E-förvaltningens konsekvenser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "E-förvaltningens konsekvenser"

Transkript

1 Pedagogiska Institutionen Stockholms Universitet E-förvaltningens konsekvenser - en studie om hur kommunanställda beskriver den pågående e-utvecklingen Åsa Thiger Kandidatuppsats för profilerad påbyggnadskurs i pedagogik med inriktning mot multimedia och teknik, 10 p Vid utbildningsprogrammet Multimedia pedagogik - teknik, 120p Stockholms Universitet Höstterminen 2007

2 Tack Ett stort tack till mina informanter för att de var vänliga nog att ställa upp på intervjuer, till samordnaren på kommunen som gjorde det möjligt och slutligen till min handledare Ragnhild Mogren för din kunskap och ditt engagemang.

3 Abstract Thiger, Åsa (2007): E-förvaltningens konsekvenser - en studie om hur kommunanställda beskriver den pågående e-utvecklingen. Department of Education, Stockholm University. E-förvaltningens konsekvenser - en studie om hur kommunanställda beskriver den pågående e-utvecklingen is a qualitative study with the main purpose to examine how employees of a municipality office experience the present development towards e-government in the society. To be able understand the situation, the employees have been interviewed about their work assignments, environment and also about their future perspective in relation to the e- government development. The theoretical foundation of the paper is the conceptions of modernity and globalisation. The main findings show that even though the current municipality is considered to be innovative and successful regarding e-government development, there are still very few changes and the employees work environment is next to unmodified. The result shows that the changes that have been made in order to rationalize the work or to make it easier and improve the service towards the citizens, generally make it more complicated for the staff members and it takes a longer amount of time to perform the tasks. Keywords: Modernitet, globalisering, e-förvaltning, e-utveckling, kommunanställda 3

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Frågeställningar Teori Globalisering och modernitet Tidigare forskning Metod Tillvägagångssätt Urval Etik Validitet Avgränsning Resultat Utskrifter hinder för utveckling De vill göra det digitala analogt Mer arbete för enheten Det var bättre förr Analys Förändrad yrkesroll Förändrade arbetsuppgifter Digitaliseringens betydelse Egna reflektioner Förslag till vidare forskning Referenser

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Inom Europeiska Unionen finns handlingsplanen eeurope 2005 (2004), där det bestämts att insatser måste göras av offentliga myndigheter på alla nivåer så att ny teknik utnyttjas för att göra informationen så tillgänglig som möjligt. Det både ligger i tiden och finns krav på att öka tillgängligheten för medborgarna med Internet som kanal. Regeringskansliet (2007) informerar om att år 2010 ska man ha uppnått, för att främja den elektroniska förvaltningen, mål som bland annat rör informationshantering, ärendehantering och kapacitet. Där finns även detta mål inringat: Ingenstans i världen ska det vara enklare än i Sverige för företagare och medborgare att tillvarata sina rättigheter eller uppfylla sina skyldigheter eller för myndigheter att samverka med varandra. Tidigare har man använt begreppet 24-timmarsmyndigheten när man talat om elektronisk förvaltning. Det gav dock en skev bild av vad dess mening egentligen var. Vissa trodde att det var en egen myndighet och andra att det inte omfattade kommuner i och med just ordet myndighet. Nu säger man istället e-förvaltning och Verket för Förvaltningsutveckling, Verva, definierar begreppet så här (2007): En effektiv och enkel elektronisk förvaltning som använder informations- och kommunikationsteknik i kombination med organisationsförändringar och ny kompetens hos personalen. När e-förvaltningen utvecklas så blir det tidigare fysiska rummet, så som förvaltningen sett ut tidigare, till viss del ersatt av ett mer abstrakt sådant, till exempel internet. Man behöver inte ta sig till kommunkontoret för att utföra sina ärenden. Gränser mellan tid och rum får en annan betydelse och den fysiska platsen är inte längre nödvändig för sociala verksamheter, vilket är tecken på både globalisering (Bauman, 2000) och modernitet (Giddens, 1997). Dessa begrepp kommer att genomsyra denna uppsats och förklaras mer i teorikapitlet. 5

6 När 40-talisterna går i pension försvinner en stor del av Sveriges arbetskraft (SR, 2007) och detta bortfall av arbetskraft på arbetsmarknaden kommer att kräva insatser. Detta förbereder man redan nu och e-förvaltningen har en viktig roll i arbetet. Utvecklingen av e-tjänster innebär inte bara ökad service, insyn och tillgänglighet för medborgarna, detta resulterar även i en effektiviserad verksamhet med lägre kostnader. Arbetet med e-utveckling skiljer sig mellan Sveriges olika kommuner. Vissa har kommit långt fram i sitt utvecklingsarbete, medan vissa är precis vid början av vägen. Regeringen (2006) sätter nu ytterligare press på kommunerna att arbeta med detta. Man vill ha en modern förvaltning som innebär kostnadsreducering, arbetseffektivisering, förenklade rutiner, snabbare beslut, ökad insyn och bättre tillgänglighet. Webbplatsen ska vara ett verktyg för interaktion och kommunikation mellan medborgare och förvaltning, idag fungerar den dock ofta som en informationskanal från förvaltning till medborgare (Sandström, 2002). Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har försökt kartlägga hur utvecklingen av e- förvaltning ser ut i kommunerna med hjälp av en omfattande enkät som utfördes under våren I delrapporten för resultatet (SKL, 2006) kan man läsa att 153 av landets kommuner deltog och fick beskriva sin bild av den nuvarande situationen inom fyra områden: Styrning och ledning Samverkan och IT-ekonomi Förändringsledning - kommunikation och kompetens IT-plattform - hård och mjuk infrastruktur. I enkäten har man beskrivit ett scenario och kännetecken för en mycket väl utvecklad e- förvaltning och kommunerna fick fylla i hur väl de tyckte det stämde överens med sin egen organisation. En förenklad sammanfattning av SKL s resultat är att man, generellt sett, har kommit längst med det tekniska, IT-plattformen, och mest förbättringar måste göras inom Förändringsledningen. Grundstenen förändringsledningen syftar bland annat på hur väl förändringar kommuniceras med medarbetarna och hur väl man tar tillvara på deras synpunkter och ser till att det finns rätt kompetens. 6

