlemskommuner för att vara giltigt. 7 Verksamhetsstyrning och budget Den gemensamma lönenämnden ska leda och samordna verksamheten inom dess verksamhetsområde. Nämnden ska utforma övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning av verksamheten samt ansvara för att de av respektive fullmäktige fastställda målen för verksamheten följs. Värdkommunen skall i enlighet med 8 kap. 4 kommunallagen fastställa årsbudget och investeringsbudget för Lönenämnden SML efter samråd med övriga medlemskommuner. Förslag till budget för nästkommande verksamhetsår skall överlämnas till medlemskommunerna senast 30 april varje år. Gemensamma överläggningar mellan kommunernas budgetberedningar och Lönenämnden SML om ekonomiska ramar för kommande års drift- och investeringsbudget och verksamhet skall ske under perioden mars - april. Värdkommunen ansvarar för att upprätta fungerande rutiner för budgetprocess. 8 Kostnadsfördelningsprincip Den gemensamma lönefunktionen avser att vara finansierad genom kommunbidrag från medlemskommunerna. Nettokostnaden för den gemensamma nämndens arbete och verksamhet som regleras i detta avtal ska fördelas mellan de samverkande kommunerna med följande fördelningsnyckel: - Genomsnitt antal beräknade löner per månad för respektive kommuner under perioden april till mars året därpå. För verksamhetsåret 2014 innebär fördelningsprincipen följande: Antal löner Andel % Sotenäs ,7 Munkedal ,7 Lysekil ,6 Totalt När det gäller gemensam lönechef fördelas dessa kostnader med 1/3 per kommun. 9 Medelsförvaltning och kostnadsredovisning Värdkommunen förvaltar nämndens medel. Den siste i varje månad skall 1/12 av Sotenäs och Lysekils kommuns andel av kommunbidrag faktureras respektive kommun av Munkedals kommun (såsom värdkommun). Resultatöverföring av föregående års resultat skall behandlas i samband med överläggningar om ramar för kommande år. Eventuella underskott eller överskott som uppstår i verksamheten under de två första verksamhetsåren skall täckas av, alternativt återgå till de 4

230 samverkande kommunerna enligt den fördelning som angivits ovan. Därefter skall eventuella årliga underskott budgeteras om. Slutlig reglering av slutligt kommunbidrag från medlemskommun för visst år skall ske senast 15 februari efter utgången av aktuellt verksamhetsår. Betalning ska erläggas senast 30 dagar efter fakturans utställningsdag. Vid försenad betalning debiteras dröjsmålsränta från förfallodagen enligt gällande räntelag. Samtliga medlemskommuner har rätt till löpande insyn i förvaltning och redovisning. Lönenämnden SML ska till respektive medlemskommun tertialvis rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är samt årligen avge verksamhetsberättelse före den 1 februari för föregående verksamhetsår. Värdkommunen ansvarar för att erforderlig revision sker. 10 Redovisningsprinciper Sammanfattande redovisning av Lönenämnden SML:s verksamheter sker i värdkommunens redovisningssystem. Redovisning av nämndens verksamheter ska ske enligt god redovisningssed och följa råd och anvisningar från Rådet för kommunal redovisning. Medlemskommunerna skall tillämpa gemensamma principer avseende löneenheten. För att utvärdera arbetet inom lönesamverkan ska regelbundna avstämningsmöten alternativt redovisningar hållas mellan Löneenheten och respektive kommunledning. 11 Egendom Medlemskommunerna överlåter till värdkommunen den lösa egendom som används av de som idag fullgör de uppgifter som efter kommer att fullgöras av Lönenämnden SML. Om samverkansavtalet upphör att gälla skall överlåten egendom återgå till respektive medlemskommun. Äganderätt till lös egendom som anskaffas efter avtalets ikraftträdande, ägs av värdkommunen. Om den gemensamma löneorganisationen upphör sker en fördelning av tillgångar enligt särskild förhandling mellan parterna. Utgångspunkten är att fördelningen ska ske rättvist med beaktande av den volym som respektive kommun bidragit till för investeringen och dess faktiska värde enligt avskrivningsplan. 12 Arkiv Då respektive kommun fortfarande är anställningsmyndighet för sina anställda ska arkivering ske i respektive kommun. 13 Organisation Värdkommunen är huvudman för den gemensamma nämnden. Nämnden har en egen förvaltning som svarar för beredning och verkställighet inom nämndens verksamhetsområde. Förvaltningen är placerad i värdkommunen och samtliga arbetstagare i den gemensamma förvaltningen har sin anställning i värdkommunen. Förvaltningspersonal All förvaltningspersonal vars arbetsuppgifter, som vid verksamhetsövergången/avtalets ikraftträdande ingår i respektive medlemskommuns verksamhetsområde enligt 2, ska 5

