Hälsinglands utbildningsförbund

Transkript

1 1 Vers Hälsinglands utbildningsförbund Gemensam gymnasie och vuxenutbildning Hälsingland Underlag för beslut

2 2 En gemensam gymnasie och vuxenutbildning för Hälsingland Tillsammans sätter vi eleven i centrum när vi förordar en gemensam gymnasie och vuxenutbildning i Hälsingland. Det är angeläget för alla att våra ungdomar och våra vuxenstuderande får det de efterfrågar. Med ett fördjupat samarbete mellan de fyra hälsingekommunerna Bollnäs, Hudiksvall, Nordanstig och Söderhamn lägger vi grunden för utbildningar med bra bredd. Vi bjuder också in de hälsingekommuner som i nuläget inte är med i samarbetet att ansluta sig till de planerade utbildningsförbundet när man finner det lämpligt. Utbildningssamverkan är inte något nytt för Hälsingland. Sedan länge har vi samarbetat när det gäller vuxenutbildningen. Nu tar vi ett steg längre och fördjupar samarbetet när det gäller vår gymnasieskola och formaliserar samarbetet när det gäller vuxenutbildningen i bildandet av Hälsinglands utbildningsförbund. Det här gör vi av flera skäl; våra studerande ska erbjudas en kvalitativ och bred utbildning, vi eftersträvar att fler ungdomar fullföljer sin gymnasieutbildning, vi vill att tillgång och efterfrågan när det gäller utbildning och arbete ska vara i samklang, våra elevkullar minskar och sist men inte minst vi värnar om landskapet Hälsinglands fortsatta utveckling. Arbetet i de olika verksamhetsgrupperna och i den politiska styrgruppen har varit positivt och framåtsyftande. Det har varit angeläget för oss att processen varit transparent och att var och en kunnat följa arbetsgruppernas arbete i protokoll och rapporter på Hälsingerådets hemsida. Vi vill fortsätta kunna erbjuda god utbildning. En huvudman gör det enklare att sätta eleven i centrum och planera utbildningsutbudet. Det är därför vi förordar en gemensam gymnasie och vuxenutbildning i Hälsingland. Marie Centerwall Styrgruppens ordförande

3 3 Innehåll Förord styrgruppen 1. Sammanfattning s 4 2. Inledning Gemensam gymnasie och vuxenutbildning s 5 3. Målbilder Hälsinglands utbildningsförbund s 8 4. Historik/process s Förbundsordning och konsortialavtal s Förbundets uppgift och gränsdragning s Riktlinjer för framtagande av program /utbildningsutbud s Ekonomiska förutsättningar s Styrgruppens förslag samarbete Ovanåker och Ljusdal s Styrgruppens förslag tidsplan beslut s Styrgruppens förslag tidsplan verksamhetsövergång s Vuxenutbildningens koppling till medlemskommunerna samhällsutveckling, arbetsmarknads och näringslivsverksamhet s Personalfrågor s Nollalternativ s Styrgruppens förslag till beslut i kommunerna: s 25 Separata dokument: Bilaga 1. Styrgruppens förslag Förbundsordning Bilaga 2. Styrgruppens förslag Konsortialavtal Bilaga 3. Styrgruppens förslag Riktlinjer för framtagande av program /utbildningsutbud Bilaga 4. Exempel tillämpning riktlinjer för framtagning av utbildningsutbud Bilaga 5. Direktiv Gemensam gymnasie och vuxenutbildning Hälsingland Bilaga 6. Befolknings och elevutveckling Hälsingland Bilaga 7 Utbud gymnasieskola Hälsingland 2013/14 Bilaga 8. Elevflöden inom Hälsingland ht 2013 Bilaga 9 Verksamhetsbeskrivningar Vuxenutbildningen

4 4 1. Sammanfattning Detta är Bollnäs, Hudiksvalls, Nordanstigs och Söderhamns kommuners underlag inför beslut att bilda Hälsinglands Utbildningsförbund. Den politiska visionen är: En gemensamt organiserad och fritt sökbar gymnasie och vuxenutbildning i Hälsingland, med goda möjligheter till distansstudier oberoende av tid och rum. Hög kvalitet ur elev /studerandeperspektiv. Hög kvalitet ur samhällsutvecklingsperspektiv. Hög kostnadseffektivitet. Hälsinglands kommuner behöver, liksom andra kommuner i Sverige, på ett radikalt sätt förbättra resultaten för elever och studerande inom gymnasie och vuxenutbildning. Det behövs nya arbetssätt och metodutveckling. Hälsinglands ungdomar och vuxenstuderande ska ha goda möjligheter att ta sig vidare till högskolor, universitet och annan eftergymnasial utbildning. De ska också ha goda möjligheter att via yrkesutbildning ta sig direkt till arbete. De senaste åren har Hälsingekommunerna utmanats av nedgång i ungdomskullarna. Från 2008 till 2019 minskar antalet folkbokförda ungdomar år med procent. Kommunerna tvingas att minska utbudet av program/inriktningar oavsett om ett kommunalförbund bildas eller inte. Ett kommunalförbund har en samlad politisk ledning. Den har förutsättningar att arbeta strategiskt ur helhetsperspektiv; med hela förbundets utbud och förutsättningar. Den har kunskap om sökbilden, elevflöden, friskoleutbud och efterfrågan från arbetsmarknaden i hela området. I den nuvarande situationen, demografisk anpassning till minskade elevkullar, har förbundet bättre förutsättningar att genom medvetna beslut behålla en bredd av program och inriktningar. Förbundet har på samma sätt bättre förutsättningar att ur helhetsperspektiv starta upp nya efterfrågade inriktningar. Ett förbund har möjlighet att arbeta fritt med lärlingslösningar, för samtliga inriktningar som förbundet tillhandahåller, i hela området. Ett samlat huvudmannaansvar ger också juridiska möjligheter till distansstudier inom gymnasieskolan. Beslutsunderlaget innehåller ett förslag till förbundsordning, ett dokument som riktar sig till förbundet och är formellt styrande för vad och hur förbundet ska verka. Här beskrivs förbundets ändamål, politisk organisation, kommunernas insyn/inflytande och ekonomiska förutsättningar. Beslutsunderlaget innehåller också ett förslag till konsortialavtal, ett dokument som riktar sig till medlemskommunerna och befäster vad man är överens om när det gäller förbundets styrning och utveckling. Avtalet är inte i sig formellt styrande för förbundet men blir ett styrdokument för medlemskommunerna och därmed styrande för vilka direktiv medlemskommunerna ska ge till sina representanter i förbundet. Beslutsunderlaget innehåller också förslag till riktlinjer för framtagande av program /utbildningsutbud i förbundet. Vid beslut om att bilda kommunalförbund kommer medarbetarna inom berörda verksamheter att erbjudas övergång till förbundet. Verksamhetsövergång planeras till 11 augusti De medarbetare som går över får då en ny arbetsgivare.

5 5 2. Inledning Gemensam gymnasie och vuxenutbildning Den politiska visionen Hälsinglands utbildningsförbund Den politiska visionen: En gemensamt organiserad och fritt sökbar gymnasie och vuxenutbildning i Hälsingland, med goda möjligheter till distansstudier oberoende av tid och rum. Hög kvalitet ur elev /studerandeperspektiv. Hög kvalitet ur samhällsutvecklingsperspektiv. Hög kostnadseffektivitet. Se bilaga 5. Direktiv Gemensam gymnasie och vuxenutbildning Hälsingland Landskapsperspektivet Samhällsutveckling Goda möjligheter till lärande och utbildning är en av de viktigaste faktorerna för positiv samhällsutveckling. Hälsingland har sina utmaningar. Utbildningsnivån är relativt låg andelen som studerar vidare efter gymnasiet är lägre är rikssnittet. Arbetslösheten är hög, främst hos unga. Det är viktigt för Hälsingekommunerna att tillhandahålla attraktiva utbildningar av hög kvalité, och med rimlig tillgänglighet. Hälsinglands ungdomar och vuxenstuderande ska ha goda möjligheter att ta sig vidare till högskolor, universitet och annan eftergymnasial utbildning. De ska också ha goda möjligheter att via yrkesutbildning ta sig direkt till arbete. Tjänstesektorn växer och det finns redan arbetsbrist inom vissa praktiska yrken Andel elever (%) som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom tre år efter avslutad studieförberedande gymnasieutbildning A6. Andel elever som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom tre år efter avslutad studieförberedande gymnasieutbildning Elever folkbokförda i % Vägt medel (riket) 65 Bollnäs 57 Hudiksvall 55 Nordanstig 54 Söderhamn 62 Ljusdal 56 Ovanåker 51 Öppna jämförelser Andel elever (%) som etablerat sig på arbetsmarknaden två år efter avslutad 80 yrkesförberedande gymnasieutbildning A8. Andel elever som etablerat sig på arbetsmarknaden två år efter avslutad yrkesförberedande gymnasieutbildning Elever folkbokförda i % Vägt medel (riket) 39 Bollnäs 34 Hudiksvall 28 Nordanstig 30 Söderhamn 37 Ljusdal 32 Ovanåker 38 Öppna jämförelser 2013