7 När interaktionen mellan kommun och medborgare kommer att förändras, och förhoppningsvis förbättras, sker det rimligtvis en förändring på organisationsnivå i kommunerna. Yrkesroller och kompetens kommer att utvecklas eftersom det som många handläggare gör idag på medborgarkontor och kontaktcenter, till exempel insamling av uppgifter, ska medborgarna kunna göra själva. Larsson och Jönssons (2007) studie visar en förändring i arbetssättet hos de myndigheter de undersökt. Tidigare bestod arbetet av masshantering av enklare ärenden, men nu är det snarare arbete av en mer utredande karaktär vid mer komplicerade fall. Nilsson och Ranerup (2001) påpekar dock att förändringar inte uppstår automatiskt i organisationen i och med införandet av ny teknik. Bland annat så är utbildning, uppmuntran och organisationens kultur viktiga för att uppnå förändrade arbetssätt. Samhället genomgår, som framgått ovan, en förändring, där medborgarna, som ofta redan är vana användare av e-tjänster, förväntar sig att kunna utföra kommunrelaterade ärenden på internet istället för att fysiskt förflytta sig eller ringa ett samtal. I och med denna utveckling så sker rimligtvis också förändringar för dem som arbetar på dessa kontor dit man tidigare ringt eller gjort besök. Svenskt Näringsliv granskade år 2006 (Fölster, Renstig & Westlin, 2007) Sveriges alla kommuners hemsidor och fokuserade på om valmöjligheter, kvalitetsredovisningar och kundundersökningar inom skola, hemtjänst och äldrevård fanns tillgängliga. Den kommun som är föremål för undersökningen i denna uppsats samlade ihop många poäng och utöver detta har den också blivit tilldelad priser för sitt goda arbete med att driva IKTutvecklingen framåt i den offentliga verksamheten. 1.2 Syfte Syftet med den här undersökningen är att utifrån kommunala anställdas perspektiv på arbetsuppgifter och yrkesroller i förändring - diskutera digitaliseringens betydelse för arbetet inom kommunal förvaltning, i ljuset av globalisering och senmodernitet. 7

8 1.3 Frågeställningar - Hur beskriver den anställde att hans/hennes arbetsuppgifter förändra(t)s i och med utvecklingen av e-förvaltningen? - Hur beskriver den anställde att hans/hennes yrkesroll förändra(t)s i och med utvecklingen av e-förvaltningen? - Hur kan vi förstå digitaliseringens betydelse för arbetet inom kommunal förvaltning utifrån den anställdes berättelser om arbetsuppgifter och yrkesroller i förändring? 2 Teori 2.1 Globalisering och modernitet För att förstå dagens samhälle på ett teoretiskt plan så har jag i den här uppsatsen bland annat utgått från Giddens (1997) modernitetsbegrepp och globalisering som Zygmunt Bauman (2000) skriver om. Castells (1998) menar att globaliseringens process som innefattar pengar, teknologi och makt höjer vår förmåga och möjlighet att kommunicera och producera, men att det också parallellt bidrar till att samhällen ställs inför utmaningar. Nationalstaten med alla dess instanser och organisationer som är skapade där i, har sin grund i en viss kultur, historia, och dess geografiska plats. I och med en globaliserad värld, där vi har möjlighet att förflytta oss över tidigare satta gränser, blir nationalstatens tidigare terroteriella makt avtagande. Den teknik som vi omges av idag, är ett exempel på hur vi har möjlighet att förflytta oss över tidigare satta gränser. Internet ger oändliga möjligheter till informationsspridning, och medier, där många frigjort sig från statens styrning, blir allt mer globaliserade. Castells menar att i och med detta avstatligas och avnationaliseras informationen (1998, s 268). Zygmunt Bauman förklarar globaliseringen som en oåterkallelig process (2000, s 5), som påverkar oss alla, oavsett om vi vill eller inte. Teknikens utveckling och spridning kan vara en 8

9 stor del av anledningen till globalisering, världen förflyttas närmare oss och vi kan ta del av världsnyheter som vi tidigare troligtvis inte skulle ha tagit del av. Bauman (2000) diskuterar polarisering som ett problem i det globaliserade samhället. Urbana områden som uppmuntrar invånarna till deltagande, engagemang, interaktion med andra invånare och med den offentliga nivån minskar. Istället för att bli en homogen grupp, tack vare utsuddade gränser, så skapar de flytande gränserna mellan tid och rum nya klyftor i samhället. Globalisering kan innebära frihet och möjlighet att flytta var som helst i världen, men det kan också innebära en begränsning för dem som stannar kvar. Bauman menar att det har skapats polarisering som utgörs av två läger, meningsskapande samt meningslöshet (2000, s 22). Känslan av meningslöshet för dem som stannar kvar är resultat av att platsen, deras plats där de kanske måste stanna kvar av olika anledningar och inte nödvändigtvis frivilligt, förlorar sin tidigare mening i den globala världen. Globalisering och modernitet går i mångt och mycket hand i hand. Begreppet modernitet har sitt ursprung i Upplysningen, den rörelse som hade sin började för ett antal hundra år sedan, där utveckling av vetenskap, teknik och ekonomi var de mest framträdande grundstenarna (Liedman, 1997). Det hjälpte till att skapa en ny samhällsordning då man lyfte fram människans intellekt och förmåga att tänka själv och vågade därmed kritisera gällande ordning och styrande av staten och kyrkan. Den sociala utvecklingen i det moderna samhället är betydligt mer snabb, omfattande och sätter djupare spår än i det förmoderna. Giddens (1997) förklarar detta dynamiska samhälle med hjälp av tre element: åtskiljande av tid och rum, urbäddning och reflexivitet vilket beskrivs nedan: Åtskiljandet av tid och rum kan förklaras med att vi inte längre är beroende av en fysisk plats för sociala verksamheter, vilket internet är ett bra exempel på. Kopplingen mellan när och hur är fortfarande nödvändig, men tidigare har de varit förenade genom den gemensamma fysiska platsen. Idag rekonstrueras detta samband genom nya vägar och genom nya medier. Med urbäddning av sociala institutioner i det moderna samhället menas att sociala relationer särskiljs från sin tidigare lokala kontext och rekonstrueras i en annan, en global, mindre tid- 9

10 och-rumsberoende kontext. Ett tydligt exempel på en urbäddningsmekanism är pengar som universella symboliska tecken. Dessa kan organiseras trots åtskillnad i tid och rum, monetära transaktioner äga rum utan att aktörerna behöver befinna sig på samma plats och någon personlig relation mellan dessa aktörer är inte nödvändig. Det lokala blir globalt. En annan mekanism som bidrar till urbäddning är existensen av expertsystem, professionella aktörer med expertkunskaper. Som individ kan man inte ha total kunskap om allt, och då anlitas dessa aktörer, till exempel inom sjukvård eller bilverkstaden för att få hjälp av göra rätt val. Dessa abstrakta expertsystem vilar på en grund av tillit. Vi lägger våra liv i händerna på experters kunskaper, det förutsätter att vi litar på dessa. Ofta har vi inget annat val, då man inte besitter den expertkunskap som krävs, men ofta infinner sig förtroendet automatiskt, då vi är trygga i vårt vardagliga liv och de omgivningar vi lever i. Att känna en grundläggande tillit är inte unikt för moderniteten, men i förmoderna samhällen var tryggheten mer lokalt kontextualiserad och beroende av personliga relationer. Det tredje elementet, reflexivitet, kan ha flera innebörder. På en mer generell nivå syftar det på hur tidigare kunnande ständigt revideras utifrån ny kunskap. Ingen kunskap kan ses som helt sann i det moderna samhället, för även om giltigheten är övertygande och accepterad, så finns också en vilja att ifrågasätta och en medvetenhet om att ny information kan tvinga oss att tänka om och revidera vår kunskap. Självets reflexivitet innebär att man som människa ideligen måste kalkylera och bedöma olika situationer och kalkylera konsekvenser av olika val. I det moderna samhället står vi ständigt inför en mängd valmöjligheter, från vad vi ska välja för kläder idag till vad vi vill få ut av våra liv. I och med globaliseringen, flyttas omvärlden närmare oss och vi upplever nya sociala och kulturella situationer genom olika medier, vilket också bidrar till att vi reflekterar över oss själva och reviderar våra val. Denna kunskap om omvärlden gör oss också medvetna om risker. Det är inte unikt för moderniteten att vi lever i ett samhälle med risker, men de intar en annan form idag. Giddens menar att risker handlar om framtida händelser i relation till nutida praktiker (1997, s. 142) och i och med vårt stora medvetande om omvärlden och eventuella risker, lokala som 10

11 globala (eller privata) så förbereder vi oss på en framtid, som ingen kan styra över, men som var och en ändå målar upp en bild av. Ångest har nog alltid funnits hos människan, men Giddens (1997) menar att den idag antar en annan skepnad. I och med att den senmoderna människans begreppsvärld blir allt större är det inte svårt att föreställa sig känslan av att vara liten och ensam. Detta problematiserar dock Giddens och menar att de utsuddade gränsernas negativa påverkan på vårt psyke inte enbart är en förlust. Idag har vi annat stöd i form av terapi och rådgivningar från experter och självet är av mer reflexiv natur. Förhållandet mellan självet och världen är mer dynamisk och vi anpassas till vår föränderliga omgivning. I modernitetens samhälle har alltså gränserna mellan tid och rum blivit betydligt mer oskarpa till skillnad mot hur det var förr. Giddens (1997) uttrycker det som att vi inte har samma gränser mellan vi och dem, som i de förmoderna samhällena. Kunskapen är ett exempel på en gräns som har suddats ut. Idag har vi en mer global kunskap jämfört med förr, då man inte hade samma kontakt med omvärlden. Det man kände till om omvärlden var kanske begränsat till närmsta by eller möjligen berättelser från dem som hade rest runt i världen. I dagens informationssamhälle däremot finns en hög medvetenhet bland jordens befolkning. Det finns knappt några begränsningar för vad vi kan finna kunskap om. Den enda begränsningen skulle vara vårt eget intresse och för det vi inte har ett starkt intresse att lära oss finns det experter att rådfråga. Den senmoderna människan är vi med hela mänskligheten och är medveten om att framtiden och universella problem något vi har gemensamt (Giddens, 1997, s 39), vilket på ett sätt innebär att vi kommer närmare varandra globalt, men kan i samma veva betyda att vi blir mer och mer främlingar lokalt. 2.2 Tidigare forskning Wiberg och Grönlund (2001) har i sin undersökning, med nyckelbegreppen centralisering och decentralisering, granskat hur införandet av IT i statliga verksamheter påverkar organisation och sysselsättning. Som bakgrund till detta ligger det faktum att staten påstås driva politik för att hålla hela landet levande, det vill säga att fokus inte bara ska ligga på storstädernas utveckling (centralisering), utan man vill uppnå en mer balanserad utveckling i hela landet (decentralisering). Min undersökning fokuserar på de anställda och hur digitalisering påverkar 11

12 deras arbete och går vi mot färre arbetstillfällen inom den offentliga verksamheten, så påverkar det naturligtvis deras situation. Wiberg och Grönlund (2001) kommer bland annat fram till att antalet arbetstillfällen inte bara minskar i glesbygd, det sker i hela landet. Detta beror på att arbetstillfällen rationaliseras bort till fördel för IT-system, och dessa effektiviseringar sker i hela landet. Larsson och Jönsson (2007) har utfört en undersökning som grund till sin kandidatuppsats, som har liknande utgångspunkt som min uppsats. I E-myndigheters påverkan på myndighetsanställdas arbete undersöker de hur anställda påverkas av den nya samverkan som sker mellan myndigheter då man arbetar mer och mer mot e-förvaltning. Detta har skett på två myndigheter. Resultatet visar att man tidigare arbetat med masshantering av mer eller mindre enkla ärenden, till skillnad mot nu då man fokuserar på de ärenden som kräver utredning och ändring av felaktiga uppgifter. Slutsatsen som Larsson och Jönsson (2007) drar av detta är att de anställdas arbetsuppgifter blir mer utmanande och stimulerande samt att man i framtiden kommer att kräva en annan kompetens av personalen än vad man gör idag. Ett annat resultat som kommer fram är frustrationen över den lagstiftning som råder och att det ibland går väldigt långsamt att elektroniskt utbyta information mellan myndigheter. I och med fokuseringen på de anställdas situation i den statliga e-verksamheten, har vi liknande utgångspunkter. Författarna har dock utgått från organisationsteori, medan min uppsats har sin utgångspunkt i modernitets- och globaliseringsbegreppen. Nilsson och Ranerup (2001) genomförde en undersökning i Göteborgs kommun när man skulle införa en plattform för ärende- och dokumenthantering, där de koncentrerade sig på förändringsprocessen ur kommunens perspektiv. Enligt författarna är det en vanlig uppfattning att kunskap om och erfarenhet av datorteknik är låg inom offentlig verksamhet, vilket också bekräftades av deras studie. Det finns dock vissa verksamheter som har lång och bred erfarenhet, så kunskapsnivåerna skiljer sig märkvärt. Där kunskapen om datorteknik är låg, har de anställda också svårt att se meningen och nyttan med att införa ny teknik. Genom att införa plattformen ville man bland annat uppnå en mer effektiv förvaltning och ett mer samverkansorienterat arbetssätt, men själva införandet leder inte automatiskt till önskade 12

13 förändringar. Till exempel är faktorerna utbildning, belöning, uppmuntran och organisationskultur viktiga för utvecklingen. Det visade sig också i studien att flera anställda inte kände till de förändringsmål och visioner som var utsatta, vilket påverkar möjligheten att ta till sig den nya tekniken och se den individuella nyttan. 3 Metod 3.1 Tillvägagångssätt För att ta del av kommunanställdas upplevelse av e-förvaltningens utveckling och hur detta påverkar deras yrkesroll ville jag utföra intervjuer i en kommun som anses framgångsrik inom området. Valet föll, som jag tidigare nämnt, på en kommun som enligt en tidigare undersökning ligger i framkant vad gäller IKT-utvecklingen i det kommunala arbetet. Jag började med att skicka e-post till de möjliga kontaktcenter som jag hittade på kommunens hemsida och jag fick snabb respons. Detta resulterade i att jag fick komma ut till ett av kommunens kontor och intervjua fyra personer. Intervjuerna spelades in och därefter transkriberades de inom några dagar. Eftersom syftet är att undersöka hur de anställda uppfattar situationen, så var kvalitativa intervjuer ett naturligt val. De blev av semi-strukturerad karaktär, då jag inför intervjuerna skrev ihop en intervjuguide för att ha som stöd (Bryman, 2002). I min e-postkontakt med kommunen så förklarade jag kortfattat vad intervjuerna skulle handla om, vilket blev vidarebefordrat till intervjupersonerna. Det var bra att det var förberedda på temat, det underlättade då de hade funderat lite på ämnet innan intervjun. Om jag skulle göra om allt skulle jag ändra tillvägagångssättet en aning, mycket på grund av att jag har väldigt lite erfarenhet av att utföra intervjuer och kom på saker efteråt som jag borde ha gjort och sagt. Först skulle jag då utföra endast en av intervjuerna och därefter sätta mig och fundera på om jag fick ut det jag ville och hur jag skulle kunna förbättra och förändra. Som det var nu utförde jag alla intervjuer under samma dag och det fanns inte så mycket tid för reflektion 13

14 mellan intervjuerna. Trots detta ser jag positivt på mitt resultat och tycker att jag lyckades bra ändå. 3.2 Urval Jag förklarade mitt syfte för den person som skulle samordna mina intervjuer på kommunen och denne valde fyra personer som de fann lämpliga samt fanns tillgängliga, vilket man då skulle kunna benämna som bekvämlighetsurval (Bryman, 2002). För min undersökning anser jag inte att det skulle löna sig att tillföra ytterligare dimensioner genom att försöka få spridning på ålder och kön bland intervjupersonerna. Av de fyra intervjupersonerna blev det ändå bra spridning (två kvinnor och två män i ett åldersspann av 30 och 60 år), men en analys kring eventuella skillnader på grund av dessa faktorer avgränsar jag mig ifrån. 3.3 Etik Etik är en viktig del av forskning. I min undersökning har jag följt de fyra krav som Bryman (2002) tar upp: Informationskravet - Intervjupersonerna blev tydligt informerade om undersökningens syfte. Samtyckeskravet - Intervjupersonernas blev tillfrågade om medverkan av den person som samordnade mina intervjuer. De hade all rätt och möjlighet att säga nej till hela intervjun, eller delvis till exempel genom att inte bli inspelade. Det var det dock ingen som gjorde. Konfidentialitetskravet - Intervjupersonernas namn är fingerade och deras identitet kommer inte att röjas. Arbetsplatsen hålls också hemlig och kallas i uppsatsen för kommunen. Nyttjandekravet - Intervjumaterialet kommer enbart att användas i forskningssyfte. 3.4 Validitet Validitet har en vidare betydelse inom kvalitativ forskning än kvantitativ. Inom kvalitativ forskning tar man nämligen sällan upp reliabilitet, eftersom man ofta har ett begränsat urval vilket gör det svårt att replikera, därför står validitet för kvalitet i hela forskningsprocessen (Patel & Davidson, 2003). 14

15 Bryman (2002) delar upp validitetsbegreppet i två delar, intern och extern validitet. Den interna validiteten står för hur väl forskarens observationer, resultat och slutsats stämmer överrens. I denna undersökning anser jag att den interna validiteten är god, även om jag (som nämnt under 3.1 Tillvägagångssätt) gissningsvis skulle ha fått ut ännu mer om jag gav mig själv utrymme för reflektion mellan intervjuerna. I och med att det endast är fyra personer som har intervjuats, så är den externa validiteten inte särskilt hög. Det går inte att generalisera detta resultat till andra kommuner, men det är inte heller ambitionen med denna uppsats. 3.5 Avgränsning I uppsatsen avgränsar jag mig från att gå in på några tekniska aspekter vad gäller införandet av e-förvaltning, det vill säga diverse förutsättningar för e-tjänster, interna som externa. Fokus ligger på digitaliseringens påverkan på det kommunala arbetet, därför berörs inte heller medborgarperspektivet. 4 Resultat Här följer sammanfattningar av de fyra intervjuer som genomfördes på kommunen. Ordet sökande återkommer ofta och det syftar på den medborgare eller företag som till exempel ansöker om bygglov. 4.1 Utskrifter hinder för utveckling Pia är ca 30 år och har arbetat inom kommunen i ungefär ett år. Hon började då som koordinator, men har nu en handläggarroll. Där arbetar de inte digitalt alls, så Pia berättar om sin tid som koordinator. 15

16 Det kommer in minst 1000 ärenden per år och koordinatorn ansvarar för att registrera inkommande post i systemet och vilken typ av ärende det är. När det sparas genereras ett diarienummer som sedan följer ansökan under hela processen. Man arbetar mot Plan- och Bygglagen och för att söka information som stöd till handläggningen vad gäller lagar och dylikt, så slår man i pärmar eller har fakta samlat inne på det egna rummet. Det är svårt att föreställa sig hur man skulle hålla ordning på alla papper utan datorn till hjälp menar Pia, men tänker dock på att det är väldigt känsligt till exempel vid strömavbrott. Även om de inte alltid ligger i framkant, så upplever Pia att kommunen satsar mycket på ITutveckling. Hon påpekar att deras hemsida länge har varit väldigt bra jämfört med andra kommuners, där det kan vara svårt att hitta rätt. Pia berättar om ett externt projekt inom bygglov som finns på nätet, där man numera kan söka bygglov digitalt med hjälp av e-legitimation. Det tror hon underlättar för de sökande, att de kan hitta information själva och slipper ringa till kommunen. Man kräver dock fortfarande in samma handlingar som när man ansöker som vanligt. En fördel som Pia ser med att ansökningar kommer in digitalt är att de sökande har fyllt i sina uppgifter själva, annars måste kommunen skriva in uppgifter manuellt i systemet, vilket medför en felmarginal och ibland är det svårt att tyda handstilar. Att det i framtiden kommer att behövas färre handläggare i och med digitalisering av tjänster tror inte Pia, för som det är idag så går det inte snabbare för att man ansöker digitalt. Ett exempel på det är när handlingar saknas, då måste handläggarna ändå ta kontakt med sökanden. Dessutom skriver man ut alla handlingar, även de digitala ansökningarna, på grund av att alla ärenden måste stämplas, men Pia menar också att handläggarna vill ha allt på papper för att kunna mäta med linjal. Detta blir ett problem, då de inte har skrivare som är tillräckligt bra för det formatet, ibland måste man kontakta de som ansökt digitalt och be dem skicka in ritningar i pappersform. Vid större projekt måste sökanden alltid skicka in ritningar i pappersform, det är för mycket att försöka skriva ut. 16

17 Vid ett tillfälle var det problem med en extern server så det kom inte in några digitala ansökningar (vanligtvis kommer det ca fem per månad) och ingen meddelade heller kontoret om detta problem. Många sökanden skickade in ansökan ytterligare en gång och när allt fungerade igen satt kommunen med många dubbletter. Att handläggarna vill ha ritningar i pappersform ser Pia som ett hinder för den digitala utvecklingen. Idag förbrukas enormt mycket papper på kontoret på grund av alla utskrifter. Pia anser att det skulle underlätta om man förde in alla handlingar i systemet igen efter att beslutet har tagits. Idag stämplas de för hand och sorteras in i ett arkiv där det knappt finns någon plats längre. Pia tror att vi är i någon slags mellanperiod, ärenden sker digitalt men även på papper. Till exempel skickar många som ansökt digitalt även in ansökan på papper, för säkerhets skull. Kommunens system reagerar dock inte på detta, så ibland blir det dubbelt. Möjligheten att ansöka digitalt har funnits i ca sex månader och Pia tycker att lanseringen gick för fort. Vid testkörningar fungerade inte allt som det skulle, men ändå gick man ut med informationen till allmänheten och det blev stressigt för koordinatorerna. Pia upplevde det som att de ville bromsa medan de som sitter högre upp ville sätta igång snarast möjligt. Pia berättar om vad som är på gång ute i kontaktcentret, där allmänheten kan besöka eller ringa för att få information om ritningar och dylikt. Idag mikrofilmar man arkiverade ärenden som man sedan använder i en utrustning för att därefter kunna göra en pdf av och skicka vidare. Dock så kan kvaliteten vara ganska låg och det är svårt att tyda. Nu är det på gång att man ska digitalisera mikroarkivet vilket Pia tror kommer att underlätta arbetet för dem i kontaktcentret (där man bland annat tar emot förfrågningar om byggplaner), de ska då kunna söka och få upp det direkt på skärmen. Vad som kommer att hända med det vanliga pappersarkivet vet hon dock inte. Avslutningsvis anser Pia att kommunen tillhandahåller bra e-tjänster för medborgarna. Hon har själv barn och bor i kommunen och tycker att möjligheten att välja barnomsorg och liknande på nätet är tidsbesparande. 17

18 4.2 De vill göra det digitala analogt Pelle är ca 40 år och är projektledare inom IT i kommunen. Pelle menar att denna kommun har varit tidiga med vissa e-tjänster, men att det är svårt att få en bredd, att få alla att tänka e- tjänster och e-utveckling. Han är involverad i flera projekt, bland annat bygglovsportalen som även Pia berättade om (där man kan ansöka om bygglov digitalt). Det började med att man började sätta sig in den sökandes situation, hur dennes process ser ut och hur man skulle kunna underlätta för kunden så mycket som möjligt. Det finns fortfarande mycket att arbeta med, Pelle nämner att det fortfarande är svårt för kommunen att säga hur mycket det kommer att kosta för deras tjänster totalt. Det är mer uppdelat på de olika avdelningarna. Man samfakturerar inte, vilket Pelle tror skulle vara bättre för kunden. Men möjligheten att ansöka om bygglov på nätet är en bra början tycker Pelle. Det kan vara svårt att få igenom förändrade arbetsprocesser i organisationen. Pelle menar att bygglovhandläggarna inte har tillräckligt bra teknik tillgänglig för att kunna läsa ritningar på skärmen, så de vill göra det digitala analogt direkt när ansökan kommer in, genom att skriva ut det på papper. Han tror att de tycker att digitaliseringen ställer till det för dem. Vinsten för dem är dock att sökanden fyller i uppgifterna själva och då slipper handläggarna administrera det och korrekta uppgifter hamnar direkt i systemet. Det tror Pelle att man vinner tid på. För sökandens del så kan de få information om vad som händer direkt på webben och då minskar telefonsamtal till kommunen, så hoppas Pelle att det är i alla fall. Pelle spekulerar om framtiden och berättar om något man försöker utveckla i Norge, det vill säga att man ritar husen efter speciella standarder och lagrar alla detaljer som fönsterstorlek, takvinkel, markens bruttoarea och så vidare i en databas. Då sker allt med automatik och är det något som inte överrensstämmer med rådande bestämmelser så säger systemet ifrån. Det skulle man kunna använda till enklare bygglov, som till exempel garage. Angående det digitala mikrofilmsarkivet som Pia också berättade om så informerar Pelle att upphandlingen är klar och att ett företag håller på och konverterar materialet, vilket kommer ta ungefär ett år. Eventuellt kommer man också att samarbeta med en annan kommun som har utvecklat en avancerad arkivlösning för det stora ärendearkivet, och om det samarbetet skulle bli verklighet så skulle detta digitala arkiv bli det enda arkivet. Man vill kunna visa upp arkivet 18

19 på Internet, så att man inte behöver åka till kontaktcenter för att få tag på ritningar och ärenden. Detta skulle gå att lösa med med en inloggningsfunktion, men för dem som söker bygglov är det redan för sent, då har de redan varit tvungna att kontakta kommunen. En identifikations-/inloggningsfunktion skulle dock vara nödvändig som lagstifningen ser ut nu, då det enligt Datainspektionen (2007) är olagligt att publicera utan detta, med hänvisning till Personuppgiftslagen (1998:204). Däremot blir det en förändring för kontaktcenter, som kan hitta handlingarna mycket snabbare samt att anställda kan arbeta på distans till exempel hemifrån. Då blir arbetsprocesserna mer mobila vilket även innebär att man skulle kunna ha konsulter som rycker in under högsäsong, som inte behöver sitta på kontoret. Pelle berättar om ändrade arbetsförhållanden inom kommunen i samband med skolvalet. Skolvalet innebär här processen när man ska göra sitt val av skola. Numera sker detta val uteslutande digitalt, och man kan därefter följa sin ansökan på Internet och se vilken plats man har i kön. Detta har resulterat i att alla som satt och administrerade detta skolval innan digitaliseringen, har fått nya arbetsuppgifter alternativt fått sluta. Man har även interna e-tjänster vilket till exempel gjort att stora delar av löneadministrationen har försvunnit, men Pelle tror inte det finns någon stor oro över att tjänster ska försvinna, trots detta. Det enda är att det såklart är jobbigt för dem som arbetar att sätta sig in i nya rutiner och lära sig nya system, samtidigt som man har det dagliga arbetet att sköta. Det är snarare ITutvecklingen som gör att det inte går så snabbt att införa e-tjänster som man önskar, inte personalen. 4.3 Mer arbete för enheten Karin, ca 40 år, arbetar som bygglovschef på kommunen och handlägger även en del bygglovsansökningar själv, dock ingår hon inte i ett team. Karin berättar hur arbetet och processen kan se ut. På enheten för bygglov är man uppdelade i tre team, i varje sådant finns en koordinator och övriga är handläggare. Dessa handläggare har lite olika bakgrund, men i varje team finns det 19

20 en som är arkitekt och en med teknisk bakgrund som till exempel ingenjör. Detta arbete i team är ganska nytt, innan årsskiftet pågick en rekryteringsprocess för att utöka antalet anställda och för att få till tre team. Koordinatorn ansvarar för all inkommande post, det vill säga nyansökningar och kompletteringar. Koordinatorn är också den som är ansvarig för administrationen av ett ärende, bland annat genom att se till att papper hamnar rätt och att grannar får komma till tals. På en bestämd dag i veckan fördelas inkommande ärenden mellan de tre teamen och syftet är då att sätta ärendet i rörelse. Denna samling kom till i samband att man började arbeta i olika team. Vid enkla ärenden händer det att man kan fatta ett beslut samma dag, men oftast måste teamet kontakta sökanden via telefon, brev eller e-post, för att det saknas handlingar eller att det måste föras en diskussion om att det till exempel är för högt eller för nära grannen. Vanligt är att det saknas en nybyggnadskarta, som man måste beställa från lantmäteriet. Karin tror att många skickar in sitt ärende utan denna karta, eftersom de har långa handläggningstider, och man vill få iväg sin ansökan. 90 procent av alla ärenden fattar teamen beslut om själva, men som Plan- och Bygglagen säger, så fattas besluten på delegation av Statsbyggnadsnämnden. Om ärendet är stort eller om det är principiellt viktigt på något sätt så skickar man det vidare till nämnden för beslut. Det kan vara att någon byggt svart i grunden, då får de inte fatta beslutet själva. Inför detta måste det skrivas en tjänsteskrivelse vilket innebär mycket utredning och administration. Även andra ärenden kan kräva tidskrävande utredningar där man måste gå tillbaka till gamla lov och se vilka beslut som tagits och ibland också räkna om dem. När ett beslut väl har tagits så skriver man ihop detta och behåller alla handlingar i arkivet samt skickar ut en kopia till sökanden. Karin påpekar att många sökanden glömmer nästa steg, att göra en bygganmälan. Att man fått sin bygglovsansökan godkänd innebär inte att det är fritt fram att börja bygga, det är snarare ett besked om att allt stämmer med de bestämmelser som finns. Nästa skede är då att ha ett byggsamråd om de tekniska delarna, till exempel att man uppfyller vissa krav i själva bygget. På enheten försöker man genomföra att det är samma handläggare som har hand om både lov och anmälan, eftersom att denne redan är insatt och för att kunden ska kunna behålla en och 20

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

Nyhetsbrev december 2011

Nyhetsbrev december 2011 Nyhetsbrev december 2011 2011 - fokusering och tillväxt i en turbulent omvärld Då Tord Schultz skrev VD-ordet i vårt nyhetsbrev i december 2010 anade ingen att 2011 skulle bli ett år med den dramatiska

Läs mer

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014 sid 1 (6) DRIFTS- OCH SERVICENÄMNDEN IT-enheten Tjänsteyttrande verksamhetsplan med aktiviteter för drifts- och servicenämnden Charlotta Bodin, 054 540 10 07 charlotta.bodin@karlstad.se 2014-01-07 Verksamhetsplan

Läs mer

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 1(5) IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 Antagen av kommunstyrelsen den 17 augusti 2011 118 2(5) 1. Inledning 1.1 Bakgrund 2000 antogs en IT-strategi för åren 2000-2003. I strategin redovisades kommunens

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Vässa IT-stödet i administrativa processer

Vässa IT-stödet i administrativa processer FOU-FONDEN FÖR FASTIGHETSFRÅGOR Vässa IT-stödet i administrativa processer ETT PILOTPROJEKT MELLAN UPPSALA KOMMUN OCH UPPSALAHEM 1 Förord Är det krångligt att införa nya IT-system i verksamheten? Är det

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Sammanhållen hantering. En ansökan och ett beslut

Sammanhållen hantering. En ansökan och ett beslut Sammanhållen hantering En ansökan och ett beslut Bakgrund och syfte När det nuvarande studiestödssystemet infördes år 2001, valde CSN att varje studiestödsform skulle hanteras som separata ärenden (ärendeklasser).

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Nyttorealisering i praktiken e-tjänstutveckling Göteborgs Stad. Mimi Lopez e-tjänstprojektkoordinator

Nyttorealisering i praktiken e-tjänstutveckling Göteborgs Stad. Mimi Lopez e-tjänstprojektkoordinator Nyttorealisering i praktiken e-tjänstutveckling Göteborgs Stad Mimi Lopez e-tjänstprojektkoordinator Kort om mitt arbete Mimi Lopez, anställd i Göteborgs Stad. e-tjänstprojektkoordinator för e- tjänstutveckling

Läs mer

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

IKT plan för utbildningsnämnden 2015 IKT plan för utbildningsnämnden 2015 Information- och kommunikationsteknik (IKT) ses allt mer som ett strategiskt utvecklingsområde. Enligt Värmdö kommuns IKT-policy som antogs 2013-06-12 av kommunfullmäktige

Läs mer

* Skatteverket. Skatteverkets Kanalstrategi

* Skatteverket. Skatteverkets Kanalstrategi * Skatteverket Skatteverkets Kanalstrategi Framtagen av Charlotte Rylander 2010 * Skatteverket 2(8) Kanalstrategi 1 INLEDNING Skatteverkets långsiktiga mål är att medborgare och företag har förtroende

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

REMISSVAR: Motion väckt av Emil Högberg (S) med förslag för att förbättra företagsklimatet yttrande till kommunstyrelsen

REMISSVAR: Motion väckt av Emil Högberg (S) med förslag för att förbättra företagsklimatet yttrande till kommunstyrelsen DIARIENR 2014-02-26 SBN 2014-237 1 (5) HANDLÄGGARE Åke Andersson 08-535 364 06 Ake.andersson@huddinge.se Samhällsbyggnadsnämnden REMISSVAR: Motion väckt av Emil Högberg (S) med förslag för att förbättra

Läs mer

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige Det finns nu ett första utkast till strategidokument baserat på strategigruppens arbete. Det bygger på de förslag

Läs mer

E-program för Jönköpings kommun

E-program för Jönköpings kommun E-program för Jönköpings kommun Ks 2008:225 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder E-program för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 303 1 2 1 (7) E-program för Jönköpings kommun

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Vatten och tillväxt. Dreamhack. Hockey

Vatten och tillväxt. Dreamhack. Hockey Vatten och tillväxt Dreamhack Hockey Kunden uppdragsgivaren Engagemang som privatperson Dagis, skola, äldrevård, vatten & avlopp, vårdcentral, avfall, fastighet etc. Engagemang som företagare Tillstånd

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan Riktlinjer 1 (7) 2011-09-21 Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan 1 Riktlinjer i korthet 1.1 Riktlinjer för medarbetare vid Försvarshögskolan i allmänhet Medarbetare vid Försvarshögskolan

Läs mer

Årsredovisning Miljö- och byggnämnd

Årsredovisning Miljö- och byggnämnd Årsredovisning Miljö- och byggnämnd Sammanfattning Miljö och bygg Ove Johansson, verksamhetschef "Vi är mycket stolta över att vi lyckades med nämndens mål för bra bemötande och tillgänglighet. Det gav

Läs mer

Framtida arbetssätt? Inledning. Metod. Hur allting startade

Framtida arbetssätt? Inledning. Metod. Hur allting startade Framtida arbetssätt? Inledning Jag har studerat hur distansarbete och flexibelt arbete och som det även kallas Work where you want fungerar. Jag är väldigt intresserad att få kunskap om ett så pass nytt

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus

Exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus Exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus Foldern är framtagen juni 2010 och reviderad januari 2012 av Bygglovalliansen som är en samverkan mellan kommuner för utveckling av bygglovfunktionen. Följande

Läs mer

EDGE Strategisk förändringsledning

EDGE Strategisk förändringsledning EDGE Strategisk förändringsledning EDGE StrATEGISK FÖrändrinGSLEDning Att leda komplexa förändringsprocesser. Affärsklimatet förändras snabbt och kartan behöver ständigt ritas om. Verksamheten utmanas

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft som kanske berör dig...

Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft som kanske berör dig... Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft som kanske berör dig... Från den 2 maj gäller nya regler för byggande: Bygglovsansökan ska innehålla nya uppgifter Vissa arbeten kräver att det görs

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus

Exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus Exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus BÅSTAD DANDERYD ENKÖPING GNESTA HALMSTAD HANINGE HUDDINGE HÅBO JÄRFÄLLA KARLSHAMN KARLSKRONA KNIVSTA KUNGSBACKA KUNGÄLV KÄVLINGE LINKÖPING LIDINGÖ NACKA

Läs mer

E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006

E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006 E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006 Bengt Svenson IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 08-4527430 bengt.svenson@skl.se Sambruk 070504 1 Trender

Läs mer

Karlstads kommun e-plattform

Karlstads kommun e-plattform Karlstads kommun e-plattform Det ska bli bättre att vara medborgare i Värmlands kommuner Per-Erik Karlsson, projektledare Karlstad 2012-09-25 KARLSTADS KOMMUN E-tjänsteutveckling Innehåll Bakgrund Kriterier

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2014 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne)

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne) Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne) Nyckeltal IT Antal arbetsställen med bredband: 400 Antal användare: 6 500 Antal

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Chef för förändringsledning och införande, ITavdelningen

Chef för förändringsledning och införande, ITavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för förändringsledning och införande, ITavdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text 1 (5) Vår handläggare Geza Simon Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text Katrineholm kommuns kommunikationspolicy Policy ett

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Innehållsförteckning Nyheter i den nya plan- och bygglagen... 1 Innan ansökan om bygglov... 2 Efter det att du har fått bygglov... 2 Här nedan

Läs mer

Gränsen mellan privat och professionellt suddas ut på Facebook

Gränsen mellan privat och professionellt suddas ut på Facebook Manpower Work life Rapport 2011 Gränsen mellan privat och professionellt suddas ut på Facebook I Manpowers undersökning Work Life från 2008 visade resultaten att de mest populära webbaserade nätverken

Läs mer

Enkel webbtjänst ger bättre ledningskoll

Enkel webbtjänst ger bättre ledningskoll Enkel webbtjänst ger bättre ledningskoll Enklare, snabbare, säkrare Att gräva av en ledning är ofta både kostsamt och tidskrävande. Men det finns ett bra sätt att undvika skador och onödigt arbete. Ledningskollen.se

Läs mer

Svar på remiss angående förslag till Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice

Svar på remiss angående förslag till Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2011-02-23 Diarienummer: N137-0095/11 Utvecklingsavdelning Astrid Tunås Telefon: 366 20 08 E-post:astrid.tunas @vastra.goteborg.se Svar på remiss angående förslag till Program

Läs mer

Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar

Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar 2010 07 01 Producerat av Avdelningen för juridik, Region Skåne Form: Christian Andersson, Region Skåne Tryck: Servicelaget i Kristianstad 2010 Offentlighetsprincipen

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Bakgrund DIK-medlemmarna förenas av att de har hög kompetens inom digitala medier och att de arbetar i en digital arbetsmiljö. DIK-medlemmarnas kompetens

Läs mer

Kontaktcenter En betraktelse sett ut ett medborgarperspektiv på utvecklingen av kommunal e-förvaltning

Kontaktcenter En betraktelse sett ut ett medborgarperspektiv på utvecklingen av kommunal e-förvaltning Kontaktcenter En betraktelse sett ut ett medborgarperspektiv på utvecklingen av kommunal e-förvaltning Iréne Bernhard Adjunkt i medie- och kommunikationsvetenskap Högskolan Väst, Trollhättan irene.bernhard@hv.se

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2013 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4. 1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik

Läs mer

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) 135 HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2014-428 Bilden av och förtroendet

Läs mer

januari 2015 Kostnader för personalomsättning

januari 2015 Kostnader för personalomsättning januari 2015 Kostnader för personalomsättning Kostnader för personalomsättning en beräkningsmodell janurai 2015 Kostnader för personalomsättning en beräkningsmodell Inledning Kommuner och landsting står

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan.

Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Köpguide för mobila växlar Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Tänk om din nya telefonilösning kunde förenkla din vardag och hjälpa dina medarbetare att arbeta

Läs mer

SYNPUNKTER LÄMNADE VID GRUPPDISKUSSIONERNA

SYNPUNKTER LÄMNADE VID GRUPPDISKUSSIONERNA SYNPUNKTER LÄMNADE VID GRUPPDISKUSSIONERNA Vad är tillsynskompetens? Grunden är offentlighet/sekretess, förvaltningslagen, statstjänstemannarollen. Tillsynskompetens är en expertis i sig. Att vara trygg

Läs mer

Det ska vara enkelt att driva företag i Göteborg

Det ska vara enkelt att driva företag i Göteborg Det ska vara enkelt att driva företag i Göteborg Företagsklimatet ett prioriterat mål i regionens tillväxtstrategi Företagsklimatet skall rankas högst bland landets storstadsregioner 2014 enligt följande

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Strategi för IT- utveckling 2015

Strategi för IT- utveckling 2015 STYRDOKUMENT IT-strategi 2015 Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: Lagakraftvunnet beslut Antagen: KF 145, 2012-11-05 Strategi för IT- utveckling 2015 Innehåll BAKGRUND...1 STATLIGA

Läs mer

Effektivitet på jobbet

Effektivitet på jobbet Effektivitet på jobbet RAPPORT BASERAD PÅ RESULTATEN FRÅN MANPOWER WORKLIFE, APRIL 2012 EFFEKTIVITET PÅ JOBBET NÄSTAN EN TIMME OM DAGEN FÖRSVINNER I STRUL Många drömmer nog om den perfekta arbetsplatsen,

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster

Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster Avdelningen för industriell marknadsföring, e-handel och logistik Åsa Wallström Anne Engström BAKGRUND Huvudsakligt fokus har varit på: informationsteknologi

Läs mer

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Den nya generationens medborgare

Läs mer

Ärendehanteringssystem för Solna Stads Kundtjänst

Ärendehanteringssystem för Solna Stads Kundtjänst Ärendehanteringssystem för Solna Stads Kundtjänst Övergripande om kundtjänst Solna Stads kundtjänst ska från 15 januari 2015 vara den huvudsakliga kontaktvägen in till Solna Stad. Kontakt ska kunna tas

Läs mer

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet.

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet. Beteendevetenskaplig metod Kvalitativ analys Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Kvalitativ databearbetning Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig

Läs mer

Riktlinjer för service och tillgänglighet

Riktlinjer för service och tillgänglighet Kommunstyrelsen Datum Kommunledningskontoret 2015-09-15 KLK Kommunikation Eva Norberg, 016-710 16 92 KSKF/2015:451 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för service och tillgänglighet Förslag till beslut 1.

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN

LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN JOHAN MOBERG RAMBÖLL MANAGEMENT AGENDA 01 Vad är Lean för något och passar det oss? 02 Arbete med Lean i praktiken ett

Läs mer

Avec 2013. e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet. Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv

Avec 2013. e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet. Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv Avec 2013 e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv Capital of Scandinavia Agenda Stockholms stads vision, e-strategi och it-program

Läs mer

Smarta företag. En undersökning genomförd av TNS Sifo på uppdrag av Cisco och TeliaSonera 2013-03-01. Smarta företag TNS 1525977

Smarta företag. En undersökning genomförd av TNS Sifo på uppdrag av Cisco och TeliaSonera 2013-03-01. Smarta företag TNS 1525977 En undersökning genomförd av TNS Sifo på uppdrag av Cisco och TeliaSonera 2013-03-01 Innehåll 1 Resultat i sammandrag 3 2 Bakgrund och metod 5 3 : Index 9 4 Mobilt arbetssätt 33 5 Virtuella möten 35 6

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Riktlinjer för bildhantering

Riktlinjer för bildhantering Kommunledningskontoret Anna Sandström, 0531-52 60 25 anna.sandstrom@bengtsfors.se RIKTLINJER Antagen av Kommunstyrelsen 1(5) Riktlinjer för bildhantering Bilagor: 1. Tillgänglighet vid bildpublicering

Läs mer

En digital agenda för Sverige

En digital agenda för Sverige En digital agenda för Sverige Norrköping 14 november 2012 IT-politik i Sverige och EU 2000 2010 2011 Ett informationssamhälle för alla Digital agenda för Europa It i människans tjänst en digital agenda

Läs mer

diligentia Aktivitetsstyrd Arbetsmiljö

diligentia Aktivitetsstyrd Arbetsmiljö A² diligentia Aktivitetsstyrd Arbetsmiljö 1 Aktivitetsstyrd Arbetsmiljö 2 Aktivitetsstyrd Arbetsmiljö diligentia Hur kommer vi att arbeta i framtiden? För några år sedan började Diligentia att fundera

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Kommunerna är på e! Bengt Svenson. Sveriges Kommuner och Landsting. IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Kommunerna är på e! Bengt Svenson. Sveriges Kommuner och Landsting. IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Kommunerna är på e! Bengt Svenson IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 08-4527430 bengt.svenson@skl.se Offentliga Rummet Västerås 080603 1 Meny e-förvaltningsmätning

Läs mer

Exempelritningar för nybyggnad av garage

Exempelritningar för nybyggnad av garage Exempelritningar för nybyggnad av garage Foldern är framtagen juni 2010 och reviderad januari 2012 av Bygglovalliansen som är en samverkan mellan kommuner för utveckling av bygglovfunktionen. Följande

Läs mer

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV 8 dagar med förändringskunskap och processverktyg, 2015-2016 Tror du att: Lärande och utveckling är nödvändigt för att hantera krävande uppgifter

Läs mer

DIN IT VISION MED ELEVPC. OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner.

DIN IT VISION MED ELEVPC. OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner. DIN IT VISION MED ELEVPC OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner.se/elevpc Varför ElevPC? En omfattande undersökning av europeiska studier kring

Läs mer

Processer och värdegrund

Processer och värdegrund 2009-08-06 Processer och värdegrund Ann-Sofie Mattsson Processer och värdegrund Innehåll 1 SAMMANFATTNING 2 2 INLEDNING 3 3 KOMMUNENS VÄRDERINGAR UTTRYCKS I PROCESSER 6 3.1 Professionalitet 6 3.2 Engagemang

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Mejl och mobilpolicy

Mejl och mobilpolicy Mejl och mobilpolicy Tillgänglighet efter arbetstid blir allt vanligare och har många orsaker. Många tjänstemän har fått friare arbetstider och ges allt större möjlighet att utföra arbetsuppgifter på distans.

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Policy för information och kommunikation

Policy för information och kommunikation Antagen av fullmäktige 081022 Policy för information och kommunikation Torsås kommun är en politiskt styrd organisation som finns till för medborgarna. Det är deras behov och förutsättningar vi ska se

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Härnösands kommun. Så använder Du. e-post i. Bestämmelser om e-post för kommunala förvaltningar och bolag. Antagna av kommunstyrelsen 2004-04-06, 62.

Härnösands kommun. Så använder Du. e-post i. Bestämmelser om e-post för kommunala förvaltningar och bolag. Antagna av kommunstyrelsen 2004-04-06, 62. Så använder Du e-post i Härnösands kommun Bestämmelser om e-post för kommunala förvaltningar och bolag Antagna av kommunstyrelsen 00-0-06, 6. Innehåll Sid. Regler för e-post som alla måste följa E-postadresser

Läs mer

Med blicken i spegeln. Mija Renström

Med blicken i spegeln. Mija Renström Med blicken i spegeln Mija Renström WORKSHOP 2011: HANINGE KONSTHALL BLÄCKSTRÅLEUTSKRIFT 110 x 200 cm Mija Renström utforskar i det här projektet relationen mellan bild och självbild. I tre nya verk undersöker

Läs mer

Bil. 5 121130 SPF-scenario

Bil. 5 121130 SPF-scenario Bil. 5 121130 SPF-scenario Steg 1-4 1. Exploatören AB Bygg Fort avser att uppföra ca 260 nya lägenheter inom stadsdelen Vacker Strand i Örby stad. Bolaget har förvärvat mark på villkor att kommunen ger

Läs mer