231 erbjudas motsvarande anställning i den nya löneorganisationen. Kommunstyrelsen i Munkedals kommun (värdkommun) ska vara anställningsmyndighet för personalen inom Lönenämnden SML. Vid överflyttningen till annan huvudman (värdkommunen) tillämpas verksamhetsövergång. Personalförmåner t.ex. intjänade tjänsteår, semester etc. följer därmed med till värdkommunen. Senast skall medlemskommunerna reglera berörd förvaltningspersonals övertid, flextid, kompensationstid och mertid. Om detta inte kan regleras skall medel motsvarande den tid som inte kunnat regleras överföras till värdkommunen senast Övriga medlemskommuner skall senast även överföra medel motsvarande respektive kommuns semesterskuld för berörd förvaltningspersonal till värdkommunen. Samtliga nyanställningar av personal inom Lönenämnden SML:s verksamhetsområde skall göras av värdkommunen med värdkommunen som arbetsgivare. Om samverkansavtalet upphör att gälla och den gemensamma löneorganisationens verksamhet upphör ska förvaltningspersonalen övertas av den medlemskommun där den enskilde arbetstagaren var anställd vid tidpunkten för verksamhetsövergången/avtalets ikraftträdande. Arbetstagare som rekryterats till den gemensamma löneorganisationen skall kvarstanna under värdkommunen om inget annat avtalas. Lönechef Löneenheten ska ledas av en lönechef. Kommunstyrelsen i Munkedals kommun (värdkommun) ska vara anställningsmyndighet för enhetschefen. Lokalisering Löneenheten placeras i Munkedals kommun, som svarar för ändamålsenliga lokaler. 14 Försäkringar Värdkommunen tecknar och vidmakthåller erforderliga försäkringar inom nämndens verksamhet. 15 Omförhandling av avtalet Om förutsättningarna för att samarbeta enligt detta avtal avsevärt förändras får avtalet omförhandlas. 16 Giltighet Detta avtal gäller t.o.m Därefter förlängs avtalet med fyra år varje gång om det inte sägs upp. Avtalet skall sägas upp senast 12 månader före innevarande avtalsperiods utgång. Detta avtal gäller först sedan samtliga medlemskommuners fullmäktige godkänt avtalet. 17 Avveckling I det fall den gemensamma verksamheten upphör fördelas avvecklingskostnaderna efter antalet invånare i varje kommun vid det årsskifte som föregick avtalsperiodens utgång. Med avvecklingskostnader avses onyttiga kostnader inom följande områden som kan uppstå till följd av att den gemensamma verksamheten upphör: 1. Kostnad för icke avskriven del av investering, 2. Kostnader som uppstår vid övertalighet, 6

232 3. Kostnader för att avveckla avtal med tredje man, samt 4. Härmed jämförliga kostnader. 18 Tvist Tvist rörande tolkning och tillämpning av detta avtal skall avgöras av allmän domstol Detta avtal har upprättats i tre exemplar av vilka parterna har tagit var sitt. För Sotenäs kommun, 2013-xx-xx xx, ordförande i kommunstyrelsen.... xx, kommunchef För Munkedals kommun, 2013-xx-xx xx, ordförande i kommunstyrelsen.... xx, kommunchef För Lysekils kommun, 2013-xx-xx xx, ordförande i kommunstyrelsen.... xx, kommunchef. 7

233 REGLEMENTE för Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuners gemensamma lönenämnd Gällande från och med Dnr: Antaget av kommunfullmäktige i Lysekils kommun Antaget av kommunfullmäktige i Munkedals kommun Antaget av kommunfullmäktige i Sotenäs kommun