6 6 Arbetsmarknadens behov av kompetens förändras. Kortsiktigt behövs kompetens för att möta dagens efterfrågan på arbetsmarknaden. Långsiktigt krävs kompetens att möta en omvärld med ständigt nya behov, där förmågan att klara utveckling och föränderlighet är viktig. Både ungdomar och vuxna ska kunna utveckla ett livslångt lärande, på ett sätt som passar den enskilde. En nära samverkan mellan gymnasieskola och vuxenutbildning ger bäst förutsättningar för det. Ett förbund är en starkare och intressantare aktör för arbetsmarknaden, lärosäten m fl. En större organisation, med en mångfald kompetenser, bör också kunna erbjuda medarbetare fler utvecklingsmöjligheter. Ett förbund har större möjligheter än en enskild kommun att kraftsamla på utvecklingsområden och starta nya inriktningar eller vuxenutbildningar. Förbunden i Kalmar, Jämtland och Kunskapsförbundet Väst upplever samtliga att deras attraktivitet bland elever/studerande har ökat. Konkret har de vunnit i elevflödena, in resp ut ur förbundet. Dagens studieresultat räcker inte Det behövs nya arbetssätt och metodutveckling inom gymnasie och vuxenutbildning. Hälsinglands kommuner och alla andra kommuner i Sverige behöver utmana frågeställningen: Hur ska vi på ett radikalt sätt förbättra resultaten för elever och studerande? Vi vet genom interna och externa uppföljningar att dagens resultat på sikt inte är acceptabla. Många elever klarar inte att ta sig igenom gymnasieutbildningen med godkända resultat. Helheten gymnasium vuxenutbildning inkl delar av yrkeshögskolan ger möjlighet att skapa en mer integrerad organisation och att använda lärarresurser mer effektivt. Den politiska styrgruppen har också tryckt på flexibla lösningar, nytänk kring upplägg och tekniklösningar. A2. Andel elever som fullföljt gymnasieutbildning inom 4 år Elever folkbokförda i % Vägt medel (riket) 69 Bollnäs 65 Hudiksvall 69 Nordanstig 69 Söderhamn 67 Ljusdal 73 Ovanåker 77 Öppna jämförelser Andel elever (%) som fullföljt 80 gymnasieutbildning inom fyra år Demografisk anpassning De senaste åren har elevkullarna på gymnasiet minskat markant, i kommunerna är det ca procent färre elever idag. Samtidigt har konkurrensen från friskolor ökat. Sammantaget gör detta att kommunerna har levt med ständiga behov av anpassningar och översyn av utbildningsutbudet. Program/inriktningar med låg beläggning kostar väldigt mycket att genomföra. De kan leda till behov av effektivisering i hela verksamheten, för att inte kostnaden/elev ska skjuta i höjden. Den nya gymnasieskolan innehåller samtidigt betydligt fler program och inriktningar. Ingen av Hälsinglands gymnasieskolor kan på egen hand erbjuda eleverna det utbudet. Se bilaga 7 Utbud gymnasieskola Hälsingland 2013/14

7 7 Om kommunerna var för sig drar ner på utbildningsutbudet finns risk att alla lägger ner samma program/inriktningar, främst dyrare yrkesprogram. Det kvarvarande utbudet riskerar att bli likartat och begränsat. Ett förbund arbetar med hela utbudet, och kan säkra en större bredd. Prognos antal elever i kommunens gyskola 2008/ / / / / /2017 Bollnäs Hudiksvall Söderhamn Ljusdal Ovanåker SUMMA BHS Summa Tot Helhetsperspektiv Ett kommunalförbund har en samlad politisk ledning. Den har förutsättningar att arbeta strategiskt ur helhetsperspektiv; med hela förbundets utbud och förutsättningar. Den har kunskap om sökbilden, elevflöden, friskoleutbud och efterfrågan från arbetsmarknaden i hela området. I den nuvarande situationen, demografisk anpassning till minskade elevkullar, har förbundet bättre förutsättningar att genom medvetna beslut behålla en bredd av program och inriktningar. Förbundet har på samma sätt bättre förutsättningar att ur helhetsperspektiv starta upp nya efterfrågade inriktningar. Ett bildande av förbund öppnar också möjligheter att arbeta fritt med lärlingslösningar, för samtliga inriktningar som förbundet tillhandahåller i hela området. Helhetsperspektivet ger nödvändiga förutsättningar för en effektivare resursanvändning, samtidigt som det finns möjligheter att kvaliteten för eleverna kan bibehållas och till och med förbättras. Flexibla lösningar som distans fjärrstudier möjliggörs. Ett samlat huvudmannaansvar ger juridiska möjligheter till distansstudier inom gymnasieskolan, något som enskilda kommuner i samverkan ej kan genomföra med dagens lagstiftning. foto: Pontus Orre

8 8 3. Målbilder Hälsinglands utbildningsförbund 3.1 Styrgruppens förslag Målbilder verksamhet och kvalitet 2019 Medlemskommunerna vill höja kvaliteten och resultaten genom fokus på följande prioriterade målområden. Nedanstående ska ses som grova målbilder, ambitioner. I flera fall behöver nivåer och metoder specificeras ytterligare. Förslag prioriterade målbilder för verksamheten: Andel elever med gymnasieexamen och collegediplom ska öka. Yrkesprogram, etablerade på arbetsmarknaden efter 2 år ska öka. (öppna jämf. A8) Högskoleförberedande, påbörjade högre studier efter 3 år ska öka. (öppna jämf. A6) Enkätresultat gällande utveckling av de entreprenöriella förmågorna ska öka. Antal UF företag/elever ska öka. Ex 50 % av en årskull. Antal sökande till kommunalförbundet ska öka Antal sökande från förbundet ska minska. Antal studerande som byter program, skola, eller kurs (vux), ska minska. Gymnasieelevernas närvaro ska öka. Antalet i vuxenutbildningen med aktiva studier ska öka. Förslag prioriterade målbilder elever och personal: Enkätresultat för trygghet, inflytande och lärande ska öka. Enkätresultat för medarbetarundersökningen (MAU) ska öka. Enkätresultat för Skolinspektionens skolenkät ska öka. Andelen behöriga/legitimerade lärare 100 %. Förslag att ytterligare målbilder och mätmetoder för utvärdering av utbildningens kvalitet utvecklas inom följande områden: Målbild för introduktionsprogrammet (IM) Fler målbilder för vuxenutbildningen Målbild genus och hållbarhetsperspektiven 3.2 Modell för kvalitetsuppföljning Kvalitetsmodellen för kommunalförbundet ska ses som ett verktyg dels för direktion och förbundsledning, dels för respektive enhet att kvalitetssäkra verksamheten men även säkerställa att aktiviteter, projekt och beslutsprocesser genomförs enligt fastställda, utvärderingsbara rutiner. Kvalitetsmodellen ska möjliggöra avstämning av mål och kvalité för återkoppling till medlemskommunerna. Kvalitetssystemet är kronologiskt, d v s data insamlas vid givna tillfällen i en årscykel. Kvalitetsmodellen står för flera av analyserna i Riktlinjer för framtagande av beslutsunderlag gemensamt program /utbildningsutbud Modellen är under utarbetande och ska för förbundet vara klar juni Modell för utvärdering av utbildningens kvalitet

