UTREDNING OCH PROGRAMMERING INOM BYGGNADSSTYRELSEN NUMMER 101 OKTOBER 1974 ERS- En inventering. 6% lp 4 MVL-

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ".. 11. UTREDNING OCH PROGRAMMERING INOM BYGGNADSSTYRELSEN NUMMER 101 OKTOBER 1974 ERS- En inventering. 6% lp 4 MVL-"

Transkript

1 , UTREDNING OCH PROGRAMMERING INOM BYGGNADSSTYRELSEN En inventering f V 'o 6% lp 4.. NUMMER 101 OKTOBER 1974 ERS- MVL-

2 KBS-ANVISNINGAR NR DATUM ANM 1 Regler för yt- och volymberäkning mars 66 2:2 Rumsbeskrivningar 1972 dec 72 ers anv 2 mars 66 3:3 Gränsdragning mellan anslag för byggn, inredn och utrustn juni 70 proj- o byggskedena 4 Kodningsplan sept. 66 gäller ej 5 Erfarenhetsåterföring dec 68 5A Tillägg till anvisning nr 5 Erfarenhetsåterföring okt 69 6 Kalkylering och kostnadsstyrning av projekt apr 67 gäller ej från Projekteringsanvisningar 1967 apr 67 Detaljanvisningar till kap 2 dec 67 bilaga 2 till anvisning 7 Tillägg nr 1 till detaljanvisningar juni 68 Tillägg nr 2 till detaljanvisningar sept 68 Tillägg nr.3 till detaljanvisningar nov 71 7A Ändringar o komp ) av projanvisningar aug 69 8:2 Teletekniska anläggningar, projektering och installation maj 74 ers anv 8 apr 67 9:2 Myndigheter och samrådsinstanser vid projektering mars 72 ers anv 9 apr 67 10:2 Normer för kontorsbyggnader okt 73 remissuppl. 11 Vägbeläggningar och kantstöd av asfaltbetong mars Lärosalar för högre utbildning apr Toaletter och kapprum febr Märkning av rörledningar och uttag för vatten, gas o luft dec Normer för laboratoriebyggnader apr Tillämpning av svensk standard dec Lägeskodning dec Anvisningar betr utbyggnadsplaner dec Gränsdragning mellan anslag för byggn, inredn och utrustn juni 70 fastighetsförvaltningen 20:2 Förekomst av heltäckande textilmattor febr 73 ers nr 20:1 21 V-skruven apr Typritningar gällande polishus sept Gasolinstallationer juni Följebrev bygghandlingar KBS-blankett 125 juli El- och transportanläggningar, relationshandlingar maj Anvisning för energiekonomi aug 74 Beskrivningsexempel till KBS -anvisning nr 7 7:1 Pålning med stödpålar av betong maj 71 ers exempel 1:3A KBS-RAPPORTER N R 1) DATUM ANM 1:2 KBS normaldragskåp juni 68 2) 6:2 Kemisk o termisk resistens f vissa laboratoriebänkmaterial juni 67 2) 8 Dimensionering av lab för 1- och 2 -betygskurser i kemi juni 66 9 Provning av dragskåpsventilation apr Byggprocess och verksplanering sept 66 10:2 Byggprocessen sept 66 särtryck ur rapport Seminarium, hörsalar, audivisuella hjälpmedel nov 66 ile Seminar Roöms Lecture Halls and Audio -Visual Aids maj 67 engelskt sammandrag av rapport Kontorshusutredning 1966 febr 67 12E Office Buildings Investigation 1966 nov 67 engelskt sammandrag av rapport 12 13:3 Produkt och resursdata aug 69 2) 13:3A Produkt och resursdata: kostnadsuppskattningar och anbud aug 69 intern upplaga 14 Byggkostnadsindex 63 apr Slutna fångvårdsanstalter sept Byggnader för högre utbildning och forskning maj 67 16E Buildings for Higher Education and Research sept 67 engelskt sammandrag av rapport Byggherreuppgiften. Referat från 5:te NKS -konferensen maj Provhus för med fak i Uppsala. Delrapport 1 sept BZ -metodens användning för beräkning av allmänbelysning dec Elementbyggda trähus febr Monteringsfärdiga lätta mellanväggar i torr konstruktion mars Lätta mellanväggar av gipsskivor på stålreglar mars Undertak mars Utbyggnadsplaner nov Arbetsbox för mikrobiologiska arbeten apr Underhållskostnadsindex 63 dec 68 Fortsättning på omslagets sida 3 1) Ej upptagna rappoitnr har utgått 2) Ersättes tidigare utgåva KBS-anvisningar, KBS-rapporter och byggnadsstyrelsens övriga publikationer försäljs av Allmänna Förlaget AB, Stockholm, Svensk Byggtjänst AB, Stockholm, Skånsk Byggtjänst, Malmö, Byggcentrum i Göteborg AB, Göteborg, Norrlands Byggtjänst, Umeå samt bokhandeln.

3 Sammanfattning av KBSrapport 101 UTREDNING OCH PROGRAMMERING INOM BYGGNADSSTYRELSEN En inventering Avsikten med ra orten. - Inom byggnadsstyrelsen bedrivs utrednings - och programmeringsarbetet på olika sätt i projekt av mycket varierande karaktär. Även åsikterna om hur detta arbete b.ö r bedrivas skiftar. Föreliggande rapport redovisar en inventerin av existerande ro ammerin smetoder, en principiell beskrivning av utredningsoch programmeringsarbetet kompletterad med vissa förslag som framkommit under inventeringen. Rapporten har tidigare utgivits som remissupplaga avsedd som diskussionsunderlag. En sammanfattning av remissinstansernas principiella yttranden har införts i slutet av rapporten, medan deras detaljerade kommentarer redovisas som noter. Rapportens text är oförändrad med undantag av att vissa oklarheter rättats till och litteraturlistan kompletterats. Avsikten är att denna inventering plus remissinstansernas yttranden skall utgöra underlag för en handledning i byggnadsprogrammering. Denna handledning utarbetas i KBS ad ministrativa utvecklingsprojekt 06 "Programmeringsmetodik". Programmeringsarbetets kostnadskonsekvenser behandlas ej i denna rapport. Ra ortens innehåll. - I rapportens inledningskapitel orienteras bl a om byggnadsstyrelsens roll som anskaff are och förvaltare av lokaler för civila statliga myndigheter, vilka slag av lokaler som programmeras på styrelsens olika byråer samt statligt programmeringsarbete utanför byggnadsstyrelsen. UTREDNING OCH PROGRAMMERING INOM BYGGNADSSTYRELSEN En inventering Stockholm oktober sidor Byggnadsstyrelsen, KBS-rapport nr 101 Distribution: Allmänna Förlaget AB, Stockholm, Svensk Byggtjänst AB, Stockholm, Skånsk Byggtjänst, Malmö, Byggcentrum i Göteborg AB, Göteborg, Norrlands Byggtjänst, Umeå samt bokhandeln.

