lo vlaste be fu la.lojban. jo u la o zoi Svenska zoi lo jboce u de i li 2015 pi e 8 pi e 16

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "lo vlaste be fu la.lojban. jo u la o zoi Svenska zoi lo jboce u de i li 2015 pi e 8 pi e 16"

Transkript

1 lo vlaste be fu la.lojban. jo u la o zoi Svenska zoi lo jboce u de i li 2015 pi e 8 pi e 16 1

2 2

3 ni o ni o 1 fanva fi la o zoi Svenska zoi a [A] Ett logiskt definierande konjunktiv: sumti eftertänkt eller. inklusiv disjunktion (p eller q eller båda), kallas inom datavetenskap ofta för OR. Ibland kallas detta för och/eller i dagligt tal. a a [UI1] definition attitydmarkör: uppmärksam - ouppmärksam - undvikande. a acu i [UI*1] definition attitydmarkör: uppmärksam - ouppmärksam - undvikande. a anai [UI*1] definition attitydmarkör: uppmärksam - ouppmärksam - undvikande. a e [UI1] attitydmarkör: pigghet - utmattning. Se även {sanji}, {cikna}, {tatpi}. a enai [UI*1] attitydmarkör: pigghet - utmattning. a i [UI1] attitydmarkör: ansträngning - ingen särskild ansträngning - vila. a icu i [UI*1] attitydmarkör: ansträngning - ingen särskild ansträngning - vila. a inai [UI*1] attitydmarkör: ansträngning - ingen särskild ansträngning - vila. a o [UI1] attitydmarkör: hopp - desperation. a onai [UI*1] attitydmarkör: hopp - desperation. a u [UI1] attitydmarkör: intresse - ointresse - bortstötande. a ucu i [UI*1] attitydmarkör: intresse - ointresse - bortstötande. a unai [UI*1] attitydmarkör: intresse - ointresse - bortstötande. abu [BY*] bokstaven a. ai [UI1] attitudinal: avsikt - obeslutsamhet - avslag/vägran. aicu i [UI*1] attitudinal: avsikt - obeslutsamhet - avslag/vägran. anji x 1 är ett kinesiskt hanzi/japanskt kanji (logogram) med betydelse x 2 (tecknets delar) x 3. arktik Norra Ishavet asycy i is ASCII och radikal/fonetikum atinas Aten au [UI1] attitudinal: begär - likgiltighet - olust/ motvilja. aucu i [UI*1] attitudinal: begär - likgiltighet - olust/motvilja. aunai [UI*1] attitudinal: begär - likgiltighet - olust/motvilja. auskalerik Baskien ba [PU] tidstempus förhållande/riktning: ska [selbri]; efter [sumti]; futurum. ba a [UI2] evidential: jag förväntar mig - jag erfar - jag kommer ihåg. ba acu i [UI2] evidential: jag förväntar mig - jag erfar - jag kommer ihåg. ba anai [UI2] evidential: jag förväntar mig - jag erfar - jag kommer ihåg. ba e [BAhE] förtänkt betoningsindikator; indikerar att nästa ord är särskilt betonat ba i [BAI] basti modal, 1st place ersatt av ba o [ZAhO] intervall händelsekontur: i efterverkningarna av ; sedan ; perfekt ba u [UI3] diskursiv: överdrift - riktighet - understatement. ba ucu i [UI3] diskursiv: överdrift - riktighet - understatement. ba unai [UI3] diskursiv: överdrift - riktighet - understatement. babilon Babylon bacru [ ba'u] x 1 uttalar muntligt/säger/talar [producerar språkliga ljud/foner] x 2 Även röster; förutsätter inte nödvändigtvis kommunikation eller lyssnare ( säger är oftast {cusku}. Se även {krixa}, {cusku}, {casnu}, {tavla}, {voksa}, {pinka}. badna x 1 är en banan/kokbanan/dessertbanan [frukt/växt] av arten/sorten x 2. Banan är ett bär, en ört, eller en frukt tillhörande banansläktet (Musa). Se även {jupybadna}. 3

4 badri barja badri [ dri] x 1 är ledsen/dyster/betryckt/ bedrövad/nedstämd/[olycklig/känner sorg] över x 2 (abstraktion). Se även {klaku}, {gleki}, {betri}, {cinmo}, {junri}, {uinai}. bajra [baj] x 1 springer/löper på underlag x 2 med lemmar x 3 med löpstil x 4. Se även {cadzu}, {klama}, {litru}, {stapa}, {plipe}, {cpare}. bakfu [baf] x 1 är en bunt/lunta/knippe/packe/ knyte/[bylte/kärve/bal/kolli/paket/klase] [form] innehållande x 2, sammanhållen av x 3 En enhet av flera sammanbundna saker. Se även {daski}, {dakli}, {tanxe}. bakni [bak] x 1 är en kossa/oxe/oxdjur/ nötkreatur/boskapsdjur/nötboskap/[ko/tjur/stut/ kviga/kalv] av art/sort x 2 Syftar på underfamiljen Oxdjur (bovinae) där det ingår 24 arter, fördelade på 9 släkten. I vardagligt tal syftar det på nötboskap, närmare bestämt kossor. baknis x 1 är Oxen (stjärnbild/stjärntecken). Från {bakni} (lojban); Taurus (latin; =tjur, stut). bakri x 1 är kalk/krita från källa x 2 i form x 3 Se även {pinsi}, {blabi}, {jilka}. baktu x 1 är en spann/hink/ämbar/pyts/bytta/ [skål]/dunk]/burk/tunna/djup behållare med vid öppning med innehåll x 2, tillverkad av material x 3 Se även {botpi}, {patxu}, {tansi}, {lante}, {lanka}. balji x 1 är en blomlök av växt/art x 2 ; [metafor: rund, svullen, utputande] Se även {punli}, {batke}. balni x 1 är en balkong/utsprång/överhäng/avsats/ [hylla] på byggnad/struktur x 2 Se även {kajna}, {punli}. balre [ ba'e] x 1 är ett blad/klinga av verktyg/ vapen x 2 Se även {dakfu}, {tunta}, {tutci}, {guska}, {kinli}, {katna}. balvi [bav] x 1 är i framtiden av/senare än/efter x 2 i tidsföljd; x 1 är den senare; x 2 är den förra. Även följd, komma/följa efter, efterträda, succedera, [avlösa], efterträdare, (endast tidsordning (annars använd {lidne}); aorist i det att x1 kan överlappa i tid med x2 så länge som det utsträcker sig efteråt; ickeaorist futurum = {cfabalvi}. (standard x2 är rumstid referensen, varpå:) x1 kommer att ske.se även {lidne}, {cabna}, {purci}, {farna}, {lerci}, {ba}. bancu [bac] x 1 överskrider/är bortom gräns x 2 från x 3 med egenskap/mängd x 4 (ka/ni). På andra sidan en gräns, men inte nödvändigtvis strax över; inte heller begränsad till position i rummet. Se även {dukse}, {ragve}, {zmadu}, {kuspe}, {korbi}, {jimte}, {fe eba o}. bandu [bad] x 1 (tilldragelse) försvarar/skyddar/ fredar x 2 (objekt/tillstånd) från hot/risk/fara/skadlig potential x 3 Även x 1 beskyddar x 2 ; x 1 avvärjer/ motstår/står emot x 2 ; ta betäckning (= ko bandu); skyddande skärm/sköld =badgai. Se även ckape, fanta, fapro, marbi, rivbi, zunti, lunbe, snura, binra, pulji. banfi x 1 är en amfibie (djur) av art/sort x 2 Se även {danlu}, {respa}. bangu [ban bau] x 1 är ett språk/dialekt som används av x 2 för att uttrycka/kommunicera x 3 (si o/ du u, ej citat). Även tungomål. banli [bal ba'i] x 1 är storslagen i egenskap x 2 (ka) enligt kriterium x 3 Indikerar en subjektiv storslagenhet, i jämförelse med de objektiva kriterier som {barda} implicerar; synonymer som möjligen kräver tanru: enastående, lysande, magnifik, imponerande, grandios, upphöjd, speciell, majestätisk, eminent (alla generellt {zabna}); fruktansvärd ({mabla}). Se även {barda}, {nobli}, {se sinma}, {pluja}, {misno}, {vajni}, {fasnu}, {cizra}, {traji}, {mutce}, {se manci}. banro [ ba'o] x 1 växer/expanderar [en ökande utveckling] till storlek/form x 2 från x 3. Även öka i storlek,växa,bli större,förstoras,utöka,expandera, [utvidga],ta sig (vard.), utvecklas. Se även {farvi}, {zenba}, {jmina}, {barda}, {makcu}, {ferti}. banxa [bax] x 1 är en bank som ägs av/i banksystem x 2 för bankfunktioner x 3 (event). Se även {sorcu}, {zarci}, {canja}, {kagni}, {zivle}, {jdini}, {jbera}. banzu [baz] x 1 (objekt) räcker/förslår/är nog/ tillräcklig/lagom/tillfyllest för ändamål x 2 under villkor x 3 Se även {dukse}, {claxu}, {nitcu}, {ricfu}, {curmi}, {mansa}, {rau}, {raumei}, {raumoi}. bapli [bap bai] x 1 (ka) tvingar (händelse) x 2 att ske. Förutsätter framgång, till skillnad från {danre}. Se även {fanta}, {rinju}, {jimte}, {jitro}, {rinka}, {krinu}, {nibli}, {zukte}, {randa}, {bai}. bapu [PU*] tids tempus: kommer att ha varit; (tempus/modal). barda [ bra] x 1 är stor i egenskap/dimension x 2 (ka) jämfört med kriterium/norm x 3 Se även {banli}, {clani}, {ganra}, {condi}, {plana}, {cmalu}, {rotsu}, {banro}, {xanto} bargu [bag] x 1 kröker sig/välver sig/formar en båge över/runt x 2 och är gjord av x 3 ; x 1 är en båge över/runt x 2 av material x 3 Även kurva, båge [form]; x2 behöver inte vara ett objekt, utan kan också vara en punkt, yta eller volym. Se även {cripu}, {kruvi}, {korcu}, {condi}. barja x 1 är en taverna/bar/pub som serverar x 2 4

5 barna bifce till gäster/kunder x 3 Se även {gusta}, {birje}, {jikru}, {sanmi}, {vanju}, {xotli}, {ckafi}, se {pinxe}. barna [ ba'a] x 1 är ett märke/fläck på x 2 av material/substans x 3. Föreslår {ba armo a} för ett mönster av märken. Se även {sinxa}, {pixra}, se {ciska}, se {prina}, {xinmo}. barselonas Barcelona bartu [bar] x 1 är på utsidan av x 2 ; x 1 är det yttre av x 2. Se även {jibni}, {nenri}, {sruri}, {lamji}, {korbi}, {calku}, {vasru}, {cmima}, {gubni}, {bancu}, {ze o}. basna x 1 betonar/accentuerar/lägger tonvikt på x 2 genom (handling) x 3. Även: säger kraftfullt/ säger med eftertryck. Se även {pandi}, {ba e}. basti [bas] x 1 ersätter/är substitut/istället för x 2 under omständighet x 3 ; x 1 byter plats med x 2. Se även {ba i}, {binra}, {canja}. batci [bat] x 1 biter/klämmer x 2 på specifikt ställe x 3 medelst x 4. Bita igenom (={batygre}); nypa (={cinzybatci}). Se även {denci}, {jgalu}, {guska}, {citka}. batke x 1 är en knapp/knopp/handtag på/för föremål x 2, med funktion/ändamål x 3, gjord av material x 4. Se även {jadni}, {bidju}, {balji}, {punji}, {jgari}, {lasna}, {lafti}, {lacpu}. bau [BAI] bangu modal, 1st place i språk bavmi x 1 är [en kvantitet av] korn (sädesslag) av sort x 2 Se även {gurni}. baxso x 1 reflekterar malay-indonesiskt språk/ kultur i aspekt x 2. Se även {meljo}, {bindo}. be [BE] sumti länk för att förbinda sumti (som standard x2) med ett selbri; används i beskrivningar. be a [FAhA1] platstempus förhållande/riktning: norr om. be e [COI] vokative: anhåller om att få sända/tala. be o [BEhO] valbar avslutare: avslutar länkad sumti i en specifik beskrivning. be u [UI5] attityd modifierare: saknad/i behov av - i sig själv/tillfredställelse - mättnad. be ucu i [UI*5] attityd modifierare: saknad/i behov av - i sig själv/tillfredställelse - mättnad. be unai [UI*5] attityd modifierare: saknad/i behov av - i sig själv/tillfredställelse - mättnad. bebna [beb] x 1 är dåraktig/stupid/dum/löjlig vad gäller händelse/handling/egenskap (ka) x 2 ; x 1 är en dåre/dumbom. Se även {fenki}, {xalbo}, motsatsord {prije}. bei [BEI] separerar multipla länkade sumti inom ett selbri; används i beskrivningar. beidjin Beijing bemro [bem be'o] x 1 reflekterar nordamerikansk kultur/nationalitet/geografi i aspekt x 2. Se även {merko}, {kadno}, {xispo}, {mexno}. bende [bed be'e] x 1 (massa) är ett gäng/grupp/ team/lag/trupp av personer (set) x 2 ledd av x 3 organiserad i syfte x 4. Även orkester (={balzgibe e}, x3 dirigent); även affärsverksamhet (firma etc). Se även {gunma}, {girzu}, {dansu}, {jatna}, {jitro}, {kagni}, {kamni}, {minde}, {ralju}, {cecmu}, {gidva}. bengo [beg] x 1 reflekterar bengalisk/ bangladeshisk kultur/nationalitet/geografi i aspekt x 2 Se även {xindo}. benji [bej be'i] x 1 överför/sänder/skickar/ sänder ut/transmitterar x 2 till mottagare x 3 från sändare/ursprung x 4 via medel/medium x 5. Även möjligen delning ; förutsätter inte ett (fullständigt) fjärmande från ursprunget. Se även {muvdu}, {dunda}, {vecnu}, {mrilu}, {nirna}, {xruti}, {cradi}, {tivni}, {preja}, {bevri}, {mrilu}, {tcana}, {fukpi}, {cusku}, {be i}. bersa [bes be'a] x 1 är son till moder/fader/ förälder x 2 (inte nödvändigtvis biologisk). Även sonlig. Se även {verba}, {nanla}, {nakni}, {nanmu}, {patfu}, {mamta}, {bruna}, {rirni}, {rorci}, {panzi}, {tixnu}. berti [ber] x 1 är norr om/norrpå/på norra sidan av x 2 enligt referensram x 3. Se även {snanu}, {stici}, {stuna}, {farna}, {be a}, {mo ibe a}. bes Son vid tilltal besna [ben] x 1 är en hjärna av kropp x 2 Se även {menli}, {stedu}, {rango}, {pensi}. betfu [bef be'u] x 1 är mage/buk/abdomen/ nedre del av bål av kropp x 2. Magsäck/ matsmältningsorgan(= {djaruntyrango}). Se även {cutne}, {livga}, {canti}, {gutra}, {balji}, {midju}. betri [bet] x 1 är tragiskt/en katastrof/tragedi/ tragik för x 2. Se även {badri}, {xlali}, {morsi}, {binra}. bevri [bev bei] x 1 bär/forslar/fraktar/ transporterar/skjutsar x 2 till x 3 från x 4 via rutt x 5. Förutsätter att x2 är fjärmad från x3. Se även {marce}, {muvdu}, {benji}, {klama}. bi [biv] [PA1] siffra/nummer: 8 (siffra) [åtta]. bi e [BIhE] prefix till en mex operator för att indikera hög prioritet. bi u [UI3a] diskursiv: nyligen introducerad information - tidigare introducerad information. bi unai [UI*3] diskursiv: nyligen introducerad information - tidigare introducerad information. bidgug Indonesien bidju x 1 är ett korn/pärla/droppe (form) av material x 2. Se även {bolci}, canre, lakse, dirgo. bifce [bic] x 1 är en geting/bi/bålgeting/ gaddförsedd flygande insekt av art/sort x 2. 5