9 9 3.3 Styrgruppens förslag Målbilder Ekonomi 2019 Medlemskommunernas ekonomiska målbilder 2019 Gymnasieverksamheten Medlemskommunerna är överens om att nettokostnaden per elev för undervisning, inkl lokaler, långsiktigt ska ligga på samma nivå som före den demografiska nedgången (frånsett prisuppräkningen). Medlemskommunerna har vid förbundsbildningen kommit olika långt med anpassningen av kostnaderna efter den demografiska nedgången. Medlemskommunerna är överens om att eftersläpande anpassningar ska vara genomförda fullt ut vid utgången av läsåret 2018/2019. Under mars 2014 tar ekonomerna fram förslag till grova målvärden/målbilder för Målbilderna bygger på demografianpassningen i medlemskommunernas budgetar, men sammanställs på ett gemensamt och jämförbart sätt Antal elever i kommunens gy skola prognos Ovanåker Ljusdal Söderhamn Hudiksvall Bollnäs 2008 till 2019 kommer antalet folkbokförda ungdomar år att ha minskat med 30 40% Medlemskommunernas ekonomiska målbilder 2019 Vuxenutbildningsverksamheten För vuxenverksamheten sker finansieringen vid förbundets uppstart utifrån den budget som fastställts i respektive medlemskommun. Budgeten består dels av anslag, dels av flera olika typer av externa ersättningar för uppdrag, projekt, etc. Det har tagits fram ett underlag med bl a nettobudget per verksamhet och kommun Sammanställningen indikerar att kommunerna har olika omfattning på verksamheterna alternativt olika ambitioner eller att den bedrivs olika effektivt. Lokalkostnaderna påverkar givetvis t ex nyligen genomförda investeringar. Olika sätt att redovisa kostnader och intäkter kan också spela roll. Sammantaget pekar detta mot att en noggrannare analys av innehållet i verksamheterna samt kostnader och intäkter behöver göras innan ekonomiska målbilder kan diskuteras för Vuxenutbildningen Beskrivning och analys ska vara genomförd senast 15 mars 2015.

10 ur Direktivet Utveckling av Hälsinglands utbildningsförbund kan även hämta kraft och vägledning i projektdirektivet. I samband med uppstart av projektet Gemensam gymnasie och vuxenutbildning i Hälsingland delade politikerna i styrgruppen sina bilder om vad de vill åstadkomma med ett utbildningsförbund. Övergripande mål Högre kvalité Mer kostnadseffektivt stordriftsfördelar Syfte och delmål Långsiktigt hållbar strategi som säkerställer kvalité och utbud Möta framtidens utmaningar med höjd utbildningsnivå i Hälsingland 100 % måluppfyllnad för gymnasieutbildningarna Hög kvalité omfördelning av resurser för ett väl avvägt utbildningsbehov Säker tillgång till specialistfunktioner Bättre möjlighet att rekrytera behöriga lärare Starkare partnerskap mot högskolevärlden Bättre kompetensförsörjning för näringsliv och samhällstjänster Elev /studerandekvalité Bättre tillgodose elevernas/studerandes behov av utbildningsinriktningar/ fördjupningar Andelen Hälsingeelever/ studerande som väljer gymnasie eller vuxenutbildning inom landskapet och får sina förstahandsval tillgodosedda ska öka Öka möjligheten till val av pedagogisk metod. Minska avhoppen. Andelen elever som avslutar sin gymnasieutbildning med fullständiga betyg ska öka. Otraditionella studieval ur genusperspektiv ska underlättas Landskapsperspektivet Höja utbildningsnivån Förbättra tillgången till kompetent arbetskraft Öka attraktionskraften Kraftsamla på viktiga utvecklingsområden Kommunperspektivet Förbättra kvaliteten till lägre kostnad (stordriftsfördelar) Förstärka Hälsingesamverkan inom andra områden (spridningseffekt) foto: Pontus Orre

11 11 Profilering, attraktionskraft, nystart och samarbetskompetens Profilering ska fortsätta inom utbildning avseende: Vård och teknikcollege Speciella utbildningar inom såväl gymnasie som vuxenutbildning, t ex gymnasieutbildning m nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) Entreprenöriellt lärande Distansutbildningar kopplade mot högskolor/universitet Omfattande samverkan med närings och arbetslivet, som borgar för att den regionala konkurrenskraften tas tillvara och utvecklas. Ett tydligt varumärkesbyggande genomsyrar Hälsinglands utbildningsverksamhet, där även värdegrunder som vikten av mångfald och tolerans innefattas. Utveckling av kompetens, organisation och stödsystem Verksamheten ska kännetecknas av kompetens professionalism tydligt ledarskap De frivilliga skolformernas betydelse för samhällsutvecklingen Attraktiva utbildningar inom gymnasiet, vuxenutbildning och gymnasiesärskola har betydelse för samhällsutvecklingen i Hälsingland. De påverkar möjligheterna att rekrytera rätt kompetens idag och i framtiden för de arbetsgivare som har sin verksamhet i regionen. De bidrar till ett utökat underlag för högskola och för utbildningsnivån generellt i kommunerna. Attraktiviteten ökar hos kommunerna som har en intressant region att bo och arbeta i och som inte tvingar eleverna till ofrivilliga flyttningar.

12 12 4. Historik/process 4.1 Hälsingesamverkan kring vuxenutbildning Sedan slutet av 1980 talet har kommunerna i Hälsingland samarbetat kring Vuxenutbildning. Från början handlade det främst om att få högskolor att utlokalisera utbildningar eller erbjuda videokonferenslösningar. Kommunerna samverkade också om uppdragsutbildning och vissa specialutbildningar samt arbetade mycket aktivt med extern projektfinansiering. I varje kommun samlades verksamheten i studiecentra och Hälsingland var i det avseendet en föregångare i landet. För att få en gemensam juridisk plattform bildades 1996 en ekonomisk förening, Högskolesamverkan i Hälsingland, med samtliga sex hälsingekommuner som medlemmar. Mot bakgrund av det lyckosamma samarbetet påbörjades några år senare en samverkan mellan landskapets komvuxenheter. Det gick under namnet Hälsingevux och handlade om att man breddade utbildningsutbudet avsevärt genom att nyttja distansteknik. Man blev därigenom också kostnadseffektivare eftersom en lärare då kunde ha elever från flera kommuner och därigenom skapa större utbildningsgrupper. Verksamheten fungerade väl och växte successivt trots att man inte hade någon fastare form för samarbetet. Efter en tid bestämdes dock att den ekonomiska föreningens ansvarsområde skulle utvidgas till att även omfatta all vuxenutbildning och namnet ändrades då till Hälsingeutbildning ekonomisk förening togs ett initiativ att i samverkan med näringslivet skapa en Hälsinge yrkeshögskola. Tanken var att bygga upp en nätverksbaserad yrkeshögskola med både egna YH utbildningar och utbildningar från högskolor och universitet. På grund av finansieringsmodellen har det gått lite trögt men utvecklingspotentialen är stor. Verksamheten ingår idag i Hälsingeutbildning ekonomisk förening. Det bör i sammanhanget nämnas att genom detta samarbete har vuxenutbildningen i Hälsingland genom åren tillförts över 60 miljoner kr i olika former av projektmedel. 4.2 Hälsingesamverkan kring gymnasiet Samverkan inom gymnasieskolan i Hälsingland har diskuterats under många år. Bildande av kommunalförbund var senast aktuellt i början av 2000 talet genom den utredning som dåvarande skolchefen Lennart Dahlbom utförde Siktet var inställt på ett gemensamt Hälsingegymnasium med start läsår 2006/2007. Det syfte man arbetade för var att Hälsingegymnasiet skulle attrahera elever och stärka den enskilda kommunens och landskapets konkurrenskraft. I planeringsförutsättningarna fanns också en medvetenhet om framtida minskade elevkullar inom gymnasieskolan och redan då fanns en insikt om att Hälsinglands kommuner inte enskilt hade ett utbud som mötte den enskilde elevens behov och önskemål. I samband med utredningen var dock elevantalet historiskt högt inom kommunernas gymnasieverksamhet. Det blev dock inget kommunalförbund den gången. Då var inställningen att alla kommuner skulle vara med, för att man skulle gå vidare och bilda kommunalförbund. Under beslutsprocessen konstaterades vid det tillfället att det inte gick att samla alla kommuner kring de ekonomiska villkoren och förslaget föll. Kommunerna tecknade i stället ett nytt samverkansavtal för att den vägen försöka fördjupa det mellankommunala samarbetet.

