Så snart som möjligt En jämförande studie av Open Access-policyer i Skandinavien

Transkript

1 KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2013:26 Så snart som möjligt En jämförande studie av Open Access-policyer i Skandinavien FREDRIK ROS MÄRTA SJÖBLOM Författarna Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats helt eller delvis är förbjudet utan medgivande.

2 Svensk titel: Engelsk titel: Författare: Så snart som möjligt En jämförande studie av Open Access-policyer i Skandinavien As soon as possible A comparative study of Open Access-policies in Scandinavia Fredrik Ros och Märta Sjöblom Färdigställt: 2013 Handledare: Abstract: Ingrid Johansson och Roger Blomgren Open access (OA) is a publishing model aimed at increasing the access to academic research results. The object of this study was to contrast nine colleges and four funding organizations in Scandinavia with mandatory OA-policies, and to study how they put OA into practice. Inspired by the Open Access Spectrum (OAS), a tool used to appreciate the OA of academic journals, the aim was to grade the policy documents of the colleges using the OASmodel. The study also compares how the colleges implement their OA-policies as well as how, and if, the demands from the funding organizations are reflected in the policies of the colleges. The findings show that the OAS is not a tool designed for green OA and that all the information needed for the scale to function was not found in the policy documents we studied. A selection of the colleges has some demands in their policies, although most of them allow exceptions to be made from the mandatory policy. This is shown to be mainly a question of academic freedom, and copyright, or rather than the degree to which the scientist and the publisher can come to an agreement on allowing the information to be accessible through OA. The study proposes that the way to change this may be to increase the demands on OA in the policies, and that the best solution might be in stipulations within the employment contracts between the individual colleges and scientist. Nyckelord: Open Access, policydokument, vetenskaplig publicering, Skandinavien

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Open Access OA-rörelsen Sverige Norge Danmark Problemformulering Syfte och forskningsfrågor Tidigare forskning Open Access på Malmö Högskola Publiceringsfrågor på forskningsbibliotek Forskare och parallellpublicering Guide och råd om Open Access Open Access vid svenska lärosäten Analytiskt ramverk Metod och material Urval och avgränsning Undersökta lärosäten och finansiärer Dokument som empiriskt material Komparativ innehållsanalys Reliabilitet och validitet Resultat och analys Hur placerar sig lärosätena enligt Open Access Spectrum-modellen? Vilka likheter och skillnader finns mellan hur de olika lärosätena implementerar policyer Dokumenttyper och formen på dokumentet Vem har ansvaret/för vem svarar man som forskare? Vilka täcks av policyn? På vilket sätt är policyn tvingande? Hur kan finansiärernas krav utläsas i lärosätenas Open Access-policyer? Sverige Vetenskapsrådet och Formas Norge Forskningsrådet Danmark FIVU Diskussion och slutsats...25

4 6.1. Sammanfattning Referenslista...28 Bilaga 1. OAS-modellen...32 Bilaga 2. Resultattabeller...33

5 1. Inledning Under de tre år som vår utbildning pågått har vi stött på termen Open Access (förkortas härefter OA) ett flertal gånger utan att få något djupare inblick i dess faktiska betydelse. Att OA skulle vara ett steg mot att forskning skall bli mer tillgängligt för gemene man stod klart och att det var något som, om teorin gick att omsätta i praktik, skulle hjälpa forskare världen över att ta del av varandras resultat, var något som lät ytterst lovande för framtiden. Men vad betydde det mer? Inledningsvis hade vi svårt att orientera oss i mängden av termer och information, men långsamt benades begrepp och teman ut. OA är en term som beskriver flera olika publiceringsformer, framförallt för akademiska verk, vars gemensamma nämnare är öppenhet och tillgänglighet. Vägen till öppenhet och tillgänglighet kan definieras på olika sätt. Definitionen av termen skiftar t.ex. beroende på om det gäller en tidskrift eller en databas, men även detaljer kring när materialet blir tillgängligt och hur det får användas. Förutom detta så har OA som fenomen ruskat om forskarvärldens traditionella publiceringssätt, det vill säga där forskarna säljer sina resultat till ett förlag som sedan låter publicera dem i tidskrifter som sedan säljs tillbaka till lärosäten. Inom OA finns det fortfarande vetenskapliga tidskrifter online, men forskaren betalar själv en summa för att bli publicerad. Detta har, förutom att sprida OA-publikationer, även banat väg för oseriösa tidskrifter vars agenda kan röra sig om att premiera vissa forskare eller lärosäten (då en artikels citeringar påvisar akademisk relevans) eller att bara tjäna pengar i en växande, svåröverskådlig bransch. Oavsett vilken definition man använder så har OA under 2000-talets första decennium etablerats i den akademiska världen och samarbeten sker såväl nationellt som internationellt, både mellan länder och mellan organisationer. Detta syns inte minst i rapporter, konferenser och artiklar som produceras om ämnet. Med avstamp i att OA är en bred term med skiftande innebörd beroende på i vilket sammanhang den används, fann vi ett intresse i att jämföra OA-policyer mellan de institutioner i Skandinavien som antagit en tvingande policy, det vill säga en policy där OA-publicering är obligatoriskt. Som analytiskt ramverk fann vi the Open Access Spectrum (OAS), ett verktyg framtaget för att hjälpa forskare att avgöra nivån av OA hos en tidskrift. Enligt Registry of Open Access Repositories Mandatory Archiving Polices (ROARMAP) är finansiärer och lärosäten med tvingande policyer i Skandinavien tretton till antalet; Chalmers tekniska högskola, Malmö Högskola, Umeå Universitet, Blekinge Tekniska Högskola, Universitetet i Oslo, Universitetet i Bergen, Universitetet i Tromsø, Copenhagen Business School, Roskilde Universitetet, Vetenskapsrådet, Forskningsrådet Formas, Norges Forskningsråd och FIVU (Ministeriet for Forskning, Innovation og Videregående Uddanelse). En tvingande policy i det här fallet är i sin skarpaste mening ett regelverk som måste följas för att forskningsmedel skall erhållas för individuella forskare. Tvingande policyer kan vara antingen från forskningsfinansiärer mot högskolor, eller finnas på högskolorna och gäller då högskolans anställda. Vi har utgått från ROARMAP:s lista och eventuella institutioner med tvingande OApolicyer som inte är registrerade där har således inte hamnat i vårt urval för denna studie. Sida 1

6 1.1 Bakgrund Open Access OA är tanken om att forskning bekostad av samhället på enklast möjliga sätt ska komma samhället till nytta. Traditionellt har publicering av forskningsrön skett genom att forskaren sålt eller överlåtit sin artikel, och därmed upphovsrätten till den, till ett förlag som sedan publicerat den i en tidskrift, vilken slutligen har sålts tillbaka till, i huvudsak, lärosäten. Från ett konsumentperspektiv kallas det traditionella publiceringssättet Toll Access. OA är inte en direkt motsats till Toll Access, men kan enligt Peter Suber, f.d. professor i filosofi vid Earlham College och förespråkare för Open Access, definieras enligt följande: The basic idea of OA is simple: make OA literature available online without a price barrier and without most permission barriers (Suber 2012, s. 8). Barriärerna som Suber syftar till är t.ex. klassisk upphovsrätt som används för att begränsa spridandet av information men kan även innefatta filter som begränsar informationen, språkbarriärer eller att en hemsida inte är handikappanpassad (ibid, s. 26f). Stevan Harnad, professor i kognitionsvetenskap vid University of South Hampton myntade begreppen grön (green) respektive gyllene (golden) OA rörande två olika publiceringsvägar; gyllene OA berör artiklar och rön publicerade i vetenskapliga tidskrifter online, medan grön OA innebär att man publicerar sitt verk i en databas eller på annat sätt gör det tillgängligt online (ibid, s. 53). En variant av ovanstående är s.k. parallell-publicering, där en forskare säljer sin artikel som vanligt, men förlaget tillåter att artikeln även publiceras inom grön OA. Detta kan dock komma med begränsningar, t.ex. att artikeln skiljer sig något från den tidskriftspublicerade eller att en viss tid måste ha förflutit innan parallellpublicering tillåts (Kungliga Biblioteket 2010). Det finns fler aspekter av OA än bara grön och gyllene, beroende på vilka begränsningar och barriärer som tas bort. Gratis OA talar man om då prisbarriären tas bort, men andra barriärer återstår, och libre OA talar man om då barriärer som begränsar tillgången försvinner (Suber 2012, s. 65). Vad är då belöningen för en forskare som publicerar sig som OA? Då direkt ekonomisk kompensation för det skrivna materialet uteblir, bortsett från forskarens lön, räknar man istället på Impact Factor. Impact factor är det beräknade avtryck en artikel gör i den akademiska världen. Det exakta sättet att beräkna impact factor skiljer sig åt mellan olika förlag (Wowter 2007), men meningen är densamma; att genom mängden citeringar en tidskrift (eller artikel, forskare eller annan mätbar variabel) får tillskriva ett värde som påvisar auktoritet eller vikt inom sitt fält. Impact factor som mätvärde har kritiserats, bl.a. för att hur värdet beräknas och om det verkligen är en bra markör för kvalitet (Opthof 1997, s. 6). Suber ser impact factor som ett sätt att avlägsna en kostnadsbarriär, och menar att författare alltid har skrivit för impact factor snarare än monetär ersättning inom den akademiska världen (Suber 2012, s. 10). Sida 2

7 Vad som gjorde det möjligt för att idéerna bakom OA ska ha fått sådan spridning i modern tid kan sägas vara två saker; dels att kostnaderna för prenumerationer på vetenskapliga tidskrifter skjutit i höjden sedan slutet av 1980-talet, dels den teknologiska utvecklingen där Internet blivit allmängods och stora mängder information kan komprimeras och tillgängliggöras oavsett var man befinner sig i världen (Linde 2008, s. 5) OA-rörelsen OA är idag en rörelse där flera aktörer och organisationer är verksamma och det finns gott om nationella, internationella och multinationella samarbeten för att sprida och synliggöra OA. Exempel på detta är individuella nationers satsningar, för vilka de skandinaviska länderna beskrivs nedan. Men även den gemensamma nordiska satsningen Nordbib finns med uppgift att sponsra projekt som syftar att sprida OA som form mellan de nordiska länderna. I Europa ställer EU krav på OA-publicering för sina bidragssatsningar FP7 och Horizon 2020, samt att de med hemsidan OpenAIRE stödjer sina medlemsländers OA-utveckling (OpenAIRE 2010a). I UNESCO:s regi sköts hemsidan Global Open Access Portal (GOAP) som uppdaterar och utvärderar OA:s utveckling i olika länder världen över (UNESCO 2013). Scholarly Publishing and Academic Resources Coalition (SPARC) är en internationell organisation som finns på flera kontinenter och bl.a. arbetar för nya modeller för att sprida och tillgängliggöra kunskap och akademiska rön. De har tagit fram Open Access Spectrum (OAS), ett verktyg för att hjälpa forskare att avgöra i vilken grad en tidskrift kan anses vara OA då de ska publicera sina resultat, och som kommer beskrivas närmare senare i den här studien. Den moderna OA-rörelsen faller i huvudsak tillbaka på tre deklarationer från början av 2000-talet; Budapestdeklarationen ( ) Bethesdadeklarationen (2003) och Berlindeklarationen (2003). Deklarationerna definierade och utvecklade olika, ibland överlappande, aspekter av OA och fungerade som ett upprop för forskare och institutioner som önskade stödja den öppna tillgången på vetenskapliga artiklar (Suber 2012, s. 7). Sedan 2003 finns the Directory of Open Access Journals (DOAJ), en organisation vars mål är att synliggöra och underlätta nyttjandet av OA-tidskrifter (DOAJ 2013). Harnad och Suber har båda varit drivande inom OA:s utveckling. Harnad föreslog redan 1994 i texten A subversive proposal att forskare skulle publicera sina alster online, och är aktiv inom Budapest Open Access Initiative, vilka stod bakom Budapestdeklarationen (Ponyer (2004). Suber är aktiv med OA-angelägenheter inom bl.a. SPARC och skrev från maj 2002 fram till maj 2010 bloggen Open access news där han uppdaterade omvärlden på förändringar inom OA-fältet. Registry of Open Access Repositories Mandatory Archiving Policies (ROARMAP) är en databas där finansiärer och lärosäten som antagit en tvingande OA-policy kan ansluta sig, där det är relativt lätt att få en överblick över olika institutioners policyer. 1 Mötet som föregick deklarationen hölls 1-2 december 2001, men deklarationen offentliggjordes först 14 februari 2002 (Suber 2012, s. 7). Sida 3

8 Sverige I Sverige har OA vuxit fram gradvis, och med en början kring 1996 då Linköping University Electronic Press började ge ut digitala publikationer, och åren därpå följde fler lärosäten deras exempel (ICCC International Conference on Electronic Publishing 2006, s. 137) startade Kungliga Biblioteket (KB) ett utvecklingsprogram för spridningen av Open Access i Sverige blev det ett eget program i KB:s verksamhet (OpenAccess.se) som skall ägna sig åt information och rådgivning, infrastruktur och tjänster samt policy (Kungliga Biblioteket 2010). Sveriges Universitets- och Högskoleförbund (SUHF) undertecknade Berlindeklarationen 2004, och Vetenskapsrådet gick samma väg 2005 även om det dröjde ända fram till 2010 innan de började ställa krav på OA-publicering för finansiering (FORSKA 2010). I Sverige har biblioteken varit ledande inom OA:s spridning, med hjälp av lärosäten och forskningsfinansiärer (Francke 2013, s. 6) Norge Det gemensamma digitala arkivet NORA (Norwegian Open Research Archive) startades 2005 på initiativ av universiteten i Oslo, Bergen, Trondheim och Tromsø. NORA samlade in metadata från norska databaser och ett tiotal OA-tidskrifter. 1 januari 2011 etablerades CRIStin (Current research system in Norway) som tog över NORA:s insamlingsuppdrag (OpenAIRE 2013). Enligt EU:s OpenAIRE-satsning är OA på Norges nationella agenda, men debatten drivs i huvudsak av forskningsbibliotek och policyskrivare snarare än av forskarna själva. Flera myndigheter och universitet har skrivit på Berlindeklarationen om OA (UNESCO 2013b). Man har även utvecklat ett alternativ till Impact Factor, vilket man kallar den Norska modellen. Modellen utgår från i vilka kanaler en artikel publiceras istället för antalet gånger den citeras. Kanaler med hög vetenskaplig prestige ger ett högt värde, medan motsatsen gäller för mindre vetenskapligt erkända publiceringsvägar. Många andra saker spelar in modellen, t.ex. om en artikel presenteras enskilt eller som en del i en serie, antologi eller monografi (Ahlgren 2012) Danmark DEFF (Danmarks elektroniske fag- och forskningsbibliotek) gav redan allmän tillgång till viss forskning för att öka medvetenheten om OA och egenarkivering (UNESCO 2013c) och tillsammans med organisationen OA-netværket tillhandahåller de hemsidan open-access.dk för att introducera begreppet och sprida nyheter om OA från såväl Danmark som resten av världen (OpenAIRE 2010c). Den 22 juni 2012 offentliggjorde många av Danmarks forskningsfinansiärer en gemensam grön OApolicy där de krävde att forskning bekostad av dem ska tillgängliggöras i ett digitalt arkiv inom sex eller tolv månader efter att artikeln publicerats (OpenAIRE 2010c). Sida 4

9 1.2. Problemformulering OA revolutionerade hur den akademiska världen såg på vetenskaplig publicering, och idag arbetar många organisationer, t ex forskningsfinansiärer och lärosäten, för att sprida OA. Dock så är OA idag mer en trend än en helt vedertagen publiceringsform och engagemanget för OA:s spridning skiljer sig åt från lärosäte till lärosäte. I ROARMAP finns endast fyra forskningsfinansiärer och nio lärosäten från de skandinaviska länderna listade som har en tvingande policy för OA-publicering från sina studenter, anställda och bidragsbeviljade. Tidigare forskning visar att implementeringen av OA även på lärosäten med en tvingande policy har svårt att omsättas i praktiken (Osser & Wennerholm 2012) och att innebörden av krav på OA-publicering kan skilja sig åt lärosätena emellan (Svensson 2011). Med detta som fond anser vi att det finns en grund för att göra en komparativ studie av de olika lärosätens respektive de olika finansiärernas policydokument gällande OApublicering. Vi hoppas kunna se likheter och skillnader mellan vad lärosäten respektive finansiärer lyfter fram i sina policyer Syfte och forskningsfrågor Denna uppsats syfte är att göra en komparativ studie av OA-policydokument på lärosäten och forskningsfinansiärer i Skandinavien som har tvingande policy och för att undersöka hur OA omsätts i praktiken. Hur placerar sig lärosätena enligt Open Access Spectrum-modellen? Genom att använda Open Access Spectrum som modell och se hur de individuella lärosätena placerar sig på dess Open Access-skalor önskar vi se likheter och skillnader i vad deras policyer kräver. Vilka likheter och skillnader finns mellan hur de olika lärosätena implementerar policyer? Med implementerar menar vi vilken organisation som byggts upp för att genomföra arbetet, dvs för vem forskaren ansvarar för att hens artiklar publiceras i Open Access, vilka som är inblandade i processen, eventuell hjälp från bibliotek eller skolledning som kan erhållas. Hur kan finansiärernas krav utläsas i lärosätenas Open Access-policyer? Vi hoppas genom den här frågan se hur stor påverkan är, om det skiljer någon mellan de olika ländernas påverkan finansiär till lärosäte. Vi vill även få en bild av om Open Access-policyerna är något framtaget autonomt av lärosätena eller om det är något framtvingat av framförallt finansiärer. Sida 5

10 2. Tidigare forskning Vad vi har sett i vår bakgrundsforskning, finns det inte mycket tidigare forskning med samma inriktning som den vi har i den här studien, alltså med fokus på policyer på lärosätena. Däremot finns det flera med fokus på hur olika användargrupper använder och förhåller sig till OA. I det här kapitlet kommer vi presentera några forskningsexempel, i vilket vi tänker oss att vår studie kommer att höra hemma sett ur ett större forskningsperspektiv Open Access på Malmö Högskola David Osser och Lena Wennerholm presenterade sin kandidatuppsats Doktoranders förhållningssätt till Open Access på Högskolan i Borås Uppsatsens undertitel är En studie om epistemiska kulturers betydelse för doktoranders tankar kring vetenskaplig publicering och i den genomförs intervjuer med forskare på Malmö Högskola, ett lärosäte med en tvingande OA-policy. Författarnas frågeställningar berör bl.a. hur doktorander resonerar kring OA:s påverkan på deras framtida karriärer som forskare och deras syn på forskningsbiblioteket som stödfunktion och OA-resurs i deras publiceringsfas. I intervjuerna framkommer det att doktoranderna är medvetna om OA, men att det inte pratas om OA på institutionerna. Diskussioner kring publicering bland forskarna handlar i första hand om att publicera sig överhuvudtaget, och i då i ett intressant eller rätt sammanhang (Osser & Wennerholm 2012, s. 35). Doktoranderna ansåg inte att det fanns problem att föra in sina paper i databasen MUEP (Malmö University Electronic Publishing), men en av dem behövde hjälp då denne mestadels publicerades i monografier, vilket krävde bibliotekariers hjälp (ibid, s. 33). Majoriteten av de intervjuade doktoranderna var medvetna om och positiva till OA, men delade nödvändigtvis inte inställningen att OA-publicering inte var det bästa karriärvalet. Majoriteten var omedvetna om Malmö Högskolas tvingande OA-policy och ansåg nödvändigtvis inte att den berörde dem (ibid, s. 30). Vi har valt att använda Osser & Wennerholm då deras studie är gjord på en av de högskolor som har antagit en tvingande OA-policy, och påvisar att en tvingande policy inte är tillräckligt för att motivera forskare att publicera sig i OA Publiceringsfrågor på forskningsbibliotek Helena Francke har med bl.a. intervjuer och läsandet av forskning producerat en rapport med fokus på hur forskningsbibliotek arbetar digitalt med att synliggöra sina lärosätens forskningsresultat. Hon skriver om OA-policyer och pekar även på förändringar som skett sedan 2011 då fler lärosäten antagit eller uppdaterat policyer (Francke 2013, s. 57). I sina intervjuer vid Chalmers Tekniska Högskola, Linköpings Universitet och Lunds Universitet framförs det att bara för att det finns en policy betyder det inte att arkiv och databaser fylls med fulltexter, och Jonas Gilbert från Chalmers bibliotek menar att forskarna måste ta till sig parallell-publicering som rutin. Det är också stor skillnad mellan olika institutioner (ibid, s. 57f). På Blekinge Tekniska Högskola upplever man Sida 6

11 sig ha mindre problem med att få in fulltextkopior till sin databas, men att det ändå inte är mer än 50-75% det i policyn berörda materialet som skrivs in (Francke 2013, s. 58). Francke tar även upp Malmö högskola som ett exempel på hur införandet av en policy skett, och den kanske mest pådrivande parten var personal vid Bibliotek & IT vilka arbetade bl.a. genom Högskolan publiceringsgrupp där förutom dem själva även fakulteterna och rektorns kansli har representanter (ibid s. 59f) Forskare och parallellpublicering Forskare och parallellpublicering - forskares syn på kunskap om och användningen av den gröna vägen till open access är en Master-uppsats från Uppsala Universitet, och presenterar en kvantitativ enkätstudie om varför forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet inte nyttjar parallellpublicering i större utsträckning. Meyer Lundén poängterar att studien har ett högt bortfall och att det därmed är svårt att dra några slutsatser som representerar hela gruppen (2008, s. 32). I enkätsvaren framkommer det att många forskare är positiva till parallellpublicering, men att det ändå bara är ungefär en fjärdedel av dem som har parallellpublicerat tidigare verk, och då gjort det genom att deponera sin artikel i ett öppet arkiv (ibid, s. 71). Meyer Lundén drar slutsatsen att bristen på parallellpublicerade artiklar beror på okunskap snarare än ovilja från forskarnas sida, och hon besvarar frågan vad som krävs för att få fler forskare att börja parallellpublicera sig i öppna arkiv med Utifrån min enkätundersökning och tidigare studier kan tre viktiga åtgärder ringas in: mer information, utökad service och support och bindande krav (ibid) och De allra flesta av respondenterna skulle parallellpublicera sina forskningsresultat i ett öppet arkiv om det ingick i villkoren för att få forskningsanslag, vilket inte är så förvånande eftersom de är beroende av att få sin forskning finansierad (ibid, s. 72). Av dessa tre åtgärder benämner Meyer Lundén att bindande krav är det mest effektiva, men även det mest extrema. Bindande krav/tvingande OA förekom inte i vid svenska högskolor då studien gjordes Guide och råd för Open Access I Open Access samlar Suber mycket av den information som han tidigare har skrivit om både i sin blogg och tidigare forskning. Boken är skriven som en introduktion till OA, men som ändå ska beröra ämnet på djupet. Detta då han anser att ett problem för OA:s spridning har varit att det lätt bildats missförstånd om vad OA egentligen innebär. I olika kapitel tar han upp OA:s framväxt, motiveringar till varför det är bra för forskare och den akademiska världen, ekonomi och framtiden. Ett kapitel tar upp OA-policyer för universitet och finansiärer, där Suber menar att OA:s stora förkämpar är s.k. non-profit-institutioner vars mål snarare är att sprida forskning, och de är i rätt position för att kunna påverka forskare i sitt val av publicering. Suber menar att samtliga universitet med OA-policyer fortfarande är beroende av författarens val av förlag (2012, s. 77f). Suber presenterar fyra olika varianter av policyer, och Sida 7

12 menar att oavsett hur tvingande en policy anses vara, så finns det ofta sätt att undkomma de tvingande aspekterna på ett eller annat sätt. Många universitet har en policy att uppmuntra till OA-publicering men tvingar egentligen inte forskaren alls. Andra policyer brukar vara en blandning av s.k. Loophole mandates (obligatorisk men med kryphål) vilka tillåter OA, förutom när förlaget säger nej, s.k. Deposit mandates som kräver att en artikel postas i en databas samtidigt som den publiceras annorstädes, men det kan dröja en tid innan artikeln blir tillgänglig som OA och Rights-retention mandate, vilket är samma sak som Deposit mandates men med en försäkran om att artikeln kommer att bli OA efter en eventuell embargotid (ibid, s. 78f). Suber menar att tvingande OA-policyer utan restriktioner eller tillägg inte förekommer idag, och att spridningen av OA tjänar på att universitet och finansiärer har starka policyer då det i andra änden av publiceringen över tid kommer att påverka förlagen att rätta sig efter den akademiska världens krav (ibid, s. 94f) Open Access vid svenska lärosäten Open access vid svenska lärosäten... är en rapport genomförd av KB, genom OpenAccess.se. Rapporten är en redovisning av en enkätundersökning med frågor rörande olika aspekter av OA på olika lärosäten, och är en uppföljning av en tidigare undersökning som gjordes av Arbetsgruppen för högskolans e-publicering 2007 (Svensson 2011, s. 5). 34 av SUHF:s medlemmar besvarade enkäten, och beskriver hur deras arbete med OA ser ut, hur de tänker arbeta med OA i framtiden och viljan att samarbeta med OA-förlag i framtiden (ibid). I rapporten tar Svensson m.fl. bland annat upp lärosäten och forskningsfinansiärer med tvingande OA-policyer, och gör en kort jämförelse mellan de tre svenska lärosätena med sådan policy (Blekinge Tekniska Högskola, Chalmers Tekniska Högskola och Malmö Högskola) (ibid, s. 8). I sin analys av de tvingande lärosätenas policyer drar de slutsatsen att Chalmers policy är den mest tvingande av den uppmanar forskarna att aktivt arbeta för att behålla rätten till sina artiklar (ibid, s. 8). Svensson m.fl. gör inte en jämförelse mellan finansiärernas policyer, utan undersöker hur finansiärerna arbetar med OA genom berörda lärosäten, bl.a. genom att sprida information genom sin webbplats, på seminarier, möten och vid personliga kontakter (ibid, s. 16). Umeå hade 2011 bara fulltextpublicering i den egna databasen, men uppgav i sina enkätsvar att de har planer på att införa en OA-policy, något som blev verklighet i januari 2012 (ibid, s. 10). Sida 8

13 3. Analytiskt ramverk Som teoretisk grund i vår undersökning har vi valt att använda oss av SPARC:s Open Access Spectrum (OAS), ett verktyg som tagits fram tillsammans med Public Library of Science (PLOS) och Open Access Scholarly Publishers Association (OASPA). OAS fick även mottaga allmänhetens kritik innan dess slutgiltiga, nuvarande form fick se dagens ljus inför Open Access Week 2012 (22-28 oktober). OAS togs i första hand fram för att hjälpa författare att ta medvetna beslut gällande i vilka tidskrifter de vill publiceras, och OAS kan användas för att mäta till vilken grad en tidskrift följer Open Access-standard. Inom kategorierna Reader Rights, Reuse Rights, Copyrights, Author Posting Rights, Automatic Posting och Machine Readability beskrivs en handfull kriterier där ytterligheterna definierar vad som räknas som Open Access respektive Closed Access inom varje kategori. Reader rights Reader rights är den kategori där tillgängligheten för en läsare bedöms. De fem stegen går från att alla artiklar blir tillgängliga direkt då de publicerats, för att längre ner på skalan begränsas med ett ökande tidsembargo alternativt göra plats för en hybridmodell där alla artiklar inte berörs av samma regelverk. Längst ner på skalan kommer klassiska Toll Access-tidskrifter och databaser, och representerar således OA:s idémässiga motpol. Reuse rights Reuse rights berör vilka rättigheter läsaren av en artikel har då hen vill använda materialet. Graderna följer olika licenser under Creative Commons, och den mest fria rättigheten ger läsaren rätten att använda, sprida, göra om, modifiera och bygga vidare på ditt verk, även i kommersiella sammanhang. De som använder dina Creative Commons licensierade verk ska uppge att det är du som upphovsman, när de använder, bearbetar eller sprider ditt verk (CC-BY, Creative Commons Sverige 2013). Closed access i detta fall anses vara att läsaren inte har några rättigheter bortom den klassiska copyright-licensen. Copyrights Copyrights-kategorin skiljer sig från Reuse rights i meningen att den utgår från vem som har rätten till verket, där idealet för OA är att författaren står som ensam ägare. Bland varianterna längst med skalan övergår mer och mer av copyrighten till ett förlag, för att i slutänden helt vara (closed access) och inte längre i författarens ägo. Author posting rights Kategorin avser vilken rättighet författaren har att sprida sitt verk genom att posta i databaser eller på andra sätt tillgängliggöra online. Skalan är femgradig och rör sig mellan helt fri att posta vilken version av sitt verk vart hen vill, mot att begränsa vilken Sida 9

14 version och/eller vart artikeln får och inte får postas. Automatic posting Automatic posting sker på tidskriftens ansvar, där en kopia av artikeln tillgängliggörs på en utomstående databas. Liksom under Reader rights så kan här ett tidsembargo krävas innan en sådan spridning får ske. I det som anses vara closed access, sker ingen spridning genom tidskriften alls. Machine readability Machine readability berör vilken data som tillåts läsas maskinellt i ett dokument. Termerna i kategorin är tämligen tekniska, där det mest tillåtande alternativet tillgängliggör många former av data i ett format som kan läsas av många program. Begränsningarna som infinner sig i de mindre öppna alternativen på skalan berör vad en crawler, dvs. ett dataprogram som samlar in information från dokumentet. Likaså anses tillgängligheten minska om datan inte finns tillgänglig i ett standardmässigt protokoll (och således inte kan läsas av crawlers). OAS-modellen är framtagen för att man ska kunna: * Förstå komponenterna som definierar OA-tidskrifter * Lära vad som gör en tidskrift mer eller mindre öppen * Fatta välgrundade beslut om var man bör publicera. (SPARC 2013) Vi har valt att ha denna modell som utgångspunkt i den empiriska genomgången och resultatredovisningen, för att den ger tydliga förklaringar på de olika graderingarna av öppenhet. Eftersom den är skapad med ett annat syfte än för det vi använder den till, har modellen faktorer som inte finns i alla policyer vi analyserar. Vi har valt att använda de faktorerna när vi gått in i arbetet, för att inte begränsa oss, men vi kommenterar de faktorer som inte tagits upp, eller tagits upp i väldigt begränsad mängd, under 6. Diskussion och Slutsatser. Sida 10

15 4. Metod och material 4.1. Urval och avgränsning I den här studien vill vi göra flera jämförelser. Till att börja med vill vi jämföra de olika lärosätena med varandra, och sedan också med den eller de finansiärer som agerar i de olika länderna. Det urval vi gjort är baserat på de lärosäten i Skandinavien, alltså Sverige, Norge och Danmark, med tvingande OA-policyer, alltså ett kontextuellt urval (Bryman 2012, s. 417). Detta har resulterat i nio olika lärosäten, fyra i Sverige, tre i Norge och två i Danmark. Vi valde just de skandinaviska länderna för att få in ett internationellt perspektiv, men ändå ha nytta av vår egen förförståelse av språken och kulturen som finns. Urvalet är gjort från det arkiv av policyer som är sammanställt genom University of Southampton i ROARMAP (Registry of Open Access Repositories Mandatory Archiving Policies). ROARMAP är främst framtaget som ett verktyg för att följa utvecklingen av organisationer, såsom universitet, finansiärer och forskningsinstitutioner, som tillämpar tvingande OA-policyer. Tvingande i det här sammanhanget är det som benämns Institutitional Mandate. OA-mandate i allmänhet innebär en policy som kräver att forskare publicerar sina resultat i ett lokalt eller centralt öppet arkiv. Institutional Mandate innebär med andra ord att policyn är intern på lärosätet, och inte från exempelvis finansiärer. Vi har också valt att, från samma källa, ta fram de policyer som finns från finansiärer, vilket har resulterat i fyra policyer totalt, två från Sverige, en från Norge och en från Danmark. I och med att finansiärers krav ofta har en stor påverkan på lärosätenas policyer vill vi jämföra finansiärernas policyer med lärosätenas för att se eventuella likheter och skillnader. Det bör nämnas att de policyer som beskrivs som tvingande i sammanhanget snarare handlar om starka rekommendationer från lärosätena, medan från finansiärernas sida handlar det om en förutsättning för att få forskningsmedel (Suber 2012, s. 81ff). Vi har valt att begränsa vårt urval till de som har tvingande policyer, och på så sätt utesluta de som har OA-policyer, kanske till och med tvingande, men som inte har dem registrerade i ROARMAP. 4.2 Undersökta lärosäten och finansiärer I det här kapitlet kommer vi presentera de olika lärosätena och finansiärerna. Om lärosätena har vi valt att ta med bakgrundsfakta storlek, ålder och eventuell ämnesinriktning hos lärosätena för att ge en bakgrundsbild. För att underlätta resultatpresentationen har vi även tagit med namn på de lokala arkiven, samt från när de separata policyerna gäller. Finansiärerna introduceras här genom en kort förklaring inom vilket område de verkar. Chalmers Tekniska Högskola Chalmers, eller det som senare skulle bli den tekniska högskolan, grundades Idag har de ca studenter och 2744 anställda (Chalmers 2013a). Sida 11

16 Högskolan har åtta styrkeområden, vissa som är forskningsområden idag och vissa som planeras bli. Dessa är energi, informations- och kommunikationsteknik, livsvetenskaper och teknik, materialvetenskap, nanovetenskap och nanoteknik, produktion, samhällsbyggnad och transport. Chalmers OA-policy (Chalmers Tekniska Högskola 2013b) gäller från 1 januari Det lokala arkivet heter Chalmers Publication Library (CPL). Malmö Högskola Malmö Högskola grundades Cirka studenter och 1400 anställda finns idag vid Malmö (Malmö Högskola 2013). Forskningen är kopplad till ämnena humaniora och religionsvetenskap, rättsvetenskap/juridik, samhällsvetenskap, matematik, naturvetenskap, teknikvetenskap, medicin och odontologi. Policyn (Lindholm 2010) gäller från 1 mars Det lokala arkivet heter MUEP. Umeå Universitet 1957 blev Umeå tilldelat läkarutbildning och 1963 fick Umeå universitetsstatus (Umeå Universitet 2013). Umeå har idag ca studenter, varav 1270 på forskarnivå, och ca 4400 anställda. Forskningsämnena är inom humaniora, medicin, teknik- och naturvetenskap, samhällsvetenskap och utbildningsvetenskap. OA-policyn (Umeå Universitet 2011) gäller från 1 januari Umeå publicerar i DiVA. Blekinge Tekniska Högskola BTH startade 1989 och har idag ca 7200 studenter och ca 530 anställda. Blekinge bedriver forskning inom flera ämnen, bland annat datavetenskap, maskinteknik, tillämpad hälsoteknik och vårdvetenskap. Policyn för BTH (Haikola & Billgren 2007) antogs 11 juni Universitetet i Oslo Universitetet i Oslo grundlades 1811 och är Norges äldsta och största universitet. De har ca studenter och 6000 anställda, varav 3300 akademiska sådana. Oslo har forskning inom bland annat hälsa och medicin, konst och musik, medier och kommunikation, och psykologi Universitetet i Oslo har haft OA-policy (Universitetet i Oslo 2013) sedan 6 december Deras arkiv heter DUO. Universitetet i Bergen Universitetet i Bergen har drygt studenter och 3400 anställda, och grundades De har en lång lista över forskningsämnen, men har marin forskning och utvecklingsrelaterad forskning som huvudsatsningsområden (Universitetet i Bergen Sida 12

17 2013) Beslut om OA-policy (Universitetsstyret, Universitetet i Bergen 2012) togs i november Bergens lokala arkiv heter BORA, Bergen Open Research Archive. Universitetet i Bergen har skrivit under Berlindeklarationen. Universitetet i Tromsø 2009 skedde en hopslagning mellan Høgskolen i Tromsø och Universitetet i Tromsø, grundat 1968 respektive Universitetet har idag ca studenter och 2500 anställda med forskning inom humaniora, samhällsvetenskap och juridik, matematik och naturvetenskap, teknologi, medicin, och fiskeri och lantbruk. Policyn i Tromsø (Universitetsstyret 2010) gäller från oktober Tromsøs lokala arkiv heter Munin. Copenhagen Business School / Handelshøjskolen CBS grundades 1917, och har idag studerande, 250 PhD-studerande. 690 har vetenskaplig anställning på fulltid, och ytterligare 730 har på halvtid. Den forskning som bedrivs är inom samhällsvetenskap och humaniora, med inslag av bland annat sociologi, psykologi, och juridik. OA-policyn (CBS 2009) fastställdes i juni 2009, efter att CBS året innan skrev på Berlindeklarationen. CBS:s öppna arkiv heter OpenArchive@CBS. Roskilde Universitet Roskilde Universitet grundades 1972 och har idag ca 9500 studenter och 1200 anställda. De forskningsstrategiska områden som Roskilde satsar på för tillfället är följande: - Globaliseringsdynamik, ojämlikhet och nya internationella interaktioner - Makt, medier och kommunikation - Utforma mänsklig teknik - Miljörisk (Roskilde Universitet 2013) Roskildes OA-policy (Roskilde Universitetscenter, Direktionen 2008) gäller sedan september 2008 och de skrev på Berlindeklarationen Deras lokala arkiv heter RUC:s Digitale Arkiv och deras forskningsdatabas heter RUCFORSK. Finansiärerna Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är en statlig myndighet under Utbildningsdepartementet. De har som uppdrag främst att fördela forskningsmedel. I det arbetet ingår bland annat ge råd och identifiera strategiska frågor för framtida satsningar till riksdag, regering och andra forskningsfinansiärer, främja forskning mellan ämnen och länder, men också göra forskningsresultat tillgängliga till där resultaten kan komma till nytta (Vetenskapsrådet 2013). Sida 13

18 Vetenskapsrådets villkor för finansiering gäller även för Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas). Eftersom Formas har länkat till ett eget villkor i ROARMAP kommer vi när vi går igenom Vetenskapsrådets villkor endast syfta på Vetenskapsrådet. Forskningsrådet Formas Formas är ett råd som ligger under Miljödepartementet, men som också får anslag från Landsbygdsdepartementet. De ligger även under regeringen och har på så sätt uppdrag från tre organisationer. Formas delar in sin verksamhet i forskningsstöd, strategi och analys, samt forskningsinformation och fokuserar sitt stöd för hållbar utveckling (Formas 2013b). Formas policy (Formas 2013a) är i form av en handbok om ges ut årligen. Norges Forskningsråd Forskningsrådet är ett nationellt forskningsstrategiskt och forskningsfinansierande organ och den viktigaste rådgivaren inom forskningspolitik till regeringen och departementen i Norge. Förutom att Forskningsrådet ska identifiera behovsområden och initiativtagare inom forskningspolitik, har de även som uppdrag att medverka till utveckling av samspel mellan forskning, näringsliv och samhället (Norges Forskningsråd 2011). Policyn (Forskningsrådet 2009) från Norges Forskningsråd är till skillnad från de andra ett dokument i form av ett beslut. FIVU (Ministeriet for Forskning, Innovation og Videregående Uddannelse) FIVU:s villkor (Det Frie Forskningsråd m.fl. 2012) täcker in flera finansiärer i Danmark, men vi har valt att räkna dem som en organisation. De organisationer som täcks av villkoret är Det Frie Forskningsråd (DFF), Det Strategiske Forskningsråd, Danmarks Grundforskningsfond, Højteknologifonden och Rådet for Teknologi og Innovation (RTI) (ROARMAP 2012) Dokument som empiriskt material De dokument vi jobbar med är policyer och riktlinjer för publicering på de olika lärosätena, och policyer för att få söka forskningsmedel från finansiärer, med fokus på eventuella krav på OA. Vissa dokument täcker både internpublicering och hjälp för publicering via externa förlag, så det är viktigt för oss att separera vilka dokument och riktlinjer som gäller var när vi analyserar materialet. Bryman poängterar också att...any document should be viewed as linked to other documents, because invariably they refer to and/or are a response to other documents (2012, s. 555). Att vi valt dokument som empiriskt material är det naturliga i situationen, eftersom det är i den formen som policyer publiceras i dagsläget. De dokument som finns är sådana som beslutats om efter diskussion i flera forum innan de kunnat fastställas, eftersom de flesta är riktlinjer och policyer från en statlig myndighet. Det som står i dokumenten är det lärosätena står för och arbetar efter. Hur det ser ut på golvet i den dagliga verksamheten Sida 14

19 kan vi inte undersöka med den här metoden, och inget vi ser som relevant i den här studien, men vi öppnar för framtida forskning om detta Komparativ innehållsanalys De tre faktorer vi har valt att jobba med i analysen är dels de OA-policyer som publicerats från de nio olika lärosätena, dels de fyra policyerna från forskningsfinansiärerna och dels SPARC:s OAS-modell, som vi beskrev under Bakgrund. I genomgången av det empiriska materialet lyfter vi fram de punkter i lärosätenas och finansiärernas policyer som kan kopplas till OAS-modellens kategorier. I analyskapitlet kommer vi sedan jämföra lärosätena med varandra och med finansiärerna. På detta sätt hoppas vi få en heltäckande bild dels av vad som lyfts fram de olika policyerna var för sig, dels hur det ser ut i de olika länderna, dels hur mycket av finansiärernas krav som genomsyrar lärosätenas policyer. Som analysmetod har vi valt att jobba med en manuell innehållsanalys från den aspekt som Holsti menar är Content analysis is any technique for making inferences by objectively and systematically identifying specified characteristics of message (1969, s. 14). Det finns andra definitioner, bl.a. av Berelson som tar in aspekten att man ska förstå den underliggande meningen av texten, vilka strömningar och tendenser man kan se i dokumentet (Bryman 2012, s. 289). Vi har valt att inte luta oss på Berelson, detta dels för att själva analysen sker med ett verktyg där det står väldigt tydligt vad som skiljer de olika nivåerna åt, dels också för att syftet med studien inte har med underliggande strömningar att göra. Vi har valt att bearbeta materialet manuellt, genom att läsa dokumenten i sin helhet och göra tolkningar utifrån innehållet. Detta dels för att policyerna som dokument är strukturerade på olika sätt, dels för vi jobbar med många olika sorters dokumenttyper, på flera olika språk och med potentiellt flera sorters formuleringar. Analysen av vårt empiriska material strukturerades efter OAS:s sex olika kategorier, varefter vi läste policydokumenten. Vi letade efter information som stämde överens med skalorna inom OAS:s kategorier, och presenterade sedan resultatet som tabeller (se bilaga 2). Vi fick inte information för varje jämförelsepunkt, men även noll i resultat är ett resultat och därför räknar vi in det och kommenterar det i vår analys. Komparativ studiemetod i sin enkelhet kan beskrivas som att studier av kontrasterande fall, användandes mer eller mindre identisk metod (Bryman 2012, s. 72). Vi använder samma metod i de olika jämförelserna (se 5. Resultat och analys) på så sätt att vi utgår från de sex kategorierna på OAS-modellen som beskrevs tidigare (se även Bilaga 1) och eventuellt andra teman som vi finner under genomgång av det empiriska materialet Reliabilitet och validitet Eftersom vi jobbar med offentligt fastställda dokument, vilka är lätta att återskapa, och vi vill därför argumentera för att studien har hög reliabilitet (se test-retest-metoden, Bryman 2012, s. 168). Vi tror inte att resultatet kommer påverkas mellan testomgångarna, med undantag för mindre variationer i läsarens tolkning av dessa. Vi har också valt att jobba för att öka enhetligheten mellan oss som observatörer och att försöka utesluta enskild subjektivitet genom att jämföra hur vi uppfattar dokumenten, om det är på samma sätt. Detta sker genom att vi går igenom det empiriska materialet Sida 15

20 var för sig och sedan jämför våra resultat, för att sedan sammanställa i en gemensam analys och slutsats (Bryman 2012, s. 169). Vi har när vi gått igenom materialet varit medvetna om att dokumenten kan vara från olika tidpunkter, exempelvis att en lärosätespolicy kan vara beslutad innan en finansiärspolicy blev fastställd, men vi har valt att inte gå djupare på detta i analysen. Detta beroende på att dokument, som nämnt tidigare, är svar och reaktioner på andra dokument, och att vi i den här studien antar att de har haft ett viss inflytande på varandra i processen när dokumenten skrevs. Validiteten i studien är svår att avgöra, i och med att det har gjorts få studier som liknar vår. De som finns fokuserar främst på hur olika användargrupper uppfattar eller använder OA. Vi uppfattar det som att vår studie är ett steg i en riktning som bör undersökas mer och kommer ta upp detta och uppmuntra till vidare forskning i ämnet senare i studien. Sida 16

21 5. Resultat och analys Som nämnt under 4.4 Reliabilitet och validitet har vi gått igenom det empiriska materialet var för sig, och sedan träffats och diskuterat vad vi kommit fram till, och vi hoppas att på så sätt ha hittat fler tolkningspunkter i materialet. Vi har strukturerat upp kapitlet efter våra forskningsfrågor: Hur placerar sig lärosätena enligt Open Access Spectrum-modellen? Under den här rubriken har vi utgått från OAS-modellen (se Bilaga 1), för att strukturera upp det empiriska materialet, och göra jämförelser lärosätena emellan. Vi har sammanställt det empiriska materialet i tabellform (se Bilaga 2), och valt att lyfta ut enskilda fall där förtydning genom exemplifiering var nödvändigt. Vilka likheter och skillnader finns mellan hur de olika lärosätena implementerar policyer. Vi har utgått från frågor om implementeringens struktur som vi har jobbat fram under genomgången av materialet. Genom dessa frågor hoppas vi få svar på hur implementeringen av policyn sker. De frågorna är: - Dokumenttyper och formen på dokumentet - Vem har ansvaret/för vem svarar man som forskare? - Vilka täcks av policyn? - På vilket sätt är policyn tvingande? Hur kan finansiärernas krav utläsas i lärosätenas Open Access-policyer? För jämförelse mellan lärosäten och finansiär har vi arbetat fram följande frågor: - Vilka kategorier från OAS finns i finansiärernas policyer? Hur speglar lärosätenas policyer detta? - Nämner lärosätenas policyer specifika finansiärer som kräver OA, och i så fall vilka nämns? - Vilka åtgärder i lärosätenas policy påverkas av finansiärer? Dessa frågor hoppas vi ge underlag för analys kring hur finansiärer kan ha påverkat lärosätena, genom att se vilka likheter och skyldigheter som finns dem emellan Hur placerar sig lärosätena enligt Open Access Spectrum-modellen? Vilka svarar på vilka punkter? Reader rights var den vi på förhand trodde skulle vara lättast att hitta svar till och som flest skulle svara på, och vi hade delvis rätt. 8 av 9 lärosäten svarade på något sätt hur och när deras forskningsresultat blev fritt tillgängligt, där Roskilde var det som inte Sida 17

22 hade svar. Tydligheten varierade däremot, där det tydligaste kom från Chalmers och CBS. Chalmers policy säger att dokument ska vara fritt tillgängligt efter 6 månader, men absolut senast efter 12 månader, och CBS skriver att om embargotid krävs av förlaget accepteras en sådan på upp till 12 månader. De som är minst tydliga på detta är Bergen, som menar att publikationer ska göras tillgängliga i största möjliga grad. Det säger inget om inom vilket tidsspann dokument måste publiceras, och kan dessutom tolkas som att både antal publikationer, och del av enskilda publikationer är diskuterbara om de behöver publiceras. Reuse Rights är en av de kategorier som fick färst svar, nämligen bara Roskilde. De är de enda som ens nämner Creative Commons, och deras arkivering baserar sig på en icke-exklusiv och icke-kommersiell licens (CC BY NC). Copyright fick både många svar (7 av 9) och ett genomgående likt svar från alla lärosäten. I vissa policyer, exempelvis Blekinge, skriver man kort och gott att [ ]författaren har kvar copyright, om sådan inte överlåtits till förlaget (Lindholm 2010). I andra policyer nämner man nationella och internationella upphovsrättslagar för att styrka att författaren har copyright. Den kategori som fick flest svar var Author posting rights som alla lärosäten hade svar på, men det var också den som hade färst precisa och tydliga svar (vi återkommer till detta längre ner). Automatic reposting var den kategori som var helt utan svar, vilket vi tror beror på att lärosätenas policyer fokuserar dels på den egna verksamheten och det egna arkivet, dels på förlaget som forskaren har publicerat vid. Automatisk tredjepartspublicering får inte samma fokus för lärosätena, där verksamheten främst handlar om att forskaren ska publicera vid det egna arkivet. Machine readability är en annan kategori som har fått relativt många svar, men med låg relevans. Vi tror detta beror på att den informationen man behöver finns i andra sorters dokument än lärosätenas OA-policyer, möjligtvis arbetsdokument på biblioteket eller i avtal med leverantör av arkivdatabasen. För att tydligare visa i vilken grad vi fått något svar, det vill säga kanske inte ett helt korrekt svar, på de olika kategorierna har vi skapat ett diagram över mängden svar från de olika lärosätena (Figur 1). Sida 18

23 Figur 1: Antal lärosäten av totalt nio som har svar på de sex olika kategorierna i OAS-modellen Hur precisa är de i sina svar? Graden av precision skiftar både mellan olika frågor och mellan lärosäten, och vi tror att detta mestadels beror på att dokumenten inte är skrivna efter en specifik mall. Kategorierna i OAS är skrivna för gyllene OA, vilket gör det svårt att översätta dem direkt till publikationsdatabaser. En del information kan också vara av en sådan sort att den snarare blir synlig då man faktiskt arbetar med en publikationsdatabas än med policyer kring publicering vid en institution. Grad av anpassning till förlag Det skiljer sig hur lärosätena väljer att förhålla sig till förlagen i sina policyer. Malmö högskola skriver exempelvis att man ska deponera en kopia av dokumentet i deras arkiv MUEP direkt, eller efter eventuell embargotid satt av förlaget. Där har avtalen med förlagen en stark kraft i när eller om en forskare får deponera i arkivet. Andra, exempelvis Köpenhamn, menar att om det finns embargotid från förlaget så kan en sådan accepteras på upp till 12 månader. Där är en acceptans mot att förlagen finns och att man bör ta hänsyn till dem, men att lärosätet också är en stark kraft som kan ställa sina egna krav. Man kan också se förlagens påverkan i Author posting rights och Copyright, som i det här fallet är väldigt nära sammankopplade. Flera lärosäten, bland annat Roskilde, skriver att upphovsrätten ligger hos upphovsmannen om denne inte har överlåtet det till annan part Vilka likheter och skillnader finns mellan hur de olika lärosätena implementerar policyer Sida 19

24 Dokumenttyper och formen på dokumentet Lärosätenas policydokument är inte utformade efter samma eller ens lika mall, och de har använt sig av olika formuleringar då de går igenom vilka dokument som berörs av deras OA-policy. Vi har valt att titta på de olika policyerna genom att bedöma hur inkluderande de är, då policyn är utformad på ett sätt som täcker in många olika sorters verk, t.ex. Tromsø eller Umeå vars policyer berör alla publikationer eller Chalmers som verkar för att alla publicerade forskningsresultat skall göras fritt tillgängliga för alla [...] (Chalmers Tekniska Högskola 2013b). Samtliga policys minsta gemensamma nämnare är att inkludera vetenskapliga artiklar, där Oslo ( peer reviewed scientific articles (Universitetet i Oslo 2013) och Blekinge ( scientific article (journal-, conference- or other peer-reviewed documents) (Haikola & Billgren 2007)) befinner sig. I mitten kommer Malmö Högskola vars policy täcker artiklar, avhandlingar, konferenspapers, bokkapitel, hela böcker och rapporter (Lindholm 2010). Roskilde står ut med att tydligt strukturera upp vilka dokument som berörs, och att explicit nämna icke-textuella källor, t.ex. videor. Bredast i sina policyer är Chalmers, Tromsø, Bergen och Umeå som inkluderar alla publikationer. Vi vet ändå inte vilka sorters dokument som gäller i praktiken, när det kommer till lärosätena som publicerar alla publikationer OA. Om de endast producerar artiklar så får policyn det att låta som mer än vad det faktiskt är. Roskilde som däremot räknar upp alla enskilda sorters dokument visar på att de mer eller mindre regelbundet faktiskt har publikationer i alla de formaten Vem har ansvaret/för vem svarar man som forskare? Ansvaret för att en forskare ska publicera sig i OA tas upp på olika sätt i lärosätenas policyer, och då detta inte framgått specifikt har vi utgått från vad Francke skriver, nämligen att det är prefekt eller dekaner som är ansvariga för att policyn följs (2013, s. 61). I vissa fall har det endast framgått till vem en forskare ska vända sig då hen vill göra ett undantag från lärosätets OA-policy. Inom Chalmers är det prorektorn som ska kontaktas för att ett undantag skall få göras, medan det på Köpenhamns Universitet är Dekanus som skall tillfrågas på varje fakultet. Malmö Högskola skriver att Prefekt eller motsvarande ansvarar för att policyn följs på varje enhet (Lindholm 2010). Policyerna i Oslo, Roskilde, Umeå, Blekinge och Tromsø nämner ingenting om ansvarig person. Vi antar att i de fall där ingen uttryckligen finns utnämnd, så finns andra dokument som täcker hur man som berörd av policyn ska förhålla sig till dem och vem man svarar inför Vilka täcks av policyn? Generellt sett är det anställda eller forskare som täcks av policyn på de olika lärosätena. I enstaka fall täcker policyn även examensarbeten och uppsatser, bland annat i Bergen där uppsatser på master- och doktorandnivå täcks, eller i Tromsø där det genomgående i policyn står studenter och forskare (Universitetsstyret 2010). Tre av lärosätena har uttryckt en tidsbegränsning, alltså från när policyn gäller i praktiken. För både Umeå och Oslo är det datumet 1 januari 2012, och för Malmö är det 1 mars Malmö är också tydliga med att policyn inte gäller retroaktivt. Eftersom Sida 20

25 Oslo har sin policy inbakad i anställningskontrakt från 2012 skriver de att det inte gäller retroaktivt, men att anställda innan policyn togs i bruk rekommenderas att också publicera sig enligt policyn På vilket sätt är policyn tvingande? Genom ROARMAP har vi begränsat urvalet till de lärosäten som har tvingande policyer kring OA-publicering. Men på vilket sätt är de tvingande? Det förekommer variation mellan de olika högskolornas policyer. Oslo är de som har mest tvingande policy, i det att det är inskrivet i anställningsavtalet att man som anställd där måste publicera sig fritt tillgängligt. Tyvärr är det undantaget de som väljer att publicera i kanaler som inte tillåter OA-publicering. Det är ett genomgående tema, detsamma hittas i policyerna från Umeå och Köpenhamn. De allra flesta formulerar det som ifall inte upphovsrättsliga skäl förhindrar det. Mest ospecifik är Tromsø som skriver att det är en huvudregel på UiT (Universitetsstyret 2010) Hur kan finansiärernas krav utläsas i lärosätenas Open Access-policyer? Sverige Vetenskapsrådet och Formas Vilka kategorier från OAS-modellen finns i finansiärernas policyer? Hur speglar lärosätenas policyer detta? Den kategori som främst tas upp i finansiärernas policyer är Reader rights, där Formas tillåter en embargotid på 6 månader och Vetenskapsrådet detsamma, men absolut max 12 månader. Det här speglas främst hos Chalmers, som har samma krav om embargotid som den Vetenskapsrådet tillåter, medan de andra lärosätena uttrycker en anpassning efter förlagens tillåtna embargotid. Vetenskapsrådet tar även upp copyright-frågan, och beskriver det som att: Projektledaren är skyldig att se till att han/hon inte träffar avtal med kommersiell eller annan intressent som hindrar honom/henne att publicera resultatet av den forskning som bedrivs med stöd av bidraget från Vetenskapsrådet (Söderqvist 2012 s. 1). Jämför man detta med lärosätena så ser man att liknande tankar finns, där exempelvis Blekinge nämner att författaren har kvar sin copyright om den inte överlåtits till förlaget, och Chalmers uttrycker att överlåtelse av upphovsrätt bör undvikas. Nämner lärosätenas policyer i det aktuella landet specifika finansiärer som kräver OA, och i så fall vilka nämns? Umeå jobbar med fritt tillgängligt forskningsresultat, i enlighet med Berlindeklarationen om Open Access som SUHF undertecknat och de krav som Vetenskapsrådet och andra forskningsfinansiärer ställer (Umeå Universitet 2011). Även Chalmers nämner ökade krav från forskningsfinansiärer, Blekinge tar upp att Vetenskapsrådet har skrivit på Berlindeklarationen. Malmö nämner inte finansiärer alls. Sida 21

26 Vilka dokumenttyper? Både Vetenskapsrådet och Formas har begränsat sina policyer till att endast täcka vetenskapliga artiklar och konferensrapporter. Detta gör att Malmö och Blekinge, som tydligt skriver ut vilka sorters publikationer som täcks in av policyn, gör ännu mer än vad som krävs. Som tidigare nämnts vet vi inte vilka typer av dokument som täcks upp av alla publicerade forskningsresultat, men av lärosätenas inriktningar tolkar vi ändå det som att Chalmers och Umeå täcker in kraven från finansiärerna i sina egna policyer. Analys Formas riktlinjer kring OA-publicering är bara en del av ett större dokument kring villkor för bidrag, medan det från Vetenskapsrådet endast är en sida på deras webbplats. Det kan också vara orsaken till att de policyer som finns hos de svenska lärosätena generellt är mycket kortare (en halv sida var, Malmö som mest med 2 sidor) jämfört med danska (2 och 4 sidor) eller norska (1-5 sidor). I många fall får vi reda på arbetet bakom framtagandet av lärosätenas policyer, men aldrig tanken på storleken och omfånget på policyn. Om man har en lång policy svarar den antagligen på fler frågor, men är kanske mer begränsande. En kort policy å andra sidan kanske öppnar för mer, men svarar inte på frågor Norge Forskningsrådet Under det här avsnittet berör vi egentligen inte hur kraven rapporteras till finansiärerna, ej heller hur hårda kraven är. Men Forskningsrådet tog upp hur forskare i Norge har bemött OA, nämligen i väldigt liten mån. Att få forskarna att börja använda sig av egenarkivering, menar de, är avgörande för att OA ska bli framgångsrikt. Hur det ska gå till svarar de nästan på själva genom att skriva att Internasjonal erfaring tyder også på at oppfordring til egenarkivering gir få resultater, mens krav fører til stor oppslutning blant forskere (Forskningsrådet 2009, s. 2). Vi återkommer till det här citatet under 6. Diskussion och slutsats, för att koppla samman med hur lärosätena hanterar det tvingande i deras policyer. Vilka kategorier från OAS finns i finansiärernas policyer? Hur speglar lärosätenas policyer detta? Forskningsrådet tar upp Copyright och Author posting rights. Angående upphovsrätt skriver de att vid arkivering måste det ses till att arkiveringen inte bryter mot författarens och/eller utgivarens upphovsrätt. Vidare skriver de att Forskernes rett til selv å velge publiseringskanal for egne vitenskapelige resultater er et viktig aspekt ved den akademiske friheten. Men forskere har også en akademisk forpliktelse til å publisere på en slik måte at fagfellesskapet og allmennheten får en tilfredsstillende tilgang til disse resultatene (Forskningsrådet 2009, s. 2). Sida 22

27 Det är något som speglas i lärosätenas policyer också, då alla uppmanar till att välja OA-kanaler för publicering, såvida detta inte går mot den egna akademiska friheten. Nämner lärosätenas policyer specifika finansiärer som kräver OA, och i så fall vilka nämns? Vare sig Tromsø eller Oslo nämner finansiärer överhuvudtaget. Bergen å andra sidan började diskutera OA-policy på egen hand, men frågan fick mer fart efter inspel från Norges Forskningsråd och att Universitets- og høyskolerådet (UHR) samtidigt publicerar en rapport om hur man kan göra forskningsresultat bättre. Vilka dokumenttyper? Forskningsrådets policy täcker bara tidskriftsartiklar, men informerar om att OA inte är begränsat till endast en publiceringsform. Lärosätena i Norge har här täckt in alla områden: Oslo genom att bara täcka vetenskapliga artiklar, Bergen genom att ha med vetenskapliga publikationer, avhandlingar och masteruppsatser, och Tromsø genom att ha med alla publikationer i policyn. Analys Forskningsrådet har inga krav på embargo-tid, vilket speglas i att ingen av lärosätena heller har det. Så snart som möjligt som Oslo skriver i sin policy (Universitetet i Oslo 2013), eller i största möjliga grad som Bergen skriver (Universitetsstyret, Universitetet i Bergen 2012), är väldigt otydligt. Detta förstärks av att både finansiärer och lärosäten i Norge trycker hårt på den akademiska friheten att publicera när och var man som forskare själv vill, kan göra det svårt att få ut forskningsresultaten överhuvudtaget. Å andra sidan är det bra att Forskningsrådet trycker på att man som forskare har ett ansvar att publicera sina resultat. Det kan vara sådana instick som kan få enskilda lärosäten att ta steget att ta fram en OA-policy, eller förtydliga en redan existerande Danmark FIVU Vilka kategorier från OAS finns i finansiärernas policyer? Hur speglar lärosätenas policyer detta? FIVU är synnerligen specifika i sina krav rörande Reader rights och embargoperiod. Beroende på forskningsområde måste de publicera inom 6 eller 12 månader, 6 månader för ingenjörsvetenskap, naturvetenskap, hälsovetenskap och jordbruks- och veterinärsvetenskap, eller 12 månader för samhällsvetenskap och humaniora. För att underlätta kontakten med förlag har FIVU jobbat fram ett brev för användning som vid godkännande ger författaren en CC BY NC-licens (icke-exklusiv och icke-kommersiell) till sin egen artikel, alltså ett led i Reuse Rights-kategorin. Sida 23

28 Köpenhamn har direkt publicering, om inte förlag kräver embargotid, och då accepteras en sådan på upp till 12 månader. Eftersom deras huvudområden är inom samhällsvetenskap, är det i enlighet med FIVU:s policy. Som enda lärosäte har Roskilde lyft fram Creative Commons, och pekat på att det är viktigt att författaren i kontraktsskrivande med förlag ser till att ha en icke-exklusiv och icke-kommersiell licens till sitt arbete, vilket också är på det sätt som arkiveringen lokalt sker. Nämner lärosätenas policyer specifika finansiärer som kräver OA, och i så fall vilka nämns? I sin policy har Köpenhamn tagit upp e tar upp att många finansiärer har uppmärksammat att jobbet bara är halvgjort om inte resultatet kan nå en sådan bred publik som möjligt. De nämner även att Europeiska forskningsrådet har en rekommenderad OA-policy. Vilka dokumenttyper? FIVU:s policy gäller endast för referee-granskade vetenskapliga artiklar. Här är det som sagt Roskilde som sticker ut, både jämfört med Köpenhamn och med resterande undersökta lärosäten, med sin gedigna lista på olika typer av publikationer och media som täcks in av policyn. Analys Roskilde har tagit mycket i egna händer. De nämner inte finansiärers krav, som såklart kan ha påverkat ändå, och har dessutom högre och tydligare krav på vilka sorters dokument som täcks av deras OA-policy. CBS å sin sida visar på flera likheter med FIVU och en anpassning efter de krav som finns hos finansiärerna, bland annat genom samma tillåtna embargotid. Sida 24

29 6. Diskussion och slutsats Syftet med den här studien har varit att göra en komparativ studie av Open Accesspolicydokument på lärosäten och forskningsfinansiärer i Skandinavien som har tvingande policy för att undersöka hur Open Access omsätts i praktiken. I det här kapitlet kommer vi diskutera resultaten vi fått fram, kopplat till våra forskningsfrågor och den tidigare forskning, och även presentera våra slutsatser i ämnet. Hur placerar sig lärosätena enligt Open Access Spectrum-modellen? Med Figur 1 som utgångspunkt kan man se att samtliga OAS-kategorier inte har kunnat gå att utläsa i de berörda policydokumenten, och att bortfallet i vissa kategorier är väldigt stort. Vi tror att detta beror på flera saker; OAS är i grunden skriven för att appliceras på gyllene OA, dvs. för att bedöma graden av OA hos en tidskrift. Hos en tidskrift skulle det förekomma ett kontrakt mellan förläggaren och författaren där information om tillgänglighet skulle finnas med för att de var viktiga delar av ett avtal. Inom grön OA finns det fortfarande en författare (forskaren) men förläggarens och lärosätets roll är inte densamma, och ett policydokument har inte anledning att ta upp samma detaljer kring publiceringen som ett kontrakt hade gjort. Informationen om exakt vad som gäller för publicering genom olika lärosäten finns garanterat, men då troligtvis i information om de lärosätets databas och inte i ett policydokument. En annan orsak är att lärosätenas policyer inte är skrivna efter en likartad mall, och fokus på vad som ansetts vara viktigt har skiftat mellan de olika dokumenten. Lösningar på dessa problem skulle kunna vara att anpassa OAS till att istället bedöma policydokument, kanske med hjälp av Peter Subers fyra policy-typer, där en mer tvingande policy resulterar i en mer tillgänglig artikel (2012, s 79f), alternativt att arbeta från finansiärernas sida med mer specifika krav för forskningsanslag. Vilka likheter och skillnader finns mellan hur de olika lärosätena implementerar policyer? Det som förvånade oss i studien var hur vagt ordet tvingande är i sammanhanget. Visserligen använder sig policyerna av formuleringar som att en forskare ska publicera sig i OA-kanaler, men i samma mening tar policyn upp hur det inte är tvingande med hänsyn till akademisk frihet och upphovsrätt. Akademisk frihet och upphovsrätt är viktiga rättigheter, men man får inte glömma att de kommer från en annan tid än OA. Trots att forskning handlar om nya rön så är formerna kring vetenskap inte lika lättföränderliga, det vill säga det tar tid innan större förändringar inom exempelvis publiceringsform kan få fäste och bli betrodda. En av anledningarna till att inte behöva publicera via OA-kanaler var just ifall man ville publicera i mer välrenommerade kanaler än de som tillät OA. Vi tror att Oslo Universitet är på rätt väg, när de har med OA-publicering i anställningskontraktet. På det sättet kan man som forskare själv besluta om man vill gå med på de villkoren redan i tidigt stadium, och lärosätet kan genom godkännandet sätta större krav på forskaren. Hur kan finansiärernas krav utläsas i lärosätenas Open Access-policyer? Sida 25

30 Det är såklart svårt att se exakt hur finansiärernas krav har påverkat de enskilda lärosätena, som Bryman skrev om dokument är de gjorda som svar eller i relation till tidigare dokument, det gäller bara att den relationen är dokumenterad. Trots att endast 4 av 9 lärosäten skriver om finansiärers krav kan man se likheter mellan hur finansiärernas policy är utformad och hur de berörda lärosätenas policydokument ser ut. Ett exempel är Norges Forskningsråd som skrev i sin policy att Internasjonal erfaring tyder også på at oppfordring til egenarkivering gir få resultater, mens krav fører til stor oppslutning blant forskere (Forskningsrådet 2009, s. 2) Själva har de en vag policy där man tar stor hänsyn till akademisk och upphovsrättslig frihet, men de utesluter exempelvis också krav på embargo-period vilket resulterar i att lärosätena i landet inte heller har det. Det bekräftar det Suber skrev om tvingande policyer, att oberoende på hur tvingande de är, så har de alltid kryphål. Studien har visat att liknande delar finns i både finansiärers och lärosätens policyer inom samma land, och man kan anta att de är skrivna med varandras policyer i beaktande. Den forskning vi tagit del av kompletterar varandra i denna fråga då Suber (2012, s. 80f) påvisar att OA-krav idag går att undvika, något som syns i Osser & Wennerholms studie på forskare vid Malmö Högskola där OA inte synes diskuteras forskare emellan på institutionerna trots en tvingande policy från högskolans ledning (2012, s. 35). Meyer Lundén menar att den åtgärd som hjälpt mest för att etablera OA är krav uppifrån (2008, s. 72), något som Suber (2012, s. 94f) också efterfrågar, men som ett steg för att stärka grön OA mot gyllene OA Sammanfattning När vi gick in i arbetet visste vi att OAS-modellen inte var skapad till det ändamål vi ville använda den för, men tänkt för liknande strukturer, och det var en väg in i ett område som tidigare varit relativt outforskat. Vi har genom användandet av modellen sett stor utvecklingspotential både för modellen i sig och för lärosätenas policyer. Modellen för att den tar upp viktiga punkter på ett enkelt sätt, som lätt borde kunna anpassas för andra dokument än tidskriftspolicyer. Policyerna för att när viktiga punkter inte nämns så skapar de fler frågor än svar, speciellt när OA är ett sådant ämne som har stark lobby-verksamhet idag i form av exempelvis Kungliga Biblioteket, där många delar av OAS-modellen lyfts. Det var inte ett självklart val att använda OAS-modellen i studien, och det är också svagheten i arbetet. Trots att vi inte kunde använda den till fullo, så har studien ändå gett intressanta resultat och vi hoppas som sagt på utveckling inom området. Att området kring OA-policyer är relativt outforskat är något som gjort validiteten svår att avgöra, och får därför också räknas till en begränsning i arbetet. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att det finns flera sätt att få fler forskare att göra sina publikationer fritt tillgängliga. Vi tror att det bästa sättet just nu är att göra likt Oslo Universitet och få in kraven om OA i anställningsavtalet. Vi vill även instämma med Norges Forskningsråd som menar att krav, och inte önskan, är det som får forskare Sida 26

31 att ändra sina vanor. Detta gäller i allra högsta grad forskningsfinansiärerna, som i vår studie verkar ha inflytande på innehållet i de olika lärosätespolicyerna. I den här studien har vi sett vilka delar av Open Access om är viktiga för lärosätena och finansiärerna att lyfta fram, och hur implementeringen av OA-policyn har planerats. Vi hoppas att det kommer ske fler studier om OA-policyerna i olika organisationer och länder, och hoppas även se forskning som tar policyerna ut i verksamheten och ser hur verkligheten ser ut. Sida 27

32 7. Referenslista Ahlgren, Per (2012). Vikt på forskningspublikationer. Stockholms Universitets Bibliotek, Avdelningen för e-resurser. [Tillgänglig ] Bryman, Alan (2012). Social Research Methods. 4. ed. Oxford: Oxford University Press Chalmers Tekniska Högskola (2013a). Chalmers i siffror. [Tillgänglig ] Creative Commons Sverige (2013). Om Creative Commons licenserna. [Tillgänglig ] Directory of Open Access Journals [DOAJ] (2013). About DOAJ. [Tillgänglig ] Formas (2013b). Så här styrs vårt arbete. ( [Tillgänglig ] FORSKA (2010). Vetenskapsrådet kräver Open Access. FORSKA 2009:4 [Tillgänglig ] Francke, Helena (2013). Publicera!: svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor. Stockholm: Svensk biblioteksförening Holsti, Ole R. (1969). Content analysis for the social sciences and humanities. Reading, MA:Addison-Wesley ICCC International Conference on Electronic Publishing (2006). Digital spectrum: integrating technology and culture : supplement to the proceedings of the 10th International Conference on Electronic Publishing : Bansko, June 14-16, 2006 : organised by the Digitisation of Scientific Heritage Department at the Institute of Mathematics and Informatics, Bulgarian Academy of Sciences. Sofia: FOI- COMMERCE. s Kungliga biblioteket (2010). Parallellpublicering. [Tillgänglig ] Linde, Peter (2008). Vetenskaplig kommunikation - En bakgrund från - Gutenberg till Open Access. Kungliga biblioteket, Avsnitt. kommunikation%20-%20uppdaterad.pdf [Tillgänglig ] Malmö Högskola (2013). Fakta och statistik. [Tillgänglig ] Sida 28

33 Meyer Lundén, Karin (2008). Forskare och parallellpublicering: forskares syn på, kunskap om och användning av den 'gröna' vägen till open access. Uppsala Universitet. Masteruppsats. Norges Forskningsråd (2011). Visjon og mandat. [Tillgänglig ] OpenAIRE (2010a). Objectives. OpenAIRE/OpenAIRE-project/objectives [Tillgänglig ] OpenAIRE (2010b). Open Access Activities in Norway. [Tillgänglig ] OpenAIRE (2010c). OA in Denmark. [Tillgänglig ] Opthof, Tobias (1997). Sense and Nonsense about the Impact Factor. Cardiovasc Research, vol. 33 (1): s Osser, David & Wennerholm, Lena (2012). Doktoranders förhållningssätt till Open Access: En studie av epistemiska kulturers betydelse för doktoranders tankar kring vetenskaplig publicering. Högskolan i Borås, Kandidatuppsats. Poyner, Richard (2004). Ten Years After. Information Today 21.9 (Oct 2004): 1-46 Registry of Open Access Repositories Mandatory Archiving Policies [ROARMAP] (2012). About the Repository. [Tillgänglig ] Roskilde Universitet (2013). RUC s strategiske forskningssatsninger. [Tillgänglig ] Scholarly Publishing and Academic Resources Coalition [SPARC] (2013). HowOpenIsIt? Open Access Spectrum. Folder. [Tillgänglig ] Suber, Peter (2012). Open Access. Cambridge, Mass.: MIT Press. Umeå Universitet (2013). Historik. [Tillgänglig ] United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization [UNESCO] (2013a). GOAP: Global Open Access Portal. [Tillgänglig ] Sida 29

34 United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization [UNESCO] (2013b). GOAP: Norway ] United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization [UNESCO] (2013c). GOAP: Denmark. [Tillgänglig ] Universitetet i Bergen (2013). Satsingsområder. [Tillgänglig ] Vetenskapsrådet (2013). Uppdrag. [Tillgänglig ] Wowter (2007). Reprise : Impact factors calculated with Scopus compared to JCR [Tillgänglig ] Empiriskt material Copenhagen Business School [CBS] (2009). Greater Access to Scholarly Publications from CBS, The CBS Open Access Policy Notat. [Tillgänglig ] Chalmers Tekniska Högskola (2013b). Open Access Policy. [Tillgänglig ] Det Frie Forskningsråd m.fl. (2012) Open Access-politik for offentlige forskningsråd og fonde. [Tillgänglig ] Formas (2013a). Formas Handbok 2013 för sökande och granskare. Handbok pdf [Tillgänglig ] Forskningsrådet (2009). Forskningsrådets prinsipper for åpen tilgang til vitenskapelig publisering. Vedlegg 3 til KD 29/01/09 Haikola, Lars & Billgren, Ing-Marie (2007). Beslut. Rektorsbeslut R066/07 BTH.pdf [Tillgänglig ] Sida 30

35 Lindholm, Jessica (2010). Open Access. [Tillgänglig ] Roskilde Universitetscenter, Direktionen (2008). Digitaliserings- og arkiveringspolitik for Roskilde Universitetscenter. Roskilde Universitet: Rudar Söderqvist, Lisbeth (2012). Open Access free accessibility to research findings. [Tillgänglig ] Umeå Universitet (2011). Policy för Open Access. [Tillgänglig ] Universitetet i Oslo (2013). Open Access, The University of Oslo's Open Access Policy (1). [Tillgänglig ] Universitetsstyret (2010). Universitetet i Tromsøs prinsipper for Open Access publisering. Sak S Universitetsstyret, Universitetet i Bergen (2012). Universitetets policy for og ordning med Open Access. Sak nr.: 2011/7569 Sida 31

36 Bilaga 1. OAS-modellen Sida 32