4 Kapitel 2 beskriver översiktligt byggprocessens skedesindelning, tar upp tankegången om byggnadsdelars olika livslängd som ger begreppen "samhällsknutna, byggnadsknutna och verksamhetsknutna delar ", ger en orientering om "generellt programunderlag " för kontorshus samt berör pro j ektens s k fasindelning. Kapitel 3 utgör rapportens huvuddel, själva beskrivningen av aktiviteterna under utrednings- och programmeringsarbe tet i en principiellt kronologisk ordning från "översikte hg lokalforsorjningsplanering" till "inflyttningsprogram". Framställningen har begränsats till att principiellt be-- skriva förloppet vid ett nybyggnadsprojekt. Eftersom arbetet som. nämnts bedrivs på olika sätt inom styrelsen har alla viktigare förekommande aktiviteter tagits med, även om de inte alltid tillämpas eller om de utgör alternativa arbetsmetoder. Detta har angivits. Aven vissa förslag till förändringar som framkommit under inventeringen redovisas. De markeras med streck i kanten för att lätt kunna skiljas från verkliga förhållanden. Kapitel 4 handlar om krav som kan ställas på den planera - de byggnaden av nyttjare, byggherre och samhälle B1 a behandlas översiktligt frågan hur man skiljer mellan krav och önskemål samt värdering av krav och önskemål. - Förhållandet mellan nyttjaren och byggnadsstyrelsen diskute - ras. Erforderligt programmeringsunderlag från nytt j aren redovisas dels som nyttjarens direkta arbetsinsatser i progr ammeringsarbetet, dels som underlag för beslutsprocessen och dels uppdelat i ämnesområden (verksamhet, lokaler, samband etc). - Under rubriken "Krav på tekniska system" diskuteras generalitet och flexibilitet, egen skapssarnordning av tekniska system samt verksamhetsbe tingade förutsättningar vid progr ammering av tekniska Rapporten avslutas med en litteraturlasta, remissinstansernas principiella yttranden a sammanfattning samt deras detaljerade anmärkningar i noter. Anm. Remissupplagans kapitel "Administrativa rutiner" har överförts till KBS kommande projektledningsinstru,ktion. Remissupplagans exempel och bilagor utges som s k UV-information nr 140. Ra orten vänder si till personer som utarbetar metoder för byggna dsprogrammering samt övriga som är intresserade av detta område. U 1 snin ar genom Gudrun Finn vid byggnadsstyrelsens utvecklingsbyrå och beträffande utvecklingsprojekt 06 Sven. Fristedt vid utredningsbyrån.

5 1 UTREDNING OCH PROC ING INOM BYGGNADSSTYRELSMT Eti inventering KBS-RAPPORT 101 OKTOBER 1974 ERS - Upplaga 1500 ex

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. F ÖRORD 1. INLEDNING.1 Rapportens innehåll 7.2 åvskten med rapporten 7,3 Metod 8.4 Förutsättningar för rapporten 8.5 Terminologi 8.6 Något om byggnadsstyrelsens roll 10.7 Vad byggnadsstyrelsen programmerar 11.8 Statligt programmeringsarbete utanför byggnadsstyrelsen ALLMÄNT OM BYGGPROCESSENS INLEDANDE SKEDEN Byggprocessens skedesindelning 14.2 Program på olika stadier 16.3 Byggnadsdelars livslängd "Generellt programunderlag" 18.5 Förhållandet nyttjare/ " Generellt programunderlag" /byggprocess 19.6 Projektets uppdelning i upphandlingset apper, s k faser BESKRIVNING AV UTREDNINGS- OCH PROGRAME- RINGSSKEDET Översiktlig lokalförsörjningsplanering Initiering av ett lo,kalförsörjningsprojekt Lokalförsörjningsutredning Översiktlig verksamhetsbeskrivning Tidplan Tomtutredning Inventering av tomtens/fastighetens förut - sättningar Val av tomt Utbyggnadsplan Ev ny utredning avseende alternativen omoch tillbyggnad eller nybyggnad 28

7 3.11 Ev utredning avseende verksamhetens behov av olika lokaltyper Detaljerad verksamhet sbe skrivning Rumsfunktionsprogram Ramprogram och byggnadsprogram, en jämförande orientering Ramprogram Byggnadsprogram Systemhandlingar Inredningsprogram Detaljprogram Inflyttningsprogram KRAV PÅ DEN BLIVANDE BYGGNADEN PRODUKTEN 4.1 Allmänt om krav 48,11 Krav och önskemål Formulering av krav och önskemål Värdering av önskemål Redovisning av krav och önskemål N tt 'arens krav och önskemål Kontakt nyttjaren -byggnadsstyrelsen Förstår vi varandra? Samarbetsformer för nytt jaren och byggnadsstyrelsen Vad vill byggnadsstyrelsen veta, och när? Nyt t j arens arbetsinsatser i programmeringen Hur den detaljerade verksatrihetsbeskrivningen kan styra programmering och projektering Beslut vid olika tidpunkter Programmeringsunderlag från nyttjaren, uppdelat i ämnesområden, och förslag till frågor att besvaras av nyttjaren Hur man åskådliggör s amb and Krav å tekniska s stem Generalitet och flexibilitet Exempel på faktorer soi kan bestämma en byggnads grad av generalitet 72

8 4 33 e:4 Egenskap s samordning av tekniska system 72 Verksamhet sbetingade förutsättningar vid programmering av teknisk, system Drift- - och underhållsegenskaper 75 LITTERATUR 1. Litteratur som använts som underlag i större eller mindre utsträckning 76 II. Övrig litteratur (Finns tillgänglig på utvecklingsbyråns arkit ektsektion, delvis i form av kopior) 77 REMISSINSTANSERNAS SAMMANFATTNING PRINCIPIELLA UTTALANDEN. Första projekteringsbyrån, KBS 80 Andra projekteringsbyrån, KBS 81 Utredningsbyrån, KBS 81 Avdelningen för Pro j ekteringsmetodik, KTH 82 Nom 84

9 5 FÖRORD Föreliggande rapport redovisar ett utredningsarbete som avsett att klarlägga byggprocessens utredninngs- och prograrnmeringsarbete inom byggnadsstyrelsen. Ett syfte har varit att få underlag för en planerad handledning i byggnadsprogrammering. Detta har inte varit någon lätt uppgift. De existerande rutinerna är starkt varierande både mellan olika handläggare och för olika projekt. En viss enhetlighet är önskvärd, men sannolikt uppnås största effektiviteten om programmeringsarbetet kan anpassas efter såväl projektets art s om nytt j arens resp. programmerarens speciella förutsättningar. Trots denna anpassning finns ändå ett mönster i handläggningen, framförallt betingat av vissa yttre krav, t ex redovisning för Kungl Maj : t och överlämnande till andra enheter inom styrelsen. Det är framför allt detta principiella mönster som föreliggande rapport söker redovisa.. Under den tid utredningsarbetet pågått har successivt skett en förändring av aktuella rutiner bl a på grund av vissa nya förhållanden, t ex projektchefsorganisationen för omlokaliseringsobjekten och inredningsprojektens större vikt, som kan bidra till att den bild rapporten ger är ofullständig. Innebörden av vissa begrepp har också glidit och bidragit till svårigheterna att enkelt beskriva utredningsoch programmeringsarbetet. All programmering innebär en avgörande bestämning av projektets ekonomi. Den påverkan av projektets kostnader som kan göras i efterföl j ande skeden är liten i jämförelse med vad som bestäms under utrednings- och programskedena i fråga om tomtval, ytinnehåll, kvaliteter på lokaler etc. Därför borde en rapport om utredning och programmering inom byggnadsstyrelsen centralt behandla även denna fråga. Av flera skäl har den ekonomiska aspekten inte kunnat beaktas på annat sätt än genom de kalkyler som skall utföras vid olika tidpunkter i processen. För en mera direkt kostnadsmedveten programmering är det nuvarande underlaet ofullständigt, men arbete pågår (bl a i projektet 0085 Arskostnader ) att med utgångspunkt i "Generellt Programunderlag kontor " söka precisera kostnader som skall bli direkt användbara redan vid programmeringen av ett projekt. Trots det bristfälliga underlaget för ekonomiska bedömningar är det viktigt att byggnadsstyrelsens programmeringsarbete så långt möjligt sker med ekonomisk medvetenhet. Denna måste avse den resulterande lokalhyran för nyttjaren, d v s innefatta kostnadskonsekvenser även av t ex drift och underhåll. Föreliggande rapport har tidigare utgivit s som remissupplaga avsedd som diskussionsunderlag internt inom byggnadsstyrelsen. Remissupplagan har också under hand tillställts bl a personer vid de tekniska högskolornas arkitektursektioner. Remissinstansernas principiella uttalanden sammanfattas i slutet av rapporten medan deras detaljerade

