EBERSTEINSKA GYMNASIETS VERKSAMHETSPLAN/ LOKAL ARBETSPLAN

Transkript

1 EBERSTEINSKA GYMNASIETS VERKSAMHETSPLAN/ LOKAL ARBETSPLAN

2 Inledning De fyra kommunala gymnasieskolorna, De Geer, Ebersteinska, Haga och Kungsgård, har tillsammans följande fokusområden: Samarbete mellan de kommunala gymnasieskolorna Förändrat arbetssätt/ Tänk-Om Elever med behov av särskilt stöd Attraktiva och funktionella lokaler Attraktiv arbetsplats SAMARBETE Tillsammans erbjuder vi alla program och inriktningar och utgör på så sätt en betydande del av Norrköpings gymnasieutbud. Under 2012 kommer vi att fortsätta att utveckla samarbetet mellan de fyra skolorna för att möjliggöra en ännu starkare organisation. Detta gör vi genom olika samarbetsformer på olika nivåer, till exempel gemensam ledningsgrupp, skolledarträffar, central utvecklingsgrupp och central schemagrupp. Dessutom finns olika samarbeten inom lärarkåren, exempelvis för betyg och bedömning. De fyra gymnasieskolorna har påbörjat ett arbete kring gemensamma värden och kommunikationen kring dessa, till exempel på gymnasiemässan. Detta arbete kommer att fortsätta under året. FÖRÄNDRAT ARBETSSÄTT Alla fyra gymnasieskolor gör en satsning på att utveckla pedagogiken via Tänk Om-konceptet, där det digitala lärandet har en central roll. Tänk om innebär också kompetensutveckling såväl på lednings- som på lärarnivå. Via s k nyckellärare/lärspridare vill vi inspirera och motivera hela lärargruppen till förändrade arbetssätt. Vårt samarbete ska också resultera i en gemensam lärportal och lärplattform under år Under 2012 och 2013 kommer all pedagogisk personal genomgå PIM-utbildning till och med steg 3. ELEVER I BEHOV AV STÖD Ett annat utvecklingsarbete kretsar kring elever i behov av särskilt stöd. Precis som under år 2011 ligger fokus på att utveckla arbetet med åtgärdsprogram, för att kunna erbjuda eleverna rätt form av stöd och hjälp. Betyg och bedömning är ett ytterligare ett fokusområde. Under första delen av år 2012 inriktas arbetet mot den nya betygsskalan och de nya ämnesmålen. Under den senare delen av året ligger tyngdpunkten på lärande bedömning - samspelet mellan formativ och summativ bedömning. ATTRAKTIVA OCH FUNKTIONELLA LOKALER Idag har vi på grund av det sjunkande elevunderlaget för stora och dåligt anpassade lokalytor. Vi kommer under att arbeta för att optimera lokaler så långt det är möjligt. Våra lokaler ska vara utnyttjade och ändamålsenliga. 2

3 ATTRAKTIV ARBETSPLATS Vårt mål inom den kommunala gymnasieskolan är att vara en attraktiv arbetsplats dit lärare aktivt söker sig till och gärna stannar kvar. Vi fortsätter att aktivt samarbeta mellan skolorna för att skapa attraktiva tjänster där vi nyttjar kompetensen optimalt. Personalen inom de kommunala gymnasierna ges regelbundet möjlighet till fortbildning. Genom planerade medarbetarsamtal och regelbunden kontakt med personalen skapar vi en öppen atmosfär med stort inflytande över det vardagliga arbetet. Genom den årliga medarbetarenkäten kan vi se att vi på gymnasiet måste arbeta aktivt för att skapa goda förutsättningar för minskad stress och ökad nöjdhet. Vår personal är vår viktigaste tillgång för att skapa en attraktiv skola för eleven. 3

4 EBERSTEINSKA GYMNASIETS VERKSAMHETSPLAN Vår verksamhetsplan/arbetsplan utgår från de nationella styrdokumenten skollag, läroplanerna Lpf94/Gy2011, gymnasieförordning, programmål/examensmål och kursplaner. Gymnasienämndens uppdragsplan 2012 fokuserar på högre måluppfyllelse och förbättrade resultat. Uppdragsplanen liksom Ebersteinska gymnasiets arbetsplan lyfter fram följande framgångsfaktorer: Bemötande och demokrati Skolan och samhället Individuell utveckling Mål MÅL OCH RESULTAT Öka måluppfyllelsen och förbättra resultaten Varje program ska analysera sina resultat och utifrån dagens siffror ska - andelen elever som slutför sin utbildning med slutbetyg inom fyra år öka - andelen elever på högskoleförberedande program som påbörjar högskolestudier inom tre år efter slutförd gymnasieutbildning öka - den genomsnittliga betygspoängen öka Ökad måluppfyllelse är ett mål även för elever som får ett samlat betygsdokument. Andra mål än betygsvärden är att elevens studieväg leder till arbete eller att eleven utvecklas personligt på olika plan. Andelen betyg i relation till andelen intyg ska öka i gymnasiesärskolan och antalet elever som får anställning efter genomgången utbildning ska öka. Använda datorer som redskap för lärande och utveckla nya arbetssätt Lärarna använder sina bärbara datorer och genomför PIM-utbildningen. Utbildning i Tänk Omkonceptet pågår, något som förväntas leda till pedagogisk utveckling och ett förändrat arbetssätt. Trådlöst nätverk installeras och en ny lärplattform tas i bruk. Bärbara datorer för eleverna planeras inför vt Lärspridare inspirerar sina kollegor och anordnar kompetensutveckling utifrån den handlingsplan som har tagits fram. För några av lärspridarna avsätts tid i tjänsten för detta arbete. Öka personalens kompetens Personalens kompetens är en viktig faktor för att utveckla skolan. Kompetensutveckling sker bl a i samband med ökad datoranvändning, inom Lärarlyftet, PIM-utbildning och vidareutveckling av Gy Speciellt viktigt är att samordna kompetensutveckling i bedömning och betygssättning, formativ bedömning och i utveckling av åtgärdsprogrammen. Här samverkar vi med övriga kommunala gymnasieskolor. Helhetstänkande och infärgning Utvecklingsgrupper arbetar med frågor om pedagogisk utveckling, t ex former för samarbete och infärgning samt förändrade arbetssätt för att öka elevernas motivation. 4

