Meddelandeblad. Narkotikatester av urin inom hälso- och sjukvården
|
|
- Göran Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Meddelandeblad Mottagare: Vårdgivare Hälso- och sjukvårdspersonal Personal inom socialtjänsten Laboratorier Januari 2004 Narkotikatester av urin inom hälso- och sjukvården Inledning Upptäckt av narkotikamissbruk genom urintester har en stor betydelse för hälso- och sjukvården, socialtjänsten, skolan, arbetslivet, kriminalvården och polisverksamheten. För t.ex. kriminalvård och polisverksamhet gäller särskilda regler om kroppsbesiktning i bl.a. rättegångsbalken. Detta meddelandeblad behandlar endast den provtagning som sker på frivillig väg genom tester av urin. Narkotikatestning i andra provtyper som blod, saliv, svett och hår förekommer också. Dessa avhandlas inte här, men kraven på att säkerställa tillförlitligheten gäller i princip även för dessa. Erfarenheten av dessa andra provtyper är mindre varför en viss försiktighet är påkallad. Anledningen till provtagning är ofta misstanke om missbruk av narkotika men kan också vara kontroll utan direkt sådan misstanke. Följderna av påvisad förekomst av narkotika i ett urinprov kan bli vittgående för den enskilde individen; detta gäller även inom hälso- och sjukvården. Resultatet kan få avgörande betydelse vid bedömningar bl.a. av behandlingsform, permissioner, körkorts- och vårdnadsärenden, samt för anställning. Risken för falska provresultat Då analysen av urinprovet påvisat förekomst av narkotika benämns resultatet som positivt, och om narkotika ej påvisats som negativt. Med ett falskt positivt resultat menas att analysen visat på förekomst av narkotika trots att provet ej innehållit någon narkotika. På motsvarande sätt innebär ett falskt negativt resultat att analysen inte påvisat någon förekomst trots att provet innehåller narkotika. Såväl falska positiva som falska negativa resultat kan förekomma. Skillnader mellan olika använda metoder kan förekomma. Både falska positiva och falska negativa resultat kan få svåra följder för den enskilde och omgivningen. Säkra metoder är därför ett krav i dessa sammanhang. Information: Bengt Wennermark, Hälso- och sjukvårdsavdelningen, tel
2 Förutom möjligheten att få narkotikatester utförda på laboratorium finns även tillgång till förenklad analysmetodik, t.ex. snabbtester för patientnära användning. Ökade risker att få såväl falska positiva som falska negativa resultat med dessa metoder finns dokumenterade i flera studier (12). Det slutliga provresultatet Det slutliga provresultatet är beroende av ett antal faktorer. För att säkerställa ett korrekt resultat måste man bygga upp en hel kedja av åtgärder (s.k. chain-of-custody) från kallelse, identitetskontroll av provgivare, provtagning, transport och analys till svarsrapportering, tolkning och åtgärder. Om det brister i någon del av kedjan går det inte att lita på slutresultatet. Det är följaktligen påkallat med regelbunden kvalitetskontroll av hela processen och med utbildning av personalen. All hälso- och sjukvård skall, enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:24, Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården) omfattas av system för planering, utförande, uppföljning och utveckling av kvaliteten i verksamheten (3). Information och samtycke Den som blir ombedd att lämna urinprov för narkotikatestning kan vara att betrakta som patient, men kan också ha en annan relation till beställaren (intagen, anställd eller arbetssökande). I tillämpliga delar gäller bl.a. bestämmelserna i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (4), lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, (1998:531) (2), patientjournallagen (1985:562) (5) och sekretesslagen (1980:100) (6). Det är viktigt att det är tydligt vem som är beställare och att hälso- och sjukvårdspersonal är delaktig i processen. Det är också viktigt att det är tydligt vem som är ansvarig för de olika delarna av testproceduren. Det är nödvändigt att den som skall genomgå provtagningen samtycker till provtagningen och informeras om att samtycket kan återkallas. Samtycket, som kan vara skriftligt eller muntligt, skall antecknas i journalhandling. Den som utför provtagningen skall informera personen om motivet för provtagningen och provtagningsförfarandet (2). Denna information kan lämpligen överlämnas i skriftlig form. Det är också lämpligt att informera om vem som är beställare och till vem resultatet av analysen kommer att lämnas samt eventuellt vilka konsekvenser ett positivt resultat kan komma att medföra. Informationen skall innehålla uppgifter om vilka analyser som kommer att utföras, var dessa utförs, samt vilken metod som kommer att användas och dess tillförlitlighet (2). Underårig Provtagning får ej ske på en person under 18 år utan samtycke från vårdnadshavare och även från den underårige själv beroende på mognadsgrad (13). Provtagningen Det är viktigt att det finns rutiner som tillgodoser att den som skall genomgå provtagningen är säkert identifierad, t.ex. genom ID-kort eller personlig kännedom, och att det använda provkärlet redan före provtagningen är märkt med uppgifter som säkert kan kopplas till patientens identitet och provdatum. Se även Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1989:1) om åtgärder för att förhindra förväxlingar inom hälso- och sjukvården (9) samt Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1992:2) om identitetskontroll m.m. av patienter inom hälso- och sjukvården (10). Det är viktigt att rutinerna för provtagningen 2
3 säkerställer att manipulering av provet inte kan ske, varken vid provtagningen eller senare. Det är väsentligt att proceduren vid provtagning inte onödigtvis inkräktar på individens integritet. Chain-of-custody. Delar av säkerhetskedjan: Undvik att lämna möjlighet för förberedelse till manipulation. Dokument för provtagning och analysbeställning upprättas. Inspektion av provet, t.ex. kontroll av temperatur och volym, leder till beslut om godkännande av provet. Ogiltigt prov tas om omedelbart. Observationer vid provtagningen dokumenteras. Plombering av provkärl är lämpligt för att förhindra manipulering av provet. Rutiner som kan medföra kontamination av provet får ej användas Uppgifter om sjukdom, aktuell medicinering, övrigt av intresse dokumenteras. Transport och förvaring Avlämnat prov förvaras på ett betryggande sätt (t.ex. i låst kylskåp) och skickas till laboratorium senast inom sju dagar. Transporten kan ske utan kylning. Det är viktigt att se till att åverkan av provet inte kan ske under transporten. När provet mottas på laboratorium kontrolleras att remissuppgifterna är fullständiga samt kopplingen mellan prov och remiss. Kontroll sker också om ev. utspädning av urinprovet har skett. Förvaringstidens längd avgörs av behovet av eventuella kompletterande analyser. Testning på laboratorier Narkotikaanalys på laboratorium utförs i två steg. I den första analysen (screeningen) utförs en sållning genom att använda t.ex. immunokemiska metoder som riktas mot enskilda narkotikasubstanser eller nedbrytningsprodukter (metaboliter), eller mot en klass av narkotikasubstanser. Positiva resultat från en screeningsanalys kan rapporteras då beställaren så begär, om provet är en del av vård och behandling. Dessa resultat är dock preliminära då tillförlitligheten i dessa metoder inte är fullständig. Det andra steget i narkotikatestning är verifikationen som utföres på de preliminärt positiva resultaten med annan mera säker metodik. Oftast används gaskromatografimasspektrometri eller vätskekromatografi-masspektrometri som rätt utförda kan ge helt säkra resultat. För laboratorier finns ett frivilligt ackrediteringssystem med krav på kvalitetssystem för att säkerställa tillförlitlighet i resultaten. Swedac är den myndighet som, efter prövning, utfärdar ackreditering enligt internationellt antagna standarder (t.ex. ISO 17025) (1). Särskilda krav för narkotikaanalys finns utarbetade i Swedacs tillämpningsdokument (DOC 01:37) (11). Nödvändigheten av att ha ett system för att alltid säkerställa positiva analysresultat med en verifierande analys, finns med som krav i detta tillämpningsdokument. Det är lämpligt att laboratorier som utför narkotikaanalyser i kontrollsyfte omfattas av Swedacs ackrediteringssystem. 3