10 6 synpunkter redovi sas som noter. Rapportens text är oföre ändrad med undantag av att vissa oklarheter rättats till. Litteraturlistan har kompletterats. Rapporten kommer att ingå som underlag i KBS administrativa utveckl ingspro j ekt 06 "Programmeringsmet olik", vars syfte är att utarbeta en handledning i byggnadsprograrnmering. 1 en förstudierapport från administrativa utvecklingsprojektet 06 sägs om föreliggande rapports rernissupplaga bl a: "Med all önskvärd tydlighet framgår av rapport 101 den bristande samstämmighet i tillämpad programmeringsmetodik som råder mellan olika enheter inom styrelsen. Likaså inventeras i rapport 101 den begreppsflora som tillämpas och som innehåller otillräckligt definierade termer. Utan tvekan fungerar rapport 101 som en god probleminventering och den har redan i konceptform använts inom grupp 06 som sådan under projektarbetets gång. Det ± örtjänar på-- pekas att deltagare i denna arbetsgrupp varit uppgiftslämnare till rapport 101 och därför i viss mån följt arbetet med denna." Medverkande Rapporten har utarbetats vid byggnadsstyrelsens utvecklingsbyrå genom Anders Liljefors (utvecklingsledare) och Gudrun Linn (utredningsman). Dessutom har i olika avsnitt och i olika utsträckning medverkat Arne Augustsson, Sven Fristedt, Ebbe Ldemark, Bo vading vid utredningsbyrån,, Eva Bark, Svante Berg, Odd Werner vid utvecklingsbyrån m fl. Som konsult har medverkat BS Konsult AB. Bilder på omslaget samt vinj etter av tekn dr Hans Norden-. ström BRUL.

11 7 1. INLEDNIG 1.1 Ra ortens innehåll Föreliggande rapport är en beskrivning av utrednings- och programmeringsskedet i byggprocessen så som det gestaltar sig inom byggnadsstyrelsen. Framställningen har begränsats till att omfatta endast nybyggnadsprocessen. Kapitel 2 ger en orientering om byggprocessens skedesindelning, program på olika stadier, begreppet "byggnadsdelars livslängd" och "generellt programunderlag". Kapitel 3 utgör rapportens huvuddel, själva beskrivningen av aktiviteterna under utrednings- och programmeringsskedet från "översiktlig lokalförsörjningsplanering" till "inflyttningsprogram". Även vissa förslag som framkommit under inventeringen redovisas. De markeras med streck i kanten. Framställningen har begränsats till att principiellt beskriva förloppet vid ett nybyggnadsprojekt. Kapitel 4 handlar om krav som kan ställas på den planerade byggnaden av nytt jare och byggherre. Samhällets krav har berörts endast i förbigående. Bl a behandlas översiktligt frågan hur man skiljer mellan krav och önskemål samt värdering av krav och önskemål. Nyttjarens krav och hur man tar reda på dem ägnas ett ganska stort utrymme. Litteraturlistan tar dels upp sådan litteratur som i större eller mindre utsträckning använts som underlag för rapporten, dels litteratur som inte använts som underlag men som behandlar likartade frågor. Remissinstansernas principiella uttalanden redovisas i sammanfattning i slutet av rapporten. Deras detaljerade anmärkningar har införts som noter. 1.2 Avsikten med ra orten Inom byggnadsstyrelsen bedrivs utrednings- och programmeringsarbetet på olika sätt i projekt av mycket varierande karaktär. Även åsikterna om hur detta arbete b ö r bedrivas skiftar. Föreliggande rapport redovisar en inventering av existerande programmeringsmetoder, en principiell beskrivning av utrednings- och programmeringsarbetet kompletterad med vissa förslag som framkommit under inventeringen. Som nämnts i förordet har rapporten tidigare utgivits som remissupplags. Avsikten är att föreliggande rapport plus remissinstansernas yttranden, som bifogas dels i sammandrag och dels som noter, skall utgöra underlag för fortsatt arbete inom styrelsen. Programmeringsarbetets kostnadskonsekvenser behandlas ej.

12 8 1.3 Met d, Arbetet har utförts inom utvecklingsbyrån i samarbete med andra byråer inom byggnadsstyrelsen, främst utredningsbyrån. Metoden har för vissa av de beskrivande delarna varit enkel: frågor och svar. Som litteraturunderlag har främst använts vissa av byggnadsstyrelsens publikationer, se litteraturlistan. Det har varit svårt att finna lämplig litteratur utanför byggnadsstyrelsen. Eftersom programmering bedrivs på olika sätt inom byggnadsstyrelsen går det inte att ge en entydig bild av förloppet. Här har valts att skildra de viktigare variationerna som alternativa arbetsmetoder. Förslag och synpunkter som framkommit under inventeringen har redovisats och markerats med streck i kanten. 1.4 Förutsättnin ar för ra orten Byggnadsprojekten hanteras inom byggnadsstyrelsen enligt en administrativ ordning som i sitt normalfall är föreskriven i finansdepartementets FM Hundlä ning av statliga b ggnadsärenden. Föreliggande framställning är uppbyggd kring den modifierade handläggningsordning som tillämpats under senare år för vissa därtill lämpade projekt och som innebär en anpassning till den metodutveckling som ägt rum sedan Den medför bl a att redovisningen. för Kungl Maj:t sker på ett tidigare stadium än i normalfallet. Dock är huvudvikten i denna rapport lagd på i n n e- h å l f e t i programmeringsarbetet och inte på de yttre formerna - tidpunkter för redovisning för Kung, Maj : t etc. Innehållet i programmeringsarbetet är i mindre utsträckning beroende av projektets administrativa hantering, t ex handläggn i ngsordningen. Framställningen är översiktlig, eftersom den omfattar ett stort område. En viktig del av utredningsarbetet har inte tagits med i denna rapport, nämligen det arbete som gäller inventeringen av en tomts förutsättningar. Den delen finns behandlad i en särskild KBS-rapport, nr 88, till vilken hänvisas i denna framställning. En verksamhet som programmering undergår ständigt förändringar. Nya synpunkter, kunskaper och metoder tillförs kontinuerligt. I och med att en beskrivning av processen "fryses" och trycks blir den delvis mer eller mindre föråldrad. Föreliggande rapport skildrar programmeringsprocessen så som den tedde sig under åren Terminolo i Förslag Med u t r e d n i n g avses i denna rapport insamlande och bearbetning av material (uppgifter, fakta) som skall ligga till grund för ett byggnadsprojekt. (1)

13 . Förslag Med p r g r a m m e r i n g avses vidare bearbetning av det insamlade materialet till program av olika slag som visar förutsättningarna för den planerade byggnaden samt ger direktiv för utformningen baserade på den blivande nyttjarens respektive byggherrens krav och önskemål. Samtliga önskemål från nyttjaren kan vanligtvis inte tillgodoses av olika skäl. Byggnadsstyrelsen måste därför i samråd med nyttjaren svara för en bedömning och lämplig avvägning av önskemålen. (2) (3) Utredningen kan vara " ej objekt bunden", medan programmeringen - utarbetandet av programhandlingar - vanligen är t1objektbnnden" Ordet " programme r ing " brukar ofta avse både utredning och programmering. 1 föreliggande rapport används det i denna dubbla betydelse i vissa redan vedertagna figurer och någon gång i text där sammanhanget ändå står klart. Beträffande primär programyta och sekundär programyta se avsnitt Ordet n y t t j a r e är ett sedan länge inarbetat begrepp inom byggnadsstyrelsen och används genomgående i denna rapport för att beteckna såväl lokalnyttjande myndighet som de enskilda individer som använder lokalerna. För att särskilja dessa två intressentgrupper används inom styrelsen i vissa sammaxihang ordet brukare för att beteckna de enskilda individer - personal, elever, besökare som använder lokalerna, medan innebörden av nyttjare begränsas till myndigheten, verket. Förslag För att nå öveven stämmelse i skandinaviskt språkbruk har i NKS - sammanhangx föreslagits att det i Sverige använda ordet nyttjare borde ersättas av brukare, som motsvarar norskans brukar och danskans bruger. Ordet brukare skulle då avse såväl myndighet som enskild individ inom myndigheten. Med samma motivering som ovan anser även Tekniska Nomenklaturcentralen och Nämnden för Svensk Språkvård att. en övergång till ordet brukare avseende såväl myndighet XX) som enskild individ vore lämplig. Dessa två institutioner påpekar också att orden nyttjare och brukare inte bör ges olika innebörd eftersom de är synonymer. Som nämnts har emellertid ordet brukare inom byggnadsstyrelsen fått en dubbeltydig.innebörd, vilket kan ge upphov till missförstånd. Det används därför ej i denna rapport. (4) Byggnadsstyrelsen kallas ibland enbart s t y r e l s e n. Övriga begrepp förklaras i allmänhet i texten. För vidare upplysningar om terminologi se KBS anvisning 'nr 1 "Regler för yrt- och volymberäkning " samt tillägg 3 till bilaga 2 till KBS-anvisning nr 7 "Projekteringsanvisningar 1967", x) Nordisk Kontakt om Statsbyggeri xx) (även organisation, grupp etc)