5 Utveckla samarbetet med grundskolan/grundsärskolan Det är viktigt med intresserade och motiverade elever för att nå ökad måluppfyllelse. Därför är det angeläget att ge rätt information till grundskolans personal - speciellt studie- och yrkesvägledarna - samt grundskolans elever och deras föräldrar. Både personal och elever hos oss är viktiga för att visa vår skola och berätta om våra utbildningar. Överlämnandet från grundskolan förbättras ytterligare. Öka samverkan mellan de kommunala gymnasieskolorna Vi marknadsför oss på ett gemensamt sätt och lyfter fram våra styrkor. Fortsatt samarbete inom gymnasiesärskolan, introduktionsprogrammen och det individuella valet. Samarbetet inom IKTområdet ökar. Skolledningarna och elevråden samverkar i frågor som är viktiga för eleverna. Öka samverkan mellan gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Olika kurser för elever vid gymnasiesärskolan, t ex truckutbildning, genomförs i samarbete med de nationella programmen och introduktionsprogrammen. BEMÖTANDE OCH DEMOKRATI Arbeta med värdegrundsfrågor Normer och värden diskuteras på mentorstiden. Introduktionsveckan för nya elever fokuserar på samarbete, gemensamma värderingar och trygghet. Äldre elever fungerar som förebilder. Skolans temagrupp ansvarar för planeringen av gemensamma temadagar, t ex kärleksdagen och beroendedagen. Inför lå planeras temadag om internationalisering och globala frågor. Elevrådet deltar i planeringen av temaundervisningen. Uppmärksamma frågor om hälsa och livsstil Dessa frågor ska uppmärksammas av alla. Skolsköterskor och idrottslärare, liksom elevstödsgrupperna arbetar aktivt och förebyggande. Skolans gym är öppet för alla, både elever och personal. Skolidrottsföreningens arbete stöttas. En friskvårdprofil (FIL) införs på en del program och på skolan finns en hockeyprofil och samarbete med Fotbollsgymnasiet. Vi arbetar också för att skapa förutsättningar för minskad stress och ökad trivsel bland personalen. Arbeta alkohol- och drogförebyggande Skolans alkoholpolicy vid olika festligheter revideras årligen och följs vid t ex skolavslutning och s.k. frackvecka. Vi fortsätter med projektet Don t Drink and Drive. Samarbetet med närpolisen och socialtjänsten utvecklas vidare. Revidera och implementera Likabehandlingsplanen/ Plan mot kränkande behandling Planen revideras i samarbete med elever och personal. Planen ska vara känd av alla, såväl personal som elever. Vi arbetar förebyggande och undersöker om kränkningar förekommer. Om så är fallet agerar vi enligt planen mot kränkande behandling. Vi arbetar för nolltolerans mot mobbning och annan kränkande eller diskriminerande behandling. Arbeta för ett reellt elevinflytande i vardagen samt stödja och utveckla ett fungerande elevråd med deltagare från samtliga program Det informella inflytandet i klassrummet är viktigt. Klassrådet är basen för den formella elevdemokratin. Varje klass väljer sina klassombud, vilka kallas till elevrådets stormöte. Representanter till elevråd, skolkonferens m.m. rekryteras ur gruppen klassombud. Intresserade elever bildar via elevrådet miljögrupp och matråd. Elevskyddsombud utbildas och medverkar i skolans skyddsronder. De är språkrör för frågor som rör arbetsmiljön. De elever som avsätter tid till elevdemokratiarbete ska uppleva att de får återbäring i form av inflytande och kunskaper. 5

6 SKOLAN OCH SAMHÄLLET Utveckla kontakterna med samhälls- och yrkesliv Skolans olika yrkesförberedande program leder till många kontakter med arbetslivet. För att framstå som trovärdiga utbildare krävs fördjupade kontakter med de olika branscherna, t ex i form av kontinuerliga möten i program-/branschråd, handledarutbildning, yrkesvalidering samt APU/APL, fältstudier och studiebesök för våra elever. Teknikcollege och Vård- omsorgscollege har etablerats och utvecklingen fortsätter i enlighet med kriterierna. Det är viktigt att även de högskoleförberedande programmen får arbetslivskontakter, främst genom studiebesök eller genom att företrädare för arbetslivet bjuds in till skolan. Öka möjligheterna till eftergymnasiala studier Samarbete med högskolor och universitet utvecklas vidare, speciellt med Linköpings universitet, genom studiebesök och deltagande i den populärvetenskapliga veckan. Mattecoacher från universitetet stödjer våra elever och en högskoleförberedande matematikkurs anordnas på Campus. Vi organiserar besök på SACO-mässan för eleverna. Skolans elevråd samarbetar med studentkåren på Linköpings universitet. Elever inom yrkesprogrammen ges möjlighet att läsa kurser, som ger behörighet/särskild behörighet för högskolestudier. Etablering av vuxenutbildningar på gymnasienivå En blandning av ungdomar och vuxna på skolan är positivt för arbetsmiljön och ger möjligheter till samarbete mellan och samordning av utbildningar. Vi utför vuxenutbildningar inom fordonsprogrammet (yrkesförare, bussförare och lackerare) och byggprogrammet. Ge möjlighet till internationella utbyten samt studier och APU/APL utomlands Våra internationella kontakter fortsätter under året. Byggprogrammet erbjuder arbetsplatsförlagd utbildning i Tyskland, Frankrike och Irland (Leonardo da Vinci). Samarbetet med Sydafrika inom Athena-programmet fortsätter för IN, FT och EE. Under ht 2012 tar vi emot en utländsk lärarassistent. Lärare ansöker om att få delta i jobbskuggning utomlands. Vi deltar i olika elevutbyten på individnivå. I samband med en universitetskurs deltar lärare under våren 2013 i en studieresa till Kenya. På skolan finns en internationaliseringsgrupp för utbyte av synpunkter och erfarenheter. Vår skolambassadör för EU informerar personalen i aktuella frågor och samordnar kontakterna. Arbeta med hållbar utveckling I utbildningen behandlas frågor om internationell solidaritet och globalt ansvar. En temadag om internationalisering och globala frågor planeras till vt INDIVIDUELL UTVECKLING Avsätta resurser till elever i behov av särskilt stöd För att ge den enskilda eleven det stöd han/hon behöver görs diagnos och kartläggning av behoven vid skolstarten. Stöd ges i olika former, liksom specialundervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter. Språngbrädan är en undervisningsform där olika typer av hjälp och stöd erbjuds. En extra satsning på studieteknik görs för alla nya elever. Diskussion och fördelning av skolans samlade stödresurser sker i en utvecklingsgrupp med deltagare från alla program. För att planera och följa upp stödet till eleverna skrivs åtgärdsprogram enligt den modell som har tagits fram. Elever med annat hemspråk erbjuds studiehandledning på modersmålet. Elevstödsgruppen (bitr. rektor, kurator, studie- och yrkesvägledare, skolsköterska och speciallärare) har arbetat fram en gemensam modell för elevstödsarbete, vilket leder till samsyn och ett professionellt sätt att hjälpa elever med svårigheter. Detta ger också förutsättningar för kvalificerad vägledning. 6

7 Försök med individuell studietid utvecklas För att svara upp emot elevers olika behov och förutsättningar schemaläggs en timme i veckan för individuellt stöd, handledning eller egen studietid. Följa upp elevens individuella studieplan kontinuerligt och utveckla mentorskapet Lärarnas återkoppling till eleverna förbättras genom återkommande samtal om uppnådda resultat och möjligheter till utveckling. Den individuella studieplanen utvecklas för att bli ett reellt verktyg för mentorer. Mentorns/lärarnas ansvar för uppföljning av elevernas resultat och närvaro ska öka. Uppföljning av närvaron förbättras och meddelande till föräldrarna om elevens ogiltiga frånvaro sker via sms/mail. Ge eleverna möjlighet till undervisning i svenska som andraspråk och modersmål Mångfalden på skolan tas tillvara, så att vi drar nytta av olikheterna. Schemaläggningen möjliggör undervisning i svenska som andraspråk för de elever som har rätt till det. Elever med annat hemspråk än svenska kan välja kurser i modersmål. Utveckla lovskolor under terminstid Vi stödjer elevernas lärande under pågående kurser genom s.k. lovskola under terminstid, i stället för att hänvisa dem till prövningar efter misslyckanden i kurserna. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet pågår kontinuerligt. Som underlag används de utvärderingar som görs av våra uppdragsgivare samt våra interna uppföljningar och mätningar. Vi genomför ett gemensamt system för kursutvärdering och gör en generell utvärdering efter det första året, en kommungemensam skolenkät i år 2 och en övergripande programutvärdering under elevernas sista år. För Ebersteinska gymnasiet Raija Pälvärinne Magnusson REKTOR 7