6 bikla boxfo bikla [bik] x 1 rycker (till)/piskar/snärtar (en plötslig häftig rörelse). Se även {skori}, {darxi}. bilga [big] x 1 är förbunden/förpliktigad/ obligerad/nödgad/har plikten/förpliktelsen/ skyldigheten att göra/vara x 2 enligt standard/ överenskommelse x 3. x 1 måste göra x 2. Även x3 referensram. Se även {zifre}, {fuzme}, {flalu}, {javni}, {ei}. bilma [ bi'a] x 1 är sjuklig/sjuk med symtom/ symptom x 2 från sjukdom x 3. Se även {kanro}, {mikce}, {spita}, {senci}, {kafke}, {binra}, {cortu}, {xrani}. bilni [bil] x 1 är militärisk/strikt kontrollerad/ starkt organiserad/förberedd inom system x 2 för ändamål x 3. Även paramilitärisk. Soldat i vid mening - inte begränsad till de som är tränade/organiserade som del av en armé för att försvara en stat. Se även {jenmi}, {sonci}, {ganzu}, {ciste}, {pulji}, {jamna}, {damba}. bimei [MOI*] kvantifierings selbri: konverterar 8 till kardinal selbri; x 1 är ett set med oktett av medlemmar x 2. bimoi [MOI*] kvantifierad selbri: konverterar 8 till ordinal selbri; x 1 är åttonde bland x 2 i ordningsföljd enligt regel x 3. bindo [bid] x 1 reflekterar indonesisk kultur/ nationalitet/språk i aspekt x 2 Se även {baxso}, {meljo}, {xazdo}. bino [PA*] nummer/kvantitet: 80 [åttio]. binono [PA*] nummer/kvantitet: 800 [åttahundra]. binra x 1 försäkrar x 2 mot risk (framtida förlust/skada/ansvar) x 3 vilket ger fördelar x 4. Se även {binryve u} (sälja/köpa försäkring), {binrydi a} (försäkringspremium), {bandu}, {cirko}, {betri}, {basti}, {bilma}. binxo [bix bi'o] x 1 blir (till)/förändras/ förvandlas/omvandlas/transformeras till x 2 under villkor x 3 Resultativ, inte nödvändigtvis kausal, förändring. Se även {cenba} för icke-resultativ, {galfi} for kausal, {stika} för icke-resultativ och icke-kausal förändring; {zasni}, na {stodi}, {banro}, {farvi}, {lidne}, {pruce}, {jalge}, {zifre}, {nibli}. birje x 1 är öl bryggd på x 2 Se även {pinxe}, {barja}, {jikru}, {vanju}, {xalka}, {fusra}. birka [bir] x 1 är en arm av kropp x 2. Även {bircidni} för armbåge.se även {jimca}, {janco}, {xance}, {rebla}, {nalci}, {tuple}, {xarci}. birti [bit] x 1 är säker/förvissad/övertygad om att x 2 är sant. Se även {jetnu}, {jinvi}, {krici}, {djuno}, {sruma}, {cilre}, {darlu}, {zgana}, {lifri}, {lacri}, {sitna}, na {smadi}, na {rivbi}, na {senpi}. bisli [bis] x 1 är en kvantitet av/är gjord av/ innehåller is [fryst krisall] av sammansättning/ material x 2. Sammansättning inkluderat x2, vilket inte behöver vara en fullständig sammansättning. Se även {kunra}, {runme}, {lenku}, {krili}, {bratu}, {snime}, {carvi}. Glass= {bisyladru}. bitmu [bim bi'u] x 1 är en vägg/mur/staket/ stängsel/inhägnad som separerar x 2 från x 3, och underindelar x 4. I vilken ordning x2 och x3 sätts i är oviktigt.se även {jbini}, {sepli}, {fendi}, {canko}, {drudi}, {kumfa}, {loldi}, {senta}, {snuji}, {pagre}, {gacri}, {kuspe}, {marbi}, {vorme}. bivmast åttonde månaden på året (augusti i typisk kontext). åttonde månaden på året. kan skilja sig vid användandet av andra kalendrar. bivyplin åttonde planeten från sol (Neptunus i typisk kontext). blabi [lab] x 1 är vit/ljusfärgad. Färgblandningar med vit såsom {labyxu e} som betyder rosa, är blekare former av andra färger. Se även {skari}, {xekri}, {grusi}, {kandi}, {manku}, {carmi}, {blanu}, {bunre}, {cicna}, {crino}, {narju}, {nukni}, {pelxu}, {xunre}, {zirpu}. blabruk Vitryssland blaci x 1 är glas av sammansättning/material/sort x 2. Se även {kabri} blanu [ bla] x 1 är (färgad) blå. Se även {skari}, {blabi}, {xekri}, {zirpu}, {kandi}, {carmi}, {cicna}. bliku [ bli] x 1 är ett block [tredimensionell form] av material x 2 med (framförallt plana) ytor/sidor x 3. x 3 sidor/ytor bör inkludera antal, storlek and form. bloti [lot blo lo'i] x 1 är en båt/fartyg/skepp/ vattenburet fordon som transporterar x 2, som drivs med x 3. bo [bor] [BO] sammanlänkare med kort räckvidd; binder ihop varierande konstruktioner med kortaste räckvidd i grupper från höger till vänster. jfr {ke}, {ke e}. boi valbar avslutare: avslutar numerisk eller text sträng. bolci [bol boi] x 1 är en boll/sfär/glob/kula/klot av material x 2. bongu [bog bo'u] x 1 är ben (skelett) som utför (abstrakt) funktion x 2 i organism x 3. bosnan Bosnien botpi [bot bo'i] x 1 är en flaska/butelj/urna/ stängbart kärl för x 2, gjord av material x 3, med lock/ försegling x 4. kork (=korka xelbotpi). boxfo [bof bo'o] x 1 är ett lakan/täcke/filt/ skynke/pläd/folie/hölje av material x 2 ; x 1 är ett brett 6

7 boxna cacra och flexibelt tunt stycke av x 2. boxna [bon bo'a] x 1 är en våg/periodiskt mönster i medium x 2, med vågform x 3,våglängd x 4 och frekvens x 5. bradi x 1 är en fiende/motståndare/motspelare/ motpart/antagonist till x 2 i strid/kamp x 3. bratu x 1 är hagel/snöblandat regn/underkylt regn/ fast nederbörd av material/sammansättning inkluderat x 2. Detta är substansen, inte själva processen av nederbörd som faller, vilket är {carvi}. braxas Oceanen brazilias Brasilien brazo [raz] x 1 är brasiliansk kultur/nationalitet/ språk i aspekt x 2. bredi [red bre] x 1 är redo/beredd/förberedd inför x 2 (händelse). bridi [ bri] x 1 (du u) är ett predikatförhållande med relation x 2 mellan argument x 3 (uppsättning i ordning). Även: x 3 är relaterade genom relation x 2 (x 3 är en fullständigt ordnad uppsättning). brife [bif bi'e] x 1 är en bris/vind/kuling/blåst från riktning x 2 med hastighet x 3. briju [bij] x 1 är ett kontor/byrå/tjänsterum/ expedition/arbetsplats med arbetare x 2 på plats x 3. brito [rit] x 1 reflekterar brittisk kultur/ nationalitet/språk med aspekt x 2. bruna [bun bu'a] x 1 är bror/broderlig till x 2 genom band/standard/förälder x 3. x 3 är inte nödvändigtvis biologisk. brunais Brunei bryklyn Brooklyn Brooklyn, New York: en förort till New York City, vid västra udden av Long Island. bu [bus bu'i] [BU] konverterar ett enstaka ord till BY [lerfu/tecken]. bu a [bul] [GOhA] logiskt kvantifierad predikatvariabel: något selbri 1. bu e [GOhA] logiskt kvantifierad predikatvariabel: något selbri 2. bu i [GOhA] logiskt kvantifierad predikatvariabel: något selbri 3. bu o [UI7] attitudinalkontur: starta emotion - fortsätt emotion - avsluta emotion. bu ocu i [UI*7] attitudinalkontur: starta emotion - fortsätt emotion - avsluta emotion. bu onai [UI*7] attitudinalkontur: starta emotion - fortsätt emotion - avsluta emotion. budjo [buj bu'o] x 1 tillhör buddhistisk kultur/ religion/ethos med aspekt x 2. buenosaires Buenos Aires bukpu [buk bu'u] x 1 är tyg/textil av typ/material x 2. bumru [bum] x 1 är dimmig/immig/täckt av dimma/imma/ånga/kondens/små droppar av vätska x 2. bun Broder bunda [bud] x 1 är x 2 (antal) lokala viktenheter, enligt måttstandard x 3, med underenheter x 4. x 1 är inte en agent. Värdet på x 2 är 1 om inte annat anges.x 3 är typiskt skålpund (i en svensk kontext), vilket motsvarar 425,1 g. I en engelsk kontext är x 3 typiskt the Avoirdupois pound. Många andra möjligheter finns såsom lod, qvintin,lispund,centner, skeppund, nyläst och säck (se Viktmått#Gamla_svenska_viktenheter). bunre [bur bu'e] x 1 är brun/en omättad färg mellan röd och gul färgnyans. burcu [ bru] x 1 är en pensel/borste för ändamål x 2 (händelse) med borst x 3. burna x 1 är generad/ställd/förlägen/illa till mods över/under omständigheter x 2 (abstraktion). by [BY2] bokstaven (tecknet/fonemet) b. ca [PU] tidstempus relation/riktning: är [selbri]; under tiden/medan/samtidigt som [sumti]; presens. ca ma [PU*] sumti fråga om tid/datum/händelse; samtidigt som vad? ca a [caz] [CAhA] modal aspekt: aktualitet/ pågående händelse. ca e [UI2] evidential: Jag definierar. caba o [ZAhO*] tidstempus: har varit, är nu i efterverkningarna av; (tempus/modal). cabna [cab] x 1 är aktuell/innevarande/ nuvarande/medan/samtidig med x 2 i tid. (x2 är det som för närvarande resulterar i:) x1 är nu; endast tidsförhållanden, aorist som gör anspråk på samtidighet innebär inte att en händelse inte sträcker ut sig i dåtid eller framtid av det andra. cabra [ ca'a] x 1 är en apparat/mekanism/ anordning/utrustning/[manick]med funktion x 2 kontrollerad/[utlöst] av x 3 (agent). Form bestäms utifrån funktion; förutsätter inte automatiserad funktion (en {minji} kan vara en zmiku cabra om det kräver en extern agent för att utlösa eller kontrollera de funktioner som den utför automatiskt). caca a [PU*] tidstempus: närvarande aktualitet; modal aspekt. caca o [ZAhO*] tidstempus: är nu/samtidigt, är nu mitt uppe i; (tempus/modal). cacra x 1 är x 2 timmar i varaktighet enligt standard x 3. x2 är 1 timme om inte annat anges. 7

8 cadzu cecla cadzu [ dzu] x 1 går/stegar/kliver på underlag x 2 medelst lemmar x 3. cafne [caf] x 1 (händelse) förekommer/inträffar/ händer/upprepas ofta/frekvent/vanligen/vanligtvis enligt standard x 2. cai [CAI] attitudinal: stark intensitetsattityd modifierare. cajeba [PU*] tidstempus: under tiden och efteråt; (tempus/modal). cakla x 1 är en kvantitet/gjord av/innehåller kakao/ choklad. calku [cak] x 1 är ett skal/snäcka/mantel/ [ryggsköld]/[agn]/[hårt skyddande hölje] omgärdar x 2 sammansatt av x 3. campania x 1 är champagne gjord på druvor x 2. För mousserande viner utan appellation (eg AOC, Appellation d Origine Contrôlée), så använd istället {fomvanju}. canci x 1 försvinner från plats x 2 ; x 1 upphör att kunna observeras av vid plats x 2 med sinnen/sensorer x 3. Även lämnar/går sin väg. cando [cad] x 1 är i vila/overksam/inaktiv/ stillastående. Motsatsen till att vara i rörelse. cangan Hong Kong Från mandarin uttal. cange [cag] x 1 är ett lantbruk/jordbruk/lantgård/ bondgård/farm/ranch på plats x 2 sköts av x 3 producerar x 4 ;x 1 är agrar. Lantbruk är vilken som helst form av organiserad agrar aktivitet, inte enbart odling av grödor. canja [caj] x 1 byter/utbyter/växlar/handlar vara x 2 för x 3 med x 4 ; x 1, x 4 är en handlare/köpman/ affärsman. x2/x3 kan vara ett specifikt objekt, en vara (massa), en händelse (möjligen en tjänst), eller en egenskap; för att vara pedantisk så vad gäller objekt/ varor, så är detta sumti-höjande från ägandet av objektet/varan. canko [ ca'o] x 1 är ett fönster/portal/öppning [portal] i vägg/byggnad/struktur x 2. canlu [cal ca'u] x 1 är rymd/volym/region/rum [area med (åtminstone) tre dimensioner] som upptas av x 2. canpa [ cna] x 1 är en spade/skyffel/skovel/skopa/ [grävredskap med vassa kanter] för att gräva x 2. canre [can] x 1 är en kvantitet/gjord av/innehåller sand från källa x 2 av sammansättning x 3. canti x 1 är inälvor/tarm/viscera/ matsmältningssystem i organism x 2. canxais Shanghai capu o [ZAhO*] tidstempus: kommer nu att göra, är just på väg att göra, är på väg att föregripa/ förekomma; (tempus/modal). carce x 1 är en vagn/kärra/skrinda [fordon med hjul] för transport av x 2 som drivs med x 3. carmi [cam cai] x 1 är intensiv/(ljus)stark/klar/ livlig/mättad/[briljant] i egenskap (ka) x 2 såsom den tas emot/uppmäts/värderas enligt observatör x 3. Även skinande, gnistrande, glimmande, strålande i kombination med {gusni}. När det gäller färg så avser det ökad mättnad. carna [car] x 1 roterar/svänger/snurrar/vrider sig runt axel x 2 i riktning x 3. cartu [cat] x 1 är ett diagram/tabell/karta/ planritning/[sjökort] över x 2 som visar formation/ staplar/linjer/cirkelsegment/datapunkter x 3. carvi [cav] x 1 regnar/duschar/[sprayar] [ger nederbörd] till x 2 från x 3. x1 är nederbörd (inte enbart regn). casnu [ snu] x 1 diskuterar/pratar om ämne x 2. x1 är normalt en massa, men 1 individ/jo u är möjligt. Även chatta, konversera, samtala, småprata,tjôta. catke [ ca'e] x 1 puffar/knuffar/stöter/trycker/ pressar x 2 på ställe x 3. catlu [ cta] x 1 ser/tittar på/undersöker/synar/ inspekterar/iakttager/betraktar/skådar/blickar över x 2. catni [ ca'i] x 1 är en ämbetsman/har auktoritet över/vad gäller ärende/område/personer x 2 på grundval av x 3. catra x 1 dödar/slaktar/mördar/dräper x 2 genom handling/metod x 3. cau [BAI] claxu modal, 1st place saknad av caxno [cax] x 1 är grund i utsträckning i riktning/ egenskap x 2 bortifrån referenspunkt x 3 enligt standard x 4. ce [cec] [JOI] icke-logisk konjunktion: set länk, utan inbördes ordning; ce a [LAU] 2-ords ändrat teckenläge: ordet som följer anger ett nytt typsnitt (t.ex. kursiv, handskrift). ce e [CEhE] definition länkar termer ihop i ett eftertänkt set av termer. ce i [cez] [PA3] siffra/nummer: % procentsymbol, hundradel. ce o [ ce'o] [JOI] icke-logisk konjunktion: ordnad sekvenslänk; cecla [cel ce'a] x 1 skjuter (iväg)/ avfyrar projektil/missil x 2, vilken drivs med x 3 [drivkraft/drivmedel]. x1 är ett eldvapen/ avfyrningsanordning/kanon; x1 slungar iväg/kastar (mer generellt än {renro} på så sätt att drivkraften inte måste komma från x1). 8

9 cecmu ciksi cecmu [cem ce'u] x 1 är ett samhälle/koloni med organismer x 2. cedra x 1 är en era/epok/tidsålder/tidsperiod som kännetecknas av x 2 (händelse/egenskap/intervall/idé). x2 bör vara de gränser som skiljer ut tidsperioden från andra perioder; om det endast rör sig om en kännetecknande period, så bör detta intervalls natur uttryckas genom ett abstrakt bridi eller så bör intervallet markeras med tu a; x2 kan också vara kännetecknande objekt eller praktiker från denna era, om markerad med tu a. celguntas x 1 är Skytten (stjärnbild/stjärntecken). Från {celgunta}. För babylonierna var Skytten samma som guden Pabilsaĝ, en märklig kentaurliknande varelse som sköt pil med båge.det sumeriska namnet kan översättas som Huvudförfader (=barda dzena?). I grekisk mytologi är Skytten en kentaur: hälften människa, hälften häst. cenba [ cne] x 1 varierar/ändrar sig i proportion/kvantitet x 2 (ka/ni) i omfång/grad x 3 under omständigheter x 4. Icke-resultativ, ej nödvändigtvis kausal ändring. (jfr {cenba} vilken är icke-resultativ, {galfi} vilken resultativ och kausal, {stika} vilken är icke-resultativ och kausal; {stodi}, {zasni}, {binxo}) censa [ces] x 1 är helgad/helig för person/folk/ religion/kult/grupp x 2. centi [cen] x 1 är en hundradel [10 2 ] av x 2 i dimension/aspekt x 3 (enheter om inget annat anges). cerda [ced] x 1 är en arvinge/arvtagare/kommer att ärva x 2 (objekt/kvalitet) från x 3 enligt regel x 4. cernalcando ca 1 är morgonpigg/aktiv under morgon ce 1. cerni [cer] x 1 är morgon [från gryning till dess arbete vanligen börjar lokalt] av dag x 2 på plats x 3. certu [ cre] x 1 är en expert/pro/är skicklig/ kompetent i x 2 (händelse/aktivitet) enligt standard x 3. cev Gud cevni [cev cei] x 1 är en gud/gudom som tillbedjs av folk/religion x 2 som dominerar över x 3 [sfär]. Även gudomlig; x2 syftar på den religiösa gemenskapen som en massa. cfari [ cfa] x 1 tar sin början/inleds/påbörjas/ startar/börjar att inträffa; [intransitivt verb]. cfila [ cfi] x 1 är ett fel/brist/defekt hos x 2 som leder till/orsakar x 3. cfine x 1 är en kil [form/verktyg] av material x 2. cfipu [ fi'u] x 1 (händelse/tillstånd) förvirrar/ förbryllar x 2 [observatör] på grund av förvirrande egenskap x 3 (ka). ci [cib] [PA1] siffra/nummer: 3 (siffra) [tre]. ci i [PA5] siffra/nummer: oändlighet; följt av nummer =\textgreater alef-kardinalitet. ci iroi [ROI*] tempus intervall modifierare: inträffar oändligt antal gånger, för evigt; målsättningstempus; tid om inget annat anges. ci o [BAI] cinmo modal, 1st place emotionellt förnummen av ci u [BAI] ckilu modal, 1st place på en skala ciblu [ blu] x 1 är blod/vital vätska av organism x 2. cibmast tredje månaden på året (mars i typisk kontext). tredje månaden på året kan variera beroende på vilken kalender som används, men betyder mars om inget annat anges. cicna x 1 är cyan/turkosblå/grönaktigt blå [färgnyans]. cicnysluni x 1 är en blålök (Allium cyaneum) av sort/variant x 2. cidja [ dja] x 1 är mat/föda/näring/kost/[foder] för x 2 ; x 1 är ätbar/närande för x 2. cidjrburito x 1 är en burrito (mexikansk maträtt med ingredienser insvept i en tortilla) inklusive ingredienser x 2. cidjrfalyfil x 1 är en kvantitet/är gjord av/ innehåller falafel [friterade kikärtsbollar] serverad i bröd/på tallrik x 2 gjord på/tillsammans med ingredienser x 3. cidjrkusku x 1 är en couscous (berbisk maträtt) inklusive ingredienser x 2. Couscous är en berbisk gryträtt från Nordafrika. Inte endast själva couscousgrynen, som vanligtvis avses på svenska. cidni [cid] x 1 är ett knä/armbåge/knoge/ [gångjärnsled eller kondylärled] i kroppsdel x 2 av organism/kropp x 3. cidro [ dro] x 1 är en kvantitet/gjord av/ innehåller väte (H). cifnu [cif] x 1 är en baby/bäbis/spädbarn/[unge] [hjälplös genom dess ringa ålder/ofullständig utveckling] av art x 2. Även infantil/barnslig/omogen. cifseltse z 2 är en babysitter för spädbarn/bäbis c 1 = z 1. cigla [cig] x 1 är en körtel som utsöndrar sekret x 2 i kropp/organism x 3. cikna [cik] (adjektiv): x 1 är vaken/medveten. cikre x 1 reparerar/lagar/fixar x 2 för användning/ nytta x 3. En reparation kan vara ofullständig (åtgärdar endast en del av x2 användningsområden), därav x3. ciksi [ cki] x 1 (person) förklarar x 2 (händelse/ tillstånd/egenskap) för x 3 med förklaring x 4 (du u). 9

10 cilce ckabu Förklaring x4 är en underliggande mekanism/detaljer/ syfte/metod för x2, vilket generellt antas vara ickeuppenbart; metaforisk användning med de varierande kausala förhållandena (eg. {jalge}, {mukti}, {krinu}, {rinka}, {nibli}, {zukte}) är möjligt, men det icke uppenbara, samt förekomsten av en förklarare med sin syn på saken gör detta ord till ett inte så enkelt uttryck för orsak. cilce [cic] x 1 är vild/otämjd. cilmo [cim] x 1 är fuktig/blöt/våt med vätska x 2. cilre [ cli] x 1 lär sig x 2 (du u) om ämne x 3 från källa x 4 (objekt/händelse) genom metod x 5 (händelse/ process). cilta [cil] x 1 är en tråd/garn/fiber/sträng/vajer av material x 2. Enstaka, tunn tråd till skillnad från rep/kabel/lina {skori}. cimde x 1 (ka) är en dimension av rymd/objekt x 2 enligt regler/modell x 3. cimei [MOI*] kvantifierings selbri: konverterar 3 till kardinal selbri x 1 är ett set med trio av medlemmar x 2. cimni x 1 tar aldrig slut/är oändlig/evig i egenskap/ dimension x 2, på sätt x 3 /till grad x 3 (kvantitet). Även evinnerlig (varar för evigt). Evighet(= {cimnytei}), evig (= {cimnyteikai} eller {temcimni}). cimoi [MOI*] kvantifierings selbri: konverterar 3 till ordinal selbri; x 1 är tredje bland x 2 i ordningsföljd enligt regel x 3. cinba x 1 kysser/pussar x 2 på ställe x 3. cindu x 1 är en ek av art/sort x 2. cinfo x 1 är ett lejon/[lejoninna] av art/sort x 2. cinfos x 1 är Lejonet (stjärnbild/stjärntecken). Från cinfo (=lejon; lojban); leo (=lejon; latin). I tusentals år har många kulturer avbildat denna stjärnbild som ett lejon. cinje [cij] x 1 är ett veck/rynka/[fåra] [form] i x 2. cinjian Xianjiang Uygur självständig region av Kina cinki x 1 är en insekt/kryp/leddjur av art x 2. cinla x 1 är tunn/smal i riktning/dimension x 2 enligt standard x 3 ; [relativt kort i dess minsta dimension]. cinmo [ cni] x 1 känner/upplever känsla x 2 (ka) om x 3. cino [PA*] nummer/kvantitet: 30 [trettio]. cinono [PA*] nummer/kvantitet: 300 [trehundra]. cinri [ ci'i] x 1 (abstraktion) intresserar/är intressant för x 2. Använd x1 tu a ett icke-specifikt intresse för ett objekt. cinse [cin] x 1 visar i och med aktivitet/tillstånd x 2 sexualitet/genus/sexuell läggning x 3 enligt standard x 4. cinta x 1 [material] är färg av pigment/aktiv substans x 2 i basen x 3. cinza x 1 är en tång/ätpinnar/gripklo/pincett/ avbitare [verktyg/kroppsdel] för x 2 att klämma åt x 3. cipni [ cpi] x 1 är en fågel/fjäderfä av art/sort x 2. cipra [cip] x 1 (process/händelse) är ett test av/ bevis på egenskap/tillstånd x 2 hos subjekt x 3 (individ/ set/massa). Även examination/prov/validering. cirko [ cri] x 1 förlorar person/sak x 2 vid/nära x 3 ; x 1 förlorar egenskap/kännetecken x 2 under omständigheter/situation x 3. x2 kan vara ett specifikt objekt, varor/nyttighet (massa), en händelse (sällsynt för cirko), eller en egenskap; för att vara pedantisk så är detta sumti-höjande från ägarskap för föremål/ varor. cirla x 1 är ost/ostmassa/[kvarg] från källa x 2. ciroi [ROI*] tempus intervall modifierare: tre gånger; objektivt kvantifierat tempus; tidstempus om inget annat anges. ciska [ ci'a] x 1 skriver/ristar/graverar/sätter på pränt x 2 på skärm/lagringsmedium x 3 med skrivdon/ x 4. cisma x 1 ler/flinar/grinar [ansiktsuttryck]. Le/ flina åt något (= {cismyfra}). ciste [ ci'e] x 1 (massa) är ett system sammanhållet av struktur x 2 bland delar/komponent x 3 (set) som visar x 4 (ka). x1 (eller x3) är synergistisk i x4; även nätverk; x2 relationer/regler. citka [ cti] x 1 äter/intar/konsumerar [transitivt verb] x 2. citno [cit ci'o] x 1 är ung/ungdomlig enligt standard x 2. [av relativt ringa ålder]. fast visst kan en vara av relativt hög ålder och ändå betraktas som ungdomlig, så om det är biologisk, psykologisk eller social ålder som avses beror nog på x2. citri [cir] x 1 är en historia om x 2 enligt x 3 /sett ur perspektiv x 3. citsi x 1 är en säsong/säsongsbetonad [cykliskt intervall] definierad av intervall/egenskap x 2 år x 3. civla [civ] x 1 är en lus/loppa [blodsugande leddjur] av art/sort x 2 som parasiterar på x 3. cizra [ciz] x 1 är konstig/egendomlig/ besynnerlig/mysko/avvikande/bisarr/udda för x 2 i egenskap x 3 (ka). Även främmande/exotisk/ ovanlig; queer [sexualitet] (=cizra cinse). ckabu x 1 är en kvantitet av/är gjord av/innehåller gummi/latex från källa x 2 med sammansättning x 3. 10

11 ckafi cmoni ckafi [kaf] x 1 är en kvantitet/innehåller/är gjord av kaffe från källa/böna/korn x 2. Brygd baserad på böna/frö/korn/rot (eg. även cikoriakaffe, koffeinfritt kaffe etc). Med denna definition så borde även lakritste ingå (brygd på rot). ckaji [ kai] x 1 har kännetecken/kännetecknas av egenskap/drag/aspekt/dimension x 2 (ka). ckana [ cka] x 1 är en säng/bädd av material x 2 för att hålla uppe/bära upp x 3 (person/objekt/ händelse). ckape [cap] x 1 är farlig/riskfylld/potentiellt skadlig för x 2 under omständigheter x 3. ckasu [cas] x 1 hånar/förlöjligar/retar/driver med/hånskrattar åt x 2 för x 3 (egenskap/händelse) genom aktivitet x 4 (händelse). Även säger nedsättande kommentarer. ckasu i sig självt är inte synonymt med kränkning, då kränkning utgår från hur den drabbade känner sig, eller hur stor skada på den personliga integriteten den andras handling har åstadkommit. ckeji [kej cke] x 1 skäms/känner sig förödmjukad/kränkt under omständigheter x 2 inför gemenskap/publik x 3. ckiipyris Albanien ckiku [kik] x 1 är en nyckel som passar/frigör/ öppnar/låser upp lås x 2, och har relevanta egenskaper x 3. ckilu [ ci'u] x 1 är en skala med enheter för bestämning/observation/mätning av x 2 (state). ckilus x 1 är Vågen (stjärnbild/stjärntecken). Symbolen för denna stjärnbild är vågen. Sedan babylonsk tid, så har Vågen varit nära förbundet med lag, rättvisa och hövlighet, då vågen har varit ett vanligt inslag i folks dagliga liv genom tiderna. ckini [ ki'i] x 1 är förbunden med/släkt med/har relation till/med x 2 genom relationsförhållande x 3. ckire [kir] x 1 uppskattar/är tacksam mot x 2 (person) för x 3 (händelse/egenskap). ckule [kul cu'e] x 1 är en skola/institut/akademi belägen i x 2 som lär ut ämne(n) x 3 till elever/audiens/ gemenskap x 4 styrd/ledd av x 5. Även högskola/ universitet/college. ckunu [ ku'u] x 1 är en barrväxt/tall/gran av art/ sort x 2 med kottar x 3. cladu [ lau] x 1 är högljudd/bullrig [hög ljudstyrka] vid observationspunkt x 2 enligt standard x 3. ljud med hög styrka är synonymt med buller om inte annat anges, men kan också vara mildare former av ljud såsom att någon talar högt eller spelar hög musik. clani [ cla] x 1 är lång i dimension/riktning x 2 (dess längsta dimension om inte annat anges) enligt mätstandard x 3. claxu [ cau] x 1 är utan/saknar x 2 ; x 1 är x 2 -lös. clika x 1 är en mossa av art/sort x 2 som växer på x 3. clika är inte lav (jfr engelsk definition). Lav är nämligen en symbios mellan svamp och alg. clira [lir] x 1 är tidig enligt standard x 2. clite [lit] x 1 är artig/hövlig/belevad vad gäller x 2 enligt standard/sedvänja x 3. Även formell/rituell. cliva [liv li'a] x 1 lämnar/går sin väg/avgår/ skiljs åt/separerar från x 2 via rutt x 3. clupa [cup] x 1 är en ögla/snodd/krets av material x 2. cmaci x 1 är en matematik av typ/som beskriver x 2. cmalu [ cma] x 1 är liten/små i egenskap/ dimension(er) x 2 jämfört med standard/norm x 3. cmana [ ma'a] x 1 är ett berg/kulle/[höjd]/[topp]/ [högland] som reser sig från landmassa x 2. Se även kulle (={cmama a}). cmavo [ ma'o] x 1 är ett strukturord av grammatisk klass x 2, med betydelse/funktion x 3 används i (språk) x 4. x4 kan vara en specifik användning (med en inbäddad språkplats) eller en massifierad språkbeskrivning; x3 och x4 kan vara endast ett exempel av användning av cmavo eller syfta på ett aktuellt uttryck; cmavo-lista, om det är ett fysiskt objekt (= (loi) ma oste); med hänsyftning till den mentala konstruktionen (eg. föreslår att lägga till ett nytt cmavo till cmavo-listan = ma orpoi, ma orselcmi, ma orselste). Se även {gismu}, {lujvo}, {gerna}, {smuni}, {valsi}. cmeclax Namnlös Bl.a. anonymt mailsvar mjukvara. cmene [ cme me'e] x 1 är ett namn/titel på/ beteckning för x 2 som igenkänns/används av namngivare/namnanvändare x 3. cmila [ mi'a] x 1 skrattar (emotionellt uttryck). x1 laughs at x2 (= {mi afra}). cmima [mim cmi] x 1 är en medlem/element av set x 2 ; x 1 är bland/mitt ibland grupp x 2. x1 kan vara en fullständig eller ofullständig lista över medlemmar; x2 markeras normalt med la i/le i/lo i, definierande setet i termer av dess gemensamma egenskap(er), även om det kan röra sig om en fullständig though it may be a complete uppräkning av medlemskapet. cmoni [ cmo co'i] x 1 stönar/jämrar sig/gnäller/ ylar/vrålar/skriker/gör läte [icke-lingvistiskt yttrande] x 2 vilket uttrycker x 3 (ka). Även skri, de flesta djurlätena, dvs skälla, kackla, jama, gnägga, råma, bräka, grymta, gala. 11

12 cnano cteki cnano [ na'o] x 1 [värdering] är en norm/ genomsnitt i egenskap/belopp x 2 (ka/ni) bland x 3 (set) enligt standard x 4. cnebo [neb ne'o] x 1 är en hals av x 2. cnemu [nem ne'u] x 1 belönar x 2 för atypisk/ utmärkande x 3 med belöning x 4. Skiljer sig från förtjänad lön på grund av dess atypiska natur; belöningar behöver inte vara förtjänad utan är i någon mening förtjänade ur belönarens synvinkel; positiv belöning (= {zanyne u}), straff, bestraffning, tillrättavisning (= {malne u}, {sfane u}); x4 kan vara ett specifikt objekt, en mängdvara (massa), en händelse, eller en egenskap; för att vara pedantisk så är objekt/mängdvaror sumti-höjande från ägandet av denna (={posne u}, {posyvelne u} för otvetydighet). Se även {dunda}, {friti}, {jerna}, {jinga}, {jivna}, {pleji}, {sfasa}, {venfu}, {prali}, {dapma}. cnici [nic] x 1 är ordnad/skötsam/prydlig [fri från vad som är opassande] i egenskap/kvantitet x 2 (ka/ni). cnino [nin ni'o] x 1 är ny/obekant/nymodig för observatör x 2 vilket kännetecknas av x 3 (ka) enligt standard x 4. cnisa [nis] x 1 är en kvantitet/ innehåller/är gjord av bly (Pb). cnita [nit ni'a] x 1 är direkt/vertikalt nedanför/ under/nedtill av/nedan/nere i riktning från x 2 i referensram x 3. Även på undersidan/nedre. co [col] [CO] tanru inversion operator; co acfa x 1 [tillstånd/händelse/process] inleds/ initieras/startar/börjar inträffa från dess naturliga start; (intransitivt verb). Se även {co a}, {cfari}. x1 startar från första början. Även i betydelsen att börja om på nytt eller börja från scratch. co e [com co'e] [GOhA] elliptisk/ospecificerad bridi förhållande. co o [COI] vokativ: avsked/farväl/hej då. coi [COI] vokativ: hälsningsfras/hallå/hej/tjena/ goddag coico o [COI*] vokativ: hälsningsfras i förbigående. cokcu [ cko] x 1 absorberar/suger upp x 2 från x 3 till x 4. mopp/svabb (=grana cokcu), trasa (=cokcu bukfu). condi [con cno coi] x 1 är djup i utsträckning i riktning/dimension x 2 i riktning från referenspunkt x 3 enligt standard x 4. cortu [cor cro] x 1 har ont/känner smärta på ställe x 2. cpacu [ cpa] x 1 får/erhåller/skaffar sig/ ackvirerar/anskaffar/fövärvar/tillägnar sig/accepterar x 2 från x 3 [behöver inte förutsätta tidigare ägare]. Även hämta/avhämta; acceptera en gåva. cpare [par] x 1 klättrar/klamrar/kravlar/krälar/ kryper på yta x 2 i riktning x 3 medelst x 4 [kroppsdel/ verktyg]. crawl (=cpare limna). cpedu [ cpe] x 1 anhåller/ansöker/ber om/begär x 2 av/från x 3 på sätt/beteende/manér x 4. cpina x 1 är skarp/stickande/frän/pikant/ kryddstark/irriterar sinnen x 2. Även irriterande vid beröring (={pecyspina}). cradi x 1 sänder/överför [använder radiovågor] x 2 via station/frekvens x 3 till [radiovågs-] mottagare x 4. Även: x1 kan vara någon/något med ansvar för tvoch radiosändningar (exv. mediabolag). crane [ cra] x 1 är framsidan av/främre av/fram/ framför/framåt/framöver/framom/(av/i) x 2 vilken är vänd mot/är i referensram x 3. Även: x3 är standard för orientering i rummet för x2. creka [cek] x 1 är en skjorta/t-shirt/blus/linne/ topp [klädesplagg för överkroppen; inte nödvändigtvis med ärmar eller knappar] av material x 2. crepu [rep] x 1 (agent) skördar/bärgar/inhöstar/ samlar grödor/produkter/föremål x 2 från ursprungskälla/area x 3. cribe [rib] x 1 är en björn/[art i familjen Ursidae] av art/sort x 2. Ursidae är bl.a. grizzlybjörn, isbjörn, jättepanda; dock inte koala och liknande. Även nalle/ teddy/leksaksbjörn (=kelci cribe). crida [rid] x 1 är ett naturväsen/tomte/älva/ skogsrå/troll/vätte/vittra [mytologisk humanoid] av myt/religion x 2. Även orch, jätte, demon, djävul (när myt/religion skildrar denne med humanoid form); även engelskans bogeyman. Vissa menar att naturväsen existerar på riktigt, varför det vore fel att begränsa definitionen till endast sagoväsen. crino [ ri'o] x 1 är grön [färgadjektiv]. cripu [rip] x 1 är en bro/spann över/tvärsöver x 2 mellan x 3 och x 4 [ingen speciell ordning, typisk destination först]. crisa [cis] x 1 är sommar/sommartid [varm årstid] av år x 2 på plats x 3. critu x 1 är höst [skörde-/avsvalnande säsong] av år x 2 på plats x 3. ctaru x 1 är en strömning/tidvatten/flodvåg [cyklisk/periodisk expansion] i/vid x 2 orsakad av x 3. ctebi [teb] x 1 är en läpp [kroppsdel]/upphöjd kant av öppning x 2 av kropp x 3 ; x 1 är labial. cteki [tek ce'i] x 1 är skatt/pålaga/tullavgift på gods/tjänster/händelser x 2 som är ålagd x 3 att betala 12

13 ctile dacti av auktoritet/myndighet/indrivare x 4. Även tribut, gärd, utskyld. ctile x 1 är olja/petroleum från ursprungskälla x 2. Se även {grasu}. ctino [ ti'o] x 1 är en skugga av föremål x 2 skapad av ljus-/energikälla x 3. ctuca [ ctu] x 1 lär ut/undervisar åhörare/ skara/grupp x 2 idéer/metoder/kunskap x 3 (du u) om ämne(n) x 4 med hjälp av metod x 5. Även instruera, instruktör, utbilda, utbildare, lärare, professor, pedagogue; (adjective:) x1/x5 is pedagogical. cu [CU] valbar markör: separerar selbri från föregående sumti, tillåter att välja bort föregående avslutare. cu a [VUhU3] unär matematisk operator: absolutvärde/norm a. cu e [CUhE] tempus/modal fråga. cu i [CAI] attitudinal: neutral skalär attitydmodifierare. cu o [MOI] konverterar nummer till sannolikhets selbri; händelse x 1 har sannolikhet (n) av de som förekommer under omständigheter x2. cu u [BAI] cusku modal, 1st place (tillskrivet/citat) som sades av källa/enligt ; används för citat. cukla [cuk] x 1 är rund/cirkulär [2-dimensionell form]; x 1 är en skiva/cirkel/ring. Används normalt för en cirkel/skiva, men betoningen på rundhet betyder att detta begrepp kan inkludera ring. cukta [ cku] x 1 är en bok innehållande verk x 2 av författare x 3 för läsare/publik x 4 bevarad i medium x 5. x1 är en manifestation/behållare, dvs ett fysiskt objekt eller liknande motsvarighet, av ett verk/innehåll. Behöver inte nödvändigtvis vara i pappersform. culno [ clu] x 1 är full/fullständigt fylld med x 2. cumki [cum cu'i] x 1 är möjlig under omständigheter/villkor x 2 ; x 1 kan möjligen/möjligtvs inträffa; x 1 är ett kanske. cumla [cul] x 1 är ödmjuk/blygsam/anspråkslös vad gäller x 2 (abstraktion). cunmi x 1 är hirs av art/sort x 2. Hirs inkluderar arter i flera genera, så i vetenskaplig användning av ordet bör det reserveras för att endast beteckna Panicum miliaceum (vanlig hirs). cunso [cun cu'o] x 1 är slumpmässig/ oförutsägbar/sker av en tillfällighet under omständigheter/villkor x 2, med sannolikhetsdistribution x 3. Även tillfälligtvis, händelsevis, av (en ren) slump, chansartad/osäker, godtycklig. cuntu [ cu'u] x 1 är en affär/angelägenhet vilket involverar person(er) x 2 [individ/massa]; x 1 är x 2 s ensak. Även ärende, bekymmer, huvudbry. cupra [ pra] x 1 producerar/tillverkar x 2 [produkt] genom process x 3. curmi [ cru] x 1 (agent) låter/tillåter/medger x 2 (händelse) under villkor/omständigheter x 3. curnu [cur] x 1 är en mask/[ryggradslöst djur] av art/sort x 2. Maskar kan både vara ryggradslösa eller ryggradsdjur (även om det är mindre vanligt); även larver. Ordet curnu kan ses som en trivial beteckning för olika typer av krälande, maskliknande djur. curve [cuv] x 1 är ren [ej beblandad med föroreningar]/oförfalskad/okonstlad/genuin/ oförminskad i egenskap x 2 (ka). x1 (består av)/är endast/enbart/helt och hållet x2. cutci [cuc] x 1 är en sko/sandal/stövel för att skydda [fötter/hovar] x 2 och av material x 3. Även stövel (={tupcutci}). Se även {smoka}, {taxfu}, {skiji}. cutne [cut] x 1 är bröst(korg)/thorax/övre del av bål [kroppsdel] av kropp x 2. cuxna [cux cu'a] x 1 plockar ut/väljer (ut)/utser x 2 [val] bland set/sekvens av alternativ x 3. cy [BY2] bokstaven (tecknet/fonemet) c. da [dav dza] [KOhA1] logiskt kvantifierad existentiell pro-sumti: det existerar något 1 (vanligtvis begränsad). da a [daz] [PA4] siffra/nummer: alla förutom n; alla utom n; n är 1 om inget annat anges. gloss words * all except * but ; except * except ; excluding da amoi [MOI*] kvantifierad selbri: konverterar alla-utom-(1) till ordinal selbri; x 1 är näst sist bland x 2 i ordningsföljd enligt regel x 3. da aremoi [MOI*] kvantifierad selbri: konverterar alla-utom-(2) till ordinal selbri; x 1 är nästnäst sist bland x 2 i ordningsföljd enligt regel x 3. da e [KOhA2] pro-sumti: avlägset framtida påstående; da i [UI3] diskursiv: antagligen/förmodligen - i själva verket/de facto. Se även {sruma}. da inai [UI3*] diskursiv: antagligen/förmodligen - i själva verket/de facto. da o [DAhO] diskursiv: upphäver pro-sumti/probridi tilldelningar. da u [KOhA2] pro-sumti: ett avlägset tidigare yttrande; dacru [dac] x 1 är en draglåda/dossier/mapp i struktur x 2, en behållare [skjutbart fack] för innehåll x 3. dacti [ dai] x 1 är ett material som består i rumstiden; x 1 är en sak. 13

14 dadjo degji dadjo [daj] x 1 tillhör taoistisk religion/kultur/ ethos i aspekt x 2. dakfu [dak] x 1 är en kniv (verktyg) för att skära x 2, med blad av material x 3. dakli x 1 är en påse/kasse/bag/säck som innehåller x 2, som är gjord av material x 3. damba [dab da'a] x 1 slåss/strider/bråkar med x 2 om x 3 (abstraktion). Använd tu a för strid om ett föremål/syfte. x1 är en slagskämpe/fighter/ (bråkstake). damri x 1 är en trumma/xylofon/cymbal/gong [slaginstrument] som anslås med x 2. slagverk (set/ massa?). dandu [dad] x 1 hänger/dinglar/är upphängd i/ från x 2 med fog/led x 3. x1 är ett hänge [något som hänger] (eng pendant; vilket kan betyda exv hängsmycke, örhänge, ljuskrona mm). Även avhängig (ursprunglig betydelse). danfu [daf] x 1 är svaret/lösningen/responsen på fråga/problem x 2. För agentiv respons/svara någon (={spuda}). Se även {ciksi}, {frati}, {preti}, {nabmi}, {cpedu}. danlu [dal da'u] x 1 är ett djur/varelse av art x 2 ; x 1 är biologiskt levande. danmark Danmark danmo [dam] x 1 är en kvantitet av/gjord av/ innehåller rök/smog/luftförorening från källa x 2. x2 kan vara en eldsvåda. danre [ da'e] x 1 (kraft) applicerar tryck på/ pressar på x 2. Agentiv pressa (={da ergau}, {da erzu e}). dansu x 1 (individ/massa) dansar till ackompanjemang/musik/rytm x 2. danti [dan] x 1 är en ballistisk projektil [eg skott/ missil] för avskjutning/avfyrning med x 2 [eldvapen/ avfyrningsanordning]. Även kanonkula, katapultsten, hagel. daplu [ plu] x 1 är en ö/holme/kobbe/atoll av [material/egenskaper] x 2 omgiven av x 3. x1 är insulär/ö-. Även holme (=cmalu daplu), kobbe (=bolci cmalu bo daplu), skär (=rokci caxno), grund (=caxno). dapma [dap] x 1 förbannar/(för)dömer x 2 till öde x 3 (händelse). Svordom (={dapsku}). dargu [dag] x 1 är en väg till x 2 från x 3 med rutt x 4. En regelbundet använd yta för färd, som är förbättrad för detta ändamål. x2 och x3 behöver inte vara i någon speciell ordning. darlu [ dau] x 1 argumenterar/talar för ståndpunkt x 2 mot ståndpunkt x 3 ; [meningsmotståndare är ej nödvändig]. darno [dar da'o] x 1 är långt borta/avlägset/ fjärran från x 2 i egenskap x 3 (ka). darsi x 1 är oförskämd/fräck/tyken/uppstudsig i beteende x 2 (händelse/aktivitet); x 1 (har fräckheten/har mage att) våga göra/vara x 2 (händelse/ka). x1 är fräck/vågad. daruslam Darussalam Alternativt namn för Brunei (se {brunais}). Darussalam betyder fredens boning på malajiska. darxi [dax da'i] x 1 slår/stöter/pryglar/klipper till x 2 med instrument [eller kroppsdel] x 3 på ställe [på kroppen] x 4. dasni [das] x 1 är (ut)klädd i/bär/har på sig/ utstyrd i x 2 som är en utstyrsel av typ x 3. daspo [ spo] x 1 (händelse) förstör/fördärvar/ ödelägger/våldför sig på x 2 ; x 1 är destruktiv. dasri [ sri] x 1 är ett band/remsa/linjer/rand/ strimma av material x 2. Även strip (= ; remsa m tecknad serie). datka x 1 är en and/anka [Anatinae] av art/sort x 2. tillhör Anatinae, underfamilj i ordningen andfåglar med bl.a. gräsand, anka, myskanka. Med anka avses oftast tama varianter av and (={tolcilce datka}). Se även {cipni}. datni x 1 (du u) [fakta/mätning] är data/ information/statistik om x 2 insamlad med metod x 3. dau [PA2] siffra/nummer: hexadecimal siffra A (decimal 10) [tio]. daumast tionde månaden på året (oktober i typisk kontext). tionde månaden på året kan variera beroende på vilken kalender som används (om inte annat anges så menas oktober). de [KOhA1] logiskt kvantifierad existentiell prosumti: det existerar något 1 (vanligtvis begränsad). de a [ZAhO] händelsekontur: för ett tillfälligt uppehåll och den paus i processen som blir följden. de e [KOhA2] pro-sumti: ett nära förestående yttrande. de i [BAI] detri modal, 1st place (för brev) daterad ; datumstämplar. de o [VUhU3] binär matematisk operator: logaritm; [log/ln a med bas b]; bas 10 eller e om inget annat anges. de u [KOhA2] pro-sumti: ett tidigare yttrande. decti [dec] x 1 är en tiondel [1/10; 1*10-1] av x 2 i dimension/aspekt x 3 (enheter om inget annat anges). degji [deg] x 1 är ett finger/tå [kroppsdel] på lem/ ställe på kroppen x 2 av kropp x 3. Finger (= {xandegji}), toe (= {jmadegji}). 14

15 dei dinju dei [KOhA2] pro-sumti: detta yttrande. dejni [dej] x 1 är skyldig x 2 i skuld/förpliktelse till fordringsägare/borgenär x 3 i utbyte mot x 4 [tjänst/ lån]. dekpu x 1 är x 2 (1 om inget annat anges) lokal(a) volymenhet(er) [ej metersystemet], med standard x 3, och underenhet x 4. Avser det engelska (imperial) mätsystemet om inget annat anges (vanligaste mätsystemet i världen efter metersystemet). För att särskilja från andra lokala mätsystem, så kan prefixet gic- behöva användas i lujvo (för engelska systemet). För det amerikanska använd mer-, för de gamla svenska verkmåtten (=sfe ero purci bo dekpu). Exempel på enheter: Gallon (= {likydekpu}), quart (= {likseldekpu}), tunna/barrel (våt = {likybradekpu}, torr = {sudbradekpu}), skäppa/bushel (= {sudydekpu}), kappe/peck (= {sudyseldekpu}), kopp/cupful (= {kabrydekpu}), matsked/tablespoon (= {mucydekpu}); tesked/ teaspoon (= {mucyseldekpu}). Ytterligare platser för underenheter kan läggas till som x5, x6, ); Se även {canlu}, {litce}, {rupnu}, {fepni}, {gutci}, {minli}, {merli}, {bunda}, {kramu}. dekto [dek] x 1 är tio [10 1 ] av x 2 i dimension/ aspekt x 3 (enheter om inget annat anges). delno [del de'o] x 1 är x 2 candela [metrisk enhet] luminositet (1 om inget annat anges) enligt standard x 3. dembi [deb] x 1 är en böna/ärta/lins/baljfrö från växt [ärtväxt/baljväxt] x 2. Bönor, ärtor, linser och (i botanisk mening) även jordnöt. Se även {seldembi} för själva växtfamiljen. denci [den de'i] x 1 är en tand [kroppsdel] av x 2 ; x 1 är dental. (för metaforer använd istället: {dakfu}, {pagre}, {jgalu}); denmi [dem] x 1 är tät/koncentrerad/ (samman)packad/intensiv i egenskap x 2 (ka) på plats/punkt x 3. denpa [dep de'a] x 1 inväntar/avvaktar/pausar/ väntar på/tills x 2 i tillstånd x 3 innan startar/fortsätter (med/att) x 4 (aktivitet/process). x2 är en händelse (vanligtvis en punkthändelse); även: återupptar x4. denpa bu [BY*] bokstav: Lojban dertu [der de'u] x 1 är lera/mylla/mull/mark/ jord från källa x 2 av sammansättning x 3. Även x1 är jordig/jord-. derxi [ dre] x 1 är en hög/stack/hop/trave/vall/ (kulle) av material x 2 på plats x 3. Se även {cmana}. desku [des] x 1 skakar/skälver/darrar/ryser/ huttrar/vinglar/vaggar/vickar/svajar från kraft x 2. Även (går att uttrycka antingen med {desku} eller {slilu}): sida till sida, till och från, av och an, fram och tillbaka, reciprokal rörelse. Se även {slilu}, {janbe}. detri [det] x 1 är datumet [dag, vecka, månad, år] för händelse/tillstånd x 2, på plats x 3, enligt kalender x 4. (tidsenheter i x1 är specificerade som nummer separerade med pi e eller är enhetsvärden som har gjorts om till massa med joi); Se även {de i}, {djedi}, {jeftu}, {masti}, {nanca}, {tcika}. di [KOhA1] logiskt kvantifierad existentiell prosumti: det existerar något 3 (vanligtvis begränsad). di a [ZAhO] händelsekontur för återupptagande av en pausad process. di e [KOhA2] pro-sumti: nästa yttrande. di i [TAhE] tempus intervall modifierare: regelbundet; subjektivt tempus/modal; tidstempus om inget annat anges. di inai [TAhE*] tempus intervall modifierare: oregelbunden/aperiodiskt; tempus/modal; tidstempus om inget annat anges. di u [KOhA2] pro-sumti: det sista påståendet. dicra [dir] x 1 (händelse) avbryter/stoppar/ stannar x 2 (objekt/händelse/process) till följd av kvalitet x 3. Även stör (i viss betydelse). dikca [dic] x 1 är elektricitet [elektrisk spänning eller ström] i/på x 2 av polaritet/kvantitet x 3 (negativ om inget annat anges). x3, en kvantifierare, kan uttryckas som en enkel polaritet med räkneorden för positiv och negativ: ma u resp ni u); (explicit) negativ (= dutydikca), positiv (= mardikca); ström (= (sel){muvdikca}; återigen avses negativ/elektron ström, om inget annat anges), spänning (= {klodikca}, {stadikca}). Se även {lindi}, {xampo}, {flecu}, {maksi}, {tcana}. diklo [ klo] x 1 har lokal anknytning till x 2 ; x 1 är begränsad till ställe [lokus] x 2 inom räckvidd/ utbredningsområde x 3 ; x 1 är regional/lokal. dikni [dik] x 1 är regelbunden/cyklisk/periodisk i egenskap (ka)/aktivitet x 2 i period/intervall x 3. dilcu x 1 är en kvot av x 2 /x 3 [dividend x 2 dividerat med divisor x 3 ], med rest x 4. dilis Delhi dilnu [dil] x 1 är ett moln/massa av moln av material x 2 i luftmassa x 3 med höjd till molnbas x 4. dimna [dim] x 1 är ett öde/lott/bestämmelse för x 2 ; [dom, förbannelse är mabla-former]; x 2 är ödesbestämd/predestinerad/dömd till x 1. Ödesbestämd/ ämnad/dömd (={seldimna}). Se även {dapma}. dinju [dij di'u] x 1 är en byggnad/anläggning för ändamål x 2. Se även {ginka}, {zdani}, {zarci}. 15

16 dinko du i dinko [ di'o] x 1 är spik/nubb/(häft)stift [spetsig friktionsbaserad fästanordning] av typ/storlek x 2 (ka), gjord av material x 3. dirba [dib] x 1 är omtyckt/älskad/dyrbar av/för x 2 ; x 1 har affektionsvärde/är emotionellt värdefull för x 2. x1 kan vara ett specifikt objekt, en entitet (massa), en händelse, eller en egenskap; för att vara pedantisk så är objekt/entitet sumti-höjande från ägarskap av objektet(= {posydirba} för otvetydigt ord). dirce [ di'e] x 1 strålar/utsänder/(avger energi)/ (skiner)/utstrålar x 2 under villkor/omständigheter x 3. dirgo [dig] x 1 är en droppe [liten, kohesivt sammanhållen form] av material x 2 [vätska/ånga] i omgivande material x 3. dizlo [diz dzi] x 1 är låg/nere/nedåt i referensram x 2 jämfört med baslinjen/standardhöjd x 3. Även längre ner; x3 är generellt någon definierad distans över en nollpunkt/baslinje, eller är i sig självt denna baslinje. dja aza d 1 är jazzmusik framförd i/på/av z 2 (händelse) med karaktär z 3. Traditionell jazzdans såsom charleston och swing (=purci dja aza bo dansu), medan modern jazzdans (=balvi dja aza bo dansu). djacu [jac jau] x 1 är en kvantitet av/gjord av/innehåller/är en vidd av vatten; x 1 är vattnig/ vattenartad. djakartas Jakarta djazair Algeriet djedi [ dje dei] x 1 är x 2 dygn/hela dagar (1 om inget annat anges) enligt standard x 3. x 1 är dags-/ daglig. Idag (= {cabdei}); imorgon (= {bavlamdei}); igår (= {prulamdei}). Se även {donri}, {detri}, {jeftu}, {masti}, {nanca}, {nicte}, {tcika}. djica [ dji] x 1 begär/åtrår/åstundar/vill ha/ önskar x 2 (händelse/tillstånd) för ändamål x 3. djine [jin] x 1 är en ring/ögla/torus/cirkel [form] av material x 2, med innerdiameter x 3, ytterdiameter x 4. Betonar den runda omkretsen hos en cirkel, till skillnad från {cukla} som betonar en cirkelformad yta. Även ellips, oval (={jincla}); kan även användas om former som är snarlika cirklar såsom täta spiraler (även om de inte är slutna). Även band, bälte, omringa (forma en cirkel runt;= {jinsru}). djoguro x 1 är en kvantitet av/gjord av/innehåller yoghurt gjord på x 2 [mjölk/bakteriekultur], genom process x 3. Jfr {ladru}, {cirla}, {kruji}. djunguos Kina djuno [jun ju'o] x 1 vet/känner till fakta x 2 (du u) om kunskapsområde x 3 genom epistemologi x 4. do [don doi] [KOhA3 ] pro-sumti: du/ni lyssnare; identifierad genom vokativ. do a [UI3] diskursiv: generöst - snålt. Se även {dunda}. do anai diskursiv: generöst - snålt. do e [BAI] elliptisk/ospecificerad modal. do i [KOhA2] pro-sumti: elliptisk/ospecificerat påstående variabel. do o [KOhA3] pro-sumti: ni (du lyssnaren & andra ospecificerade). do u [DOhU] valbar avslutare: avslutar vokativ (ofta valbar). doi [DOI] generisk vokativmarkör; identifierar den avsedda lyssnaren; valbar efter COI. doido u [DOI*] generisk vokativ addresserar avsedd lyssnare. donri [dor do'i] x 1 är på dagtid av dag x 2 på plats x 3 ; x 1 dags-/daglig (i motsats till nattlig). dotco [dot do'o] x 1 reflekterar tysk/germansk kultur/nationalitet/språk i aspekt x 2. draci x 1 är ett drama/pjäs/teater/skådespel om x 2 [handling/tema/ämne] av dramatiker x 3 för publik x 4 med skådespelare x 5. drani [ dra] x 1 är korrekt/proper/rätt/precis som det ska vara/(beter sig riktigt) i egenskap/aspekt x 2 (ka) i situation x 3 enligt standard x 4. Även perfekt (inget att korrigera). drata [dat] x 1 är inte samma sak som/skiljer sig från/är något annat än x 2 enligt standard x 3 ; x 1 är någonting annat. drezdn Dresden drudi [rud dru] x 1 är ett tak/[övertäckande skydd/lock] för x 2. en drudi är designad för att vara över/ovanför något och skydda det från det som är ovanför (kyla, regn etc). Även innertak. du [dub du'o] [GOhA ] identitets selbri; = tecken; x 1 är identisk med x 2, x 3, etc.; tillhörande sumti refererar till samma sak. du a [FAhA1] platstempus förhållande/riktning; öst om. du e [PA4] siffra/nummer: för många; subjektivt. du emei [MOI*] definition kvantifierar selbri: konverterar för många till kardinal selbri; x 1 är ett set med för många medlemmar x 2. du eroi [ROI*] tempus intervall modifierare: för många gånger objektivt tempus, tidstempus om inget annat anges. du i [BAI] dunli modal, 1st place (likvärdig med) lika; lika mycket som 16

17 du o falnu du o [BAI] djuno modal, 1st place (info källa) med auktoritet; enligt ; känd av du u [dum] [NU] abstraktor: predikat/bridi abstraktor; x 1 är predikat [bridi] som ges uttryck för i sats x2. dugri [dug] x 1 är logaritmen av exponent x 2 med basen x 3. dukse [dus du'e] x 1 är ett överskott/för mycket av x 2 enligt standard x 3. dunav Donau Europas näst längsta flod. Bulgariska and serbokroatiska Дунав, Dunav. dunda [dud du'a] x 1 [donator] ger/skänker/ donerar gåva/present x 2 till gåvomottagare/ förmånstagare x 3 [utan betalning/utbyte]. dunja [duj] x 1 fryser/blir gelé/stelnar vid temperatur x 2 och tryck x 3. dunku [duk du'u] x 1 våndas/har ångest/lider kval/är plågad/oroad/ängslig/emotionellt anspänd/ stressad över x 2. dunli [dun du'i] x 1 är lika/kongruent med/lika mycket som x 2 i egenskap/kvantitet/dimension x 3. Samma i kvantitet/kvalitet (inte nödvändigtvis i identitet); analogi kan uttryckas som ekvivalensen av två likartade (ka x1 simsa x2) och (ka x3 simsa x4). dunra [dur] x 1 är vinter/vintertid [kall säsong] av år x 2 på plats x 3. dy [BY2] bokstaven (tecknet/fonemet) d. dzena [ dze] x 1 är en far-/morförälder/åldrig person/stamfader/anfader/förfader till x 2 genom band/ relation/grad x 3. dzip Antarktiska oceanen Antarktiska oceanen, även känd som Södra oceanen, Södra ishavet eller Sydpolshavet, är ett samlingsnamn för alla de havsområden som ligger söder om sextionde breddgraden på Södra halvklotet (60 S). Namnet Antarktiska oceanen fastställdes år 2000 av International Hydrographic Organisation (IHO) och omfattar allt hav som omger kontinenten Antarktis. dzipo [zip zi'o] x 1 reflekterar antarktisk kultur/nationalitet/geografi i aspekt x 2. e [A] logiskt konjunktiv: sumti eftertänkt och. e a [UI1] attitudinal: ger tillåtelse - förbjuder. e anai [UI*1] attitudinal: ger tillåtelse - förbjuder. e e [UI1] attitudinal: kompetens - inkompetens/ oförmåga. e enai [UI*1] attitudinal: kompetens - inkompetens/oförmåga. e i [UI1] attitudinal: känner tvång/bundenhet/ beroende - osjälvständighet - utmanar/gör motstånd mot tvång/bundenhet/beroende. e icu i [UI*1] attitudinal: känner tvång/ bundenhet/beroende - osjälvständighet - utmanar/gör motstånd mot tvång/bundenhet/beroende. e inai [UI*1] attitudinal: känner tvång/ bundenhet/beroende - osjälvständighet - utmanar/gör motstånd mot tvång/bundenhet/beroende. e o [UI1] attitudinal: efterfråga - negativ efterfråga. Kan du ta och, är du snäll!? e onai [UI*1] attitudinal: efterfråga - negativ efterfråga. e u [UI1] attitudinal: förslag - överge förslag - varning. e ucu i [UI*1] attitudinal: förslag - överge förslag - varning. e unai [UI*1] attitudinal: förslag - överge förslag - varning. ebu bokstaven e. ei [UI1] attitudinal: förpliktelse - frihet (från förpliktelser). einai [UI*1] attitudinal: förpliktelse - frihet (från förpliktelser). enai [A* ] logiskt konjunktion: sumti eftertänkt x men inte y. eris Eris esperanton Esperanto fa [FA] sumti place tag: taggar 1:a sumti placering. fa a [FAhA4] platstempus förhållande/riktning; kommer fram inför/direkt mot fa e [BAI] fatne modal, 1st place baklänges; motsatt/omvänt/tvärtom/ut och in av fa i [VUhU2] unär matematisk operator: reciprok/ multiplikativt inverterat tal; 1/a. {pavdalcu} fa o [FAhO] villkorslös slut på text; utanför gängse grammatik; används för slut i skrivna verk o datorinmatning. fa u [JOI] icke-logisk konjunktion: respektive; oblandad i ordning fördelad association. facki [fak fa'i] x 1 upptäcker/får reda på/ kommer på x 2 (du u) om ämne/objekt x 3 ; x 1 upptäcker/hittar (fi) objekt x 3. fagri [fag] x 1 är en eld/flamma i brännbart ämne/ bränsle x 2 med oxidationsmedel x 3 (luft/syre om inget annat anges). fai [FA] sumti place tag: markerar ett sumti som har flyttats utanför numrerad platsstruktur; används i modala konversioner. faidon Fido falnu [fan] x 1 är ett segel för att samla ihop material x 2 som driver motor/fordon x 3. 17

18 famti fenra famti x 1 är en tant/farbor till x 2 genom band/ släktskap x 3 ; x 1 är en medlem som associeras till x 2 s föräldrageneration. fancu x 1 är en funktion/graf från domän x 2 till räckvidd x 3 definierad genom uttryck/formel x 4. fange x 1 är främmande/utifrån kommande/ utländsk/obekant för x 2 i egenskap x 3 (ka). fanmo [fam fa'o] x 1 är ett slut/ände/avslutning av sak/process x 2 ; [förutsätter inte nödvändigtvis fullständighet]. x1 är final/den sista/till sist; x1 är slutstation/slutlig för x2; x1 är slutskedet/avslutande tillståndet av avslutad process x2; x2 avbryts/upphör/ stoppar/gör halt vid x1 (= selfa o for reordered places). fanri x 1 är en fabrik/gjuteri/industrianläggning som producerar x 2 från material/råvaror x 3. fanta x 1 förhindrar/förekommer/förebygger/ stoppar/stävjar/tyglar/hindrar x 2 från att hända/ inträffa. fanva x 1 översätter text/yttrande x 2 till språk x 3 från språk x 4 med översättningsresultat x 5. fanza [faz] x 1 irriterar/stör/förargar/retar/ besvärar/distraherar x 2. Även: håller på och avbryter. fapro [fap pro] x 1 går emot/motsätter sig/ motarbetar/hävdar sig/balanserar mot x 2 x 3. Även göra motstånd/står emot. farlu [fal fa'u] x 1 faller/tappas/dras iväg mot x 2 från x 3 i gravitationsfält/referensram x 4. Saker kan hamna i spinn/sladd, knuffade/ivägstötta eller dras iväg av ström, likaväl som falla i gravitation farna [far fa'a] x 1 är riktningen för x 2 (objekt/ händelse) från ursprung/i referensram x 3. farvi [fav] x 1 utvecklas/genomgår en evolution till (att bli) x 2 från (att ha varit) x 3 genom utvecklingsstadier x 4. fasnu [ fau] x 1 (händelse) är en händelse som tilldrar sig/händer/sker/inträffar; x 1 är en incident/ tilldragelse/begivenhet/evenemang. jfr cmavo list {fau}, {krefu}, {lifri}, {fatci}, {rapli}; {gasnu}, {zukte}, ifall specifikt agentivt, {banli}. fatci [fac] x 1 är ett faktum/fakta/sant/verkligt, i absolut mening. fatne [fat fa'e] x 1 [sekvens] är i omvänd ordning från x 2 [sekvens]; x 1 (objekt) är inverterad från x 2 (objekt). fatri [ fai] x 1 distribueras/anslås [ekonomi]/ fördelas/allokeras/placeras/delas bland x 2 med delar/ andelar/portioner x 3. fau [BAI] fasnu modal, 1st place (icke-kausal) i den händelse att fe [FA] sumti place tag: taggar 2:a sumti placering. fe a [VUhU3] binär matematisk operator: n roten ur; inverterad exponent. fe eba o [ZAhO*] plats händelsekontur tempus: perfektiv i rummet; bortom platsen fe eca o [ZAhO*] plats händelsekontur tempus: kontinuativ i rummet; genom platsen fe eco a [ZAhO*] plats händelsekontur tempus: initiativ i rummet; på randen till fe eco i [ZAhO*] plats händelsekontur tempus: uppnått i rummet; på självaste platsen av fe emo u [ZAhO*] plats händelsekontur tempus: genomfört i rummet; vid den bortre ändan av fe enoroi [ROI*] plats tempus intervall modifierare: aldrig i rummet; objekt kvantifierat tempus. fe epu o [ZAhO*] plats händelsekontur tempus: anticipativ i rummet; ända till kanten av fe eroroi [ROI*] plats tempus intervall modifiererare: alltid i rummet; objekt kvantifierbart tempus. fe eza o [ZAhO*] plats händelsekontur tempus: superfektiv i rummet; fortsätter för långt bortom fe i [VUhU1] unär matematisk operator: dividerat med/delat med; divisionsoperator; [(((a / b) / c) / )]. fe o [COI] vokativ: klart slut (slut på diskussionen). fe u [FEhU] valbar avslutare: avslutar tillfällig konversion av selbri till modal; går vanligtvis att välja bort. febvi [feb] x 1 kokar vid temperatur x 2 och tryck x 3. fei [PA2] siffra/nummer: hexadecimal siffra B (decimal 11) [eleven]. feimast elfte månaden på året (november i typisk kontext). elfte månaden på året kan variera i betydelse beroende på vilken kalender som används, men avser normalt november om inget annat anges. femti [fem] x 1 är en biljardedel [10 15 ] av x 2 i dimension/aspekt x 3 (enheter om inget annat anges). fendi [fed] x 1 (agent) delar (in/upp)/avsöndra [juridik]/partitionera [dator]/särar/åtskiljer x 2 i sektioner/delar/individer x 3 genom metod/delning/ (skiljevägg) x 4. fengu [feg fe'u] x 1 är arg/rasande/vred/ilsken/ förbannad på x 2 för x 3 (handling/tillstånd/egenskap). fenki [fek] x 1 (gärning/händelse) är galet/tokigt/ vansinnig/(sinnes)sjuk/(sinnes)rubbad/vanvettig enligt standard x 2. fenra [fer fe'a] x 1 är en spricka/klyfta/pass/ skreva/ravin/avgrund [form] i x 2. Inom anatomi även fissur/(ben)brott. 18

19 fenso fliba fenso [fen fe'o] x 1 syr/sömmar/nästar/tråcklar/ suturerar material (ind./set) x 2 ihop/fast med verktyg x 3 och tråd/fiber x 4. fepni [fep fei] x 1 mäts i ören/cent [valuta underenhet] såsom x 2 (kvantitet) i penningsystem x 3. Även kopeck, pfennig, paisa, sen, fen, dinar, etc.; x1 är generellt ett pris/kostnad/värde. (ytterligare underenhetsplatser kan läggas till såsom x4, x5, x6, ). fepri x 1 är en lunga/lungan [kroppsdel] av x 2. x1 är lung-. ferti [ fre] x 1 är fertil/fruktsam/fruktbar/ bördig/befrämjande/tjänlig för att stödja växandet/utvecklingen av x 2 ; x 1 är fruktbar/fruktsam/ avelsamx 2. Även kapabel att producera avkomma/ vegetation (lägg märke till att Lojbanordet täcker både potentiell och faktisk/förverkligad fertilitet). fertis x 1 är Jungfrun (stjärnbild/stjärntecken). Från {ferti}. Grekerna och romarna associerade Jungfrun med deras vetegudinna, Demeter-Ceres som är moder till Proserpina-Persephone. Därför blev stjärnbilden associerad med fruktbarhet (i både Babylonien, Grekland och Rom). Alternativt så var hon ibland känd som jungfrugudinnan Iustitia eller Astraea, som håller rättvisans våg i sin hand. Eftersom ferti på lojban täcker såväl potentiell som faktisk/förverkligad fertilitet, så har den ursprungliga betydelsen blivit vald, men kan förmodligen ändå tolka namnet på båda sätten (som en fruktbarhetsgudom eller som en fertil jungfru). festi [fes] x 1 är avfallsprodukter/skräp/ (slaggprodukter) från x 2 (händelse/aktivitet). Även skit, skräp; material som inte längre kommer till användning och som utdöms som värdelöst eller inget att ha. fetsi [fet fe'i] x 1 är en hona av art x 2 uppvisande feminin(a) drag x 3 (ka); x 1 är feminin/ kvinnlig. fi [FA] sumti place tag: tag 3rd sumti place. fi a [FA] sumti place tag: platsstruktur nummer/ tag fråga. fi e [BAI] finti modal, 1st place (skapare) skapad av fi i [COI] vokativ: gästfrihet - ogästvänlighet; du är välkommen/känn dig som hemma. fi ikca x 1 tar en fika [social institution] tillsammans med x 2 konsumerande fika (dryck/mat) x 3. Från svenskans ord fika. Både det svenska och lojbanska ordet är dessutom avledda från ordet för kaffe på respektive språk (kaffi (ursprunglig svensk stavning) respektive {ckafi}). fi ikca beskriver framförallt skeendet att några träffas för att få ett socialt utbyte, exv över en kopp kaffe. I en svensk kontext syftar x2 oftast på vänner eller arbetskamrater, och x3 är oftast kaffe/saft/(te) tillsammans med bulle, kaka, smörgås etc. Men fi ikca skulle kunna användas även i andra sammanhang av icke-svenska lojban entusiaster. fi inai [COI*] vokativ: gästfrihet - ogästvänlighet; du är inte välkommen. fi o [FIhO] omvandlar selbri till tillfällig modal/ sumti tag. fi u [PA3] siffra/nummer: solidus/bråkstreck; om inte annat anges:1/n, n/ \textgreater n/1, eller / ensam \textgreater gyllene snittet. En solidus,,är ett diagonalt streck (Unicode FF0F) som liknar snedstreck, /, men som lutar lite mer och är något längre. Tecknet används för sättning av riktiga bråk (eng. vulgar fractions), så som ½ eller ¼, istället för 1/2 eller 1/4. fi ure [PA*] hälften. synonym {pimu}; se även {xadba}. figre [fig] x 1 är fikon [frukt/träd] av art/stam x 2. filso [fis] x 1 reflekterar palestinsk kultur/ nationalitet x 2. finpe [fip fi'e] x 1 är en fisk av art x 2. pisces på latin är en biologiskt orankad grupp; skulle kunna användas som lujvo-slutled till arter i grupperna Cephalochordata (lansettfiskar), Agnatha (käklösa fiskar), Chondrichthyes (broskfiskar; bl.a. hajar och rockor) och Osteichthyes (benfiskar). finti [fin fi'i] x 1 uppfinner/skapar/ komponerar/författar x 2 för funktion/i syfte x 3 från befintliga element/idéer x 4. flalu [ fla] x 1 är en lag som anger x 2 (tillstånd, händelse) för samhälle x 3 under förutsättningar/villkor x 4, stiftad av lagstiftare x 5. Även x1 lag-; x2 är legal/laglig/legaliserad. flani x 1 är en flöjt/pipa [träblås/vind-rörblad musikinstrument]. flecu [ fle] x 1 är en ström/flöde/bäck/rännil av/ i x 2 strömmar mot/i riktning x 3 från riktning/källa x 4. x1 är en ström av x2; x2 är en flytande gas eller vätska (= selfle for reordered places); bäck (=barda flecu); flödar/svallar (= {caifle}, {sukfle}); Se även {rirxe}, {senta} där ingen riktning förutsätts, {rinci}, {xampo}, {dikca}, {sakci}, {gapci}, {litki}, {ciblu}. fliba [ fli] x 1 misslyckas med (att göra) x 2 (tillstånd/händelse); x 1 misslyckas i sin roll som x 2. Även x2 upphör/görs inte färdigt/fortsätts inte på grund av x1s misslyckande. x1 är en loser/förlorare (i viss mening). 19

20 flira gadri flira [fir] x 1 är ett ansikte/ansiktet [huvud/ kroppsdel] av x 2. x1 är facial/ansikts-. fo [FA] sumti place tag: tag 4th sumti place. fo a [ fo'a] [KOhA4] pro-sumti: han/hon/det/ de #6 (specificerad av goi). fo e [ fo'e] [KOhA4] pro-sumti: han/hon/det/ de #7 (specificerad av goi). fo i [ fo'i] pro-sumti: han/hon/det/de #8 (specificerad av goi). fo o [KOhA4] pro-sumti: han/hon/det/de #9 (specificerad av goi). fo u [KOhA4] pro-sumti: han/hon/det/de #10 (specificerad av goi). foi [FOI] avslutare: avslutar sammansatt lerfu; aldrig valbar. foldi [ flo foi] x 1 är ett fält/plan [form] x 2 ; x 1 är en bred enhetlig utbredning av x 2. Även skog (= ricfoi), gräsmatta/äng (= sasfoi), snårskog (= {spafoi}, {cicyspafoi}). Se även {purdi}, {cange}. fonmo [fom fo'o] x 1 är en kvantitet av/ innehåller skum/lödder/fradga av material x 2 med bubblor/vakuoler x 3. Även x1 fradga. fonxa [fon] x 1 är en telefon/modem kopplad till system/nätverk x 2. forca [ fro] x 1 är en gaffel/gaffelliknande verktyg/köksredskap för ändamål x 2 med tänder/uddar x 3 på bas/skaft x 4. fraso [fas] x 1 reflekterar fransk/gallisk kultur/ nationalitet/språk i aspekt x 2. frati [ fra] x 1 reagerar/ger respons/svarar med handling x 2 på stimulus x 3 under omständigheter/ villkor x 4. x3 stimulerar x1 så denne reagerar medx2, x3 stimulerar reaktion x2 (= terfra for place reordering); försöka stimulera, egga (= {terfratoi}, {tunterfratoi}). fraxu [fax] x 1 förlåter x 2 för händelse/tillstånd/ aktivitet x 3. frica [fic] x 1 skiljer sig från/är åtskild från/ står i kontrast till/är olik x 2 i egenskap/dimension/ kvanititet x 3. Även något-annat-än (mindre vanlig betydelse). friko [ fi'o] x 1 reflekterar afrikansk kultur/ nationalitet/geografi i aspekt x 2. frili [fil] x 1 (handling) är enkelt/lätt/ okomplicerad/går utan ansträngning för x 2 (agent) under omständigheter/villkor x 3 ; x 2 utför/gör x 1 enkelt/(utan problem). frinu x 1 är ett bråk (tal), med täljare x 2 och nämnare x 3 (x 2 /x 3 ). friti [fit] x 1 erbjuder (sig)/offererar/utbjuder/ framräcker x 2 [erbjudande] till x 3 på villkor x 4. (x4 kan vara nu canja, nu pleji, etc.; ett ovillkorligt erbjudande har villkor av acceptans); x2 kan vara ett specifikt objekt, en mängdvara (massa), en händelse, eller en egenskap; för att vara pedantisk så är detta sumtihöjande för objekt/mängdvaror från ägarskap av objektet/mängdvaran (= {posfriti}, {posyselfriti} för att otvetydighet). frumu [ fru] x 1 rynkar (pannan)/har en bister min/grimaserar. x1 grimaserar åt x2 (={frufra}). fu [FA] sumti place tag: tag 5th sumti place. fu e [FUhE] börjar indikator långt omfång. fu i [UI5] attitudinal modifierare: lätt - svårt. fu inai [UI*5] attitudinal modifierare: lätt - svårt. fu o [FUhO] avslutar indikator långt omfång; avslutar omfång av alla aktiva indikatorer. fu u [VUhU0] unär matematisk operator: elliptisk/ospecificerad matematiskt uttryck (mex) operator. fukpi [fuk fu'i] x 1 är en kopia/replik/dublett/ klon av x 2 i form/medium x 3 gjord genom metod x 4. fulta [ful flu] x 1 (passiv) flyter på/i fluid (vätska/gas) x 2. funca [fun fu'a] x 1 (händelse/egenskap) bestäms av turen/lyckan hos x 2 ; (förutsätter inte mabla/zapna). fusra [fur] x 1 (för)ruttnar/murknar/förmultnar/ jäser med förmultnings-/jäsagent x 2. fuzme [fuz fu'e] x 1 är ansvarig/ansvarsskyldig för x 2 (handling/resulterande tillstånd) inför domare/ bedömare/auktoritet x 3. fy bokstaven f. ga a [BAI] zgana modal, 1st place för betraktare ; bevittnat av ga e [BY1] skifte till versal/stor bokstav. ga i [UI5] attitudinal modifierare/hedersbetygelse: stolthet/hög status - lika rang - undergivenhet; används till de av lägre rang. Se även {gapru}, {cnita}. ga icu i [UI*5] attitudinal modifierare/ hedersbetygelse: stolthet/hög status - lika rang - undergivenhet; används till de av lika rang. ga inai [UI*5] attitudinal modifierare/ hedersbetygelse: stolthet/hög status - lika rang - undergivenhet; används till de högre rang. gacri [ gai] x 1 är ett skydd/(hölje)/(omslag)/ (lock) för att skydda/dölja/ge skydd åt x 2. gadri [gad] x 1 är en beskrivare (deskriptor)/ artikel som anger beskrivning av/bestämdhet till x 2 (text) i språk x 3 med semantik x 4. x2 är substantivfrasen/sumti utan artikel/beskrivare; beskrivn- 20

lo vlaste be fu la.lojban. jo u la o zoi Svenska zoi lo jboce u de i li 2016 pi e 4 pi e 20

lo vlaste be fu la.lojban. jo u la o zoi Svenska zoi lo jboce u de i li 2016 pi e 4 pi e 20 lo vlaste be fu la.lojban. jo u la o zoi Svenska zoi lo jboce u de i li 2016 pi e 4 pi e 20 1 2 ni o ni o 1 fanva fi la o zoi Svenska zoi a [A] Ett logiskt definierande konjunktiv: sumti eftertänkt eller.

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2.

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2. Logik Vid alla matematiskt resonemang måste man vara säker på att man verkligen menar det man skriver ner på sitt papper. Därför måste man besinna hur man egentligen tänker. Den vetenskap, som sysslar

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1 Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en

Läs mer

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas

Läs mer

SNOOKER. Introduktion och de viktigaste reglerna

SNOOKER. Introduktion och de viktigaste reglerna SNOOKER Introduktion och de viktigaste reglerna Snookerhallen i Stockholm AB Det är tillåtet att sprida materialet, i tryckt form, i sin helhet och utan förändringar. Snookerhallen i Stockholm Krukmakargatan

Läs mer

Natur och miljö, kurskod: SGRNAT7 Antal verksamhetspoäng: 1200

Natur och miljö, kurskod: SGRNAT7 Antal verksamhetspoäng: 1200 Natur och miljö, kurskod: SGRNAT7 Antal verksamhetspoäng: 1200 Genom undervisningen inom kursen natur och miljö ska eleven ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att; använda kunskaper om människa

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Lärarmaterial. Rosa och Sally. Vem handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Mål att arbeta med utifrån Lgr11

Lärarmaterial. Rosa och Sally. Vem handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Mål att arbeta med utifrån Lgr11 Lärarmaterial sidan 1 Böckerna om Rosa Författare: Iben Harboe Vem handlar böckerna om? Rosa är en liten tjej som bor tillsammans med sin stressade mamma och sin busiga storebror Max. Rosa har sköldpaddan

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Konstbevattning. Tidslinjetexter åk 7

Konstbevattning. Tidslinjetexter åk 7 Tidslinjetexter åk 7 Konstbevattning 2000 år f. Kr så började vi med konstbevattning för att det fanns ett problem. Problemet var att det inte regnade regelbundet utan det regnade ofta för lite vilket

Läs mer

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2014 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk Övning A Målet är att genom att lösa och diskutera några inledande uppgifter få erfarenheter

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4 Solsystemet 4.1 1 Varför har vi dag och natt OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4.2 5 Månen vår största satellit 6 Ordfläta OH3 Solen, jorden

Läs mer

Klara Andersson, hästägare

Klara Andersson, hästägare PIA HAGMAR SIDAN 1 Elevmaterial Namn: Kapitel 1 Läsförståelse Frågor på raden (Du kan läsa och hitta svaret i texten.) 1. Varför sålde ridskolan Sigge? 2. Vad heter Klaras nya häst? Frågor mellan raderna

Läs mer

MASKERADKOSTYMER BONDGÅRD

MASKERADKOSTYMER BONDGÅRD MASKERADKOSTYMER BONDGÅRD Ref. 66010 Ref. 66010 Set: CD + MASKERADKOSTYMER "BONDGÅRDEN" INNEHÅLL OCH BESKRIVNING Paket bestående av 4 maskeradkostymer (storlek: barn 3-7 år) + LJUD-CD-SKIVA med MP3 (utan

Läs mer

Lyckas med läsförståelse Minto

Lyckas med läsförståelse Minto Lyckas med läsförståelse Minto Victoria W Gustafsson Ane S Panboon ISBN 978-91-7767-026-1 2018 Victoria W Gustafsson, Ane S Panboon och Askunge AB Jag Produktion Mirvi Unge Thorsén Illustration Daniel

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska

Läs mer

natur och miljö Syfte

natur och miljö Syfte Natur och miljö Kurskod: SGRNAT7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Att veta hur företeelser i omvärlden hänger samman är

Läs mer

7. Moralisk relativism

7. Moralisk relativism Fisher skiljer på två huvudsakliga former av relativism: 1. Agentrelativism: vad en agent bör göra bestäms av den agentens existerande motivation. 2. Talarrelativism (också känd som subjektivism): när

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari 15 Januari Vid årsskiftet 1 januari Vår Herre och vår Gud, vi gläder oss i Dig. Vi behöver Din hjälp för att orädda möta året som ligger framför. Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året.

Läs mer

RIKSSEMIFINAL 2018 DOMARE

RIKSSEMIFINAL 2018 DOMARE RIKSSEMIFINAL 2018 DOMARE 1. Optik Frågetext Olika optiska föremål kan användas i olika sammanhang. Här ska ni para ihop några optiska föremål med rätt användningsområde. OBS! Samma föremål kan kanske

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

(N) och mängden av heltal (Z); objekten i en mängd behöver dock inte vara tal. De objekt som ingår i en mängd kallas för mängdens element.

(N) och mängden av heltal (Z); objekten i en mängd behöver dock inte vara tal. De objekt som ingår i en mängd kallas för mängdens element. Grunder i matematik och logik (2017) Mängdlära Marco Kuhlmann 1 Grundläggande begrepp Mängder och element 2.01 En mängd är en samling objekt. Två standardexempel är mängden av naturliga tal (N) och mängden

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 08 11. Det är roten som bär Dig!

Tunadalskyrkan 13 08 11. Det är roten som bär Dig! 1 Tunadalskyrkan 13 08 11 Det är roten som bär Dig! Visst är det spännande att göra AHA-upplevelser ibland, för de kan ge både kraft och inspiration. Häromdagen gjorde jag en sådan upplevelse när jag upptäckte

Läs mer

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Sexårskören 2015 Min vän i Rymden Sångtexter

Sexårskören 2015 Min vän i Rymden Sångtexter Sexårskören 2015 Min vän i Rymden Sångtexter Innehåll Spår på CDn Titel Sidnummer 01 Alla är så ensamma här 2 02 Vi har letat 2 03 Rymdramsa 3 04 Raketbyggarna 4 05 Vi är på väg till rymden 5 06 Rymdvals

Läs mer

Ensetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år. Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato

Ensetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år. Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato Ensetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato Presentation vid svensk-etiopiska föreningens höstmöte 2014 Höjd: upp till 10 m Vad är

Läs mer

Aktiviteter förskolan

Aktiviteter förskolan Aktiviteter förskolan Äggkartongsuppdrag Du behöver: Äggkartonger Typ av aktivitet: par Tränar följande: - att bilda par - hälften och dubbelt - geometriska former och talföljder - jämförelseord - antal

Läs mer

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta

Läs mer

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan

Läs mer

Realism och anti-realism och andra problem

Realism och anti-realism och andra problem Realism och anti-realism och andra problem Vetenskap och verkligheten Vetenskapen bör beskriva verkligheten. Men vad är verkligheten? Är det vi tycker oss se av verkligheten verkligen vad verkligheten

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

Läxa nummer 1 klass 2

Läxa nummer 1 klass 2 Läxa nummer 1 klass 2 Rita hur det ser ut när du gör matteläxan! Skriv ditt namn också. Det här är din läxbok för klass 2. Du kommer i regel att få en läxa i veckan hela året. Skriv vilket tal som är X

Läs mer

Karta över Jorden - viktigt exempel. Sfär i (x, y, z) koordinater Funktionen som beskriver detta ser ut till att vara

Karta över Jorden - viktigt exempel. Sfär i (x, y, z) koordinater Funktionen som beskriver detta ser ut till att vara Föreläsning 1 Jag hettar Thomas Kragh och detta är kursen: Flervariabelanalys 1MA016/1MA183. E-post: thomas.kragh@math.uu.se Kursplan finns i studentportalens hemsida för denna kurs. Där är två spår: Spår

Läs mer

RIKSSEMIFINAL 2018 LAGEN

RIKSSEMIFINAL 2018 LAGEN RIKSSEMIFINAL 2018 LAGEN 1. Optik Olika optiska föremål kan användas i olika sammanhang. Här ska ni para ihop några optiska föremål med rätt användningsområde. OBS! Samma föremål kan kanske användas för

Läs mer

Block 2 Algebra och Diskret Matematik A. Följder, strängar och tal. Referenser. Inledning. 1. Följder

Block 2 Algebra och Diskret Matematik A. Följder, strängar och tal. Referenser. Inledning. 1. Följder Block 2 Algebra och Diskret Matematik A BLOCK INNEHÅLL Referenser Inledning 1. Följder 2. Rekursiva definitioner 3. Sigmanotation för summor 4. Strängar 5. Tal 6. Övningsuppgifter Referenser Följder, strängar

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Berit Härd

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Berit Härd SIDAN 1 Författare: Berit Härd Vad handlar boken om? Boken handlar om Saga som går på ridskola. Hon ska äntligen få galoppera med hästen Billy. Mamma och lillebror Noel är också där och tittar på. De börjar

Läs mer

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. E. Vid en grav När man t.ex. vid ett släktmöte samlas vid en grav kan man hålla en fri andakt använda detta material i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem.

Läs mer

Lärarmaterial. Klara och grisen. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Hans Peterson

Lärarmaterial. Klara och grisen. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Hans Peterson Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Boken handlar om Klara som ska flytta till en gård med sin mamma och hennes kille Johan. Klara vill inte flytta till landet för där

Läs mer

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Hade jag sextusende daler (sång nr 14) Hade ag sextusde daler (sång nr 14) Text och musik: Carl Michael Bellman Tor 1 c Arr: Eva Toller 2009. Tor 2 c. och Basso 1 c 1.Ha - de ag sex - tu - s - de. da - ler i kvar - ta - ler, i kvar - ta - ler.

Läs mer

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom! ANTI-KOPPELDRAG KOPPELDRAG-SKOLAN En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder Innan du börjar träna Anti-Koppeldrag Transportuppsättning Transportuppsättningen är hemligheten bakom anti-koppeldragträningen!

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Klara, färdiga, gå! Elevmaterial. Kapitel 1 Sammansatta ord PIA HAGMAR SIDAN 1. Namn:

Klara, färdiga, gå! Elevmaterial. Kapitel 1 Sammansatta ord PIA HAGMAR SIDAN 1. Namn: PIA HAGMAR SIDAN 1 Elevmaterial Namn: Kapitel 1 Sammansatta ord Det svenska språket är fullt med sammansatta ord. Para ihop vilka ord som hör ihop genom att dra streck mellan dem. arbets baken ner ärmen

Läs mer

Fråga mellan raderna (Du måste tänka efter när du har läst texten. Genom ledtrådar i texten hittar du svaret.)

Fråga mellan raderna (Du måste tänka efter när du har läst texten. Genom ledtrådar i texten hittar du svaret.) EVA SUSSO SIDAN 1 Elevmaterial Namn: Läsförståelse 1. Det hemliga brevet Frågor på raden (Du kan läsa och hitta svaret i texten.) 1. Vad heter huvudpersonen? 2. Vilken årstid är det? 3. Vad låg i brevet

Läs mer

Statistikens grunder HT, dagtid Statistiska institutionen

Statistikens grunder HT, dagtid Statistiska institutionen Statistikens grunder 1 2013 HT, dagtid Statistiska institutionen Orsak och verkan N Kap 2 forts. Annat ord: kausalitet Något av det viktigaste för varje vetenskap. Varför? Orsakssamband ger oss möjlighet

Läs mer

Regler fr.o.m avseende brottningstrikåer, skor och öronskydd

Regler fr.o.m avseende brottningstrikåer, skor och öronskydd Regler fr.o.m. 2017-01-01 avseende brottningstrikåer, skor och öronskydd Följande regler gäller för grekisk-romersk stil, fristil och dambrottning. Reglerna, framtagna av UWW, gäller vid alla tävlingar

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Lärarhandledning. Bråk från början. en tredjedel ISBN 978-91-86611-44-6

Lärarhandledning. Bråk från början. en tredjedel ISBN 978-91-86611-44-6 Lärarhandledning Bråk från början en tredjedel ISBN ---- Innehåll Arbeta med bråk............................. Sidorna -................... Sidorna -................... Sidorna 0-................. Sidorna

Läs mer

Föräldrarapport om små barns utveckling - Reviderad. (PARCA-R Frågeformulär)

Föräldrarapport om små barns utveckling - Reviderad. (PARCA-R Frågeformulär) Föräldrarapport om små barns utveckling - Reviderad (PARCA-R Frågeformulär) Ditt barns hälsa och utveckling vid 2 års ålder Detta frågeformulär innehåller frågor om ditt barn och din familj. Vi kommer

Läs mer

i LabVIEW. Några programmeringstekniska grundbegrepp

i LabVIEW. Några programmeringstekniska grundbegrepp Institutionen för elektroteknik Några programmeringstekniska grundbegrepp 1999-02-16 Inledning Inom datorprogrammering förekommer ett antal grundbegrepp som är i stort sett likadana oberoende om vi talar

Läs mer

Nu är det full rulle i tomtelandet. Klapparna tillverkas både natt och dag. Och alla önskelistor läser vi NOGA!

Nu är det full rulle i tomtelandet. Klapparna tillverkas både natt och dag. Och alla önskelistor läser vi NOGA! Hej alla barn. Nu är det full rulle i tomtelandet. Klapparna tillverkas både natt och dag. Och alla önskelistor läser vi NOGA! Jag har hört att ni barn på denna förskola är jätteduktiga på att arbeta med

Läs mer

π-dagen TÄVLING & PRIS

π-dagen TÄVLING & PRIS π-dagen TÄVLING & PRIS Alla elever vid vår trevliga skola inbjuds att delta i årets stora π-tävling. Rikedom, ära och berömmelse, i måttlig grad, är vad som väntar de vinnande eleverna. Bakgrund: Den årliga

Läs mer

Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008

Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008 Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand Görel Sterner Eskilstuna 2008 Rollek - Nalle ska gå på utflykt. - Nu är hon ledsen, hon vill inte ha den tröjan. - Nalle ska ha kalas, då ska hon

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Om författaren. Om boken

Om författaren. Om boken av Joel Om författaren Namn Joel Ålder 10 år Tidigare utgivna böcker Den magiska dörren Böcker som jag inspireras av Marlons böcker. Intressen Jag gillar att göra sagor, spela datorspel och titta på tv.

Läs mer

Verksamhetsportfolio. Kinnarps förskola. Läsår 2011/2012. Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet

Verksamhetsportfolio. Kinnarps förskola. Läsår 2011/2012. Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet Verksamhetsportfolio Kinnarps förskola Läsår 2011/2012 Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet Matematik Dessa prioriterade mål från läroplanen arbetar Kinnarps förskola med under

Läs mer

Neuropedagogik Björn Adler, Hanna Adler och Studentlitteratur 2006. Bilaga 3:1 Arbeta med grundformerna för bokstäver Kognitiv träning i skrivning

Neuropedagogik Björn Adler, Hanna Adler och Studentlitteratur 2006. Bilaga 3:1 Arbeta med grundformerna för bokstäver Kognitiv träning i skrivning Bilaga 3:1 Arbeta med grundformerna för bokstäver Former i bokstäver Våra bokstäver skrivs samtliga med ett antal geometriska former som kombi neras på ett antal olika sätt för att bilda de 29 unika bokstäverna

Läs mer

Har du 64/47: Brukar du känna dig förvirrad? Tillåt att du inte alltid har svaret men det kommer ett aha över tid

Har du 64/47: Brukar du känna dig förvirrad? Tillåt att du inte alltid har svaret men det kommer ett aha över tid 9 Energicenter Huvud: Har du 63/4: Tvivlar du på dig själv? Har du mental oro? Vänd det inte mot dig själv Det är ett tecken på att ett mönster/process inte ger lätthet i livet och för framtiden. Vad kan

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Birger Sjöberg. Dansbanan. Arrangemang Christian Ljunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC

Birger Sjöberg. Dansbanan. Arrangemang Christian Ljunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC Birger Söberg Dansbanan Arrangemang Christian Lunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC Dansbanan Sopran Birger Söberg Arr. Christian Lunggren Alt 1.Drilla på löten 2.Dyster sluten, 3.Blek är Bestyrarn, 4.Drilla

Läs mer

37 sånger med rörelser och lekar för små barn

37 sånger med rörelser och lekar för små barn 37 sånger med rörelser och lekar för små barn T. + M.: Zandra Adolfsson Refr.: B Vi bygger en båt. En jät te båt, för Gudhar har Dm7 G7 C /A sagt att detskallregska reg-na na, som en flod, en båt. En B

Läs mer

Inför genomförandet av ThomasGIA

Inför genomförandet av ThomasGIA Inför genomförandet av ThomasGIA Innehåll Deltest 1: Slutlednings Deltest 2: Perceptuell snabbhet Deltest 3: Numerisk snabbhet Deltest 4: Ordförståelse Deltest 5: Spatial Introduktion ThomasGIA är ett

Läs mer

Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och

Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och MONSTRET AV: Freja Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och gick på skolan Röda hornet. Felicia

Läs mer

Ordklasser och satsdelar

Ordklasser och satsdelar Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera

Läs mer

Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7

Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7 Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7 Det finns många djur- och växtarter runt omkring oss som vi kanske inte tänker på. Vissa känner du säkert igen och kan namnet på, andra kanske du aldrig

Läs mer

Fa-undervisning vid Fa-konferensen i Washington DC 2004

Fa-undervisning vid Fa-konferensen i Washington DC 2004 Fa-undervisning vid Fa-konferensen i Washington DC 2004 (Li Hongzhi, 24 juli 2004) God morgon! (Publiken svarar: God morgon Mästare!) Tiden flyger iväg, och på ett ögonblick har ännu ett år gått. Under

Läs mer

Dokumentera och följa upp

Dokumentera och följa upp Matematik Förskola Modul: Förskolans matematik Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, NCM, Maria L. Johansson, Luleå tekniska universitet, Troels Lange, Malmö universitet,

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

5 Relationer mellan individens utvecklingsnivå, olika verktyg och användning av olika produkter

5 Relationer mellan individens utvecklingsnivå, olika verktyg och användning av olika produkter 5 Relationer mellan individens utvecklingsnivå, olika verktyg och användning av olika produkter Individens utvecklingsnivå har stor betydelse för hur han beter sig med, undersöker eller använder ett verktyg.

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Det Lilla Världslöftet

Det Lilla Världslöftet Filmfakta Ämne: Livskunskap/Levnadslära, Miljö Ålder: Från 6 år (L, M) Speltid: 8 x 5 minuter Svenskt tal Producent: Little Animation, Kanada Syfte/strävansmål att på ett enkelt sätt förmedla grundläggande

Läs mer

Innehåll. Stryk under, ringa in, kryssa 2. I vilken ordning? 6. Vilken information? 10. På samma sätt 14. Följ ledtrådarna 18. Mönster 22.

Innehåll. Stryk under, ringa in, kryssa 2. I vilken ordning? 6. Vilken information? 10. På samma sätt 14. Följ ledtrådarna 18. Mönster 22. Innehåll Stryk under, ringa in, kryssa 2 I vilken ordning 6 Vilken information 10 På samma sätt 14 Följ ledtrådarna 18 Mönster 22 Glyfer 26 Pusselbitar 30 Den här boken tillhör 3 Stryk under, ringa in,

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

MEMORERINGSARK Ackord-typer och Beteckningar

MEMORERINGSARK Ackord-typer och Beteckningar MEMORERINGSARK Ackord-typer och Beteckningar En ackord-typ talar om vilka intervall (sett från ackordets grundton) ackordet ska innehålla. Eftersom den inte säger någonting om vilken variant dessa intervall

Läs mer

Jakten på färgpiraterna

Jakten på färgpiraterna Jakten på färgpiraterna SÅNGTEXTER SEXÅRSKÖREN 2016 01 INTRO/REGNRAMSA Regn regn regn regn Det har regnat här i flera år Regn, regn mera regn Regn och mera regn ändå Och mera regn Välkommen sol, välkommen

Läs mer

Lille katt, lille katt, lille söte katta, vet du att, vet du att det blir mörkt om natta

Lille katt, lille katt, lille söte katta, vet du att, vet du att det blir mörkt om natta Heja Bamse, starkast är vår Bamse. Men han tycker inte om att slåss! Dunderhonung, farmors dunderhonung, äter han för att bli stark förstås. Och kommer det en stöddig typ, och ger en liten svag ett nyp,

Läs mer

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Vad skall vi gå igenom under denna period? Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen

Läs mer

Formell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet

Formell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet Formell logik Kapitel 1 och 2 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 1: Atomära satser Drömmen om ett perfekt språk fritt från vardagsspråkets mångtydighet och vaghet (jmf Leibniz, Russell, Wittgenstein,

Läs mer

Träff 1 Skissa & Extrudera

Träff 1 Skissa & Extrudera Skapa en folder Jag rekommenderar att samla filer och övningar i en egen folder som man har full kontroll på. Muff-foldern som vi delar är tänkt som en gemensam övningsyta. Innehåll som du vill komma åt

Läs mer

Research. Erikdalsbadets utomhusbad i Stockholm

Research. Erikdalsbadets utomhusbad i Stockholm Framtidens färg Framtidens färg kommer varken att handla om nya kulörer eller färgkombinationer, vilket tidigare ofta har kännetecknat en viss tidsperiod. I framtiden får färgen sin betydelse genom kontexten

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

WUB5511 Elektrisk Värmefilt

WUB5511 Elektrisk Värmefilt WUB5511 Elektrisk Värmefilt Svensk Bruksanvisning Läs alltid först igenom bruksanvisningen och spara den för framtida hänvisningar Sid 2 VIKTIGA anvisningar! Spara för framtida bruk! VARNING: EJ avsedd

Läs mer

Sanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden.

Sanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden. MATEMATISK LOGIK Matematisk logik formaliserar korrekta resonemang och definierar formellt bindeord (konnektiv) mellan påståenden (utsagor, satser) I matematisk logik betraktar vi påståenden som antingen

Läs mer

Studsmatta 512x305 cm

Studsmatta 512x305 cm SÄKERHETSANVISNINGAR OCH MONTERINGSANVISNINGAR Art. 9053595 Studsmatta 512x305 cm Studsmatta, fyrkantig - Art. 9053595 Beskrivning: Fyrkantig studsmatta med nät, matta och stege. Innehåll Inledning...

Läs mer

räkna med vasa övningar att genomföra i vasamuseet

räkna med vasa övningar att genomföra i vasamuseet räkna med vasa övningar att genomföra i vasamuseet lärarhandledning 2 (av 2) övningar att genomföra i vasamuseet Denna handledning riktar sig till läraren som i sin tur muntligt instruerar sina elever.

Läs mer

EVIGHET SAMPLE. Budskap om evig räddning

EVIGHET SAMPLE. Budskap om evig räddning EVIGHET Budskap om evig räddning EVIGHET De ting som synas, äro för en tid, men de som inte synas, eviga, 2 Kor. 4: 18. Vi är vandrare på Tidens väg, varje tickande av klockan markerar ett fotsteg, varje

Läs mer

Linnéuniversitetet Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Per-Anders Svensson

Linnéuniversitetet Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Per-Anders Svensson Linnéuniversitetet Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Per-Anders Svensson Tentamen i Matematikens utveckling, 1MA163, 7,5hp fredagen den 28 maj 2010, klockan 8.00 11.00 Tentamen består

Läs mer

Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Jordens hjärta Tänk om Liv

Jordens hjärta Tänk om Liv Jordens hjärta Tänk om Allt du ser, allt du ger Tänk om, tänk om, tänk om Allt du rör, allt du gör Tänk om, tänk om, tänk om Tänk om just nu är underverkens tid Den natt då tårar blir till skratt När morgonen

Läs mer

Hela tal LCB 1999/2000

Hela tal LCB 1999/2000 Hela tal LCB 1999/2000 Ersätter Grimaldi 4.3 4.5 1 Delbarhet Alla förekommande tal i fortsättningen är heltal. DEFINITION 1. Man säger att b delar a om det finns ett heltal n så att a Man skriver b a när

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3) TORSTEN BENGTSSON SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Pappa läser en saga för Erik. När sagan är slut ska Erik sova. Pappa öppnar fönstret för att Erik är varm. Erik hör ett jamande utanför men

Läs mer