14 lo 1.6 Nå' ot om b nadsst relsens roll Byggnadsstyrelsens huvuduppgift är att förse civila statliga myndigheter med lokaler. Detta sker genom utnyttjande av befintliga lokaler, genom om- eller tillbyggnad av befintliga lokaler, förhyrning, köp eller nyproduktion. Sammanlagda ytan av alla lokaler som byggnadsstyrelsen 2 äger eller förhyr uppgick 1974 till drygt 5,5 miljoner m lokalyta (förhyrningarna utgör 31 % därav) Lokalbeståndets ökning har under 1972/73 och 1973/74 motsvarat ca 4,5 % per år. Byggnadsstyrelsen styr sin verksamhet med hjälp av lokalf5rsörjningsplanering och underhållsplanering. När en myndighet behöver utökade eller nya lokaler skall den ta kontakt med byggnadsstyrelsen, eftersom den inte själv får hyra, köpa eller bygga. Byggnadsstyrelsen utreder myndighetens lokalbehov, beslutar om hur det skall tillfredställas och sköter sedan köp, förhyrning, ombyggnad eller nybyggnad. Därefter förvaltar byggnadsstyrelsen lokalerna, den kan sägas fungera som hyresvärd för andra statliga myndigheter. Sedan gammalt har det varit så att byggnadsstyrelsen i allmänhet tillhandahållit 1 ouppvärmda" lokaler utan lös inredning eller utrustning. Myndigheterna själva har fått inreda, utrusta, sköta städning, anställa maskinpersonal, köpa olja o s v. Det finns dock många undantag. Det brakar t ex vara byggnadsstyrelsens uppgift att inreda nybyggda universitetslokaler. Ibland svarar byggnadsstyrelsen för driften, d v s anställer maskinpersonal, köper olja, röjer snö etc. Byggnadsstyrelsen har föreslagit Kungl Maj:t att styrelsen skall ansvara för fastighetsdriften helt och hållet. Därigenom kan denna förbilligas. (5) Lokalkostnaderna är stora utgifter i statens budget. Hyresvärdet för byggnadsstyrelsens alla lokaler är sammanlagt närmare en miljard kronor om året. Länge har lokalerna upplåtits gratis för myndigheterna. För närvarande genomförs successivt en reform som innebär att byggnadsstyrelsen debiterar hyra för lokalerna, anpassad till marknadsmässig nivå.. De statliga myndigheterna måste begära pengar i sin budget för att kunna betala hyra för lokalerna. Detta torde innebära dels att myndigheterna blir mer medvetna om kostnaderna för de lokaler de begär, dels att de får mera inflytande på sina egna lokalfrågor. De statliga byggkostnaderna kontrolleras av riksdag och regering, varje enskilt bygge skall beslutas av riksdagen. Genom byggnadsstyrelsens budget får statsmakterna en samlad bild av vad lokalförsörjningen kostar. Statens fastigheter utgör tillsammans ett stort ekonomiskt värde. Byggnadsstyrelsen förvaltar fastigheter för åtskilliga miljarder kronor. De är också i många fall av stort kulturellt värde. Byggnadsstyrelsen har en förvaltningsuppgift med både ekonomiska förräntningskrav och mer immateriella kulturkrav att tillgodose.

15 11 Det kan leda till att en myndighet måste acceptera vissa kompromisser i sin lokalfråga. Det kan gälla att hitta en användning för en fin gammal kulturbyggnad. Även för en nybyggnad måste nyttjarens aktuella krav vägas mot andra mera långsiktiga krav på byggnaden. Myndigheten är hyresgäst och är som, sådan fri från långsiktigt ansvar för lokalerna. Om verksamheten flyttas eller ökas så att den kräver nya lokaler eller om den läggs ned, då är det byggnadsstyrelsen som står med det efterlämnade huset. Det måste användas igen. Om det inte säljs eller hyrs ut till enskilda måste någon annan statlig verksamhet flytta in. Då får huset inte vara alltför specialutformat för den första hyresgästen. Det skulle leda till att efterträdaren fick det orättvist obekvämt, eller också till höga ombyggnadskostnader och höga hyror. Ovanstående beskrivning ger bakgrunden till de krav som byggnadsstyrelsen ställer på lokaler som den planerar och bygger. Ca människor arbetar i byggnadsstyrelsens lokaler om mä n tar med studenterna vid universitet och högskolor. Lokalerna är en betydelsfull del av arbetsmiljön och ett viktigt arbets -" redskap". De har betydelse för personlig säkerhet och trevnad, för arbetsresultat och effektivitet i statsförvaltningen. 1.7 Vad b nadsst relsen ro ammerar Detta avsnitt ger en något förenklad bild av verkligheten i det avseendet att byggnadsstyrelsen inte enväldigt programmerar lokaler utan gör detta i samarbete med respektive nyttjare. Detta bör underförstås i fortsättningen. Utrednin sb ån gör utredningar och programmerar lokaler för statlig förvaltning, kultursektorn ( statliga museer, statliga teatrar utom operan, statlig utbildning inom konst, musik, teater etc ), domstolsväsendet, polis- och åklagarmyndigheter, jordbrukets högskolor, lärarhögskolor (i samråd med SÖ), civilförsvarsskolor, specialskolor för handikappade, vissa statliga institut och laboratorier samt för forskningsinstitutioner som inte har anknytning till universitet och högskolor. Underlag för programmering av jordbrukets högskolor lämnas till U-byrån av en LUP-kommitte (se avsnitt 1.8) och för lärarhögskolor av SÖ. Byrån utreder även användningsmöjligheter för byggnader av kulturhistoriskt värde. Utrikesb rån gör utredningar och programmerar lokaler och inredningar för utrikesrepresentationen, dvs ambassadanläggningar (innehållande bl a kanslier och bostäder) och konsulat. Vidare programmeras ombyggnadsarbeten och nyinredningar i bl a svenska kyrkor och vissa sjuk- och ålderdomshem i utlandet samt vissa personalbostäder som hör till de nämnda byggnaderna.

16 12 Första ro 'ekterin sb rån gör utredningar och programmerar lokaler för universitet och högskolor utom jordbrukets högskolor. Programmeringsunderlag lämnas av Lup -kommitteerna eller av skolöverstyrelsen, vidare gör första projekteringsbyrån utredningar och programmerar lokaler för forskningsinstitutioner som har anknytning till universitet och högskolor. Andra ro'ekterin sb rån gör utredningar och programmerar lokaler för socialvård ungdomsvård och alkoholistvård), Operan och i viss utsträckning för Sveriges Radio. U tvecklin sb råns inrednin ssektion programmerar inredningar efter att ha utrett behoven) för universitet och högskolor samt för vissa andra projekt efter Kungl Maj : ts be slut. 1.8 Statli t ro rammerin saxbete utanför b nadsst relsen För universitet och högskolor görs behovsberäkriing och utarbetas programmeringsunderlag av de så kallade.lup-kommitteerna (lokal- och utrustningsprogramkommittee.rna för universitet och högskolor). Dessa är tillsatta av Kungl Maj:t, Samordningsorgan för dem är Lup-nämnden. Lup-kömmitterna för respektive Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Uppsala och Umeå sorterar under utbildningsdepartennentet, medan kommitten för jordbrukets högskolor sorterar u.ider jordbruksdepartementet. Förslag till omorganisation av Lup-kommitteerna under Det behandlas inte här. föreligger Byggnadsstyrelsen har ansvaret för att universitetens och högskolornas lokalbehov tillgodoses och avgör om detta skall ske medelst köp, förhyrning eller byggande samt verkställer det aktuella förfarandet. Det material om en verksamhet som respektive Lup-kommitt lämnar till byggnadsstyrelsen består i allmänhet av en verksamhetsbeskrivning (funktionsbeskrivning), en lokalförteckning (utrymxnesförteckning, lokalprogram) över primära programytor (= utrymmen direkt avsedda för den planerade verksamheten) samt angivande av vissa lokalkrav. Byggnadsstyrelsen detaljerar och kompletterar bl a med sekundära programytor (= utrymmen för personalens och besökarnas service inom byggnaden, t ex kapprum, toaletter, skyddsram). Dimensionerande uppgifter för dessa utrymmen (antal personer o dyl) får byggnadsstyrelsen från Lupkommittn.På förslagshandltngsstadiet granskar 'tommitten handlingarna för att se om intentionerna i programarbetet har uppfyllts. 1 vissa fall tillsätts organisationskommitter med funktioner som motsvarar Lup-kommi.tternas. Så är fallet med t ex veterinärhögskolans och statens veterinärmedicinska anstalts omlokalisering till Uppsala, högskolan i Luleå samt musikutbildningen. Organisationskommitterna samrå-

17 13 der ibland med Lup-nämnden. För universitetsrestauranger finns en särskild programkommitte (universitetsrestaurangkomrnitten), som till skillnad från de andra också har visst ansvar för driften. Förutom universiteten finns vissa andra verksamhetsområden som själva gör programunderlag för sina nybyggnader. Så är fallet med postverket, televerket, luftfartsverket, kriminalvården, Sveriges Radio (utredning), vägverket och skolöverstyrelsen (för lärarutbildningsanstalter). Byggnadsstyrelsen projekterar och bygger, dock vanligen endast om kostnaderna för projekten överstiger vissa fastställda summor. Mindre projekt genomförs i allmänhet av myndigheterna själva. Statens Järnvägar, statens vattenfallsverk, domänverket samt militärväsendet svarar själva för sin lokalförsörjning, både planering och byggande. Undantag är Försvarets forskningsanstalt, för vilken byggnadsstyrelsen programmerar och bygger. Beträffande statskyrkans byggnader ombesörjer de kyrkliga kommunerna normalt utredning, programmering och byggande.

18 14 2, ALLMÄNT OM BYGGPROCESSENS INLEDANDE SKEDEN Byggnadsstyrelsen kan tillgodose en verksam.%ets lokalbehov på olika sätt. Normalt sker det genom köp, förhyrning eller byggande. Väljer vi att anskaffa lokaler genom att bygga nytt, brukar vi kalla denna arbetsinsats för lokaiproduktionsprocess eller byggprocess. 2,1 B rocessens skedesindelnin Byggprocessens skedesindelning är en teoretisk konstruktion som sällan har någon direkt motsvarighet verkligheten, men den kan vara användbar för att illustrera processens förlopp. En ofta använd bild är nedanstående, fig 1, Skedesindelning Utredning Projektering Produktion Förvaltning Brukande Produktredovisning Lokalförsörjning Lokalisering Utbyggnadsplan Program - Förslags- Huvudhandlingar handlingar handlingar Bygghandlingar Efterkalkyl Instruktioner för drift och brukande Resurs - Kalkyl Kalkyl Kalkyl Kalkyl Kalkyl Slut- Kalkyl Efterkalkyf redovisning redovisning Skedesindelning byggherresynpunkt från A. Produktbestämning 8. Produkt- C. Produktframställning användning Ii' Zon inom vilken gränsen mellan A och e kan variera r i gir 1 erf arenhe tsåterf öring Figuren visar överst den av bokstavsgrupperna föreslagna indelningen i utredning (med programmering), projektering, produktion och förvaltning. Nedanför visas en skedesindelning från byggherresynpunkt: produktbestämning (produkt = byggnad), produktframställning och produktanvändning. De olika skedena är i verkligheten inte skarpt avgränsade utan är mer eller mindre invävda i varandra, de går omlott så som följande skiss visar: utredning/ programmering pro j ekt ering P{ i gui 2 produktion De streck som i figur 2 markerar skeden är schematiskt ritade och avses inte vara proportionella i längd mot skedenas utsträckning i tiden.

19 15 Begreppen som använts i figurerna 1 och 2 kan förklaras på följande sätt. Förslag a) I bokstavsgruppernas skedesindelning: Utrednin : Insamlande och bearbetning av material fakta, uppgifter} om förutsättningarna för och kraven på ett byggnadsprojekt. Pro rammerin : vidare bearbetning av det insamlade materialet till program av olika slag som visar förutsättningarna för den planerade byggnaden samt ger direktiv för utformningen baserade på den blivande nyttjarens respektive byggherrens krav och önskemål.. Pro'ekterin : Konstruktion och gestaltning av en produkt byggnad) enligt de ställda kraven så att den kan göras till föremål för upphandling. Framställning av bygghandlingar. Produktion: Byggande b) I skedesindelningen från byggherresynpunkt: Produktbestämnin sskede: Den del av processen som behöver genomföras för att produkten (byggnaden) i allt väsentligt skall vara b e s t ä m d f r å n b y g g- h e r.r e n s synpunkt, d v s produkten skall vara beskriven så att byggherrens krav på miljö, funktion och bruksvärde blir uppfyllda och så att resursförbrukning för investering och drift samt tidsåtgång för framställning kan beräknas. Produktframställnin sskede: Produktion samt den projektering som kan återstå efter produktbestämningsskedet som underlag för bindande prisavtal, förproduktion etc. Produktanvändnin sskede: Förvaltnings- och brukandeskede, Skedesindelningen innebär inget ställningstagande till rollfördelningen i byggprocessen. Den gäller sålunda oberoende av om t ex projekteringen under produktframställningsskedet administreras av byggherren eller av producenten. En tredje form av skedesindelning är följande, som utgår från viktiga beslut under processens gång: (6) (7) 1. tomtval 2. markdisposition forts

20 16 3, huvuduppläggning byggnader 4, byggnadsknutna delar 5, verksamhetsknutna delar 6, aktuell disposition vid inflyttning 7, f örval tning 8, omdisposition 9, rivning Besluten i föregående skeden är förutsättningar för efterföljande beslut. *) Förklaras i avsnittet "Byggnadsdelars livslängd". 2.2 Pro ram å olika stadier Genom byggprocessen löper ett kontinuerligt och växande inf ormati,onsf löde, som skall utgöra underlag för pro j ektering och produktion (byggande) av lokaler. Ett program för denna lokalproduktion syftar till att klargöra aktuella krav och förutsättningar på grundval av inhämtad.information. Program finns på flera nivåer från översiktliga till detaljerade. Innehållet i ett program vid en viss tidpunkt skall principiellt bestämmas av den information som krävs som underlag för nästa processkede. Ett program som upprättas i början av byggprocessen är vanligen översiktligt. Allt eftersom processen fortskrider kan programmen göras mer detaljerade i sin helhet. (a) (9) Program har olika benämningar beroende på detaljeringsgrad, t ex byggnadsprogram, detaljprogram. De olika programformerna beskrivs närmare i kapitel 3. Programmering i betydelsen fastställande av funktions- och egenskapskrav pågår vanligen långt in i, ibland under hela, projekteringsskedet. Programmeringsskedets analys övergår successivt i projekteringsskedets syntes. 2.3 B nadsdelars livslän d Samhället undergår ständigt åldrande och förändring. Slitage, ändrade ekonomiska och tekniska förutsättningar, ändrad standardnivå och andra krav på kvalitet kan vara några anledningar till att delar av vår omgivning måste bytas ut. Bebyggelsen är sammansatt av delar med mycket olika"livslängder1; t ex gjutna stommar respektive installationer. Problem uppstår om de kortlivade delarna, t ex installationer, inte kan bytas ut när de är förslitna utan att långlivade delar, t ex stommen, måste angipas. Därför är det viktigt att vid planeringen särskilja delar med olika livslängd så att t ex kortlivade delar lätt kan bytas ut eller ändras.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-10-07

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-10-07 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-10-07 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Nina Pripp och regeringsrådet Göran Schäder. Enligt en lagrådsremiss den 25

Läs mer

BILAGA FÖRVALTARE/TEKNISK FÖRVALTARE KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA FÖRVALTARE/TEKNISK FÖRVALTARE KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR Version 2 2014-10-01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BEHOVSANALYS... 3 KRAVSPECIFIKATIONER... 4 Lokal- och funktionsprogram... 4 Lokal- Fastighets- tomtutredning och plananalys... 4 Byggnadsprogram... 4 BESLUTSUNDERLAG

Läs mer

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål.

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål. Byggprocessen På Higabgruppen värderar vi kundnytta och långsiktighet högt och vi vill bygga och förvalta fastigheter som erbjuder god kvalitet och god funktion för kunden. Hela byggprocessen Kostnader

Läs mer

DET HÄR ÄR VÅR BYGGPROCESS

DET HÄR ÄR VÅR BYGGPROCESS DET HÄR ÄR VÅR BYGGPROCESS Första spadtaget för Kretsloppsparken, Alelyckan 2006. I EN BYGGPROCESS ÄR VI MÅNGA SOM SAMVERKAR När man genomför ett byggprojekt är många människor med vitt skilda kompetenser

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER

Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER ALLMÄNT Mät- och ersättningsregler MER är anpassade till AMA och är avsedda att användas vid förteckning av mängder och vid mätning och ersättning

Läs mer

Lunds universitet Rektor. Juridiska avdelningen Christian Sjöstrand BESLUT 2004-09-29 Reg.nr 31-1636-04

Lunds universitet Rektor. Juridiska avdelningen Christian Sjöstrand BESLUT 2004-09-29 Reg.nr 31-1636-04 Lunds universitet Rektor Juridiska avdelningen Christian Sjöstrand Anmälan mot Lunds universitet angående kostnaden för manual vid flygutbildning Anmälan N N har anmält att Trafikflyghögskolan (TFHS) vid

Läs mer

Information från Styrelsen - Nr 18 Februari 2010

Information från Styrelsen - Nr 18 Februari 2010 Information från Styrelsen - Nr 18 Februari 2010 Bäste/Bästa Föreningsmedlem! Detta nyhetsbrev (nr. 18) från styrelsen i BRF Krabban handlar till största delen om våra från och med nu gällande regler för

Läs mer

KS 2003-05-27, 164. Översyn av kommunens användning och behov av lokaler. Bakgrund

KS 2003-05-27, 164. Översyn av kommunens användning och behov av lokaler. Bakgrund KS 2003-05-27, 164 Översyn av kommunens användning och behov av lokaler Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2001-05-17, 72, att uppdra åt kommunstyrelsen att bilda en ledningsgrupp för att göra en fördjupad

Läs mer

Byggentreprenader eller hyresavtal Björn Söderlund

Byggentreprenader eller hyresavtal Björn Söderlund Byggentreprenader eller hyresavtal Björn Söderlund Bakgrund Byggnadsstyrelsen var fram t.om. 1993 ansvaring för lokalförsörjning inom statsförvaltningen Efter 1993 var varje myndighet fri att teckna egna

Läs mer

Information från Styrelsen - Nr 23 Mars 2015 REGLER FÖR TILLBYGGNADER OCH FÖRÄNDRINGAR I BRF KRABBAN

Information från Styrelsen - Nr 23 Mars 2015 REGLER FÖR TILLBYGGNADER OCH FÖRÄNDRINGAR I BRF KRABBAN Information från Styrelsen - Nr 23 Mars 2015 Bäste/Bästa Föreningsmedlem! Detta nyhetsbrev (nr. 23) från styrelsen i BRF Krabban handlar till största delen om våra från och med nu gällande regler för tillbyggnader

Läs mer

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen Sida: 1/9 LEDNINGSYSTEM Datum: 2010-04-23 Dokumenttyp: Rutin Process: Utöva tillsyn och Tillståndspröva Dokumentnummer: 124 Version: 1 Författare: Anna Norstedt, Anders Wiebert mfl Fastställd: Ann-Louise

Läs mer

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter.

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter. 5 a Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas i följande avseenden.

Läs mer

Anpassning av stadens projektstyrningsmetod till bolagens verksamhet

Anpassning av stadens projektstyrningsmetod till bolagens verksamhet Koncernstyrelsen 2012-10-16 1 (9) Anpassning av stadens projektstyrningsmetod till bolagens verksamhet Bakgrund För att få en god styrning och uppföljning av stadens investeringar och andra betydande projekt

Läs mer

Byggnadsstyrelsens rapporter 127=2 1980-10. Parallella uppdrag. Riktlinjer för handläggning. KBS ra. r!' PROGRAM

Byggnadsstyrelsens rapporter 127=2 1980-10. Parallella uppdrag. Riktlinjer för handläggning. KBS ra. r!' PROGRAM Byggnadsstyrelsens rapporter Parallella uppdrag Riktlinjer för handläggning KBS ra r!' PROGRAM 8YSCNwcsst 1RRSHr 127=2 1980-10 Byggnadsstyrelsens rapporter 1:2 KBS- norrnaldragskäp juni 68 9 Provning av

Läs mer

Kap. 6: Allmänna laster Termisk och mekanisk verkan av brand. Bakgrund. Allmänt 2006-01-23

Kap. 6: Allmänna laster Termisk och mekanisk verkan av brand. Bakgrund. Allmänt 2006-01-23 2006-01-23 Boverkets föreskrifter om ändring av verkets regler om tillämpningen av europeiska beräkningsstandarder, (föreskrifter och allmänna råd), BFS 2006:xx, EBS 3 Konsekvensanalys enligt Verksförordningen

Läs mer

Byggprocessen 1 (5) Övning B3 12-03-09

Byggprocessen 1 (5) Övning B3 12-03-09 Byggprocessen 1 (5) B3 - Programskrivning Mål med övningen Syftet med övningen är att i ett tidigt skede kunna fastställa de behov och funktioner man vill att byggprojektet skall uppfylla. Förutsättningar

Läs mer

Inbjudan till intresseanmälan att lämna anbud vid försäljning av Salberga Fastighetsförvaltning AB

Inbjudan till intresseanmälan att lämna anbud vid försäljning av Salberga Fastighetsförvaltning AB 1 Dnr 2008/199 KOMMUNSTYRELSENS Jan-Olof Friman/0224-551 10 Inbjudan till intresseanmälan att lämna anbud vid försäljning av Salberga Fastighetsförvaltning AB Sala kommun inbjuder er att ansöka om att

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 Den 2 juli blir det tillåtet att göra fler åtgärder utan bygglov, till exempel bygga en extra komplementbyggnad om 25 kvadratmeter på sin tomt. Men bygganmälan

Läs mer

Kallelse till anställning som professor

Kallelse till anställning som professor UFV 2013/344 Kallelse till anställning som professor Rutin för beredning och beslut Fastställd av rektor 2013-03-12 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Grundläggande förutsättningar för ett kallelseförfarande

Läs mer

VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER?

VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER? Serien - Byggherrens betydelse Hur konsulterna vill utveckla byggsektorn i samarbete med byggherrarna VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER? Seminarium 25 september 2003 LILJEWALL arkitekter ab Göteborgsregionens

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

0. ALLMÄNT INNEHÅLL. Bilaga 1.Referensförteckning över angivna referenser i Verksamhetsåtagande. Handbok KRAVDOK Verksamhetsåtagande 1996-04-03

0. ALLMÄNT INNEHÅLL. Bilaga 1.Referensförteckning över angivna referenser i Verksamhetsåtagande. Handbok KRAVDOK Verksamhetsåtagande 1996-04-03 FLYG 075/96 Sida 1 (7) 0. ALLMÄNT INNEHÅLL 0. ALLMÄNT...2 0.1 OMFATTNING, INNEHÅLL...3 0.2 SYFTE...5 0.3 TILLÄMPNING, GILTIGHET...5 0.4 REFERENSER, STANDARDER...6 0.5 DEFINITIONER, FÖRKORTNINGAR...7 Bilaga

Läs mer

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Bilparkering Parkering vid bostad Vid beräkning av parkering vid bostäder finns två alternativ. Är antal och typ av lägenheter

Läs mer

En text kan som du förstår inte bestå av ett antal slumpvis hoprafsade meningar:

En text kan som du förstår inte bestå av ett antal slumpvis hoprafsade meningar: Textbyggnad Det är helt grundläggande för läsarens förståelse av en text hur den byggs upp för att hänga ihop logiskt och tydligt. Här tas grunderna till detta upp. En text kan som du förstår inte bestå

Läs mer

Universitetens diarieföring

Universitetens diarieföring Juridiska avdelningen Caroline Cruz BESLUT Universitetens diarieföring Sammanfattning Justitiekanslern (JK) har i beslut den 17 mars 1999 bett Högskoleverket att ta initiativ till att skapa större enhetlighet

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Kursprogram Bakgrund Skärpta regler för fukt i byggnader gäller i BBR sedan 2007. Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller

Läs mer

URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR

URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags finansiella rapporter inte beskrivas

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 MEDDELANDE FRÅN RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE Allmänna råd och kommentarer Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete beslutade den 20 december 2001. Enligt

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

FM centrum. Så här driver LiÖ byggprojekt. www.lio.se

FM centrum. Så här driver LiÖ byggprojekt. www.lio.se FM centrum Så här driver LiÖ byggprojekt www.lio.se INLEDNING FM centrum (Facility Management) är det centrum inom Landstinget i Östergötland som har i uppdrag att ta ett landstingsövergripande helhetsansvar

Läs mer

Projekteringskrav Märkning, Provning, Dokumentation mm 2010-07-01

Projekteringskrav Märkning, Provning, Dokumentation mm 2010-07-01 2253-M-015-100701 version 2 Projekteringskrav Märkning, Provning, Dokumentation mm 2010-07-01 Projekteringsanvisningen är avsedd som en hjälp vid projektering och är avsedd att läsas som en teknisk standard

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

Intendenturens organisation och ledning

Intendenturens organisation och ledning Verksamhetsplan 2011 2011-01-20 Verksamhetsbeskrivning Beslutsdatum 2011-04-12 Intendenturens organisation och ledning Intendenturen i Blåsenhus omfattar samtliga lokaler i Blåsenhus samt de utrymmen i

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

BILAGA ARBETSMILJÖ KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA ARBETSMILJÖ KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR Version: 2a 2014-10-01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMSKEDE... 3 BEHOVSANALYS... 3 KRAVSPECIFIKATIONER... 3 Lokal- och funktionsprogram... 3 Lokal- fastighets- tomtutredning och plananalys... 3 Byggnadsprogram...

Läs mer

MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå

MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå ISBN 978-91-7333-683-3 9 789173 336833 MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

INLEDNING PERSONALIDÉ

INLEDNING PERSONALIDÉ INLEDNING Det personalpolitiska programmet anger 4H:s principiella inställning i personalfrågor. Programmet redovisar de värderingar som ska ligga till grund för personalfrågornas behandling. Syftet med

Läs mer

Välkommen hem. Din guide i din byggprocess

Välkommen hem. Din guide i din byggprocess Välkommen hem Din guide i din byggprocess l J f H Välkommen till Berg! Varmt välkommen till oss på miljö- och byggenheten i Bergs kommun. Vi finns här för att hjälpa dej i ditt byggprojekt. En del av vårt

Läs mer

K V A L I T E T S S Y S T E M

K V A L I T E T S S Y S T E M Personalhandbok 1/11 100 037 05 2013-12-10/JJ Roland Holmgren K V A L I T E T S S Y S T E M Personalhandbok 2/12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4.0 INLEDNING 3 4.1 FÖRETAGSLEDNINGENS ANSVAR 3 4.1.1 Kvalitetspolicy

Läs mer

Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog

Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog Försäkringsprocesser RIKTLINJER 2010-01-15 Ändringsdatum Serienummer Version 2010:01 1.0 1 (10) + Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog Försäkringsprocesser RIKTLINJER 2010-01-15 Ändringsdatum

Läs mer

Granskning av aktiverade utvecklingskostnader

Granskning av aktiverade utvecklingskostnader Granskning av aktiverade utvecklingskostnader inom ITT Genomförd på uppdrag av revisorerna i Region Skåne Oktober 2008 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte och metod...2 2 FÖREKOMSTEN

Läs mer

Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014.

Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014. Datum: 2015-01-30 Sidnr 1 av 10 Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014. FRÅGA 1: Kan man söka bygglov för nybyggnad och samtidigt göra en anmälan om 15

Läs mer

Datum: 2015-08-01 Version: 1 Dokumentslag: Styrande dokument

Datum: 2015-08-01 Version: 1 Dokumentslag: Styrande dokument Riktlinjer och rutiner för dokumenthantering vid planering, projektering, byggande och förvaltning. Sida 1(8) 1. GRUNDLÄGGANDE OM INFORMATIONSMODELLEN... 3 1.1. Inledning... 3 2. HANDLINGAR... 5 3. TILLÄMPNING...

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete Räddningstjänst

Läs mer

Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010. Haninge kommun. Granskning rörande kostnader Ungdomens hus

Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010. Haninge kommun. Granskning rörande kostnader Ungdomens hus Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010 Haninge kommun Granskning rörande kostnader Ungdomens hus Innehåll 1. Inledning...2 1.1. Syfte och avgränsning...2 2. Bakgrund och

Läs mer

Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm

Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm 1(5) www.forbundetrorelsehindrade.org Lund 2005-02-22 Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm Handikappombudsmannens rapport DISKRIMINERING OCH TILLGÄNGLIGHET En av de viktigaste intressefrågor

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Regel. Regler för investeringar och projekt. 1. Inledning. 2. Definition av investering och projekt

Regel. Regler för investeringar och projekt. 1. Inledning. 2. Definition av investering och projekt Regel BESLUTSDATUM: 2014-03-18 BESLUT AV: Direktionen ANSVARIG AVDELNING: Avdelningen för verksamhetssupport FÖRVALTNINGSANSVARIG: Henrik Gardholm HANTERINGSKLASS Ö P P E N SVERIGES RIKSBANK SE-103 37

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning Revisionsrapport Sveriges Lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Datum Dnr 2009-03-30 32-2008-0760 Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Sveriges Lantbruksuniversitets

Läs mer

Beskrivning av ESV:s uppdrag att redovisa underlag för prisomräkning av lokalkostnadsdelen i anslagsbaserna

Beskrivning av ESV:s uppdrag att redovisa underlag för prisomräkning av lokalkostnadsdelen i anslagsbaserna Beskrivning av ESV:s uppdrag att redovisa underlag för prisomräkning av lokalkostnadsdelen i anslagsbaserna 2009:23 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser

Läs mer

Yttrande över Skatteverkets förslag till ändrad föreskrift om kostnadsavdrag för musiker vid beräkning av arbetsgivaravgifter

Yttrande över Skatteverkets förslag till ändrad föreskrift om kostnadsavdrag för musiker vid beräkning av arbetsgivaravgifter Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Mål för underhållsberedningen (UHB) är att

Mål för underhållsberedningen (UHB) är att 2001-03-01 Utgåva 1 Sida 1 (5) DRIFT OCH UNDERHÅLL, ALLMÄN INFORMATION Allmänt Allmänt om underhållsberedning Verksamhet för materielunderhåll bedrivs i materielprocessens samtliga faser. Planläggning

Läs mer

Att tänka på vid produktionsplanering Flik 15

Att tänka på vid produktionsplanering Flik 15 Att tänka på vid produktionsplanering Flik 15 Tidplaner Upprätta alltid en strukturplan - och ställ alternativ - innan Du börjar att rita tidplanen. När Du har börjat att rita minskar viljan att ändra.

