Vallentuna gymnasiums verksamhetsberättelse 2002

Transkript

1 UTBILDNINGS- OCH ARBETS- MARKNADSFÖRVALTNINGEN Vallentuna gymnasium GYMNASIEV VALLENTUNA TELEFON VX FAX exp@tellus.vallentuna.se Vallentuna gymnasiums verksamhetsberättelse 2002 Utgångspunkt för verksamhetsberättelsen är kommunens skolplan. Nedan beskrivs vad vi gjort under året för att förverkliga intentionerna i skolplanen och avslutningsvis beskrivs händelser som påverkat och påverkar utvecklingen av gymnasiets verksamhet. Kvalitetsarbete Nämndens besök Politikerbesök från UAN till såväl gymnasiet som Komvux ägde rum den 5 november Ledningsgruppens utvärderingar Nya schemat utvärderades av fyra utvecklingsledare under hösten. Såväl elever som lärare fick besvara frågor om hur det nya schemat påverkat studier och arbetsförhållanden. Enkätsvaren ligger till grund för vissa förändringar som kommer att genomföras inför nästa läsår. Ledningsgruppen har också arbetat fram en egen modell för kvalitetsuppföljning som vi kommer att följa under år Föräldraenkät Från januari 1999 har vi årligen vänt oss till föräldrar till våra elever i åk 1 med en enkät i vilken vi försökt fånga upp i vilken utsträckning man varit nöjd med information, kontakter, läromedel mm. Genom sammanställningen av svar och kommentarer har föräldrarna blivit delaktiga i skolans arbete. Se bilaga 1 Enkät till elever och medarbetare Den årliga enkäten till elever och medarbetare som vi också använt oss av sedan 1999 hann vi tyvärr inte genomföra under vårterminen Rektors brev I detta brev, som har skickats till föräldrar/målsmän 5 gånger under året, har jag beskrivit vad som hänt och kommer att hända på skolan, informerat om betygssystemet, vilka regler som gäller när ungdomen blir myndig osv för att göra föräldrarna informerade och engagerade. 1 (8)

2 Åtgärder för att skapa helhet i studierna Ämnesövergripande samarbete möjliggörs genom arbetslagens inflytande över schemaläggning Mindre ämnessplittring har vi kunna uppnå genom en vidareutveckling av vårt schema mot alltmer tematisk läsning. Strävan att se skoldagen som en hel arbetsdag utan s.k. håltimmar försöker vi uppnå genom ett elevaktivt arbetssätt, upphämtningstid på schemat, samarbete med bibliotekarie och datatekniker. Organisationen i arbetslag där laget ansvarar för tydligt avgränsade undervisningsgrupper Åtgärder vi vidtagit för att eleverna ska bli Godkända. Mentorskap och utvecklingssamtal Varje elev har en mentor vars främsta uppgift, förutom undervisning, är att ha utvecklingssamtal med sina elever och följa upp hur studierna går. Mentorn ska följa upp elevens studieplan och ta kontakt med målsman eller elevvårdsteam om hög frånvaro eller studiesvårigheter uppkommer. Mentorskonferenser En gång varje termin redovisar mentorn den samlade studiebilden för varje elev. Åtgärder vi ska vidta för att stötta vissa elever beslutas. Rapport om studiesituationen Den samlade studiebilden som kommit fram på konferensen skickas hem till målsman i form av en ifylld blankett i mitten av varje termin. Specialpedagog Både lärare och elever kan få råd och stöd av skolans specialpedagog Särskilt stöd Tid för stöd i matematik. IT-stöd Ti och To, kl varje vecka, ansvarar skolans elever i EDG, elevdatagruppen, för handledning av såväl våra egna elever som inbjudna pensionärer i en av skolans datasalar. Upphämtningstillfällen Arbetslagen har lagt ut tid på schemat när eleverna har möjlighet att få arbeta med sådant de missat eller inte klarat av. Kompletteringsmöjligheter och prövning Elever kan inom ett halvår efter avslutad kurs komplettera de kursavsnitt man inte fullgjort. Elev kan också välja att pröva på hel eller delar av en kurs under särskilda prövningsperioder.(gyf 5 kap 20 ) 2 (8)

3 Hur/vad elever med särskilda behov erbjuds Individuellt program Varje elev utformar, tillsammans med lärare och studie- och yrkesvägledare, en individuell studieplan där målen ofta är unika för just den eleven. Specialpedagog Elever som uppvisar studiesvårigheter testas av skolans specialpedagog. Några elever har uppmanats uppsöka optiker, andra ställt i kö till Danderyds sjukhus för dyslexiutredning. Allmänt stöd i matematik erbjuds. Av specialpedagogen erbjuds såväl stöd i klassrummet som enskilt eller i liten grupp. Särskilda datorprogram t ex rättstavningsprogram och språkprogram finns att tillgå. Skönlitteratur med stor text och förenklat språk och böcker inlästa på band finns på biblioteket. Behöriga elever som har dokumenterad diagnos: Åk 1 Åk2 Åk3 Dyslexi Dyskalkyli 1 2 Damp 1 1 ADHD 1 1 Svenska som andraspräk Annat, t ex koncentrationssvårigheter Skolsköterska och kurator Vid hög frånvaro kontaktar skolsköterskan eleven och inbjuder till samtal. Detsamma gäller skolans kurator om mentorn anser att kontakt bör tas. Alla skolans dagar finns skolsköterska eller kurator tillgängliga för elever på skolan. Studievägledare Många elever behöver idag hjälp med att lägga upp sina studieplaner tillsammans med mentor och studievägledare. Elevens intresse och förmåga styr vilka lösningar man hittar. Förlängd studietid 2-4 elever önskar och får varje år förlängd studietid med en termin för att klara av sina sista rester innan slutbetyget skrivs ut. Statistik samt orsaker till avhopp och byten Studieavbrott ht 2002 Nio elever avbröt sina studier varav åtta från åk 1. Orsakerna var i huvudsak felval av program eller att eleverna fick plats på sitt förstahandsval på annan skola. Elever som sökt inriktning som vi saknar Fyra elever valde flygutbildning i Arvidsjaur eller flygteknik i Västerås, och två elever gymnasium i Lund som kunde erbjuda handbollsträning på hög nivå. 3 (8)

4 Tre elever från Fordonsprogrammet sökte transportinriktning. Elva elever började åk 1 hos oss en bit in på höstterminen pga att man stått på kö och fått plats hos oss eller ångrat sitt val. Två elever har gjort studieuppehåll En elev har avbrutit sina studier för andra gången och fått heltidsarbete. Elevinflytande Eleverna deltar i planering och genomförande av den tematiska läsningen. Mer eller mindre beroende på arbetslag, ämnen och kurser. Eleverna har valt representanter till sitt elevråd som träffas sporadiskt. Av dessa deltar ca 8 stycken på Skolkonferens två gånger per termin. Varje klass har klassrådstid på schemat varje vecka för att där ta upp frågor man vill diskutera. Varje klass har också valt sina Kamratstödjare som har en viktig roll i att förebygga ev mobbning och utanförskap. Elever deltar i skolans Värdegrundsgrupp där temadagar gemensamt planeras. Individuella programmet Elevernas status i Vallentuna har under läsåret varit mycket varierande, allt ifrån en kunskapsnivå motsvarande särskolan till de som faktiskt redan klarat av flera gymnasiebetyg med goda resultat. De flesta har någon form av socialt / medicinskt eller psykiskt handikapp och är i behov av särskilt stöd. Några har drogproblem, dyslexidiagnos, asperger- eller Damp- diagnos. Eleverna har under året haft olika studieplaner, vilket innebär att varje elev har en individuell programstruktur. Under verksamhetsåret har 37 elever studerat för att bli behöriga till ett nationellt program. 33 grundskolebetyg har satts i behörighetsgivande ämnen. Tio elever av de som studerat för behörighet till nationellt program har inte lyckats nå betyget godkänd. Plats för tre PRIV-elever, programinriktat individuellt program, har funnits på Fordonsprogrammet, Byggprogrammet och Handelsprogrammet. De har fortsatt läsa vissa kurser på Individuella programmet men i huvudsak bedrivit sina studier på det nationella programmet. Mål för individuella programmet och dess elever A, Bli behörig för gymnasiestudier (nationellt program) B, Förbereda för vuxenvärlden, arbetsliv och samhälle C, Bättre rustad för att klara fortsatta studier Antalet elever i utbildning och eller med praktik, alltså elever med studiebidrag har under läsåret varit 69st, en ökning från lå 2000/01 till lå 2001/02 med drygt 30%. Se fig (8)

5 / / / /2002 Fig. 1.: Antal elever på Individuella programmet under åren Pedagogiskt bokslut Två gemensamma planerings och kompetensutvecklingsdagar på Lillsveds Folkhögskola. Handledning i två arbetslag under året. Viss enskild fördjupningsfortbildning har förekommit men i huvudsak har fortbildning skett gruppvis. Lärare i matematik och svenska har gått kurser ämnade att göra oss bättre i att undervisa elever som behöver särskilt stöd för att klara kursmålen. Aktionslärande i enlighet med en särskild modell har två arbetslag deltagit i. Läraren reflekterar över pedagogiska händelser i sin vardag genom att föra dagbok och tillsammans med arbetslaget samtala kring dessa. Aktionslärande är ett aktivt pedagogiskt lärande utifrån arbetet med eleverna och samtal med sina kolleger. Utvecklingsledarna har fått i en utbildning tillsammans med arbetslagledare från Åva och Täby som avslutades under året.de flesta studiedagarna har arbetslagen förfogat över. De har nyttjats för pedagogisk planering och gemensam fort-bildning. Rektor avslutade rektorsutbildningen som pågått i både Lärarhögskolans och Skolverkets regi under totalt 2,5 år. Lokalutnyttjande dag och kväll Skolan öppnar 6.30 vardagar och stänger normalt Helger öppnas skolan ca 8.30 och har garanterat öppet till men vanligtvis till , ibland längre. Kvällstid och helger nyttjas främst idrottshall, teater och matsal. Schemalagd undervisning pågår huvudsakligen måndagar , tisdagfredag Samtliga lokaler har hög nyttjandegrad under dessa tider. Komvux har dessutom undervisning förlagd till två kväller per vecka. Gymnasiets verksamhet pågår mellan Övrig tid används lokaler och personal främst av idrott, kultur och andra intressenter. 5 (8)

6 IT-investeringar och hur det påverkat lärandet Totalt antal datorer för lärare och elever, ca 50 lärare och 650 elever, är idag 195 st varav 128 med en prestanda motsvarande Pentium 2 eller bättre. 67 datorer skulle behöva bytas ut. När våra nya studiehallar och bygglokalen är klar skulle det vara önskvärt med 8 nya datorer i varje enhet; totalt 32 st. Vi har dessutom 6 skanners, 8 laserskrivare, och 8 färgskrivare. Av dessa bör 4 färgskrivare bytas ut under året och 2 skannrar. Under hösten 2002 var det så mycket trassel med många datorer och skärmar som slutade fungera så att vi kände oss tvingade att köpa nya datorer, skärmar samt licenser till en datasal till en kostnad av kr. Kostnaden belastar 2003 års investeringsbudget. Datorerna är ett pedagogiska redskap för att lära sig olika typer av programvaror, den moderna informationskällan, ett arbetsverktyg för färdigställande av allt skrivet material och ett kommunikationsmedel. Datorerna har en given plats i den moderna skolan och helt nödvändiga om vi ska ge våra elever de verktyg de behöver på Högskolan eller i arbetslivet. Nyckeltal 72% lägst G i kärnämnen 179 elever tog studenten på Vallentuna gymnasium vt Av dessa lämnade 129 elever gymnasiet med lägst betyget Godkänd på samtliga kärnämnen. De elever som har studiesvårigheter och inte blir Godkända i samtliga kärnämnen avbryter sällan sina studier hos oss. Vi har färre avhopp än många andra gymnasieskolor men de bidrar samtidigt till att statistiken ser sämre ut. Även om eleven inte blir Godkänd tror vi att han/hon lär sig mer genom att gå kvar på sitt program jämfört med att avbryta sina studier i förtid. Antalet naturvetare Ca 30% av våra studenter avslutade studier på Naturvetenskapligt program. Antalet högskolebehöriga 80,5% av de elever som slutade gymnasiet vt 2002 är behöriga för högskolestudier. (Slutbetyg från gymnasieskolan ger grundläggande behörighet till studier vid universitet och högskola. För att få slutbetyg måste man ha lägst betyget G i minst 90% av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt gymnasieprogram. Eleven får alltså ha högst 250 p IG. Av 179 elever fick 35 st ej slutbetyg vt % av de elever som avslutade sina studier på Handelsprogrammet återfinns bland dessa.) 6 (8)

7 Resultat av nationella prov i procent IG G VG MVG Totalt antal elever Svenska B EC,BP,FP,HP Samhällsprog Naturv.prog. 17 9,5 41, Matematik A EC,BP,FP,HP Samhällsprog Naturv.prog. 6 33, ,5 48 Övrigt Elevcafeterian Traversen drivs i gymnasiets egen regi sedan januari Personalomsättningen har varit fortsatt hög på gymnasiet. Vi har under året anställt bibliotekarie, skolvärdinna och 10 lärare. Såväl bibliotekarie, skolvärdinna och de flesta lärarna har flyttat till annan ort eller bytt till arbete närmare hemmet. Inför höstterminsstarten hade vi fler elever som ville börja sina studier hos oss än vi hade platser för på BP, EC, HP, FP och SP. Det fick bl a till följd att elever som sökt till HP men pga för låg poäng inte kom in där istället fyllde upp tomma platser på SP. Flera av dessa elever funderar nu på att söka annat program eftersom studierna på SP inte går så bra och intresset att gå kvar svalnat. De kommer förmodligen att ha gått fyra år i gymnasiet innan de avslutar sina studier. Vi har planerat för om- och tillbyggnad av gymnasiet under året för att inom tre år kunna ha ca 750 elever studerande hos oss. Teater och sporthall I budgeten ligger för drift och underhåll av teater och sporthall för Följande utrustning skulle behöva förnyas i teatern får att hålla en bra standard: Belysningsutrustning, strålkastare 10 st à ca kr Styrutrustning för teaterljuset ca kr Tvätt av textilierna/gardinerna i teatern 125kr/m ca kr (dessa är aldrig tvättade sedan skolan startade för 17 år sedan) Dessa kostnader kan inte tas från gymnasiets budget utan att det får märkbara konsekvenser för vår kärnverksamhet. Schema och arbetssätt Avslutningsvis vill jag återkomma till det mest spännande som händer på gymnasiet just nu utvecklingen av schema och arbetssätt. De senaste årens 7 (8)

8 utveckling av elevaktiva arbetssätt och mer självständiga arbetslag har fått till följd att allt fler engagerat sig i det komplicerade schemaarbetet. Idag har vi en schemagrupp, med representanter från varje arbetslag, som dra upp riktlinjer för nästkommande års schemaläggning redan ett halvår innan detta schema skall vara klart. Eleverna uppskattar att få arbeta färdigt och kunna fördjupa sina kunskaper inom vissa områden innan man påbörjar något nytt. Tematiska läsningen har inneburit mindre ämnessplittring för eleverna. Den negativa kritik som elever fört fram handlar om att vissa kurser inte passar att förläggas som heldagar, t ex matematik, och att korta kurser ska ligga mer koncentrerade för att man inte ska glömma bort vad man höll på med mellan perioderna. Både matematik och engelska är ämnen lärare och elever vill förlägga mer jämt fördelat över året. Ingen har föreslagit en tillbakagång mot ett mer traditionellt schema. Istället föreslås i många utvärderingar hur vi kan vidareutveckla vår pedagogiska modell. Elevutvärderingarna, lärarnas erfarenheter och de mål som finns för program och kurser kommer att styra hur nästa års schema kommer att se ut. rektor Elisabeth Johansson Direkt Mobil elisabeth.johansson@vallentuna.se Elisabeth Johansson 8 (8)