4 Testning utanför laboratorier Den första screeningsanalysen kan utföras patientnära med s.k. snabbtester eller med enkla instrument. Dessa tester är i likhet med screeningsanalysen på laboratorium baserade på immunokemisk teknik. Vid användande av snabbtester är mätosäkerheten större än vid laboratorietestning. Arbetet utförs oftast med mindre kompetens och oberoende. Risken för felaktiga resultat ökar därmed. Det är viktigt att den som använder patientnära test försäkrar sig om att det använda fabrikatet är kontrollerat med avseende på uppgivna prestanda. Det är också viktigt att upprätta rutiner för dokumentation av analysresultat. Snabbtester för narkotika är ett värdefullt alternativ i situationer då vinsten av att erhålla ett omedelbart svar uppväger den ökade risken för felaktigt resultat. Det är väsentligt med rutiner för att hantera behov av efterföljande analys på laboratorium, t.ex. vid förnekande. Även negativa resultat kan vara nödvändiga att följa upp genom att skicka provet vidare till ytterligare ett laboratorium. Rutiner för hur snabbtesterna skall användas är väsentligt. Det är inte lämpligt att den som beslutat om testning eller återför resultatet även utför testningen. Det är viktigt att analysen av provet utförs av en oberoende person utan närvaro av provgivaren. Provet sparas för att möjliggöra förnyad analys. Om rutinerna vid provtagningen inte är säkra kan provet behöva tas på nytt om resultatet leder till sanktioner mot provgivaren. För säker hantering krävs dokumenterade arbetsrutiner, utbildad personal och kvalitetskontroller. Klinisk verifikation Preliminärt positiva resultat kan återföras i vissa sammanhang som ett underlag för samtal med provgivaren. Om det vid detta samtal framkommer att ett intag av narkotika ägt rum som förklarar det preliminära resultatet kan detta vara tillräckligt och en analytisk verifikation av provet blir inte nödvändig. Det är viktigt att provgivaren får klargjort osäkerheten i det positiva provresultatet och informeras om möjligheten till analytisk verifikation. Det är också viktigt att resultatet från samtalet blir dokumenterat. Svarsrapportering Skyndsam hantering av testproceduren är väsentlig för provgivaren. Provsvaren skall vara begripliga. När det är relevant så kan en redovisning av de använda metodernas känslighet och den medicinska tolkningen av provresultatet ingå i svaret. Det är lämpligt att eventuella begränsningar i den använda metoden eller i fråga om resultatets tillförlitlighet tydligt framgår. Resultatet av en narkotikaanalys meddelas från laboratoriet direkt till hälso- och sjukvårdspersonal. Ett positivt provresultat meddelas vid ett personligt samtal mellan den medicinskt ansvarige och provgivaren. Detta utesluter inte att en kopia på provresultatet även lämnas till provgivaren. 4
5 Referenser: (1) Svensk standard SS EN ISO/IEC 17025:1999, SIS Förlag AB (2) Lag (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (3) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:24) Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården. (4) Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) (5) Patientjournallag (1985:562) (6) Sekretesslag (1980:100) (7) Rättegångsbalken (8) Lag (1964:167) om unga lagöverträdare (9) Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1989:1) om åtgärder för att förhindra förväxlingar inom hälso- och sjukvården (10)Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1992:2) om identitetskontroll m.m. av patienter i hälso- och sjukvården (11)SWEDAC, Narkotikaanalyser i urin, Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin, SWEDAC DOC 01:37, (12) Frontline immunochromatographic device for on-site urine testing of amphetamines: laboratory validation using authentic specimens. O Beck et al, Ann Clin Biochem 2000; 37: (13)Skrivelse från Socialstyrelsen till Statens medicinsk-etiska råd Angående skönhetsoperationer på underåriga (Dnr /2001) 5
6 Läsanvisningar i övrigt: a) Killander J et al: Recommendations for the reliable detection of illicit drugs in urine, with special attention to the workplace, in the European Union (December 1996). The Toxicology Experts Working Group. Scand J Clin Lab Invest, 1997 ;57 (2): b) Lafolie P, Beck O, Boreus L, Hjemdahl P, Borg S, Rydberg U: Bruk och missbruk av missbruksanalyser i urin, Läkartidningen, 88; :1991 c) Jenkins AJ, Goldberger BA: On-Site Drug Testing, HumanaPress, 2002 d) Karch SB: Drug Abuse Handbook, CRC Press, 1998 e) Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om provtagning vid misstanke om eget bruk av narkotika och drograttfylleri (RPSFS 2000:75) (FAP 420-3) f) Kriminalvårdsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kontroll av förekomsten av beroendeframkallande medel m.m. i blod, urin och utandningsluft (KVVFS 2002:1) g) Statens institutionsstyrelse, mars 1997: Urinanalyser vid LVM-hem och särskilda ungdomshem h) Kontroll och förtroende om drogtestning i arbetslivet, Alna-RIKS, Arbetslivets egen resurs i alkohol- och drogfrågor, 1999 i) Integritetsutredningens slutbetänkande: Personlig integritet i arbetslivet (SOU 2002:18): På sidorna refereras fyra utslag i Arbetsdomstolen under tidsperioden där fråga om drogtester i arbetslivet har prövats j) Läkemedelsverkets förteckningar över narkotika (LVFS 1997:12), ändrad och omtryckt 2000:7, ändrad 2001:4, 2002:4 och 2004:2 k) Lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor 6
7
8 STOCKHOLM B SVERIGE PORTO BETALT BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på denna sida Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Information till vårdgivare, hälso- och sjukvårdspersonal, personal inom socialtjänsten och laboratorier. Det innebär att den innehåller information om lagar och förordningar, avgifter, beslut vid andra myndigheter, rättsfall och JO-uttalanden som riktas till huvudmän, vårdgivare och profession. Denna publikation kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, Stockholm Webbutik: fax Artikelnummer Ale Tryckteam, Bohus 2004
Rekommendation för provtagning, analytisk undersökning och svarsrapportering vid drogtestning i urin
1 (5) 2016-04-22 för provtagning, analytisk undersökning och svarsrapportering vid drogtestning i urin en är framtagen av Olof Beck, Anders Helander och Therese Hansson Denna reviderade version (2.1) ersätter
Läs merDrogtester i ett arbets och organisationspsykologiskt samt samhälleligt sammanhang. Marie Louise Österlind Högskolan Kristianstad
Drogtester i ett arbets och organisationspsykologiskt samt samhälleligt sammanhang Marie Louise Österlind Högskolan Kristianstad Ett prioriterat delmål för den svenska alkoholpolitiken ALKOHOLFRIA ARBETSPLATSER
Läs merDrogtestning i urin - Rutin för hälso- och sjukvård Region Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Dokument ID: 09-261680 Fastställandedatum: 2018-12-17 Giltigt t.o.m.: 2019-12-17 Upprättare: Robert H Frieberg Fastställare: Janne Raappana Drogtestning i urin - Rutin
Läs merNationell Narkotikaharmonisering. Therese Hansson Expertgruppen Läkemedel och toxikologi Användarmöte mars 2018
Nationell Narkotikaharmonisering Therese Hansson Expertgruppen Läkemedel och toxikologi Användarmöte 22-23 mars 2018 Expertgruppsarbete U-Kreatinin Gränsvärden Nationell harmonisering inom alkohol- och
Läs merLaboratorium. Patientjournal. Personalakt
Riktlinjer för tillförlitlig alkohol- och drogtestprocess Bakgrund De centrala organisationerna på arbetsmarknaden har tillsammans med representanter från Datainspektionen, Socialstyrelsen, Swedac samt
Läs merSOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merDrogtest för att förebygga
Drogtest för att förebygga Förutsättningar för att genomföra frivilliga drogtest Redovisning av uppdrag, BUN 142 Landskrona 14 feb. 2008 Reine Oscarsson, projektledare, utredningssekreterare Strategikontoret
Läs merNarkotikaharmonisering - Uppföljning
Narkotikaharmonisering - Uppföljning Expertgruppen Läkemedel och toxikologi Användarmöte 23-24 mars 2017 Expertgruppsarbete HARMONISERINGAR Nationell harmonisering inom alkohol- och drogtestningsområdet,
Läs merSOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets
Läs merHur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar?
Kvalitetssäkring Hur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar? Inte ovanligt att: Olika lab rapporterar olika resultat (från exakt samma prov!) Olika analystekniker
Läs merSOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets
Läs merSamverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15
Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan
Läs merSOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merSOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter. Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets
Läs merRutin drogtest MiniMia öppenvårdsmottagning
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Olausson Filipsson, gruppledare/kurator 2013-10-04 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens
Läs merRiktlinjer för Alkohol & Droger
Riktlinjer för Alkohol & Droger Omtanke är en viktig del i FORIAs företagskultur. Genom att förebygga, upptäcka och rehabilitera missbruk visar Du som chef omtanke om dina medarbetare. Tillsammans med
Läs merMeddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård
Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,
Läs merRiktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter
Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinjerna är framtagna i samarbete med flertalet medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Nordvästra Skåne.
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2006:9 (M) Föreskrifter Säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökning Socialstyrelsens författningssamling
Läs merRiktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation
Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Journalhandling En journalhandling är alla handlingar och anteckningar som innehåller uppgifter om patientens tillstånd och de åtgärder som genomförts eller
Läs merKriminalvårdens författningssamling
Kriminalvårdens författningssamling Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK IÖV Konsoliderad version Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om intensivövervakning med elektronisk kontroll beslutade
Läs merMeddelandeblad. Barnets rätt att få kännedom om sitt ursprung efter en assisterad befruktning med donerade ägg eller spermier
Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder eller motsvarande, länsstyrelser, kliniker med IVF-behandling och skolhälsovården. April 2004 Barnets rätt att få kännedom om sitt ursprung efter en assisterad befruktning
Läs merRutiner för f r samverkan
Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas
Läs merPatientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merKonsoliderad version av
Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:9) om ackreditering av laboratorier Ändring införd t.o.m. STAFS 2009:2 Tillämpningsområde
Läs merMätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2
%swedoc_nrdatumutgava_nr% Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 Innehållsförteckning...
Läs merInformationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården
Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merSocialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2002:11) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.
SOSFS 2013:2 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2002:11) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling
Läs merUpprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson
Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Monica Rask- Carlsson, MAS 2011-04-11 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet 2011-04-11 Övergripande rutin
Läs merStyrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling
Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2011:33 Utkom från trycket den 1 december 2011 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll
Läs merDokumentation och sekretess hos de medicinska delarna av elevhälsan Skolsköterskekongress 2012
Dokumentation och sekretess hos de medicinska delarna av elevhälsan Skolsköterskekongress 2012 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Hur ser regelverket ut? Lagar Patientdatalagen (SFS 2008:355;
Läs merARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Utfärdad den 21 mars 1988 AFS 1988:1 2 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Arbetarskyddsstyrelsens
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27115004HSLF Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens
Läs merKvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder. Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet
Kvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet Vem/Vad styr oss? 98/79/EG - IVD direktivet Lagen (1993:584)
Läs merRutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård
Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav
Läs mer2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd Katrin Westlund katrin.westlund@socialstyrelsen.se
2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd katrin.westlund@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Remiss nya föreskrifter om förebyggande och behandling av undernäring Socialstyrelsen
Läs merDokumentation Hälso- och sjukvård HSL
Dokumentation Hälso- och sjukvård HSL Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS Skribent MAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 319/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med
Läs merINFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola
INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola 6 Definitioner Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att en person kan utföra själv.
Läs merUtredning av vårdskador
SOSFS 2015:12 (M) Föreskrifter och allmänna råd Utredning av vårdskador Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna
Läs merAnmälan och utredning enligt Lex Maria
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-09-11 Beslutad av SN 2017-09-27 109 Anmälan och utredning enligt Lex Maria BAKGRUND Lex Maria innebär att vårdgivaren enligt lag
Läs merSOSFS 2011:11 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2011:11 (M) Föreskrifter och allmänna råd Hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter
Läs merMed vård avses i denna lag även undersökning och behandling.
Patientjournallag SFS nr: 1985:562 Utfärdad: 1985-06-13 Ändring införd: t.o.m. SFS 2002:298 Inledande bestämmelser 1 Vid vård av patienter inom hälso- och sjukvården skall föras patientjournal. Patientjournal
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-06-27 Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation BAKGRUND Vid vård av patienter ska det föras patientjournal. En patientjournal
Läs merUppföljning av ISO 15189:2012 Läget idag
Uppföljning av ISO 15189:2012 Läget idag Maria Lohmander Fördelning idag För Kliniskt kemiska laboratorier finns det 17 ackrediteringar mot ISO15189:2012 Detta kan jämföras med 11 ackrediteringar mot ISO170125
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;
Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket Den x månad 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;
Läs merDnr /2016. Marknadskontrollplan. Egentillverkade medicintekniska produkter
Dnr 10.4 7583/2016 Marknadskontrollplan 2016 Egentillverkade medicintekniska produkter Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 2(7) Sammanfattning IVO har tillsynsansvaret för de egentillverkade medicintekniska
Läs merStyrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling
Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Sven Nyström STAFS 2003:13 Utkom från trycket 2004-01-20 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll
Läs merSamtycke. sid. 1 av 7. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje
Samtycke Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS och MAS Skribent SAS och MAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 251/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-10-24 Senast
Läs merUtarbetad av P. Ludvigson Skapat datum
Socialförvaltningen Dokumentnamn Lex Maria; riktlinjer Fastställt av Socialnämnden Regelverk Verksamhet SoL, LSS Socialförvaltningen Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum 130829 Gäller fr.o.m. 130901
Läs merSOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna
Läs merANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA
ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt
Läs merMAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall
MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon
Läs merSekretess, lagar och datormiljö
Sekretess, lagar och datormiljö VT 2015 Sekretess och tystnadsplikt Tystnadsplikt gäller oss som individer Tystnadsplikt är ett personligt ansvar vi alltid har, vare sig vi agerar i tjänsten eller som
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Publicerad den 7 juni 2018 Utfärdad den 31 maj 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Läs merÄr en tillförlitlig testmetod viktig?
Är en tillförlitlig testmetod viktig? Spelar drogtestets tillförlitlighet någon roll för att det ska vara tillåtet att genomföra? Maria Thögersen Kandidatuppsats i arbetsrätt Integritetskänsliga åtgärder
Läs merSärskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har?
Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har? Till dig som är inskriven på ett särskilt ungdomshem De särskilda ungdomshemmen drivs av Statens Institutionsstyrelse (SiS). Om du är inskriven
Läs merRutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs mer1(11) Egenvård. Styrdokument
1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Läs merRiktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig
Läs merLäkemedelsverkets författningssamling
Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2003:11) om medicintekniska produkter;
Läs merSamordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-11 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Samtliga Förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-18
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Läs merMottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl.
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl. Nr 4/2010 Juli 2010 Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till vissa
Läs merRiktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi
Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi -inom den kommunala hälso- och sjukvården utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) KARLSTADS KOMMUN
Läs merNarkotikafri gymnasieskola. Inför och under provtagning av missbruksmedel i urin & saliv & Mats Ohlson
Narkotikafri gymnasieskola Inför och under provtagning av missbruksmedel i urin & saliv 2018-12-03 & 2018-12-04 Mats Ohlson Klinisk kemi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Disposition Introduktion Val av
Läs merHarmonisering av missbruksanalyser i urin
Harmonisering av missbruksanalyser i urin EQUALIS användarmöte för läkemedel/toxikologi 24 november 2011 Stockholm Harmonisering av missbruksanalyser i urin 1) Harmonisering av U-Kreatinins nedre gränsvärde
Läs merRiktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.
2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2018-12-31 Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Läs merRutiner för tvångs- och skyddsåtgärder
Rutiner för tvångs- och skyddsåtgärder Inledning Hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen bygger på frivillighet, och innebär att man inte kan vidta åtgärder mot den enskildes vilja. Det innebär
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.; SFS 2002:297 Utkom från trycket den 4 juni 2002 utfärdad den 23 maj 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap.
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Häktesförordning; utfärdad den 22 december 2010. SFS 2010:2011 Utkom från trycket den 30 december 2010 Regeringen föreskriver följande. Förordningens innehåll och tillämpningsområde
Läs merANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA
ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt
Läs merLex Sarah. Malmö den 9 oktober 2013 och Växjö den 10 oktober 2013 Helena Axestam
Lex Sarah Malmö den 9 oktober 2013 och Växjö den 10 oktober 2013 Helena Axestam Vad är lex Sarah? Bestämmelser i SoL och LSS 14 kap. 3-7 och 7 kap. 6 SoL 24 b-g och 23 e LSS Socialstyrelsens föreskrifter
Läs merSOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens
Läs merPolicy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever
Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever Framtagen i samverkan mellan Ekerö kommun, Polismyndigheten och Landstinget, HT 2012. 1 Innehållsförteckning 1. Varför en Policy och
Läs merLAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag
LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd
Läs merDelegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje
Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal genom beslut överlåter en eller flera arbetsuppgifter till
Läs merSärskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har?
Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har? Till dig som är inskriven på ett särskilt ungdomshem De särskilda ungdomshemmen drivs av Statens Institutionsstyrelse (SiS). Om du är inskriven
Läs merTvångs och skyddsåtgärder
Bilaga 8. 1 Tvångs och skyddsåtgärder På Socialstyrelsens hemsida finns att läsa om upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder (SOSFS 1980:87 och SOSFS 1992:17) (http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/foreskrifteromtvangs-ochskydds
Läs merSOSFS 2002:11 (M) Biobanker i hälso- och sjukvården m.m. Socialstyrelsens författningssamling
(M) frfattningssam och ling allmänna råd Biobanker i hälso- och sjukvården m.m. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras verkets föreskrifter och allmänna
Läs merKriminalvårdens författningssamling
Kriminalvårdens författningssamling ISSN 1653-6665 Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK IÖV Utkom från trycket den 28 mars 2011 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om intensivövervakning med elektronisk
Läs merFörutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 8/2013 Juni 2013 Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2016-2-3 Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Läs merSamverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.
2010-10-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen är gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner
Läs merStyrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling
Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Kari Björkqvist STAFS 2007:9 Utkom från trycket 2007-05-10 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merKungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd
Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2017-5-24 Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Läs merMeddelandeblad. Upphävande av vissa författningar på hälso- och sjukvårdens område
Meddelandeblad Mottagare: Vårdgivare Verksamhetschefer Hälso- och sjukvårdspersonal Augusti 2005 Översyn av Socialstyrelsens författningssamling, SOSFS Upphävande av vissa författningar på hälso- och sjukvårdens
Läs merSOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter
Läs merSOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd Livsuppehållande behandling Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna
Läs merRutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar
Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och
Läs merAnvändning av medicintekniska produkter inom Hälsooch sjukvården på Gotland
(6) produkter inom Hälsooch sjukvården Med medicinteknisk produkt avses en produkt som enligt tillverkarens uppgift skall användas för att hos människor enbart eller i huvudsak. påvisa, förebygga, övervaka,
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Läs merSamordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län
Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,
Läs mer