LaRouche hade rätt om finanskrisen!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LaRouche hade rätt om finanskrisen!"

Transkript

1 1406 LaRoucherörelsen i Sverige - EAP LaRouche hade rätt om finanskrisen! Lyssna nu på lösningen! För ett och ett halvt år sedan, den 25 juli 2007, sa Lyndon LaRouche detta på sin internetkonferens direkt från Washington: - Det finns ingen möjlighet för en icke-kollaps av det rådande finanssystemet ingen! Det är slut, nu! Det rådande finanssystemet kan inte fortsätta att existera under några omständigheter, under någon president, under något ledarskap eller någon ledande ländergrupp. Endast en fundamental och tvär ändring av världens monetära finanssystem kommer att förhindra en allmän, omedelbar kedjereaktionskollaps. I vilken hastighet vet vi inte, men det kommer att fortsätta och det kommer inte att gå att stoppa! Och ju längre det pågår innan det tar slut, desto värre kommer det att bli. Och det finns ingen i de rådande regeringsinstitutionerna som är kompetent att hantera detta. Du väljer: Rädda civilisationen Derivatbomben ingen berättar om B- POST Det är en absolut lögn att vi måste rädda det nuvarande finanssystemet för att rädda samhället och ekonomin. Gordon Brown, George W. Bush och EU:s ledare upprepar hela tiden denna lögn för att tvinga befolkningen och dess valda representanter att acceptera räddningspaketen för spekulanterna. Sanningen är att med hjälp av ett konkursförfarande kan vi separera den spekulativa cancern från den friska bankverksamheten och göra allting underordnat den REALA EKONOMIN för att skydda människor och nationer. BNP (världen) 50 tusen miljarder dollar Brittiska imperiets megaspekulant George Soros vill rädda systemet till varje pris!...eller dess fiende, spekulationssystemet! - Det är dags att bryta tystnaden om derivaten, sa Lyndon LaRouche den 9 oktober efter att ha sett slakten på finansmarknaderna och den patetiska responsen från den amerikanska kongressen. - Den verkligt hyperinflationistiska faktorn är den oreglerade, vansinnigt lånefinansierade derivathandeln. Det är den som tar kål på oss. Det är den som är Alan Greenspans stora brott. LaRouche kallade derivatbubblan en hyperinflationistisk bomb, som krossar det internationella finanssystemet och varnade: - Så länge man inte stänger hela derivathandeln - stryker dessa spelskulder från finanssystemets böcker - så bedrar man bara sig själv. Ända till dess att man tar itu med denna derivatbubbla, som inte kan och på inget sätt bör räddas, så lurar man bara sig själv, fortsatte han. - Det är dags för Hank Paulson att svälja den enda riktiga medicinen: en konkursförklaring och omorganisering av hela det dollarbaserade finanssystemet. Det första steget i ett sådant konkursförfarande skulle vara att skriva av dessa biljarder dollar i rena spelskulder. Utan en sådan åtgärd är denna planet dömd till en fruktansvärd mörk tidsålder, precis som talets mörka tid, som följde efter kollapsen av det lombardiska banksystemet. Det är ditt val nu. Agera! Se baksidan av tidningen för detaljer om hur du kan aktivt arbeta med och stödja LaRoucherörelsen i Sverige Ny Solidaritet internationell tidning för statskonst fysisk ekonomi, vetenskap, kultur Årg. 34 nr 2 oktober 2008 tel pg

2 LEDARE Fråga inte vad din nation kan göra för dig! LaRouche: Hur krisen Lösningen är en ny, rättvis ekonomisk världsordning Det är dags att regeringsmedlemmar, riksdagsledamöter, ekonomer och medieskribenter kliver ner från sina höga hästar och börjar föra en dialog med Lyndon LaRouche och hans representanter angående lösningen på den värsta finansiella och ekonomiska krisen sedan 1340-talet. Det är inte bara aktiemarknader som kollapsar. Vi har historiens värsta matkris i gång. Vi har ingen riktig beredskap för några år med torka eller dåliga väderförhållanden, eller för att bemöta hotande pandemier. Vi har hot om krig i hela Eurasien, ett omfattande krig. Och tyvärr har vi ingen Franklin D. Roosevelt i Vita huset nu. Därför måste svenska politiker och ekonomer ansluta sig till det växande antalet världsledare, ekonomer och parlamentariker som stöder LaRouches förslag om en ny, rättvis ekonomisk världsordning, ett nytt Bretton Woods-system. Nu är det många som skriker nytt Bretton Woods!, som Storbritanniens Gordon Brown. Men de menar inte samma sak med det som LaRouche och Roosevelt. (Se motionen om ett nytt Bretton Woods-system som lagts i den italienska senaten av Oscar Peterlini, sista sidan i denna tidning.) Så akta dig för de falska Bretton Woods-förslagen. Finanssystemet är inte bara i kris, det är dött. Det dog sommaren 2007, precis som LaRouche förklarade då. Det finns ingen mängd pengar i hela världen varken nu eller i framtiden som kan motsvara alla kollapsande värdepapper och elektroniska kontrakt (exempelvis derivatkontrakt) i det internationella finanssystemet. Detta har varit ett pyramidspel, ett kasino och inte en ekonomi de senaste trettio åren. Föreställningen att ekonomi är pengar är sjukdomen som har orsakat den här krisen. Föreställningen att ekonomi är pengar är sjukdomen som har orsakat den här krisen. LaRoucherörelsen har systematiskt, steg för steg, sedan början av 1970-talet, men speciellt sedan 1990-talet, presenterat analyser och lösningar. Kolla upp vårt arkiv av varningar genom åren. Det finns tillgängligt på internet. Den enda vettiga lösningen är att föra systemet igenom en konkursförvaltningsprocess för att sortera ut de giftiga döda värdepappren från det som är legitima bankaffärer för viktiga samhällsfunktioner enligt statliga regleringar: lån till industri, jordbruk, privata huslån o.s.v., samt att upprätthålla ett betalningssystem under statliga regleringar. På det sättet kan vi inte bara behålla de produktiva jobb som finns, utan också skapa nya. Det är mycket som behövs byggas i Sverige och världen i form av infrastruktur som transportsystem, bostäder, energi och vattenförsörjning, utbildning, sjukvård och vetenskaplig forskning. Är det inte uppenbart att det är det som vi måste prioritera, och skydda från spekulationscancern? Vi måste sluta slösa resurser och tid på ett dött system med räddningspaket efter räddningspaket som regeringar och centralbanker i hela världen kommer med i panik varje vecka för att rädda de spekulanter som skapade krisen. Ju längre vi väntar, desto svårare blir det att hantera situationen, precis som när någon drabbas av cancer. Lyndon LaRouche är den enda ekonomen och statsmannen som högt och tydligt och länge inte bara har varnat för den kris som vi upplever i dag. Han har kontinuerligt, under hela resans gång, och särskilt sedan juli 2007, levererat konstruktiva förslag för hur det värsta skulle kunna undvikas och världsekonomin föras tillbaka till en kurs som gynnar det gemensamma bästa. Nu är det äntligen dags att, som Mexicos president José Lopez Portillo sa, lyssna på Lyndon LaRouches kloka ord. I detta tal i Washington den 2 oktober inför diplomater från många nationer presenterade LaRouche orsakerna till krisen och en lösning som inte bara kan skydda människor och nationer, utan skapa fred och framåtskridande i ett 50-årigt perspektiv. Det vi upplever just nu är den värsta krisen i den europeiska civilisationens historia, sedan medeltiden. Det närmaste man kan jämföra med är sammanbrottet som inträffade i Europa på 1300-talet, som har kallats den mörka medeltiden. Hälften av församlingarna i Europa upphörde att existera, invånarantalet minskade med en tredjedel och hela delar av kulturen försvann i kaoset som följde. Krisen orsakades i första hand av en grupp investmentbankirer, det som allmänt kallas det norditalienska banksystemet. Detta system har, i USA, Storbritannien och på andra håll, i ökande utsträckning sysslat med ocker, framför allt från 1987 och framåt. Genom användningen av de med Alan Greenspan förknippade finansieringsmetoderna metoder som förut ansågs brottsliga, och som folk i USA har satts i fängelse för har den spekulativa anhopningen av pappersvärden nu gått så långt att hela världssystemet är bankrutt. I denna process har USA krympt ihop, medan den brittiska delen av systemet har ökat sin relativa betydelse internationellt, men dollarn har ändå kvarstått som den tyngsta valutan och värdemätaren på internationella tillgångar. Den dollarkrasch som nu sker är därför en krasch för hela det internationella finanssystemet. Det är inte en amerikansk kris, vilket framgår av åtgärderna som vidtas i Europa, i Ryssland och på andra håll. Det är inte en bolånekris. Det är ett sammanbrott av hela det internationella finans- och valutasystemet, av den nuvarande formen av det system som varit i kraft efter det att Bretton Woodssystemet övergavs: Det faller sönder. Det är i ett hyperinflationistiskt tillstånd. Det har kort stubin. Och om man inte går in och rättar till det vilket man kan göra, d.v.s. i princip kan göra så är världen på väg in i en mörk tid. Så ser verkligheten ut. Vi behöver ordning i systemet Den positiva sidan av saken är att vi skulle kunna få till stånd en reform av det internationella finanssystemet med detsamma, om en grupp tongivande nationer, med rätt inställning, gick ihop om att göra det. Men en förutsättning är att USA-dollarn finns med där, eftersom så mycket av världens tillgångar är utställda i dollar, även om USA inte äger dem. Andra äger dem; britterna äger massor med dollar, till exempel. Men vi behöver ordning i systemet, vilket betyder att världssystemet måste dras genom ett ordnat konkursförfarande, och vi behöver införa något i stil med det som var Franklin D. Roosevelts intention 1944, med Bretton Woods-systemet. Om man ska vara praktisk, och inte bara abstrakt, så är det fyra nationer som behöver komma samman, för att en sådan reform ska kunna genomföras tillräckligt snabbt för att rädda världen från helvetet. Den första av dessa fyra nationer är USA trots den sittande presidentens sinnestillstånd just nu, och andra personer här som kan vara emot det, så finns det ett starkt tryck för den här typen av reform. Det finns rädsla, och annat, som hindrar folk i USA från att handla förnuftigt. Många vän- Våra medborgare blir handlingsförlamade när experterna i TV och tidningar samma experter som sade för ett år sedan att allt var lugnt ger råd om vart de skall flytta sina privata pengar eller hur deras privata ekonomi kommer att påverkas av krisen. Det finns ingen plats du kan flytta dina pengar till. Detta är en global systemkris som drabbar alla. Din och dina barns enda försäkring är att nationen klarar sig, och att nationer i samarbete klarar sig och går över till ett system som är byggt på utvecklingen av människornas fysikaliska och kulturella standard i hela världen. Denna stora möjlighet har nu kommit till oss. Men skall den möta ett litet folk? Ny Solidaritet Så, gör det uppenbara, bli medlem i och stöd aktivt den enda politiska rörelsen som visste allt om denna kris och som har lagt fram de riktiga lösningarna som skyddar människor och nationer. Som USA:s president John Kennedy sade en gång: Fråga inte vad din nation kan göra för dig, utan vad du kan göra för din nation! Hussein Askary, ordförande LaRoucherörelsen i Sverige EAP ISSN Organ för Europeiska arbetarpartiet EAP chefred., ansv. utgiv.: Astrid Sandmark tel fax adress: Box 6057, Hägersten tryck: V-TAB, Södertälje Under fyrtio års tid har USA:s fysiska ekonomi krympt. Det som förut var den amerikanska modellens kännetecken, stål- och bilindustrin, har lagts ner; utan investeringar har infrastrukturen förfallit. Samma sak gäller sjukvård, utbildning, energiproduktion o.s.v. Det som växte var skulderna, både statens och hushållens. Den lånefinansierade och importbaserade konsumtionen ledde till fenomen som Wal-Mart. Tillväxten i Alan Greenspans globaliserade ekonomi var bara finansbubblans cancerartade tillväxt. T.v. en nedlagd Bethehem Steel-fabrik. Nedan: En kollapsad bro

3 uppkom och hur vi tar oss ur den viss utveckling i vissa delar av världen, en strävan till utveckling, i Asien till exempel, och på senare tid även en positiv utveckling i Sydamerika, i politiska intentioner och perspektiv. Men det räcker inte! Afrika är fortfarande utsatt för folkmord, från det brittiska imperiets sida. Lägg av med allt struntprat: det är det brittiska imperiet som förstör Afrika. Hot om militärkupp tar på att den nye presidenten ska tillträda i januari nästa år. Det kan i och för sig väcka förhoppningar, men det är ett misstag. För under de kommande fyra månaderna kommer hela det här systemets framtid att avgöras. De andra tre nationerna måste vara Ryssland, Kina och Indien. Om dessa fyra nationer kan komma fram till en bra överenskommelse så kommer de flesta andra nationer att sluta upp bakom dem direkt. Reformen kommer inte att komma från Europa, även om det finns sympati för en sådan reform i Europa. I Italien har en motion lagts i senaten om en politik för ett Nytt Bretton Woods, med mig omnämnd som upphovsman, och den får stöd från fler och fler senatorer där. Sarkozy i Frankrike har något på gång, och det finns olika tolkningar av det. Men jag bekymrar mig inte om det. Detta är vad vi kan sikta på. Fyrtio års dårskap 1995 presenterade Lyndon LaRouche diagrammet ovan, som han kallade en typisk kollapsfunktion. Den exponentiella ökningen av finans- och penningvärden leder till en accelererande kollaps av samhällets fysiska ekonomi, som till slut även leder till finanssystemets kollaps. LaRouches trestegslösning för USA 1) Skydda hus och hem, och banker a) Stoppa alla vräkningar p.g.a. obetalda lån. Låt bostadsägare bo kvar mot en rimlig hyra som betalas till banken. Staten tar inte över bolånen. När marknaden lugnat sig diskonteras hyran om till ett nytt bolån. b) Sätt bankerna under offentlig konkursförvaltning Frys och utred bankernas tillgångar och skulder. Håll bankerna öppna för vanlig betalningsförmedling och, med hyresbetalningarna som säkerhet, för normala lån till företag och hushåll. Rekonstruera, fusionera eller likvidera bankerna när läget klarnar. 2) Inför ett räntesystem med två nivåer a) Den amerikanska regeringen ger ut krediter med en räntenivå på 1 2 procent för fysisk-ekonomiskt prioriterade investeringar. b) Andra kreditutgivningar får mer eller mindre flyta fritt. 3) USA, Ryssland, Kina och Indien tar ledarskap för ett Nytt Bretton Woods för att inrätta ett system med fasta växelkurser och ömsesidiga krediter till stora projekt. Wal-Marteffekten. Stormarknadskedjan Wal- Mart expanderade över hela USA genom att utnyttja globaliseringens billiga arbetskraft i Asien. Den lokala produktionen slogs ut så att till slut kunderna försvann även för Wal-Mart. Vad innebär nu detta? Det innebär att vi måste ha ett långt perspektiv, eftersom systemet är bankrutt, och det har varit på väg mot bankrutten i fyrtio år. Om vi mäter produktionen i världen, per capita och per kvadratkilometer, i fysiska mått i stället för penningmått, och inkluderar värdet på den grundläggande ekonomiska infrastrukturen, som är nödvändig för att industrin och jordbruket och annat i samhället ska fungera, så har världen och USA från 1968 och framåt sjunkit i fysiskt värde, per capita, per kvadratkilometer, för varje år som gått! Vi har haft fyrtio år av dårskap, ända sedan budgetåret i USA. Därefter valdes Nixon till president, vilket var en katastrof, och sedan dess har det bara gått utför. Det har blivit värre och värre. Alla presidenter har inte varit dåliga. Men det ligger i tragedins natur att ledande personer, även de som är goda, sitter fast i systemet. Individens möjligheter att sätta systemet på en ny kurs har historiskt sett varit mycket begränsade. Även om personer har starka, goda avsikter, så betyder det inte att de kan få dem genomförda, ens i sitt eget land. Alltså, som ett resultat av denna internationella situation, där det brittiska imperiet, d.v.s. den anglo-holländska liberalismens finansintressen, som är imperieintressen, har dominerat världen mer och mer, med sin gröna politik, sin industri- och jordbruksfientliga politik, har USA, för varje år som gått sedan budgetåret , gått tillbaka, i fysisk produktion och levnadsstandard, per capita och per kvadratkilometer. Tendensen har varit likartad i Europa under samma period, någonstans mellan 1968 och Världen har brakat ihop. I länder som Kina ser tendensen ut att vara den motsatta. Kina har visserligen, tack vare överenskommelser med USA, ökat sin industriella och övriga produktion. Men man har gjort det med priser som inte gör att Kina kan tillgodose behoven hos 70 procent av sin befolkning. Kina har gjort framsteg, men det är framsteg som bygger på dollarn, framsteg som bygger på att Kina arbetar för låga löner, arbetar billigare än man skulle få betala i USA för samma produktion. Vilket betyder att Kina inte får ut tillräckligt mycket av dollarn, för sitt eget arbete, för att kunna hjälpa alla kineser att få del av utvecklingen. I Indien ser problemet annorlunda ut, men det är samma allmänna problem med den brittiska imperialismen och arvet efter den. I hela Eurasien ser vi samma sak. Det som förut var världens tongivande industrimakter USA och Västeuropa har alltså gått bakåt, ekonomiskt och socialt, kulturellt, intellektuellt, moraliskt, under den här perioden, samtidigt som det har skett en Det är där vi står: Läget är fruktansvärt just nu. Hotet om en militärkupp i USA är inte helt avvärjt. Några av er känner till det. Det är en mycket reell risk, och vi försöker hantera det. Folk i Bush-administrationen, och några i dess närhet, är galna och desperata. De vill ha sin vilja igenom! Situationen kan liknas vid den franska revolutionen: Frankrike var en stormakt Den hamnade under brittiskt inflytande, i samband med att det brittiska Foreign Office grundades av det brittiska Ostindiekompaniet, och operationer sattes i gång för att förvirra och kollra bort den franske kungen, och andra, med följden att när Lafayette klev fram med Eden i bollhuset, så vek han sig! Den franske kungen, ilsken över vad man hade gjort mot hans fru, med den brittiskt iscensatta skandalen kring drottningens juveler, och den österrikiske kejsaren, som var ilsken över vad man hade gjort mot hans syster, Marie Antoinette, handlade mot den franska befolkningen, genom att låta utländska soldater omringa Paris och ockupera Frankrike, för att slå ned den franska befolkningen. För detta brott mot mänskligheten, mot det franska folket, fick kungen och hans fru sina huvuden avhuggna! För att de hade begått ett brott mot civilisationen, genom att kalla in utländska soldater för att slå ned sina egna landsmän i en ekonomisk tvist styrd från London. Så ser situationen ut i USA, i dag. Det finns planer på att sätta in soldater för att slå ned USA:s konstitutionsenliga institutioner inne i USA, från den sittande regeringens och presidentens sida. Om det skulle ske, som man kan se av hur impopulär den här lagen [den s.k. Paulsonplanens räddningspaket på 700 mdr dollar] är som man tvingar kongressen att rösta igenom, i synnerhet i representanthuset det är kanske tio procent av befolkningen där ute, av väljarna, som skulle stödja som inte skulle vara beredda att döda! på grund av den här lagen! Samtidigt kapitulerar regeringsinstitutioner, av rädsla, rädsla för att råka illa ut individuellt, för att bli dödad, fängslad o.s.v., för att ha gått emot presidenten. Är inte det något som får en att tänka på franska revolutionen? Vi har alltså en revolutionär potential: en amerikansk befolkning som är förbannad. Nittio procent av amerikanerna är förbannade! Och trots att representanthuset, den regeringsinstitution som har det största opinionsstödet, [i den första omröstningen] agerade för att stoppa räddningspaketet som är ett räddningspaket för London mer än någonting annat så sjönk det folkliga stödet för denna institution, det sjönk katastrofalt. Folk var inte nöjda med det faktum att deras kongressmän, helt ärligt, hade röstat nej till räddningspaketet, för deras ilska går djupare än så: De har inget förtroende för systemet! Inget förtroende för regeringssystemets högsta skikt! Överenskommelse USA Ryssland av nöden Om det inte sker en förändring kommer det alltså att bli en väldigt bekymmersam tid i USA framöver, en tid som den franska revolutionen faktiskt är ett precedensfall för. Det kanske inte ser så ut på ytan, men vår analys visar att läget är sådant. Den mest avgörande frågan just nu gäller fortsättning nästa sida 3

4 Ett perspektiv för mänsklighetens kom Franklin D. Roosevelt ville göra slut på den brittiska kolonialismen I ett svar på en fråga efter sin internetkonferens den 1 oktober berättade Lyndon LaRouche om striden mellan den amerikanske presidenten Franklin D. Roosevelt och den brittiske premiärmi- Roosevelt (t.v.) hade helt andra planer för världen efter kriget än imperieföreträdaren Churchill. nistern Winston Churchill som pågick under hela andra världskriget. Roosevelts avsikt var att vid krigsslutet, som han själv sa till Wi-i-n-ston! När det här kriget är slut, Winston, inga mer brittiska dumheter! Människor ska bli fria. Det ska inte finnas några kolonier. Vi tänker använda det mäktiga militära krigsmaskineriet, USA:s produktionsapparat, för att befria människor, ge dem möjlighet att utvecklas, få sin frihet, utrota kolonier från planeten och tillåta länder att utvecklas till full mänsklig värdighet. Roosevelts efterkrigspolitik var att omvandla den militära produktionsapparaten, som USA hade skapat för att vinna kriget, till en produktionsapparat för världens välfärd, för kapitalvaror och andra saker för världen. Men efter kriget och Roosevelts död vände hans efterträdare Harry Truman ryggen till Roosevelts efterkrigspolitik och samarbetade med britterna. Truman-regeringen stödde återkoloniseringen av Indokina! De japanska soldaterna satt fängslade i Indokina; på brittisk order togs de ur lägren, gavs sina vapen tillbaka och beordrades att ockupera Indokina. Ur detta kom Vietnamkriget under och 70-talen. Vi gjorde detsamma med holländarna i Indonesien. Vi gjorde ungefär detsamma i Indien. Vi gjorde detsamma i Afrika. Vi jobbade med britterna och holländarna för att återkolonisera planeten, återupprätta det brittiska imperiet. Merrowedammen över Nilen i Sudan är det största pågående ingenjörsprojektet i Afrika. Den byggs i ett samarbete mellan Sudan och Kina. Den är en modell för mellanstatligt samarbete. Ett kärnkraftverk i Japan. Utan en ökad kraftproduktion i världen kan vi inte höja levnadsstandarden för sex miljarder människor och mer. fortsättning från föregående sida Ryssland. Utan Rysslands medverkan kan USA omöjligt genomföra det internationella samarbetsprogram som vi måste ha. Om Ryssland och USA inte kan komma till de förberedande samtal som den ryske presidenten och folk i hans närhet upprepade gånger har föreslagit offentligt till USA, har den här planeten inte mycket till chans! Men om Ryssland kan komma överens med USA, en preliminär överenskommelse som uttrycker en avsikt, då kan Kina lägga sitt ord i vågskålen, för Kina har enorma dollartillgångar! Kinas dollarkris måste alltså vägas in. Kina kommer inte att göra något på egen hand, utan beaktande av dollarfaktorn. Om alltså Ryssland och USA träffar en preliminär överenskommelse så kan Kina fungera. Om de fungerar så kan Indien fungera. Om de här länderna fungerar kan hela världen fås att fungera! Några enstaka motståndsfickor kanske, men vi kan få en första överenskommelse om att skapa ett Nytt Bretton Woodssystem, som ett kreditsystem inte ett penningsystem! ett kreditsystem mellan stater, som blir den grund varifrån vi kan börja dra i gång investeringarna för hela mänsklighetens utveckling. Då kan vi ge mänskligheten en känsla av 4 optimism, av att vi har svängt om i en ny riktning, bort från en mycket dålig riktning vi kan fortsätta bråka om massor med saker, men det är sekundärt eller tertiärt, bara normalt och ett led i den fortlöpande diskussionen. En uppgift att utveckla planeten Vi har alltså en uppgift: Inte bara problemet att återskapa ekonomierna i USA och Europa. Vi har en värld som redan lider nöd p.g.a. det här systemet, som t.ex. ifråga om Kina som går framåt men inte tillräckligt mycket; Indien som går framåt, men 70 procent av indierna lever fortfarande i djupaste fattigdom; en liknande situation i hela Asien. Afrika är utsatt för folkmord, huvudsakligen från brittiska intressens sida. Om vi alltså ska tänka på hur världen ska se ut i framtiden, under de kommande två generationerna, vilket är den tidsrymd vi måste tänka på, så måste vi tänka på ett program för att utveckla planeten, inte inom ramarna för globaliseringen, utan inom ramarna för ett system av suveräna nationalstater. Det innebär att nationer i olika regioner i världen måste komma fram till gemensamma överenskommelser om långsiktig utveckling, så att vi kan ge ut krediter för investeringar i infrastruktur och liknande med ett perspektiv på uppemot 50 år. Afrika kan till exempel inte utvecklas utan den moderna motsvarigheten till ett järnvägssystem, vilket framför allt betyder ett magnetsvävarsystem. Utan utbyggnad av kraftproduktion, transportsystem och färskvattenförsörjning kan Afrika inte utvecklas. Folkmordet kommer att fortsätta av sig självt. Därför har vi en Afrikauppgift, som en del av världen! Vi har ett specialfall när det gäller USA och Sydamerika: USA är speciellt beroende av stabila relationer med ett välmående Mexico. USA och Mexico är tillsammans beroende av stabilitet och utveckling i Sydamerika. Om vi till detta lägger Afrikafrågan, och Eurasien, med betoning på hur vi ska utveckla den asiatiska delen av Eurasien, så betyder det att vi talar om perspektiv på 50 år, och att vi behöver ha en konferens som innebär ett första åtagande om ett sådant perspektiv. Om vi gör det så skulle vi faktiskt kunna sluta en långsiktig, permanent överenskommelse om ett system med fasta växelkurser, utan att behöva göra några större förändringar i de nuvarande växelkurserna, med målet att garantera stabilitet. Sätt systemet i konkurs Det innebär också att vi måste sätta det internationella finans- och valutasystemet i konkurs och omorganisera det. Detta är åtgärder som nu är absolut oundgängliga att driva igenom. Detta är en av de största kriserna i mänsklighetens historia: Vi talar om en hel epok, från slutet på den mörka tiden vid 1300-talets mitt till den europeiska civilisationens uppträdande som en världsmakt, från ca 1492 och framåt. Och hela det här systemet är nu ifrågasatt! Och frågan gäller inte bara land för land: Det är ett internationellt, globalt problem. Men det är å andra sidan ett problem som vi kan lösa, om vi kan få till stånd en överenskommelse, en fullkomligt förnuftig överenskommelse mellan nationer, om att byta ut det nu rådande bankrutta finanssystemet mot ett kreditsystem, ett kreditsystem med fasta växelkurser. Då kommer vi att kunna generera de långsiktiga kapitalförskott, i form av krediter, som behövs för att vi ska kunna ta oss an de verkligt stora projekten, som t.ex. ett järnvägssystem, färskvattenförsörjning och kraftproduktion för Afrika. Afrika behöver inte detaljstyras; afrikanerna kan ta hand om problemet själva, och

5 mmande femtio år Berings sund Ett magnettågssystem kan knyta ihop Nordens huvudstäder både med kontinenten och via en tunnel till Finland med Ryssland, Kina och USA. Magnettåg betyder att restiden Stockholm Göteborg kortas till 59 minuter, Stockholm Malmö/Köpenhamn till 75 minuter. Det rysk-amerikanska tunnelprojektet vid Berings sund kan göra landbroarna världsomspännande. Med en fyrmaktsöverenskommelse USA Ryssland Kina Indien om att skapa ett Nytt Bretton Woods i Franklin D. Roosevelts tradition kan hela världen dras med i ett kreditsystem för utveckling och stabila ekonomiska relationer. om de inte gör det själva så kommer det i alla fall inte att fungera. Men vissa saker behöver Afrika få utifrån: man behöver ett effektivt transportsystem för gods och passagerare, man behöver kraftproduktion, och det betyder massor med kärnkraft, och man behöver ett stort projekt som handlar om nyttiggörande av vattenresurserna. Om vi investerar kapital i infrastrukturprojekt på de här områdena så kommer detta kreditflöde att sippra ut till andra ekonomiska områden, och ligga till grund för en expansion av produktivitet och sysselsättning. I Sydamerika har vi en liknande men annorlunda situation. Vi har en kris med Mexico: Mexico ruinerades genom det som man Bilindustrins framtid som är suveräna i hanteringen av sina egna angelägenheter, men som samarbetar med varandra. Samarbetet måste ha formen av ett långsiktigt kapitalflöde av teknologi, från områden med teknikutveckling till områden där det är brist på teknik. Detta skulle i de flesta fall ha formen av långsiktiga investeringar i kapitalvarutillverkning och offentligt initierade projekt. Detta är ett 50-årigt projekt. Nationer kommer att sluta handelsavtal och kreditavtal sinsemellan, utifrån en allmän uppfattning, bland världens suveräna nationer, om den riktning utvecklingen bör ta. Om vi är tillräckligt kompromisslösa försvarare för mänskligheten, om vi kan anamma principen Bara med hjälp av moderna produktionsmetoder inom jordbruket kan det nu akuta hotet om den värsta matkrisen i historien avvärjas. Det måste gå hand i hand med utveckling av vatten- och transportinfrastruktur. gjorde mot landet Jag tog en stor fajt om detta vid den tiden. Men sedan dess, sedan 1982, har Mexico, som var på väg uppåt, fallit utför, sett till hur människorna där har det. Detta hängde ihop med en utvandring från Mexico, och från andra sydamerikanska länder genom Mexico, till USA. Nu kastar man tillbaka dessa människor till andra sidan gränsen, tillbaka till de platser de kom från till områden som inte var utvecklade, och som är ännu mindre utvecklade nu än de var förut. Projektsamarbete i den här typen av frågor är alltså av central betydelse. I Europa måste vi ha en inriktning på världen. Vi måste ha idén om suveräna nationalstater inte globalisering, WTO är en fara för mänskligheten! suveräna nationalstater som ledde fram till freden i Westfalen 1648, att varje nation först och främst ska tänka på den andres väl i stället för att tänka vem är vår fiende, och vem ska vi döda nästa vecka? Eller försöka döda, eller hata nästa vecka? om vi kan ha den inställningen att oavsett om vi gillar den andra nationens politik eller ej så måste vi sätta deras intressen främst, som vår första tanke, då kan vi bygga ett förtroendefullt världssystem, som vilar på antagandet att varje nation arbetar lika mycket för de andra som för sig själv. Om det förtroendet finns kan vi ha långsiktiga lyckade investeringar. Man kan bråka om massor med saker, om kultur och det ena och det andra, men detta kvarstår som det centrala. Så länge regeringarna i västvärlden fortsätter att kasta tals miljarder kr i finanskrisens svarta hål finns ingen framtid för Volvo, Saab och den svenska bilindustrin. Hur skall bilhandeln kunna komma i gång igen om varken företagsköpare eller privatpersoner har krediter? Och vem skall handla bilar i en civilisationskollaps orsakad av att derivatbubblans spelskulder sätts före människor och industri? Bilindustrin måste förmå regeringen att omedelbart göra det LaRouche länge krävt en skuldsanering på banksystemet genom ett gigantiskt ackord och, tillsammans med andra länder, säkra det internationella betalningssystemet genom ett Nytt Bretton Woods. Varje räddningspaket till finanssystemet måste prioritera företag och människor. Vem behöver rädda banker som inte fungerar annat än för sig själva? I dag grälar regering och opposition bara om hur de arbetslösa skall tas om hand. De målar in sig själva i detta hörn, när de låter finanssystemet, EU och klimatfrågan krossa bilindustrin. Det som blir över är lite småpengar till forskning, infrastruktur, skattelättnader och arbetsmarknadsåtgärder, inte till att hålla i gång de existerande verkstäderna. Kortsiktiga infrastrukturåtgärder Normalt sett tar infrastrukturåtgärder lång tid, men riksdagen kan besluta om åtgärder som omedelbart sänker kostnaderna för produktionen med minst lika mycket som en ny bro eller järnväg skulle göra. Transportkostnaderna skulle t.ex. kunna sänkas omedelbart genom sänkta banavgifter och lastbilsavgifter. Kostnader för diesel och bensin kan sänkas, inte bara genom omedelbara skattesänkningar, utan också genom att ta en strid med oljespekulanterna. Regeringen kan ingå direkta långsiktiga avtal med oljeländer som Norge och Ryssland, till ett mycket lägre pris, utan dagens orimliga socialbidrag till det konkursade finanssystemet. Samma gäller elpriserna, som också kan halveras. Ett riksdagsbeslut kan omedelbart återinföra regleringen av elpriset för industrin. Klimatbluffen måste bara ur vägen, om produktionen skall kunna räddas. Räddningspaket för industrin För varje varsel om avskedanden måste regeringen dra i gång lämpliga projekt och sätta den frigjorda produktionskapaciteten och arbetskraften i nytt arbete. I myndigheter och kommuner finns långa listor på projekt som är färdigutredda och bara ligger och väntar för att bygga den infrastrukturkostym Sverige behöver. Budgettaken har slutat gälla för bankernas skull i hela EU. Nu borde de skrotas också för människorna! Då kan staten kreditfinansiera investeringar, så att verkstäderna hålls i gång. Balans behövs bara för driftsbudgeten. Investeringarna kan för ordningens skull separeras ut till en växande statlig kapitalbudget. Bilindustrin kan ställa om sina verkstäder till all möjlig annan produktion, precis som man kan göra i en krigsmobilisering. Precis som regeringen driver på forskning genom stridsflygplansbeställningar, kan regeringen också driva fram nya branscher för bilindustrin att ta tag i. Vindkraft är ett dåligt skämt eftersom det (förutom lönsamhet) saknar all potential att skapa ny kunskap. Industrimässigt blir det bara ett AMS-liknande sysselsättningsprojekt. Bilindustrins framtid ligger därför i sådana projekt som ett svenskt magnettågsnät. Här finns en ny teknik med supraledande magneter att bemästra. Ett höghastighetstågssystem kostar ungefär lika mycket oavsett om det byggs med rälsbunden teknik eller den snabbare magnettågstekniken, men potentialen för att ta fram nya industrigrenar är mycket större med ett tekniksprång. Likaså finns potentialen i kärnfysiken, där de nya (idiotsäkra) högtemperaturreaktorerna kan ta fram 1000-gradig värme för industriprocesser. Här finns möjligheten att lokalt tillverka fordonsbränsle, förutom i form av elenergi även som vätgas eller metanol. Med två nya högtemperaturreaktorer kan all oljeförbrukning för den svenska transportsektorn ersättas. För bilindustrins del kan det betyda ett helhetskoncept för transportsystem inklusive tillverkning av maskiner för bränsleframställning och därtill anpassade fordon. Med hopp om högintressanta utvecklingsmöjligheter kommer det att finnas många intressenter att rädda Volvo PV, Saab och andra i dag nedläggningshotade men för Sveriges och världens välstånd ovärderliga Ulf Sandmark verkstäder. 5

6 Derivaten dödar Derivatcancern tar över USA:s banksystem Lär dig varför derivatmarknaden måste stängas innan du får betala även dess förluster Man behöver inte vara en insider på finansmarknaden för att inse att hela det globala finanssystemet är i gungning. Men det som vi sett hittills av kraschen är bara en västanfläkt jämfört med den explosion som väntar på världens största kasino, derivatmarknaden. Derivatmarknaden är långt större än världens aktie- och kapitalmarknader tillsammans; vadslagningen sker på biljardnivån, medan aktier och kapitalutlåning håller sig på biljonnivån. Det är omöjligt att sätta en siffra på storleken på hela derivatmarknaden, beroende på att den är oreglerad och att de flesta derivataffärer sköts helt privat utanför den offentliga redovisningen, men det är däremot möjligt att bestämma värdetpå alla pågående derivataffärer, och den siffran är NOLL. Greenspans trolleri Derivaten var Greenspan-erans stora innovation, ett knep för att skyla över det faktum att finanssystemet var bankrutt efter börskraschen 1987, den amerikanska sparbankskrisen, hela banksystemets konkursmässighet och skräpobligationsbubblans kollaps. Derivatmarknaden var en bluff från början, en virtuell marknad där storbanker och andra spekulanter kunde slå vad om hur valutakurser, räntor, aktievärden och tillhörande index skulle röra sig. Eftersom derivaten inte krävde ägande av de värdepapper de nominellt byggde på, började snart vadslagningen spränga värdenivåerna på de underliggande papperna, med till exempel mycket större antal derivatbud på obligationer än det faktiska antalet obligationer. Derivatmarknaderna använde också mycket högre hävstångseffekter, och spelade med mer lånade pengar. Med lånefinansiering kunde spekulanterna slå vad om mycket större summor, än om de begränsade sig till egna pengar. Denna hävstångseffekt var mycket lönsam åtminstone virtuellt så länge spelet växte, men blev livshotande när musiken tystnade. Då satte nämligen en omvänd hävstångseffekt in, och spelarna förlorade inte bara på sina egna pengar, utan också på de pengar de lånat för vadslagningen. Denna omvända hävstångseffekt gjorde att spelare kunde förlora flera gånger de egna insatserna, som de satsat tillsammans med lånen. Från subprime till AAA 6 På internetkonferensen den 1 oktober fick Lyndon LaRouche en fråga från en kongressledamot angående skillnaden mellan ett kreditsystem, som är bra, och ett penningsystem, som är dåligt. LaRouche svarade: Först och främst är det viktigt att förstå att folks uppfattning om pengar är fel vi har ett samhälle där felutbildningen är enorm. Men det är också en fråga om den faktiska penningpolitiken. Roosevelts Bretton Woods-system var i överensstämmelse med avsikten med USA:s konstitution. USA:s system är egentligen inte ett penningsystem, så kasta ut penningteorin genom fönstret. Läs konstitutionen, och börja förstå lite vad teorin handlar om. Avsikten med konstitutionen är kärnan i det amerikanska systemet, i motsats till det förbannade brittiska systemet. Vi har ett kreditsystem, inte ett penningsystem. Det betyder att våra pengar skapas genom ett kongressbeslut, som ger presidentämbetet makt att ge ut pengar som kredit, antingen i form av tryckta pengar, eller i form av krediter förmedlade genom det statliga banksystemet till lokala banker, där godkända typer av utgifter godkända, eller indirekt bemyndigade, av kongressen finansieras genom att kredit, statlig kredit, vilket är statlig skuld, överförs till en bank eller ett företag. Ibland växlar vi det direkt till pengar, eller så kommer det längre ned i kedjan ett godkännande av en utgivning av pengar motsvarande den skapade krediten. En annan innovation, som var mycket vinstgivande innan den sprack, var marknaden för kreditderivat (s.k. credit default swaps eller CDS), en slags försäkringar för obligationer och derivatspel. När derivatmarknaden var i full sving sålde banker, försäkringsbolag och andra finansbolag kreditderivat för biljonbelopp för att garantera värdet på en massa olika värdepapper. Kreditderivaten var ett fikonlöv, en nödvändig del av derivatbluffen. Derivatförsäljarna kunde rutinmässigt skapa högsta säkerhet (AAA) för bolånebaserade värdepapper och sammansatta lån (collateralized debt obligations eller CDO) av olika mycket osäkra (subprime) bolån. På så sätt kunde man med hjälp av kreditderivat sälja sådant skräp med högsta kreditbetyg till pensionsfonder och andra köpare, som hade stränga regler att bara köpa värdepapper av högsta kvalitet. Utan kreditderivatens fikonlöv hade denna bluff aldrig varit möjlig, och inte heller alla kreditförluster som blev följden. Det är självklart att i en omfattande värdepapperskris skulle kreditderivatförsäljarna aldrig kunna täcka alla försäkringar de skrev ut. Det jättelika amerikanska försäkringsbolaget AIG skrev till exempel ut kreditderivat för hundratals miljarder dollar, inklusive en hel del för värdepapper utgivna av Lehman Brothers. När Lehman Brothers fallerade, fallerade också AIG och har hittills fått 120 miljarder dollar i nödlån från Fed. Den 10 oktober 2008 var den dag då kreditderivat utskrivna för värdepapper från Lehman Brothers skulle regleras, och Lehmans papper fick en optimistiskt hög värdering, hela 8,6 procent av det nominella värdet ( bara 91,4 procent av värdet hade raderats). Kreditförlusten på dessa Lehman Brothers-papper kommer att bli den största utbetalningen någonsin för kreditderivatmarknaden, förutsatt att säljarna har råd att betala. Stäng kasinot! Försöken att rädda de fiktiva värdena och vinsterna på derivatmarknaden är en av de främsta drivkrafterna bakom det största räddningspaketet i historien. Vi säger försöken, eftersom räddningspaketen inte fungerar, och inte kan fungera - inga pengar i världen kan täcka vadslagningen med alla dessa Monopol-pengar. Centralbankernas sedeltryckning göder bara en hyperinflationistisk bomb, som kommer att slå ut inte bara det som finns kvar av finanssystemet, utan också regeringar, nationalekonomier och existensmedlen för större delen av världsbefolkningen. Det är därför absolut nödvändigt att försöken att rädda derivatbubblan stoppas, omedelbart. Alla derivataffärer måste förklaras nullifierade, och strykas från all bokföring hos spekulanterna. Varje finansiellt instrument som innehåller ett derivat måste också nullifieras och strykas ur böckerna. Detta oreglerade, De europeiska systemen är inga amerikanska system. De är penningsystem. Efter Roosevelts död gjorde Truman & Co om det internationella fasta växelkurssystemet till ett penningsystem, ett brittiskt system. Det brittiska penningsystemet bygger på gamla venetianska principer, där pengar ges ut på olika sätt, av olika institutioner, men utanför regeringarnas kontroll. Regeringar kan reglera det. Regeringar kan ingripa i det, men grunden är att pengarna inte är statliga, de är ingen kredit. Därför blir pengar och penningsystem, enligt det brittiska systemet, en självständig kraft i samverkan eller förhandling med nationens kreditsystem, kreditsystem i meningen konstitutionella system. Därför hamnar penningutgivningen utanför regeringens kontroll på det ena eller andra sättet. Det anglo-holländska liberala systemet är det brittiska imperiets kärna. Det är baserat på pengar, på centralbankssystem. USA är inte ett centralbankssystem, även om somliga försökt göra Federal Reserve-systemet till ett centralbankssystem. Vi har ett korrumperat system, jämfört med kraven i vår konstitution, och mitt förslag är helt enkelt att vi går tillbaka till kreditsystemet. Förenta staterna är den enda myndighet som har befogenheten och monopolet på att ge ut valuta eller kredit som leder till valuta. De två är utbytbara. Den amerikanska statens kreditskuld får inte skapas utan ett kongressbeslut, utan kongressens godkännande, och därför är det USA:s regering som har skulden och har kontrollen vansinnigt uppskruvade kasino måste stängas och alla krav som utgår från derivatspekulation nullifieras som om vadslagningen aldrig ägt rum. Varför Roosevelts amerikanska system är bättre än det brittiska tusen mdr dollar När en miljötomte kommer fram, så säger vi att vi skall öka produktiviteten genom att sluta investera i dig eftersom dina idéer inte fungerar. Vi måste vara tydliga. över skulden. I det brittiska systemet är det centralbankirerna som kontrollerar skulden, i så hög grad att regeringarna inte blandar sig i. Poängen är att allting vilar på detta begrepp om ett kreditsystem. Om vi, USA, säger att någonting enligt lagen är kredit, så är det kredit. Vi är självständiga. Våra självständiga beslut skapar kredit. Tänk efter: vi har mycket som vi behöver bygga. Någon säger att vi inte har pengar. Då kommer frågan: vad skall vi göra åt det? Jag vill bygga ett amerikanskt magnettågsystem tvärs över hela USA. Det kommer att ta ungefär år att få det på plats. Det kommer att kosta mycket pengar. Vad skall vi göra? Nå, kongressen kommer att godkänna dessa pengar, som kredit. Utnyttjandet kommer att begränsas, enligt lagen, till detta ändamål. Så börjar vi bygga. Vad händer? Kreditutgivningen betyder att en massa människor börjar arbeta. Institutioner börjar arbeta. Man börjar bygga systemet. Människor arbetar. Människor börjar producera mer. Värden skapas, i stället för att kastas bort, och vi blir mer produktiva eftersom vi skapar saker som kommer att göra oss mer produktiva, med ett tillgångar Utestående kreditderivat exploderar nominella värden, mdr dollar, BIS lån eget kapital Diagram från EIR Det går inte att kompromissa på denna punkt. Stäng kasinot, och stäng det nu. Ditt liv och din nations överlevnad hänger på det. John Hoefle helhetsgrepp uppifrån och ned; grundläggande infrastruktur. Vi investerar i saker som ökar människors produktivitet, antingen direkt genom att skapa jobb som behövs och är nyttiga för värdeskapandet, eller genom att skapa en infrastrukturkostym som mångfaldigar arbetskraftens produktionsförmåga i hela samhället. Om man kan ta sig till jobbet på en timme per dag, i stället för två och en halv timme per dag, både fram och tillbaka, då ökar produktiviteten. Vi vill öka arbetskraftens produktivitet. Men kreditsystemet fungerar inte på basis av saker man kan ta på. Kreditsystemet fungerar på basis av produktivitet. Vi investerar i saker som vi säkert vet kommer att öka arbetskraftens produktivitet per person och kvadratkilometer i samhället, eller vi gör det därför att det är någonting bra för andra länder, och därmed på något sätt till nytta även för oss. Egentligen handlar det om att man måste ha en känsla av nationell målsättning och internationell målsättning. Vår målsättning är att vara mänskliga. Skillnaden mellan människor och apor visar sig i vetenskap och kultur. Det viktiga är att förbättra tankeförmågan, förbättra arbetskraftens produktivkraft, höja mänsklighetens levnadsstandard, mänsklighetens produktivitet, människans mening med livet, och investera i sådana saker. När en miljötomte kommer fram, så säger vi att vi skall öka produktiviteten genom att sluta investera i dig eftersom dina idéer inte fungerar. Vi måste vara tydliga.

7 EU och budgettaken överspelade: Nu vill alla ha suveräna regeringar! Helga Zepp-LaRouche berättar om hur det gick till när EU-kramare som Fredrik Reinfeldt började tala om att skattebetalare inte kan förväntas rädda andra länders banker. I min artikel från den 16 januari i år med överskriften Slutet på den fria marknadsekonomin: Stifta lagar för att rädda den allmänna välfärden hänvisade jag till att hela EU-byråkratins uppbyggnad, från Maastrichtfördraget till den europeiska valutaunionen EMU och centralbanken ECB, uppvisar ett gravt konstruktionsfel, som under förhållanden av stress skulle få hela den överstatliga skapelsen att haverera och åter sätta nationella intressen på dagordningen. Just detta hände i slutet av september. När sparare i panik försökte ta ut sina pengar ur sex irländska banker och sedan också från banker i Aten och Thessaloniki, så struntade de båda regeringarna i att ens rådslå med andra regeringar, EU-kommissionen eller ECB. EUkommissionen hotade först med att pröva den tyska regeringens beslut att utan rådslagning med Bryssel ge statliga garantier för den privata räddningsaktionen av Hypo Real Estate Bank, men sade sedan snabbt att det var rätt beslut. Frankrikes ursprungliga förslag att skapa en europeisk fond på 300 mdr euro för banker i nöd, med Paulsonplanen som förebild, stötte på plötsligt motstånd. Tysklands finansminister Peter Steinbrück, av alla människor, hittills på intet sätt känd som kritiker av Maastrichtfördraget, citerades i Wall Street Journal: Tyska medborgare bör inte gå i bräschen för att stabilisera situationer som andra länder är ansvariga för. Tyskland är ytterst skeptiskt till sådana Grand Designs Jag ser över huvud taget inget tyskt intresse för det. När tyska intressen plötsligt åter är prioriterade, då är Maastricht faktiskt satt ur kraft. Henri Guaino, rådgivare till president Sarkozy, har kommit till samma insikt, och förklarade i fransk TV att Maastrichtkriterierna (som bl.a. föreskriver balans i statsbudgetarna) inte hade prioritet. Och europaministern Jean Jouyet anmärkte att det i denna kris hade funnits ett samarbete mellan de nationella regeringarna, men inte på kommissionsnivå. Inte undra på det, då ju eurons medfödda brister förhindrar just detta. I januari skrev jag: I Tyskland var fram till 1999 den tyska riksbanken Bundesbank lender of last resort, den yttersta garanten för nödkrediter till finansiella företag som hamnat i likviditetsproblem, om den nationella ekonomin kom ur balans. Men i och med införandet av euron övergick valutasuveräniteten till Europeiska centralbanken, och så uppstod det paradoxala läget, att när exceptionell likviditet måste ställas till förfogande, s.k. Emergency Liquidity Assistance (ELA), bär de nationella centralbankerna ansvaret, men de har samtidigt ingen suveränitet över valutautgivningen. Och denna lucka i lagen, som eurons fäder trodde sig kunna ignorera, visar sig nu vara en potentiell självförstörare av den europeiska valutaunionen. Förståeligt nog har Steinbrück reservationer mot att låna upp pengar på den privata marknaden BüSo har bokbord i Berlin: Inte en cent till de bankrutta bankerna! Konkursförfarande nu! Euro-samarbetet har visat sig vara en chimär. Bara suveräna regeringar kan agera i en systemkris, skriver BüSos ordförande Helga Zepp- LaRouche. för räddning av utländska banker, som senare skulle dyka upp som skulder i statsbudgeten. Och i artikel 103 och 104 i Maastrichtfördraget står: Det är förbjudet för ECB och medlemsstaternas centralbanker att ge gemenskapsinstitutioner eller gemenskapsorgan, centrala, regionala, lokala eller andra myndigheter, andra offentligrättsliga organ eller offentliga företag i medlemsstaterna någon form av kredit. Och i artikel 104a står dessutom, att inte heller privata banker får ge ut förmånliga krediter till regeringar eller andra offentliga institutioner. I min artikel från januari skrev jag vidare: Allt detta visar, att under de rådande förhållandena av exploderande systemkris i det globala finanssystemet, är den nuvarande EU-finansarkitekturen ej lämpad att rädda Tysklands socialstatliga karaktär och den allmänna välfärd som Grundlagen föreskriver ska försvaras. De senaste dagarnas utveckling bevisar att endast suveräna stater kan handla i en systemkris. Regeringarna uppmanas brådskande att, som sina nationers suveräna representanter, dra det gamla finanssystemet genom ett regelrätt konkursförfarande och upprätta en finansarkitektur i traditionen från Roosevelts Bretton Woods-system från Helga Zepp-LaRouche ordf. Medborgarrättsrörelsen Solidaritet, BüSo, Tyskland Artikeln publicerades i BüSos tidning Neue Solidarität 3 okt Nationens framtid går före banksystemet Den nation i Europa som hittills i finanskollapsen mest försvarat sin befolkning, är Island. I ett kristal måndagen den 6 oktober sa statsminister Geir Haarde en del av det som alla andra statsministrar borde ha sagt. Geir Haarde började sitt tal till sina landsmän med att berätta att landets politiska ledning hade arbetat utan uppehåll för att komma fram till en lösning på de enorma svårigheter som hotar Island p.g.a. de isländska bankerna. Medan krispaketet i USA motsvarar 5 procent av landets BNP, väger de isländska bankerna flera gånger tyngre än Islands BNP. Ett beslut om vidsträckta åtgärder för att rädda de isländska bankerna handlar därför inte bara om att skattebetalarna skall axla en större börda tillfälligt, det handlar om hela landets och folkets framtid. Regeringen skall göra vad den kan för banksystemet. Men att i det nuvarande farliga läget på världens finansmarknader skicka ut en säker livlina till bankerna utgör en stor risk för den isländska nationen. Folket måste ha detta i åtanke, när det nu talas om att den isländska staten skall ta lån på tusentals miljarder för att försvara bankerna i de oroliga vatten de nu befinner sig i. Det finns en mycket verklig fara, kära landsmän, att den isländska ekonomin, i värsta fall, tillsammans med bankerna skulle kunna sugas med i virveln och att resultatet kan bli en nationell konkurs. Ingen ansvarsfull regering tar risker med sitt folk, även om hela banksystemet är hotat. Nationens framtid kommer först Vi behöver nu vidta ansvarsfulla och måttfulla åtgärder. Jag kommer omedelbart att lägga fram en proposition till Alltinget, som kommer att göra det möjligt för finansministeriet att ta itu med den nuvarande situationen på finansmarknaderna. Genom dessa lagändringar kommer vi att anpassa banksystemet till de isländska förhållandena och återuppbygga utländska operatörers förtroende för de isländska bank- och finansinstitutionerna. Om propositionen antas i dag, kommer lagen att träda i kraft omedelbart. Jag vill här skingra alla tvivel om att de isländska bankinsättningarna och privata pensionsbesparingarna är säkra och finansministeriet kommer att se till att sådana insättningar återbetalas till fullo. Ingen behöver tvivla på detta. Myndigheterna kommer också att se till att landets företag har tillgång till kapital och bankservice i mesta möjliga mån. Det är mycket viktigt att vi visar både lugn och eftertanke under de svåra dagarna framför oss, att vi inte tappar modet, och stödjer varandra så gott vi kan. Med isländsk optimism, styrka och solidaritet som vapen, kommer vi att rida ut stormen. Gud välsigne Island, avslutade Geir Haarde. Dagarna därefter tog staten med stöd av den nya lagen över förvaltningen av alla tre storbankerna på Island, Landsbanki, Glitnir och Kaupthing, för att skydda bankerna och deras kunder från fordringsägare. Styrelserna ersattes av representanter från den isländska finansinspektionen. Riksbanken Sedlabanki garanterar, som statsministern sa, alla privata insättningar och detta räcker för att hålla i gång den normala verksamheten. Bankernas kontor och uttagsautomater hålls öppna som vanligt. Samtidigt har regeringen klargjort, att man inte kommer att garantera bankernas skulder, som är tolv gånger större än landets BNP. Genom att klart skilja på statens och bankernas åtaganden undviker den isländska statsledningen att Ingen ansvarsfull regering tar risker med sitt folk, även om hela banksystemet är hotat. Islands statsminister Geir Haarde kasta miljarder i ett finanssystem som inte går att rädda. På detta sätt liknar Islands åtgärder det som Roosevelt gjorde i bankkrisen 1933, det som Lyndon LaRouche föreslagit och det som den svenska Banklagskommittén föreslog Ändå var Islands situation, med ett bankväsende tolv gånger BNP, väsentligt bättre än den övriga världens, där finanssystemet, framför allt p.g.a. derivaten, är minst 40 gånger världs-bnp. Hus och land skyddas också Island gjorde samtidigt klart att ingen skulle kunna ställa till socialt kaos genom att kräva in husen p.g.a. bankkrisen. Precis som de amerikanska bankerna hade de isländska bankerna sålt sina huslån vidare. Risken fanns att husägarna skulle drabbas av utmätningar från internationella långivare. Husägarna skyddades genom att statsledningen upprättade en speciell statlig fond för husfinansiering som tagit över samtliga huslån från bankerna. Redan två dagar därpå visade det sig tydligt att bankernas och husägarnas tillgångar måste skyddas, när den brittiska regeringen vägrade utsträcka sitt nödhjälpspaket till Kaupthing Banks brittiska verksamhet, som var tolfte största brittiska bank, och dessutom beslagtog bankens tillgångar med stöd av terroristlagen. Kaupthing Banks ledning begärde då själva att bli övertagna av staten. När sedan den brittiske arbetarledaren Gordon Brown också förklarade Island i konkurs, svarade statsmannen Geir Haarde skarpt: Jag vill påpeka att landet inte är i konkurs och inte bryter mot sina skyldigheter. Det kan finnas enskilda företag som kanske inte klarar av sina skyldigheter. Den självständiga republiken Island har aldrig fallerat på något lån och kommer aldrig att göra det! Ulf Sandmark 7

8 Låt dig inte luras av Gordon Brownshirt: Inget Nytt Bretton Woods utan LaRouche! LaRouches krav på ett Nytt Bretton Woods har brutit igenom till den grad att den ena ledande statsmannen efter den andra lägger fram egna förslag till Nya Bretton Woods. Det kräver att du nu tar tag i frågan och ser till att det blir äkta vara. Annars kan du gå från askan in i elden med den brittiske premiärministern Gordon Browns Nya Bretton Woods -förslag, som ska se till att London och Storbritannien fortsätter vara centrum för världens finanser, det s.k. Brownshirt-alternativet! Den 24 september i år lämnade den italienske senatorn Oscar Peterlini in en Motion om ett Nytt Bretton Woods i den italienska senaten. Motionen uppmanar regeringen att verka internationellt för att ett nytt system ska införas med det Nya Bretton Woods som den amerikanske ekonomen Lyndon LaRouche föreslagit som förebild. Motionen flyttar fram den debatt som förts det senaste halvåret, sedan ekonomiminister Giulio Tremontis i både Italien och internationellt börjat agitera för det Nya Bretton Woods, efter att förra året ha deltagit på en offentlig konferens tillsammans med LaRouche i Rom och skrivit sin bok La paura e la speranza (Rädsla och hopp). Därför är denna motion en bra förebild, när du vill hjälpa till att skapa en Ny Rättvis Ekonomisk Världsordning och själv skriva dina egna rapporter, insändare, motioner och annan agitation! Lyndon LaRouche vid ett framträdande i den italienska senaten i Rom. Motion till den italienska riksdagen: En omorganisation av det internationella valutasystemet: Ett Nytt Bretton Woods De senaste veckornas intensifiering av den internationella finanskrisen, där bland andra Fannie Mae, Freddie Mac, Lehman Brothers och AIG kommit på obestånd, har tvingat den amerikanska regeringen och flera centralbanker att göra nödutryckningar för att förhindra en kedjereaktion som skulle få världsekonomin på fall. Allvaret i denna kris som ett hot mot livsvillkoren för människor i hela världen, och som en källa till strategisk destabilisering, påtalades redan 2001 av den italienska riksdagen (Lettieri-motionen i kammaren, Peterlini-motionen i senaten m.fl.), i motioner som uppmanade den italienska regeringen och det internationella samfundet att verka för införande av ett nytt finanssystem för att undvika framtida finanskriser och främja en återuppbyggnad av den reala ekonomin. Trots dessa uppmaningar fortsatte de politiska och finansiella makthavarna i Europa och USA att tillåta ñ och faktiskt uppmuntra ñ en ekonomi byggd på tillväxten av fiktiva finansvärden, utan någon koppling till den produktiva ekonomin. Det senaste exemplet är bolånebubblan i USA och spekulationen i råvaror, energi och livsmedel. Ingenting gjordes för att försöka komma till rätta med denna kris och det har nu lett till de senaste dagarnas och månadernas dramatiska händelser. Nu rusar makthavarna från den ena eldsvådan till den andra, samtidigt som det blir allt tydligare att den finansiella spekulationen har skapat ett hål som inte går att täppa till. I stället för att dra lärdom av efterkrigstidens återuppbyggnad av Europa, eller av New Deal-politiken som fördes av den amerikanske presidenten Franklin D. Roosevelt under 30-talsdepressionen, försöker makthavarna i dag i stället använda statliga medel för att täcka förluster orsakade av bolånebaserade värdepapper och derivat som har ökat spekulationsvärdena på ett ofattbart sätt. Exempel på detta är ingripandena för att undsätta AIG och andra institutioner, där det uttalade syftet är att rädda derivaten från den bolånebaserade spekulationen, inte att skydda riktig ekonomisk verksamhet. Detta är inte bara fåfängt, utan garanterar att krisen som skulle lösas kommer att fortsätta förvärras, och leda till hyperinflation. En utredning som nyligen gjorts av kongressen i USA visade faktiskt att den nya likviditet som centralbankerna pumpat in för att rädda de finansiella aktörerna har använts för fortsatta spekulativa operationer som fått bränsle- och matpriserna att skjuta i höjden de senaste månaderna. Senaten hemställer därför att den italienska regeringen skall verka internationellt för en omorganisation av det internationella finans- och valutasystemet, och samarbeta med världens stormakter om att införa ett nytt system, med det Nya Bretton Woods som Lyndon LaRouche föreslagit som förebild. 1. Omorganisationen av systemet måste ha karaktären av ett konkursförfarande, där man skriver av spekulationsskulderna ñ vilka utgör merparten av skulderna i de stora affärsbankernas, investmentbankernas och även flera andra finansinstitutioners och till och med italienska kommuners balansräkningar ñ samtidigt som man, upp till en viss gräns, skyddar småspararnas sparmedel i till exempel pensionsfonder och andra icke-spekulativa finansinstrument, och garanterar finansieringen av nödvändig verksamhet i den reala ekonomin. Det gemensamma bästa måste gå före finansiella fordringar skapade för att göda finansbubblan. 2. Ett nytt regelverk behövs för att garantera den för produktion och internationell handel nödvändiga stabiliteten: a. växelkurser beslutade genom överenskommelser mellan stater (fasta växelkurser), vilket förhindrar spekulativa marknadsfluktuationer; b. regleringar beträffande kapitalrörelser för spekulativa ändamål (kapitalregleringar) för att gynna långsiktiga investeringar i den produktiva ekonomin; c. ett kreditsystem som möjliggör långsiktiga investeringar till låg ränta i infrastruktur, industri och högteknologi (produktivt inriktade krediter), för att bryta med de senaste decenniernas inriktning som har uppmuntrat till snabba vinster och bestraffat produktiv verksamhet. 3. Ett kreditsystem i stället för ett rent penningsystem. Det faktum att centralbanker godtyckligt sätter pengar i omlopp för att anpassa penningmängden gör det nödvändigt att skapa ett system som tillhandahåller krediter i syfte att främja ekonomisk utveckling. Denna modell har sitt ursprung i den amerikanska författningen, och tillämpades av finansminister Alexander Hamilton, och återupptogs sedan av Abraham Lincoln och av Franklin D. Roosevelt under kraschen och depressionen på 1930-talet. Det var kreditsystemtanken som inspirerade det ursprungliga Bretton Woods-systemet, som fungerade väl ända tills det övergavs 1971, och som nu har lagts fram på nytt av den auktoritative ekonomen Lyndon LaRouche. 4. Med tanke på den tragiska historia av krig som brutit ut i samband med ekonomiska kriser i det förgångna ålägger senaten regeringen att också verka för att de europeiska länderna skall samarbeta med världens stormakter, framför allt med USA, Ryssland, Kina och Indien, om att lägga grunden för ett internationellt samarbete som kan nå de ovan uppställda målsättningarna, och övervinna motståndet från dem som vill försvara sin makt genom att underblåsa konflikter och meningsskiljaktigheter som hindrar hela världens framåtskridande. Inlämnad av Oscar Peterlini och 19 andra senatorer Fråga inte vad din nation kan göra för dig, utan fråga vad du kan göra för din nation. Din, dina barns och din nations framtid håller på att kapas av politiker som av okunnighet eller p.g.a. mentalt slaveri under diktaten från de globala finansintressena, den nya formen av det brittiska imperiet försöker rädda ett dött system genom att vältra över spekulanternas förluster på samhället och framtida generationer. Det finns en väg ur den här krisen, som du har läst om i denna tidning. Att du inte är bra på ekonomi och finansfrågor är ingen ursäkt att göra ingenting. Vår ungdomsrörelse kan hjälpa dig lära dig hur en sund ekonomi fungerar. Vi har givit ut denna tidning och andra tidningar för att ge dig en möjlighet som du inte får i de etablerade massmedierna att se världen tydligare. Vår möjlighet att förändra samhället hänger på att du och andra som känner ett ansvar för och kärlek till samhället och mänskligheten agerar. DU kan bli en aktivist eller stödja våra kampanjer ekonomiskt. VI använder de finansiella resurserna vi får för att trycka material för utdelning i samhället och för att finansiera andra aktiviteter som informationsmöten och seminarier. Vi är inte ett typiskt politiskt parti som de andra, som bara är ute när det är val och vill ha din röst. Vi är ute på gator och torg varje dag. Vi behöver bli fler. Du behövs för att göra oss starkare. 8 Jag vill hjälpa till! Kontakta mig Jag vill bli aktiv. Skicka mig ett gratis provex av nyhetsbrevet Monitor Jag vill stödja LaRoucherörelsen med pengar. Jag vill dela ut tidningar och flygblad. namn adress tel postadress e-post Skicka talongen till: EAP, Box 6057, Hägersten eller skriv till

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen)

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) www.finlandsbank.fi www.rahamuseo.fi/sv www.euro.fi/s Finlands Bank ISBN 978-952-462-580-7

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)?

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? I en centralbanksekonomi är det några förhållandevis få hemliga och insynsskyddade privatpersoner som kontrollerar tillverkningen av nästan alla pengar (minst

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Chefdirektörens hälsning

Chefdirektörens hälsning Finlands Bank Chefdirektörens hälsning Ett stabilt penningvärde och ett väl fungerande finanssystem är viktiga för oss alla. Att sörja för det är centralbankernas uppgift. Centralbankerna i de länder

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge

Läs mer

VECKOBREV v.13 mar-14

VECKOBREV v.13 mar-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro I söndags träffades USA och Rysslands utrikesministrar i Paris, ingen uppgörelse nåddes men båda underströk att de tror på en diplomatisk lösning. John Kerry framhöll att

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

3. Lösningen på problemen

3. Lösningen på problemen 3. Lösningen på problemen Pengar är en konstruktion och inte ett naturfenomen! Är vi nöjda med konstruktionen? Om inte, hur ska den förbättras? 2 Vad är problemet? Pengar skapas mot att någon skuldsätter

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Stabilitet ger trygghet

Stabilitet ger trygghet Stabilitet ger trygghet Finansmarknadsminister Peter Norman Finansliv den 13 mars 2013 - Subprime sector kollapsar i USA - Global kreditåtstramning börjar - Am staten tar över Fannie Mae & Freddie Mac

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Kommentar till situationen i Grekland

Kommentar till situationen i Grekland Kommentar till situationen i Grekland Finansminister Magdalena Andersson 29 juni 2015 AGENDA Vad har hänt? Möjliga följder för Sverige 3 Allvarligt läge 26 juni Tsipras meddelar folkomröstning den 5 juli

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/) 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 10 LEKTION 10: 8 maj 2015 1. Finanskris och skuldkris Före: Gör multimediaövningarna på ekonomiskt ordförråd (se hemsidan)! (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg Den onda cirkeln -räntor, skuldsättning och tillväxt Nils Fagerberg Samhällsproblem som vi ska lösa idag Se till att förmögenhetsklyftorna slutar att öka och i stället börjar minska Se till att skuldsattheten

Läs mer

Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna

Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna Erkki Liikanen Mariehamn 24.1.2008 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Finlands ekonomiska utveckling Mn EUR Mn EUR 45 000 Real BNP Arbetslöshet

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Derivaten ödelägger världen

Derivaten ödelägger världen Derivaten ödelägger världen Bonusjagande direktörer, nyliberala politiker och unga matematiker har tillsammans skapat ett finansiellt nitroglycerin som kan vara på väg att explodera även i Sverige. Börje

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

VECKOBREV v.45 nov-14

VECKOBREV v.45 nov-14 0 0,001 Makro Veckan Vid månadens som gått ECB möte lämnades som väntat styrräntan oförändrad på 0,05 procent. Mario Draghi sade på den efterföljande presskonferensen att hela ECB-rådet är helt eniga om

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer OTC-derivatmarknaden fyller en viktig funktion i det finansiella systemet. På denna marknad måste därför riskhanteringen vara god och transparensen hög. En EU-förordning som syftar

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

LaRoucherörelsen i Sverige EAP

LaRoucherörelsen i Sverige EAP LaRoucherörelsen i Sverige EAP Kampanjblad juni 2010 Lugn, EAP vet vad som skall göras. Under de kommande veckorna och månaderna före valet genomförs antingen Lyndon LaRouches förslag om ett helt nytt

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011

Eurokrisen. Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011 Eurokrisen Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011 När bör krisländer stödjas? Solvens eller likviditetsproblem? Insolvens: Framtida primära budgetöverskott räcker inte för att klara räntor

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris

Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris - med fokus på den finansiella sektorn och i synnerhet banksektorn Nils Fagerberg Samhällsekonomins svarta låda Upplägg 1 Hur pengar skapas 2 Konsekvenser och

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Wall Street har ingen aning om hur dåligt det är därute. Ingen aning! Ingen aning! Dom är idioter! Dom förstår ingenting! Jim Cramer, programledare CNN (tre veckor före finanskrisen) Grundkurs i nationalekonomi,

Läs mer

räntor och hårt pressade obligationsräntor gör att kapitalet söker SSVX90 0,29% sig längre ut på riskskalan.

räntor och hårt pressade obligationsräntor gör att kapitalet söker SSVX90 0,29% sig längre ut på riskskalan. Tellus Midas Strategi under mars Marknadsbrev Mars 2015 I korthet: Avkastning I korthet: november: MIDASAvkastning mars 0,71% STOXX600 MIDAS -3,41% 1,71% Styrkan i aktiemarknaden höll i sig och Midas noterade

Läs mer

MAKRO & MARKNAD. Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa

MAKRO & MARKNAD. Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa MAKRO & MARKNAD Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa Sveriges Riksbank har sänkt till minusränta och initierar ett program för obligationsköp. De är uppenbarligen beredda att

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Vi varnade dig. Är du redo för lösningen?

Vi varnade dig. Är du redo för lösningen? MONITOR John Ericsson 1803-89 Schillerinstitutets nyhetsbrev i John Ericssons anda årg. 19 nr 6 sept. 2008 Vi varnade dig. Är du redo för lösningen? En bank gick i graven, fler väntar i bårhuset! Internetkonferens

Läs mer

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.15 apr-15 0 0,001 Makro Veckan På onsdag som kommer gått regeringen lägga fram sin vårbudget, vars innehåll i stora drag redan är känt. På DI Debatt har ett antal företrädare för svenska arbetsgivarorganisationer

Läs mer

VECKOBREV v.21 maj-13

VECKOBREV v.21 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Börserna runt om i världen föll kraftigt i slutet på förra veckan. Det var främst Ben Bernakes uttalande om att Federal Reserve redan under sommaren kan dra ner på de

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

Utredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9)

Utredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9) 2013-05-31 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 13-2574 103 33 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

VD:s anförande vid årsstämman 2015

VD:s anförande vid årsstämman 2015 VD:s anförande vid årsstämman 2015 Även jag vill hälsa er varmt välkomna till vår årsstämma här i Konserthuset. 2014 var ett bra år för bankens kunder och för er bankens ägare. De senaste decennierna har

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock PENNINGSYSTEMET 1 I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock Text till kort 1 Pengarnas tre funktioner Dagens pengar har fler funktioner

Läs mer

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011 Ekonomi Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare. Ledartexterna

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden 26 7 6 5 4 3 2 2 7 6 5 4 3 2 Diagram R1:1. Skillnaden mellan den korta interbankräntan och Riksbankens reporänta 3 4 Grå yta i detalj 5 6 jan apr jul okt jan apr jul Anm. Grafen illustrerar skillnaden

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför? Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.

Läs mer

Del 14 Kreditlänkade placeringar

Del 14 Kreditlänkade placeringar Del 14 Kreditlänkade placeringar Srukturinvest Fondkommission 1 Innehåll 1. Obligationsmarknaden 2. Företagsobligationer 3. Risken i obligationer 4. Aktier eller obligationer? 5. Avkastningen från kreditmarknaden

Läs mer

Island - fortfarande ett krisland

Island - fortfarande ett krisland Island - fortfarande ett krisland Tidningarna lider av minskat förtroende och sjunkande upplagor En kvinna samlar burkar i skräpkorgarna på gatan utanför presidentens hus i Reykjavík. Burksamlare finns

Läs mer

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012. Kommentarer Peter Englund

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012. Kommentarer Peter Englund FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012 Kommentarer Peter Englund HÅLLBARA STATSFINANSER Övertygande analys Långsiktig hållbarhet => mål för statens finansiella nettoförmögenhet (på lång sikt) => mål för finansiellt

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer