Tack till de jourtjejer som engagerat sig och arbetat inom ramen för projektet, Jaana Kotilainen och Ylva Forner.

Transkript

1

2 Under tre års tid har Stockholms Tjejjour med finansiellt stöd från Stockholms Stad arbetat med att lyfta frågan om tjejer som utsätts för incest. Projektet Maskrosen har spridit kunskap om incest på flera olika arenor och inte minst till tjejer själva. Fokus under det avslutande projektåret har varit att genom samverkan minska det glapp som finns mellan de tjejer som söker stöd hos Stockholms Tjejjour och viktiga instanser som Socialtjänst, Barn- och ungdomspsykiatrin och Polis. Vi har även fokuserat på att vidareutveckla och implementera Stockholm Tjejjours riktlinjer kring bemötande av tjejer som utsätts för sexuella övergrepp av närstående. Tack till de jourtjejer som engagerat sig och arbetat inom ramen för projektet, Jaana Kotilainen och Ylva Forner. Tack till jourtjejerna Erika Eriksson och Elin Tjernström samt Stockholms Tjejjours psykolog och handledare Hillevi Andreen för faktagranskning och korrekturläsning. Vi vill även passa på att tacka Stockholms Stad. Utan ert bidrag hade vårt arbete inte varit möjligt. Stockholms Tjejjour Projektledare och författare: Malin Jenstav Illustrationer: Anna Loverus Layout: Josefine Helén Det största tacket går naturligtvis till de tjejer som har modet att komma till Stockholms Tjejjour, via vår jourchatt eller IRL, för att berätta om de sexuella övergrepp de utsätts för. För deras mod att tala om det svåraste och mest smärtsamma en människa kan utsättas för och deras strävan efter att må bättre. Ni är våra hjältinnor. Malin Jenstav, Projektledare och Författare

3 Innehållsförteckning Om Stockholms Tjejjour...8 Maskrosen...10 Rutiner för bemötande När chatten/samtalet inleds...14 Under pågående chatt/samtal...14 När chatten/samtalet håller på att avslutas Efter chatten/samtalet Hos Polisen, Socialtjänsten och BUP Hos Polisen...20 Barnrättscentrum...20 Att hålla stödgrupper Rekrytering av deltagare Som samtalsledare...39 Utvärderingar av stödgrupperna...41 Stödgruppens 5 tillfällen...44 Tillfälle Tillfälle Tillfälle Tillfälle Tillfälle Såhär arbetar polisen Polisen tipsar...24 Hos Socialtjänsten Såhär arbetar Socialtjänsten Socialtjänsten tipsar Hos BUP Såhär arbetar BUP:s traumaenhet BUP:s traumaenhet tipsar... 33

4 Om Stockholms Tjejjour Stockholms Tjejjour bildades 1996 som Sveriges första tjejjour. Vi är en feministisk ideell förening som är partipolitiskt och religiöst obunden. Stockholms Tjejjour arbetar för tjejer och kvinnors rättigheter. Vi erbjuder stöd och hjälp till tjejer och unga kvinnor som varit utsatta för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld. Stockholms Tjejjour är Sveriges äldsta tjejjour men som växande rörelse är vi idag över 60 tjejjourer runt om i landet. Tusentals tjejer hör av sig till oss genom vår jourverksamhet. Via chatt, telefon, mejl eller personliga möten tar vi del av unga tjejers vardag och stöttar dem i deras enskilda situation. Många tjejer hör av sig till oss för att de utsätts för olika typer av våld, där sexuellt våld är det mest förekommande som tjejerna berättar för oss om. Stockholms Tjejjour arbetar även förebyggande och opinionsbildande. Vi föreläser och håller workshops om ämnen som normer, makt och mänskliga rättigheter. Vi arbetar även med metodutveckling inom kvinnojours-, tjejjours- och brottsofferjourrörelserna. De flesta tjejer kontaktar en tjejjour för att det av olika skäl känns obehagligt eller jobbigt att söka stöd hos Socialtjänsten, Barn- och Ungdomspsykiatrin eller inom Vuxenpsykiatrin. Vidare så är det få av de tjejer som utsätts för brott som vill vända sig till Polisen. Även om vi har tystnadsplikt så hjälper vi gärna till i kontakt med socialtjänst, psykiatri, polis och landsting, om tjejen själv vill. Stockholms Tjejjour finns på För att hitta en tjejjour i en annan del av landet kan en gå in på Tjejer som kontaktar Stockholms Tjejjour väljer själva vad de vill prata om och under hur lång tid. Stockholms Tjejjour har tystnadsplikt och hos oss har en alltid rätt att vara anonym. 6 7

5 Maskrosen Att som tjej utsättas för sexuella övergrepp av närstående är ett utbrett problem. Det vittnar det stigande antal tjejer om som söker sig till oss just av denna anledning. Incest innebär dessutom sällan enbart sexuellt våld, det innebär vanligtvis att en även utsättas för fysiskt och psykiskt våld. Att utsättas för sexuella övergrepp av en närstående är ett djupt tillitstrauma med långtgående, inte sällan mycket allvarliga konsekvenser för tjejen. Det är ett av de grövsta brott en människa och framförallt ett barn kan utsättas för. Trots detta är det få som vill prata om eller uppmärksamma det faktum att barn och unga utsätta för sexuella övergrepp av föräldrar, syskon, kusiner, styvföräldrar, morföräldrar, farföräldrar osv. Konsekvensen av detta drabbar, återigen, den som utsätts. Det förstärker den ensamhet, utsatthet och övergivenhet som är en del av tjejens vardag. Omgivningens tystnad förstärker hennes egen och fortsätter högst troligen att bidra till bristfällig kännedom, få anmälningar och fällande domar avseende incest. Stockholms Tjejjour har drivit projektet Maskrosen under tre års tid med hjälp av medel från Stockholms Stad. I syftet av att sprida den kunskap och erfarenhet som medföljer har vi tidigare tagit fram en metod- och kunskapsbok om incest och nu även denna mindre handbok i bemötande. Tanken med handboken är att du som arbetar på en tjejjour eller i liknande verksamhet ska kunna slå i den inför, under eller efter ett samtal eller en chatt med en stödsökande som utsätts/utsatts för incest eller andra sexuella övergrepp. Inom vår verksamhet möter vi tjejer som vanligtvis är mellan år. Denna handbok riktar sig dock främst till den yngre målgruppen vi möter, tjejer mellan år. Läs gärna mer om incest i vår kunskap- och metodbok Stöd till incestutsatta tjejer. Vi hoppas att vårt långtgående arbete med frågan ska bidra till att minska den tystnad som vi möter för att de tjejer som utsätts för incest och/eller andra sexuella övergrepp ska få den hjälp och det stöd de har rätt till. 8

6 rutiner för bemötande av tjejer som utsätts/utsatts för sexuella övergrepp av närstående Följande punktlista är adresserad till jourtjejer (de tjejer som arbetar ideellt på en tjejjour) som möter tjejer, så kallade stödsökande som utsätts eller utsatts för sexuella övergrepp av närstående. Punktlistan förutsätter att detta är det första chatt-tillfället mellan jourtjejen och den stödsökande tjejen. Punktlistan är också relevant i mötet med en stödsökande som utsatts för andra former av sexuella övergrepp. Den går även att applicera på ett första telefonsamtal mellan jourtjejen och stödsökande. Om du är osäker på om det tjejen beskriver kvalificeras som sexuella övergrepp mot barn så kan du finna stöd i Socialstyrelsen definition: Begreppet sexuella övergrepp mot barn innefattar alla former av sexuella handlingar som påtvingas ett barn av en vuxen person. Övergreppen kan innefatta allt från att barnet tvingas titta i pornografiska tidningar tillsammans med den vuxne till orala, anala och vaginala samlag. Sexuellt betonade smekningar och kyssar, att onanera inför barnet eller att tvinga barnet att onanera åt sig, att blotta sig är några andra exempel på sexuella övergrepp. Sexuella övergrepp mot barn innefattar också barnprostitution och utnyttjande av barn i pornografiska sammanhang. Övergreppet kan bestå av något eller några enstaka tillfällen. Det kan emellertid också röra sig om övergrepp under många år. 1 Det är viktigt att komma ihåg att du som är jourtjej vare sig förväntas eller bör agera som psykolog/terapeut eller liknande när du bemöter stödsökande. Troligen vänder sig stödsökande till en tjejjour för att hon vill berätta om det hon utsätts/ utsatts för, för just dig. Det viktigaste i stödet är inte att vara en expert eller psykolog inom området utan det viktigaste är etablera en kontakt som skapar förtroende, tillit och trygghet. 1 Sexuella övergrepp mot barn. Stockholm; Socialstyrelsen, 1991, Allmänna råd 1991:3

7 När chatten/samtalet inleds När tjejen börjar berätta om de sexuella övergrepp hon utsätts/utsatts för är det viktigt att du lyssnar. I de flesta fall är du den första tjejen berättar för. Det är viktigt att du tar emot hennes berättelse och bekräftar den. Undvik däremot att komma med lösningar. Detta innebär även att du ibland måste ha lite is i magen och hålla tillbaka vissa frågor som dyker upp hos dig. I detta skedde är det centralt att stanna vid att ta emot, lyssna och bekräfta. Under pågående chatt/samtal Ha tålamod, om tjejen inte vill berätta på en gång så låt henne vänta. Det är att föredra att tjejen får berätta om de sexuella övergrepp hon utsätts/utsatts för med egna ord. Upplever du längre in i chatten/samtalet att tjejen fastnat kanske hon vill att du ställer frågor som hjälp på traven. Fråga då henne skulle du vilja att jag ställer några frågor eller trivs du bäst med att jag lyssnar?. Om hon vill att du ska ställa frågor, se till att du ställer öppna frågor. Var även uppmärksam på om hon behöver pausa eller inte orkar berätta mer just idag. Skriv fraser som bekräftar att du lyssnar och tror på henne som: Jag förstår Tack för att du delar med dig av detta till mig Vad starkt av dig att berätta Vad bra att du berättar detta för mig Jag tycker du är jättemodig som berättar Visa att du inte är chockerad över tjejens berättelse. Berätta att vi pratar, chattar, träffar och mejlar med många tjejer som blir utsatta för sexuella övergrepp av närstående. Sätt tillsammans ord på det som tjejen utsätts/utsatts för. Men var försiktig. Ha inte bråttom, hon är inte alltid redo att bli införstådd med att pappa våldtar dig t.ex. Var uppmärksam på om stödsökande håller sig själv ansvarig för de sexuella övergreppen och gå då extra varsamt fram. Rota inte för mycket i det, det kan vara jobbigt att se sig själv som ett offer. Arbeta skuldavlastande, men bli inte personlig eller moraliserande. Använd dig av fraser som: Vi vet att det är såhär, det går ofta till såhär, sen jag vet ju inte jag om det på samma sätt för dig. Många berättar om... Forskning visar... Lagen säger... Polisen kallar detta för... Informera tjejen om att incest är ett allvarligt brott, vad lagen säger och vilka hennes rättigheter är. Detta innebär naturligtvis att du informerar tjejen om att hon kan göra en polisanmälan men fokusera inte på att den ska genomföras här och nu. Tjejen har högst troligen kontaktat en tjejjour för hon är medveten om att vi har tystnadsplikt och att chatta/prata 12 13

8 om vikten av en polisanmälan vid detta skede kan tas emot mycket negativt och skapa skam och skuldkänslor hos tjejen. Det kan även leda till att hon sluter sig istället för att öppna sig för dig. Ta det varsamt och påminn dig själv om att en polisanmälan kan vara aktuell längre fram. OBS! Enligt Roks etiska riktlinjer bör vi som tjejjour bryta tystnadsplikten om tjejens liv är i allvarlig fara. Är du osäker, vänd dig till en anställd på tjejjouren. Berätta för stödsökande om det stöd hon kan få av er som tjejjour men även om det stöd som finns hos Socialtjänst och BUP. Var dock tydlig med att du bara vill informera henne om hennes möjligheter till stöd, inte påtvinga henne dem. Blir er kontakt långvarig kan du i ett senare skede återigen ta upp hennes möjlighet att få ytterligare stöd. Informera om att du eller någon annan från tjejjouren kan följa med i hennes möte med socialtjänst, psykiatrin eller polis. När chatten/samtalet håller på att avslutas Innan ni avslutar, sammanfatta chatten/samtalet och stäm av om din tolkning stämmer överens med det som den stödsökande ville förmedla. Fråga henne om hon har ytterligare frågor just nu eller om hon vill berätta något mer. Låt henne veta att vi på tjejjouren gärna vill höra av henne igen. Att vi gärna håller kontakten. Informera henne om tjejjourens chattider och om tjejjouren.se. Poängtera för den stödsökande att hon är modig som hört av sig till tjejjouren för att berätta om sin situation och försök få henne att komma tillbaka till chatten för fortsatt stöd. Bekräfta hennes lidande men inge hopp. Berätta för henne att hon kan må bra igen, med rätt stöd. Efter chatten/samtalet Det kan vara tungt att ta mot stödsökandes berättelse om de sexuella övergrepp som begås mot henne, de känslor och konsekvenser som ett sådant tillitstrauma innebär. Som jourtjej är det viktigt att inte vara ensam i att bära den berättelse du just tagit del av. Inom tjejjoursrörelsen ska vi även ta hand om och vara rädda om varandra. Det är viktigt att vi vågar vara öppna med när det känns tungt efter ett jourpass. Ta stöd av de jourtjejer som du delar jourpass med. Ta även upp tunga fall som incest och sexuella övergrepp på handledning för att ta hand om dig själv också. Inför sig själv kan det vara värdefullt att poängtera att tjejen idag tagit ett stort steg med din och tjejjourens hjälp. Idag har tjejen ifråga, i många fall för första gången satt ord på det hon utsätts/utsatts för. I och med att hon gjort det känner hon sig förhoppningsvis inte längre lika ensam i sin situation. Du har härmed gjort en enorm stödinsats även om tjejen fortfarande befinner sig i densamma situation hon gjorde när hon loggade in på chatten som hon gör när ni loggar ut från chatten

9 Hos Polisen, Socialtjänsten och BUP Stockholms Tjejjour vill minska det glapp som vi upplever finns för stödsökande från det att hon söker sig till Stockholms Tjejjour till att hon sedan ska ta steget att söka vidare stöd hos polis, Socialtjänst och/eller BUP. Ett sätt att minimera glappet kan vara att genom information försöka minska tjejens rädsla inför dessa instanser och därmed slå hål på hennes föreställningar om vad som kommer att ske där. Det ger ett tryggt bemötande och är värdefullt om du som jourtjej kan svara på stödsökandes frågor om hur det går till hos respektive instans samt beskriva och själv känna till hur processen ser ut. Nedan beskrivs hur det går till hos polis, socialtjänst och BUP. Varje instans ger även oss som jourtjejer tips på hur vi kan stärka tjejen i syftet av att kontakta dem. Vi får också tips på hur vi kan presentera deras arbete i samtal med den stödsökande tjejen. Förhoppningen är att detta minskar hennes rädsla och oro kring vad det innebär att söka vidare stöd och hjälp hos dessa instanser. 16

10 Hos Polisen Många stödsökande drar sig inledningsvis för att anmäla det övergrepp de utsätts/utsatts för. Men på sikt kan en polisanmälan vara en viktig del i tjejens läkningsprocess och här kan du som jourtjej utgöra ett stort stöd. Det är centralt att stödsökande informeras om vad som kommer hända när hon, eller ni tillsammans, gör en polisanmälan. Vanliga orosmoln som stödsökande ofta känner inför en anmälan är en rädsla att tappa kontrollen. Denna kommer till uttryck i form av exempelvis en oro kring att inte få bo kvar hemma eller inte placeras tillsammans med syskon, den andre föräldern eller ens husdjur. En annan oro är att polisanmälan ska gå ut över syskonet genom att syskonet nu kommer lämnas ensam med förövaren. Kom ihåg att du inte kan lova tjejen något vad det gäller hur hennes framtid kommer se ut när det gäller dessa orosmoment. Däremot kan du ge henne information om vad som kommer hända hos polisen steg för steg och om den efterföljande processen. Påminn stödsökande om att tjejjouren kommer fortsätta lyssna och stötta henne så länge hon vill och behöver, innan, under och efter polisanmälan. Såhär beskriver de sig själva: Barnsrättscentrum finns till för barn och unga upp till 18 år och som misstänks ha blivit utsatta för hot, våld, eller sexuella övergrepp av någon som de bor eller har bott tillsammans med, eller av någon närstående. Barnrättscentrum finns också för de barn och unga som har utsatts för sexuella övergrepp oavsett vem förövaren är (känd eller okänd). Syftet är att erbjuda ett snabbt omhändertagande, tidig samordnade insatser och en rättssäker process för dessa barn och unga. Det är också för att bibehålla ett barnperspektiv i de utredningar som görs av polis och socialtjänst. Barnet ska i möjligaste mån bara behöva kommat till en plats för att möta olika professioner. Barnet/ungdomen kommer till Barnsrättcentrum för att förhöras av en barnutredare. Då är även åklagare, särskild företrädare och ibland en socialsekreterare med under förhöret. Barnet/ungdomen har en särskild företrädare om någon familjemedlem är misstänkt för brottet mot hen. Den särskilda företrädaren närvarar under polisförhöret för att tillgodose barnets bästa. Barnrättscentrum Barnrättscentrum eller Barnahus finns på flera ställen i Stockholms län. De samarbetar med Socialtjänsten och de poliser som arbetar här är barnutredare. För att anmäla ett brott ring

11 Såhär arbetar polisen med sexuella övergrepp mot barn 1 2 Polisen får in en anmälan. Åklagare påbörjar en förundersökning. När det gäller ett brott som sexuella övergrepp av närstående, som begås inom familjen, vill polisen att barnet/ungdomen ska vara så opåverkad som möjligt av förundersökningen. 3 Förundersökningen görs vanligtvis på Barnahus eller Barnrättscentrum. På ett Barnahus är polis, åklagare, socialtjänst, sjuk- och hälsovård, BUP samt rättsmedecin samlade för att underlätta processen för barnet/ungdomen. 7 Om ingen av vårdnadshavarna är misstänkta för brottet så förhörs de härnäst Andra vittnen förhörs. Sist förhörs den/de misstänkta förövarna. Barn och unga som utsätts för brott har enligt lag rätt till ett kostnadsfritt juridiskt ombud, ett målsägandebiträde eller en särskild företrädare. Denne ska tillgodose barnet/ ungdomens rättigheter under både förundersökningen och rättegången. Hen ska även bedriva skadeståndstalan och delta vid alla förhör. 4 Skola eller förskola kontaktas och barnet/ungdomen hämtas för att kunna förhöras. Barnet/ungdomen vet mycket sällan om att en anmälan gjorts. Väldigt sällan är det barnet/ ungdomen själv som anmäler det brott som begåtts mot dem. Men när barnet/ungdomen får frågan vet du varför du är här svarar hen i stort sett alltid ja. 5 Polisen förhör barnet/ungdomen. Polisen som förhör barnet/ungdomen är barnutredare. Förhöret spelas in på video. 6 Om vårdnadshavare är misstänkt för brott ringer polisen till vårdnadshavare efter att förhör hållits med barnet/ungdomen. Vårdnadshavare meddelas om förhöret i efterhand för att barnet/ungdomen inte ska hotats och tystas ner verbalt eller Åklagaren bestämmer om hen ska väcka åtal. Finner åklagaren tillräckligt starka bevis för att påvisa att brott begåtts mot barnet/ungdomen så blir det rättegång. Barnet/ungdomen får själv välja om hen vill vara närvarande under förhöret eller om den video som spelats in under förundersökningen istället ska spelas upp under rättegången. Vill barnet/ungdomen vara på plats under förhöret sker detta genom en så kallad medhörning. Detta innebär att den misstänkta får lämna rättegångssalen under tiden som barnet/ungdomen förhörs och ta del av förhöret från ett annat rum. Rättegången kommer ta plats i Tingsrätten. Om överklagan blir aktuell så vänder en sig till Hovrätten. fysiskt. Utredningen ska ske skyndsamt och brukar ta max ca tre månader

12 Polisen tipsar Barnutredare och inspektör Britt-Marie Gustavsson tipsar Stockholms Tjejjour om vad vi kan förmedla angående polisens arbete till våra stödsökande som utsätts/utsatts för sexuella övergrepp. Berätta för stödsökande att polisen vill att de unga och barn som utsätts för sexuella övergrepp ska veta att polisen inte dömer någon. Påminn stödsökande om att polisen endast utreder brott och att en viktig del av deras arbete är att insamla information. Det är därför polisen så gärna vill prata med tjejen. Informera stödsökande om att polisen kanske kommer behöva ställa en del jobbiga frågor för att ta reda på vad som har hänt. Men poängtera att de är främst där för att hjälpa de tjejer som de kommer i kontakt med p.g.a. de övergrepp de utsatts för. Förmedla för stödsökande att det är viktigt att hon pratar med någon annan om hon inte vågar eller orka prata med polis. För då kan polisen prata med denna någon istället. Hos Socialtjänsten Socialtjänstens uppdrag ligger i en strävan om att alla barn och unga ska växa upp under trygga och bra villkor. Socialtjänsten har ett ansvar och en skyldighet enligt socialtjänstlagen att agera när omgivningen brister i stöd och skydd av barnet. Till grund för dessa åtgärder ligger alltid en utredning om barnet och barnets behov av stöd och skydd. Socialtjänstens utredning har alltså ett helt annat fokus och syfte än polisens, som alltså utreder det brott som begåtts mot barnet/ ungdomen. Vägledande för utredningen och de åtgärder Socialtjänsten beslutar om är grundprincipen om barnets bästa. Vid misstanke om brott mot barn agerar Socialtjänsten utifrån tankar om akut skydd och det genomsyrar sedan hela arbetet. Avseende sexuella övergrepp av närstående så kommer för det mesta en anmälan in till socialtjänsten genom att en förälder anmäler den andre föräldern. Vanligtvis är det en mamma som anmäler en pappa. Dessa typer av anmälningar tas alltid på största allvar även om det kan förekomma spekulationer om vårdnadstvister. Även andra situationer kan leda till att socialtjänsten görs uppmärksam på misstanke om att barnet/ungdomen utsättas för sexuella övergrepp. Ett exempel på en sådan situation är när socialtjänsten av andra orsaker är i kontakt med en familj och etablerat en kontakt med barnet/ungdomen eller när hen varit placerad och fått en längre tid från förövaren

13 Båda situationerna kan resultera i att barnet/ungdomen känner sig trygg nog att berätta för socialtjänsten om de övergrepp närstående utsätter dem för. Socialtjänsten behöver till skillnad från polisen inga bevis för att anse att en person är olämplig som förälder. Om polisen inte finner tillräckliga bevis för att styrka brott kan socialtjänsten därför fortsätta hålla kontakt med familjen om de fortsätter att råda misstanke om att barnet/ungdomen i familjen far illa. Socialtjänsten kan även fortsätta hålla samtal med barnet/ungdomen och på så sätt få fram fler bevis för att sätta igång ytterligare en process för att förändra dennes situation. Socialtjänsten erbjuder bortsett från skyddsinsatser olika stödinsatser som en kontakt- och stödperson, samtal och familjesamtal. För att komma i kontakt med socialtjänsten ska en vända sig till socialtjänsten i sin egen kommun. Telefonnumret finns på kommunens hemsida. En kan även kontakta socialjouren som har öppet dygnet runt på nummer Såhär arbetar Socialtjänsten med barn och unga som utsatts för sexuella övergrepp 1 Socialtjänsten tar mot en anmälan beträffande barnet/ ungdomen. Den kan ha kommit in på flera olika sätt från närstående, läkare eller barnet/ungdomen själv. När anmälan kommer in bedömer socialtjänsten om de ska inleda en utredning. Vid denna typ av brott inleds alltid en utredning. Utredningen består av att samla information om barnet/ ungdomens situation genom att prata med personer i hens omgivning. Utredningen ska ske skyndsamt. 2 Socialtjänsten gör samtidigt en riskbedömning. Inom ramen för den besvarar socialtjänsten frågor om barnet/ungdomens boende. Var är hen? Är hen trygg och säker där eller behöver hen omplaceras? Om socialtjänsten bedömer att barnet/ ungdomen behöver skyddas från sin vårdnadshavare och detta är akut som i fallet av misstanke om incest så omhändertas barnet/ungdomen omgående. Detta kan socialtjänsten göra mot både barnet/ungdomens och vårdnadshavares vilja. Utgångspunkten är socialtjänstens bedömning om att barnet/ungdomen skulle fara illa av att stanna hemma. Om Socialtjänsten bedömer barnet/ungdomen som trygg och säker med ena föräldern kan barnet/ungdomen få bo hos denna, under förutsättning att vårdnadshavarna är separerade. Men socialtjänsten föredrar att placera barnet/ungdomen någon annanstans om en misstanke finns om incest då den misstänkta vårdnadshavaren vanligtvis söker upp barnet/ ungdomen när hon placeras hos vårdnadshavare eller släkt

14 3 Parallellt gör Socialtjänsten en polisanmälan. De får inte informera barnet/ungdomens vårdnadshavare om detta. Socialtjänsten eftersträvar att komma i kontakt med barnet/ ungdomen så fort som möjligt eftersom det alltid finns en risk för att barnet/ungdomen tystas av den misstänkte vårdnadshavaren. 4 Socialtjänsten samråder härefter med polis på Barnahus eller Barnrättscentrum om barnet/ungdomens situation och om huruvida socialtjänsten behöver omplacera hen omgående eller inte. Om situationen inte bedöms som akut formulerar Socialtjänsten en handlingsplan tillsammans med Polisen. 5 Om Socialtjänsten bedömer att barnet/ungdomen inte ska omplaceras följer de med hen hem för en så kallad uppföljning. Hur denna ser ut skiljer sig en del beroende på vilken kommun barnet/ungdomen bor i. En kommun med bra organisering och resurser följer barnet/ungdomen hem för uppföljning samma dag, andra kommuner gör inte detta utan besöker familjen senare för ett uppföljningssamtal. Väl hemma försöker Socialtjänsten skapa sig en bild av hur barnet/ungdomen mår när hen är tillsammans med sina föräldrar och föräldrarnas lämplighet att ta hand om samt skydda barnet/ungdomen. Härefter görs ytterligare en bedömning om huruvida barnet/ ungdomen kan fortsätta bo hemma eller behöver skyddas från sin vårdnadshavare. 6 Vårdnadshavare informeras sist om barnet/ungdomen ska omplaceras. Detta för att de inte ska försöka påverka barnet/ungdomen att tiga om det som hen utsätts för hemma. påverka hen om att tiga om det som hen utsätts för hemma. Socialtjänsten eftersträvar alltid att syskon som mår bra av att vara tillsammans placeras på samma plats. Undantag görs naturligtvis om ena syskonet är förövare. Socialtjänsten tipsar Maria Dorrian, barnhandläggare i Huddinge kommun och Inger Dorrian Enhetschef i Täby kommun tipsar Stockholms Tjejjour om vad vi kan förmedla angående Socialtjänstens arbete till våra stödsökande som utsätts/utsatts för sexuella övergrepp. Förmedla till stödsökande att samhället har en tydlig och klar syn på att det som hon utsätts för är ett brott, att hon inte ska ha det så och att samhället kan gå in och sätta stopp för det som sker

15 Påtala om och om igen att det inte är okej att ha det såhär. Förklara för stödsökande att det hon utsatts för inte är ett personligt problem, utan att hon är utsatt för ett brott. Förklara för stödsökande att Socialtjänsten kan hjälpa till och underlätta med vissa saker som ett boende t.ex. Men även att de kan hjälpa mamma eller pappa. Var noggrann med att påtala att Stockholms Tjejjour finns kvar. Att tjejjourens stöd pågår parallellt även när stödsökande är i kontakt med Socialtjänsten, under förutsättning att hon vill det. Informera om att tjejjouren kan följa med till Socialtjänsten och att tjejen bestämmer själv. Förklara för stödsökande att Socialtjänsten har en skyldighet att dokumentera det som hon berättar för dem samt att föräldrarna kommer kunna ta del av den information hon delger. Men att Socialtjänsten härav kommer påminna tjejen om detta så att hon därefter själv väljer hur mycket hon vill säga. Förklara att stödsökande tillsammans med Socialtjänsten kan komma överens om formuleringar som känns bra för henne själv. Påminn stödsökande om att Socialtjänstens främsta intresse är hon själv och att skydda henne. Hos Barn- och ungdomspsykiatrin - BUP BUP är en verksamhet inom vården som arbetar med barn och unga upptill 18 år. Till BUP kommer barn och unga som av olika anledningar mår psykiskt dåligt. Här får de beroende på deras individuella behov samtal, gruppbehandlingar, familjeterapi, beteendeträning och medicinering. Det finns lokala BUP-mottagningar dit barn och ungdomar kommer på samtal men även mottagningar som arbetar i mobila team och en traumaenhet. De mobila teamen möter barnet/ungdomen i hens hemmiljö, på andra BUPmottagningar kan barnet/ungdomen stanna en längre period om behandlingen så kräver. Vanligtvis kommer barnet/ungdomen in på ett första samtal där hen får berätta varför hen sökt sig till BUP. Viktigt är att veta att det inte finns något krav på hur mycket en ska berätta utan det får en helt bestämma själv. Det första samtalet brukar ta ungefär en timme och mot slutet bestämmer behandlaren och barnet/ungdomen om de ska träffas igen. Personalen på BUP har i enlighet med andra som arbetar med barn och unga en anmälningsskyldighet om det föreligger misstanke om att ett barn eller en ungdom far illa. De har även en uppgiftsskyldighet vilket betyder att BUP är skyldiga att lämna ut sekretessbelagda uppgifter om myndigheter som socialtjänst eller domstol ber dem om det

16 För att komma i kontakt med BUP så kan en gå in på deras hemsida Här kan en ställa frågor och chatta med BUP. På hemsidan finns också numret till de olika lokala BUPmottagningarna. Såhär arbetar BUP:s traumaenhet med barn och unga som utsatts för sexuella övergrepp BUP:s traumaenhet är en specialenhet som särskiljer sig från de lokala BUP-mottagningar som beskrivs ovan. Hit kommer barn/ungdomar enbart via remiss. Ofta sker bedömningen på en lokal BUP där barnet/ungdomen är förankrad men det går även att få remiss från lokalvården. För det mesta remitteras barnet/ungdomen till BUP:s traumaenhet för att den lokala BUP-mottagningen anser sig ha bristande resurser eller kunskaper för att ta mot personen på bästa möjliga sätt. Till BUP:s traumaenhet kommer barn och unga som genomgått trauman som exempelvis sexuella övergrepp. De kommer i kontakt med BUP:s traumaenhet vanligtvis genom att en mamma slagit larm men också genom att barnet/ungdomen har berättat själv om vad hen har utsatts för. Här kommer barnet/ungdomen få gå i gruppsamtal där hen träffar andra som utsatts för sexuella övergrepp. Traumaenheten arbetar med både de som utsätter och de som utsatts och de arbetar alltid i grupp. De har grupper för tonårstjejer i åldrarna år. Gruppen pågår kontinuerligt och en plats blir enbart öppen genom att en av tjejerna känner sig redo att sluta i gruppen. De har en grupp för yngre barn från nio år och uppåt, en grupp för barn i förskoleålder samt en föräldragrupp som pågår parallellt med denna. Alla grupper är indelade efter kön. BUP:s traumaenhet tipsar Behandlarna på BUP:s traumaenhet tipsar Stockholms Tjejjour om vad vi kan förmedla till stödsökande för att minska deras rädsla inför att söka stöd hos dem. Påpeka för stödsökande att ingen är förstörd efter att ha utsatts för sexuella övergrepp av närstående, även om det kan kännas så. Många har tillexempel fått hjälp på BUP och det har gått jättebra. På BUP:s traumaenhet jobbar personalen specifikt med barn Förklara för stödsökande att det både på en lokal BUP, och och unga som utsatts för sexuella övergrepp av närstående. framförallt på BUP:s traumaenhet finns mycket kunskap om De bedömer och behandlar trauman som bottnar i våld och sexuella övergrepp och att det därför kan det vara skönt att gå sexuella övergrepp. Här kan barnet/ungdomen få en annan just dit. typ av behandling och personalen besitter extra stor kunskap om det trauma det kan innebära att utsättas för sexuella övergrepp av närstående

17 Berätta för stödsökande att på BUP:s traumaenhet berättar en så mycket en vill och i sin egen takt. Allting är frivilligt, en måste ingenting. Förklara för stödsökande att hon inte enbart kommer behöva svara på frågor om övergreppet utan på BUP får en frågor om många saker. Informera stödsökande om att även om det krävs en remiss för att komma just till BUP:s traumaenhet så kan en alltid ringa dem för att prata. Informera stödsökande om att hon även kan gå in på där hon kan ställa frågor eller chatta anonymt. På så sätt kan hon testa om det känns som att BUP hanterade hennes fråga och situation på ett bra sätt. Det kan vara ett första steg mot att prata med någon professionell som kan hjälpa en ur sin situation och dåliga mående. Att hålla stödgrupper för tjejer som utsatts för sexuella övergrepp av närstående En stödgrupp för tjejer som utsatts för sexuella övergrepp av närstående eller andra sexuella övergrepp fyller en mycket viktig funktion för stödsökande på så sätt att de bevisar för tjejen att vem som helst kan drabbas. I mötet med andra tjejer som utsatts för sexuella övergrepp inträffar ofta en förståelse för att en inte är ovanlig för att en utsatts. Att sexuella övergrepp mot tjejer inte är ett individuellt problem, utan ett strukturellt som bottnar i den ojämlika könsmaktordningen. Det är inte ovanligt att den som utsatts för sexuella övergrepp bär på en känsla av att vara udda och avvikande från alla andra. Stödsökande bär inte sällan på tankar om att hon särskiljer sig från andra genom att hon har speciella egenskaper eller drag som drar till sig förövare. I stödgruppen utmanas tankarna om att hon är udda, avvikande eller speciell då dessa omkullkastas som ett resultat av de samtal och den dialog som förs där. Även om Stockholms Tjejjour inte ska syssla med bearbetande samtal så fyller stödgruppen en bearbetande funktion. Detta eftersom att tjejen här får möta andra tjejer som utsatts för sexuella övergrepp. Det är ett viktigt steg i hennes egen bearbetning av det hon utsatts för. Tjejerna känner igen sig i varandras känslor, begreppsvärld och delar liknande erfarenheter

18 Just att kunna känna igen sig bland andra har stor betydelse. Tjejen får stöd utifrån det hon varit med om och får ofta, för första gången, känna att hon inte är ensam i sitt tillitstrauma. Stödgrupperna syftar därmed främst till att tjejerna ska kunna dela med sig, känna igen sig och både få och ge stöd av och till varandra utifrån deras gemensamma erfarenheter. Rekrytering av deltagare Vem som helst kan inte delta i en stödgrupp som handlar om sexuella övergrepp. Eftersom vi inte arbetar som t.ex. psykologer och inte med bearbetande samtal så är det viktigt att vi är medvetna om våra egna begränsningar vad det gäller stödsamtal med tjejer som bär på det trauma som incest ofta innebär. Som jourtjejer måste vi vara varsamma i processen av att rekrytera tjejer. Det som är viktigt att komma ihåg under rekryteringsprocessen är att alla som söker till stödgruppen inte nödvändigtvis kommer att kunna delta i den. Därför är det viktigt att inte ge den stödsökande falska förhoppningar. Att gå i stödgruppen ställer krav på tjejen i form av att hon både ska kunna hantera att lyssna på andras svårigheter och i alla fall till en viss del kunna dela med sig av sina egna. Deltagarna behöver ha bearbetat de sexuella övergrepp de utsatts för och dess konsekvenser för att ett deltagande i stödgruppen ska bli konstruktivt både för dem själva och för de andra deltagarna. Framförallt är det nödvändigt för att processen inte ska bli uppslitande för tjejen. Det finns kriterier som varje enskild tjej måste uppnå för att kunna delta. Få som söker sig till stödgruppen uppnår dessa. Det är inte sällan en besvikelse för tjejen att få höra att hon t.ex. inte är redo, men det är centralt att tjejjouren vågar göra den bedömningen. 35

19 Stödgruppen träffas under en mycket kort period och under en koncentrerad tid och har tjejen som deltar t.ex. inte bearbetat sitt trauma hos en psykolog/terapeut kommer tillfällena riva upp traumat och tjejen att må mycket dåligt. Detta vill vi till största möjliga mån undvika. Det måste därför få ta lång tid att hitta de rätta deltagarna. En av de jourtjejer som ska hålla stödgruppen träffar den stödsökande för ett enskilt samtal för att ta reda på om hon är redo att delta. Under det första mötet behöver jourtjejen lära känna stödsökande, försäkra sig om att övergreppen upphört, att tjejen har bearbetat dessa hos psykolog/terapeut och att hon är psykiskt stabil. Jourtjejen behöver våga fråga om övergreppen för att avgöra om stödsökande kan prata om detta. Ett gott tecken på att tjejen är redo för att delta i stödgruppen är att hon kan berätta för jourtjejen om det hon utsatts för, även om det inte behöver innebära att tjejen redogör för övergreppen i detalj. Under ert samtal är det viktigt att tjejen informeras om vad som kommer krävas av henne som deltagare. Redan här kan jourtjejen delge stödsökande ramarna för stödgruppen men hon behöver även vara tydlig med att den stödsökande, som en deltagare i stödgruppen behöver intressera sig för de andra och den grupp-process som stödgruppen innebär. Hon behöver vara införstådd i att varje enskild deltagare har ett ansvar för gruppen och för grupp-processen. Att gruppen bygger på tillit, ömsesidighet, trygghet och respekt är centralt för att stödgruppen ska fungera och deltagarna ska återvända varje gång. Under rekryteringsprocessen måste därför jourtjejerna ständigt ha gruppdynamiken i åtanke. Att i grupp få dela med andra förstärker upplevelsens verklighet. Alla har upplevt ungefär samma sak och kommer troligen dela med sig mycket av sig själva. Det viktigt att alla får tala till punkt och att ingen känner sig sig kränkt av en annan deltagare, men även att alla deltagare ges lika mycket talutrymme. Jourtjejerna som handleder gruppen måste ha denna balans i åtanke redan under rekryteringsprocessen. Antalet deltagare har betydelse. Stockholms Tjejjour har använt sig av tre deltagare som en minimumgräns och sex stycken som en maxgräns. Det krävs en balans i relation till antal deltagare eftersom de gärna ska kunna spegla sig i varandras erfarenheter som grupp. Samtidigt får inte gruppen vara för stor för att en mindre grupp skapar trygghet och bidrar till att alla deltagare får komma till tals

20 Som samtalsledare Eftersom tjejerna varit utsatta för ett tillitstrauma läggs ett mycket stort ansvar på de jourtjejer som ska leda gruppen. Det är ett ansvarsfullt uppdrag med en skör målgrupp och centralt är att tjejerna som deltar mår bra under och efter tillfällena. Likväl som vem som helst inte kan delta i en stödgrupp för tjejer som utsatts för sexuella övergrepp så kan inte heller vem som helst leda gruppen. Det är viktigt att jourtjejen besitter vissa kvalifikationer som samtalsledare. Det är nödvändigt att jourtjejen reflekterar över om hon har dessa eller kanske behöver öva sig ett tag, till exempel genom att sitta jour under en längre period innan hon leder en stödgrupp. Det är även viktigt att jourtjejen funderar över varför hon vill leda en stödgrupp och om hon är redo för det ansvar som det innebär. Jourtjejen står som samtalsledare för strukturen och sammanhållningen i gruppen. Hon måste vara lyhörd för hur deltagarna i gruppen mår, hur de fungerar tillsammans, se till att alla får komma till tals och att ingen blir överkörd eller kränkt. Som samtalsledare är det viktigt att du lyssnar mer än du talar. Syftet med stödgruppen är att tjejerna delar med sig av sig själva och till varandra. De är de som ska formulera strategier och stötta varandra. Som samtalsledare ska du tala till gruppen, inte bedriva enskilda samtal. Vägled gruppen, ställ frågor, men ta sedan ett kliv tillbaka. Möt deltagarna med ett lugn och stabilitet och arbeta mycket med förutsägbarhet, d.v.s. låt deltagarna veta så långt som möjligt i förväg stödgruppens upplägg och funktion. På Stockholms Tjejjour är vi två samtalsledare i stödgruppen. Detta skapar en stabilitet i gruppen och är värdefullt för jourtjejerna som kan stödja varandra och dela på det ansvar som det innebär att leda en stödgrupp för tjejer som utsatts för sexuella övergrepp. Parallellt med denna form av ansvar så är det viktigt att jourtjejerna har i åtanke att de inte ska ta för stort ansvar för de enskilda deltagarnas utveckling under och efter stödgrupperna. Detta ansvar ska jourtjejerna dela med deltagarna som bär på ett eget ansvar vad det gäller deras personliga utveckling. För att läsa mer om Stockholms Tjejjours stödgrupper för tjejer som utsatts för sexuella övergrepp av närstående, kan du beställa Stöd till incestutsatta tjejer: kunskaps- och metodbok för tjejjourer av Erika Eriksson och Madde Elgemyr på vår hemsida: Utvärderingar av stödgrupperna Stockholms Tjejjour har lett stödgrupper under tre år, ca en stödgrupp per år. Varje stödgrupp har utvärderats av deltagarna. Från utvärderingarna går att utläsa att deltagarna funnit stödgruppen lärorik, inspirerande, stärkande och givande. Stödgruppen upplevs som en frizon där en fritt kan uttrycka sina känslor och vara sig själv

21 Vidare beskrivs stödgruppen som trygg, öppen, förstående och som att det här är högt i tak. Där har en fått insikt, ett bredare perspektiv och ny förståelse som även lett till en större acceptans inför sig själv och de konsekvenser som övergreppen inneburit. Stödgruppen beskrivis även ha bidragit till en öppenhet utanför gruppen och en tydligare insikt vad det gäller vad jag behöver. En gemensam nämnare i utvärderingarna av stödgruppen är att deltagarna har upplevt det som stärkande och givande att höra andra dela med sig av sina tankar och känslor. På så sätt har stödgruppen hjälpt till att bearbeta deltagarnas egna tankar och känslor kring det som har hänt. Deltagarna tycker att det var mycket positivt att träffa andra som delar liknande erfarenheter samt att upptäcka att dessa andra deltagare är individer och inte offer. Deltagarna delar åsikt om att upplägget för stödgruppens träffar har varit mycket bra. Det har uppskattats att det funnits en tydlig struktur. De teman som lyfts upplevs som ingångar snarare än ett krav på att samtalen ska centreras kring ett visst ämne. 40

22 En del deltagare önskade att ses fler gånger än de fem tillfällen som stödgruppen erbjuder. Vissa anser även att tillfällena var för korta och att de skulle behöva förlängas för att kunna prata längre om de teman som togs upp. Framförallt vill de ha möjligheten att verkligen prata igenom vilka tankar föregående ämne väckt och hur veckan som gått därefter känts och fungerat. Stockholm Tjejjours upplägg för stödgrupper avseende tjejer som utsatts för sexuella övergrepp är utarbetat med tjejernas bästa i åtanke. Det är ett medvetet val att ses under en begränsad tidsram. Både vad det gäller antalet tillfällen och den tid som är avsatt till dessa. Detta beror främst på två saker. Det ena är att det är svårt för deltagarna att skiljas åt när stödgruppen pågår under en lång tidsperiod. Ofta skapas ett beroendeförhållande till de jourtjejer som leder stödgruppen som är svår att bryta. Ett tomrum som kan vara svårt att hantera kan uppstå när stödgruppen är avslutad om den pågår under för lång tid. Det andra skälet till att begränsa stödgruppens timmar och tillfällen är, återigen, att vi som tjejjour inte ska bedriva bearbetande samtal. Då är det viktigt att vi bibehåller en struktur som hjälper oss att inte gräva för djupt i det som tjejerna utsatts för och deras känslor kring detta. Sådana typer av samtal erbjuder psykiatrin men inte en tjejjour. Detta meddelas till samtliga deltagare under det första mötet med den eller de jourtjejer som kommer leda gruppen. Detta för att deltagarna ska ha rimliga förväntningar på vad stödgruppen kan bidra med i deras individuella situation. Stödgruppens 5 tillfällen Strukturen för stödgruppens tillfällen är utarbetade av Erika Eriksson, tidigare projektledare för Maskrosen på Stockholms Tjejjour. Detta gäller för varje tillfälle Börja alltid samtal med att berätta om vad som ska göras idag och vad som kommer att hända. Ställ sedan frågor som: Hur har tiden varit sedan vi sågs sist? Har det hänt något? Finns det frågor från förra gången? Är dagens upplägg okej med er? Använd alltid öppna följdfrågor som: Hur kände du då? Hur påverkar det dig? Hur tänker du kring det? Vad behöver du? Vad i detta känner ni igen er i? Någon som vill tillägga något? Syfte med stödgruppen: Dela erfarenheter, känna igen sig och ha stärkande samtal 42

23 Tillfälle 1 Dagens tema: Tillit, svek och förlust Dagens upplägg Info: 10 minuter Runda: 5 minuter Övning för att lära känna varandra 15 minuter: Vilket är ditt favoritdjur? När känner du dig stark? Vad tycker du om att göra på fritiden? Samtal 25 minuter Paus 5 minuter Avslutningsrunda 5 minuter Vi går inte in på övergreppen i detalj. Det kan trigga andra deltagare inklusive en själv samt riva upp för mycket. Vi är rädda om varandra. Av samma anledning går vi inte in på självskadebeteenden i detalj. Vi har alla tystnadsplikt. Det som sägs här pratar vi inte om utanför gruppen. Om det blir jobbigt så säg till, du kan gå ut eller ta ett glas vatten. Vi använder oss av känslopapper. Använd dem, om ni vill, för att sätta ord på hur ni kände eller känner. Närvaro är a och o. Detta för att skapa tillit inom gruppen. Ramar för gruppen Tillfällena pågår varje gång upptill 1,5 h med 10 minuters paus och 10 minuters avslutningsrunda. Vi pratar i rundor som är tidsbegränsade upptill 5 minuter för att samtliga deltagare ska få talutrymme. En behöver dock inte prata när det är ens tur. Det är viktigt att komma ihåg att det alltid är frivilligt. Jourtjejerna/samtalsledarna kan säga nu är det dags att avrunda eller om deltagarna föredrar kan vi använda en klocka som ringer när det är dags att avrunda. Kom överens om vad som känns bäst inom varje grupp. Dagens teman Förlust Vad känner du att du har förlorat? Någonting i relation till vänner? Familj? En kärleksrelation? Familj? Barndom? Stolthet? Har du förlorat något eller känner du att du har blivit bestulen på något? Förmåga till närhet? Sexuell lust? Förmågan att sätta gränser, säga ja/nej? Har din förmåga till tillit förändrats? I så fall på vilket sätt? Hur känner du kring det? Låt andra tala till punkt. Respektera om de inte vill prata när det är dags, men att de kanske vill gå tillbaka för att tala senare

24 Sorg Känner du att du tvingast omvärdera bilden av Dig själv? Förövaren? Omvärlden? Familjen? Känner du sorg inför omgivningens reaktioner? Har du fått den hjälp du bad om? Den du behövde? Tillit Hur har din/er förmåga till tillit påverkats? Hur känner du kring det? Hur påverkar det dig? Hur tänker du kring det? Vad behöver du? Avrundning Samtalsledarna förmedlar: Vi vet att det kan vara väldigt svårt att prata om det som ni delat med er av idag. Jag vill att ni ska veta att jag tycker att ni är väldigt modiga och starka som är här och gör det! Tillfälle 2 Dagens tema: Relationer till andra (vänner, familj, kärlek) Runda 10 minuter Samtal 30 minuter Paus 10 minuter Avslutningsrunda 10 minuter Frågor Förra gången pratade vi lite om relationen till andra. Idag tänkte vi att vi skulle fortsätta på det temat. Jag tänkte börja med att fråga: Känner er omgivning till vad ni har varit utsatta för? Om nej, varför inte? Vad skulle hända om du skulle berätta? Vad är du rädd för ska hända om du berättar? Om ja: Hur känner du inför omgivningens reaktioner? Har du fått de reaktioner du förväntade dig? Eller ville ha? Har du fått den hjälp du bad om? Den hjälp du behövde? Känner du att du tvingats omvärdera bilden av omgivningen sedan övergreppen av familjen?... vänner? Avslutningsrunda... mannen? Förövaren? Hur kändes det här? Kan du ångra hur du har behandlat andra som en följd av Hur mår du nu? övergreppen?... Syskon?... Föräldrar?... Vänner? 46 47

25 Tillfälle 3 Dagens tema: Kroppen Runda 10 minuter Samtal 30 minuter Paus 10 minuter Avslutningsrunda 10 minuter Frågor Idag tänkte vi att vi skulle prata mer om våra kroppar. Hur en ser på den och upplever den. Hur känner du inför din kropp? Tror du att din syn på din kropp har påverkats av det du har varit utsatt för? Hur upplever du din kropp? Hur känns det att vara i din kropp? Hur känns din kropp? Kan du uppleva att din kropp känns avdomnad eller överkänslig ibland? Har du någon gång skuldbelagt din egen kropp för det du utsattes för? Har du gjort något bra eller dåligt mot din kropp för att ta hand om eller skada din kropp? Ignorerar du din kropp ibland? Har du någon gång känt dig kluven eller att du lämnat din kropp för att fly eller slippa vara närvarande? Gjorde du det under själva övergreppet eller är det något du gör idag? Gör du det medvetet eller omdevetet? Lider du av sömnlöshet? Hur skulle du beskriva din hälsa? Skulle du säga att du har något beroende? Rökning, alkohol, mat, socker, droger? Hur ser din relation till mat ut? Hur skulle du beskriva ditt behov av och förmåga till närhet och fysisk kontakt? Avslutningsrunda Hur kändes det här? Hur mår du nu? 48 49

26 Tillfälle 4 Dagens tema: Framtiden Runda 10 minuter Samtal 55 minuter Gå igenom skrivövning och hemliga lådan 15 minuter Avslutningsrunda 10 minuter Frågor Idag tänkte vi att vi skulle prata om framtiden och om hur vi ser på den. Hur ser du på framtiden? Är du positiv eller skrämmer den dig? Om den skrämmer dig, på vilket sätt skrämmer den dig? Hur vill du att din framtid ska se ut? Vad drömmer du om? Vad behöver du för att komma dit? Vilka förändringar strävar du efter? Hur tror du att du kan nå de förändringarna? Känner du ibland att du inte har makt över ditt liv eller din framtid? Får övergreppen en stor plats i ditt liv nu? Känner du att du skuggas av din historia och att den försvårar eller hindrar dig att leva som du vill? Hur gör du idag för att övergreppen inte ska få en för stor plats i ditt liv? Hur göra för att detta inte ska påverka allt jag gör och min framtid? Skrivövning Till nästa tillfälle vill vi be er att skriva brev. Detta är naturligtvis frivilligt. Det kan handla om att en skriver flera A4:or eller en rad. Ni får välja att inte skriva alls. Känns det för jobbigt? Rivs mer upp än vad du kan hantera? Var då rädd om dig och skriv inte brevet. Om ni skriver så talar vi om breven nästa gång vi ses. Ingen av er kommer att tvingas läsa upp eller dela med er av brevet. Allt vi gör är frivilligt. Ni ska skriva tre brev, till tre olika personer: Till någon som inte vet och berätta om våldtäkten Till någon som du har berättat för men som reagerade på ett sätt som du inte uppskattade Till förövaren Hemliga lådan Finns det något vi inte pratat om i gruppen som du vill ta upp vid nästa tillfälle? Finns det något som skaver? En reflektion eller fundering du vill skicka med till oss samtalsledare? Avslutningsrunda Hur kändes det idag? Hur mår du nu? 50 51