Innehåll och produktion: Kommunledningskontorets ekonomienhet, Eslövs kommun Layout: Analysera AB Foto: Ulf Axelsson Tryck: Printing, Malmö Eslövs

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll och produktion: Kommunledningskontorets ekonomienhet, Eslövs kommun Layout: Analysera AB Foto: Ulf Axelsson Tryck: Printing, Malmö Eslövs"

Transkript

1 ESLÖVS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2009

2 2 Innehåll och produktion: Kommunledningskontorets ekonomienhet, Eslövs kommun Layout: Analysera AB Foto: Ulf Axelsson Tryck: Printing, Malmö Eslövs kommun 2010

3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Ett högst osäkert ekonomiskt år har passerat i spåren av finanskris och den efterföljande både snabba och djupa lågkonjunkturen. Den ekonomiska utvecklingen slog hårt mot kommunens planerade skatteintäkter. Vi valde att möta fallet i kommunens skatteintäkter med en uppmaning till nämnder och utskott att inte nyttja hela den tilldelade ramen för året samt att minska på investeringarna. Tillsammans har detta gett ett gott resultat utan direkt kännbara negativa effekter för servicen till våra medborgare. Jag vill därmed rikta ett stort tack till våra förtroendevalda och tjänstemän som tagit ett stort ansvar för kommunens ekonomiska utveckling. Även politiskt blev året osäkert. I våras fick Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden avgå och förvaltningschefen valde att lämna sin tjänst efter att nämnden inte tagit till sig behovet av att anpassa gymnasieskolan efter det lägre elevantalet som följde av införandet av fritt sök i Skåne. Vår gymnasieskola tappade många elever till andra utbildningsorter, i första hand till Lund. Även elever från våra samverkanskommuner Höör och Hörby valde i hög utsträckning gymnasieutbildning på annan ort än Eslöv. En genomgripande studie av hur vi i Eslöv skapar framtidens gymnasieskola ut ett elevperspektiv startas direkt på det nya året. Årets budgetbeslut i fullmäktige den 26 oktober fick en oväntad utgång då kommunstyrelsens förslag till budget för 2010 inte vann majoriteten av ledamöternas gehör. En politisk kris uppstod som dock fann sin lösning efter en månad då ett fullmäktige med bred majoritet ställde sig bakom en reviderad budget för 2010 och plan för 2011 och Ordningen och den politiska handlingskraften var återställd. Framtiden ser ljus ut för Eslövs kommun liksom för våra invånare. Även om de ekonomiska prognoserna ännu visar på underskott 2011 och 2012 så pågår ett intensifierat arbete med kostnadsöversyn och effektiviseringar. Den ekonomiska styrkan som Eslöv har genom ett budgeterat överskott på 33 miljoner för 2010 ger handlingsutrymme både att undvika nedskärningar i välfärden som nysatsningar. Förutom att upprätthålla servicen till våra invånare så pågår ett allt mer intensifierat arbete med att skapa nya arbetstillfällen till Eslöv. Precis före årets slut skrevs en principöverenskommelse med ett nytt företag som vi räknar med kommer att växa sig stort. Även Eslövs utmärkta geografiska närhet till de kommande ESS- och MAX IV-anläggningarna räknar vi kommer att ge både nya arbetstillfällen och nya invånare. Ett starkt engagemang planeras i det arbete som nu drar igång i Skåne för att få ut det mesta möjliga i form av besök, arbetstillfällen och nya invånare i samband med dessa fantastiska etableringar. Vi räknar med att befolkningen fortsätter öka obeaktat ovanstående draghjälp. Utvecklingen i Skåne är fortsatt stark med tillväxt av nya företag och ökande befolkning. Vi möter ökad efterfrågan på bostäder genom att både starta nyproduktion av bostäder genom kommunens bostadsbolag och genom att förbereda mark för nya småhus, både i tätorten och i byarna. Ett nytt stort handelscentrum, Flygstaden, har fått klartecken från fullmäktige. Genom att nyttja en del av flygfältet i Eslöv kan denna möjlighet öppnas upp för invånarna som därmed kan göra en ännu större del av sina inköp på hemmaplan. Goda miljöeffekter förutom nya arbetstillfällen är att vänta. Med tillförsikt ser jag fram emot det kommande valet i september och en fortsatt god utveckling för vår kommun. Det senare ska vi särskilt uppmärksamma under vårt 100 års jubileum Nedräkningen har redan börjat! Cecilia Lind (s) Kommunstyrelsens ordförande 3

4 Organisation Kommunfullmäktige Kommunrevision Kommunstyrelse Kommunledningskontor Arbetsutskott Arbetsgivarutskott Utskottet för arbete och försörjning Arbete och Försörjning Utskottet för gymnasieoch vuxenutbildning Gymnasie- och Vuxenutbildning Eslövs Bostads AB 100% Barn- och familjenämnden Barn och Familj Eslövs Industrifastigheter AB 100% Kultur- och fritidsnämnden Kultur och Fritid Mellanskånes Renhållnings AB 52,5 % Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Miljö och Samhällsbyggnad Fastighets AB Gäddan (vilande) 100% Servicenämnden Service och Teknik Vård och Omsorg Valnämnden Vård- och omsorgsnämnden Överförmyndarnämnden 4

5 Innehåll Organisation 4 Sammanfattning 6 Eslöv i siffror 7 Förvaltningsberättelse 8 Omvärldsanalys 9 Befolkning, arbets- och bostadsmarknad 10 Känslighetsanalys 10 Måluppfyllelse och god ekonomisk hushållning 11 Årets viktigaste händelser 13 Finansiell analys för kommunen 14 Finansiell analys för koncernen 19 Risk och kontroll 20 Drift- och investeringsredovisning 21 Exploateringsredovisning 21 Vår viktigaste resurs medarbetarna 22 Väsentliga personalförhållanden Framtidsbedömning 26 Miljöredovisning 28 Verksamhetsberättelser från kommunens nämnder 29 Kommunstyrelsen, Kommunledningskontoret 30 Kommunstyrelsen, Utskottet för Arbete och försörjning 32 Kommunstyrelsen, Utskottet för Gymnasie- och vuxenutbildning 34 Barn- och familjenämnden 37 Kultur- och fritidsnämnden 41 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, exklusive vatten och avlopp 44 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, vatten och avlopp 47 Servicenämnden 50 Vård- och omsorgsnämnden 54 Revisionen 57 Verksamhetsberättelser från koncernens hel- och delägda bolag 58 Eslövs Bostads AB 59 Eslövs Industrifastigheter AB 60 Mellanskånes Renhållnings AB 61 Redovisningsprinciper 62 Finansiella rapporter 64 Resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys för kommunen Noter för kommunen Drift- och investeringsredovisning 72 Exploateringsredovisning 73 Resultat- och balansräkning, vatten och avlopp Resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys för koncernen Noter för koncernen Revisionsberättelse 81 Ekonomisk ordlista 82 5

6 Sammanfattning Balanskravet och de finansiella målen uppnåddes Kommunen uppfyllde år 2009 återigen kommunallagens balanskrav vilket innebär att intäkterna översteg kostnaderna under året. Årets resultat blev 16,4 miljoner och resultat att stämma av mot balanskravet 11,1 miljoner. Även kommunens finansiella mål om ett resultat på minst en procent av skatteintäkterna har nåtts. Investeringarna finansieras med egna medel Under året har kommunen investerat för totalt 70,8 miljoner kronor varav 8,7 miljoner kronor inom Vatten och avlopp. Investeringsnivån ska ligga på ca 60 miljoner kronor enligt uppställt mål exklusive vatten- och avloppsinvesteringar. Att investeringsnivån översteg det finansiella målet beror på färdigställandet av Ölyckeskolan med 7,1 miljoner kronor och förskolan Ängabo med 3,7 miljoner kronor. Efter ett särskilt beslut i fullmäktige byggdes även en ny förskola, Skogsgläntan, på Allmänningen i Eslöv som ersättning för nerbrunna lokaler på Ekenäsgården för en kostnad på 5,7 miljoner kronor. Investeringarna finansierades med medel från årets resultat, avskrivningar och befintlig likviditet. Ingen upplåning har skett under året. Nämnder och utskott redovisade både under- och överskott Nämnderna visade totalt sett ett underskott med -7,4 miljoner. Störst underskott visade Servicenämnden med -9,5 miljoner följt av Gymnasie- och Vuxenutbildning med -7,9 miljoner och Arbete- och Försörjning med -6,0 miljoner. Skälen till underskotten var huvudsakligen för Servicenämnden, kostnadsutvecklingen för måltidsverksamheten, försenade besparingseffekter efter omorganisation och akuta underhållsåtgärder. Gymnasieskolan har drabbats av omfattande omställningskostnader på grund av färre elever i kombination med att fler elever sökt gymnasieutbildning utanför Eslöv. Den ökade arbetslösheten har fått till följd att fler personer fått försörjningsstöd vilket resulterat i ett underskott inom Arbete- och Försörjning. Nämnder och utskott fick under året en uppmaning att inte nyttja hela den tilldelade ramen för året (motsvarande prisökningskompensationen) och därmed lämna ett överskott med anledning av kraftigt minskade skatteintäkter. De största överskotten har Vård- och omsorgsnämnden med 9,9 miljoner kronor och Barn- och familjenämnden med 4,3 miljoner kronor. Befolkningen fortsätter öka Antalet invånare ökade för tionde året i följd till invånare, en ökning med 146 personer. En ökande befolkning ger ökade skatteintäkter och intäkter från det nationella utjämningssystemet inom kommunsektorn men ökar även efterfrågan på service och investeringar. Förutsättningen för ökad befolkningstillväxt är nya bostäder. Under året färdigställdes tolv hyreslägenheter och 18 småhus. Antalet årsarbetare minskade Antalet årsarbetare minskade till 2 409, en minskning med 107 anställda på ett år. Personalkostnaden blev miljoner kronor vilket är en ökning med elva miljoner på ett år. Lönekostnadsökningen blev 4,27 procent varav årets lönerevision svarade för 3,35 procent eller 30 miljoner per helår. Bolagen visar vinst på nytt Årets resultat för koncernen blev 26,0 miljoner. Högst utdelning från bolagen svarade Lunds Energi för med 7,2 miljoner. Året 2009 ett ovanligt år Året präglades av en högst osäker ekonomisk utveckling till följd av finanskrisen som blev ett faktum den 15 september 2008 i Sverige och som följdes av en mycket snabb nedgång i skatteintäkterna. Kommunen tappade 34 miljoner kronor jämfört med budget men fick även drygt 20 miljoner kronor i ökade intäkter som inte var budgeterade. Under senare delen av året skedde även en sänkning av kommunens kostnader för personalförsäkringar. 6

7 Eslöv i siffror Fem år i sammandrag År Antal kommuninvånare Kommunal skattesats 19,74 19,74 19,74 19,74 19,74 Skatteintäkter, netto (miljoner kronor) 1 051, , , , ,1 Nettokostnader i procent av skatteintäkter Årets resultat 28,4 44,2 22,4 1,1 16,4 Eget kapital (miljoner kronor) 886,9 931,0 953,4 954,6 971,0 Eget kapital (kronor/kommuninvånare) Soliditet, procent Låneskuld (kronor/kommuninvånare) Räntenetto (miljoner kronor) 11,2 10,8 11,2 12,3 18,7 Personalkostnader (miljoner kronor) 873,5 928,8 996, , ,9 Antal årsarbetare Mandatfördelning Parti Mandat Socialdemokraterna 20 Centerpartiet 8 Moderaterna 8 Folkpartiet 3 Vänsterpartiet 2 Kristdemokraterna 1 Sverigedemokraterna 6 Miljöpartiet de gröna 1 Totalt 49 Kommunstyrelsens ledamöter Namn Cecilia Lind, ordförande Tony Hansson Lars Månsson, första vice ordförande Bernt Nilsson Lena Emilsson Janet Andersson Håkan Svensson-Sixbo Henrik Wöhlecke, andra vice ordförande Karin Reinisch Håkan Olsson Annette Linander Ingemar Jeppsson Lesley Holmberg Kent Karlsson Fredrik Ottesen Anders Oddsheden Parti S S S S S S V M M C C C FP KD SD SD 7

8 Förvaltningsberättelse

9 Omvärldsanalys Beroende av omvärlden Under flera år fram till hösten 2008 hade en mycket god högkonjunktur skapat ovanligt bra ekonomiska förutsättningar för både kommuner och landsting. Intäktsökningarna översteg pris- och lönekostnadsökningarna. Aldrig tidigare hade så mycket resurser funnits tillgängliga för vår verksamhet. Detta berodde på den långa och uthålliga högkonjunkturen som skapat tillväxt i ekonomin och som lett till en snabb ökning av skatteintäkterna. Effekten av finanskrisen som drabbade Sverige den 15 september 2008 innebar ett tvärstopp för högkonjunkturen och blev därför desto kännbarare för kommunsektorn. Finanskrisen resulterade i en mycket snabb djup nedgång i konjunkturen. För kommunerna och därmed även för Eslövs del innebar denna exceptionella ekonomiska händelse ett bortfall på 34 miljoner kronor i planerade skatteintäkter under Eslövs kommun är beroende av olika händelser i omvärlden. Exempelvis ger en god världskonjunktur goda möjligheter för bra tillväxt i Sverige. Högkonjunktur och bra tillväxt ger vanligen ökad sysselsättning och höjda löner. Detta i sin tur ger högre skatteintäkter för kommunen. På samma sätt ger sämre tider med lågkonjunktur högre arbetslöshet. Då blir ökningen av skatteintäkterna betydligt mindre. I en lågkonjunktur ökar samtidigt kostnaderna för försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder. Höga räntor ger kommunen högre kostnader för eventuell upplåning, men ger samtidigt högre intäkter på överskottslikviditet. Under året har kommunen inte tagit upp lån och därför undvikit räntekostnader. Samtidigt har räntenivåerna varit låga varför avkastning på kommunens likvida medel varit låg. Finanskrisen slog till med full kraft Effekterna av höstens kollaps på de finansiella marknaderna innebar ett tvärstopp i det internationella handelsutbytet. Den svenska exporten föll som en sten och som en följd av detta föll även industrins investeringar. En försvagad framtidstro bidrog till att även andra investeringar minskade och hushållens efterfrågan backade. Sammantaget föll BNP med fem procent mellan tredje och fjärde kvartalet 2008, på helåret 0,5 procent. Fallet i BNP fortsatte under 2009 och blev 4,3 procent. För 2010 räknar både regeringen och Sveriges Kommuner och landsting med en ökning av BNP men prognoserna skiljer sig åt. Samstämmighet råder om att det blir en långsam återhämtning men att BNP växer från och med Arbetslösheten ökade till 8,4 procent 2009 och väntas öka ytterligare med 1,6 procentenheter under De senaste något mer optimistiska prognoserna visar på att arbetslösheten faller tillbaka något med start Skatteintäkterna föll dramatiskt Statistiken talar ett tydligt språk. År 2008 ökade skatteintäkterna med 5,45 procent för att under 2009 falla tillbaka till 1,6 procents ökning. Samma ökningstakt väntas under Konjunkturnedgången påverkar alltså skatteunderlaget och då främst genom att antalet arbetade timmar minskar. Det svagare läget på arbetsmarknaden och fallande inflationstakt medför att löneökningstakten samtidigt avtar. Varje år sker en slutavräkning och en preliminär slutavräkning av den av regeringen prognostiserade ökningen av skatteintäkterna mot faktiskt utfall. Den preliminära slutavräkningen för 2009 blir återigen negativ och beräknas till kr per invånare eller - 37,6 miljoner för Eslövs del. Avräkningen belastar 2009 års resultat. Med tidsmässig eftersläpning sker slutlig avräkning för inkomståret 2008 som också förs på 2009 års resultat. I detta fall blir det något mindre negativ avräkning jämfört med tidigare preliminära bedömning vilket innebär en positiv avräkning på 36 kr per invånare eller 1,1 miljon kronor för Eslövs kommun. I årsredovisning 2008 skedde en beräknad slutavräkning för 2008 till minus 3,1 miljoner kronor. Slutavräkningen blev emellertid bättre varför denna korrigering påverkar årets resultat. För 2010 väntas en positiv slutavräkning eftersom regeringen varit mycket försiktig i uppräkningen i förhållande till den bedömning Sveriges Kommuner och Landsting gör av skatteunderlagets utveckling. Andrum under 2010 De kommande åren står kommunerna inför stora utmaningar. Det handlar dels om anpassningar till följd av de demografiska förändringarna dels om det tryck som den rådande lågkonjunkturen ställer. Medborgarnas behov minskar inte under en lågkonjunktur, tvärtom. Efterfrågan på kommunernas service och tjänster ökar. Under 2010 har det statliga konjunkturstödet tillfälligt gett ett andrum. Eslöv kommer att få cirka 40 miljoner kronor i extra statsbidrag. Redan året därefter 2011 försvinner nästan hela stödet. Endast en mindre del blir kvar som årlig 9

10 Förvaltningsberättelse förstärkning. För kommunsektorn som helhet gäller att om kommunerna ska bibehålla oförändrad kostnadsvolym på 2010 års nivå och kunna nöja sig med ett nollresultat krävs åtgärder för motsvarande 43 öre i skatteuttag. Perioden innebär kärvare tider. Befolkning, arbetsmarknad och bostadsmarknad Befolkningen i Eslövs kommun ökar Skånes befolkning ökade till invånare, en ökning med invånare. I Eslövs kommun har antal invånare ökat de senaste tio åren. Befolkningen ökade med 146 personer under 2009 till invånare. En ökande befolkning ger positiva effekter för kommunen i form av ökande skatteintäkter. Samtidigt ökar kommunens kostnader i form av högre efterfrågan på service. Sedan 1999 har Eslöv haft en fortlöpande befolkningsökning som uppgår till personer, i snitt 278 invånare per år. Under perioden beräknas befolkningen fortsätta öka. Befolkningsutveckling (invånare) Befolkningsökningens fördelning på födelseöverskott och flyttningsnetto: 2012 Invånare Befolkningsökning 146 Födelseöverskott 63 Varav födda 377 Varav avlidna 314 Flyttningsnetto 87 Varav inom egna länet -129 Varav inom landet 57 Varav från utlandet 159 Flest nya bostäder i småhus För att befolkningen ska kunna öka i kommunen måste nya bostäder byggas. Årets färdigställda bostadsproduktion har utgjorts av 30 bostäder, varav tolv i flerfamiljshus och 18 i gruppbyggda småhus eller villor. De senaste tio åren har knappt 100 nya lägenheter/småhus byggts per år. Enligt planerna ska 150 lägenheter färdigställas per år. Efterfrågan på småhustomter har varit god de senaste åren och kan antas öka dessutom med anledning av Max IV och ESS-anläggningen. För 2010 bedöms 70 bostäder bli uppförda varav 29 är hyresrätter. Bostadsbyggande, inflyttningsklara lägenheter (antal) Lägenheter i flerbostadshus Småhusgrupper/styckhus Arbetslösheten ökade kraftigt I Eslöv ökade den öppna arbetslösheten med 0,9 procentenheter medan hela riket registrerar en ökning med 1,2 procentenheter. I antal sett var 744 personer i Eslöv arbetslösa vilket var en ökning med 182 personer eller 33 procent. Andelen personer i åtgärdsprogram ökade med 1,2 procentenheter i Eslöv och med 1,3 procentenheter i landet. Den sammanlagda arbetslösheten ökade alltså med 2,1 procentenheter i Eslöv och 2,5 procentenheter i landet. Siffrorna avser december respektive år. Den öppna arbetslösheten i Skåne (december) ökade till 4,5 procent (3,3 2008). Jämfört med riket låg Skåne 0,1 procent högre. Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska utveckling styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas genom kommunala beslut, medan andra ligger utanför kommunens kontroll. Som exempel på de senare kan nämnas lagstiftning, ut- 10

11 jämningssystem och konjunkturläge. Nedan framgår hur kommunens ekonomi påverkas av förändringar i ett antal faktorer. miljoner kronor +/- 1 krona förändring av kommunalskatten 48 1 procents löneförändring 11 1 procents prisförändring 5 1 procents avgiftsförändring 1 10 miljoner förändrad upplåning 0,3 10 heltidstjänster kommuninvånare 4 1 procents förändring av generellt statsbidrag 3 Vår välfärd är inget vi kan ta för givet Vi kan inte slå oss till ro och tro att välfärdsbygget är färdigt. Vi har ett gemensamt ansvar för välfärden och det ansvaret betyder att den ska omfördelas - också över livstiden. Den ska bygga på ett förtroende mellan generationerna, ett så kallat generationskontrakt. Skillnaderna mellan generationerna har ökat, ungdomarna är fattigare relativt de som är äldre. Vi måste återställa balansen mellan generationerna. Lika viktigt är det att när människors behov förändras så ska samhällsservicen utvecklas, så att den hela tiden förstärks och förbättras. Med samma sunda ekonomiska hushållning som hittills vill vi driva vårt välfärdsbygge framåt under mandatperioden. De fem olika målområdena är: Jobben ska finnas i Eslöv också Skolan vår största arbetsplats Hälsa och trygghet Trygg i livets olika skeden Fortsatt attraktiv kommun. Under respektive rubrik finns ett antal planeringsmål. Mål för god ekonomisk hushållning följs upp nedan. Övriga mål kommenteras i nämndernas förvaltningsberättelser. Måluppfyllelse och god ekonomisk hushållning Kommunallagen anger att kommunen i budgeten skall ange finansiella mål och mål för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning. I årsredovisningens förvaltningsberättelse ska finnas en utvärdering om målen för god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Kommunerna själva ska utveckla praxis inom området och varje kommun ska finna formerna för sitt sätt att tillämpa lagens ramverk. Eslövs kommun har under flera år arbetat med styrande finansiella mål som följts upp i årsredovisningen. För 2009 har fyra prioriterade mål antagits som har ägnats särskild uppmärksamhet under året. Alla nämnderna har arbetat med dessa mål. Vad nämnderna gjort och resultatet av arbetet framgår nedan. I budget 2009 framgår Eslövs kommuns definition av god ekonomisk hushållning: Varje generation bär själv kostnaderna för den service man konsumerar. Ingen kommande generation skall behöva betala för det som tidigare generation förbrukat. Så stor nytta som möjligt av befintliga resurser skall skapas för kommuninvånarna. De finansiella målen anger att ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning. Verksamhetsmålen skall spegla effektiviteten och göra uppdraget tydligt mot kommuninvånarna. God ekonomisk hushållning har uppnåtts när samtliga finansiella och flertalet verksamhetsmål uppnåtts. Målen för god ekonomisk hushållning skall följas upp i delårsrapport och årsredovisning. Avvikelser skall kommenteras och beslutas av kommunfullmäktige. Analysen nedan syftar till att ge en samlad bild om att kommunen under 2009 har haft en god ekonomisk hushållning både utifrån ett ekonomiskt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Syftet är även att analysen ska vara en grund för ett fortsatt utvecklingsarbete för att ytterligare förbättra kommunfullmäktiges utvärderingsmöjligheter. Når vi målen? De av fullmäktige fastställda finansiella målen har enligt analysen nedan uppnåtts. För 2009 når kommunen upp till de av kommunfullmäktige definierade målen för god ekonomisk hushållning. Vad det gäller verksamhetsmålen har flertalet mål uppnåtts under året. Flertalet nämnder når målen medan andra inte nått uppsatta mål. Den samlade bedömningen av måluppfyllelsen blir därmed delvis uppfyllda verksamhetsmål. Se vidare i respektive nämnd respektive utskotts redovisning. 11

12 Förvaltningsberättelse l målet uppfyllt, l målet delvis uppfyllt, l målet inte uppfyllt Finansiella mål för god ekonomisk hushållning l Årets resultat var 16,4 miljoner kronor. Målet är uppnått det vill säga ett resultat på minst en procent av skatteintäkter och generella bidrag, vilket motsvarar ca 13,5 miljoner. I resultatet ingår bland annat avsättningar för omstruktureringskostnader för personalavgångar i huvudsak inom gymnasieskolan och för skattefinansierade delar av exploateringsområdena Bäckdala 1 och Gustavslund. l Målet är att Investeringsvolymen får ej överstiga nivån på summan av årets resultat och avskrivningar, cirka 60 miljoner per år eller cirka 180 miljoner över planperioden. Investeringarna har under den senaste femårsperioden finansierats med 93 procent av egna medel. Investeringsnivån 2009 var totalt 70,8 miljoner varav vatten- och avlopp 8,7 miljoner, resultat och avskrivningar var 60,7 miljoner. Målet är uppnått. Prioriterade mål och mål för god ekonomisk hushållning Mål för IiP l Målet är uppnått. Kommunens samtliga förvaltningar certifierades som första svenska kommun enligt IiP-standarden i slutet av Utvärdering har skett under Målet är uppfyllt. Mål för medborgarfokus och medborgarinflytande l Utvecklingen mot ett förbättrat medborgarmottagande och ökad service genomfördes 1 juni då Medborgarcentrum invigdes. l Luppundersökning hos unga har genomförts. l Väl dokumenterade introduktionsplaner finns inom flyktingmottagningen. l Bibliotekens efterfrågestyrda inköp har ökat. l Många öppna möten med kommunens föreningar. l Satsningen Sommartorget har genomförts där medborgare och MoS - förvaltningen mötts. l Matråd finns på alla förskolor och skolor. l Startmöten hålls inför byggprojekt med berörda. l Brukarinflytandet inom hemtjänsten och särskilt boende har ökat. Målet är delvis uppfyllt. Mål för mångfald l Mångfald skall vara en integrerad del av kommunens verksamhet. De första stegen i processen är att definiera vad vi menar med mångfald. Detta har konkretiserats i form av en mångfaldsplan som har antagits. l Likabehandlingsplaner finns på alla grundskolor och samtliga grundskolor har upprättat ordnings- och förhållningsregler. l Andelen elever och studerande som anser att främlingsfientlighet är ett problem har minskat med 5 procent. l Biblioteken har ökat andelen nyttjare av annan etnisk bakgrund. Målet är delvis uppfyllt. Mål för bemötande l Andelen elever som anser att de har bra möjligheter att påverka hur de ska arbeta i gymnasieskolan har ökat med 5 procent sedan LUPP mätningen l Andelen gymnasieelever och studerande vid Komvux som anser att de inte fått tillräckligt stöd har minskat med 5 procent sedan LUPP mätningen l En högre andel av bibliotekets besökare använder sms - tjänst. l En ökning av bibliotekets digitala tjänster. l Via Internet kan medborgare ställa frågor till MoS. l Bemötandet har förbättrats inom hemtjänst och särskilt boende. Målet är delvis uppfyllt. Mål för god ekonomisk hushållning l Målet att andelen elever i grundskolan som är behöriga till gymnasieskolans nationella program ska ligga på minst riksgenomsnittet är inte uppfyllt Eslövs kommun 84,5 % 83,7 % 85,9 % Samtliga kommuner 89,1 % 88,9 % 88,2% l Målet att det genomsnittliga meritvärdet för elever i skolår 9 ska ligga på minst riksgenomsnittet är inte uppfyllt Eslövs samtliga elever 196,7 205,0 203,1 Samtliga kommuner 207,3 209,3 207,4 Eslövs kommuns värde enligt SALSA

13 l Fler elever ska klara sina gymnasiestudier inom tre år. Vårterminen 2009 avslutade 82,4 procent av de som började 2006 sina studier. Motsvarande för 2008 var 84,9 och för ,4 procent. Målet har inte uppnåtts. l Målet att öka andelen elever från Mellanskåne till Eslövs gymnasieskola har inte uppnåtts under året. l Målet med en genomsnittlig förnyelsetakt på asfaltsbeläggning 20 år har inte uppnåtts. l Målen inom Vård och Omsorg för god ekonomisk hushållning är uppfyllda. Dessa är minskad sjukfrånvaro, förbättrade verksamhetsmått och nyckeltal. Koncernen Eslövs kommunkoncern består, förutom kommunen, av fyra bolag; Eslövs Bostads AB (100 procent), Eslövs Industrifastigheter AB (100 procent), Fastighets AB Gäddan (100 procent) och Mellanskånes Renhållning AB (52,5 procent). Fastighets AB Gäddan är vilande och kommenteras inte vidare i förvaltningsberättelsen. Kommunen har 2009 erhållet borgensavgift med 2,0 miljoner från Eslövs Bostads AB. Därutöver har kommunen fått ränta på den revers kommunen har på Kraftringen AB med 7,2 miljoner. Återbetalning har skett med 1 miljon från Mellanskånes Renhållnings AB för tidigare erhållet kapitaltillskott. Dessutom äger kommunen: Tolv procent i holdingbolaget Kraftringen AB. Kraftringen AB äger samtliga aktier i Lunds Energikoncern AB. Eftersom Eslövs kommuns ägarandel i Kraftringen AB är under 20 procent, ingår detta bolag inte i den sammanställda redovisningen. Kraftringen AB ägs tillsammans med Lunds kommun, Hörby kommun och Lomma kommun. Omsättningen i Kraftringen koncernen är hög och bolagets utveckling är av stor betydelse för kommunens ekonomi. Nedan kommenteras därför även utvecklingen i Kraftringen AB med dotterkoncernen Lunds Energikoncern AB. Del av Sydvatten AB, se not 7 Del av Kommunassurans Syd Försäkrings AB, se not 7 Kommunen har ett andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening, se not 7 Kommunen driver Räddningstjänsten via kommunalförbundet Räddningstjänst Syd tillsammans med Burlöv, Lund, Malmö och Kävlinge. Årets viktigaste händelser Ett nytt handelscentrum, Flygstaden, ska etableras på en del av flygfältet. Nya exploateringsområden förbereds, Bäckdala, Gustavslund och i Stehag. Utbyggnaden av förskolor har fortsatt under året och fem avdelningar har öppnats. Kommunen har klarat kravet att föräldrar skall erhålla förskoleplats inom de garanterade fyra månaderna. Elevtalet i Eslövs gymnasieskola minskade med 150 elever. Anpassningsåtgärder vidtogs våren 2009 på grund av den väntade minskningen. Eslövs kommun innehar utmärkelsen Årets tillväxtkommun. Kommunfullmäktige antog under 2008 en ungdomspolitisk strategi och arbetet med att genomföra den pågick under Ett antal anlagda bränder drabbade kommunens verksamheter hårt under Ekenäsgårdens matsal, Våfflan och delar av Norrevångsskolan eldhärjades, Onsjövägen 16 och Stavhoppsbädden på Ekevalla idrottsplats förstördes av brand under året. Den ekonomiska regleringen av bränder under 2008 och 2009 med kommunens försäkringsbolag blev inte klart under året. Kommunen beviljades inte fortsatta EU-medel till projektet Fördel Eslöv, en kartläggning av kompetensutvecklingsbehovet hos samtliga anställda i Eslövs kommun. Inom kommunens alla verksamheter pågick under 2008 ett stort arbete för att förbereda sig på IiP-certifieringen. Till allas vår glädje godkändes kommunen som första kommun i Sverige enligt IiP-standarden. Högtidligt överlämnande av plaketter skedde i januari Även Eslövs Bostads AB är certifierad. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden fick avgå i våras och ett utskott bildades under kommunstyrelsen. Trenden med att färre barn placeras på institution fortsatte Ett projekt, Leader, för landsbygdsutveckling bedrivs delvis finansierat med EU-medel. Eslöv är en av de mest vindkraftstäta kommunerna i landet. 13

14 Förvaltningsberättelse Nöjd kundindex, NKI, har ökat från cirka 70 procent till 80 procent både inom hemtjänsten och särskilt boende, enligt brukarundersökning genomförd av SCB. Miljööverdomstolen har avslagit Lunds Energis plan för byggande av ett kraftvärmeverk i Örtofta. Överprövningsprocessen pågår alternativt avbryts processen och en ny ansökan lämnas in. Likabehandlingspolicy antagen att gälla från den 1 februari Beslutet om ESS och Max IV ger ännu bättre framtidsmöjligheter för Eslövs utveckling. Nyetablering av ett nytt stort företag, Bactiguard AB. Planeringen av jubileumsåret 2011 har påbörjats Överlåtelse av kommunens ansvar för färdtjänst och riksfärdtjänst är beslutat och överförs till Region Skåne. Utförardelen för Gata och park fördes över från Servicenämnden till extern regi den 1 april. Koncernen Eslövs Bostads AB Årets rörelseresultat var 4,2 miljoner kronor, vilket var något bättre än budget. Efterfrågan på såväl bostäder som lokaler har under året varit god. Bolaget strävar efter en uthyrningsgrad på minst 98 procent av bostäderna. Under 2009 uppnåddes 99,5 procent. Nöjd kundmätning görs vartannat år. Kunderna gav Ebo 4,0 i betyg på en femgradig skala vid senaste mätningen. Efter att vid ett antal mätningar fått allt bättre resultat har utfallet sedan några år stabiliserats. Bolaget är fortsatt certifierat enligt IiP-standarden. Överprövningsprocessen kring Valpen väntar på avgörande. Största investeringarna var tillbyggnaden av Bergagården samt inledda produktionen av radhus Lantmannavägen. Upprustning av Gamla och Nya Sallerup. Eslövs Industrifastigheter AB Bolaget saknar anställd personal och förvaltningen och finansiering köps av Eslövs Bostads AB. Årets resultat blev 4,8 miljoner, något lägre än budget. Återföring av tidigare nerskrivning avseende fastigheten Kajan 2 bidrog till årets resultat med 4,5 miljoner. Kommunfullmäktige medgav under året att bolaget får sälja Stämjärnet 26. Ombyggnad av Karlsrobadet pågår. Mellanskånes Renhållnings AB Arbetet med avfallsströmmarna har resulterat i att renheten ökat och endast 3-4 procent har deponerats, resterande har återvunnits. Returmaterial ökade med i genomsnitt 11 procent 2008 och låg kvar på samma nivå Fastighetsnära insamling vid villafastigheter i Flyinge har införts. Soliditeten var drygt 27,4 procent. Resultatet var 6,4 miljoner. Rekrytering av verkställande direktör har påbörjats. Finansiell analys för kommunen Analysmetod Den finansiella analysen bygger på fyra aspekter: Resultat och kapacitet respektive risk och kontroll. Resultat och kapacitet visar på vilken balans kommunen haft mellan sina intäkter och kostnader under året och över tiden samt den kapacitet kommunen har för att möta finansiella svårigheter på kort och lång sikt. Årets resultat analyseras, hur det uppstått samt hur tendenser och obalanser påverkar kapaciteten. Även investeringsutvecklingen omfattas av analysen. Risk och kontroll visar vilka risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet samt vilken kontroll kommunen har över den ekonomiska utvecklingen. Här analyseras låneskuld, borgensåtaganden och pensionsåtaganden. Ett tecken på god kontroll är att upprättade planer och budgetar följs, här analyseras bland annat nämndernas budgetavvikelser. Resultat och kapacitet Verksamhetens kostnader ökade mer än intäkterna Verksamhetens intäkter minskade 2009 med 4,4 procent. Sedan 2007 har verksamhetens intäkter procentuellt sett ökat mindre än kostnaderna, vilket beror på att flera riktade statsbidrag har förts över till generella. 14

15 miljoner kronor Intäkter 367,3 387,9 370,9 Kostnader 1 514, , ,0 Avskrivningar 38,6 41,7 44,3 Nettokostnader 1 185, , ,4 Verksamhetens kostnader ökade med 1,3 procent Verksamhetens kostnader består till stor del av personalkostnader. Dessa ökade med en procent och förklaras av löneökningar samt 107 färre årsarbetare. Sammantaget ökade verksamhetens nettokostnader med 3,2 procent. Verksamheternas nettokostnader bör inte öka mer än skatteintäkter tillsammans med generella statsbidrag. Verksamhetens nettokostnader visar en positiv avvikelse mot budgeten med 11,2 miljoner. Skatteintäkterna fortsätter att öka De egna skatteintäkterna ökade med 2,8 procent medan de generella statsbidragen inklusive fastighetsavgift ökade med 6,8 procent. miljoner kronor Skatteintäkter 871,2 923,7 949,3 Generella statsbidrag 324,1 334,2 350,0 Kommunal fastighetsavgift 6,8 Skatteintäkter och generella statsbidrag totalt 1 195, , ,1 Finansnetto 12,7 11,3 18,7 Ökningen av skatteintäkterna och de generella statsbidragen var högre än nettokostnadsökningen under Skatteintäkterna och de generella statsbidragen var 31,4 miljoner lägre än budget. Avvikelsen beror på sämre utveckling av framför allt sysselsättningen vilket lett till sämre skatteunderlagsutveckling än prognostiserat och därmed negativa slutavräkningar för I bokslutet har bokförts en negativ slutavräkning för 2009 med 37,6 miljoner kronor och för 2008 en positiv slutavräkning med 1,1 miljoner var det första året kommunen fick en intäktsökning via den kommunala fastighetsavgiften (legalt en skatt) utan att statsbidragen sänktes med motsvarande belopp vilket skedde Alla skatteintäkter och lite till går direkt till verksamheten Nettokostnadernas andel av skatteintäkter visar hur stor del av skatteintäkterna som går till den löpande verksamheten. En rimlig nivå bör ligga på omkring 98 procent, eftersom räntekostnaderna och en stor del av investeringarna ska finansieras med skatteintäkterna.. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna (procent) , , , , , , , , Nettokostnadsandelen låg för kommunen på omkring 98 procent under perioden År 2008 ökade nettokostnadsandelen till närmare 101 procent. År 2009 blev det viss minskning, vilket innebär att samtliga skatteintäkter och statsbidrag och lite till fördelats till de löpande verksamheterna. År 2010 beräknas andelen åter minska till 98 procent. År planeras andelen uppgå till cirka 102 procent. Följsamhet mellan skatteintäkter och kostnad per invånare I en sund ekonomi finns en följsamhet mellan nettokostnadsutvecklingen per invånare och skatteintäktsökningen per invånare (invånarantal 31 december året före). Skatte- och nettokostnadsutveckling per invånare (procent) ,7 4,6 6,5 4,4 6,5 4,3 5,8 4, Nettokostnad, % Skatteintäkter, % 3,4 2,

16 Förvaltningsberättelse Mellan 2008 och 2009 har nettokostnaderna per invånare ökat med 2,7 procent och skatteintäkterna per invånare med 3,3 procent. Sett över femårsperioden har nettokostnaderna per invånare ökat med 26 procent och skatteintäkterna per invånare med 24 procent. Investeringsvolym något över budget Nettoinvesteringar avser investeringsutgifter minus investeringsinkomster. Kommunens investeringsverksamhet bör präglas av god planering och hålla en ganska jämn nivå över tiden. Nettoinvesteringar, inklusive VA (miljoner kronor) , , , , , , , , Kommunen investerade för 70,8 miljoner (netto) eller 62,1 miljoner exklusive vatten och avlopp år Investeringarna finansierades till 86 procent med egna medel (årets resultat och avskrivningar). Resterande 14 procent eller tio miljoner finansierades genom ianspråktagande av kommunens likviditet. Investeringsvolymen, exklusive vatten och avlopp, har budgeterats till totalt 181,2 miljoner eller 60 miljoner per år vilket motsvarar uppsatt mål. Positivt resultat igen Balanskravet i kommunallagen anger att kommunens resultat måste överstiga noll. Kommunens egen målsättning är dock att resultatet ska vara minst en procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Årets resultat blev 16,4 miljoner. Kostnader för avvecklingsåtgärder, exploateringsområden, befarad förlust och betalningskrav, sammanlagt 30,5 miljoner, belastar årets resultat. Kommunens resultat är positivt för trettonde året i rad. Enligt budget och prognoser ser perioden något besvärligt ut med anledning av en långsam återhämtning av det kraftiga fallet i skatteintäkter. Siffrorna i diagrammet nedan bygger på antagen budget för 2010 och plan Årets resultat (miljoner kronor) , , ,4 Balanskravet klarades , , , , , Eslövs kommun uppfyllde det lagstadgade balanskravet Årets resultat var 16,4 miljoner och resultatet att stämma av mot balanskravet var 11,1 miljoner, se not 5. Det innebär att kommunallagens balanskrav har uppfyllts. Lägre soliditet Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Det anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen själv finansierat, det vill säga det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. Soliditet (procent) ,9 35, ,9 34, Exkl. ansvarsförbindelse 78,6 27, ,3 26, ,6 25, Inkl. ansvarsförbindelse 16

17 Soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen minskade under Främsta orsaken är ökade kortfristiga skulder. Soliditeten inklusive pensionsåtaganden minskade med 1,4 procentenheter till 25 procent. Ansvarsförbindelsen ökade med fem miljoner. Högre skuldsättningsgrad Skuldsättningsgrad (procent) , , , , , Den del av kommunens tillgångar som finansieras med främmande kapital benämns skuldsättningsgrad. I skuldsättningsgraden ingår följande parametrar: Avsättningsgrad. En avsättning är en skuld vars storlek inte är känd vid bokslutstillfället, exempelvis pensionsåtaganden. Långfristig skuldsättningsgrad. Skulder som förfaller till betalning längre fram än ett år från bokslutsdagen. Kortfristig skuldsättningsgrad. Skulder som förfaller till betalning året efter bokslutsåret. Skuldsättningsgraden ökade under 2009 på grund av ökande avsättningar för pensionsåtaganden. miljoner kronor Avsättningar 7,7 21,4 30,0 Långfristiga skulder Kortfristiga skulder 251,2 242,0 336,2 Totalt 258,9 263,4 366,2 Risk och kontroll Likviditeten ökade mer än väntat Det kapital kommunen har direkt tillgång till är behållningen i kassa/bank. God likviditet för Eslövs kommun är när behållningen vid årets slut är cirka 50 miljoner. Kassa och bank (miljoner kronor) Kommunens kassalikviditet har ökat under Den enskilt största orsaken till den ökade likviditeten är statens utbetalning i slutet av året av det tillfälliga konjunkturstödet för år 2010 på 30,4 miljoner kronor. Checkkrediten, totalt 100 miljoner, utnyttjades vid några tillfällen under året. Planerad upplåning behövde inte verkställas. Enligt finanspolicyn ska en månads nettokostnader finnas i tillgänglig likviditet eller motsvarande kreditlöften. Med checkkrediten klarar kommunen kravet. Likviditeten beräknas öka framåt med hjälp av upplåning. Bättre finansnetto Finansnettot anger skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader. Ett negativt finansnetto minskar utrymmet för kommunens verksamheter. Kommunens riskexponering för ränteförändringar blir större vid hög upplåning. Finansnetto (miljoner kronor) 25 19, , , , , , , ,

18 Förvaltningsberättelse År 2009 var finansnettot positivt, plus 18,7 miljoner. Finansnettot var 11,2 miljoner bättre än budget. Anledningen var bland annat att nya lån inte har tagits upp, engångsutbetalning från Region Skåne för Ädelreformen 4,2 miljoner, engångsutdelning från SKL 1,7 miljoner samt borgensavgift på två miljoner från Eslövs Bostads AB. Under 2009 har Eslövs Bostads AB erlagt borgensavgift för utnyttjad borgen, vilken uppräknats till 0,25 procent vilket gav en intäkt på cirka kronor utöver budget. Räntan på reversen till Lunds Energikoncern AB var under året tre procent och intäkten uppgick till 7,2 miljoner. Kapitalförvaltningsportföljen skrevs ned med 2,7 miljoner i samband med bokslut 2008 till marknadsvärdet vid årsskiftet. Återföring av nedskrivning sker med 2,7 miljoner. Borgensåtaganden Borgensåtagandena 2009 var 882,2 miljoner, varav 825 miljoner avsåg i kommunkoncernen hel eller majoritetsägda bolag. Kommunen ingår borgen för upplåning som görs av bolagen i kommunkoncernen. Risken förknippad med borgensåtagandena för dessa bedöms för närvarande vara låg. Övriga borgen avser AB Sydvatten, egna hem och föreningar och har i vissa fall en högre risk. De totala pensionsåtagandena De totala pensionsåtagandena består i balansräkningen dels av avsättning till pensioner och dels av ansvarsförbindelse som enligt lag redovisas inom linjen. Avsättningen avser i huvudsak garantipensioner och särskilda ålderspensioner. Avsättningen till pensioner ökade 2009 med 2,9 miljoner till 19 miljoner. Ökningen beror på ett antal nya särskilda avtalspensioner. Ansvarsförbindelsen Kommunen har ett åtagande till sina anställda för pensioner upparbetade före Denna skall enligt lag tas upp som en ansvarsförbindelse inom linjen. Ansvarsförbindelsen 2009 var 637 miljoner inklusive löneskatt jämfört med 632 miljoner Ökningen var fem miljoner. Ansvarsförbindelsen kan inom kort att komma att bokföras som en skuld och att dess förändring belasta resultatet. Både regeringen och Sveriges kommuner och landsting utreder frågan. Om en sådan lag gällt 2009 skulle fem miljoner resultatförts och kommunens resultat skulle istället ha varit 11,4 miljoner. Prognosen för ansvarsförbindelsens förändring inklusive löneskatt framgår av nedanstående tabell, miljoner kronor Ansvarsförbindelsen minskar kraftigt 2010 på grund av den låga värdeuppjusteringen av pensionerna. Pensionsregleringen avseende Ädel med flera personalövertaganden under 90-talet, som skett med Region Skåne under 2009, har medverkat till att sänka kommunens pensionskostnader. Kommunen fick ett retroaktivt engångsbelopp för intjänade pensioner samt fått ett löpande kostnadsbidrag livslångt för berörd personal. Från 2011 väntas bromsen i det allmänna pensionssystemet slå till vilket innebär ökade kostnader för arbetsgivarna. Det finns en osäkerhet i utfallet från och med Pensionsutbetalningarna från ansvarsförbindelsen, som 2009 var 22,3 miljoner, kommer att öka till cirka 31 miljoner Medel avsatta för framtida pensioner För att kunna kapa toppen på pensionsutbetalningarna avseende pension intjänad före 1998 har avsatts medel för kapitalförvaltning. Under 2008 har en strategi för matchning av utbetalningarna tagits fram. Denna strategi visade att medlen som avsatts kommer att börja användas år Policyn för medel avsatta för pensioner i kapitalförvaltning har omarbetats och beslutats av kommunfullmäktige under året. Förvaltare av pensionsmedel har under första halvåret varit Carlson Investment Management och Danske Capital. Efter en ny upphandling av förvaltare från och med 1 juli har Swedbank och Bankinvest tillkommit. År 2000 avsatte kommunen 20 miljoner i kapitalförvaltning. Ytterligare 15 miljoner har avsatts sedan dess och 2008 avsattes ytterligare fem miljoner. Anskaffningsvärdet på portföljerna är drygt 41 miljoner. Marknadsvärdet var den 31 december 2009 ca 48,3 miljoner. Utdelningar och realisationsvinster, ca nio miljoner 2009, har återinvesterats i portföljerna. Utvecklingen på framförallt aktier har under 2009 varit osedvanligt stark och portföljernas marknadsvärde har ökat med ca 23 procent. Marknadsvärdet på portföljerna skrevs ned med 2,7 miljoner i samband med årsredovisningen 2008 på grund av det bokförda värdet var lägre än marknadsvärdet. Återföring av nedskrivningen sker i denna årsredovisning. 18

19 Den sista december 2009 var fördelningen mellan aktier och värdepapper ca 39 procent respektive 61 procent. Kommunfullmäktiges antagna riktlinjer för kapitalförvaltning för framtida pensionsåtaganden har följts under året. Pensionsmedel och pensionsförpliktelser enligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer nummer Avsättning för pensioner och liknande -16,1-19,0 förpliktelser Ansvarsförbindelser -632,4-637,0 Anskaffningsvärde 42,0 41,1 Marknadsvärde 39,3 48,3 Återlånade medel -606,5-614,9 Marknadsvärde minus bokfört värde -2,7 7,2 Realisationsvinster/realisationsförluster, 1,0 1,8 utdelningar med mera Summa avkastning -1,7 9,0 Budgetredovisning och prognossäkerhet Ett mått på den kontroll kommunens beslutsfattare har över den egna ekonomiska utvecklingen är hur budget och utfall överensstämmer. Budgetredovisning och prognossäkerhet (miljoner kronor) ,5 28,8 13, ,2 39,9 13, ,4 12, Budget Delår Bokslut 22,4 1,1 19,0 15, ,4 15, ,4 Till och med 2007 har årets resultat varit högre än budgeterat. Från 2007 till och med 2009, med undantag för 2008, har budgetföljsamheten blivit bättre. Under 2009 gav anslaget för löneökningar och övriga personalomkostnader överskott. Under året har fyra bokslutsprognoser och ett delårsbokslut tagits fram. Den första prognosen visade ett överskott på 1 miljon, varav nämnderna prognostiserade ett underskott på 11,7 miljoner. Delårsrapporten visade på ett resultat på 15 miljoner och en prognos till årets slut på sju miljoner. Nämndernas prognossäkerhet under 2009 varierar kraftigt, Servicenämnden redovisar minus 9,5 miljoner kronor medan Vård- och omsorgsnämnden redovisar plus 9,9 miljoner. Detaljerade analyser av nämndernas verksamhet och resultat redovisas längre fram i denna årsredovisning. Finansiell analys för koncernen Resultat och kapacitet Årets resultat Koncernen omsatte både 2008 och 2009 cirka 1,8 miljarder kronor. Koncernens omsättning var marginellt större än kommunens. Årets resultat för koncernen var 26,0 miljoner kronor, en förbättring med 21,1 miljoner jämfört med 2008, då resultatet var 4,9 miljoner. Resultatförbättringen beror främst på högre resultat i kommunen. Årets resultat (miljoner kronor) , , , , , , Resultat före bokslutsdispositioner och skatt för bolagen framgår nedan. Siffrorna avser bolagens totala resultat. miljoner kronor Bolag Eslövs kommun 1 16 Eslövs Bostads AB 11 4 Eslövs Industrifastigheter AB 0 5 Mellanskånes Renhållnings AB 3 6 Lunds Energikoncern AB visade 2009 ett positivt resultat om 144 miljoner mot 165 miljoner 2008 före skatt. Investeringar Under året investerade koncernen för totalt 129 (132) miljoner netto. Den största investeringsvolymen hade Eslövs kommun. Självfinansieringsgraden av investeringarna var procent (54). 19

20 Förvaltningsberättelse Nettoinvesteringar (miljoner kronor) Investeringsvolymen ligger kvar på närmast föregående års nivå. Självfinansieringsgraden ökade på grund av bättre resultat i koncernen. Soliditet Soliditeten i koncernen oförändrat 44 procent. Soliditet (procent) 46,0 45,5 45,0 44,5 44,0 43,5 43,0 42,5 42,0 44, , ,8 44, , Soliditeten den sista december 2009 i kommunen och de olika bolagen framgår nedan. procent Bolag Eslövs kommun Eslövs Bostads AB 7 7 Eslövs Industrifastigheter AB Mellanskånes Renhållnings AB Skuldsättningsgrad miljoner kronor Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa Skuldsättningsgrad procent Koncernens skuldsättningsgrad är oförändrad jämfört med Risk och kontroll Betalningsförmåga på kort sikt Kassa och bank (miljoner kronor) , , Koncernens behållning i kassa och bank ökade Koncernens kassalikviditet exklusive kreditlöften med mera innebar vid årsskiftet en betalningsberedskap på cirka 15 dagar. Prognossäkerhet I tabellen nedan anges prognos för helårsresultat i delårsrapporten och resultat i bokslut Siffrorna i tabellen visar bolagens totala resultat. miljoner kronor Bolag Delår 2009 Bokslut 2009 Eslövs kommun 7 16 Eslövs Bostads AB 3 4 Mellanskånes Renhållnings AB 9 6 Eslövs kommun och Eslövs Bostads AB visade bättre resultat än delårsprognosen. Mellanskånes Renhållnings AB visade dock sämre resultat än delårsprognosen. Nämnderna visade totalt sett ett underskott med -7,4 miljoner kronor mot budget. Störst underskott visade Servicenämnden med -9,5 miljoner kronor följt av Gymnasie- och Vuxenutbildning med -7,9 miljoner kronor och Arbete- och Försörjning med -6,0 miljoner kronor. Skälen till underskotten var huvudsakligen för Servicenämnden, kostnadsutvecklingen för måltidsverksamheten, försenade besparingseffekter efter omorganisation och akuta underhållsåtgärder. Gymnasieskolan har drabbats av omfattande omställningskostnader på grund av färre elever i 20

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 2012-10-10 Anders Löfgren Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Eslövs kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G 2008

Å R S R E D O V I S N I N G 2008 ÅRSREDOVISNING 2008 Innehåll och produktion: Kommunledningskontorets ekonomienhet, Eslövs kommun Layout: Analysera AB Foto: Ulf Axelsson Tryck: Printing, Malmö Eslövs kommun 2009 Innehåll Organisation

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Kommunstyrelsens ordförande har ordet

Kommunstyrelsens ordförande har ordet ESLÖVS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2011 1 Innehåll: Kommunledningskontoret ekonomiavdelningen Produktion och layout: Informationsavdelningen Foto: Ulf Axelsson Eslövs kommun 2012 2 Kommunstyrelsens ordförande

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober Eslövs kommun. Granskning av delårsrapport

Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober Eslövs kommun. Granskning av delårsrapport Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2011 Eslövs kommun Granskning av delårsrapport 2011-07-31 Innehåll Sammanfattning... 2 1 Inledning... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Hallsbergs kommun. Oktober Lars Wigström. Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Delårsrapport Hallsbergs kommun. Oktober Lars Wigström. Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Hallsbergs kommun Oktober 2009 Lars Wigström Certifierad kommunal revisor 200X-XX-XX Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Haparanda Stad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Årsredovisning 2013. Kommunstyrelsen 2014-03-11

Årsredovisning 2013. Kommunstyrelsen 2014-03-11 Årsredovisning 2013 Kommunstyrelsen 2014-03-11 Innehåll Kommunens organisation... 3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 4 Sammanfattning... 5 Eslöv under de senaste fem åren... 6 Förvaltningsberättelse...

Läs mer

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor Simrishamns kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 16 oktober 2014 Lennart Öhrström Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Malin Holm Paulcén Auktoriserad revisor

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G 2008

Å R S R E D O V I S N I N G 2008 ÅRSREDOVISNING 2008 Innehåll och produktion: Kommunledningskontorets ekonomienhet, Eslövs kommun Layout: Analysera AB Foto: Håkan Sandbring Tryck: Boktryckeri AB Eslövs kommun 2008 Organisation 4 Eslöv

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Syfte med granskningen

Syfte med granskningen Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31, utkast Oktober 2014 Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Tobias Lundell Syfte med granskningen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

Granskning av delårsrapport januari - juli 2006

Granskning av delårsrapport januari - juli 2006 Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport januari - juli 2006 Eslövs kommun Oktober 2006 Alf Wahlgren Roland Svensson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Innehåll och information

Läs mer

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Salems kommun. Bland de faktorer som påverkar kommunen är utvecklingen på arbetsmarknaden,

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Täby kommun September 2008 Åsa Sandgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Syfte och omfattning...4

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2010. Oxelösunds kommun 2010-09-29. Matti Leskelä

Revisionsrapport. Delårsrapport 2010. Oxelösunds kommun 2010-09-29. Matti Leskelä Revisionsrapport Oxelösunds kommun 2010-09-29 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning... 2 1.3 Revisionskriterier...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Hanna Holmberg Richard Vahul Granskning av delårsrapport 2014 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun Rapport avseende granskning delårsrapport 2011-08-31. Forshaga Kommun Oktober 2011 Innehåll Sammanfattning och kommentarer...1 1 Inledning...2 1.1 Syfte...2 2 Iakttagelser...3 2.1 Periodiseringar och delårsbokslutshandlingar...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2016 Sollefteå kommun Anneth Nyqvist PerÅke Brunström Certifierade kommunala revisorer Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer