PROGRAM. Detaljplan för del av Nynäshamn 2:81 och 2:75 m fl, stationsområdet, gäst- och småbåtshamnen mm, Nynäshamn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PROGRAM. Detaljplan för del av Nynäshamn 2:81 och 2:75 m fl, stationsområdet, gäst- och småbåtshamnen mm, Nynäshamn"

Transkript

1 PROGRAM Detaljplan för del av Nynäshamn 2:81 och 2:75 m fl, stationsområdet, gäst- och småbåtshamnen mm, Nynäshamn Diarienummer: Objektnummer: Datum:

2 ver Program upprättat i juni

3 INNEHÅLL Syfte och inledning 4 Programområdet 6 Tidigare ställningstaganden 8 Medborgardialog 10 Utgångspunkter och målsättning för planarbetet 12 Historik och tidigare utveckling 14 Planeringsförutsättningar 16 Analys/förslag 26 -Stråk och samband 26 -Bebyggelsestruktur 32 -Kajer, bryggor och båtplatser 34 -Gående och bilframkomlighet 36 -Parkering 38 Behovsbedömning 40 Utförda/kommande utredningar 41 Medverkande 42 Där inte annat kommenteras gäller att bilder kommer från Tengbom och Nynäshamns kommun Program upprättat i juni

4 SYFTE OCH INLEDNING En detaljplan ska grundas på ett program. Programmet anger förutsättningar och uttrycker utgångspunkter, kommunens vilja, mål och avsikter med planförslaget. Under fortsatt planarbete kommer förslaget att bearbetas och bli mer konkret. Syftet med programmet är att i ett tidigt skede ge information om den kommande planens innehåll och samla in berördas synpunkter. Programmets syfte Syftet med detaljplanen är att utveckla småbåtshamnen och gästhamnen, delar av området för Gotlandstrafiken, stationsområdet med bussterminalen och infartsparkeringen liksom området kring gamla stationshuset och Pocketparken. Utvecklingsområdet innefattar även gång- och cykelstråket söderut mot Trehörningen, norra delen av Svandammsparken och gångvägen mellan stationsområdet och centrum. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 1993 om riktlinjer för arbetet med Hamnvision Visionen omfattar hela området mellan Frejas holme och Bensinviken. En mindre del av området detaljplanerades och genomfördes under 1990-talet. En arbetsgrupp bestående av både politiker och tjänstemän, Hamngruppen, bildades för några år sedan för att återuppta Hamnvisionens idéer och fortsätta arbetet med att utveckla gästhamnsområdet. Hamngruppen lämnade under hösten 2008 en rapport till kommunstyrelsen med förslag om hur gäst- och fiskehamnsområdet kan utvecklas. Förslaget innebär bland annat att hamnområdet kan innehålla hotell, badplats med mindre café, bostäder i begränsad omfattning, kontorslokaler i mindre skala, aktiviteter för barn och ungdomar, vandringsstråk vid vattnet, nya bryggplatser och en ny pir som ska förhindra sjöhävning från nordost. Under våren 2009 gavs allmänheten möjlighet att skicka in egna förslag och synpunkter till Hamngruppen. I samband med detta skickade även två arkitektkontor, Jordens arkitekter och Bouwfonds Veidekke Studio MAB, förslag på hur hamnområdet kan utvecklas. Hamngruppens rapport och allmänhetens och arkitektkontorens förslag skickades ut på remiss och fanns utställda under hösten Inkomna synpunkter på förslagen sammanställdes oktober Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har i juli 2010 fått in förfrågan från kommunstyrelseförvaltningen om att detaljplanelägga hamnområdet, med Hamngruppens rapport, sammanställda synpunkter från remissrundan och förslagen från de två arkitektkontoren som underlag. Planprocessen efter programmet Med utgångspunkt från programmet och de synpunkter som kommer in under programsamrådet tas ett planförslag (samrådshandling) fram. Berörda har återigen möjlighet att föra fram synpunkter som därefter redovisas i en samrådsredogörelse som behandlas i Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Efter bearbetning upprättas ett granskningsförslag som kungörs och ställs ut för granskning i minst tre veckor. Efter granskningen sammanställs eventuella ytterligare synpunkter som framkommit i ett utlåtande som först behandlas i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, inför antagandet som ska ske i kommunfullmäktige. Om planen inte blir överklagad vinner den laga kraft och därefter kan detaljplanen genomföras. Eventuellt kan programområdet komma att delas upp i flera detaljplaner för att överensstämma med ett etappvis genomförande. Program upprättat i juni

5 Gästhamnen sommartid, kyrkan i bakgrunden Vårsol på Frejas holme Gångstråket från staden mot hamnen Programområdet markerat med rött. Program upprättat i juni

6 PROGRAMOMRÅDET Områdets storlek och läge Områdets areal är ca 36,5 ha, varav vattenareal ca 26,5 ha. Fastigheter som omfattas är Nynäshamn 2:1, 2:2, 2:72, 2:75-2:78, 2:80, 2:81, 2:163, 2:167, 2:168, 2:170, 2:171, 2:179, Ankaret 16, Rodret 1 och 2, Svanen 1 och 2. I norr avgränsas området av Järnvägsgatan. Delen av gatan runt korsningen med Fiskargränd/Nynäsvägen är med i planområdet, liksom gång- och cykelstråket upp mot centrum. Den del av Svandammsparken som ligger nordost om själva Svandammen är med i området. Det finns planer på att genomföra åtgärder i övriga delar av parken, men de delarna är redan planlagda för parkändamål och åtgärderna kan genomföras med stöd av gällande detaljplan. Längre söderut avgränsas planområdet av gränsen mot järnvägsmarken. Söder om Strandvägens korsning med Hamnviksvägen är Strandvägen med i planområdet, vilket sträcker sig söderut till den nya gång- och cykelbron mot Trehörningen. Markägoförhållanden Marken inom området ägs av kommunen, Nynäshamns Exploatering AB, Nynäshamns Mark AB, Trafikverket, U&P i Södertälje KB, Hamnrestaurangens Fast AB, Arne Carlsson förvaltnings AB, HSB Bostadsrättsförening Rodret nr 10, Nordstjernan AB och privatpersoner. De mörkgröna områdena i området ägs av Nynäshamns kommun medan rödmarkerade fastigheter är privatägda. Trafikverket äger järnvägsområdet, inklusive tidigare järnvägsområde mot Gotlandsterminalen. Det kommunala bolag som äger området närmast Gotlandsterminalen är samägt med Stockholms hamnar. Diskussioner om uppdelning av det samägda området pågår och ett förslag finns framtaget, vilket framgår av förslagskartan. Inom de kommunägda fastigheterna finns ett antal arrendatorer för olika verksamheter som redovisas på i kartbilden här intill. I vattnet följer programområdesgränsen gränsen mot gällande plan för Trehörningen resp befintliga fastighetsgränser i vattnet mot Bedarön. Mot norr är området avgränsat mot Gotlandsterminalens framtida avgränsning. Programområdets läge i staden markerat med rött. Program upprättat i juni

7 Godsmagasinet Stationshuset Grillkiosk Hamnbodarna Norberg & Nilsson marina Sjömack Rökeriet Kroken och flötet Rotundan Hamnkontor och turistbyrå Båtklubb Freja Markägoförhållanden och verksamheter i området. Program upprättat i juni

8 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Riksintresse Området ligger inom riksintresse för högexploaterad kust, rörligt friluftsliv och yrkesfiske hav. Riksintressena utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. Väg 73, inkl Gotlandsterminalen och farleden mot Gotland utgör riksintresse för kommunikationer. Strandskydd Strandskyddet syftar till att säkra allmänhetens tillgänglighet till våra stränder och till att bevara goda livsvillkor för växter och djur. Den 1 juli 2009 trädde en del förändringar i strandskyddslagstiftningen i kraft. De nya strandskyddsreglerna innebär bland annat att inom detaljplanelagt område där strandskydd har upphävts återinträder strandskyddet när detaljplanen ersätts av en ny detaljplan (MB 7 kap 18g ). I anslutning till att den nya detaljplanen antas måste kommunen därför göra en ny prövning av om strandskyddet ska vara upphävt inom planområdet. Förutsättningarna för ett upphävande av strandskyddet i den nya planen behöver prövas enligt de nya bestämmelserna om strandskydd och de särskilda skäl som anges i lagstiftningen. (MB 7 kap 18c ). Vanligt är att strandskyddet upphävs inom kvartersmark och inom allmän plats som är hårdgjord förutsatt det finns något av de särskilda skäl som är formulerade i lagstiftningen. Ett sådant är att området redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, vilket kan vara nära till hands att hävda i det här fallet. Översiktliga planer Kommunens översiktsplan Översiktsplan för Nynäshamns kommun, antagen av kommunfullmäktige i juni 1991 och aktualitetsförklarad i oktober 1998, tar inte upp de centrala delarna av tätorten, utan hänvisar till den fördjupade översiktsplanen. Hamnen nämns som utvecklingsområde. Kommunen arbetar för nävarande med att ta fram en ny översiktsplan. Förslaget till ny översiktsplan är fram till 30 september 2011 utställt för granskning. Fördjupning av översiktsplanen I den fördjupade översiktsplanen för Nynäshamn, antagen av kommunfullmäktige i september 2004, föreslås delar inom området för ny bebyggelse och förtätningar. Riktlinjerna för hamnen är: Skapa förutsättningar för utveckling av skärgårdstrafiken Öka tillgängligheten till området Studera utfyllnad av del av Trehörningsviken innanför Frejas holme för parkering eller annat ändamål Studera förutsättningar för bostäder inom området Den fördjupade översiktsplanens ambition är att förstärka sambandet mellan centrum och hamnen på olika sätt, visuellt och praktiskt. Den plats som möter pendlare när de kommer till Nynäshamn ger ett rörigt intryck. Entrén till staden, Svandammsparken, pendeltågsstationen och parkeringen skulle behöva en tydligare utformning och en mer inbjudande karaktär. Det vore önskvärt med en riktig strandpromenad vid stadens centrum, i dagsläget är strandlinjen alltför otillgänglig. I avsnittet om Friluftsliv och turism är riktlinjerna för området: Fiskehamnsområdet bör bevaras och utvecklas som hamnstråk där strandpromenad, hamnbodar, restauranger och gästhamn präglar området. Exploatering på Frejas Holme bör endast göras med verksamheter som passar in i den kringliggande miljön. En tillväxt av antalet småbåtar förutsätts ske både i vattnet och på land. Nya bryggplatser avses skapas i Trehörningsviken och Gröndalsviken. Program upprättat i juni

9 Frejas holme pekas också ut som ett av tre tänkbara lägen för nytt badhus i Nynäshamn. Detaljplan, områdesbestämmelser, förordnanden och fastighetsplan För området gäller åtta detaljplaner: S78, stadsplan för Estö-området m m, fastställd 17 april S174, stadsplan för fiske- och småbåtshamn m m och kv Irisborg mm, fastställd 16 december S201, stadsplan för kv Ankaret, fastställd 22 oktober S207, stadsplan för Nynäshamns hamn, fastställd 11 augusti S215, stadsplan för Nynäshamnscentrum II, kv Rodret m fl, fastställd 29 januari Dp743, Detaljplan för Trehörningen, laga kraft 5 oktober Dp 746, Detaljplan för Nynäshamn 2:81 m fl, Hamnvision 2000, etapp I, laga kraft 23 november Dp 826, Detaljplan för Nynäshamn 2:167, 2:168 och del av Nynäshamn 2:81, vann laga kraft 20 november 2008 (genomförandetiden är 10 år från datum för lagakraft). I de gällande planerna är verksamheterna vid kajen och runt stationen angivna för handels- och centrumändamål. Detaljplanerna har inte förnyats inför ombyggnad av järnvägsanläggningen. Även vattenområdet är uppdelat i flera detaljplaner som anger möjligheten att överbygga med bryggor på lite varierande sätt. En mindre del av vattenområdet är angivet som öppet vattenområde. Angöringsgränden för leveranstrafik till Rökeriet och Kroken ligger inom kvartersmark. Ingen fastighetsplan berör området. RUFS I RUFS, Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 2010, pekas Haninge, Flemingsberg och Kungens Kurva ut som de närmaste regionala kärnorna för Nynäshamn. Nynäshamn beskrivs som regional stadsbygd med utvecklingspotential. Dessa områden bör enligt RUFS ges ett högt markutnyttjande och prioriteras för bebyggelseutveckling. En eventuell förtätning av hamnområdet är således helt i linje med de regionala tankarna kring Nynäshamns utveckling. Hamnvision 2000 Kommunstyrelsen beslutade 1993 om riktlinjer för arbetet med den s k Hamnvision Visionen omfattar hela området mellan Frejas holme och Bensinviken. I hamnvisionen har möjligheter att bygga bostäder i hamnen pekats ut, samt ett nytt gångstråk över järnvägen. I hamnvisionen fanns också en tanke om att dela upp genomförandet i två etapper, varav den första etappen skulle omfatta området norr om den befintliga bryggan för yrkestrafik och den andra förändringar på och runt Frejas holme. Program upprättat i juni

10 MEDBORGARDIALOG Som nämnts inledningsvis har en arbetsgrupp bestående av politiker och tjänstemän, Hamngruppen, bildats för att återuppta Hamnvisionens idéer och fortsätta arbetet med att utveckla gästhamnsområdet. Under våren 2009 gavs allmänheten möjlighet att skicka in egna förslag och synpunkter till Hamngruppen. Hamngruppens rapport med allmänhetens och två arkitektkontors förslag (Veidekke Studio MAB och Jordens arkitekter) skickades ut på remiss och fanns utställda under hösten Inkomna synpunkter på förslagen sammanställdes i oktober Under remissen inkom en rad privatpersoner med synpunkter. Generellt sett så ville många bevara och utveckla de verksamheter som ger hamnen dess karaktär idag. Bodarna, restaurangerna och kioskerna sågs med sina publika verksamheter som ett positivt inslag i miljön, men hamnen måste också kunna fortsätta vara den viktiga länk för skärgårdsbefolkningen som den är idag. Några efterlyser en större pir med bebyggelse ut i vattnet, medan andra påtalar vikten av att anpassa ny bebyggelse Illustration från Veidekke Studio MAB Program upprättat i juni

11 till den befintliga, att småstadsprägeln skall styra utvecklingen. Några menar att ett nytt högt hotell som symbolbyggnad i hamnen inte är önskvärt. När man ser till de samlade synpunkterna så träder en bild fram av ett område med många olika funktioner, som ställer krav på ytor och tillgänglighet. Det är många intressen som ska samverka. På vägen mot genomförande kommer det att finnas ett antal möjligheter för allmänheten och andra berörda att yttra sig över och kunna påverka planerna för området. Samrådet kring detta planprogram är den första. Visionsbild från Jordens arkitekter Program upprättat i juni

12 UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNING FÖR PLANARBETET Nynäshamns gästhamn har redan idag stora kvaliteter och utgör hemmahamn för flera hundra båtägare i kommunen utsågs Nynäshamn till Årets båtkommun av Båtbranschens riksförbund. Förändringar av tillfarten till Gotlandsterminalen medför möjligheter att utveckla området. Områdets omvandling ska kunna ske under lång tid. Planen ska vara robust och bidra till en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar samhällsutveckling i Nynäshamn. Stadens utveckling mot sjön Idag är kopplingen mellan stadskärnan och hamnområdet svag, trots det korta avståndet. Genom att flytta trafiken till Gotlandsterminalen ges möjlighet att utveckla rörelsestråket från staden mot hamnen där det avslutas med ett fondmotiv, till exempel en pir. Utökning av antalet båtplatser Nynäshamn är en båtkommun och önskemålet om att hyra båtplats i hamnen är stort. Det är även en populär gästhamn sommartid med potential att locka fler besökare båtvägen. Bryggområdet utökas i vattnet och kompletteras med en vågbrytare som skyddar mot sjöhävning från norr. Långtidsparkering i anslutning till båtplatserna undviks. Möjligheter till större evenemang Som en del i att göra området mer levande större del av året skapas även möjligheter för Nynäshamn att stå som värd för större evenemang med anknytning till sjön. Planen ger plats för tävlingssekretariat och annan evenemangsservice. Möjligheterna att ordna större evenemang hänger också ihop med en lyckad utveckling av besöksnäringen. Året runtbefolkning En svaghet med hamnområdet är idag att det är väldigt öde vintertid. Området kring pendeltågsstationen kan vissa tider på dygnet kännas som en otrygg miljö. Bostäder i hamnområdet genererar året runtbefolkning och trygghetskänslan ökar. Det ger också ett större underlag för restauranger och kaféer som får ökad möjlighet att hålla öppet större del av året. Flexibel markanvändning Utvecklingen i hamnområdet styrs av många olika viljor och det finns intressenter för mer eller mindre enkelt genomförbara projekt. De olika projekten kan komma att konkurrera om vissa lägen. Att något eller några av dem genomförs ska inte hindra andra projekt att komma till stånd senare. Etappvis genomförande Förslaget ska vara genomförbart i etapper. Programförslaget ska ge möjlighet att bygga vidare på befintlig struktur som är av stort värde för den lokala ekonomin. Upprustning av kaj och strandstråk Sträckan utanför Rökeriet och restaurangerna vid kajen är nyligen iordningställd med en träbrygga som är hängd på den befintliga kajen/stranden. Träbryggan trappas ner i nivå mot vattnet och skapar en direkt kontakt mellan brygga och vatten/båtliv. Resterande delar av strandstråket har bitvis dålig kontakt med vattnet och består till stor del av sprängsten eller krossmaterial som inte tillför något värde för strandstråket. Kompletterande träbryggor gör att båtlivet kan få större kontakt med hamnområdet på en längre sträcka. Ny parkeringslösning och trafikföring De stora befintliga parkeringsytorna utgör hinder för rörligheten och tillför inget värde till miljön i området. Genom att utveckla parkeringslösningar ( parkeringsboulevarder se analys/förslag) längs lokalgatorna samnyttjas ytor så att den totala ytan per parkeringsplats avsevärt minskas. De förändrade parkeringsytorna frigör möjligheter till bebyggelse i mycket attraktiva lägen intill Frejas udde och Svandammen. Långtidsparkering flyttas i viss mån ut från området till förmån för besöksparkering. Ett buss- och angöringstorg skapas i anslutning till stationen. Program upprättat i juni

13 Angöringstorg buss/cykel Ny trafiklösning Gotlandsterminalen Ny vågbrytare Angöring taxi/bil Ny kaj för yrkestrafiken Parkeringsboulevarder Ny pir med kafé/restaurang Ny brygga/ strandskoning Utökad havstrappa för gästhamnen Utökad hamn för fritidsbåtar/gästhamn Program upprättat i juni

14 HISTORIK OCH TIDIGARE UTVECKLING Utvecklingen av Nynäshamn tog fart i och med utbyggnaden av Nynäsbanan som öppnades för trafik Sedan Nynäsbanans utbyggnad har området varit hamnområde, vilket också framgår av den första stadsplanen som upprättades Som hamnområde har området genomgått stora förändringar med bl a betydande utfyllningsarbeten var Nynäshamn värd för seglingstävlingarna under Stockholms-OS. I början av 1900-talet fanns stora planer på badhotell etc men genom första världskriget avstannade utvecklingen och stadens betydelse som hamn- och industriort tog över. Nynäshamns stadsplan ritades av Per Olof Hallman. Utöver hamnområdet skulle det finnas ett område med handel, service och bostäder centralt placerat. Norr om centrum fanns arbetarbostäder och i söder fashionabla villor och badhotell. Stadsplanen innebar en förhållandevis tydlig zonering där stranden renodlat skulle användas till hamnändamål och där staden skulle ligga skyddad från havet och den störande verksamheten i hamnen. Med tiden har området runt hamnen fyllts med mer publika verksamheter och tyngre hamnverksamhet har flyttats ut från området. Färjetrafiken till Gotland och Baltikum ligger dock kvar och förväntas göra det under överskådlig tid. Ett större område för tung hamnverksamhet planeras i Norvik norr om staden. Program upprättat i juni

15 Vy mot programområdet, troligen 1907 Stationshuset 1910-tal Hamnområdet under OS-seglingarna 1912 Program upprättat i juni

16 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Planeringsförutsättningarna är sammanställa utifrån tillgängligt underlag och en del utredningar för området, specifikt upprättade för planarbetet. Till kommande skeden i planprocessen bör en del av utredningarna fördjupas då de i detta skede är av översiktlig karaktär. Förslag till fortsatt utredningsarbete sammanfattas i slutet av planprogrammet. Stadsbild/landskapsbild Miljön runt tågstationen och gästhamnsområdet ger ett brokigt intryck. Den ursprungliga platsbildningen runt stationen är ersatt med en väl tilltagen trafikanläggning för Gotlandstrafiken, till delar inhägnad med staket. Området mellan kajen och stationen nyttjas till diverse blandad verksamhet. Stråket längs med Fiskargränd saknar sammanhållande karaktär och har bara trottoar på delar av sträckan. Längs med kajen finns ett tydligt rörelsestråk mot vilken bebyggelsen i området vänder sig. Två större parkeringsplatser ligger insprängda i området. Många besökare till Nynäshamn, inklusive trafikanter med Gotlandstrafiken, upplever staden från vattnet. Karaktäristiskt är att staden ligger väl skyddad från de lägre hamnområdena genom sin placering på berget, vilket manifesteras av kyrkans placering längst ut på berget. Kyrkan utgör både land- och sjömärke. Hamnen med kyrkan i bakgrunden Nyare bebyggelse söker sig ner mot vattnet, men utan att påverka stadens karaktäristiska placering på berget. Befintlig bebyggelse I området finns en stor variation i bebyggelsen. En gemensam nämnare är den måttliga skalan där inga byggnader är högre än två våningar. Intill stationen ligger det gamla stationshuset med tillhörande komplementbyggnad och godsmagasinet i anslutning till gamla spårområdet. Godsmagasinet används numer som utställningslokal. Runt stationen har även en del enklare bebyggelse tillkommit, innehållande grillkök och kiosk. Längs kajen ligger flera restauranger, kaféer och en fisk/ delikatessbutik i form av Rökeriet, Kroken, Flötet, Freja och Rotundan. Gästhamnens huvudbyggnad med hamnkontor, turistbyrå, dusch och toalett ligger i en egen byggnad vid kajen. I anslutning till hamnkontoret ligger marinan Norberg och Nilsson. Norberg och Nilsson har tidigare förfogat över större inhägnade ytor för sin verksamhet, men ska nu flytta den marina verksamheten till en plats norr om programområdet. Närmast stationen finns ett område med små bodar med mindre, blandade verksamheter sommartid. Längre söderut finns en holme med byggnader som tillhör en båtklubb. Båtklubben förfogar även över områden längs stranden. I de inre delarna av Trehörningsviken finns två privata bostadstomter och en mindre, äldre byggnad som idag saknar användning. Gamla godsmagasinet Program upprättat i juni

17 Gamla stationshuset med Fiskargränd till vänster Gångstråket till stationen bakom gula grillkiosken Bodarna mellan stationen och kajen Hamnkontoret med Kroken/Flötet i bakgrunden Marinan, Fiskargränd och järnvägen Baksidan på Rökeriet med lastkajer Program upprättat i juni

18 Kulturmiljö och fornlämningar Vid Frejas holme och längst in i Trehörningsviken finns två fornlämningar. Den vid Frejas udde är ett 19 meter långt och 6 meter brett skeppsvrak. Fornlämningens utbredning är inte fastställd. I vägkanten mot Oscarsberget finns en jättegryta som är skyddsvärd. Området omfattas inte av riksintresse för kulturmiljön, men stationshus med tillhörande komplementbebyggelse och godsmagasinet är kulturhistoriskt intressanta. Byggnaderna används idag till andra verksamheter. Stationshuset är uppfört i samband med anläggandet av Nynäsbanan som öppnades Arkitekt var troligen Ferdinand Boberg som enligt uppgift ritade samtliga stationer längs banan. Natur och rekreation På Frejas holme finns en mindre kafébyggnad med intilliggande minigolfbana. På udden ligger en nyligen iordningställd lekplats med klätterställning. Längs med vattnet sträcker sig ett promenadstråk som startar vid kajen utanför Rökeriet för att sedan gå söderut via Frejas holme och vidare längs järnvägen. Längre in i Trehörningsviken ligger två privata bostadsfastigheter. Gång- och cykelstråket fortsätter bakom de privata tomterna längs järnvägen och ansluter till Strandvägen med trottoarer ut mot Trehörningen och Fagerviken. Nordväst om järnvägen ligger Svandammsparken som fungerar som Nynäshamns centrala stadspark. En mindre del av parken ingår i programområdet. Det är framför allt i parkens södra del som den är iordningsställd med planteringar. Den norra delen innehåller själva svandammen och öppna gräsytor och en bouleplan. I närheten av stationshuset finns ett antal storvuxna tallar och bokträd som är väldigt viktiga för områdets karaktär. Dessa föreslås alla bevaras. Kommunikationer Programområdet ligger i direkt anslutning till Gotlandsterminalen varifrån båttrafiken till Gotland utgår. Terminalen är tillika start- och ändpunkt för Nynäsvägen (väg 73) som är huvudstråket mellan Gotland och Stockholm. Gång- och cykeltrafik Området har goda kopplingar till gång- och cykelvägnätet söderut mot Estö, Sandhamn och Trehörningen. Både längs Järnvägsgatan och utmed Trehörningsviken finns separerade gång- och cykelvägar, på Strandvägen finns dock endast trottoar och cyklister är hänvisade att cykla i blandtrafik. Där stråket längs Trehörningsviken når hamnområdet övergår det till ett mera diffust stråk längs Fiskarggränd. Även norrut mot färjeterminalen är gång- och cykelvägarna otydliga. Västerut finns gång- och cykelväg i Styrmansgränd som ansluter till gång- och cykelvägnätet i centrum. Norrut längs Nynäsvägen finns gångbana, medan cyklister hänvisas till att cykla i blandtrafik. I Gång- och cykelplan för Nynäshamns kommun, upprättad i januari 2007, föreslås ett antal förändringar i planområdets omgivningar. På Centralgatan, sträckan Hamngatan Järnvägsgatan, anläggs cykelbana alternativt cykelfält. Korsningen Centralgatan Järnvägsgatan ses över för att bli säker och tydlig. Gång- och cykelvägen längs Styrmansgränd omvandlas till endast gångväg, och cyklister på väg till/från stationen hänvisas till att följa Centralgatan. Vid det signalreglerade övergångsstället vid stationen tas cykelöverfarten bort. Vid detta övergångsställe uppstår ofta farliga situationer då fotgängare, som har bråttom till tåget, går mot rött. Kraven på framkomlighet är höga hos såväl gående som bilister. Lämpliga åtgärder behöver diskuteras, enligt Gång och cykelplanen. I Gång och cykelplanen föreslås även separerad cykelbana eller cykelkörfält norrut längs Nynäsvägen som ett led i det regionala cykelstråket mellan Nynäshamn och Stockholm. Bil- och motorfordonstrafik Nynäsvägen (väg 73) är en rekommenderad led för farligt gods, genom att den är Stockholmsregionens förbindelselänk med Gotland. I och med att det är en primär transportled kan flera typer av risker förekomma som är förknippade med transporter, t ex brand, explosioner och utsläpp av giftiga ämnen (se vidare avsnittet om risker). Järnvägsgatan är en del av kommunens huvudvägnät. På grund av den stötvis omfattande trafiken till och från terminalen är både Nynäsvägen och Fiskargränd i sin övre del dubbelfilig i båda riktningarna. Fiskargränd ner mot kajen och längs järnvägen är Program upprättat i juni

19 Flygbild mot centrala Nynäshamn, gästhamnen och planområdet i förgrunden. Program upprättat i juni

20 en del av kommunens vägnät och körbar med bil. Fiskargränd utmynnar i en stor parkeringsplats vid vattnet. Kajen nedanför restaurangerna och kaféet är allmän plats, men primärt inte avsedd för biltrafik då angöring till verksamheterna sker från dess nordvästra sida. Mellan Kroken och hamnkontoret finns ett släpp på kvartersmark som leder ner mot kajen och en sjösättningsramp. Parkering I området finns flera parkeringsplatser som används i olika syften: besöksparkeringar som tillgodoser behovet av parkering till restauranger, affärer och andra verksamheter, pendlarparkering för tågresenärer samt långtidsparkeringsplatser. Korttidsparkering Långtidsparkering Pendlarparkering (24 h) Norr om stationen Frejas udde 152 Fiskargränd 6 Nynäshamn 2: G:a jänvägsomr 150 Norr om godsmagasinet 30 TOTALT: Ett stort antal parkeringsplatser är skyltade för och används som långtidsparkering. Det kan vara gotlandsresenärer som ställer bilen i Nynäshamn under sin semester, eller båtägare som ställer bilen i hamnen under en kortare eller längre tur med sin båt. Cykelparkeringar finns företrädesvis kring tågoch bussstationerna. Kollektivtrafik Nynäshamns station är ändstation och en knutpunkt för kollektivtrafiken i tätorten. Busstrafiken leds via en separat bussgata in till stationen från Järnvägsgatan för att sedan åka ut via Fiskargränd. På så sätt skapas en vändslinga för bussar. Totalt trafikeras stationen av sju olika busslinjer plus nattbussar. Tre linjer är genomgående och fyra linjer vänder vid stationen. Turtätheten på de Befintliga parkeringar Program upprättat i juni

21 olika busslinjerna varierar från halvtimmestrafik på de tätare trafikerade linjerna till endast enstaka dagliga turer på de glesare trafikerade linjerna. Pendeltåg går med en halvtimmes mellanrum mot Västerhaninge med byte till tåg mot Stockholm/ Bålsta. På helger går tågen utan byte direkt till Bålsta. Dagtid, även under helger, går tågen med 30 minuters intervall medan de på kvällar går en gång per timme. Sjöfart Öster om hamnområdet passerar farleden som går mellan Nynäshamn och Bedarön. Farleden används bl a av Vaxholmsbolagets trafik och av fritidsbåtar. Mitt i fjärden finns flera grund. Farleden passerar grunden utanför Trehörningen på östra sidan för att sen gå väster om grunden utanför gästhamnen och passerar genom programområdets nordöstra del. Nynäshamns kyrka Gäst- och småbåtshamnen Från Nynäshamn kan man åka med Vaxholmsbolagets skärgårdsbåtar till bland annat Landsort, Nåttarö och Ålö. Båtplatser Hamnen har en viktig funktion för båtlivet i regionen och för boende och besökare i skärgården utanför Nynäshamn. Även för Nynäshamn som besöksmål är hamnen och framför allt dess gästplatser en viktig förutsättning. Idag finns ungefär 400 uthyrningsplatser och 225 gästplatser vid de olika bryggorna. Dessa är i huvudsak kommunala platser. NSS och NMK arrenderar platser för sina medlemmar. Trehörningen Sjökort över programområdet och dess omgivningar Bedarön Program upprättat i juni

22 Önskemål finns om att öka antalet båtplatser i hamnen med ungefär 50 %. Service Området angränsar till Nynäshamns centrum med sitt rika utbud av offentlig och kommersiell service. Inom området finns en rad verksamheter som bidrar till den levande hamnmiljön. Längs kajen finns fiskrökeri med butik, en restaurang på kajen och en restaurangbåt, café och creperie. Mellan stationen och kajen finns också en grillkiosk och ett antal mindre bodar med säsongbetonade verksamheter såsom glasskiosk, konsthantverkare och hamnbageri. På Frejas holme finns ytterligare en restaurang. Närmaste skola är Svandammsskolan som ligger ca 500 meter sydväst om järnvägsstationen. Mellan stationsområdet och skolan finns separat gång- och cykelväg. På Svandammsskolan finns klasserna F-6 medan barn i grundskolans högre årskurser hänvisas till Gröndalsskolan som ligger knappt 1 km sydväst om planområdet. För de yngsta barnen ligger Ankarets förskola på Hamngatan precis norr om kyrkan, ca 300 meters gångväg från stationen. Markförhållanden Geoteknik Tillgängliga geotekniska undersökningar i och i närheten av Svandammen visar att marken här består av ca 5-15 meter lös lera som delvis är gyttjig och på djupet har inslag av silt. I östra kanten av Svandammen har den odränerade oreducerade skjuvhållfastheten uppmätts till 6,5-10 kpa ca 2-4 meter under markytan och stigande till 20 kpa ca 7 meter under markytan. I utredningen beskrivs även att marken intill är utfylld med sprängsten ovan lera. Detta bekräftas även i Trafikverkets underlag, dvs sprängsten kan förväntas i området norr om Svandammen, väster om spårområdet. En undersökningspunkt närmare spår och plattformar antyder att lermäktigheten avtar här och endast 3 meter lera har konstaterats i punkten. Övriga tillgängliga undersökningar för bla en maskinhall öster om spåren ungefär i läge för pendeltågstationen antyder att berget här är relativt ytligt. Genom ytterligare utredning går det sannolikt att komma fram till undersökningspunkternas läge bättre och därmed erhålla en bättre bergkontroll. Schakt och grundläggning i områden som är utfyllda med sprängsten ovan lera kan bli besvärligt. I övrigt behöver fyllnadsmassornas karaktär och mäktighet utredas för att kunna lämna rekommendationer avseende schaktbarhet. Innan uppfyllnader i området utförs måste lerförekomsten under fyllmassor utredas vidare. Vid uppfyllnad på befintliga lerlager riskerar annars besvärande sättningar att uppstå. Inga kända uppgifter finns om problem med sättningar i området. Vid byggande och uppfyllnad nära strandlinjen måste alltid stabiliteten beaktas. Då det helt saknas undersökningar intill vattenlinjen kan enbart konstateras att geotekniska undersökningar är nödvändiga för att utreda stabilitetsfrågan vidare. Mark- och bottenföroreningar Då marken har fyllts ut till stora delar kan markföroreningar förväntas. Rekommendationer om utfyllnad med kolaska, slagg, leca eller lättbetongkross har hittats i äldre utredningstexter över området. En övergripande undersökning av markföroreningar behöver utföras. Markradon Det finns inga indikationer på särskilda riskfaktorer för radonförekomst på grund av fyllningen i området. Om berggrunden däremot avger radon och fyllningen ligger direkt på berg kan radonen leta sig genom fyllningen och upp i en ev framtida huskropp. När läget för eventuella bostadshus är fastställt kan man göra en mätning på den aktuella platsen vilket är normalt i samband bygglovgivning och tekniskt samråd. Finns radon så anpassas huskonstruktionen efter rådande förhållanden. Program upprättat i juni

23 Hydrogeologi (översvämningsrisk) Framtidens medel- och extrema havsvattennivåer i Nynäshamns kommun har beräknats för ett lågt och ett högt scenario baserade på IPCC:s värdering Dessutom belyses förändringar utifrån den holländska Deltakommitténs bedömningar. Dagens 100-årsvattenstånd beräknas uppgå till 0,68 m.ö.h. Framtida 100-årsvattenstånd har beräknats för två scenarier, där ett lågt scenario innebär en nivå av 0,60 m.ö.h och ett högt scenario 1,30 m.ö.h. Effekten av vinduppstuvning i samband med kraftig vind blir liten. Deltakommitténs högsta nivå ger ett beräknat 100-årsvattenstånd på 1,71 m.ö.h. Alla nivåer är angivna i RH00. Det bör observeras att havets nivå beräknas fortsätta stiga även efter år Med tanke på den ökade risken för översvämningar och det högre framtida vattenståndet i Östersjön har Nynäshamns kommun utarbetat en riktlinje för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse. Riktlinjerna skiljer på byggnader för samhällsviktig verksamhet och annan bebyggelse. För samhällsviktig verksamhet, exempelvis transportinfrastruktur, energi- och kommunalteknisk försörjning, hälso- och sjukvård samt omsorg, skall grundläggningsnivån vara lägst 2,5 meter över medelvattennivån i Östersjön. För övrig bebyggelse gäller 2 meter över medelvattennivån i Östersjön. Eftersom området är låglänt kommer det behövas uppfyllnad av marken för att ny bebyggelse ska komma tillräckligt högt i förhållande till havsnivån. Karta som visar plushöjder i området Program upprättat i juni

24 Teknisk försörjning Vatten och avlopp Flera avloppsledningar leder ner mot en pumpstation i området. Pumpstationen ligger i sin helhet nedsänkt under jord, med en inspektionslucka, strax nordost om Fiskargränd längs infarten mot Gotlandsterminalen. Bebyggelsen i hamnområdet är ansluten till pumpstationen genom avloppsledningar i Fiskargränd, respektive i vägen som går ner mot kajen. En anslutning för tömning av avloppstankar på fritidsbåtar finns vid stora bryggan strax öster om Rökeriet. En kommunal vattenledning, till vilken bebyggelsen är ansluten, går ner mot gästhamnen strax väster om stationshuset och Fiskargränd. Uppvärmning Bebyggelsen i området har enskilda anläggningar för uppvärmning. Avfall I området finns en återvinningsstation. De respektive verksamheterna längs kajen har separat hantering av sitt avfall. Genom att avfallshanteringen är spridd i området och inte särskilt ordnad ger den ett rörigt och skräpigt intryck. El Den befintliga bebyggelsen är ansluten till elnätet. Tele och data Den befintliga bebyggelsen är ansluten till telenätet. Dagvatten Flera dagvattenledningar leder ner mot hamnområdet och sammanstrålar i en punkt strax väster om korsningen mellan Nynäsvägen och Fiskargränd. Från denna punkt går ledningen vidare ner mot vattnet med en utsläppspunkt ca 100 meter ut från stranden. Gatorna och bebyggelsen i hamnen avvattnas genom ett separat dagvattenledningsnät och släpps ut strax utanför kajen. Någon rening eller omhändertagande av dagvatten saknas. Program upprättat i juni

25 Buller Området är utsatt för vägtrafikbuller orsakat av Nynäsvägen Järnvägsgatan, tågbuller från pendeltågen vid stationsområdet och hamnbuller från Gotlandstrafiken. För att undersöka möjligheterna till ny bebyggelse (främst bostäder som är bullerkänsliga) har en översiktlig utredning utförts. Trafikbuller från Järnvägsgatan/Nynäsvägen orsakar bullernivåer som överskrider riktvärdena för bostäder. För att det ska vara möjligt att bebygga området med bostäder behöver avstegsfall för buller (del av bostaden ska vända sig mot tyst sida) tillämpas. Det centrala läget med närhet till kommunikationer talar för att det ska vara möjligt att tillämpa avstegsfall. Inför samrådet behöver mer detaljerade studier göras som visar hur bostädernas planlösningar kan utformas och hur en tyst sida kan skapas. Hamnbuller är mer komplicerat att hantera. Avstegsfallen för trafikbuller är inte tillämpliga, vilket innebär att frifältsvärden för buller inte får överstiga de rekommenderade nivåerna vid bostädernas fasad. Utan nya barriärer för buller visar utredningen att samliga föreslagna kvarter (se avsnittet analys/förslag) berörs av industribuller över Naturvårdsverkets riktvärden. Hamnbullret skulle kunna skärmas av med kontor eller hotell. En annan lösning är att bostäder förses med en extra fasad, t ex en inglasad loftgång, som fungerar som bullerskärm. Inför samrådet behöver de norra kvarterens möjlighet att skärma av buller från Gotlandsterminalen studeras vidare. Risker De riskfaktorer som undersökts för programområdet med avseende på hur de kan påverka möjligheterna för nybyggnation är pendeltågsspåret, transporter av farligt gods på väg, Gotlandsterminalen samt den planerade sjömacken. Möjligheterna för avsteg från de rekommenderade skyddsavstånden från järnväg bedöms som goda, då tågens hastighet genom programområdet bör vara låg. Detta bör även påverka nivån på den elektromagnetiska strålningen från pendeltågen positivt, vilket innebär att rimliga nivåer borde kunna klaras för den planerade byggnationen. Även för transport av farligt gods på väg samt i hamnområdet bör möjligheterna för avsteg från rekommenderade skyddsavstånd vara goda. Detta bör dock säkerställas i en riskanalys som bland annat tittar på riskerna med bränsletransporter till sjömacken. Sjömacken med sin nya placering utgör i sig själv ingen risk för omgivande verksamheter. Om transporterna till hamnområdet, med den nya trafiklösningen, medför att farligt gods ej längre transporteras genom programområdet, borde dessa möjligheter öka ytterligare. För risker kopplade till Gotlandsterminalen har begränsad information varit möjlig att tillgå. Därför kan denna, med tillhörande verksamheter, inte avskrivas som en påverkansfaktor för programförslaget. Aspekter som i en utredning av båtterminalens påverkan bör tas i beaktande är t ex hantering av bränsle och olycksrisker. Program upprättat i juni

26 ANALYS/FÖRSLAG Genom sitt attraktiva och centrala läge, samt befintliga verksamheter, är det tydligt att hamnområdet innehåller en stor potential att utvecklas. I den underliggande analysen som förslaget stöder sig på har befintliga kvaliteter och inbyggda hinder definierats så långt möjligt. De utgångspunkter som formulerats inledningsvis i programmet tar stöd i resultatet av analysen. Stråk och samband Hamnområdet kännetecknas tydligt av att det både är inbäddat i stadens grön- och blåstruktur, men att det samtidigt finns flera barriärer som motverkar en väl utvecklad kontakt mellan verksamheter och grönytor/vattenspegel. Järnvägen är en stor tillgång för området men utgör samtidigt en barriär för områdets koppling till vattnet. Genom att järnvägen numer har sin slutstation vid Nynäshamns station är den inte längre en barriär i områdets nordöstra delar. Första planskilda korsningen med järnvägen är drygt 600 meter västerut längs spåren. Det strategiska läget för en planskild passage är i perrongens västra del då en sådan passage skulle knyta ihop Frejas holme med Svandammen och förkorta gångvägen med ca 400 meter däremellan. En sådan passage skulle också möjliggöra en ytterligare entré till stationen, vilket skulle förkorta avståndet till mellanperrongen med ca 200 meter för de som kommer från stadens västra delar. I samband med ny bebyggelse intill Frejas holme kan möjligheten att integrera en passage med bebyggelsen studeras. I ett av förslagen som kom in i medborgardialogen visas en grön passage i en nivå ca 7 meter över befintliga spår. På norra sidan spåren saknas en naturlig anslutning för en sådan passage, om inte parken bebyggs eller får omfattande nivåförändring. Det är dock fullt möjligt att anlägga en enklare passage med trappor upp till övergången på båda sidor spåren (och ner mot mittperrongen). Handikappanpassning är inte nödvändig då alternativa vägar finns. Sambandet mellan stationen och färjeterminalen är svagt då inga ombyggnader gjorts i samband med att järnvägsspåren till terminalen rivits upp. I samband med att terminalen byggs om med ny infart anläggs även en väderskyddad passage mot Gotlandsterminalen. Parkeringsboulevarden längs med södra spåret utformas med separerat, dubbelriktat cykelkörfält längs med spåret för att knyta ihop stråket med den befintliga cykelvägen längs Trehörningsviken. Gång- och cykelstråket i nordsydlig riktning genom centrum och ner mot Järnvägsgatan är tydligt definierat och prioriterat för gång- och Stråket mot vattnet är svagt då passagen är hindrad och Fiskargränd breder ut sig, entrén från stationshuset är avskuren från befintligt rörelsestråk cykeltrafik. Passagen mellan Centralgatan och Järnvägsgatan kan studeras vidare då den är både brant och trång. Järnvägsgatan utgör med sin nuvarande utformning en stor barriär för gång- och cykeltrafiken. I samband med att korsningen och trafikstråket ner mot det nya angöringstorget och kajen byggs om skapas ett sammanhängande stråk som dels markerar riktningen mot kajen med en rät siktlinje, dels skapar rejält tilltagna ytor för gång- och cykeltrafiken. Gång- och cykelstråket bearbetas med hög kvalitet på ytskikt, möblering, belysning samt eventuella träd och planteringer längs stråket. I korsningen med Järnvägsgatan anläggs en upphöjning, avsmalning av körfält eller liknande åtgärd för att tydligt markera gång- och Program upprättat i juni

27 Väderskyddad gångpassage mot Gotlandsterminalen Möjlig passage över järnvägen på bro Gång- och cykelväg längs järnvägen Kaj/brygga, nytt promenadstråk mot vågbrytaren Strandpromenad/brygga med vegetationsinslag Utökning av havstrappan Möjlig plats för bad Program upprättat i juni

28 cykelstråket samt för att hastighetssäkra bilpassagen. Förslaget innebär en avvikelse från kommunens övergripande gång- och cykelplan där Styrmansgränd är tänkt enbart som ett gångstråk mellan Järnvägsgatan och Centralgatan. Stationshuset har idag ett utsatt läge och är kringskuret av trafikleder. Entrén till huset vänder sig mot en av de gator som har prioriterad biltrafik. Genom det nya nordsydliga stråket kommer byggnaden att få en tydligare placering i miljön och entrén kommer att vända sig mot det huvudsakliga gång- och cykelstråket mellan staden och kajen. Sommartid är området välbesökt och båtgäster, flanörer och andra samlas gärna vid den så kallade havstrappan. Havstrappan är en träkonstruktion som byggts på den befintliga kajen. Genom att träbryggan är terrasserad mot vattnet är den dels lättillgänglig för fritidsbåtar, dels lämplig som sittplats för en stunds avkoppling i solen med möjlighet att uppleva båt- och brygglivet på nära håll. På senare tid har det blivit vanligare att fritidsbåtar angör med aktern mot kajen på samma manér Havstrappan en solig sommardag som används vid Medelhavet. En positiv effekt av det är att vistelsedelen av båten (som oftast är i aktern) får en bättre kontakt med bryggan och skapar ett samspel mellan en offentlig och halvprivat zon på liknande sätt som terrasser till bostadshus längs en gata. Freja med utanpåliggande trädäck till vänster i bild För att ta tillvara de positiva effekterna som akterangjorda båtar skapar föreslås en utökning av havstrappan söderut. I samband med att marinan flyttar ut från området finns inte längre något stort behov av att områdets sjösättningsramp ligger kvar i befintligt läge. Den befintliga havstrappan går idag fram till sjösättningsrampen. Söder om rampen ligger restaurangbåten Freja, vilken är ett besöksmål i sig. En negativ aspekt med Freja är dock att den med sin uteplats (som ligger på separat trädäck) vänder sig från bryggan. Med en utökning av bebyggelsen på den befintliga parkeringsplatsen innebär båtens placering ett hinder för den nya bebyggelsens vattenkontakt, Förslagsvis flyttas Freja till norra delen av hamnområdet där kajen föreslås få en annan karaktär och där anpassningar kan göras för att båtens utedäck ska kunna få en bättre kontakt med kajen. Med den nya placeringen kan Freja även bidra till att skapa liv i den del av hamnområdet som idag saknar attraktiva verksamheter. Den utvidgade havstrappan kan med fördel få en lite varierad karaktär och skilja sig lite mot befintlig del för att skapa en variation längs med kajen. En förutsättning är dock att fritidsbåtar ska kunna angöra den med aktern mot kajen och att den är en del av gästhamnen. Liknande bryggoch kajanläggningar finns på flera ställen, varifrån inspiration kan hämtas. Kajen/bryggan kan med fördel utformas utan tröskel (som i befintliga havstrappan) i förlängningen söderut för bästa möjliga vattenkontakt. Möjligheterna till gröna inslag, alternativt konstverk, ljussättningar etc bör studeras för att skapa en variation och rytm längs stråket. Norr om bryggan för yrkestrafiken saknas kaj. Här kan ett nytt bryggdäck/kaj byggas i rät linje i den befintliga havstrappans förlängning. Den skulle då ta för sig lite av vattenområdet, under vilket en infiltrationsanläggning för dagvatten kan placeras. Ytterligare fördelar med det är att en siktlinje skapas längs hela den publika kajen, att kajen blir flexibel för olika användning av yrkestrafiken samt att kvarteret närmast kajen kan göras större. Denna del av kajen kan med fördel få en mer robust utformning så att den skiljer sig tydligt från småbåtshamnen. Någonstans längs kajen ska en angöringsplats för Vaxholmstrafiken finnas. Program upprättat i juni

29 Kajpromenaden i Jönköping Sandgrundsparken i Karlstad med grönt inslag i kajen/bryggan Norra älvstranden i Göteborg Konstnärlig utsmyckning längs kajen i Marievik/Liljeholmen Program upprättat i juni

30 Pir med restaurang, uteservering och vistelseyta i Västra Kungsholmen Restaurang J i Nacka strand med utstickande pir som samtidigt är en del av porten till den skyddade hamnen Fast badbrygga vid Kastrups strandbad Frejas holme är redan idag en etablerad park med bl a minigolfbana och lekplats. Längs stranden finns vackra berghällar mot vattnet, varför stranden med fördel kan behållas som den är på udden. Med ny bebyggelse på befintliga parkeringsplatsen intill kommer parken att kunna utgöra ett fint komplement till bebyggelsen. I den skyddade viken som ligger i anslutning till udden kan möjligheten att anordna ett bad undersökas. Viken är långgrund, vilket är lämpligt för ett barnanpassat bad. Med stor sannolikhet behöver botten iordningställas och vattenkvalitén säkras om det ska bli möjligt att utveckla ett bad här. Mellan viken och Badhusbryggan (holmen söderut) går en gång- och cykelväg längs järnvägen. Strandlinjen består här av stenkross, vilket inte tillför någon kvalitet till stråket. Här finns möjlighet att iordningställa stråket med en lägre brygga, som med fördel kan få inslag av olika vegetationstyper. Den befintliga bryggan för yrkestrafik ligger i den punkt där stråket längs vattnet möter stråket mot stan. För att markera denna punkt breddas befintlig brygga (kan antagligen byggas över befintlig konstruktion, vilket studeras vidare) till en rejält tilltagen pir som också kan göras mer tillgänglig för allmänheten. Yrkestrafiken flyttas bort från bryggan (beskrivs utförligare under avsnittet om kajer, bryggor och båtplatser) och på bryggan kan en lokal för restaurang, kafé eller annan publik verksamhet rymmas. Längst ut i bryggsystemet planeras för en bad- Gästhamnens illustration av bastu på badbryggan brygga, eventuellt i kombination med bastu. Bryggan ligger på förhållandevis grunt vatten då den ligger nära grunden mitt i viken. Både en flytande eller pålad anläggning är möjlig. Beroende på hur bryggan utformas kan den bli en attraktion både för badgäster och solbadare. Strandvägen i områdets sydvästra del är förhållandevis smal med tanke på ökad trafik och ökad bebyggelse i området som vägen försörjer. Utrymme saknas att bygga ett separerat cykelkörfält. I det framtida planeringsarbetet bör möjligheterna att anlägga ett gångstråk nedanför den befintliga och vackra stenmuren som avgränsar vägen mot vattnet studeras. En strandpromenad här kan utformas på liknande sätt som strandpromenaden längs järnvägen. Program upprättat i juni

31 Markerat stråk mellan centrum och hamnen Befintliga träd, bör kunna sparas Befintlig tall, sparas i torgytan Torgyta Befintliga bokar, kan sparas i parkeringsboulevarden Breddad pir med publik veksamhet Havstrappan förlängs Området kring stationen Program upprättat i juni

32 Bebyggelsestruktur Styrkan i området ligger till stor del i de etablerade verksamheter som ligger längs kajen. Omvänt gäller att verksamheterna har svårt att utvecklas så länge säsongen inte är mycket längre än några få semesterveckor mitt i sommaren. Programmet tar inte ställning för vilka verksamheter som ska utvecklas eller i detalj var de ska placeras då det i dagsläget saknas konkreta projekt. Inriktningen i programmet är därför att samtliga de projekt som under det tidigare planeringsarbetet diskuterats ska kunna förvekligas. Genom en robust grundstruktur med de trafik- och parkeringslösningar som föreslås finns stora möjligheter att utveckla bebyggelse i stråket längs kajen och i området väster om stationshuset, som idag är en större parkeringsplats. När bebyggelsestrukturen studeras vidare är det viktigt att den anpassas till lokalklimatet så att soliga lägen tas tillvara på och att vindskyddade platser skapas. Verksamheter som har längre säsong än enbart sommaren ska prioriteras. Det kan vara bad/äventyrsbad/spa, hotell och bättre restauranger som kan utgöra besöksmål i sig själva. Bostäder En annan viktig komponent är att bygga bostäder för att på så sätt åstadkomma att området befolkas året runt. En optimal lösning är att det går att etablera både publikdragande verksamhet och bostäder då de bidrar till att skapa liv i området över olika delar av dygnet. Det är tveklöst så att det går att skapa attraktiva bostäder med tanke på det kommunikationsnära läget med utsikt över vattnet. Det kvarter som skapas nordväst om järnvägen på den befintliga parkeringsplatsen lämpar sig mycket väl för bostäder. Genom att den befintliga bussgatan försvinner skapas en direkt kontakt mellan kvarteret och parken. Buller från trafiken på Järnvägsgatan gör att bebyggelsen bör utformas avskärmande mot gatan. Bebyggelsen bör också utformas så att kvarteret får en byggnadskropp mot angöringstorget för att dels skapa en rumsbildning, dels för att möjliggöra servicebutiker, kafé, SL-center och liknande verksamheter i bottenplanet. En ytterligare positiv effekt med bostäder här är att passagen från tåget mot centrum befolkas kvällstid och trygghetskänslan kan öka. Med bostäder i närheten får restauranger och kaféer ett utökat underlag att hålla öppet större del av året och därmed skapa liv i hamnen. Utöver kvarteret nordväst om stationen är det tänkbart att bygga bostäder längs kajen. Även här kan den befintliga parkeringsplatsen vara en lämplig plats för bostäder kombinerat med publika verksamheter då bostäderna både kan få kontakt med kajen och med parken på Frejas holme. Hotell/badanläggning Kvarteret närmast Frejas holme är också en plats där det skulle vara möjligt att etablera hotell eller badanläggning. En sådan anläggning bör även den ha en öppen och publik karaktär ut mot hamnen. En badanläggning skulle kunna ta för sig av parken och skapa en spännande samverkan mellan badanläggning och park. Den i programmet illustrerade avgränsningen av kvarteret kan studeras med utgångspunkt från vilka samverkansmöjligheter som finns. Det är också möjligt att koppla en badanläggning på platsen till ett barnbad i den skyddade viken. Den stora sammanhållna ytan medför också att det här finns en möjlighet att redan i en första etapp kunna etablera en större verksamhet utan att behöva göra ingrepp på befintlig bebyggelsestruktur längs kajen. I det fortsatta arbetet behöver höjdförhållandena och behovet av utfyllnader studeras vidare. Även om den utpekade platsen är en fördelaktig plats för en bad- eller hotellanläggning kan andra platser längs kajen också vara tänkbara. I de nordöstra delarna finns också större sammanhängande ytor som inte är bebyggda. Ett hotell kan här ges ett spännande läge med utsikt mot Trehörningen, de yttre fjärdarna och Gotlandsterminalen samtidigt som det får en direkt koppling till den planerade piren och mötet mellan de båda stråken i området. Godsmagasinet skulle kunna flyttas hit, alternativt till annat läge parallellt med järnvägen, söder om spåren. Utgångspunkten för utvecklingen av bebyggelsen är att den sker i en skala som nuvarande med 1-2 våningars bebyggelse med möjlighet att öka bebyggelsens höjd in mot staden och att skapa enstaka uppstickare på något ställe. Det finns förslag att skapa rejält uppstickande märkesbyggnader, vilket det också finns en tradition av i hamnstäder. Nynäshamn har kyrkan som tydligt landmärke och det är tänkbart att komplettera den med ytterligare landmärke. Däremot är det väsentligt Program upprättat i juni

33 Rica salit hotell molde, referensbild från Hamngruppen att överlag bibehålla den mindre skalan, både för att ny bebyggelse inte ska omöjliggöra utblickar från bebyggelsen längre in, och för att hamnens bebyggelse ska underordna sig stadens bebyggelse sett från vattnet. I det fortsatta planeringsarbetet behöver noggranna studier göras av eventuellt uppstickande bebyggelse och hur de påverkar stads- och landskapsbilden. En annan viktig utgångspunkt för ny bebyggelse är att den anpassas till en nivå som klarar framtida ökat vattenstånd i Östersjön, vilket beskrivs utförligt i planeringsförutsättningarna. Bodarna i hamnområdet innebär en resurs genom möjligheten att inrymma småverksamheter. Dagens placering är däremot mindre lyckad då de saknar kontakt med de attraktiva stråken. Endast en mindre del av bodarna vänder sig mot stråket som går från staden ner mot kajen. En möjlig placering av bodarna är längs med kajen i områdets norra del, alternativt att de ersätts av flytande byggnader som placeras längs med vågbrytaren som avgränsar hamnbassängen i norr. Vilken mängd av bodar som ska finnas behöver studeras vidare med avseende på möjligheten att låta dem inrymma åretruntverksamhet och i vilken utsträckning de kan användas för större evenemang, t ex som tävlingssekretariat, logement, service etc. Marinan, Norberg & Nilsson, planerar för en flytt från området. Kvar blir en affär/båtservice som kan placeras på lämpligt ställe i området. Husbåtar Under det tidigare planeringsarbetet har det funnits önskemål om att kunna placera husbåtar i området. För att det ska bli en bra boendemiljö i en husbåt krävs att det är förhållandevis lugna förhållanden med begränsad sjöhävning. Inne i hamnbassängen är förhållandena goda med tanke på den planerade vågbrytaren, men där tar de plats från båtplatserna. Ett möjligt läge som kan studeras vidare är längs med strandpromenaden längs med järnvägen i Trehörningsvikens inre delar. Här är det skyddat från sjöhävning och möjligheten att utnyttja vattnet till båtplatser är begränsad på grund av det grunda vattnet i de inre delarna av viken. Husbåtar här skulle dock medföra behov av en kraftigare kajkonstruktion eller utfyllnader i vattnet för att tåla angöringstrafik. Det nära avståndet till järnvägen behöver också studeras vidare med avseende på buller och riskfrågor. Modern tvåvåningsbebyggelse vid Jönköpings kajpromenad Rätt vända mot ett befolkat stråk kan bodarna utgöra ett trevligt inslag i hamnen Husbåt i Västra hamnen i Malmö Program upprättat i juni

34 Kajer, bryggor och båtplatser Större delen av vattenområdet i Trehörningsviken är ianspråktaget för hamnändamål. Så när som på den inre delen av bryggan för yrkestrafiken består brygganläggningen av flytbryggor. Hamnen är en stor tillgång för Nynäshamns invånare med möjligheter att hyra båtplats. En utgångspunkt i arbetet har därför varit att utöka antalet platser i den mån det är möjligt. Ansvariga för gästhamnen har tidigare inkommit med ett förslag till utökning av brygganläggningen som, med viss modifiering, ligger till grund för programförslaget. Genom att området är obefolkat stor del av året finns idag ett behov av att kunna låsa bryggorna för att förhindra stölder. Med en utveckling av bostäder och åretruntverksamheter finns möjligheter att ta bort de låsbara grindar som idag begränsar möjligheterna att gå ut på bryggorna. För att skapa en positiv symbios mellan folklivet Idag bryggor med stängda grindar på bryggan och båtlivet bör de centrala delarna närmast kajen nyttjas för gästplatser. I praktiken innebär det att befintlig havstrappa byggs ut (vilket beskrivs i avsnittet om stråk och samband) för att skapa en strandpromenad längs hela området framför bebyggelsen och ut mot Frejas holme. Yrkestrafiken i hamnen är i huvudsak lokaliserad i den norra delen av planområdet. Idag går strandlinjen i den här delen nedanför en slänt av sprängsten som skapar en distans mellan land och vatten och ger ett lite skräpigt intryck. Verksamheterna ligger vid bryggor som sticker ut över slänten. Förslaget innebär att kajen byggs ut norrut från den föreslagna piren och vidare ut på udden utanför Gotlandstrafikens område till en punkt där en flytande vågbrytare anläggs för att ta hand om sjöhävning från nordost. Här planeras sjömacken få sitt nya läge, på behörigt avstånd från störningskänsliga verksamheter längre söderut. Här finns även möjlighet till tillfälliga platser för tävlingsbåtar vid större evenemang. Längden på den nya kajen motsvarar gott och väl längden på befintliga bryggor, vilket innebär att alla befintliga verksamheter får plats här, men med bättre tillgänglighet i och med läget längs kajen. Med utbyggnaden av själva hamnen blir uppdelningen mellan fritidsbåtar och yrkesmässig trafik tydligare och detta kommer även att avspegla sig på verksamheterna på kajen. Marina verksamheter och yrkestrafiken får en helt annan tillgång till kajen än med dagens bryggor. Logistiken runt transporter till och från båtarna kommer att fungera bättre. Förslaget till utbyggnad av anläggningen avviker från Gästhamnens förslag på följande punkter: Förlängning av havstrappan söderut för att ansluta mot Frejas udde. Anpassning av flytbryggor för att skapa en sammanhållen större bassäng för gästhamnen. Flytbryggorna för yrkestrafiken tas bort. Yrkestrafiken ges istället plats vid en kaj norrut från havstrappan. Flytbryggorna för fritidsbåtar förlängs norrut (möjliggörs av att befintlig brygga för yrkestrafiken tas bort). Den befintliga fasta bryggan för yrkestrafiken (inre delen) byggs till för att utgöra en större pir. Den skyddade viken väster om Frejas holme används för bad alternativt kaj/vattenspegel istället för till båtplatser. Från Frejas holme och norrut innebär förslaget att antalet båtplatser utökas med ungefär en tredjedel. Förutsatt dagens förhållande mellan gästplatser och uthyrningsplatser så innebär det ca 300 gästplatser och 530 uthyrningsplatser. I det fortsatta arbetet behöver avgränsningen av vågbrytaren studeras närmare då den inkräktar på befintlig farled. Befintlig fyr på Bedarö behöver byggas om och eventuellt kompletteras mer fler fyrar. I området södra del är det trångt utrymme mellan brygganläggning (som dessutom går utanför programområdet) och grund. En säker passage för fritidsbåtar in i Trehörningsviken behöver säkerställas. Program upprättat i juni

35 Waxholmsbolaget och sjöräddningen, plats finns för ytterligare yrkestrafik Gamla bryggan för yrkestrafiken tas bort Platser som primärt kan nyttjas som gästplatser Ev brygga kvar med högdel för passage under Gamla bryggan för yrkestrafiken tas bort Program upprättat i juni

36 Gående och bilframkomlighet Trafiktekniskt fungerar den befintliga trafiklösningen tillfredställande. Trafikytorna är förhållandevis väldimensionerade, vilket bl a beror på att tillfarten till Gotlandsterminalen passerar genom området. Bussarna till och från området går i en slinga med hållplatslägen intill tågperrongen. Avståndet mellan busshållplats och tågperrong är litet, vilket medför att byte mellan buss och tåg blir bekvämt. Nynäsvägen/Järnvägsgatan är utformad som en genomfartsled med vänstersvängfält vid de större korsningarna. Det skapar en bra framkomlighet för trafiken. Med tanke på de förhållandevis måttliga trafikflödena (ca fordon per dygn) och att tillfarten till Gotlandsterminalen i framtiden kommer att flyttas längre norrut (utanför programområdet) kommer trafikytorna att upplevas som överdimensionerade. Genom att gatan prioriterar framkomlighet för biltrafiken utgör den samtidigt en barriär för gångpassager tvärs gatan. Särskilt tydligt blir detta i korsningen mellan Järnvägsgatan och gångstråket från staden mot hamnområdet. Här är det dessutom förhållandevis trånga ytor på båda sidor om gatan vilket skapar en utsatt känsla för gående. Med minskade trafikflöden kan vägområdet för biltrafiken smalnas av. Även inne i området är Fiskargränds dimensioner väl tilltagna för att möjliggöra tung trafik med släp. När Gotlandstrafiken försvinner från området (ny infart längre norrut längs Nynäsvägen, se kartbild) kan Fiskargränd byggas om för att få en tydligare riktning mot sjön och markera stråket och förbindelsen mellan staden och kajen. Den ombyggda gatan dimensioneras för biltrafik med mindre flöden, samt busstrafik till angörningstorget och leveransbilar till verksamheterna vid kajen. Mellan stationen, stationshuset och Fiskargränd skapas ett angöringstorg där flera funktioner kan samlas. Den befintliga låga gula byggnaden mellan stationen och stationshuset rivs, vilket gör att stationshuset kan återfå en placering med tydligare koppling till järnvägen. Verksamheten i den gula byggnaden som rivs kan flyttas till den bebyggelse som kommer att kanta torget, inklusive stationshuset, vilket ger torget liv och karaktär. Torget blir samtidigt en del av gångstråket mellan staden och kajen. Även om det innehåller en del trafik kan det utformas på de gåendes villkor på liknande sätt som Centralgatans utformning genom staden. Det finns även andra relevanta exempel på trafiktorg som utformats på de gåendes villkor, s k shared spaces. Genom att busstrafiken passerar både in och ut till angöringstorget öster om stationshuset behövs inte längre förbindelselänken med Järnvägsgatan väster om stationshuset. Parkeringsboulevarden ersätter det ytkrävande parkeringsområdet väster om stationshuset och kvarteret som kan byggas där får en obruten kontakt med Svandammsparken. Kajen norr om piren utformas framkomlig för större fordon, t ex enstaka leveransbilar eller arbetsmaskiner som används för sjösättning och andra arbeten vid kajen. Program upprättat i juni

37 NYNÄSVÄGEN FISKARGRÄND JÄRNVÄGSGATAN Trafiksystem Program upprättat i juni

38 Parkering Gatorna som löper parallellt med järnvägen på dess södra respektive norra sida görs om till kombinerade angörings- och parkeringsgator. Gatan utformas som två parallella enkelriktade körfält med snedparkering emellan. Längs kanterna anläggs kantstensparkering och vid sidan av dem trottoar. Kanstensparkering kan brytas upp med träd med jämna mellanrum för att skapa ett grönt stråk. De kommer därmed att fylla funktionen av både gata, gång- och cykelstråk samt parkeringsområde samtidigt som de genom trädplantering längs gatan och i mittstråket kan få en trevlig grön karaktär. Parkeringsstråken kan liknas vid parkeringsboulevarder. Genom att lokalgatan samtidigt är en tillfartsväg till respektive parkeringsplats krävs inte mycket mer plats för varje parkeringsplats än vad själva parkeringsrutan tar. De parkeringsplatser som finns i området är väl dimensionerade för en god biltillgänglighet, men tar ca 25 kvm yta per parkeringsplats när alla interna kommunikationsytor räknas in. I parkeringsboulevarden krävs ungefär hälften av den ytan per parkeringsplats. Med de föreslagna parkeringsboulevarderna kan området fyllas med ca 200 allmänna parkeringsplatser. Till det kommer ett antal fristående parkeringsplatser spridda i området, varför det totala antalet allmänna parkeringsplatser kommer att bli något högre. Parkeringsändamål och behov I dagsläget är långtidsparkering prioriterat. Av knappt 500 parkeringsplatser i området är ca 400 skyltade för långtidsparkering. För båtplatsinnehavare och Gotlandsresenärer är det en fördel att enkelt kunna ställa ifrån sig bilen. Långtidsparkering av bilar kommer dock i konflikt med möjligheter att kunna använda marken i andra syften och motverkar en tätare bebyggelsestruktur i området. Befintliga långtidsparkeringplatser ligger med god tillgänglighet för båtinnehavare och Gotlandsresenärer då parkeringsplatserna ligger nära bryggor och terminal. Men det är också den marken som är mest attraktiv för bostäder, verksamheter etc. I området finns ungefär 225 båtplatser i gästhamnen samt omkring 400 båtplatser som hyrs. Önskemål finns att utöka antalet platser med ca 50 %, dvs till cirka 340 gästplatser och 600 uthyrningsplatser. För parkering till denna verksamhet kan man anta att ett behov för samtidigt utnyttjande ligger på cirka parkeringsplatser (gästplatser antas ett behov på noll). Utöver långtidsparkeringsplatser finns ett behov av ca 5-10 platser för lastning och lossning i anslutning till båtplatserna. Restauranger, kaféer, butiker och andra verksamheter i området har ett behov av att besöksparkering finns i området. I dagsläget kommer en del kunder till befintligt café och kiosk från de köande bilarna till Gotlandsfärjorna (underlag som försvinner när infarten till färjorna flyttas från området) medan det till restaurangerna finns en annan attraktionskraft som gör dem till besöksmål i sig. En förhoppning om att öka antalet kunder och attraktiviteten i hamnområdet förutsätter att antalet besöksparkeringsplatser ökar jämfört med dagens möjligheter. Andelen parkeringsplatser som är tillgängliga för korttidsparkering, ca 2-3 timmar, skulle då behöva ökas. För att få ökat kollektivtrafikresande och minskat bilåkande erfordras en ökning av antalet parkeringsplatser för infartsparkering. Om det inte finns tillräckligt med plats, så är det fler som väljer att åka bil hela resan. Det finns idag drygt 80 platser vid Nynäshamns station, vilka är fullt Program upprättat i juni

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram 2005-03 - 31

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram 2005-03 - 31 Utformning 15/22 nithällar. Dessa ger även en god framkomlighet för rullstolar och personer som har svårare att gå, samt ger ledning för synskadade. Hällar läggs lämpligen i vilt förband. Utbyte av beläggning

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

P L A N B E S K R I V N I N G G E N O M F ÖR A N D E B E S K R I V N I N G

P L A N B E S K R I V N I N G G E N O M F ÖR A N D E B E S K R I V N I N G DP 453 Dnr MSN 2007/30 214 (tidigare ONS 2003/88 214) P L A N B E S K R I V N I N G G E N O M F ÖR A N D E B E S K R I V N I N G Detaljplan för del av Sicklaön 118:2, vid Nysätravägen på Sicklaön, Nacka

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för infart till del av fastigheten Lästen 4 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2014.1. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för infart till del av fastigheten Lästen 4 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2014.1. tillhörande Dnr Plan.2014.1 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för infart till del av fastigheten Lästen 4 Katrineholms kommun SAMRÅDSSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2014-02-06

Läs mer

Detaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT 2010-07-23. Diarienummer PBN 2010/0086 214. Upprättad 2010-03-29

Detaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT 2010-07-23. Diarienummer PBN 2010/0086 214. Upprättad 2010-03-29 Diarienummer PBN 2010/0086 214 Detaljplan för SJÖBY 3:40 Horred, Marks kommun, Västra Götalands län Karta 1-1. Fastigheten Sjöby 3:40 i Horred omringad med svartlinje Upprättad 2010-03-29 Behnam Sharo

Läs mer

Ändring av detaljplan för Stjärnholm 5:1, del av, Lastudden etapp 1 i Oxelösunds kommun UPPRÄTTAD PÅ MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Ändring av detaljplan för Stjärnholm 5:1, del av, Lastudden etapp 1 i Oxelösunds kommun UPPRÄTTAD PÅ MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 1 (8) PLANBESKRIVNING Ändring av detaljplan för Stjärnholm 5:1, del av, Lastudden etapp 1 i Oxelösunds kommun UPPRÄTTAD PÅ MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN HANDLINGAR: Plankarta

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Östergötlands län 2015-05-27 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget har följande handlingar upprättats: Planbeskrivning Plankarta

Läs mer

HANDLINGAR PLANENS SYFTE PLANDATA. Lägesbestämning

HANDLINGAR PLANENS SYFTE PLANDATA. Lägesbestämning HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser samt illustration Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Fastighetsägarförteckning PLANENS SYFTE Planens syfte är att fastställa de befintliga verksamheterna. Området

Läs mer

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping 1(15) P ROGRAM tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping, fysisk planering den 22 september 2009 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Upprättad Reviderad Godkänd Antagen Lagakraft

PLANBESKRIVNING. Upprättad Reviderad Godkänd Antagen Lagakraft Dnr 2011SBN0268 1 (6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Christian Blomberg PLANBESKRIVNING Utökad handel i ALUNDA Fastigheterna Marma 1:44, del av 1:67 och del av samfälligheten Marma S:1 Östhammars kommun,

Läs mer

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka Planbeskrivning Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka Antagandehandling enkelt planförfarande Upprättad i februari 2012, reviderad i juni 2012 av FÖRVALTNINGEN FÖR PLAN

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

detaljplan för Pentagonen 1 m.fl.

detaljplan för Pentagonen 1 m.fl. MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011-109 Antagandehandling Tillägg till plankarta med bestämmelser Tillägg till planbeskrivning Särskilt utlåtande efter samråd och granskning Ändring av

Läs mer

Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Planområde

Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Planområde Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Upprättad i februari 2013 av Plan- och byggavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 288/11 Planområde Antagen

Läs mer

Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling

Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling Planen är ute på samråd under tiden 2014-08-08 t.o.m. 2014-09-29. Synpunkter på detaljplanen

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 1 Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 Valdemarsviks kommun, Östergötlands län. PLANBESKRIVNING 2 Innehållsförteckning 1 HANDLINGAR 3 2 PLANPROCESSEN- EN ÖVERSIKT AV NORMALT

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HILLERSTORP 21:1, TRAFIKSÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER VID HILLERSTORPSSKOLAN I HILLERSTORP, GNOSJÖ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HILLERSTORP 21:1, TRAFIKSÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER VID HILLERSTORPSSKOLAN I HILLERSTORP, GNOSJÖ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HILLERSTORP 21:1, TRAFIKSÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER VID HILLERSTORPSSKOLAN I HILLERSTORP, GNOSJÖ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING HANDLINGAR Planbeskrivning Behovsbedömning Genomförandebeskrivning

Läs mer

Detaljplan för Ronneby 27:1, Östra piren

Detaljplan för Ronneby 27:1, Östra piren Detaljplan för Ronneby 27:1 m fl, Östra piren Ronneby kommun Blekinge län Samrådshandling PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av följande handlingar daterade 2013-01-23: Plankarta skala 1:1000

Läs mer

SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/0425 Ludvig Lundgren SBN/2006:186. Detaljplan för del av kv Farao m m

SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/0425 Ludvig Lundgren SBN/2006:186. Detaljplan för del av kv Farao m m SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/025 Ludvig Lundgren 2007-0-18 SBN/2006:186 Laga kraft 2007-05-2 Planbeskrivning Detaljplan för del av kv Farao m m inom stadsdelen Råsunda, upprättad i april

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Dnr: LKS 11-94-214 Upprättad: 2013-01-07 Justerad: 2013-02-28, 2013-05-22 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för GULLMARSSTRAND Skaftö-Fiskebäck 1:480 m.fl. Fiskebäckskil, kommun ANTAGANDE Planen är antagen

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun 1(6) Dnr.PLAN.2010.5 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-09-26 2(6) HANDLINGAR

Läs mer

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län GRANSKNINGSHANDLING 2014-09-10 P L A N B E S K R I N N I N G HANDLINGAR

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,

Läs mer

Planbeskrivning. Södertull 13:11 mfl, Kv Samariten. Detaljplan för utökning av fastighet Gävle kommun, Gävleborgslän SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE

Planbeskrivning. Södertull 13:11 mfl, Kv Samariten. Detaljplan för utökning av fastighet Gävle kommun, Gävleborgslän SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE 2012-11-30 ANTAGEN AV BMN: 2013-12-11 DNR: 12BMN90 LAGA KRAFT: 2014-01-10 HANDLÄGGARE: HENRY GREW Planbeskrivning Södertull 13:11 mfl, Kv Samariten Detaljplan för utökning av fastighet

Läs mer

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05 Diarienummer SBN 2005/0181 214 Detaljplan för GULLRISET 6 m fl Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2005-09-05 LAGA KRAFT 2005-10-21 1 (7) ANTAGNA PLANHANDLINGAR Plankarta med bestämmelser

Läs mer

Samrådshandling oktober 2013

Samrådshandling oktober 2013 Samrådshandling oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Djupedalsäng 1:14 Återvinningsstation vid Råstensvägen Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

PLANBESKRIVNING UTSTÄLLNINGSHANDLING II DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHET KULLTORP 2:2 (KLOCKAREGÅRDEN) I GNOSJÖ KOMMUN

PLANBESKRIVNING UTSTÄLLNINGSHANDLING II DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHET KULLTORP 2:2 (KLOCKAREGÅRDEN) I GNOSJÖ KOMMUN PLANBESKRIVNING UTSTÄLLNINGSHANDLING II DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHET KULLTORP 2:2 (KLOCKAREGÅRDEN) I GNOSJÖ KOMMUN HANDLINGAR Planbeskrivning Behovsbedömning Plankarta med bestämmelser Fastighetsförteckning

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 Dnr TPN 2012/25 Enkelt planförfarande Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättad: 2012-03-16 Antagen: 2012-06-12 Laga kraft: 2012-07-19 2 (11) Dnr TPN 2012/25

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-01-21 Handläggare: Julia Nedersjö Tfn 08-508 27 585 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt

Läs mer

Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län

Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län Samrådshandling 2013-10-14 Stadsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2012-126 Detaljplan för kv Trätälja 6 och 10 Planbeskrivning

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

KEBAL 1:33. Samrådshandling PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Kebal, Strömstads kommun 2008-10-16

KEBAL 1:33. Samrådshandling PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Kebal, Strömstads kommun 2008-10-16 Detaljplan för KEBAL 1:33 Kebal, Strömstads kommun Samrådshandling 2008-10-16 PLANBESKRIVNING Till detaljplanen hör följande handlingar: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser,

Läs mer

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01 Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45 Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01 Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen 8 Tel. 0640-161 00 Fax 0640-161 05 krokoms.kommun@krokom.se

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Holmia 9 i stadsdelen Hersby

Detaljplan för fastigheten Holmia 9 i stadsdelen Hersby 2015-08-18 Dnr MSN/2015:673 Planutskottet Start-PM Detaljplan för fastigheten Holmia 9 i stadsdelen Hersby Ärendet Ägaren till Holmia 9 (Villa Solgården) har sökt planbesked i syfte att ändra användning

Läs mer

Start-PM. Ärendet Kommunstyrelsen

Start-PM. Ärendet Kommunstyrelsen 2010-04-08 Kommunstyrelsen Start-PM Fråga om planuppdrag Detaljplan för del av Lidingö 9:159 (Motorgården), stadsdelen Gångsätra. Dnr MSN/2010:369 Ärendet Planens huvudsakliga syfte är att pröva möjligheten

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 1(5) Stadsarkitektkontoret PROGRAM Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 Handlingar Detta program med programskisser

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN KS/2008/192 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN SAMRÅDSHANDLING 2012-09-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 3 OM DETALJPLAN... 3 HANDLINGAR... 3 INLEDNING...

Läs mer

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar

Läs mer

Detaljplan för Fritzhem 9 GARAGE VID FRITZHEMSGATAN/RUUTHSVÄGEN Östersunds kommun

Detaljplan för Fritzhem 9 GARAGE VID FRITZHEMSGATAN/RUUTHSVÄGEN Östersunds kommun Antagandehandling 1 Detaljplan för Fritzhem 9 Dnr Ädh Dnr planmodul: GARAGE VID FRITZHEMSGATAN/RUUTHSVÄGEN Östersunds kommun PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Upprättad av samhällsbyggnad den 5 november

Läs mer

Genomförandetid Genomförandetiden är tio år räknat från det datum då planen vunnit laga kraft.

Genomförandetid Genomförandetiden är tio år räknat från det datum då planen vunnit laga kraft. Datum Diarienummer Sida 2013-05-15 1/5 Samrådshandling Detaljplan för Ulvesunds Marina Ulvesund 1:206 m fl i Ljungskile Uddevalla kommun, Västra Götalands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING INLEDNING En genomförandebeskrivning

Läs mer

Resarö mitt och Överbyvägen Församråd om utveckling av bebyggelsen runt Resarö mitt och gång- och cykelväg längs Överbyvägen (dp 382)

Resarö mitt och Överbyvägen Församråd om utveckling av bebyggelsen runt Resarö mitt och gång- och cykelväg längs Överbyvägen (dp 382) VAXHOLMS STAD Resarö mitt och Överbyvägen Församråd om utveckling av bebyggelsen runt Resarö mitt och gång- och cykelväg längs Överbyvägen (dp 382) Överbyvägen är ett välanvänt gång- och cykelstråk för

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

Detaljplan för del av fastigheterna Hissmon 1:226, 1:278 och 1:231, Krokom, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING. Granskningshandling

Detaljplan för del av fastigheterna Hissmon 1:226, 1:278 och 1:231, Krokom, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING. Granskningshandling Datum 2013-10-14 1 (7) Detaljplan för del av fastigheterna Hissmon 1:226, 1:278 och 1:231, Krokom, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING KROKOM1000, v1.0, 2012-10-09 Granskningshandling Krokoms kommun Postadress

Läs mer

Detaljplan för Kv ÄRLAN 1 m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län

Detaljplan för Kv ÄRLAN 1 m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Detaljplan för Kv ÄRLAN 1 m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enl 5 kap 28 PBL Upprättad den 16 augusti 2005 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET ANTAGANDEHANDLING

Läs mer

Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26

Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26 Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26 Trafik- och konsekvensbeskrivning Inledning Denna beskrivning av trafiken och dess konsekvenser ingår i arbetet med planprogram för kvarteren. Därav formas

Läs mer

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble Sammanställning av inkomna synpunkter över förslag till vägplan för Väg 140/627 ny cirkulationsplats samt förlängning av gång- och cykelväg mot Nygårds Visby. TRV 2010/50466 Detta är en webbanpassad version

Läs mer

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16) UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8

Läs mer

Program för Kv. Landstinget 3 och 5 m fl

Program för Kv. Landstinget 3 och 5 m fl VAXHOLMS STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Vår beteckning STAD 2013:KS047 Streckad linje avser programområde Program för Kv. Landstinget 3 och 5 m fl Inledning Vaxholms stad är en expansiv kommun och efterfrågan

Läs mer

DEL AV JONSTORP 11:3 M FL,

DEL AV JONSTORP 11:3 M FL, Dnr KS/2012/528 PLANBESKRIVNING Detaljplan för, i Jonstorp, Höganäs kommun, Skåne län Platsen för detaljplanen, juli 2012 LAGA KRAFT-HANDLING, 2013-05-28 FÖRORD OM DETALJPLAN En detaljplan styr hur marken

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.

Läs mer

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR AMBJÖRNARP 1:85 M FL AMBJÖRNARP, TRANEMO KOMMUN PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING INNEHÅLL I NNEHÅLL... 1 HANDLINGAR... 2 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG... 2 FÖRENLIGT MED 3 OCH 5 KAP I MB...

Läs mer

Planprocessen 3 Planbeskrivning... 3 Handlingar... 3. Planens syfte 3. Plandata 3. Förenligt med miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel 4

Planprocessen 3 Planbeskrivning... 3 Handlingar... 3. Planens syfte 3. Plandata 3. Förenligt med miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel 4 KS11.1017 Tillägg 1 (SLD 217) Ändring av detaljplan för del av fastigheten Hjällsnäs 36:1 och del av Lundby Prästgård 1:1, Bostäder vid Lundbyvägen (Ekdungen) i Gråbo tätort, Lerums kommun. Planbeskrivning

Läs mer

PROGRAM LANDVETTER CENTRUM

PROGRAM LANDVETTER CENTRUM PROGRAM Augusti 2007 Sektorn för Samhällsbyggnad Härryda kommun Programområdets gräns 2 PROGRAM Programmets syfte En detaljplan ska grundas på ett program som anger utgångspunkter och mål för planen. Programsamråd

Läs mer

DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH KONTOR FÄRJAN 2 Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING. Haparanda med Färjan 2. Färjan 2 GRANSKNING PBL 5:18

DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH KONTOR FÄRJAN 2 Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING. Haparanda med Färjan 2. Färjan 2 GRANSKNING PBL 5:18 DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH KONTOR FÄRJAN 2 Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING Haparanda med Färjan 2 1(15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Handlingar... 3 Planens syfte och huvuddrag... 3 Avvägning

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 198/2014 FASTIGHETEN DANMARK 29 SÖDER, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Ansökan om planändring inkom från fastighetsägaren Fastighets AB Danmarkshuset den 6 februari 2014. SYFTE

Läs mer

Ändring av detaljplan för del av Perstorp 23:4 m.fl., ICAs parkering, Perstorps kommun, Skåne län

Ändring av detaljplan för del av Perstorp 23:4 m.fl., ICAs parkering, Perstorps kommun, Skåne län 1(7) Datum: Diarienummer: 2013-08-13 2013/124 Ändring av detaljplan för del av Perstorp 23:4 m.fl., ICAs parkering, Perstorps kommun, Skåne län SAMRÅDSHANDLING Detaljplanen har Upprättas: 2013-08-13 Antagits

Läs mer

Detaljplan för Borrby 43:35, Borrby 43:40 samt del av Borrby 299:1 i Kyhl, Simrishamns kommun, Skåne län

Detaljplan för Borrby 43:35, Borrby 43:40 samt del av Borrby 299:1 i Kyhl, Simrishamns kommun, Skåne län Detaljplan för Borrby 43:35, Borrby 43:40 samt del av Borrby 299:1 i Kyhl, Simrishamns kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING Handlingar Plankarta daterad 2013-03-11 Planbeskrivning daterad 2013-03-11 Genomförandebeskrivning

Läs mer

planprogram 2012-11-27 Detaljplan för KUNGBÄCK 1:38 m. fl. (Stensvik) Strömstads kommun, Västra Götalands län 1. (12)

planprogram 2012-11-27 Detaljplan för KUNGBÄCK 1:38 m. fl. (Stensvik) Strömstads kommun, Västra Götalands län 1. (12) planprogram --7 Detaljplan för KUNGBÄCK :38 m. fl. (Stensvik) Strömstads kommun, Västra Götalands län. () Innehållsförteckning INLEDNING 3 Bakgrund Planens syfte och huvuddrag PLANDATA 3 Läge, areal och

Läs mer

Detaljplan för östra Dimbo 1:97 i Läppe tätort Vingåkers kommun

Detaljplan för östra Dimbo 1:97 i Läppe tätort Vingåkers kommun 008-0-0 Planbeskrivning Översiktskarta - del av västra Läppe tätort Planområdet avgränsas av riksvägen i söder, bebyggd fastighet i väster och i öster av småbåtshamn och tilltänkt nytt bebyggelseområde

Läs mer

Trafikutredning Kv. Cirkusängen - Sundbyberg

Trafikutredning Kv. Cirkusängen - Sundbyberg 1 (9) Trafikutredning Med anledning av uppförandet av ett nytt huvudkontor för Swedbank på kvarteret Cirkusängen i Sundbyberg syftar denna trafikutredning till att belysa befintlig och framtida trafiksituation.

Läs mer

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken Dnr SBN-2007-0070 sidan 1 (5) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Brev 2013-04-02 Ossman Sharif, 054 540 45 48 ossman.sharif@karlstad.se Länsstyrelsen i Värmland Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken ansökan

Läs mer

- MARK OCH PLANERING - 3 JUNI 2015 Dnr 2015/33 DP/ä 225/351

- MARK OCH PLANERING - 3 JUNI 2015 Dnr 2015/33 DP/ä 225/351 ANTAGANDEHANDLING 1 (9) - MARK OCH PLANERING - SAMRÅDSTID 7 april 2015 28 april 2015 ANTAGANDE 11 maj 2015 LAGA KRAFT 3 juni 2015 ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR Diken 1:51 och 1:52 Harbo tätort Heby kommun,

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av kv. LÄSTEN 4 Katrineholms kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING. Utställningshandling. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av kv. LÄSTEN 4 Katrineholms kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING. Utställningshandling. tillhörande PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för del av kv. LÄSTEN 4 Katrineholms kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2012-09-25 2(10) HANDLINGAR Plankarta med

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHETEN SUNNERBO 1:10 I GNOSJÖ KOMMUN

DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHETEN SUNNERBO 1:10 I GNOSJÖ KOMMUN DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHETEN SUNNERBO 1:10 I GNOSJÖ KOMMUN PROGRAMHANDLING II HANDLINGAR Upprättad av Miljö och byggförvaltningen i Gnosjö kommun 2009 11 03 Planbeskrivning Plankarta med bestämmelser

Läs mer

Detaljplan för ett område utmed järnvägen, Stockaryds samhälle, Sävsjö kommun

Detaljplan för ett område utmed järnvägen, Stockaryds samhälle, Sävsjö kommun Detaljplan för ett område utmed järnvägen, Stockaryds samhälle, Sävsjö kommun Foto från 2003 UTSTÄLLNINGSHANDLING INNEHÅLL: PLANBESKRIVNING och GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Handlingar Planhandlingarna består

Läs mer

Detaljplan för VERKSTADEN 18 m.fl. fastigheter Nytt färjetrafikområde vid Månskensviken, Södra hamnområdet Centralorten, Oskarshamns Kommun

Detaljplan för VERKSTADEN 18 m.fl. fastigheter Nytt färjetrafikområde vid Månskensviken, Södra hamnområdet Centralorten, Oskarshamns Kommun Detaljplan för VERKSTADEN 18 m.fl. fastigheter Nytt färjetrafikområde vid Månskensviken, Södra hamnområdet Centralorten, Oskarshamns Kommun Planbeskrivning Handlingar Syfte Läge Areal Detaljplanen omfattar

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG FASTIGHETEN FREGATTEN 16 M FL RÅÅ, HELSINGBORGS STAD 1(7) Dnr 1504/2013 UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsavdelningen har ansökt om planändring för fastigheterna Fregatten 16, Råå

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

Samhällsbyggnadsförvaltningen DETALJPLAN DEL AV ÖJE 4:3, RÖDA SKOLAN I JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING

Samhällsbyggnadsförvaltningen DETALJPLAN DEL AV ÖJE 4:3, RÖDA SKOLAN I JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Datum 2010-09-03 Dnr SN 17/07 Samhällsbyggnadsförvaltningen SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT DETALJPLAN DEL AV ÖJE 4:3, RÖDA SKOLAN I JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Röda skolan i Järvsö PLANBESKRIVNING

Läs mer

P L A N B E S K R I V N I N G

P L A N B E S K R I V N I N G NACKA KOMMUN Planenheten DP 353 ONS 46/2003 214 P L A N B E S K R I V N I N G Detaljplan för del av Sicklaön 369:37, hus nr 9 Nacka Strand, Nacka kommun Upprättad på Planenheten i mars 2005 Enkelt planförfarande

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/36 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan över Hallsberg från år 1923 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN 2013/36 Innehåll

Läs mer

Antagandehandling. Detaljplan för KVARTERET SKATTEBONDEN 1 M.M. i Alby, Botkyrka kommun. Planbeskrivning E 50-45

Antagandehandling. Detaljplan för KVARTERET SKATTEBONDEN 1 M.M. i Alby, Botkyrka kommun. Planbeskrivning E 50-45 Detaljplan för KVARTERET SKATTEBONDEN 1 M.M. i Alby, Botkyrka kommun Planbeskrivning Referens Jenny Borheim SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Birgitta Persson Fastighetsenheten, sbf

Läs mer

Brygga och bad vid Trinntorp

Brygga och bad vid Trinntorp Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Sara Kopparberg, Ansvarig planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Brygga och bad vid Trinntorp Del av fastigheterna Trinntorp 1:1, Brevik 1:1 och Brevik

Läs mer

Detaljplan för Fullerö 2:1 m fl, Fullerö brygga, Västerås

Detaljplan för Fullerö 2:1 m fl, Fullerö brygga, Västerås Anders Brunzell Tel 021-39 10 54 DP 1730 2010-02-16 Dnr 2009/285-BN 213 Detaljplan för Fullerö 2:1 m fl, Fullerö brygga, Västerås PLANBESKRIVNING INLEDNING Handlingar Detaljplanen består av plankarta med

Läs mer

Tillägg till detaljplan P 37-3. Granskningshandling. Planbeskrivning. Dnr BTN15/93. för Björken 1, 2, 3, 10 & 11. Öster.

Tillägg till detaljplan P 37-3. Granskningshandling. Planbeskrivning. Dnr BTN15/93. för Björken 1, 2, 3, 10 & 11. Öster. Dnr BTN15/93 Tillägg till detaljplan P 37-3 för Björken 1, 2, 3, 10 & 11 Öster Nyköpings kommun Granskningshandling Planbeskrivning Upprättad 2015-10-06 Reviderad 2015-11-23 Dnr 2/6 Planhandlingar Detaljplanen

Läs mer

Området Ångfärjan Mål och motiv

Området Ångfärjan Mål och motiv Området Ångfärjan Mål och motiv w w w. h e l s i n g b o r g. s e /a n g f a r j a n Området Ångfärjan ska utvecklas till en ny mötesplats för helsingborgarna. Här ska man ses, flanera, umgås, äta, underhållas

Läs mer

A 4993 PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av Kolberga 2:69 Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2009-08-30

A 4993 PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av Kolberga 2:69 Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2009-08-30 A 4993 Detaljplan för del av Kolberga 2:69 Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2009-08-30 Uppdragsbeslut 2009-06-17 Samrådsbeslut 2009-10-14 Utställningsbeslut 2010-02-10

Läs mer

Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun

Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun Växthus Skummeslöv M LL L LL Lo Skummeslövs kyrka Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING HANDLINGAR 3 PLANENS SFTE OCH HUVUDDRAG 3 PLANDATA 3 Lägesbestämning

Läs mer

FÖRSLAG TILL DETALJPLAN FÖR Del av Dioriten 1 och del av Grönstenen 4

FÖRSLAG TILL DETALJPLAN FÖR Del av Dioriten 1 och del av Grönstenen 4 11-29 FÖRSLAG TILL DETALJPLAN FÖR Del av Dioriten 1 och del av Grönstenen 4 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN DIARIENUMMER: SBF/2014:84 BOTKYRKA KOMMUN 2 [11] Innehåll...

Läs mer

Detaljplan för Lugnet 26, m.fl. Hallunda

Detaljplan för Lugnet 26, m.fl. Hallunda 2015-08-24 53-34 Granskningshandling Detaljplan för Lugnet 26, m.fl. Hallunda PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Flygfoto SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN DIARIENUMMER: SBF/2013:430 BOTKYRKA KOMMUN 2 [7] Illustration

Läs mer

Samrådshandling Enkelt planförfarande 2014-12-01 PLANBESKRIVNING. Förslag till detaljplan för fastigheten FISKETORP 1:28 Fisketorp Hede

Samrådshandling Enkelt planförfarande 2014-12-01 PLANBESKRIVNING. Förslag till detaljplan för fastigheten FISKETORP 1:28 Fisketorp Hede Samrådshandling Enkelt planförfarande 2014-12-01 PLANBESKRIVNING Förslag till detaljplan för fastigheten FISKETORP 1:28 Fisketorp Hede Munkedals kommun Västra Götalands län Infarten till Fisketorp med

Läs mer

PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Förskolan Kattfoten

PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Förskolan Kattfoten Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Soon Hammarström, Planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Förskolan Kattfoten Kattfoten 2, 3 och del av Näsby 51:2 samt del av Kumla 3:1264 i Skälsätra.

Läs mer

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017 ANTAGANDEHANDLING Tillägg till planbeskrivning Tillägg till genomförandebeskrivning Enkelt planförfarande Kartan visar

Läs mer

NACKA KOMMUN Neglinge 2:1, nybyggnad för handel. PM Geoteknik UNDERLAG FÖR DETALJPLAN 2012-09-02

NACKA KOMMUN Neglinge 2:1, nybyggnad för handel. PM Geoteknik UNDERLAG FÖR DETALJPLAN 2012-09-02 NACKA KOMMUN Neglinge 2:1, nybyggnad för handel PM Geoteknik UNDERLAG FÖR DETALJPLAN 2012-09-02 Upprättat av: Hakan Güner Granskad av: Erik Westerberg Godkänd av: Anders Rydberg NACKA KOMMUN Neglinge 2:1,

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

Fiskmåsen 19, samt del av Norrviken 2:22

Fiskmåsen 19, samt del av Norrviken 2:22 Förslag till detaljplan för Fiskmåsen 19, samt del av Norrviken 2:22 Norrviken Sollentuna kommun Samråds-/Underrättelsehandling Syfte Syftet med planarbetet är att möjliggöra att Pensionat Norrviken byggs

Läs mer

Garvaren 13 (f.d. Turisthemmet)

Garvaren 13 (f.d. Turisthemmet) 1 (12) Samrådsbeslut SBU 2015-04-30 Antagande KS 201x-xx-xx Laga kraft 201x-xx-xx Detaljplan för Garvaren 13 (f.d. Turisthemmet) Centrala Rättvik Rättviks kommun Planbeskrivning Plannummer UNDERRÄTTELSEHANDLING

Läs mer

Planbeskrivning. Brunn 44:4 m.fl., Torget i Hedesunda mm Detaljplan för torg (allmän plats) samt upphävande av detaljplan Gävle kommun, Gävleborgs län

Planbeskrivning. Brunn 44:4 m.fl., Torget i Hedesunda mm Detaljplan för torg (allmän plats) samt upphävande av detaljplan Gävle kommun, Gävleborgs län SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE GRANSKNINGSHANDLING 2013-06-03 DNR: 13BMN3 HANDLÄGGARE: LOUISE GRANÉR Planbeskrivning Brunn 44:4 m.fl., Torget i Hedesunda mm Detaljplan för torg (allmän plats) samt upphävande av

Läs mer

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Del av fastigheterna Skrubba 1:1 och Skarpnäcks Gård 1:1 i stadsdelarna Flaten och Skrubba i Stockholms stad och del av fastigheterna

Läs mer

Plankarta med bestämmelser och illustration, planbeskrivning, genomförandebeskrivning, grundkarta och fastighetsförteckning.

Plankarta med bestämmelser och illustration, planbeskrivning, genomförandebeskrivning, grundkarta och fastighetsförteckning. ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för NAJADEN 7 i Tingsryds samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser och illustration, planbeskrivning, genomförandebeskrivning,

Läs mer

NORSJÖ DEL AV 56:22 OCH 56:23.

NORSJÖ DEL AV 56:22 OCH 56:23. Arkitekt SAR/MSA Kent Eriksson DETALJPLAN FÖR FASTIGHETERNA NORSJÖ DEL AV 56:22 OCH 56:23. NORSJÖ SAMHÄLLE, NORSJÖ KOMMUN VÄSTERBOTTENS LÄN Busstationstomten före branden GRANSKNINGSHANDLING 2015-04-29

Läs mer