Markörhandbok Här kommer lite tips på hur vi kan agera som markör Har du några synpunkter meddela oss gärna

Transkript

1 Markörhandbok Här kommer lite tips på hur vi kan agera som markör Har du några synpunkter meddela oss gärna Författare: Monica Petersson Hemvärnssjukvårdsgruppchef Gruppledare för skademarkörgruppen, december 1996-februari 1999 Medförfattare: Mary Jalonen Hemvärnssjukvårdare/Obs-lotta i LOMOS Gruppledare för skademarkörgruppen, februari-december 1999 Författarna vill tacka följande personer för deras ovärderliga hjälp: Mikael Gustafsson, Röda Kors lärare Göran Hollsten, Röda Kors lärare Christoffer Lord, hemvärnssjukvårdare och skademarkör Upplysningar angående markörhandboken, dess tillblivelse eller användning: Författaren: Monica Petersson Röda Korset: Lennart Pettersson e-postadress: e-postadress: monica.maria@telia.com lennart.pettersson@redcross.se

2 DESSA SIDOR SKA DU LÄSA INNAN DU GÅR UT SOM MARKÖR: VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ INNAN DU GÅR UT OCH AGERAR SIDA 2 BEDÖMNINGSUNDERLAG FÖR FEEDBACK SIDA 3 ANVISNINGAR FÖR KONSTRUKTIV FEEDBACK SIDA 4 HELKROPPSUNDERSÖKNING OCH HUR DU AGERAR NÄR DEN GÖRS SIDOR 5 OCH 6 FRAMSTUPA SIDOLÄGE (FSL) SIDA 7 PLACERING PÅ BÅR SIDA 8 FÖRFLYTTNING MED BÅR SIDA 9 SKADOR SIDOR 10 OCH 11 VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ INNAN DU GÅR UT OCH AGERAR: Du skapar ett rollspel tillsammans med den som omhändertar dig. Det är ett samspel mellan er. Gå aldrig ur rollen tillrättavisa inte. Du som markör har ansvaret för att rollspelet blir så realistiskt som möjligt Du skall därför alltid reflektera över dig själv: Är jag tillräckligt tydlig i mitt agerande? Är jag observant på situationen och de förutsättningar som gäller? Är jag flexibel och anpassar rollspelet realistiskt beroende på det bemötande och omhändertagande jag får? eller kör jag på bara efter min egen mall? Situationen (bakgrundshistorien) utgör viktiga ledtrådar för sjukvårdaren när han/hon ska göra en bedömning inför ett korrekt omhändertagande. Ha detta klart för dig innan du går ut: Vilken kategori tillhör du? Kombattant, civilist, fiende, flykting Vem är du? Namn, ålder, kön, familjeförhållanden, utbildnings- och yrkesbakgrund Varifrån kommer du? Förband/kompani/bataljon, skogen/vägen, flyktingläger Hur har du skadat dig/blivit sjuk? Tänk ut hur du ska berätta det inom ramarna för din roll Är fler skadade/sjuka? Är situationen sådan att du bör känna till detta? Hur ska du i så fall förmedla detta inom ramarna för din roll? Är/var du ensam eller tillsammans med någon? Vem/vilka i så fall? I vilken relation stod de till dig? Gå igenom händelseförloppet flera gånger. Plocka fram känslor. Lev dig in i denna person. Känn dig in i situationen.

3 BEDÖMNINGSUNDERLAG FÖR FEEDBACK Som markör ska du kunna ge en bra bedömning på omhändertagandet till din markörledare eller övningsledare/instruktör FÖLJANDE ASPEKTER SKALL TAS I BEAKTANDE: 1. MÄNSKLIGT OMHÄNDERTAGANDE Kommunikation; Talar de med dig, till dig eller om dig? Vänlighet; I bemötandet. Är du någon? Empatisk förmåga? Respekt; För dina känslor/upplevelser/smärtor/dig som person Ärlighet; Information. Är de förtroendeingivande? 2. 3 V = VÄRME, VILA, VARSAMHET 3. KONTINUERLIG PULSKONTROLL Statuskontroll: hur är ditt tillstånd allmänt? Kontroll av puls ovanför och nedanför skadan Bilateral pulskontroll (i förekommande fall) 4. HÖGLÄGE 5. HELKROPPSUNDERSÖKNING Det kan hända att sjukvårdarna erbjuder smärtstillande medel. Om så skulle vara fallet måste du meddela detta till marköransvarig så snart du är tillbaka och kan gå ur rollen! Detta bedömningsunderlag är endast en liten hjälp på vägen. Innan du ger feedback måste du läsa igenom ANVISNINGAR FÖR KONSTRUKTIV FEEDBACK Håll dig alltid till anvisningarna när du ska ge feedback!!

4 ANVISNINGAR FÖR KONSTRUKTIV FEEDBACK Som skademarkör ska du för det första aldrig ge feedback direkt till den som omhändertar dig, såvida inte instruktören/övningsledaren särskilt ber dig om detta!! Har du synpunkter på omhändertagandet (du ska hela tiden vara observant) ska du lämna dina synpunkter till ansvarig markör. Nedanstående regler gäller, håll dig till dem när du ger feedback UNDERSTRYK DE VIKTIGASTE PUNKTERNA. HÅLL DIG TILL NÅGRA FÅ SYNPUNKTER. Koncentrera dig till vad just du upplevde i mötet med sjukvårdarna. Överlåt resten till instruktören som har den överblick som krävs. KOMMENTERA INTE PERSONLIGHET UNDVIK DIREKT PERSONANGREPP Koncentrera dig på det mänskliga omhändertagandet just du fick. VAR SPECIFIK HÅLL DIG TILL KONKRETA SITUATIONER. Ge dina synpunkter genom att referera till verkliga händelser. VAR KONSTRUKTIV HÅLL DIG UNDAN FRÅN KLAGOMÅL OCH GNÄLL Koncentrera dig på vad som kan läras av misstagen och vad som kan förbättras. Lyft fram det som var bra. LÅT DIG INTE DRAS IN I EN DISKUSSION UNDVIK OMDÖMEN Diskutera aldrig vad den övande borde eller inte borde ha gjort. Det är en uppgift för instruktören/övningsledaren.

5 HELKROPPSUNDERSÖKNING SCHEMA SJUKVÅRDAREN SKALL TITTA/FRÅGA EFTER: 1. huvud/hals: sårskador frakturtecken ömhet-smärta blödning i öron-näsa-mun pupillförändringar stickningar i armar och ben (tecken på huvud/hals/nackskador) 2. bröstkorg/rygg sårskador frakturtecken ömhet-smärta andningsrörelser 3. buk/bäcken sårskador frakturtecken ömhet-smärta blödningar från urinrör och ändtarmsöppning 4. extremiteter sårskador frakturtecken ledskador ömhet-smärta felställning pulskänsel ovanför och nedanför skadan

6 HUR DU AGERAR NÄR EN HELKROPPSUNDERSÖKNING GÖRS Agerande vid medvetande: Markera tydligt och konsekvent var dina skador är. Lägg också stor vikt vid det medmänskliga omhändertagandet. Agera därför inte bara skadad, utan också människa. Agerande som medvetslös: Tänk på att vara helt avslappnad i kroppen. När sjukvårdaren upptäcker och omhändertar skadorna kan du visa reaktion genom att rycka lite i musklerna runt ögonen, kanske rycka till något, men ytterst små reaktioner. En lite kraftigare reaktion kan vara att öppna och knyta nävarna/näven något (samma rörelse som spädbarnen gör med händerna). Rätt omhändertagande Det är mycket viktigt att sjv presenterar sig innan undersökningen vidtas. Undersökningen skall sedan genomföras metodiskt, med fast hand och utan stress. Oavsett om du är medvetslös eller ej ska sjv hela tiden kommunicera med dig och berätta vad han/hon ska göra/gör. Om du är medvetslös måste sjv hela tiden tänka på att du har fria luftvägar, samt lägga dig i FSL efter avslutad undersökning. Presentation och/eller kommunikation saknas från sjv. Undersökningen utförs slarvigt och/eller stressigt. Sjv pratar över huvudet på dig och om dig till andra. Agerande vid fel omhändertagande: Du kan välja att antingen bli lite gnällig, smått irriterad eller något orolig, eller en kombination av alltihop. Dock ej några överreaktioner. Betänk att dina krafter huvudsakligen går åt till dina skador Är sjv slarvig kan du klaga lite över smärta, både verklig och inbillad Är sjv stressig och far lite hårdhänt fram kan du bli lite irriterad Om sjv inte tänker på att kommunicera med dig kan du bli lite spänd och orolig, dels över ditt tillstånd och dels för vad sjukvårdaren gör med dig samt vilka eventuella skador han/hon finner hos dig. Om du får ligga länge utan uppsikt före eller efter helkroppsundersökning kan du säga att du känner dig kissnödig (vilket försätter sjv i en situation som kräver en stor portion medmänsklighet). Om du är medvetslös och sjv inte tänker på att du ska ha fria luftvägar kan du markera detta genom att andas rosslande och ansträngt. Om sjv inte uppmärksammar detta kan du efter några minuter sluta tvärt att andas med ett dramatiskt hörbart rosslande andetag. Sjv skall då omedelbart skapa fria luftvägar. Om detta sker kan du börja andas igen. Om sjv inte uppmärksammar din rosslande andning eller ditt sista dramatiska andetag låter du det vara helt enkelt. Fortsätt att agera medvetslös, men rapportera händelsen till ansvarig markör så snart du är tillbaka och har gått ur rollen.

7 FRAMSTUPA SIDOLÄGE (FSL) Gamla sättet: Böj upp benet närmast dig. Placera foten (på det böjda närmre benet) under det raka benet (det bortersta). För in armen närmast dig under personens kropp. Lägg den bortre armen över personens bröst. Ta tag i den bortre höften och vänd personen mot dig. Stöd huvudet vid vändningen. Lägg personens hand under kinden. Skapa fria luftvägar. Kontrollera att personen ligger bekvämt och stadigt. Maka till axeln som personen ligger på, om så behövs. Nya sättet: Lägg armen närmast dig i vinkel utåt, uppåt. Vinkla upp det bortre benet. Lägg den bortre armen över personens bröst. Ta tag i den bortre axeln samt den bortre höften. Vänd personen mot dig. Lägg handen (som följde med i vändningen) under kinden. Skapa fria luftvägar. Kontrollera att personen ligger bekvämt och stadigt. Dra upp det vinklade benet ytterligare, om så behövs. Bästa sättet, personen ligger på mage: Skapa fria luftvägar. Lägg handen närmast dig under kinden. Lägg den bortre armen utmed ryggen, längs med kroppen. Ta tag i höften närmast dig. Vrid/skjut uppåt så att personen hamnar lite på sidan. Ta tag i benet närmast dig och dra det emot dig i vinkel. Kolla fria luftvägar. Innan sjv lägger dig i FSL skall han/hon först: Kontrollera medvetandegraden hos dig Skapa fria luftvägar Kontrollera andning och puls (för att säkerställa att du ej behöver HLR) Göra en helkroppsundersökning (helst) OBS!!! Sjv skall presentera sig och tala om vad han/hon tänker göra (hörseln är det sista som lämnar människan) Agerande vid fel omhändertagande: Om sjv lägger dig så att du inte får fria luftvägar, eller t o m glömmer bort att skapa fria luftvägar, kan du börja andas ansträngt först. Om sjv inte uppmärksammar detta kan du andas mer väsande och något rosslande. Om sjv inte uppmärksammar din rosslande andning låter du det vara helt enkelt. Fortsätt att agera, men rapportera händelsen till ansvarig markör så snart du är tillbaka och har gått ur rollen.

8 PLACERING PÅ BÅR Sjv skall lägga en filt på båren som du ska ligga på. Filten bör placeras på tvären för maximalt utnyttjande. Sjv skall också lägga något mjukt mellan dig och båren (polstring) för att undvika tryckskador Armarna ska placeras på bröstet under remmarna, eller så ska sjv fråga om du själv kan hålla armarna på bröstet Om det är möjligt ska sjv lägga den skadade kroppsdelen i högläge. OBS!! Är du skallskadad ska du ligga i planläge (i FSL om möjligt)! Personliga persedlar ska följa med på båren om möjligt, eller så ska sjv bära med sig dem så att du har uppsikt över dina saker. Agerande vid fel omhändertagande på bår: Om sjv har glömt filten kan du klaga på att du fryser. Om sjv inte har polstrat upp ordentligt så att du känner att det trycker på någon eller några punkter kan du jämra dig lite och säga att det trycker och känns konstigt. Om du är medvetslös eller förlamad ska du inte säga något, hur mycket det än trycker (såvida du inte upplever verkligt svår smärta som du inte kan stå ut med, då talar du om att det är ett skarpt läge). Om du är medvetslös och dina armar har blivit lagda löst på bröstet kan du låta dem falla ner (om det är naturligt). Glöm sedan att du har armar. De kan råka ut för mycket under resans gång, låt sjv upptäcka det själva. Om sjv glömmer dina saker, vänta först en liten stund. Fråga sedan efter dem. Om sjv bedömer det som omöjligt att plocka med dina saker kan du agera krävande i olika grad, beroende på hur du bedömer situationen. Observera dock: Du får inte kliva ur din roll. Du får med andra ord inte tillrättavisa.

9 FÖRFLYTTNING MED BÅR Fotändan ska gå först, så att siste bäraren har uppsikt över dig. Båren ska bäras i otakt, för att undvika "gungning". Uppför och nedför sluttning bärs huvudändan högst. Uppför och nedför sluttning bärs huvudändan högst. Bärarna ska gå snett uppför, eller snett nedför. Vid brant sluttning går bärarna på tvären, vända mot varandra. Vid diken placeras båren med fotändan först. Båren fattas utmed långsidorna och bryggas över, d v s de ska inte lyfta båren utan hasa den en bit i taget. I trappa bärs huvudändan högst, d en nedre bäraren ska fatta undertag. Agerande vid fel omhändertagande vid bårbärning: Visa att du blir orolig om sjv bär fel. Agera oroligt med kommentarer som Bär försiktigt. Ni får inte tappa mig. Är ni säkra på att ni inte tappar mig? Ser ni var ni går? Tänk om ni snubblar?. Om du har skallskada, eller på annat sätt riskerar cirkulationssvikt och bärs så att huvudändan vippar nedåt (i sluttning eller trappa) kan du bli medvetslös för att markera att de bär fel.

10 SKADOR Vanligt förekommande på övningar SMÅBLESSYRER INFANTERIELD SID 12 LÖST ÖGA SID 13 NÄSBLOD SID 14 SKAVSÅR SID 15 SKRUBBSÅR SID 16 LEDSKADOR AXELLUXATION SID 17 & 18 STUKAD FOT SID 19 MINDRE BROTT (skelettskador) ARMBROTT, SLUTET SID 20 ARMBROTT, ÖPPET SID 21 BRUTET FINGER SID 22 & 23 BRUTET KÄKBEN SID 24 & 25 BRUTET NÄSBEN SID 26 UNDERBENSBROTT, SLUTET SID 27 & 28 UNDERBENSBROTT, ÖPPET SID 29 & 30 STÖRRE BROTT (skelettskador) BÄCKENBROTT SID 31 & 32 LÅRBENSBROTT, SLUTET SID 33 & 34 LÅRBENSBROTT, ÖPPET SID 35 & 36 FÖREMÅL I KROPPEN FRÄMMANDE FÖREMÅL I KROPP SID 37 & 38 SPLITTERSKADA SID 39 BUKSKADA, SLUTEN SID 40 & 41 BUKSKADA, ÖPPEN SID 42 & 43 STORA BLÖDNINGAR AVSLITEN KROPPSDEL SID 44 & 45 HUGG I LÅR SID 46 & 47 PULSÅDERBLÖDNING SID 48 SKOTTSKADA I LUNGAN SID 49

11 BRÄNN- OCH KYLSKADOR ALLMÄN NEDKYLNING (hypotermi) SID 50 & 51 BRÄNNSKADA, BRÖST SID 52 & 53 BRÄNNSKADA, HÄNDER SID 54 & 55 KYLSKADA, DJUP LOKAL SID 56 & 57 KYLSKADA, YTLIG LOKAL SID 58 RYGGSKADA, SKALLSKADOR RYGGSKADA MED FÖRLAMNING SID 59 SKALLSKADA, SLUTEN SID 60 SKALLSKADA, ÖPPEN SID 61 & 62 SVULLNAD I RYGGEN SID 63 & 64 SJUKDOMAR ASTMA SID 65 DIABETES, lågt blodsocker SID 66 DIABETES, lågt insulin SID 67 EPILEPSI SID 68 MAGSJUKA, epidemisk SID 69 MIGRÄN SID 70 & 71 PSYKISKA TILLSTÅND APATISK SID 72 & 73 FÖRVIRRAD SID 74 & 75 SJÄLVMORDSKANDIDAT SID 76 & 77 STRIDSUTMATTAD SID 78 & 79 ÖVRIGA SKADOR/ TILLSTÅND MEDVETSLÖS SID 80 BERUSAD SID 81 FOLKRÄTTSFALL SID 82 & 83 & 84 TOTALT: 47 SKADOR/TILLSTÅND

12 SMÅBLESSYRER INFANTERIELD Symptom: blöjstjärt, rodnande, svidande hud. Gå fram med benen lätt särade (som en cowboy). Se lidande ut. Betänk att detta är genant! Situationen är minst sagt penibel. Du kan t o m våndas över denna situation. Beroende på hur du är som person kan du agera på flera olika sätt. Är din rollkaraktär en blygsam natur har du vissa svårigheter att meddela vad du lider av. Är din rollkaraktär helt ogenerad i situationer som dessa kan du agera klämkäckt och öppet, d v s inbjuda till att skämta om situationen. Observera att du måste signalera tydligt hur du är som person! Sjukvårdarna ska tänka på att denna situation kan vara pinsam för dig och därför vara väldigt intuitiva i bemötandet. Huden ska rengöras mycket varsamt samt torkas (genom försiktiga klappningar). Helst ska huden också luftas en stund. Stora kompresser ska anläggas över det rodnande hudpartiet. Sjukvårdarna är okänsliga och skrattar och skämtar på ett opassande sätt. Huden blir inte rengjord ordentligt. Sjukvårdaren torkar huden genom att gnugga/frottera den torr. Sjukvårdaren lägger över kompresser på fuktig hud. Sjukvårdaren täcker inte helt det rodnande hudpartiet med kompresser. Agerande vid fel omhändertagande: Bli ledsen och sårad om sjukvårdarna uppträder okänsligt. Betänk att det är du som avgör hur mycket skämt och skoj du ska tåla, och att du måste signalera detta tydligt! Klaga högljutt och ordentligt om sjukvårdaren gnuggar huden torr eller på annat sätt är ovarsam i omhändertagandet. Huden är oerhört känslig. Om sjukvårdaren lägger på kompresser som inte helt täcker den rodnande huden bör du tala om att det inte känns bra, och att det svider.

13 LÖST ÖGA Symptom: Ögat hänger utanför, Lite blodigt runt ögonhålan. Ha huvudet lätt bakåtlutat, och något snett vridet med det skadade ögat närmast himlen. Håll hela handen för det skadade ögat. Agera med mycket oro. Du är mest rädd att förlora ögat helt. Även om ögat skulle klara sig är du rädd att förlora synen helt eller delvis. Fråga sjukvårdaren flera gånger om du kommer att förlora ögat, alternativt bli blind. Var mycket orolig för att sjukvårdaren ska skada ditt öga ännu mer. Visa detta såväl i kroppsspråk som kommunikation. Det bästa är att lägga ett täckande förband över öga och ögonhåla med hjälp av brännskadeförbandsmaterial närmast ögat och täckande kompresser över detta. Det oskadade ögat ska lämnas fritt. Det är viktigt att sjukvårdaren är ärlig i sina svar på dina oroliga frågor. Sjukvårdaren ska därför inte lova dig att öga eller syn kommer att klara sig, men bör ändå visa förståelse för din oro. Ett förband som läggs direkt på ögat så att det trycker på. Sjukvårdaren försöker att stoppa tillbaka ögat i ögonhålan. Ett förband som täcker båda ögonen så att du inte kan se. Agerande vid fel omhändertagande: Om förbandet läggs direkt på ögat kan du säga att det inte känns bra. Protestera om sjukvårdaren försöker att stoppa tillbaka ögat i hålan. Om sjukvårdaren lovar dig att du kommer att behålla synen måste du meddela detta till marköransvarig så fort du är tillbaka och kan gå ur rollen.

14 NÄSBLOD Symptom: Blod som kommer ur näsan. Gå mot sjukvårdaren lite lätt framåtlutad. Håll för näsan med ena handen (eller båda, om det känns naturligare för dig). Eventuellt kan du tala om för sjukvårdaren att du blöder ur näsan (om du tycker att det känns naturligt för dig att säga så). Sjukvårdaren ska ge dig en plats där du kan sitta. Du ska få instruktioner att hålla tumme och pekfinger på vardera sidan precis ovanför näsvingarna och trycka lätt. Du ska också få instruktion att sitta lätt framåtlutad tills det slutar att blöda. Sjukvårdaren säger till dig att luta dig bakåt. Sjukvårdaren vill stoppa upp saker i din näsa för att stoppa blödningen. Du får instruktion att hålla pekfinger och tumme alldeles uppe vid näsroten. Du får fräsa ur näsan efter att blodet har stoppat (kan skada de känsliga blodkärlen så att du börjar att blöda igen). Agerande vid fel omhändertagande: Om du måste luta dig bakåt får du markera att blodet rinner ner i halsen genom att börja hosta och harkla. Klaga på att blodet åker ner i halsen och ger dig spykänslor. Vägra att få något uppstoppat i näsan. Eventuellt kan du visa irritation om sjukvårdaren envisas. Om du ska hålla fingrarna alldeles uppe vid näsroten kan du klaga på att det aldrig slutar att blöda. Om sjukvårdaren säger åt dig att fräsa ur efter det att blodet har stoppat kan du klaga på att det gör ganska ont inne i näsan efteråt. (Snyt försiktigt eftersom det gör ont att snyta också).

15 SKAVSÅR Symptom: Röd irriterad hud, Så småningom bildas blåsa, Så småningom spricker blåsan som vätskar sig, Ganska snart börjar skavsåret blöda. Linka fram Se lidande ut Försiktig och varsam rengöring. Sjukvårdaren ska, efter rengöring, låta dig sitta och lufta skavsåret en stund. Helst ska ett särskilt plåster avsett för skavsår sättas på. Sjukvårdaren ska i samband med detta ge instruktioner om att detta plåster under inga omständigheter får tas av! Om särskilt skavsårsplåster inte finns: Vid röd irriterad En tunn kompress övertejpad med kirurgtejp. hud: En gummisvampskiva med hål i som tejpas med hålet rakt över blåsan. En tunn kompress läggs över gummisvampskivan som Vid hel blåsa: tejpas på så att skavsåret skyddas från smuts och bakterier, men fortfarande kan andas. Vid vätskande Plåster på skavsåret, och en gummisvampskiva (med hål i) över blåsa: plåstret. Ingen rengöring eller särskild åtgärd. Kirurgtejp direkt på skavsåret. (Skavsåret kan fortsätta att utvecklas under den tunna kirurgtejpen. Det är dessutom besvärligt att få bort tejpen från den känsliga huden utan att skada ytterligare). Gummisvampskiva utan hål. Punktering av blåsa (ökar infektionsrisken)! Vid hel eller vätskande blåsa: Inget som skyddar från smuts/bakterier. Agerande vid fel omhändertagande: Ta emot behandlingen med tacksamhet och lika "hem" så snart situationen tillåter. I samråd med marköransvarig: Sminka upp ett rejält skavsår med vätska och blod och linka tillbaka till samma sjukvårdsgrupp. Gör klart för dem att det är samma skavsår som de tog hand om tidigare.

16 SKRUBBSÅR Symptom: Hud och underliggande vävnad är söndertrasad, Ojämna sårkanter, Smuts i såret (oftast). Eftersom det här är en skada som tillåter mycket småprat mellan dig och sjukvårdaren ska du vara beredd med en bra och detaljrik bakgrundshistorien. Om det är händerna som är skrapade kan du hålla dem lite utsträckta med handflatorna uppåt. Är det armbågarna/armbågen vänder du upp/fram dem/den. (Även vid småblessyrer reagerar man med att vilja ha koll på sin skada. Därför försöker man få skadan inom synhåll ). Sjukvårdaren ska först och främst rengöra sina egna händer. Såret ska tvättas inifrån och ut. Om såret är mycket smutsigt måste borste användas, även där är rörelsen alltid inifrån och ut. Noggrann sköljning innan såret försiktigt torkas (inifrån och ut) med ren kompress. Ett förband läggs på som täcker och skyddar mot infektioner. Sjukvårdaren rengör såret utan att ha tvättat sina egna händer. Sjukvårdaren gnuggar runt föroreningar i såret genom att använda cirkulära rörelser. Såret blir slarvigt rengjort så att synlig smuts finns kvar. Förbandet tillåter smuts att komma i kontakt med såret. Agerande vid fel omhändertagande: Om sjukvårdaren har påtagligt smutsiga händer kan du be denne att tvätta sina händer först. Om sjukvårdaren använder cirkulära rörelser att rengöra såret med kan du påpeka att smutsen hamnar i såret. Om rengöringen eller förbandet är slarvigt kan du, i samråd med marköransvarig, gå tillbaka efter ett par timmar med en sårinfektion (i samma roll igen) till samma sjukvårdsgrupp. Klargör att detta har hänt med det sår de omhändertog tidigare. Kännetecken på sårinfektion: Rodnad, svullnad, varbildning, ömhet, värme.

17 LEDSKADOR AXELLUXATION Symptom: Det skadade axelpartiet sluttar, Den skadade axeln hänger ned och armen är obrukbar, Mycket stor smärta. Slappna av så mycket som möjligt i den skadade sidan och låt den slutta i förhållande till den friska. Uttryck mycket stor smärta i ansiktsmimiken. Håll den skadade armen tätt tryckt mot kroppen med hjälp av den friska armen. Rör överhuvudtaget inte på den skadade axeln eller armen Reagera med hög smärta varje gång som axeln rör sig eller någon rör vid den Eventuellt kan du be någon att få smärtstillande medel Om det är första gången som axeln hoppar ur led ska du endast tillåta sjukvårdaren att göra en fixering, allt annat smärtar oerhört. Om däremot axeln ofta hoppar ur led kanske du själv vet bäst hur man enkelt får den tillbaka igen. OBS! Du måste komma överens med marköransvarig eller instruktören om vilken bakgrundshistoria som ska gälla. Hitta inte på något på eget bevåg!! Om skadan blir åtgärdad på plats kan du gå hem själv, lätt grimaserande av smärta Sjukvårdaren ska framförallt iakttaga extra stor varsamhet Sjukvårdaren bör tänka på att fråga om axeln har hoppat ur led förut. Sjukvårdaren ska ta pulsen ovanför och nedanför skadan för att kontrollera eventuella inre blödningar Du ska inte få något smärtstillande medel Din axel och arm ska fixeras stadigt i mitella-ställning. Om axeln ofta hoppar ur led kan sjukvården försöka att få axeln tillbaka i led igen. Sjukvårdaren är inte särskilt varsam Du blir inte tillfrågad om det har hänt förut Din puls kontrolleras inte Du får något smärtstillande medel Axel och arm blir inte fixerad, alternativt fixerad i olämplig eller obekväm ställning

18 Agerande vid fel omhändertagande: Om sjukvårdaren är alltför ovarsam reagerar du med stor smärta. Om sjukvårdaren fortfarande inte tar hänsyn till din smärta kan du reagera med irritation och vägra honom/henne att röra din skadade axel. Om din axel har hoppat ur led förut och sjukvårdaren inte frågar dig om detta bör du berätta det självman när han/hon ska fixera din axel. Om axeln blir fixerad olämpligt ska du reagera med smärta och påpeka detta så att sjukvårdaren kan rätta till fixeringen. Om axeln inte alls blir fixerad ska du be att få hjälp med det. Ta emot smärtstillande medel om du blir erbjuden det. OBS!! Tala om för marköransvarig så fort du är tillbaka att du har fått smärtstillande medel.

19 STUKAD FOT Symptom: Missfärgning, (inte alltid), Svullnad (inte alltid), Nedsatt rörelseförmåga, Svårt att stödja på foten. Det här är en situation som ger stort utrymme för småprat. Ha en detaljrik historia klar innan du går ut. Var beredd på att kunna berätta lite om ditt privatliv Linka fram. Du har mycket svårt att stödja på foten Du kan välja att lida ordentligt och högljutt genom att gråta och vara ynklig, alternativt att vara den tappra typen som genomlider sina plågor sammanbitet och tyst Sjukvårdaren ska framförallt iakttaga extra stor varsamhet. Sjukvårdaren bör tänka på att fråga om axeln har hoppat ur led förut. Sjukvårdaren ska ta pulsen ovanför och nedanför skadan för att kontrollera eventuella inre blödningar. Du ska inte få något smärtstillande medel. Din axel och arm ska fixeras stadigt i "mitella-ställning". Om axeln ofta hoppar ur led kan sjukvårdaren försöka att få axeln tillbaka i led igen. Sjukvårdaren är inte särskilt varsam Du blir inte tillfrågad om det har hänt förut Din puls kontrolleras inte Du får något smärtstillande medel Axel och arm blir inte fixerad, alternativt fixerad i olämplig eller obekväm ställning Agerande vid fel omhändertagande: Om sjukvårdaren är alltför ovarsam reagerar du med stor smärta. Om sjukvårdaren fortfarande inte tar hänsyn till din smärta kan du reagera med irritation och vägra honom/henne att röra din skadade axel. Om din axel har hoppat ur led förut och sjukvårdaren inte frågar dig om detta bör du berätta det självman när han/hon ska fixera din axel. Om axeln blir fixerad olämpligt ska du reagera med smärta och påpeka detta så att sjukvårdaren kan rätta till fixeringen. Om axeln inte alls blir fixerad ska du be att få hjälp med det. Ta emot smärtstillande medel om du blir erbjuden det. OBS!! Tala om för marköransvarig så fort du är tillbaka att du har fått smärtstillande medel.

20 MINDRE BROTT (skelettskador) ARMBROTT, SLUTET Symptom: Svullnad, Missfärgning (oftast), Ibland kan området runt skadan vara lite blekt, Ingen känsel i fingrarna (ibland, inte alltid), Svårt eller omöjligt att röra hand eller fingrar, Lokal smärta (dock ej omedelbart vid skadetillfället). Håll armen tätt intill kroppen med din friska hand Grimasera av smärta Markera att det gör mycket ont när sjukvårdaren tar i/rör armen OBS! Slutet armbrott kan lätt förväxlas med muskelskada. Markera därför mycket tydligt din orörlighet i hand/fingrar samt om du även har förlorat känseln i fingrarna Armen ska fixeras i en skena som räcker över två leder (över och under skadan) Därvidlag ska armen polstras i skenan (för att undvika tryckskador) Skenan ska sedan fixeras i högläge tvärs över bröstet, lämpligen i mitella eller genom att armen stoppas in i rocken/skjortan mellan två knapphål i lämplig höjd Sjukvårdaren skall kontrollera puls, färg, känsel och värme nedanför skadan Om det inte finns skena ska sjukvårdaren fixera armen över två leder med elastisk binda i ett stadigt förband som med fördel binds upp mot kroppen. Observera att sjukvårdaren ska polstra det skadade området! Eventuellt kan polstrade pinnar ersätta skenan som fixeringsmaterial Sjukvårdaren lägger ett tryckförband Din arm fixeras inte i högläge utan får hänga fritt Sjukvårdaren polstrar inte Agerande vid fel omhändertagande: Om sjukvårdaren lägger ett tryckförband, eller inte polstrar runt skadan markerar du ökad smärta och protesterar. Tala om att det gör ont Om sjukvårdaren ändå bandagerar hårt rakt över skadan, kan du efter ett tag börja att klaga över stark smärta som hela tiden tilltar. Be sjukvårdaren att lossa förbandet och göra ett nytt som inte smärtar så fruktansvärt Om armen får hänga fritt kan du klaga på ökad dunkande och pulserande smärta efter ett tag

21 ARMBROTT, ÖPPET Symptom: Öppet blodigt sår, Avbruten del av extremitet som sticker upp ur såret, Svullnad, Missfärgning (rött närmast brottet, rödblått/blått i området utanför skadan), Eventuellt blek i ansiktet, Stark lokal smärta (dock ej omedelbart efter skadetillfället), Ingen känsel i fingrarna (ibland, inte alltid), Omöjligt att röra hand eller fingrar. Håll armen något ifrån dig, men håll den i ett stadigt grepp Om du springer/går mot sjukvårdarna i ett uppjagat tillstånd bör du sätta dig ned så snart du blir omhändertagen Om du står upp när sjukvårdarna kommer till skadeplatsen kan du stå med något böjd överkropp, som om smärtan får dig att krypa ihop något Titta på din arm som om du inte kan tro på vad du ser, du är chockad, kanske också hysterisk Ropa efter hjälp om ingen finns i närheten Sjukvårdaren ska polstra och lägga ett skyddsförband över såret Armen skall sedan fixeras i en skena som räcker över två leder (under och ovanför skadan) Därvidlag skall armen polstras i skenan (för att undvika tryckskador) Skenan skall sedan fixeras i högläge tvärs över bröstet, lämpligen i mitella eller genom att armen stoppas in i rocken/skjortan mellan två knapphål i lämplig höjd Sjukvårdaren skall kontrollera puls, färg, känsel och värme nedanför skadan Om det inte finns skena skall sjukvårdaren fixera armen över två leder med annat fixeringsmaterial, t ex pinnar som först polstras ordentligt. Om det inte finns något annat material än förbandsmaterial att tillgå bör sjukvårdaren använda det och lägga ett stadigt förband, som är nogsamt polstrat över skadan. Armen bör sedan lämpligen fixeras i högläge genom att armen förbinds intill kroppen Sjukvårdaren lägger ett tryckförband Du får bara ett skyddsförband, utan att armen fixeras Din arm fixeras inte i högläge utan får hänga ned fritt Sjukvårdaren polstrar inte Agerande vid fel omhändertagande: Om sjukvårdaren lägger ett tryckförband, eller inte polstrar runt skadan reagerar du snabbt och kraftigt med ökad smärta Om armen får hänga fritt kan du klaga på ökad dunkande, pulserande smärta efter ett tag Om sjukvårdarna är väldigt ovarsamma med armen kan du förlora medvetandet, men det är bara undantagsvis, om du är en mycket känslig person och/eller situationen är mycket stressframkallande. Om du förlorar medvetandet ska sjukvårdarna lägga dig i framstupa sidoläge (FSL)

22 BRUTET FINGER Symptom: Missfärgat och/eller svullet finger, Värk/smärta i olika grad OBS! Det kan förekomma frakturer utan synliga symptom! Gå fram medan du håller i handen mot din kropp Markera att fingret värker genom att grimasera lätt Fingret smärtar tydligt när sjukvårdaren undersöker skadan. Reagera tydligt på smärtan, dock inte överdrivet med skrik, gap och tårar. Sjukvårdaren bör undersöka hela handen för att lokalisera alla eventuella frakturer och skador Sjukvårdaren ska kontrollera cirkulationen ovanför och nedanför frakturen Om endast ytterleden är skadad räcker det med att tejpa de två yttersta lederna på det fingret. Om mellanleden är skadad gäller följande: Fingret skall fixeras med ett bredvidliggande finger, lämpligen med ett 1:a förband, där kudden kan vikas dubbel/tredubbel och användas som stadga Sjukvårdaren måste tänka på att isolera fingrarna från varandra så att huden kan andas fritt i bandaget Bandaget skall gå upp på handen så att fingrarna får ordentlig stadga i bandaget ovanför och nedanför den skadade mellanleden Sjukvårdaren ska lämna en liten bit av fingertoppen synlig så att det blir möjligt att kontrollera cirkulationen med bandaget på Sjukvårdaren undersöker inte fingret eller handen för att fastställa och lokalisera skadan Cirkulationen kontrolleras inte ovanför och nedanför frakturen Sjukvårdaren nonchalerar skadan och lämnar den utan åtgärd (trots att han/hon vet/misstänker att det är en fraktur) Sjukvårdaren lägger ett förband med fingrarna hud mot hud (vid mellanledsskada) Sjukvårdaren bandagerar endast det skadade fingret (kan endast anses fel vid en konstaterad mellanledsskada) Sjukvårdaren bandagerar endast fingrarna utan att stadga upp alla tre fingerlederna (kan endast anses fel vid konstaterad mellanledsskada) Fingertoppen lämnas inte synlig vid bandageringen

23 Agerande vid fel omhändertagande: Eftersom du har ont i fingret är du angelägen om att du får fingret undersökt. Agera därefter! Om sjukvårdaren lägger ett förband med fingrarna hud mot hud kan du påpeka efter en stund att det känns väldigt svettigt Om sjukvårdaren inte stagar upp frakturen ordentligt markerar du det genom att klaga på rörlighet och smärta. Du kan också be sjukvårdaren att göra om bandageringen Om sjukvårdaren glömmer att kontrollera cirkulationen kan du påpeka efter en liten stund att fingertoppen börjar att kännas konstig. Om sjukvårdaren ändå inte fattar galoppen så låter du det vara såvida inte bandaget är så hårt att det verkligen hindrar blodcirkulationen. Då bör du säga till sjukvårdaren och be att få ett bandage som inte sitter så hårt

24 BRUTET KÄKBEN Symptom: Missfärgning rött/blått, särskilt i området nedanför skadan, Svullen käke, särskilt nedanför skadan, Blod som rinner ur munnen (blodampull som får smälta i munnen), Blek utanför det skadade och missfärgade området,ingen rörlighet i käken. Du kan ej prata eftersom du inte kan röra på käken. Använd "teckenspråk" för att kommunicera med andra. Tänk på att käken smärtar mycket, så undvik huvudskakningar och huvudnickningar när du kommunicerar. Se väldigt lidande ut. Agera ut din smärta och frustration med hjälp av kroppsspråket. Låt ögonen spegla all din frustration över att du inte kan kommunicera. Håll ena handen över den skadade sidan av käken. Låt blodet rinna ut ut munnen sakta (stoppa in en blodampull ett par minuter innan du möter sjukvårdarna och låt den smälta, eller bit av den om det behövs) Eftersom du inte kan kommunicera muntligen är det extra viktigt att sjukvårdaren är inlyssnande och försäkrar sig om en fungerande kommunikation er emellan. Sjukvårdaren bör lämpligen försöka att stabilisera käken med en elastisk binda på ett sätt som känns bekvämt och stadigt för din käke. Utstickande benbrottsbittar skall polstras innan käken stabiliseras. Sjukvårdaren bör ta reda på om du har fler skador, lämpligen med en helkroppsundersökningen eftersom du har svårt att kommunicera, alternativt genom att utnyttja penna och papper att kommunicera med. Sjukvårdaren lägger på ett förband utan att kolla med dig att det sitter och känns bra Sjukvårdaren tänker inte alls på att kommunicera med dig eftersom du själv inte kan prata. Utstickande benbrottsbitar polstras inte. Sjukvårdaren kolla inte om du har fler skador.

25 Agerande vid fel omhändertagande: Om du får ett förband som inte sitter bra, alternativt känns obehagligt eller ökar din smärta i käken ska du dra till dig sjukvårdarens uppmärksamhet och försöka förmedla detta. Försök själv kommunicera om inte sjukvårdarna gör det. Använd teckenspråk. Eventuellt kan du "fråga" efter papper och penna. Har du ett öppet brott som sjukvårdarna inte polstrar ska du omedelbart markera din smärta när förbandet läggs på. Protestera rejält. Om du har fler skador och sjukvårdaren inte har undersökt detta kan du börja markera övriga skador en liten stund efter att din brutna käke är omhändertagen. OBS!! Hitta inte på nya skador på eget beväg!

26 BRUTET NÄSBEN (öppet) Symptom: Öppet blodigt sår, En bit av näsryggen syns vid brottet, Området kring och nedanför brottet är missfärgat rött/blått, samt svullet, Ymnigt med blod runt brottet, Blek utanför det skadade och missfärgade området. Markera kraftig smärta med hjälp av din ansiktsmimik. Håll handen/ händerna över näsan. Luta dig lite framåt i det första skedet för att markera att det nytt har hänt (om det verkligen nyss har hänt). Luta sedan huvudet lätt bakåt/ uppåt, fortfarande med händerna för näsan. Om smärtan är väldigt kraftig kan dina ögon tåras. Sjukvårdaren ska få dig att sitta eller halvligga, rakt upp med huvudet, gärna med en förklaring att det inte är bra att luta huvudet bakåt allt för mycket eftersom det kan rinna ned blod i strupen. Är brottet mycket kraftigt med en stor bit av näsryggen utstickande bör sjukvårdaren polstra skadan först. Sjukvårdaren ska sätta på ett täckande förband som skyddar mot infektioner, lämpligen en kompress som tejpas fast. Om området runt näsbrottet är mycket blodigt och skadat kan sjukvårdaren lägga en elastisk binda som ej täcker ögon eller öron. Sjukvårdaren vill att du lutar huvudet framåt eller bakåt. Sjukvårdaren försöker att stoppa blödningen genom att stoppa upp något i näsan. Sjukvårdaren vill att du ligger ned. Du får ett tryckförband över näsbrottet. Agerande vid fel omhändertagande: Om sjukvårdaren vill att du ska luta huvudet framåt kan du sitta så en stund, sedan resa upp huvudet och klaga på att smärtan har ökat. Om sjukvårdaren vill att du ska luta huvudet bakåt gör du det, men nästan omedelbart börjar du hosta eftersom du sätter det nedrinnande blodet i halsen. Skrik och protestera ljudligt om sjukvårdaren vill stoppa upp något i näsan. Det gör ont!! Om du får ligga ned, sätter du dig upp i sittande eller halvsittande läge efter en liten stund (men ligger inte gärna ned i planläge om man har brutit näsan). Om sjukvårdaren försöker att lägga ett förband som trycker på över brottet måste du markera att det gör rejält ont!

27 UNDERBENSBROTT, SLUTET Symptom: Svullnad, Missfärgning, Ibland kan området runt skadan vara lite blekt, Ingen känsel i fot eller tår (ibland, inte alltid), Svårt eller omöjligt att röra på fot och tår, Lokal smärta (dock ej omedelbart efter skadetillfället). Ligg eller sitt ner med benet liggande mot marken. Markera att du har mycket ont genom att grimasera, stöna, alternativt skrika (men vråla inte, skrik måttligt). Ropa på hjälp. Observera! Slutet underbensbrott kan lätt förväxlas med muskelskada. Markera därför mycket tydligt din orörlighet i fot/tår samt om du även har förlorat känseln i tårna. Benet skall fixeras i en skena som räcker över två leder (under och ovanför skadan) Därvidlag skall benet polstras i skenan (för att undvika tryckskador). Om det inte finns skena att tillgå kan sjukvårdaren använda polstrade pinnar att fixera benet med, eller anlägga ett stadigt förband som är polstrat över skadan. Benet skall sedan hållas i högläge. Sjukvårdaren skall kontrollera puls, färg, känsel och värme nedanför skadan. Antingen transporteras du bort på bår, eller så blir du hjälpt bort från platsen utan bår. Båda sätten är bra, under förutsättning att du inte behöver använda ditt skadade ben alls när du ska bort från skadeplatsen Skadan blir inte fixerad över två leder Benet blir inte polstrat i skenan, alternativt att opolstrade pinnar används. Benet får ligga i ett sådant läge att blodet rinner ned till det skadade området. Sjukvårdaren klappar (vänligt oftast) på förbandet/skadan när allt är klart. Sjukvårdaren kan också placera ena handen eller armen på förbandet och ha kvar den där. Du blir tillfrågad om du kan ta dig bort för egen maskin, t ex med hjälp av kryckor eller hoppandes på ett ben.

28 Agerande vid fel omhändertagande: Om skadan inte blir fixerad över två leder kan du markera sakta tilltagande smärta när benet inte är stilla. Klaga på att det känns som att benet kläms inne i skenan (eller mellan pinnarna) om det inte är polstrat. Om benet får ligga så att det blir blodansamling i det skadade området klagar du på sakta men kraftigt tilltagande dunkande smärta. Om sjukvårdaren klappar på förbandet när skadan är omhändertagen, eller låter handen vila på förbandet markerar du kraftigt att det gör ont. Om sjukvårdaren gör om samma misstag visar du att du blir irriterad. Om du blir tillfrågad att gå från skadeplatsen för egen maskin ska du så långt det är möjligt tillmötesgå deras förfrågan (man vill ju inte vara till besvär) men du ska vägra att göra det helt utan hjälp! (Normalt sett klarar man inte av att stappla fram någon längre sträcka ens med hjälp. Cirkulationsrisken är mycket stor. Beroende på hur situationen ser ut kan du efter några steg markera begynnande cirkulationssvikt.)

29 UNDERBENSBROTT, ÖPPET Symptom: Öppet blodigt sår, Avbruten del av extremitet som sticker upp ur såret, Svullnad, Missfärgning, Stark lokal smärta (dock ej omedelbart efter skadetillfället), Ingen känsel i fot eller tår (ibland, inte alltid), Svårt eller omöjligt att röra på fot eller tår. Ligg eller sitt ned med benet liggande mot marken. Markera att du har mycket ont genom att grimasera, stöna, alternativt skrika (men vråla inte, skrik måttligt. Reagera på det öppna blodiga såret på ett sätt som passar din personlighet (är du rädd för blod, är du en person som biter ihop o s v). Ropa på hjälp Såret skall polstras så att benpipan avlastas och ett skyddsförband skall täcka såret Benet skall fixeras i en skena som räcker över två leder (under och ovanför skadan). Därvidlag skall benet polstras i skenan (för att undvika tryckskador). Om det inte finns skena att tillgå kan sjukvårdaren använda polstrade pinnar att fixera benet med. Benet skall sedan hållas i högläge. Sjukvårdaren skall kontrollera puls, färg, känsel och värme nedanför skadan. Antingen transporteras du bort på bår, eller så blir du hjälpt bort från platsen utan bår. Båda sätten är bra, under förutsättning att du inte behöver använda ditt skadade ben alls när du ska bort från skadeplatsen. Benpipan blir inte polstrad Skadan blir inte fixerad över två leder. Sjukvårdaren lägger ett tryckförband. Benet blir inte polstrat i skenan alternativt att opolstrade pinnar används. Benet får inte ligga i högläge. Sjukvårdaren klappar (vänligt oftast) på förbandet/skadan när allt är klart, eller låter sin ena hand vila löst på förbandet/skadan. Du blir tillfrågad om du kan ta dig bort för egen maskin, eller gåendes/hoppandes med stöd av sjukvårdare.

30 Agerande vid fel omhändertagande: Om sjukvårdaren lägger ett skyddsförband över benpipan utan att först polstra markerar du kraftigt ökad smärta. Om sjukvårdaren försöker att lägga ett tryckförband ska du vråla till ordentligt (det gör ont!!!). Likaså om du får en kärvänlig klapp på ditt förband, eller om sjukvårdaren låter sin hand vila på det skadade området. Om skadan inte blir fixerad över två leder kan du markera tilltagande smärta när benet kommer i rörelse. Klaga på att det känns som om benet kläms inne i skenan (eller mellan pinnarna) om det inte är polstrat. Om benet inte får ligga i högläge klagar du på kraftigt ökande dunkande smärta. Om du blir tillfrågad att gå från skadeplatsen med hjälp av sjukvårdare kan du reagera efter situation och din personlighet. (Normalt sett klarar man inte av att stappla fram någon längre sträcka. Cirkulationsrisken är mycket stor. Eventuellt kan du markera begynnande cirkulationssvikt efter några steg.)

31 STÖRRE BROTT (skelettskador) BÄCKENBROTT (instabilt) (En stabil bäckenfraktur är smärtsam, men kräver ingen speciell behandling förutom varsamhet på skadeplats) Symptom: Instabilt bäcken, Smärta, Blek i ansiktet. Ligg på marken. Slappna av i underlivet och försök att följa efter i höfterna när sjukvårdaren undersöker om bäckenet är stabilt. Du är omtöcknad p g a hotande cirkulationssvikt. Det är mycket svårt att kommunicera med dig p g a ditt tillstånd. Reagera på smärta, d v s när sjukvårdaren undersöker ditt bäcken samt när de skall placera dig i helkroppsskena. Eventuellt kan du be om något smärtlindrande. Sjukvårdaren ska göra en helkroppsundersökning från topp till tå Under tiden för helkroppsundersökningen ska sjukvårdaren hela tiden kommunicera med dig och tala om vad han/hon gör. Sjukvårdarna ska tömma dina fickor på saker innan du placeras i skenan. Dina saker ska sedan följa med dig på båren. Du ska placeras i helkroppsskena som är ordentligt polstrad. Sjukvårdarna skall därvidlag iakttaga stor försiktighet och varsamhet, samt ta det mycket lugnt. Eftersom det föreligger stor risk för cirkulationsskador p g a inre blödningar och skador på inre bäckenorgan är det mycket viktigt att sjukvårdarna är uppmärksamma på ditt medvetandetillstånd Sjukvårdarna gör inte någon fullständig helkroppsundersökning. Dina fickor töms inte, och/eller helkroppsskenan blir inte polstrad ordentligt. Sjukvårdarna är inte uppmärksamma på ditt medvetandetillstånd.

32 Agerande vid fel omhändertagande: Om dina fickor inte blir tömda kan du uttrycka oro för att något som du har i fickan blir sönderklämt. Betänk att minsta lilla rörelse är smärtsam för dig. Om sjukvårdarna inte iakttar stor varsamhet måste du markera kraftigt ökande smärta. Om sjukvårdaren är dålig på att kommunicera med dig kan du själv söka kontakt genom att ställa oroliga frågor om ditt tillstånd och din eventuella framtid som invalid. Likaså blir du uppstressad om sjukvårdarna själva är stressade eller t o m irriterade. Om du blir bortglömd och får ligga för dig själv kan du påkalla uppmärksamhet genom att bli kissnödig eller för att du känner dig ensam helt enkelt. OBS!! Om du har fått smärtlindrande medel skall du meddela detta till marköransvarige så snart du är tillbaka och kan gå ur rollen

33 LÅRBENSBROTT, SLUTET Symptom: Svullnad, Missfärgning, Mycket kraftig smärta, Blek i ansiktet, Känselbortfall nedanför skadan (inte alltid), Pulsbortfall/svag puls kan förekomma nedanför skadan, Ingen rörlighet i benet. Ligg eller sitt ned med benet liggande mot marken. Markera att du har mycket ont genom att grimasera, stöna och skrika (men vråla inte rakt ut). Vid väldigt kraftig smärta brukar tårarna komma. (Det har ingenting med gråt att göra). Beroende på situation och din egen personlighet kan du gråta lite också. Ropa på hjälp. Eventuellt kan du be sjukvårdarna om något smärtlindrande. Sjukvårdaren skall göra en helkroppsundersökning. Under tiden som den genomförs skall sjukvårdaren kommunicera med dig och tala om vad han/hon ska göra. Hela benet ska fixeras i skena, alternativt med polstrade pinnar om inget annat finns att tillgå. Dina fickor skall tömmas och benet polstras ordentligt för att undvika tryckskador. Sjukvårdarna skall kontinuerligt kontrollera puls, färg, värme och känsel nedanför skadan. Eftersom det kan föreligga stor risk för cirkulationssvikt ska sjukvårdarna vara extra uppmärksamma på ditt medvetandetillstånd. Du skall transporteras bort på bår eller i helkroppsskena Sjukvårdaren frågar inte dig om du har andra skador, alternativt gör ingen helkroppsundersökning. Sjukvårdaren behandlar dig som ett kolli, och tänker inte på att kommunicera med dig. Benet blir inte fixerat i båda lederna under och ovanför skadan. Dina fickor töms inte och/eller benet blir inte polstrat. Sjukvårdaren glömmer bort att kontinuerligt kontrollera nedanför skadan och/eller att vara uppmärksam på ditt medvetandetillstånd. Du blir tillfrågad om du kan ta dig från skadeplatsen med stöd och hjälp från sjukvårdarna.

34 Agerande vid fel omhändertagande: Markera mycket tydligt den oerhört starka smärtan du erfar om sjukvårdaren onödigt ovarsamma med benet Om sjukvårdaren ändå inte uppfattar att de ska försöka ta det försiktigare markerar du cirkulationssvikt. Om fickorna inte blir tömda och/eller benet inte polstrat kan du klaga på att det känns obekvämt och att det smärtar. Om benet inte blir ordentligt fixerat kan du klaga på ökande smärta. Om sjukvårdarna inte kommunicerar med dig kan du söka kontakt genom att ställa oroliga frågor om ditt tillstånd och din eventuella framtid som invalid. Likaså blir du uppstressad om sjukvårdarna själva är stressade eller irriterade. OBS!! Om du har fått smärtlindrande medel skall du meddela detta till marköransvarige så snart du är tillbaka och kan gå ur rollen

35 LÅRBENSBROTT, ÖPPET Symptom: Öppet blodigt sår, Avbruten extremitet som sticker upp ur såret, Svullnad, Missfärgning, Mycket kraftig smärta, Blek i ansiktet, Känselbortfall nedanför skadan, Pulsbortfall/svag puls kan förekomma nedanför skadan, Ingen rörlighet i benet. Ligg eller sitt ned med benet liggand på marken. Markera att du har mycket ont genom att grimasera, stöna och skrika (men vråla inte rakt ut). Vid väldigt kraftig smärta brukar tårar komma (det har ingenting med gråt att göra). Beroende på situation och din egen personlighet kan du gråta lite också. Eventuellt kan du vara lite omtöcknad p g a hotande cirkulationssvikt. Ropa på hjälp (betänk dock ditt försvagade tillstånd). Eventuellt kan du be sjukvårdarna om något smärtlindrande. Sjukvårdarna ska göra en helkroppsundersökning. Under tiden som den utförs skall sjukvårdarna kommunicera med dig och tala om vad de ska göra. Det öppna såret skall polstras så att benpipan avlastas och ett skyddsförband skall täcka såret. Hela benet skall fixeras i skena, alternativt med polstrade pinnar om inget annat finns att tillgå. Dina fickor ska tömmas och benet polstras ordentligt för att undvika tryckskador. Sjukvårdarna skall kontinuerligt kontrollera puls, färg, värme och känsel nedanför skadan. Eftersom det kan föreligga stor risk för cirkulationssvikt ska sjukvårdarna vara extra uppmärksamma på ditt medvetandetillstånd. Du ska transporteras bort på bår eller i helkroppsskena Sjukvårdarna frågar dig inte om du har andra skador, alternativt gör ingen helkroppsundersökning. Sjukvårdarna behandlar dig som ett kolli och tänker inte på att kommunicera med dig. Såret blir inte polstrat runt benpipan. Sjukvårdaren lägger ett tryckförband på såret. Dina fickor töms inte och/eller benet blir inte polstrat i skenan. Benet blir inte fixerat i båda lederna under och ovanför skadan. Sjukvårdarna glömmer bort att kontinuerligt kontrollera nedanför skadan och/eller att vara uppmärksamma på ditt medvetandetillstånd. Du blir tillfrågad om du kan ta dig från skadeplatsen med stöd och hjälp från sjukvårdarna.

36 Agerande vid fel omhändertagande: Markera mycket tydligt den oerhört starka smärta du erfar om sjukvårdarna är onödigt ovarsamma med benet. Om sjukvårdarna ändå inte uppfattar att de ska ta det försiktigare kan du markera cirkulationssvikt. Om sjukvårdaren inte polstrar benpipan eller lägger ett tryckförband markerar du cirkulationssvikt. Eventuellt kan du förlora medvetandet om sjukvårdarna har varit onödigt hårdhänta och oförsiktiga. Om fickorna inte är tömda eller benet inte är polstrat i skenan kan du klaga på att det känns obekvämt och att det smärtar. Om benet inte blir ordentligt fixerat kan du klaga på ökande smärta. Om sjukvårdarna inte kommunicerar med dig kan du söka kontakt genom att ställa oroliga frågor om ditt tillstånd och din eventuella framtid som invalid. Likaså blir du uppstressad om sjukvårdarna själva är stressade eller irriterade. OBS!! Om du har fått smärtlindrande medel skall du meddela detta till marköransvarige så snart du är tillbaka och kan gå ur rollen