FAST or FURIOUS? Högfrekvenshandelns påverkan på privata aktiesparare

Transkript

1 Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp FÖA300 FAST or FURIOUS? Högfrekvenshandelns påverkan på privata aktiesparare Författare: Callander Andreas Sålder Christofer Handledare: Finn Wiedersheim-Paul

2

3 1. Innehållsförteckning Ordlista: Introduktion till Högfrekvenshandel Val av ämnet samt undersökningsfrågan Syftet med studien Avgränsningar och dess konsekvenser Hypotes Disposition Högfrekvenshandelns centrala begrepp Högfrekvenshandel Bakgrund och utveckling Strategier Aktiehandel Olika typer av ordrar Volatilitet Likviditet Högfrekvenshandelns påverkan på marknaden Volatilitetspåverkan Likviditetspåverkan Påverkan på marknaden Den privata aktiespararen Utredningsmetod Val av metod Bakgrundsforskning samt val av publikationer Använda böcker Användbara rapporter/undersökningar Användbara examensarbeten Övrigt Val av Respondenter Forskning kring Högfrekvenshandel Sammanställning av kvalitativstudie Likviditet Volatilitet Privata aktiespararens påverkan...37

4 5.2 Forskning från Finansinspektionen Likviditet Volatilitet Privata aktiespararens påverkan Finansdepartementets expertpanelsutlåtanden Analys/diskussion av högfrekvenshandelns påverkan på privata aktiesparare Slutsatser Källförteckning KONTROLLERA ALLA KÄLLOR...43 Vetenskapliga studier...43 Rapporter...44 Tidningsartiklar...44 Internetsidor...45 Böcker...46 Intervjuer...47 Uppsatser...47 Övriga källor...47

5 Ordlista: Aktieportfölj Circuit-breakers Automatiska stopp i handeln när priset på en aktie rör sig för mycket från ett referenspris. Co-location Till följd av att skillnaden i latens kan ha en avgörande betydelse för huruvida en aktör i slutändan förmår göra en transaktion eller inte har det blivit av central betydelse för aktörernas relativa konkurrenskraft. I och med detta erbjuder marknadsplatserna möjlighet för företagen att, mot en avgift, samlokalisera sina egna servrar med marknadsplatsernas egna servrar för att därigenom erbjuda lägsta möjliga latens. Crossing networks eller broker crossing systems Ordermatchningssystem som kan beskrivas som ett internt elektroniskt matchningssystem som används av ett värdepappersföretag och utför kundorder gentemot andra kundorder. Dark pools Orderböcker utan synliga volymer, där stora order läggs i syfte att begränsa prispåverkan. Kan organiseras av såväl MTF/reglerad marknad som broker crossing systems. Direct market access (DMA) Kundhandel som sker genom direktåtkomst till börsens orderböcker via en börsmedlem. En order passerar enbart genom börsmedlemmens riskkontrollsystem innan vidarebefordran till marknadsplatsen. Exekvering Finansdepartementet Finansinspektionen (FI) En övervakande myndighet för bank- och värdepappersmarknaden. Fragmenterad marknad När handeln med värdepapper sker på många olika handelsplatser. Efter införandet av EU-direktivet Mifid 2007 blev det lättare att konkurrera om handeln, vilket lett till en mängd nya handelsplatser.

6 Fronta/Front running Att ha vetskap om en kursdrivande kundorder och själv genomföra transaktioner innan kundens order läggs. I avsaknad av ett tydligare begrepp har front running kommit att användas även om försök att identifiera och lägga sig före andra order i marknaden, utan vetskap om kundorder. Denna så kallade frontning eller marknads front running är inte olaglig. Latens Den tid det tar att placera en order i orderboken. Market making Att kontinuerligt ställa upp köp- och säljorder för en viss handelsvolym i ett finansiellt intrument. I begreppets traditionella mening finns även ett åtangande gentemot en handelsplats eller ett företag att utföra detta. Mifid Markets in Financial Instruments Directive. EU-direktiv med syfte att stärka investerarskyddet och öka konkurrensen på de finansiella marknaderna. Multilateral handelsplattform (MTF, Multilateral Trading Facility) Alternativa handelsplatser för handel med värdepapper upptagna för handel på reglerad marknad och som drivs av ett värdepappersföretag eller en börs, exempelvis Chi-X och Burgundy. MTF kan också vara handelsplatser för mindre företags aktier som inte är upptagna på en reglerad marknad, exempelvis First North, Aktietorget och Nordic MTF. SEC Securities and Exchange Commission, den amerikanska motsvarigheten till Finansinspektionen. Short-sale/Blankning En transaktion där man lånar värdepapper(exempel aktier) av ett institut, i hopp om att sedan sälja tillbaka den till en lägre kurs och på så vis tjäna pengar på mellanskillnaden. Sponsored access (SA) Kundhandel som sker genom direktåtkomst till börsens orderböcker via en börsmedlem. En order passerar inte genom börsmedlemmens riskkontrollsystem. Spread Skillnaden mellan bästa köp- och säljkurs för ett finansiellt instrument.

7 Tick size Minsta möjliga prisförändring för ett visst finansiellt instrument. Transaktionskostnader Quote-stuffing (Finansinspektionen, 2012, s 12-13)(Åsgård & Ellgren, 1999, s ) (wikipedia.org)

8 1. Introduktion till Högfrekvenshandel Under detta kapitel kommer vi genomföra en kortare förklarande inledning till ämnet för att sedan strukturera upp valet samt syftet med denna rapport. Sedan följer en avgränsning och hypotes för att sedan avslutas med en disposition för att ge läsaren en översikt om rapportens struktur. Hur kommer Högfrekvenshandel påverka oss privatsparare? Aktiemarknaden påverkar oss i stor utsträckning genom pensioner och annat, men få vet egentligen vad som händer vid aktiehandel. Det är en bransch som har dragit till sig många blickar under den senaste tiden i och med förändringar som skapat rubriker i media. Det nyhetstidningar och debattartiklar har talat om är ett aktiehandelssystem som de kallar robothandel. Namnvalet förklaras med att det inte är någon mänsklig interaktion inblandad i själva handeln, och att det då är en robot. Robothandel är ett samlingsnamn för aktiehandel genom algoritmer. Inom robothandel finns det olika sorters algoritmhandel, bland annat inriktningen vi har valt som är högfrekvenshandel. Detta system kan handla aktier i en oerhörd hög hastighet, snabbare än någon människa, och har därmed förändrat aktiernas handelsplatser. Today, this is measured in micro-seconds - millionths of a second. Tomorrow, it may be measured in nano-seconds - billionths of a second. There is effectively a 'race to zero' among trading technologists, as market advantage lies in being the fastest A. Haldane (hftreview.com) Högfrekvenshandel uppmärksammades för allmänheten i och med den så kallade Flash Crash som inträffade den 6 maj 2010 på Dow Jones Industrial Average (DJIA) 1. Flash Crash var som namnet antyder ett sammanbrott i ekonomin. Summor runt 1000 miljarder dollar försvann vilket motsvarande ett fall på ca 5 % på NASDAQs börs, för att efter några minuter senare vända tillbaka till ursprungsläge. Händelsen kom att bli en grund till olika spekulation och förklaringar till vad som egentligen hände samt hur detta kunde ske. Flertalet forskningsrapporter och analyser har tagits fram för att försöka förklara händelsen, slutsatsen 1 DJIA är ett aktieindex innehållande aktier för 30 stora amerikanska bolag.

9 tyder på att det var flera handelsalgoritmer som utlöste varandra och sålde respektive köpte aktier i otroligt stora mängder under en mycket kort tid. (CFTC & SEC, 2010) I och med att det sägs vara högfrekvenshandel som låg till grunden för denna krasch blev det ett ämne för debatt och nyhetstidningarna började skriva om något de egentligen inte visste mycket om (Hemberg, 2011). Detta har sedan lett till okunnighet inom marknaden som i sin tur skapade spekulationer och rädsla. Är denna sorts handelshastighet gynnande, Fast, eller kan den ha en negativ inverkan på marknaden och är där med farlig, Furious? We have to get away from the idea that speed equals danger Richard Gorelick (economist.com) Eftersom alltfler röster höjdes om att högfrekvenshandeln skadade handeln och det upplevdes som att tilliten för börsen som handelsmarknad var i fara blev Finansinspektionen tvungna att agera (Börjesson, Norberg & Thorén, 2011). Finansinspektionen fick den 27 september 2011 i uppdrag av Finansdepartementet att genomföra en studie om högfrekvenshandel samt algoritmhandel som skulle kunna ge en förklarande grund till hur de olika finansbolagen använder sig av detta samt hur det påverkar dem. De tillsatte även en fristående utredare vid namn Niklas Johansson som har haft i uppdrag att klargöra algoritmhandel och högfrekvenshandels uppkomst och det aktuella forskningsläget. Denna rapport kom ut under februari Val av ämnet samt undersökningsfrågan För att kunna förstå denna studie är viktigt att inte dra för starka paralleller i mellan robothandel, algoritmhandel och högfrekvenshandel då dessa har olika innebörd, mer om detta senare i denna undersökning. Då högfrekvenshandel är ett förhållandevis nytt fenomen inom den svenska värdepappersmarknaden skrivs det mycket om det i media. Detta har då skapat en hype om hur detta fenomen kan komma att påverka oss samt vad det egentligen innebär då det saknas en enhetlig definition om vad högfrekvenshandeln egentligen är. De flesta tidningsartiklar och reportage har under den senaste tiden varit riktade på hur högfrekvenshandel kommer att påverka den generella aktiemarknaden samt de stora finansiella handelsbolagen. Vi har upplevt att det finns bristande information om hur högfrekvenshandel kan komma att påverka privata aktiespararen, det vill säga den person som

10 läser om detta fenomen dagligen i olika nyhetstidningar. Denna undersökning kommer därför att rikta sig mot att undersöka högfrekvenshandelns påverkan på privata aktiespararen. Vi hoppas att genom denna undersökning kunna upplysa privata aktiespararen genom att ge en grundläggande förklaring om hur högfrekvenshandel fungerar samt informera om dess påverkan på deras handel. Vår undersökningsfråga blir således: Har högfrekvenshandel en påverkan på privata aktiespararen, och om så är fallet, hur? Några följder till denna undersökningsfråga kommer att bli att se högfrekvenshandelns påverkan i olika grader, det vill säga beroende på hur mycket personen handlar kan det komma att påverkas på olika sätt. Det kommer även läggas stor vikt på att undersöka vad det är som påverkas högfrekvenshandel. 1.2 Syftet med studien Syftet med denna utredning kommer bli att försöka utreda högfrekvenshandelns påverkan på privata aktiespararen och där med att upplysa dem om ämnet. Vi kommer att på bästa sätt försöka att fylla det informationsgap som uppstått och informera allmänheten kring detta ämne. Vi kommer därför att utreda hur högfrekvenshandeln påverkar privata aktiespararen i form av volatilitet och likviditet. Är detta fenomen endast snabbt fast och därmed positivt, eller är det ett skadligt, våldsamt, fenomen furious som där med kan komma att skada handeln? 1.3 Avgränsningar och dess konsekvenser I och med komplexiteten för detta arbete och den limiterade kunskap som finns att tillgodose genom litteratur, har vi valt att bygga denna utredning på andras forskning och kommer där med inte utföra någon direkt egen utredning i form av kvantitativa studier, matematiska eller juridiska aspekter då detta skulle kräva en längre period och en större arbetsprocess för att få fram ett tydligt svar. Detta innebär att studiens resultat inte kan ge ett entydigt svar. Vårt arbete är grundat på existerande forskning samt kommentarer från experter inom

11 högfrekvenshandel, mer om detta under utredningsmetod. Vi har även valt att genom forskningsrapporter endast undersöka Högfrekvenshandelns påverkan. Arbetet är riktat mot den Svenska aktiemarknaden, men har hämtat forskning från den Amerikanska för att öka förståelsen om ämnet. Därmed kommer vårt undersökningssvar endast att svara på hur den Svenska aktiemarknaden blir påverkad. I och med att den Svenska aktiehandeln har ett stort omfång av handlare har vi även här blivit tvungna att begränsa oss till påverkan på den privata aktiespararen. Detta har en stor betydelse då dessa inte handlar på liknande grunder som de stora finansbolagen. Vissa av de frågor som media har fokuserat på är hur högfrekvenshandel kan komma att påverka marknaden genom olika knep, kallat marknadsmissbruk. Då detta involverar en djupare förståelse om, dels högfrekvenshandelns uppbyggnad i algoritmer som i sin tur kräver en väsentlig kunskap om dataprogrammering, samt en ingående kunskap om de juridiska fallgropar som kan komma att stöttas på. Har vi valt att inte inkludera detta då vi känner att även här är i avsaknad av tid och erfarenhet för att kunna ge en utförlig förklaring inom just marknadsmissbruk. 1.4 Hypotes Författarna tror att det inte kan påvisas några direkta effekter från högfrekvenshandels påverkan på privat aktiespararen, men att många skräms från marknaden och detta är en indirekt negativ effekt. Vi tror vidare att högfrekvenshandeln leder till bättre likviditet och lägre volatilitet på marknaden och att högfrekvenshandeln hjälper till att pressa ned courtageavgifter, vilket gynnar den privata aktiespararen.

12 1.5 Disposition Introduktion till Högfrekvenshandeln Under detta kapitel kommer vi genomföra en kortare förklarande inledning till ämnet för att sedan strukturea upp valet samt syftet med denna rapport. Sedan följer en avgränsning och hypotes för att sedan avlslutas med en disposition för att ge läsaren en översikt om studiens struktur Teoretisk referensram Här presenterar vi de teorier och forskning som finns inom högfrekveshandel som kommer att vara relevanta för vår undersökning. Untredningsmetod Under detta kapitel ger vi en förklarande inblick över vårt tillvägagångssätt genom arbetet. Vi förklarar vårt val av metod samt valen vi gjort av publikationer och intervjupersoner. För att sedan ge en förklaring av vårt genomförande vid analyseringsprocessen. Empiri Här presenteras den empiriska datan, främst resultaten från våra intervjuer. Analys/Disskution Slutsatser

13 2. Högfrekvenshandelns centrala begrepp I detta kaptiel använder vi oss utav kommer vi redogöra för högfrekvenshandel, börsen och dess funktion och den vanlige aktiespararen. 2.1 Högfrekvenshandel Det är viktigt att skilja på högfrekvenshandel och annan automatiserad handel. Högfrekvenshandel kan ses som en undergrupp till Algoritmhandel, då de båda använder förprogrammerade algoritmer som handlar automatiskt (Hendershott & Riordan, 2011, s 2). Högfrekvenshandel och algoritmhandel skiljer sig genom att högfrekvenshandlare äger värdepapperna mycket kort tid, oftast kortare än en dag och handlar med en ofantlig hastighet (Brogaard, 2010, s 67). De flesta högfrekvenshandlarna handlar för egen bok, med andra ord handlar de bara med sitt egna kapital och inte med kunders kapital (L. Sandhagen, personlig kommunikation, 2012). I media blandas högfrekvenshandel och algoritmhandel ofta ihop under namnet robothandel. Det är de aggressiva, likviditetskonsumerande Högfrekvenshandlarna som är grunden till att Högfrekvenshandel har kommit att bli omdiskuterat i media (Kearns, 2010). Det finns flertalet olika definitioner kring vad Högfrekvenshandel egentligen innebär, många av de tillfrågade bolagen vid FIs rapport har kunnat enas om att FIs definition är likgiltig med sin egna uppfattning. Däremot ser flera banker och värdepappersbolag att market-making inte bör ingå i den givna definitionen. Här nedan följer några centrala definitioner: Algoritmhandel: Handel där order genereras av ett elektroniskt system utifrån förbestämda instruktioner och parametrar. ("Kartläggning av högfrekvens-," 2012, sid 6): Högfrekvenshandel: Handel som använder sig av avancerad hård- och mjukvara för att uppnå snabbast möjliga orderläggning och exekvering. Syftet är att utföra handelsstrategier som tillvaratar felprissättningar eller andra ineffektiviteter som existerar under extremt korta tidsperioder, samt att bedriva market making. Handeln kännetecknas även av att den inte bygger på fundamental analys och generellt sett medför en hög orderintensitet. (Finansinspektionen, 2012, s 6):

14 SEB definierar dessa begrepp som: (C. Wennerberg, 2012 ) Algoritmhandel: Trading in which buy or sell orders of a defined quantity are determined by a quantitative model that automatically generates the timing of orders and the size of orders based on goals specified by the parameters and constraints of the algorithm Högfrekvenshandel: Buying and selling stocks, for proprietary trading reasons, at extremely fast speed with the help of powerful computers and the use of co-location services ESMA, den europeiska motsvarigheten till Finansinspektionen definierar högfrekvenshandel som: (European Securities and Markets Authority, 2011, sid 10) Högfrekvenshandel: Trading activities that employ sophisticated, algorithmic technologies to interpret signals from the market and, in response, implement trading strategies that generally involve the high frequency generation of orders and a low latency transmission of these orders to the market. Related trading strategies mostly consist of either quasi market making or arbitraging within very short time horizons. They usually involve the execution of trades on own account (rather than for a client) and positions usually being closed out at the end of the day. SEC, den amerikanska tillsynsmyndigheten, motsvarighet till Finansinspektionen, definierar högfrekvenshandel som: (Hendershott, T. för Govenment office of Science, 2011) Högfrekvenshandel Employing technology and algorithms to capitalize on very short-lived information gained from publicly available data using sophisticated statistical, econometric, machine learing, and other quantitiative techniques Aldridge (2010) skriver att högfrekvenshandel kan kännetecknas genom: - Kort innehavstid. Kan vara så lite som sekunder men högst en dag. - Inga, eller små, innehav över natten.

15 - Hög omsättning på kapital i många ordrar, med en liten vinst på varje order. - Analys av marknadsdata Det är med andra ord inte en strategi utan ett helt eget sätt att handla på (Chlistalla, 2011, s 3), men inom begreppet högfrekvenshandel finns det många olika strategier, mer om detta under strategier. Då längre ägandeperiod är förenat med högre risk, försöker Högfrekvenshandlarna utnyttja detta då de vid snabb handel har lägre risk. Det som skiljer Högfrekvenshandlare från andra traders är att de då snabbt kan handla på information och tömma marknaden, konsumera likviditet genom att man tar limit orders, med aggressiv orderläggning. (Kearns, 2010) Bakgrund och utveckling Här förklarar vi kortfattat hur Högfrekvenshandeln uppkom för att ge en förståelse över utvecklingsprocessen Amerikas Bakgrund till högfrekvenshandel I mer än 200 år har handeln sköts genom olika fysiska handelsrum, oftast en aktiehandelsmarknad som var tillgänglig under speciella tider på dygnet. Under dessa tider kunde handlare köpa och sälja mellan varandra, under andra tider var handeln helt stängd. I dagens läge är det svårt att förstå att handeln var helt begränsad genom fysiska element så som tid och plats, detta var fallet fram till 1980 då de första datoriserade systemen kom att användas auktoriserade SEC elektroniskhandel för att öppna upp handelsmarknaden för en vidare publik, där allt som behövdes var en dator och en idé. ("High-frequency trading," 2011) Någon gång runt 1999 blev den första algoritmiska högfrekvenshandeln uppmärksammad på den Amerikanska marknaden, men fick ingen direkt publicitet. Den ansågs inte pålitlig och bestod där med endast för 10 % av den dåvarande handeln. Detta var fallet fram till 2005 då högfrekvenshandel hade utvecklats till ett väl fungerade system. Mellan 2005 och 2009 steg användandet av högfrekvenssystem med 164 % och bestod därmed av en betydelsefull likviditet av handeln. Denna sorts handelssystem var endast omtalat inom finansvärlden och hade därmed inte fått någon stor uppmärksamhet. Men i och med fängslandet av Sergey

16 Aleynikov började omvärlden ifråga sätta vad som egentligen hade hänt. Sergey Aleynikocv var en av många programmerare på Goldman Sachs, hanns uppgifter var att programmera högfrekvensalgoritmer för Goldman Sachs räkning. Den 3 juli fängslades Sergey av FBI och anklagades för att olovligen ha kopierat sofistikerad källkod som hade till uppgift att utföra handel av hög hastighet och hög volyms avslut på olika aktie- och råvarumarknader. Detta fängslande skapade flertalet rubriker och krävde därmed en utförlig förklaring till vad han var anklagad för. (Chowdhry, 2009) (Wikipedia.org.) Kort efter Sergeys gripande släpptes artikeln Stock Trades Find Speed Pays, in Milliseconds skriven av Charles Duhigg för The New York Times. Artikeln förklarar innebörden av högfrekvenshandel och berättar att ett fåtal handlare har bemästrat marknaden och med det lyckats skapa ett orättvist övertag på handelsmarknaden. Dock förklarades inte den process som ligger bakom ingående vilket sedan har lett till en hysteri av informationssökning och undersöknings artiklar och rapporter förmodades högfrekvenshandeln göra en sammanlagd vinst på ungefär $ 2,8 miljarder (Brogaard, 2010, sid 2) Sveriges Bakgrund till högfrekvenshandel Den börs som är centraliserad i Sverige heter idag Nasdaq OMX och är belägen i Stockholm, Värtahamnen. Nasdaq OMX öppnade år 1979 och hette då Stockholms fondbörs, vid öppnandet erhöll Stockholms fondbörs monopol i att bedriva börshandel i Sverige. Stockholms fondbörs var inget statsägt företag men staten tillsatte ett statligtmajoritetsstyre för att kontrollera verksamheten, under denna tid hade de heller inte något vinstsyfte. Stockholmsbörsen var en av de första börserna i välden som bedrev en helt automatiserad handel, de påbörjade detta under 1990 där med den utvecklingen börsen har haft. (Johansson, 2012) År 1994 släpptes monopolet och Stockholms fondbörs fick bedriva en vinstdrivande verksamhet. Därefter skedde ett flertal fusioner med andra bolag och börser då stockholmsbörsen var den första börsen i världen som tillät fjärrmedlemmar. Genom dessa sammanslagningar har sedan namnet Nasdaq OMX kommit fram. (Johansson, 2012)

17 Under 2007 släppte EU en värdepappersmarknadsreglering där en ökad konkurrens bland handelsbolagen var i centrum. Regleringen hette MiFiD, Markets in Financial Instruments Directive och kom att påverka hela Europas handelsmönster. (Johansson, 2012) Tack vare Mifid så har vi faktiskt fått något som heter högfrekvenshandlare /Thomas Bylund, Burgundy (Finansdepartementets Seminarium del 7, 2011) MiFiD-regleringen har till syfte att öka skyddet för spararna då de blir graderade genom att svara på några frågor angående sina investeringskunskaper samt sin investeringsplan och erhåller där med den kunskap och hjälp som kan behövas. (E. Salén, personligkommunikation 2012) Den har även till syfte att öka konkurrensen med handel av finansiella instrument. I och med denna reglering avskaffades börs formella betydelse och delades upp i två olika marknadsplatser, dessa är; reglerande marknader eller MTF, Multilateral Trading Facilites, på svenska heter dessa handelsplattformar. De reglerade marknaderna kräver flera tillstånd ifrån Finansinspektionen än vad MTF marknaderna gör. Några kända MTF platser vi har här i Sverige är Aktietorget, First North och Nordic MTF. MTF platser har som sagt inte samma juridiska krav, för att kunna handla en viss aktie från en MTF plats behöver den aktien ansöka om tillstånd från en auktoriserad reglerad marknad då det är de bolaget som sköter övervakningen av aktien. (Nyemissioner.se) (FI.se) Tackvare den utvecklade teknologin som Sverige besitter samt MiFID-regleringarna har Sverige kommit att använda högfrekvenshandel mer och mer. Vi är ännu inte i samma mängd som USA, som ligger mellan 60-70% högfrekvenshandel av den totala handeln. Sverige ligger än så länge på 30-40%. Men i och med att Sverige har en snabb utveckling närmar vi oss det Amerikanska handelsmönstret mer och mer. (Joelsson & Ringström, 2011) Strategier Inom högfrekvenshandel finns det ett oändligt antal strategier, men Aldridge (2010) identifierar de fyra vanligaste strategierna i figur 4.

18 Figur 1: Aldridge (2010) s 4 Automated liquidity provision: Automatiserat likviditetsförfogande, likt market making, men med en viktig skillnad; det finns inget krav på att man ska agera market maker. Det innebär att man lägger limited orders på både sälj- och köp-sidan. I ordern läggs ett villkor så att en vinst uppstår på spreaden vid ett avslut. (Chlistalla, 2011, s 3) (Henriksson, 2011, s 7) Market microstructure trading: I denna typ av strategi handlas det på marknadsinformation som analyseras, det kan vara aktiviteten på handeln eller obalanser i orderböcker (Henriksson, 2011, s 7). Event arbitrage trading: Här sker handeln på marknadsrörelser kopplat till specifika event, bland annat makroekonomiska rapporter, statistik eller meddelande från företag (Aldrigde, 2010, s 165). Statistical arbitrage: Denna strategi försöker hitta felprissättningar mellan korrelerade aktier eller olika derivatinstrument och den underliggande tillgången (Chlistalla, 2011, s 3). Finansinspektionen nämner i sin rapport andra strategier som identifierats som skadliga eller att de leder till osunda handelsmönster ("Kartläggning av högfrekvens-," 2012, s 5). 2.2 Aktiehandel Aktiehandel fungerar i grund precis som vilken auktion som helst. Vill man handla en aktie kontaktar personen en börsmedlem, vanligtvis en bank eller värdepappersinstitut, och ber denna lägga en order. Ett bud läggs sedan beroende på köp eller sälj, exempel en aktie. Detta

19 görs på en marknadsplats, när det gäller aktiehandel kan detta vara Stockholmsbörsen, Nasdaq OMX eller en MTF även kallat handelsplattform. Om någon sedan lägger ett motbud, som möter det tidigare budet blir det en affär. När det finns många köp- och sälj ordrar uppstår ett marknadspris (Alfredsson, 2000, s 132). Det finns många olika typer av ordrar, mer om det senare. (Algotsson, 2008, s 10) Olika typer av ordrar Då priset på en aktie kan ändras snabbt, ibland till och med innan privatsparare ens fått in sin order, kan handlare lägga en order med ett villkor (Algotsson, 2008, sid 21). Detta är för att enklare få ett avslut. Nedan redogörs för de vanligaste typerna av ordrar Market orders Ett villkor som är vanligt vid mindre kvantiteter. En order läggs för att köpa (eller sälja) aktier till det bästa möjliga marknadspriset. (Algotsson, 2008, sid 21) Exempel: Kalle vill köpa 100 aktier i X AB, och marknadspriset när orden läggs till mäklaren är 10,50 SEK. Men marknadspriset hinner stiga till 10,51 SEK innan mäklaren har hunnit lagt ordern till marknaden, då justeras priset och Kalle köper då 100 aktier till 10,51 SEK, bästa tillgängliga marknadspris. Det fungerar på samma sätt vid en säljorder. (Harris, 2003, sid 11) Med en marknadsorder får handlare snabbt avslut, men till ett osäkert pris (Aldridge, 2010, sid 61-62). Handlare som lägger market orders kallas aggressiva handlare, då de får snabbare avslut och driver priset, de konsumerar då likviditet(kearns, 2010) Limit orders En limit order anger ett högsta eller lägstapris som man är villiga att handla för. Det är alltså en passiv order som bara handlar till det angivna priset eller bättre. (Algotsson, 2008, sid 22) När ordern läggs in av mäklaren på handelsplatsen matchas den mot den bästa möjliga motordern för att se om avslut kan ske. Exempel: Kalle vill köpa 100 aktier i Y AB, men han vill som högst betala 95,50 SEK. När mäklaren lägger in ordern på marknaden matchas ordern mot bästa säljkurs som enligt

20 orderboken är 95,00 SEK. Avslut sker då direkt och Kalle köper 100 aktier för priset 95,00 SEK. Figur 2 Källa: Aldridge (2010) s 63 Kan ordern inte matchas mot något för tillfället, hamnar den i en order-bok där den vid tillfälle matchas mot inkommande ordrar eller ligger fram till att den dras tillbaka. En limit order har ett säkrare pris, men det är inte säkert att den kommer att gå till avslut. (Aldrigde, 2010, s 62) Snabba handlare kan gynnas av limit orders, har ordern ett attraktivt pris för marknaden är det den som är först som får handla. (Harris, 2003, sid 11-12, 75) Handlare som lägger limit orders och sedan väntar på avslut kallas passiva handlare, och genom att lägga limit orders tillförs likviditet (Kearns, 2010) Volatilitet Volatilitet visar hur mycket en aktie skiftar i pris. Är en aktie starkt volatil kan kursen skifta mycket i pris (Avanza.se) medan en svagt volatil aktie avviker mindre i pris. Volatiliteten i sig ger ingen hänvisning i vilket håll en aktie är på väg (Aktieskolan.se). Volatiliteten mäts vanligast statistiskt utifrån en standardavvikelse på hur mycket priset rör sig (Investopedia.com) (Hansén, 2011). Figur 1 visar hur två enheter skiftar i pris, den ena starkt volatil och den andre mindre volatil, men de har samma snittpris.

21 Starkt volatil Svagt volatil Figur 3 Källa: Egen bearbetning. Volatiliteten är inte konstant, utan kan ändras hela tiden. Vissa perioder kan volatiliteten vara starkare, något som kan uppfattas som skrämmande då priset är mer rörligt. Varje förändring påverkar olika investerare på olika sätt. Volatilitet är intressant för tillsynsmyndigheter, som Finansinspektionen, då en stark volatilitet tyder på att marknaden inte fungerar korrekt. (Harris, 2003, sid 410) Volatilitet är ett viktigt mått vid bland annat riskbedömning och prissättning (Andersen et al, 2002, sid 1). Sänkt volatilitet är därmed förenligt med sänkta risker (Banér, 2002, s12). 2(3?) typer av volatilitet, historik och förväntad? 3 enl Andersen et al sid 7 och 2 enl Harris s Likviditet En god likviditet är bland det viktigaste för en fungerande marknad. Alla marknadens aktörer gynnas av god likviditet i och med att det frigör köp och sälj orders. Handlare utnyttjar den för att enkelt och till låga transaktionskostnader genomföra sina handelsstrategier. Marknadsplatserna gillar likviditet för att det gör deras handelsplats mer attraktiv, och tillsynsmyndigheter gillar god likviditet för att det oftast stabiliserar marknaden och sänker volatiliteten. (Harris, 2003, sid 394) Likviditet är mer en samling egenskaper än ett enskilt attribut, och detta ger upphov till förvirring när likviditeten diskuteras (Bervas, 2006, sid 64)(Harris, 2003, sid 394). Likviditet på börsen är förenklat, hur mycket en aktie handlas. Det ska inte blandas ihop med bolaget bakom aktiens likviditet. Likviditeten mäts huvudsakligen på tre sätt: spread, orderdjup och motståndskraft. Spreaden visar skillnaden mellan bästa köp- och säljkurs. Detta är också ett

22 mått på transaktionskostnaderna. Orderdjupet visar på hur stor volym en order kan ha utan att ändra marknadspriset upp eller ner, som förklaras i figur 3. Motståndskraften visar på hur snabbt en återhämtning sker efter en störning i marknaden. (Bervas, 2006, sid 65) Det sammanlagda antalet limiterade ordrar kan ses som marknadens likviditet (Aldrigde, 2010, s 62) (Harris, 2003, s 75, 398). Figur 4: Källa: Bervas (2006) Figur 3 visar på hur motståndskraften (resilience) påverkar både priset och kvantiteten. Stora säljkvantiteter påverkar priset på ett negativt sätt, och köpkvantiteter får en positiv prispåverkan. Orderdjupet (depth) är kopplat till antalet ordrar och spreaden (breadth) kopplad till priset. Tillsammans visar de likviditetens tre aspekter. (Aldrigde, 2010, s 133) Har aktien god likviditet är det lättare att köpa eller sälja en stor post vid en tidpunkt som är önskvärd utan att påverka priset. Har aktien dålig likviditet kan det vara svårare att köpa eller sälja, affären tar längre tid att genomföra och risken blir större. Och eftersom det görs färre avslut per dag, blir spreaden större och priset varierar då kraftigare. (Aktieskolan.se) (Algotsson, 2008, s 23) En småsparare gynnas därför av en god likviditet. (Aktiespararna.se) (Bervas, 2006) Olika strategier tillför olika typer av likviditet? (Haris s 405) LUND s 37

23 3. Högfrekvenshandelns påverkan på marknaden För att kunna skapa en förståelse och analysbas har vi använt oss av flera olika studier om hur Högfrekvensfrekvenshandel påverkar handeln. Genom att tidigare definierat betydelsefulla begrepp kring ämnet, kommer vi att kunna analysera dessa teorier och jämföra deras resultat om påverkan med vår kvalitativa undersökningsmetod. 3.1 Volatilitetspåverkan Volatilitet är ett viktigt begrepp i aktiehandel, då högre volatilitet är förenligt med högre risk(åsgård & Ellgren, 1999, s 204). Det har skrivits flertalet rapporter kring begreppet, i försök till att ge en klarhet hur volatiliteten påverkas av Högfrekvenshandeln. En studie har gjorts av Jonathan Brogaard där han skriver om hur högfrekvenshandeln påverkar marknadens kvalitet, prissättning, hur stor del av omsättningen som högfrekvenshandel står för med mera. Brogaard använder två olika metoder i sin studie om volatilitet. Först undersökte han en specifik situation under september 2008 där det blev ett förbud på short-sale på vissa aktier (SEC, 2008) ett förbud som indirekt fick effekten att högfrekvenshandlare inte kunde handla på de aktierna som var förbjudna. Brogaard valde då ut 13 aktier från förbuds-listan, och 13 som inte omfattades av förbudet. Han jämförde sedan dessa genom aktiernas kurser två veckor innan förbudet, och under förbudet för att försöka urskilja högfrekvenshandelns del i volatiliteten. (Brogaard, 2010, s 37-38) Den andra metoden Brogaard använde sig av är historiska data från perioden 22 februari 2010 till 26 februari Han skapar sedan en hypotes för hur priserna hade ändrats utifrån tre olika situationer. En situation där han uteslöt högfrekvenshandeln helt (A), en där högfrekvenshandlare bara tillhandahåller likviditet (B) och en där högfrekvenshandlarna konsumerar likviditet (C). (Brogaard, 2010, sid 39) Resultatet var vid situation A och B var att volatiliteten ökade, och att den vid situation C var oförändrad. Båda metoderna visade att Brogaards teorier om högfrekvenshandel tenderar att dämpa volatiliteten, på daglig basis, och därmed ha en positiv inverkan. (Brogaard, 2010, sid 40)

24 Hasbrouck och Saar gör en studie där de undersöker aktiviteten i millisekunds-världen, med andra ord där datorer handlar med varandra med mycket låg latens. Deras tillvägagångssätt är att de försöker identifiera strategic runs. De förklarar stragetic runs som en dynamisk strategi som består av ordrar, avbrutna ordrar och avslut. (Hasbrouck och Saar, 2010) De kom fram till att högfrekvenshandel har en positiv inverkan på volatiliteten, då Högfrekvenshandlare väldigt snabbt handlar på obalanser i marknaden därigenom jämnar ut marknaden. (Hasbrouck och Saar, 2010, sid 30) En studie av Hendershott och Riordan utreder främst algoritmhandlarnas roll i prissättning under en period på Deutsche Boerse, den tyska aktiemarknaden. De analyserade prissättningsprocessen för aktierna på DAX30-indexet, vilket är ett aktieindex med hemvist i Frankfurt. För att göra det identifierade de först vilka som var algoritmhandlare, genom att de fick listor från Deutche Boerse på algoritmhandlare 2. Den datan analyserades sedan, och deras undersökningsteori visar att det inte finns något som tyder på att algoritmhandel skulle öka volatiliteten. (Hendershott & Riordan, 2011, sid 23) 3.2 Likviditetspåverkan Likviditet som begrepp är svårt att diskutera, men i studierna nedan redogör för vad deras forskning har visat gällande Högfrekvenshandelns eller algoritmhandelns påverkan. (Harris, 2003, s 394) Brogaard anser genom sin undersökning att högfrekvenshandeln tillför likviditet, men till ett mindre orderdjup än vanliga handlare. Detta är för att högfrekvenshandlare oftast lägger ordrar till bästa möjliga pris, så att spreaden blir så tight som möjligt. Brogaard finner även att högfrekvenshandlare undviker att handla med informed traders 3. (Brogaard, 2010, sid 33, 40) Hasbrouck och Saar kommer i sin utredning fram till, genom att identifiera strategic runs, att högfrekvenshandel förbättrar likviditeten. De skriver också att resultatet inte tyder på att den 2 Deutsche Boerse har lyckats urskilja algoritmhandlare genom sitt rabattprogram för aktiva handlare (Hendershott & Riordan, 2011, sid 3) 3 För mer information om informed traders, se Harris (2003) sid

25 vanliga likviditeten som långsiktiga investerare mäter ska ha påverkats negativt. (Hasbrouck och Saar, 2010, sid 30) Hendershott, Jones och Menkveld gjorde en studie där de undersökte om algoritmhandel förbättrar likviditeten på New York Stock Exchange genom att analysera data från de senaste fem åren. Deras slutsats är att det finns en koppling mellan algoritmhandel och bättre likviditet. Detta genom att algoritmhandlaren ser ett rätt pris, och läggs en order utanför det priset finns det affärsmöjligheter och det utnyttjar algoritmen. Men Hendershott et al. skriver samtidigt att studien inte täcker hur eventuell påverkan vid turbulenta marknadsförhållanden. (Hendershott et al, 2008, sid 21-24) Hendershott och Riordan skriver i sin studie att algoritmhandlare, i större utsträckning än mänskliga handlare, säljer när likviditeten på marknaden är relativt låg och köper när likviditeten är god. Därmed har de en teori, grundad på deras studie, att algoritmhandlare jämnar ut likviditeten. (Hendershott & Riordan, 2011, sid 4) 3.3 Påverkan på marknaden Brogaard har en teori byggd på hans studie som visar att det inte fanns något som tyder på att högfrekvenshandel skulle vara skadligt för andra handlare, och att det faktiskt förbättrar kvalitén på marknaden (Brogaard, 2010, sid 40). (VAD GRUNDA HAN SIG PÅ) Han tillägger samtidigt att studien inte innefattar quotestuffing-strategier som har uppfattats som skadliga (Brogaard, 2010, sid 2). Handershott et al. ser kopplingar mellan algoritmhandel och bättre likviditet, prissättning och transaktionskostnader (GRUNDAT I). De ser också att algoritmhandeln får en positiv effekt då de handlar på många marknader, och därmed hjälper till att skapa ett enhetligt pris. (Hendershott et al, 2008, sid 24) Hendershott och Riordan kommer fram till att algoritmhandlarna bidrar främst till ett korrekt, marknadsmässigt pris genom att noga övervaka kursrörelser (Hendershott & Riordan, 2011, sid 1). Vidare skriver de att algoritmhandlare handlar mer med mindre volymer, <500, och står för en mindre del av handeln vid större volymer, > (Hendershott & Riordan, 2011, sid 3) Därmed är deras teori att algoritmhandel har en positiv inverkan på marknaden

26 En Deutsche Bank Research släppte en rapport där Chlistalla(2011) har analyserat flera studier, bland annat från Hendershott & Riordan och Jovanovic & Menkveld. Samtliga av dessa studier har visat att Högfrekvenshandeln har en fördelaktig påverkan på handeln av aktier. Chlistalla skriver samtidigt att även fast inga akademiska studier visar att högfrekvenshandel skulle ha någon negativ påverkan på likviditeten, återstår många frågetecken. Då högfrekvenshandlare inte har något krav på sig att agera market-maker kan den likviditet som tillförs dras tillbaka vid mer volatila marknadsförhållanden. Chlistalla skriver också att den likviditet som tillförs knappt är tillgänglig då ordrarna bara är öppna en mycket kort stund. (Chlistalla, 2011, sid 4) Annat som tyder på positiva effekter är att även fast traders förlorar i hastighet mot Högfrekvenshandlarna, kompenseras traders genom bättre likviditet. Cartea och Penalva s (2012) studie tyder också på att Högfrekvenshandlarna inte konkurrerar med andra traders, utan mest med varandra. (Cartea & Penalva, 2012) 3.4 Den privata aktiespararen För att på ett bra sätt ge en förklaring till vilka denna rapport riktas mot kommer vi ge en förklaring till vem den privata aktiespararen är. Den definitionen vi kommer hänvisa till är den som MiFid regleringarna klargör, samt SEBs definition på deras aktiekunder. Vi kommer även ge en förklaring till olika sorters personlighetsdrag vid handel utifrån Harris (2003). Syftet med att dela in finansiella handlare är för att kunna ge ett ökat anpassat kundskydd efter varje kunds behov. Då handelsvolym och kunskapen är begränsade hos privatpersoner och mindre företag är dessa klassade som icke professionella kunder och tilldelas därmed den högsta sortens skydd. Nästa steg är professionella kunder, detta omfattar större företag och offentliga organ. Den sista kategorin är jämbördiga motparter och inkluderar statliga myndigheter och centralbanker. De olika skydden inkluderar vilken sorts information som ges samt diverse hjälpmedel vid handel. ( En privat aktiesparare är därmed en person som handlar med aktier genom en börsmedlem och deras hjälpmedel, så som värdepapperskonton på banker och depåer hos internetmäklare, exempel Nordnet. (

27 SEB definierade den privata aktiespararen som, De flesta privatpersoner som sparar i aktier har en låg aktivitet i sin handel och har en låg diversifiering i just aktier, dock så har de flesta även ett kompletterande fondsparande. Det är något fler män än kvinnor och de flesta är i åldern år. Detta gäller alltså flertalet men vi har givetvis segment som ser helt annorlunda ut Uttalande av Johan Östlund ifrån Retail avdelningen på SEB För att på ett tydligt sätt kunna förklara olika sorters privat aktiehandlares anledning till handel kommer vi hänvisa till L. Harrys, Trading & Exchange, tre olika persondrag. De flesta handlarna går inte ta klassificera svart eller vitt utan de är en blandning av anledningar som påverkar deras investeringar. De tre som L. Harrys tar upp är följande; Profit-motivated traders, handlar efter rationella beslut och eftertankar, för att kunna få en stadig positivavkastning under en längre tid från deras investeringar. Några exempel på dessa är spekulanter (Spekulaters) och Dealers. Utilitarian traders, förväntas ha en djupare tanke med att handla. De handlar för att få nyttofördelar med investeringen, inte att den ska generera en positivavkastning. Exempel på dessa är Investors, Borrowers, Hedgers och Gamblers. Futile traders, har tron av att de är Profit-motivated traders, men saknar både kunskap och förståelse och handlar ofta icke rationellt. De förväntas få en positivavkastning men genom deras rationalitet är det svårt att dra några klara paralleller mot detta. (Harris, 2003, s???)

28 4. Utredningsmetod Under detta kapitel ger vi en förklarande inblick över vårt tillvägagångssätt genom arbetet. Vi förklarar vårt val av metod samt valen vi gjort av publikationer och intervjupersoner. För att sedan ge en förklaring av vårt genomförande vid analyseringsprocessen. 4.1 Val av metod Studiens metodval har grundats i ämnets komplexa omfattning och den föreliggande teoretiska ram samt vår frågeställning. Denna undersökning kommer genom den inhämtade informationen bedriva en deduktiv jämförelse, för att därmed styrka våra egna premisser om hur HFT kan påverka privat aktiespararen, vi kommer därefter se om det blir verifierade eller falsifierande. Deduktiv metod innebär att vi jämför en given hypotes/teori genom att konkritisera dess innebörd och förklara hur det kommer sig att detta förhållande föreligger. (Lunfahl & Skärvad, 1999, s 40-41) För att kunna bedriva en deduktivstudie genomförs en kvalitativstudie där frågorna kan få ett mer flexibelt angreppssätt vilket gör att studien kan anpassas efter undersökningspersonens erfarenheter och iakttagelser istället för en annars mer riktad kvantitativstudie. (Alvesson, 2011, s 9) En kvalitativstudie förutsätter en djupare förståelse av båda parter då undersökningen bedrivs på ett icke-standardiserat sätt, frågorna och svaren har en förmåga att vidgas ifrån de till grunden utformade riktlinjerna då frågorna i sig inte är av högsta prioritet utan det är svaren som har substans (Alvesson, 2011, s 66-67). Genom en kvalitativstudie kan vi sedan identifiera gemensamma faktorer till vissa fenomen, detta genom att undersöka de orsaksfaktorer som föreligger, med andra ord de effekter som undersökningspersonen uppfattar själv (Lundahl & Skärvad, 1999, s 48). Då vår studie grundas på experters utlåtande blir detta tillvägagångssätt det enda korrekta, då en kvalitativstudie inte kommer kunna ge någon korrekt bild av påverkan pågrund av dess ytlighet och begräsad förståelse kring ämnet. (svd.se, 2012) Vi bedrev intervjuer på tre olika sätt, de vi träffade personligen samt vid telefonintervjuer bedrevs på ett fritt intervjusätt. Detta menas då med att vi använde oss av riktlinjer för att lägga en grund till intervjuns undersökningsfråga, för att sedan låta undersökningspersonen tala fritt om sina åsikter och sin kunskap kring ämnet, se bifogat blad för att ta del av frågorna. Det tredje intervjusättet var intervjuer vi utförde blev frågorna mer

29 strukturerade då det blev besvärligare att utföra en fungerande dialog. (Lundahl & Skärvad, 1999, s ) Dock sköttes dessa intervjuer genom ett flertal s för att få en så bred och utförlig intervju som möjligt utan personligt möte. 4.2 Bakgrundsforskning samt val av publikationer Högfrekvenshandel som ämne är komplext och vi utförde därför en grundlig informationsinsamling för att på bästa möjliga sätt kunna göra oss, samt åhörare/läsare förstådda om ämnets infattning. Valet av ämnet grundades i den hype som skett de närmaste åren kring högfrekvenshandel, vi författare har haft ett högt intresse kring aktiehandel samt dess påverkan och därmed haft en grundläggande förståelse för funktionen på handelsmarknaden. Däremot har informationen som varit riktad mot den vanliga handlaren varit begränsad när det handlat om högfrekvenshandel, där av vår grundliga informationsinsamling. Insamlandet av denna föreliggande information som vi använt oss av hittades till största del genom sökmotorerna Google, Google Scholar och Sweet Search. De mest frekventa sökorden har varit High frequensy trading, HFT, Högfrekvenshandel och Robothandel. Genom detta hittade vi sekundärdata i form av ett inspelat seminarium utfört av Finansdepartementet där huvudfrågan var Hur påverkar HFT handeln, genomfördes den 28 oktober 2011, där expertpanelen bestod av Ingrid Werner, forskare vid Fisher College of Business vid Ohio State University, Mårten Knuts, advokat på advokatbyrån Krogerus, Jan Axelsson, Finansinspektionen, Ulf Wissén, VD Ciphions, Chrsiter Gardell, grundare Cevian Partners, Jens Henriksson, VD Nasdaq OMX Stockholm AB och Thomas Gidlund, head of sales and business development, Burgundy AB. Seminariet hade till uppgift att informera och skapa en enhetlig bild bland åhörarna om högfrekvenshandelns funktion, att förklara hur denna sorts verktyg kan påverka marknaden och spelades då in för att sedan kunna delas genom finansdepartementets hemsida för att kunna ses av intresserade åhörare. Vi fann även sekundärdata i form av två skrivna rapporter, den ena var skriven av Finansinspektionen och hette Kartläggning av högfrekvens- och algoritmhandel skriven februari Denna grundades på insamlad data genom intervjuer från 24 marknadsaktörer, detta var tio svenska banker och värdepappersbolag vilka är medlemmar på Nasdaq-OMX

30 samt 14 stora svenska institutionella placerare, och studier av forskningsrapporter. Uppgiften var att kartlägga effekterna av högfrekvenshandeln på den svenska marknaden. Den andra rapportern var skriven av Niklas Johansson på uppdrag av Finansinspektionen, denna rapport heter Högfrekvens- och algoritmsiskhandel En översikt uppdraget avslutades den 21 februari Denna handlade om att genomföra en översiktlig studie avseende förekomsten och effekterna av den s.k. högfrekvenshandeln samt den s.k. algoritmiska handeln i den svenska marknaden och dess effekter och påverkan på såväl privata som institutionella investerare (Johnsson, 2012) Dessa tre rapporter har sedan legat som grund till vårt arbete kring detta ämne då vi ansett att deras innehåll är aktuellt och ej vinklat till någons fördel. Därmed haft stor påverkan på Sveriges synsätt kring högfrekvenshandel. Vi har även tagit i beaktning att deras trovärdighet ökat i och med att de har varit helt oberoende i sina undersökningar Använda böcker Utöver dessa har vi sedan använt oss av böcker för att styrka och klargöra olika centrala begrepp kring ämnet. Det böcker vi använt oss av är följande: Bli rik på Aktier, Alfredsson, 2000, Private Banker. Boken förklarar grundläggande kunskap kring aktiehandel. Köpa och sälja aktier, Algotsson, Algotsson är en före detta utbildningsansvarig för aktiemäklare och jobbar nu som Analyst/Organisational development på PES. Boken beskriver hur den praktiska aktiehandeln fungerar och de vanliga metoder och verktyg som mer rutinerade aktieplacerare använder sig av. Valet av dessa två böcker var för att kunna ge en grundläggande förklaring kring aktiehandelns funktion och påverkan. High Frequency Trading A practical guide to algorithmic strategies and trading systems, Aldridge, 2010, Managing partner and quantitativ portfolio manager för ABLE alpha trading. Boken handlar om hur högfrekvenshandel fungerar och hur den appliceras i verkligheten.

31 Trading & Exchanges Market Microstructure for Practitoners. Harris, Harris är chef ekonom på U.S Securities and Exchange commission. Boken handlar om trading, the people who trade securities and conracts, the marketplaces where they trade, the rules that govern trading, and the differences between investing, speculating, and gambling (Harris, 2003, Trading & Exchanges) Valet av dessa böcker var då flertalet andra publikationer använt sig av dessa för att ge förklaringar om hur högfrekvenshandel samt dess aktörer fungerar och vad det innebär Användbara rapporter/undersökningar Vi har utöver böcker använt oss av flertalet rapporter/undersökningar till att styrka det som skrivits samt att klargöra vissa grundläggande begrepp. Det rapporter/undersökningar, utöver de som nämnts ovan, som har haft en stor påverkan för vår undersökning är följande: Algorithmic Trading and Information, Hendershott & Riordan, 2011, ifrån University of California at Berkeley & Karlsruhe of Technology. Syftet är att examine algorithmic trades and their role in the price discovery process in the 30 DAX stocks on the Deutsche Boerse in January 2008 Does Algorithmic Trading Improve Liquidity?, Hendershott, Jones & Menkveld, 2008, ifrån Center for Financial Studies vilket är en ej vinstdrivande undersökningsorganisation med en nära anslutning till Universitetet i Frankfurt. Syftet med denna rapport var Algorithmic trading has charply increased over the past decade. Equity market liquidity has improved as well. Are the two trends related? High-frequency trading Better than its reputation?, Chlistalla, 2010, ifrån Deutsche Bank. Syftet är att sammanfatta studier rörande Högfrekvenshandel och ifråga sätta dess begränsning angående studier. High Frequency Trading and its impact on market quality, Brogaard, 2010, ifrån Northwesten University School of Law, JD-PhD Candidate. Syftet med rapporten var att examine the impact of high frequency trading (HFT) on the U.S. equities market. Low-Latency Trading, Hasbrouck & Saar, 2010, ifrån Stern School of Business & Cornell University. Syftet är to studie market activity in the millisecond enviroment, here computer algorithms respond to each other almost instantaneously.