234 Innehåll Innehåll Organisationstillhörighet Lönenämndens uppgift och ansvarsområde Förändring av lönenämndens ansvarsområde Ledning, styrning och uppföljning Relation till utomstående Yttranden och upplysningar Lönenämndens sammansättning Ordförande och vice ordförande Ordförandes och vice ordförandes uppgifter Sammanträden Administrativt stöd Ersättarnas tjänstgöring och inkallande Ersättare för ordföranden Kallelse till möten Justering av protokoll Reservation Delgivning Undertecknande av handlingar

235 Lysekils, Munkedals och Sotenäs kommuner har kommit överens om att från och med inrätta en gemensam nämnd, kallad Lönenämnd SML (Sotenäs, Munkedal och Lysekil). Utöver vad Kommunallagen säger om nämnder i 6 kapitlet gäller detta reglemente och ett mellan kommunerna ingånget samverkansavtal för den gemensamma nämnden. 1 Organisationstillhörighet Munkedals kommun är värdkommun och lönenämnden ingår i Munkedals kommuns organisation. Munkedals kommuns policys och övriga regelverk gäller för nämnden. 2 Lönenämndens uppgift och ansvarsområde Lönenämnden fullgör de samverkande kommunernas uppgifter vad avser: 1. Löneadministration 2. Support och utbildning i lönesystemets olika delar 3. Support i tillämpning av lagar, avtal och regler 4. Utdata och statistik (basutbud) 5. Systemförvaltning 6. Pensions- och försäkringsadministration Nämnden ska särskilt följa utvecklingen inom sitt verksamhetsområde och ta de initiativ som behövs och i det arbetet ta nödvändiga kontakter samt samarbeta med andra myndigheter, organisationer och enskilda vars verksamhet berörs. Verksamheten ska bedrivas inom ramen för tilldelade ekonomiska resurser och på ändamålsenligt och effektivt sätt. Nämnden ska delta i respektive samverkande kommuns planering, där frågor inom nämndens område berörs. Nämnden ansvarar för reformering av sitt regelbestånd. 3 Förändring av lönenämndens ansvarsområde För att förändra lönenämndens ansvarsområde krävs beslut om nytt reglemente i respektive samverkande kommuns fullmäktige. 4 Ledning, styrning och uppföljning Den gemensamma nämnden ska leda och samordna verksamheten inom nämndens ansvarsområde. Nämnden ska utforma övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning av verksamheten samt ansvara för att de av respektive fullmäktige fastställda målen för verksamheten följs. Nämnden ska se till att respektive kommunstyrelse får rapporter om den ekonomiska ställningen och hur verksamheten utvecklas samt till respektive fullmäktige årligen lämna en redogörelse över föregående års verksamhet 3

236 5 Relation till utomstående Lönenämnden företräder de samverkande kommunerna och ingår avtal för deras räkning. 6 Yttranden och upplysningar Lönenämnden ska inom sitt verksamhetsområde avge de yttranden och lämna de upplysningar som kan begäras av respektive samverkande kommun. Lönenämnden får infordra yttranden och upplysningar från övriga nämnder i respektive samverkande kommun, när det behövs för att kunna fullgöra sina uppgifter. 7 Lönenämndens sammansättning Lönenämnden består av sex ledamöter och sex ersättare. Kommunfullmäktige i respektive samverkande kommun utser vardera två ledamöter och två ersättare bland dem som är valbara i den egna kommunen. Första mandatperioden omfattar kalenderåret Därefter är mandatperioden fyra år räknat från och med 1 januari året efter det år val av kommunfullmäktige har ägt rum. 8 Ordförande och vice ordförande Lönenämnden ska ha en ordförande och en vice ordförande. Posterna som ordförande och vice ordförande ska rotera mellan de samverkande kommunerna och följa mandatperioderna. 9 Ordförandes och vice ordförandes uppgifter Ordföranden ska leda, samordna och övervaka lönenämndens verksamhetsområde. Vice ordförande biträder ordföranden vid fullgörandet av denna uppgift. 10 Sammanträden Lönenämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Sammanträde ska hållas om minst två av ledamöterna begär det, dock minst en gång per år. 11 Administrativt stöd Värdkommunen står för administrativt stöd i form av sekreterare, som sköter kallelse, protokoll och uppgifter i övrigt i anslutning till detta 12 Ersättarnas tjänstgöring och inkallande Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare från den kommun som valt ledamoten tjänstgöra i ledamotens ställe. Om ersättarna inte valts proportionellt ska de tjänstgöra enligt den av kommunfullmäktige bestämda ordningen. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. En ersättare som börjat tjänstgöra har företräde oberoende av turordningen. 4

237 En ersättare från samma parti som den frånvarande ledamoten har dock alltid rätt att träda in i stället för en ersättare från ett annat parti. En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra, sedan ärendet handlagts. En ledamot som avbrutit tjänstgöringen på grund av annat hinder än jäv får åter tjänstgöra om ersättare från annat parti trätt in. Ersättarna har rätt att närvara och yttra sig på sammanträde även när de inte tjänstgör. 13 Ersättare för ordföranden Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter. 14 Kallelse till möten Ordförande ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelse ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare senast 5 dagar före sammanträdesdagen. Kallelse bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste ledamoten göra detta. 15 Justering av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligen innan nämnden justerar den. Justering av nämndens protokoll ska anslås på respektive samverkande kommuns officiella anslagstavla. Protokollet i sin helhet ska finnas på respektive samverkande kommuns kommunstyrelsekansli. 16 Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justering av protokollet. 5

238 17 Delgivning Delgivning med lönenämnden sker med ordföranden eller anställd som nämnden bestämmer. 18 Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av lönenämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordförande och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. 19 Beredning av ärenden De ärenden som ska avgöras av lönenämnden ska beredas av förvaltningen i Munkedals kommun.... 6

239 Vem gör vad i Heroma Bilaga 1 Datum 201X-XX-XX Arbetsmoment Handläggs av Handläggs av SML Anställning Chef/personalredogörare/ass löneassistent Arkivering Nyanställning Anställningsbevis Förlängning/ändring av anställning Anställningsbevis Förändring av anställning utifrån hel/partiell sjukersättning enligt beslut från Försäkringskassan. Fyller i anställningsbeslut enligt anvisningar. Ifylld blankett scannas mailas till löneservice (gemensam funktionsbrevlåda). Vid förlängning och/eller ändring av anställning används anställningsbevis som scannas och skickas till löneservice. Nytt anställningsbeslut upprättas, scannas och mailas till löneenheten SML. Registrerar nytt schema. Kopia på beslut scannas och mailas till löneenheten SML. Lägger upp anställningsrad och produktionssätter lön. Ändrar anställning eller datum i anställningsbilden. Ändrar anställning utifrån beslutet. Vägleder och hjälper till vid schemakonstruktion. Anställningsbevis i original i personakten, kopia sparas digitalt på löneenheten SML i 2 år Anställningsbevis i original i personakten, kopia sparas digitalt på löneenheten SML i 2 år Anställningsbevis och beslut FK original i personakten, kopia sparas digitalt på löneenheten SML i 2 år Ändring av personuppgifter Registrerar uppgiften i Heroma. Medarbetaren kan delvis ändra sina egna uppgifter via Självservice. Vägleder och hjälper till

240 Uppsägning/avslut av anställning Blankett begäran/anmälan om avgång- bör skapas Ifylld blankett mailas till löneenheten SML. Registrerar t o m datum på frånvaro/schema. (Schemauppgifter och grundschema om den anställde haft partiell frånvaro). Avslutar saldo och saldojusterar. Utifrån ifylld blankett kodas avgångsväg/orsak, registrera t o m datum på anställningsraden. Slutlön görs månaden efter sista anställningsdag. Bilaga 1 Blankett I orginal bör sparas I personakt digital på löneenheten SML i 2 år

241 Arbetsmoment Handläggs av Handläggs av SML Anställning Chef/personalredogörare/ass Lönehandläggare Arkivering Personurval Skapar nya personurvalsgrupper och ändrar i befintliga. Vägleder och hjälper till. Schemaplanering Flex Registrera saldo Planerar och omplanerar scheman. Kontrollerar och fastställer. Registrerar saldotyp flex till medarbetare, för tillgång till Kom & Gå. Vägleder och hjälper till. Vägleder och hjälper till Flexsaldojustering Saldojusterar utifrån flextidsavtal. Vägleder och hjälper till. Frånvaro Sjukfrånvaro (hel) Fastställer frånvaron. Läkarintyg skall inte skickas till löneenheten SML. Vägleder och hjälper till. AMOS enligt beslut från Försäkringskassan Lägger in frånvaro i samråd med löneenheten SML. Beslut scannas och skickas till löneenheten SML. Vägleder och hjälper till. Löneassistent fakturerar Försäkringskassan. Beslut arkiveras i personakt Partiell sjukfrånvaro Registrerar frånvaron. Lägg nytt schema från dag 15. Kontakta gärna löneservice för support. Vägleder och hjälper till. Partiell sjukersättning enligt beslut från Försäkringskassan. Planerar och fastställer nytt schema. Kontakta löneenheten SML. Vägleder och hjälper till. Beslut arkiveras i personakt Tillfällig föräldrapenning (VAB) Fastställer frånvaron. Vägleder och hjälper till. Föräldraledighet Fastställer frånvaron i samråd med löneenheten SML. Registrerar barnets personnummer när barnet är fött. Vägleder och hjälper till.