Läs mer

Kommentar från SFF, Svensk Flyghistorisk Förening, till Trafikverkets utredning om ett civilt luftfartsmuseum i mars 2013

Kommentar från SFF, Svensk Flyghistorisk Förening, till Trafikverkets utredning om ett civilt luftfartsmuseum i mars 2013 1 18 mars 2013 Kommentar från SFF, Svensk Flyghistorisk Förening, till Trafikverkets utredning om ett civilt luftfartsmuseum i mars 2013 SFF har ombetts att lämna kommentarer till den utredning som pågått

Läs mer

Enkät om delprojekt år 2000

Enkät om delprojekt år 2000 18 oktober 1999 Till Miljösamverkans kontaktpersoner Enkät om delprojekt år 2000 Planeringen för Miljösamverkans fortsättning år 2000 fortskrider. En förfrågan om bidrag ligger hos huvudmännens styrelser

Läs mer

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt Uppdaterad 2014-04-04 1 kap. 10 eller 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd 1 Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd ESV Cirkulär Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag

Läs mer

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Innehållsförteckning Nyheter i den nya plan- och bygglagen... 1 Innan ansökan om bygglov... 2 Efter det att du har fått bygglov... 2 Här nedan

Läs mer

Hans Rode Trafikverket 172 90 Sundbyberg Bifogat översänds Skavstagruppens avsiktsförklaring avseende etablering av Luftfartsmuseum på Skavsta flygplats, Nyköping. Bilagor: Bilaga 3 till Skavstagruppens

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning och översiktlig beskrivning av Handelshögskolans lokalbehov vid en ombyggnation av hörnet Vasagatan och Haga kyrkogata

Verksamhetsbeskrivning och översiktlig beskrivning av Handelshögskolans lokalbehov vid en ombyggnation av hörnet Vasagatan och Haga kyrkogata Per Cramér, dekanus Anders Grund, campuschef Catharina Tillman, kanslichef 2013-11-26 kompletterad 2014-05-28 1 / 5 Verksamhetsbeskrivning och översiktlig beskrivning av Handelshögskolans lokalbehov vid

Läs mer

Kontrollansvariga och deras uppgifter

Kontrollansvariga och deras uppgifter Kontrollansvariga och deras uppgifter Kontrollansvarig är ett nytt begrepp i plan- och bygglagen som har ersatt begreppet kvalitetsansvarig. Den kontrollansvarige har fått utökade arbetsuppgifter vilket

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-03 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 27 mars 2002

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

Fastighetsförvaltning i myndighetsform

Fastighetsförvaltning i myndighetsform Fastighetsförvaltning i myndighetsform Statens fastighetsverk (SFV) är en myndighet vars uppdrag är att förvalta en viss del av statens fasta egendom med god resurshushållning och hög ekonomisk effektivitet.

Läs mer

Förstudie Förekomsten ändrings

Förstudie Förekomsten ändrings www.pwc.se Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor 30 oktober 2014 Förstudie Förekomsten ändrings och tilläggsarbeten (ÄTA) Kalmar kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Information Ombyggnation av Tillbergaskolan

Information Ombyggnation av Tillbergaskolan Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2013-09-17 Dnr: 2013/2540-BaUN- 285 Barn- och ungdomsnämnden Information Ombyggnation av Tillbergaskolan Förslag

Läs mer

Härmed kallas till MB-information onsdagen den 26 april. kl 14.00 i förhandlingslokalerna, Norra Hamngatan 8, Kajsa Wengholm e.u.

Härmed kallas till MB-information onsdagen den 26 april. kl 14.00 i förhandlingslokalerna, Norra Hamngatan 8, Kajsa Wengholm e.u. / Handläggare Göteborgs Hamn AB Vårt datum/our date Vår referens/our reference 1989-04-17 P-0 Falk/kw Ert datum/your date Er referens/your reference Svenska Hamnarbetarf örbundet Avd 4 Box 9005 400 70

Läs mer

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15 Vårdval tandvård Västernorrland Bilaga 2 Ansökan Allmän barn- och ungdomstandvård Version 2013-01-15 1 1. Uppgifter om sökande Detta dokument ska besvaras och undertecknas av sökande. Namn på sökande Organisationsnummer:

Läs mer

Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK

Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK PM Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK Att tänka på vid uppsägning av lokaler...3 Adressaten...3 Objektet...3 Tiden...3 Sättet...3 Innehållet...4 Bevakning...4 Acceptfristen...4 Hänskjuta till hyresnämnden...5

Läs mer

Anvisningar för ansökan

Anvisningar för ansökan 1 (5) Anvisningar för ansökan Detta dokument är avsett som stöd för dig som avser att lämna in en ansökan till programmet Materialteknik för termiska energiprocesser. Genom att lägga ner omsorg och tid

Läs mer

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning?

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Den här broschyren vänder sig till dig som har ett arbetsmiljöansvar inom bygg- och anläggning. Här kan du läsa om vad som behöver göras under olika skeden

Läs mer

1 Bakgrund. 2 Föreslagna förändringar. Förslag 1 (5) 2014-03-10

1 Bakgrund. 2 Föreslagna förändringar. Förslag 1 (5) 2014-03-10 Förslag 1 (5) 2014-03-10 Projektgruppen för exam ensarbetens kvalitet 1 Bakgrund Under våren 2013 initierades ett projekt med uppdrag att se över rutiner och existerande stöd (dokumentation, beslut, utbildningar,

Läs mer

Övningsprojekt Fastighetsförvaltning VBEF01: Diagnos, prognos och beslut

Övningsprojekt Fastighetsförvaltning VBEF01: Diagnos, prognos och beslut Övningsprojekt Fastighetsförvaltning VBEF01: Diagnos, prognos och beslut Denna uppgift gäller en investeringsbedömning inför ett köp av en fastighet i Lund. Arbetet skall presenteras i en rapport enligt

Läs mer

Processkarta Sammanhållet bygglov - Framtid

Processkarta Sammanhållet bygglov - Framtid Processkarta Sammanhållet bygglov - Framtid version 0-0-0 Behov av att se förutsättningar på avsedd mark Behövs tillstånd? Politisk vision Politiskt beslut Minska energiförbrukning Marknads-behov Tjäna

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen Version 2, 2013-02-26 INNEHÅLL INLEDNING... 3 1 MYNDIGHETENS ARKIVORGANISATION...

Läs mer

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 27 april 2012 R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av

Läs mer

Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter

Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter 1 (7) Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter Verksamhetens beslutsunderlag & uppdragskontrakt namn Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter (KLASSA) Ytterst projektbeställare (YPB)

Läs mer

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL I svensk rätt har den som skapat en upphovsrättsligt skyddad prestation upphovsrätten till den. Detta är huvudregeln enligt 1 kap 1 lagen

Läs mer

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Revisionsrapport Juni 2011 Hans Gåsste Innehåll Sammanfattning...3

Läs mer

Kontrollansvarig. Byggherrens stöd vid projektering och byggande. www.karf.se

Kontrollansvarig. Byggherrens stöd vid projektering och byggande. www.karf.se Kontrollansvarig Byggherrens stöd vid projektering och byggande www.karf.se 1 I denna broschyr avser Kontrollansvarig och Kontrollplan de begrepp som finns reglerade i Plan- och bygglagen, PBL (kap10 9,

Läs mer

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS HSO Stockholms stad Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad 29 föreningar i samverkan Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS Dessa två lagstiftningar

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Upphandlingsinstruktion Avser leverans av teknisk information till fastighetsföretag Version: 080903 Ändrad:

Upphandlingsinstruktion Avser leverans av teknisk information till fastighetsföretag Version: 080903 Ändrad: ICT Upphandlingsinstruktion Upphandlingsinstruktion Version: 080903 Ändrad: ICT- Industrigruppen för informations- och kommunikationsteknologi i bygg och fastighet 3 (10) FÖRORD Den tekniska utvecklingen

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer