Argument kring pensioner och skatten på pension

Transkript

1 Argument kring pensioner och skatten på pension Stort motstånd mot pensionärsskatten I en SIFO-undersökning som SVT publicerade i maj 2014 anser 95 % att det är fel att pension beskattas högre än lön. Av dessa så anser 33 % att pension och lön ska beskattas lika medan hela 62 % tycker att pension bör beskattas lägre än lön. En tidigare enkätundersökning bland SPF:s medlemmar visar att nio av tio pensionärer anser att skatt på pension och arbete ska vara lika. Länk till SVTs undersökning: Högre skatt på samma inkomst är inte rimligt Pensionärsskatten innebär att vi i Sverige betalar högre skatt på pension än lön. En pensionär med kronor i månaden betalar i snitt 284 kronor mer i skatt varje månad än en löntagare med samma inkomst, det blir kronor mer i skatt per år för pensionären. Exempel från Kalmar län (finns att räkna ut på I Kalmar betalar en pensionär med kronor i månadsinkomst 296 kronor mer än löntagaren, i Västervik 290 kronor mer och i Emmaboda 291 kronor mer. Och då ska man komma ihåg att många pensionärer generellt sett har en lägre inkomst än löntagare. Det stämmer att skatten för pensionärer har sänkts vid flera tillfällen. Men sänkningarna har hela tiden varit mindre än vad de lönearbetande fått via jobbskatteavdraget. Pensionärsskatten, alltså högre beskattning av pension än av lön, är både orättvis och helt oacceptabel. Pension är uppskjuten lön och löntagare och pensionärer ska beskattas lika. Faktum är att ett genomsnittligt pensionärshushåll har betalat kronor mer i skatt sedan 2007 än ett löntagarhushåll med samma inkomst. Denna pensionärsskatt är inte bara orättvis, utan sänker dessutom pensionärernas köpkraft ytterligare. Pensionärsskatten måste avskaffas. Pensionärerna har tappat i nettoinkomst 2014 Siffror som SPF har tagit fram tillsammans med Skattebetalarnas förening visar att landets pensionärer förlorar 1,8 miljarder kronor i nettoinkomst under Eller annorlunda uttryckt, pensionärerna blir i genomsnitt cirka kronor fattigare per person i år jämfört med Detta på grund av att bromsen slog till vid årsskiftet och sänkte pensionerna. För att motverka att äldres disponibla inkomster ytterligare halkar efter löntagarnas så sänkte regeringen skatten på pension och höjde bostadstillägget för pensionärer vid årsskiftet. Trots

2 dessa åtgärder förlorar pensionärerna alltså totalt 1,8 miljarder kronor i nettoinkomst under 2014, eller cirka kronor per pensionär. Den åtgärd som på kort sikt är nödvändig för att förbättra pensionärernas disponibla inkomster är ett avskaffande av den högre skatten på pension. Länk till rapporten: nor_i_kopkraft_2014.pdf Ett rättvist skattesystem och att kunna leva på sin pension Det är principiellt viktigt att skattesystemet upplevs rättvist för de som betalar skatt. Många som har betalat höga skatter under sina yrkesverksamma liv anser att det är rimligt att deras skatter på pension sänks när skatten på arbete sänks. Pension är att betrakta som uppskjuten lön, och en vägledande princip i skattesystemet har alltid varit att lika inkomst av arbete ska beskattas likvärdigt. Man ska kunna leva på sin lön, och man ska kunna leva på sin uppskjutna lön - pensionen. Att tvingas ansöka om ekonomiskt stöd i form av bostadstillägg för att klara sina vardagliga utgifter efter ett långt arbetsliv är inte rimligt. Lägre skatt är ett bättre alternativ än höjda bidrag. Sänkt skatt på pension ger mer i plånboken för pensionärerna, och återförs till övervägande del till näringslivet och samhället genom ökad konsumtion. Lägre skatt för pensionärer är inte bara en rättvisefråga utan också en fråga om att stimulera den ekonomiska utvecklingen i stort. Lika beskattning är en rättvisefråga Det finns en djup orättvisa i att pensionärer och löntagare beskattas olika. Vi pensionärer har jobbat och betalat in både skatt och pensionsavgifter under många år, istället för att få ut allt i lön har vi avstått pengar till framtida pension. Pension bör betraktas som uppskjuten lön och beskattas därefter. Därför vill vi i SPF att pensionärsskatten ska avskaffas. Inte minst då pensionärer ofta har lägre inkomst än löntagare och vi har sett våra pensioner sänkas tre gånger de senaste fem åren. Lika beskattning vare sig man jobbar eller har gått i pension bör vara en självklarhet. Vi vill leva av den pension vi tjänat in och beskattas som de som förvärvsarbetar. Pensionärernas köpkraft har försämrats Landets pensionärer har förlorat en femtedel i köpkraft jämfört med löntagare mellan 2006 och Gapet mellan pensionärernas och löntagarnas levnadsstandard fortsätter att öka, och idag har över en tredjedel av pensionärerna trots bostadstillägg mindre än kronor i månaden före skatt i allmänna ersättningar (vilket är under EU:s fattigdomsgräns för

3 Sverige). Situationen är mest påtaglig för den grupp i samhället, framförallt kvinnor, som saknar tjänstepension. Bland de ensamstående pensionärerna är den ekonomiska utsattheten mest påtaglig. Sedan 2005 har antalet svenska pensionärer som lever under EU:s fattigdomsstreck närmast fördubblats. Statistiska Centralbyråns statistik visar att pensionärer har en inkomst som är under 60 procent av medianinkomsten i Sverige (dvs ca kronor per månad). Dessvärre är det så att många, särskilt kvinnor, som arbetat hela livet med låg lön och kanske varit barnlediga under några år, tillhör gruppen fattigpensionärer. Detta är inte förenligt med tankarna bakom ett solidariskt trygghetssystem. OBS! Denna punkts första stycke belyser pensionärernas ekonomi utifrån allmänna ersättningar som inkomst- och/eller garantipension och eventuellt bostadstillägg. Inkomst från tjänstepension, kapitalinkomster och förvärvsarbete ingår inte här. I det andra stycket är det den totala nettoinkomsten som gäller, dvs allmänna ersättningar plus tjänstepension, kapitalinkomster och förvärvsarbete. Tabeller från SCB på detta för landets alla kommuner finns på SPFs intranät. I andra länder beskattas pension lägre än lön Sverige är ett av få länder i västvärlden där pensionärer betalar högre skatt än löntagarna. Det är brukligt i OECD-länderna att beskatta pension betydligt lägre än förvärvsinkomst. Faktum är att i OECD-länderna är skatten på pension i genomsnitt 10 procentenheter lägre än skatten på lön. Sverige sticker ut som det land i OECD där en pensionär betalar högst skatt på samma inkomst som en löntagare. Även i Sverige bör skatten på pension vara lägre än skatten på förvärvsinkomster. Pensionärsskatten kan avgöra valet Vi pensionärer är den största väljargruppen inför årets val, drygt var fjärde väljare är pensionär (26 % av väljarkåren). En SIFO-undersökning gjord på uppdrag av de fem pensionärsorganisationerna visar att 39 procent av pensionärerna är beredda att rösta på ett annat parti på grund av skatte- och pensionsfrågan. 4 av 10 pensionärer är alltså cirka väljare. Och lika många i åldersgruppen 55 år och äldre är benägna till partibyte av samma orsak. Det är hög tid att politikerna lyssnar när vi säger nej till pensionärsskatt och sänkta pensioner och ja till rättvisa villkor för Sveriges pensionärer. Sänkta pensioner Ingen annan grupp i samhället har sett sina inkomster sjunka under tre av de senaste fem åren. Detta på grund av att bromsen i pensionssystemet slagit till 2010, 2011 och Det

4 har bidragit kraftigt till att pensionärernas ekonomi halkat efter, tillsammans med den högre skatten på pension. Bara jämfört med 2013 har ett pensionärspar i år nästan 500 kronor mindre i plånboken i dag, enligt en undersökning från Swedbank. Detta samtidigt som lönerna ökar liksom priserna. Pensionärerna får allt mindre i plånboken samtidigt som priset på ett paket mjölk blir snäppet dyrare. Och då är det dessutom långt ifrån alla pensionärer runtom i västvärlden som drabbats av sänkta pensioner tre gånger på fem år. Vilket alltså har skett i Sverige. Våra beräkningar visar att en hundralapp i pension år 2009 idag bara är värd 97 kronor. En hundralapp i lön har däremot ökat till 117 kronor. Idag har vi ett pensionssystem som innebär att pensionärerna får betala när samhällsekonomin blir sämre bromsen slår till och pensionerna blir lägre. Som om pensionärsskatten inte vore nog leder bromsen i pensionssystemet till en dubbelbestraffning av pensionärer. Att pensionärernas inkomster halkar efter samtidigt som priserna stadigt ökar skapar en ohållbar situation. Många pensionärer har det knapert redan sen tidigare och bara med årets sänkning av pensionen ser de sin köpkraft minska ytterligare. Detta är en oacceptabel utveckling. Principerna för pensionssystemet uppfylls inte Vid pensionsöverenskommelsen på 1990-talet lovades att bromsen skulle slå till endast i exceptionella fall och att inkomstpensionerna i princip skulle följa löneutvecklingen. Inget av detta har uppfyllts på senare tid. Tanken var att bromsen när det gäller inkomstpensionen skulle slå till vid extrema lägen, som djup depression och massutvandring, för att säkra framtida utbetalningar av pension. Nu har bromsen slagit till tre gånger under fem år och resulterat i sänkta pensioner, trots att den svenska ekonomin har varit relativt god. Lönerna har ökat med 15 procent sedan 2010 medan pensionerna har minskat med 2 procent. En normal följd av löneökning är att priserna stiger, detta slår dubbelt mot pensionärer som ser sina inkomster sänkas och halka efter ännu mer. Detta är inte i linje med pensionsöverenskommelsen på 1990-talet. Pensionssystemet är underfinansierat Pensionssystemet är underfinansierat vilket gör att pensionerna sänkts gång på gång, och inga konkreta lösningar på detta har presenterats. När ska politikerna medge att pensionssystemet inte levererar som det var tänkt? SPF har föreslagit flera olika lösningar för att stärka finansieringen av pensionssystemet, bland annat att fortsättningsvis överföra premiepensionssystemets avgiftsinkomster till inkomstpensionssystemet. Det behövs mer pengar in i pensionssystemet. Om en förändring av premiepensionssystemet ska få en tillräcklig inverkan på bromsen så måste premiepensionssystemet avskaffas helt. Pensionsavgiften i Sverige är förhållandevis låg, en höjning av den skulle kunna förbättra pensionsnivåerna för dagens och framtidens

5 pensionärer. Ett annat alternativ är att pensionsavgifter på inkomster ovanför intjänandetaket förs till inkomstpensionssystemet som pensionsavgift och inte som idag till staten som skatt. Det är inte rimligt att en pensionär efter många yrkesår får en pension som ligger runt EU:s gräns för risk för fattigdom. Pensionssystemet levererar inte. Vilka andra grupper i samhället skulle acceptera sänkta inkomster, ett underfinansierat system och att ansvariga politiker skjuter upp akuta problem på obestämd tid? SPF vill ha ett pensionssystem som inte kan sänka pensionerna per automatik. Det kan inte vara så att pensionärerna ska betala när samhällsekonomin försämras, det bör alla grupper solidariskt göra. Bromsens negativa effekter måste bort. Pensionärer måste kunna planera sin ekonomi och inte tvingas förlita sig på ett pensionssystem som sänker äldres inkomster från ett år till ett annat. Vi vill ha ett pensionssystem som är stabilt för pensionärernas inkomster, och inte bara för staten som det är idag.

6 Argument vård och omsorg Äldreomsorgen en av väljarnas viktigaste frågor Äldreomsorgen är en av de viktigaste frågorna för SPFs medlemmar, och den hamnar i de allra flesta fall i topp-5 över väljarnas viktigaste frågor för väljarkåren i stort. Flertalet opinionsundersökningar har det senaste året visat att svenska folkets förtroende för svensk äldreomsorg sjunker. I SVTs undersökning från januari 2014 framkom att 2/3 inte känner sig trygga med att åldras i Sverige och bara 1/3 menar att äldreomsorgen fungerar väl. I en undersökning gjord av företaget Novus till åringar svarade nästan 9 av 10 att de kände oro för att inte få den äldreomsorg de behöver när man blir gammal. Många känner alltså oro inför sin ålderdom. Den svenska vården och omsorgen av äldre är bra, en av de bästa i världen. Den är dock inte perfekt. I de utvärderingar av hemtjänst och äldreboenden som görs uttrycker ofta ungefär var tionde tillfrågad allvarlig kritik. Vem skulle köpa en TV om man måste räkna med att var tionde inte fungerar? Rädslan över att inte få den hjälp man behöver eller att omvårdnaden brister skapar otrygghet bland långt fler än oss seniorer. Detta är en fråga som måste tas på större allvar av alla partier. Kvalitet, valfrihet, huvudmannaskap och personalen i äldreomsorgen Äldre ska precis som yngre kunna ställa krav och välja omsorg, service och boende som passar den enskilde. Kvaliteten på vård och omsorg ska stå i centrum, inte vem som utför den. Det är positivt att några partier lyfter frågan om mer personal inom äldreomsorgen. Men ofta ligger partiernas fokus ensidigt på personalen, högre personaltäthet är ett viktigt steg för högre kvalitet i omsorgen, men ingen absolut garanti för att kvaliteten och äldres välbefinnande ökar. För oss i SPF är innehållet i omsorgen, äldres möjligheter till att påverka sin omsorg, hur omsorgen ska tillgodose äldres önskemål i större utsträckning och kvaliteten av större vikt. Mer personal betyder inte automatiskt att biståndsbedömningen för de äldre som önskar komma till ett boende blir mindre strikt eller på ett bättre sätt än tidigare tillgodoser de äldres behov, det krävs ju också att det finns platser för alla som önskar. Från SPF önskar vi ett större fokus på dem som omsorgen faktiskt är till för: de äldre. Vad gäller diskussionen om en verksamhets huvudman är just detta tyvärr ofta viktigare för politiker än äldres välbefinnande och människors skilda behov. Privat och offentlig vård och omsorg har utvärderats flera gånger och några avgörande skillnader har man inte kunnat se. Det väsentliga är att oavsett utförare måste alla äldre känna trygghet i hemtjänst och på vård- och omsorgsboenden inte vem som utför den.

7 När det gäller LOV, lagen om valfrihet, ställer vi i SPF oss positiva och står bakom att ytterligare stärka äldres autonomi, och hade gärna sett att alla kommuner inför denna valfrihet. Vi kan idag välja vårdcentral, skola och apotek. Varför skulle inte äldre över hela landet då kunna välja hemtjänstutförare och påverka innehållet i tjänsten? Vi menar också att möjlighet till fria val även bör inkludera särskilda boenden. Det är de äldres önskemål som ska stå i centrum. Punkter ur SPFs valmanifest Vid 90 ska alla få välja - valfrihetsgaranti vid fyllda 90 år. Det är viktigt att äldre får stor möjlighet att själva avgöra vilken hjälp som behövs. Idag fordras en biståndsbedömning för att få plats i ett vård- och omsorgsboende, en bedömning som tyvärr ofta är godtycklig. Vi vill ha en bättre ordning för biståndsbedömningen och en valfrihetsgaranti för alla som fyllt 90 år då ska man kunna bo kvar hemma med eller utan stöd om man önskar det, eller flytta till ett bra äldreboende utan krav på biståndsbeslut. Det måste få finnas plats för 90-åringen som är socialt isolerad och vill flytta till ett äldreboende. Äldre ska ha möjlighet att själva avgöra vilken hjälp de behöver. De äldre som inte fyllt 90 år ska ha rätt till en bra biståndsbedömning, oavsett var i landet vederbörande bor. Med detta förslag kan man känna sig trygg inför sitt åldrande. En sådan valfrihetsgaranti har vi som samhälle råd med. Bygg bostäder av olika typer och med olika upplåtelseformer, inklusive trygghetsboenden. Från SPF:s sida är vi tydliga med att vi vill att det byggs fler bostäder av olika slag som kan tillgodose äldres olika och växande behov av service under åldrandet. Äldre efterfrågar en bostadsmarknad där olika typer av boenden blir vanligare: fler och nya typer av boende för äldre med och utan olika handikapp och med olika nivåer av servicebehov. Det finns äldre som vill bo kvar hemma och andra som vill flytta till något litet som är lättstädat och har låg hyra. Vi behöver en bostadsmarknad som kan tillgodose efterfrågan på olika typer av boende. Precis som alla andra har äldre skiftande behov av boende. Jämlik vård och omsorg i hela landet - en lag, en huvudman och avveckla landstingen. Landstingens vara eller icke vara är också en viktig fråga: vi vill se mer samverkan mellan alla aktörer på arenan äldrevård/omsorg, det finns ett behov av att finna nya former och ytor för samarbetet som då även påverkar organisationsformerna. Särskilt äldre patienter drabbas när det saknas en helhetsbedömning. Om detta ska bli möjligt och jämlikt över hela landet måste all vård och omsorg ligga under en huvudman. SPF eftersträvar en sammanhållen vård och omsorg med en huvudman vilket innebär att landstingen avvecklas. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och

8 socialtjänstlagen (SoL) skrivs samman i en gemensam lag. På sikt blir det då en lag, en huvudman och en kassa för vård och omsorg av äldre. SPF menar också att munnen är en del av kroppen och därför bör tandvården vara en del av sjukvården och högkostnadsskyddet i sjukvården. Läkemedelsgenomgångar för patienter som fyllt 75 Alldeles för många äldre får fel läkemedel. Istället för att bidra till hälsa och välmående blir medicinen ett problem. Läkemedelsanvändningen måste bli bättre. Vården måste återkommande undersöka om äldre verkligen får de mediciner de ska ha. Från SPF vill vi därför att sjukvården måste minst en gång per år går igenom läkemedelsanvändningen för patienter som fyllt 75 år. Även pensionärer som vårdar en anhörig i hemmet bör få ersättning I Sverige ansvarar tiotusentals äldre män och kvinnor för sin maka eller makes omvårdnad. Anhörigvårdare som är kvar i arbetslivet får ersättning för till exempel slitage i bostaden och för förbrukningsvaror. Idag upphör det när anhörigvårdaren går i pension. Det är en orimlig orättvisa som bör avvecklas omedelbart. SPF vill att också pensionärer som vårdar en anhörig i hemmet ska få ersättning. Exempel på hur man kan ställa kommunpolitiker mot väggen Vi vet att de närmaste åren kommer det att blir fler äldre i behov av vård och omsorg. En planering för hur vi vill ha vår vård och omsorg i framtiden måste till med det snaraste, en planering som tar hänsyn till de äldres olika behov. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) förutspår ett underskott i välfärden på 200 miljarder kronor om drygt 20 år. Hur planerar kommunen för en framtida finansiering av äldreomsorgen? Antalet platser på olika typer av boenden har minskat de senaste åren i Sverige. Det kommer rapporter om att inte ens de sköraste alltid får en plats på ett särskilt boende utan en lång och svår väntan. Hur många nya platser på boenden planerar kommunen för under nästa mandatperiod? Det kommer att behövas ungefär nya medarbetare i vården och omsorgen fram till 2023 enligt en rapport från SKL. Hur arbetar kommunen för att rekrytera och vidareutbilda personal inom vård och omsorg? Och hur arbetar kommunen med att säkerställa att det finns personal med tillfredsställande utbildning för sina uppgifter? Har politikerna frågat kommunens äldre vad de prioriterar vad gäller äldreomsorgen? Överensstämmer deras planering med vad äldre efterfrågar?

9 Enligt en opinionsundersökning som SPF gjort prioriteras följande i nedstigande ordning av 65-plussarna i Sverige: - Val av boendeform - Hög kompetens på personal - Att få bo tillsammans med sin partner - Hög personalkontinuitet i hemtjänsten och på boenden - Att få välja vad de äter till lunch och middag - Internetuppkoppling och val av tv-kanaler - Att kunna välja läkare/sjuksköterska - Möjlighet till ett glas vin eller öl - Utflykter och aktiviteter som passar mina intressen Det som oroar äldre är eventuella kvalitetsbrister i äldreomsorgen och rädslan att vi inte ska få plats på ett vård- och omsorgsboende när vi behöver det. Vad planerar kommunen för att komma till rätta med detta? Från SPF:s sida kräver vi också att alla kommuner kan genomföra bra biståndsbedömningar så att alla äldre får den omsorg de behöver och har rätt till. Hur garanterar kommunen att det verkligen blir så? Övrigt Bristen på geriatriker, dvs läkare med specialistutbildning inom åldrandets sjukdomar, blir allt mer alarmerande när antalet äldre människor stadigt ökar. Trots uppmaningar från t ex Socialstyrelsen om att betydligt fler utbildningsplatser inom geriatrik behövs så prioriteras inte frågan. Det krävs nationell samordning och att en särskild satsning görs så att antalet geriatriker ökar. Ansvariga politiker kan inte längre gömma sig bakom att landstingen har rätt att själva bestämma. Antalet geriatriker per invånare som är år och äldre, de som vi vet kommer att ha ett stort behov av vård och omsorg, kommer att rasa om inget förändras. Dessutom är fördelningen av geriatriker i Sverige väldigt ojämn. SPF vill att det tillsätts en särskild satsning för att öka antalet geriatriker och att man sätter ner foten gentemot landstingen så att de prioriterar och planerar för fler ST-platser i geriatrik. Äldre människor ska inte behöva bo i ett visst län för att kunna få en god vård. Statistik för jämförelser av kvalitet i omsorg och hemtjänst alla landets kommuner Statistik, dvs Socialstyrelsens öppna jämförelser, finns på SPFs intranät: Verktygslåda - Val Statistik från Socialstyrelsens öppna jämförelser Där finns även exempel på hur man kan använda siffrorna för att ställa frågor till kommunpolitiker, använda siffrorna i insändare mm.

10 Argument kring seniorers rätt att arbeta, inflytande mm Äldre bör ha rätt att arbeta kvar så länge de vill på arbetsmarknaden Vi äldre blir allt fler, vi är friskare och fler av oss arbetar längre i dag än tidigare. Denna utveckling är positiv inte bara för vårt välbefinnande och vår privatekonomi utan också för samhällsekonomin i stort. Samtidigt talar ledande politiker från alla partier om vikten av att seniorer stannar kvar längre i arbetslivet och nödvändigheten av att höja pensionsåldern, men var är de konkreta åtgärderna för att detta ska bli verklighet? År 2012 gjorde företaget Manpower en undersökning kring äldre i arbetslivet i 28 länder. Resultatet var tyvärr nedslående: svenska företag var sämst på att rekrytera äldre och i botten avseende att behålla äldre. I maj i år visade en undersökning från tjänstepensionsföretaget AMF att en femtedel av de som gått i pension hade velat arbeta längre och en fjärdedel av dem skulle kunna tänka sig att återgå till arbetslivet då på deltid. Av SPF:s medlemmar är det 37 % som önskar att de hade fortsatt arbeta i stället för att gå i pension. Arbetslivet måste anpassas till äldre på ett bättre sätt än idag. SPFs medlemmar anser att äldre ska få stanna kvar så länge de vill på arbetsmarknaden. SPF anser att arbetslivet ska vara öppet för den som kan och vill arbeta, oavsett ålder. Den som är 67 år och vill fortsätta arbeta möter idag både formella hinder i form av lagar och regler på arbetsmarknaden, men även av informella hinder i form av diskriminering. SPF menar att åldersgränsen i Lagen om anställningsskydd (LAS) bör höjas till 69 år och att en förenkling av lagstiftning, avtal och regler behövs så att fler seniorer får möjlighet att arbeta. Mer flexibilitet från arbetsgivarnas sida vad gäller arbetstider och arbetsuppgifter måste också bli verklighet. Alla äldre som vill ska kunna arbeta utan att mötas av negativa attityder eller stelbenta regler. Inför valet kan man ställa följande frågor: Vad händer med de seniorer som i dag jobbar några timmar i veckan som elektriker eller med trädgårdsskötsel inom ramen för RUT- eller ROT-avdragen om dessa avdrag rullas tillbaka? Varför föreslår inte något parti kraftfullare lagstiftning mot åldersdiskriminering, rätt till deltid eller anpassade arbetsuppgifter på äldre dar? Varför finns det inga förslag om incitament till arbetsgivare som framgångsrikt rekryterar och behåller seniorer? Attityder och åldersdiskriminering Utöver faktiska hinder präglas arbetsmarknaden av negativa attityder mot de äldre. Så många som 40 procent av arbetsgivare och facklig anställda anser att äldre är mindre anpassningsbara än unga vid omorganisationer och många bär på föreställningen att de äldre på arbetsmarknaden hindrar de unga från att få ett jobb. Äldre tar inte jobb från de unga - all forskning visar på att det finns inga som helst samband. Det finns fördomar som

11 man måste arbeta med för att få till en förändring. Här ser vi en tydlig uppgift för arbetsmarknadens parter att tillsammans möta dessa fördomar. På många håll i samhället diskrimineras äldre, den lag om åldersdiskriminering som finns är sannolikt inte tillräcklig. Det är få fall av åldersdiskriminering som lett till domstol eller förlikning, även om fler fall nu tycks ha anmälts på senare tid. Det kan bero på att lagen inte är tillräcklig eller på att få känner till att den finns, eller en kombination av de två. Ett sätt att förbättra situationen är att inte bara individer utan också organisationer ska kunna anmäla diskriminering, så är det inte idag. Självklart ska vi som seniororganisation också kunna påvisa åldersdiskriminering med någon form av sanktion som följd för den som inte behandlar människor lika. Men det är inte bara lagar och regler och som behöver skärpas. Hela attityden i samhället gentemot äldre måste förändras, vi är inte gamla och trötta utan piggare än någonsin. Att det anses som normalt att ta hänsyn till ålder är beklagligt, ingen ska diskrimineras vare sig det handlar om ålder, kön eller religion. Men innan diskriminering av äldre anses lika förkastligt som annan typ av diskriminering har vi tyvärr en lång väg att gå. Här har vi i SPF ett viktigt arbete att göra, och vi bör ställa krav på och påvisa åldersdiskriminering hos exempelvis arbetsgivare, myndigheter och företag i större utsträckning än idag. Inflytande i politiken och genom att lagstifta om pensionärsråd i alla kommuner och landsting/regioner Trots att mer än var fjärde väljare är senior så är andelen äldre på valbar plats på de politiska partiernas listor betydligt lägre. Faktum är att partierna i många fall har misslyckats med att presentera tillräckligt många pensionärer på sina listor inför valet. Det är viktigt att äldres röster hörs och att våra åsikter och vår erfarenhet tas tillvara när det ska beslutas i frågor som berör oss. Från SPF vill vi se att alla politiska partier satsar på att ha fler äldre kandidater på sina respektive listor. Ett par procent 65-plussare är inte tillräckligt när vi äldre motsvarar 26 % av väljarkåren. Partierna har ett ansvar för att deras kandidater speglar befolkningen. I många kommuner, landsting och regioner finns idag pensionärsråd lokala och regionala organ för samråd och ömsesidig information mellan kommunen och företrädare för seniorernas organisationer. Pensionärsråden arbetar bl a med att stärka inflytandet i alla frågor som gäller äldre, att verka för att pensionärernas frågor beaktas i nämnder, förvaltningar mm och att agera remissorgan i frågor som rör äldre. Men vissa kommuner saknar råd och där riskerar äldres frågor att glömmas bort. Det finns också stora skillnader i landet när det gäller rådens uppgifter och antal möten. Vi vill att äldres frågor ska finnas med lokalt i hela landet. I grannländerna Danmark och Norge finns lagbundna råd som motsvarar de kommunala pensionärsråden. Från SPF vill vi lagstifta om att pensionärsråd ska finnas i alla kommuner och landsting/regioner så att vi äldre kan informeras om och påverka den lokala och regionala politiken.

12 Argument kring boenden för seniorer Skickas ut i månadsskiftet augusti/september Frågor? Kontakta Anna Eriksson, kommunikatör/pressekreterare på SPF, anna.eriksson@spf.se eller