242 Arbetsmoment Handläggs av Handläggs av SML Frånvaro forts Chef/personalredogörare/ass Lönehandläggare Arkivering Partiell föräldraledighet (upp till 8 år och max 25 % av heltid) Fastställer den partiella ledigheten. Omplanerar, Kontrollerar och fastställer det nya schemat. Vägleder och hjälper till Semester Fastställer frånvaron. Vägleder och hjälper till. Semester under pågående sjukfrånvaro eller tidsbegränsad sjukersättning Omvandling av semesterdag till timmar. Flex-och kompensationsledighet Ledighet enskild angelägenhet med lön Ledighet enskild angelägenhet utan lön Studieledighet Facklig ledighet/samverkan Kontakta löneenheten SML. Registrerar frånvaron. Kontrollerar antalet sparade semesterdagar eller antal Semesterdagar per år. Rapporterar via mail eller attesterat underlag till löneenheten SML. Fastställer frånvaron. Kontrollerar att kompensationstimmar finns. Fastställer antal dagar. Fastställer antal dagar. Fastställer frånvaron. Viss studieledighet är semesterlönegrundande. Gemensamma rutiner bör tas fram. Vägleder och hjälper till. Omvandlar och registrerar. Vägleder och hjälper till. Vägleder och hjälper till. Vägleder och hjälper till. Vägleder och hjälper till. Omkontering Utlånad medarbetare, kortare tid Ändra aktivitet/kontering till rätt ansvar. Konteringar äldre än 1 månad justeras av löneenheten SML, utifrån underlag som mailas in. Registrering av omkontering äldre än 1 månad (enligt schema för omkontering). Vägleder och hjälper till. Utlånad medarbetare, längre tid. (förändrad anställningsrad) Se förlängning/ändring av anställning. Ändra kontering på schemat.

243 Arbetsmoment Handläggs av Handläggs av SML Ändring av Chef/personalredogörare/ass Lönehandläggare Arkivering lön/lönetillägg Ändring av lön under pågående anställning Anställningsbevis Lönetillägg Anställningsbevis Fyller i anställningsbeslut enligt anvisningar. Ifylld blankett scannas mailas till löneenheten SML (gemensam funktionsbrevlåda). Fyller i anställningsbeslut enligt anvisningar. Ifylld blankett scannas mailas till löneenheten SML (gemensam funktionsbrevlåda). Registrerar ändringen. Registrerar ändringen. Anställningsbevis i original i personakten, kopia digitalt på löneenheten SML i 2 år Anställningsbevis i original i personakten, kopia sparas digitalt på löneenheten SML 2 år Övriga ersättningar Övriga utlägg i tjänsten Parkeringskvitto mm Kontrollerar och attesterar. Underlaget scannas och skickas till löneenheten SML. Registrerar ersättning. Hos löneenheten SML i 3 år Reseräkning Kontrollerar och attesterar. Vägleder och hjälper till.

244 Arbetsmoment Handläggs av Handläggs av SML Rapporter Chef/personalredogörare/ass Lönehandläggare Arkivering Övertidsjournal Tas ut och kontrolleras varje månad. Vägleder och hjälper till Bevakningslista Tas ut varje månad innan löneberäkning. Åtgärda signaler. Vägleder och hjälper till. Betyg/intyg Tjänstgöringsintyg Vid avslutad anställning eller på begäran utfärdas tjänstgöringsintyg av löneenheten SML. I personakt Betyg Utfärdas av chef. I personakt Arbetsgivarintyg Utfärdas på begäran. Hos SML