13 Behov av ökad samverkan Efter något års avvaktande hållning mellan kommunerna fick gymnasiecheferna i uppdrag att inom ramen för gällande samverkansavtal samordna gymnasieutbildningarna. Mot bakgrund av kraftigt minskande elevprognoser i samtliga kommuner tydliggjordes åter behovet av ökad samverkan. Gymnasiecheferna fick vid två tillfällen, 2008 och 2010, i uppdrag att utreda och ge förslag på fördelning av program och inriktningar mellan gymnasieskolorna i Hälsingland. I planeringsförutsättningarna fanns prognosen över elevutvecklingen som förutsåg att gymnasiekullarna skulle sjunka med mellan % mellan 2008 och En ny gymnasieskola skulle införas och andelen friskolor ökade dramatiskt. Det har dock inte, med samverkansavtal som grund och med politisk hantering i fem kommuner, gått att enas kring ett gemensamt planerat utbildningsutbud. År 2011 var det bara tre program av 18 som hade fler sökande än utbildningsplatser, och det fanns flera program med dubbelt så många platser som sökanden. Överutbudet av utbildningsplatser innebar/innebär höga kostnader för gymnasieskolan och gymnasiecheferna bedömde att en utveckling i riktning mot ett gymnasieförbund/kommunalförbund var nödvändig för att kunna anpassa det samlade utbildningsutbudet till givna förutsättningar och till de omvärldsförändringar som hela tiden sker. I det nuvarande samverkansavtalet mellan hälsingekommunerna har Hälsingeutbildning ekonomiska förening ersatt de tidigare presidiekonferenserna kommunerna emellan. Samverkansavtalet har i viss mån fördjupats med t ex teknikcollege, vård och omsorgscollege och lärlingsutbildning. Det har skrivits särskilt samverkansavtal för gemensam antagning och gymnasierna blev fritt sökbara för Hälsinglands ungdomar. Samverkan har också skett genom gemensam timplan årskurs 1, ekonomisk samordning mot externa anordnare, samt en fördelning av de av Skolverket godkända idrottsutbildningarna. Det har emellertid varit svårt att enas om ett samlat utbud inom landskapet. Samverkansavtal, kommunalförbund eller gemensam nämnd Kommunallagsexpert Staffan Wikell beskriver begränsningarna med Samverkansavtal; Samverkansavtal möjliggör inte gemensam styrning och ledning, gemensam utbildningsbudget eller gemensam personalrekrytering. Kommunallagen stödjer inte att kommuner via samverkansavtal har insyn eller inflytande i varandras verksamheter. Den stödjer heller inte delegation till andra än den egna kommunens politiker och tjänstemän. Varje kommun ska enligt kommunallagen sköta sina egna uppgifter. Kommunalförbund är den kommunalrättsligt konstruerade formen för att kunna samverka på ett rättsligt korrekt sätt. Kommunalförbund är, till skillnad från gemensam nämnd, en egen juridisk person, med fristående förhållande till samtliga medlemskommuner. En gemensam nämnd ingår i en av medlemskommunernas organisation under en av medlemskommunernas kommunfullmäktige. En gemensam nämnd innebär ofta tidskrävande beslutsprocesser, där kommunfullmäktige i respektive kommun involveras i beslutsfattande i flertalet frågor.

14 14 Gymnasiecheferna bedömde att en utveckling i riktning mot ett gymnasieförbund/kommunalförbund var nödvändig för att kunna anpassa det samlade utbildningsutbudet till givna förutsättningar och till de omvärldsförändringar som hela tiden sker. September 2012 gav Hälsingerådet kommuncheferna i uppdrag att arbeta fram en tänkbar organisationsmodell till fördjupad samverkan. 31 oktober 2012 redovisade kommuncheferna ett förslag som gick ut på att: Hälsinglands kommuner bildar ett kommunalförbund för gymnasie och vuxenutbildningsverksamheterna i landskapet. De/ n kommun/ er som ej önskar ansluta sig till kommunalförbundet erbjuds att samverka via avtal. Kommunerna förutsätts fatta inriktningsbeslut, som kan redovisas vid Hälsingerådets sammanträde i mars Ovanåkers kommun deltog inte i förarbetet och när ärendet återkom för politiskt inriktningsbeslut våren 2013 beslutade även Ljusdals kommun att avstå från att bilda kommunalförbund. Nordanstig, Hudiksvall, Söderhamn och Bollnäs kommuner beslutade i enlighet med förslaget. 4.4 Projekt gemensam gymnasie och vuxenutbildning Hälsingland Hösten 2013 startade projekt Gemensam gymnasie och vuxenutbildning i Hälsingland. Uppdraget avser utformande av ett gemensamt kommunalförbund gymnasie och vuxenutbildning för de medverkande kommunerna. Fas 1 Ett beslutsunderlag angående bildande av kommunalförbund för gymnasie och vuxenutbildning ska vara framtaget och MBL förhandlat 31 mars Beslutsunderlaget skulle innehålla: Ett förslag till förbundsordning, inklusive ett förslag till förbundets ändamål och uppgifter, samt förslag till ekonomiska förutsättningar modeller Ett förslag till modell och riktlinjer, vid förbundets framtagning av ett gemensamt utbildningsutbud Ett förslag till modell för systematiskt kvalitetsarbete, (som dock vid styrgruppsmötet 11 december 2013 fick uppskjuten leveranstid till juni 2014). Se även 10. Styrgruppens förslag tidsplan beslut Se även 11. Styrgruppens förslag grov tidsplan verksamhetsövergång

15 15 5. Förbundsordning och konsortialavtal Styrgruppens förslag till förbundsordning resp konsortialavtal ligger som två separata dokument, se bilaga 1 resp 2. Förbundsordningen är ett dokument som riktar sig till förbundet och som är formellt styrande för vad och hur förbundet ska verka. Här beskrivs t ex förbundets ändamål, politisk organisation, kommunernas insyn/inflytande, ekonomiska förutsättningar. Konsortialavtalet är ett dokument som riktar sig till medlemskommunerna och som befäster vad man är överens om när det gäller förbundets styrning och utveckling. Avtalet är alltså inte i sig formellt styrande för förbundet men däremot blir det i vissa fall ett styrdokument för medlemskommunerna och därmed styrande för vilka direktiv medlemskommunerna ska ge till sina representanter i förbundet. Förbundsordningen är alltså det formella styrdokumentet för förbundet medan avtalet blir ett indirekt styrdokument genom att det kan ge direktiv till hur medlemmarnas representanter ska agera och styra förbundet. Det kan i vissa fall innebära att avtalet avviker från de regler som finns i kommunallagen och därmed ger direktiv till medlemmarnas representanter hur man ska besluta i vissa fall. Ett exempel på det kan vara när det gäller val av ordförande mm. Formellt gäller ju kommunallagens regler om att ordföranden väljs bland ledamöterna som ett vanligt majoritetsval men om man genom avtalet är överens om roterande ordförandeskap så blir det ett direktiv till medlemmarna om hur man ska rösta d v s att man vid ett visst val ska välja en ordförande från en viss kommun. Ett annat ex på hur avtalet indirekt blir styrande kan vara frågan om att förbundet ska ha ett kansli med en "spetsig" organisation. I och med att det skrivs i avtalet blir det i sig inte bindande för förbundet men däremot blir det ett bindande direktiv till medlemmarnas representanter och ett direktiv till dessa om att se till att det blir så och alltså ett indirekt styrdokument.

16 16 6. Förbundets uppgift och gränsdragning Ändamålet med förbundet finns formellt beskrivet under 3 i förbundsordningen, bilaga 1. Vilka verksamheter som föreslås övergå till förbundet har processats fram under tre månader. Först inventerades gymnasie och vuxenutbildningsverksamheten samt lednings och stödfunktioner i respektive kommun. Projektledningsgrupp och styrgrupp tog sedan fram en första idé om vilka verksamheter förbundet skulle omfatta, vilka lednings och stödfunktioner som borde ingå i förbundet resp köpas från hemkommun. Idén var sedan ute på remiss i organisationerna, samt specifikt i resp kommuns samverkansforum under en dryg månad. Därefter arbetade projektledningsgrupp och styrgrupp fram sitt förslag. 6.1 Styrgruppens förslag Alla verksamheter inom gymnasie och vuxenutbildning lyfts in i Hälsinglands Utbildningsförbund. Styrgruppen betonar helhetstänket, en bra verktygslåda för att skapa bästa utbildnings och lärmöjligheter för elever och studerande i Hälsingland. Nyttjande av tekniklösningar, för flexibilitet, för att möta eleverna och de studerande där de befinner sig fysiskt och kommunikationsteknologiskt. Styrgruppen vill också säkra tänk och arbetssätt från Teknikparkerna, med koppling till Högskola/forskning och koppling till näringslivet. Verksamheter: Ungdomsgymnasium Introduktionsprogram Gymnasiesärskola Grundläggande vux Gymnasievux Yrkesvux Särskild utbildning för vuxna Svenska för invandrare Yrkeshögskola (undantaget iftac, som är på väg att bolagiseras. Ingår i Hudiksvalls kommuns satsning i Fiber optic valley ) Uppdragsutbildningar Internutbildningar Arena för högskoleutbildning Arena för forskning Stödfunktioner som är placerade ute på gymnasierna/vuxenutbildningens lärsäten erbjuds att följa med in i förbundet med fortsatt placering ute på gymnasiet/lärsätet t ex specialpedagoger, ITpedagoger, projektsamordnare, skolbibliotekarier, vissa administratörer och redovisningsekonomer. I det fortsatta arbetet inför verksamhetsövergång kommer frågan om medarbetare som arbetar del av tjänst inom grundskola eller andra verksamheter utanför gymnasie och vuxenutbildning att hanteras.

17 Styrgruppens förslag Lednings och stödfunktioner Ett litet förbundskansli Förbundskansliet placeras i Hudiksvalls kommun, tillika sätesort för förbundet. Styrgruppen föreslår att ett förbundskansli ska hållas smalt och spetsigt, max 5 7 medarbetare. Förbundskansliet består av förbundschef och de lednings, strategi m fl funktioner som denne har nytta av att ha nära sig, för att leda och organisera verksamheten på ett effektivt sätt. Övriga medarbetare knutna till förbundskansliet bör så långt möjligt fördelas jämt på de olika kommunerna, men utgångspunkten är att placeringen sker på lärcentra eller gymnasieskolor på de orter där de var anställda innan verksamhetsövergång. Projektledningsgruppen föreslås under våren 2014 arbeta fram ett förslag till vilka funktioner som ska finnas på förbundskansliet och förbereda internrekrytering. Vilka kompetenser medarbetarna på förbundskansliet i framtiden ska ha avgörs av förbundsledningen, inom ovanstående maxantal. Förbundschef rekryteras snarast efter ett eventuellt positivt beslut i kommunfullmäktige. Övriga funktioner i förbundskansliet föreslås internrekryteras underhösten. Styrgruppens förslag ang köp av tjänst Förbundet föreslås teckna avtal för köp av tjänst dels från resp hemkommun, dels från en utpekad kommun, enligt nedan. Tjänster som köps från resp hemkommun Tjänster som köps från en kommun Skolskjutsar administration Elevhälsa (skolsköterska, kurator, psykolog) Skolmåltider Lokalvårdare Fastighetsförvaltare Fastighetsskötare Bilpool Ev Studie och yrkesvägledning Redovisningsekonom ekonomisystem, bank och finans, från Söderhamns kommun HR/PA strateg och löneadministration, från Bollnäs kommun IT drift, från Nordanstig och Hudiksvall Obs Gymnasiecheferna tittar vidare på hur studie och yrkesvägledningen bäst bör organiseras. Alternativet är att de organiseras i förbundet. Styrgruppen föreslår för övrigt att medlemskommunerna ska ha en gemensam controllerfunktion, motsvarande 15 % tjänst. Rollen innebär att samordna medlemskommunernas process kring planeringsdirektiv resp uppföljning/analys av förbundets ekonomi och verksamhetsresultat. Funktionen är sakkunnig i ersättningsmodellerna och budgetprocessen och ska tillsammans med förbundet initiera utvärdering och ev utveckling. Controllerfunktionen tillhandahålls av Bollnäs kommun. Se även 13. Personalfrågor

18 18 7. Riktlinjer för framtagande av program /utbildningsutbud Styrgruppens förslag till Riktlinjer för framtagande av ett gemensamt program /utbildningsutbud i Hälsinglands utbildningsförbund ligger som bilaga 3. En projektgrupp bestående av gymnasie och vuxenutbildningschefer och en ref grupp bestående av rektoret har utgått från Kunskapsförbundet Västs projektrapport och gjort en Hälsingeanpassad modell som svarar mot direktiven för en "Gemensam gymnasie och vuxenutbildning i Hälsingland. Modellen ger en struktur och systematik i vilka analyser som ska genomföras och ingå i ett beslutsunderlag inför förändringar av utbildningsutbud. Bl a ska elevernas sökbild, arbetsmarknad, förutsättningar i form av lokaler, kompetens etc övervägas. Ett praktiskt exempel finns beskrivet i bilaga Ekonomiska förutsättningar Formellt finns de ekonomiska modellerna och överenskommelserna beskrivna i förbundsordningen och konsortialavtalet, bilaga 1 och 2 Ekonomicheferna i berörda kommuner har arbetat fram förslag till modeller och överenskommelser. Modellerna är förankrade och utvecklade med styrgruppen. Huvudförslag: Ersättningsmodell gymnasiet elevplatspris, ersättning från medlemskommun till förbundet motsvarar nettokostnaden för de utbildningsplatser som kommunen nyttjar Ersättningsmodell vuxenutbildningen medlemskommunernas budgetanslag kommer inledningsvis att föras över till förbundet. En genomlysning av verksamhet och budget får sedan avgöra om det finns behov av att bryta ut kommunspecifika beställningar (uppdrag och/eller mervärden). Budget En fyraårsbudget med långsiktighet i mål för ekonomi och verksamhet Uppföljning Helår, delår, samt månadsrapporter Lokaler Förbundet hyr lokaler av i första hand medlemskommunerna. Relativt korta kontrakt ska göra den möjligt för förbundet att gå ur övertaliga lokaler. Bank och finans Söderhamns kommun svarar för förbundets bank och finansfunktion. Resultatkrav Förbundet har fullt ut ansvar för ekonomi och verksamhet. Resultat (över och underskott) skall balanseras i förbundet. Full kostnadstäckning Vid verksamhetsövergången ska kommunernas budgetar vara i balans. I god tid innan förbundsstart ska ett förslag till utvecklad budget och uppföljningsprocess mellan medlemskommuner och förbund vara fastställd. Den ska inkludera rollbeskrivning, processflöde och mall för planeringsdirektiv. Se även 3.3 Medlemskommunernas ekonomiska målbilder 2019 för Gymnasieverksamheten.

19 19 9. Styrgruppens förslag, samarbete Ovanåker och Ljusdal Kommunfullmäktige i berörda kommuner föreslås besluta att nuvarande samverkansavtal upphöra att gälla i samband med verksamhetsövergången terminstarten 2015/16. Kommunfullmäktige i berörda kommuner föreslås samtidigt via förbundsordningen besluta att Kommunalförbundet får mandat att träffa nya samverkansavtal med Ljusdal, Ovanåker och/eller andra berörda kommuner. Styrgruppen ser positivt på Ovanåkers och/eller Ljusdals kommuns eventuella framtida inträde i förbundet Ur förbundsordningen, bilaga 1: Om ytterligare kommun önskar inträda i förbundet ska ansökan behandlas av direktionen. Direktionen kan föreslå att ny medlem får inträda i förbundet. Beslut om ny medlems inträde i förbundet fattas av medlemskommunernas kommunfullmäktige. Ny medlem har antagits efter att kommunfullmäktige i samtliga förbundsmedlemmar lämnat sitt godkännande och en ny förbundsordning trätt i kraft. 10. Styrgruppens förslag tidsplan beslutsprocess Tidsplan för beslut : Behandling i respektive kommuns facknämnd/ er april maj 2014 Behandling i respektive kommuns kommunstyrelse maj juni 2014 Behandling i respektive kommuns kommunfullmäktige juni Styrgruppens förslag grov plan inför verksamhetsövergång Projektet kommer under våren 2014 att göra en detaljerad inventering av vad som behöver ske i fas 2, inför en förbundsstart resp verksamhetsövergång. Styrgruppen fastställer sedan en ny projektplan med delprojekt för fas 2. Organisationen med styrgrupp och projektledningsgrupp föreslås bestå till dess förbundet är bildat och en direktion resp förbundsledning finns på plats. Då sker överlämnande och projektet avslutas. Under projektledningsgruppen finns delprojekt med delprojektledare samt en facklig referensgrupp. Förslag att kommunfullmäktige i resp kommun bemyndigar kommunstyrelserna att fatta behövliga kompletterande beslut inför kommunalförbundets bildande. Interrimsdirektion Förbundet kommer att vara bildat från den dag samtliga medlemskommuner fattat beslut och antagit förbundsordningen. Direktionen däremot kommer inte att tillträda förrän den kommande mandatperioden inleds, d v s den 1 jan En mängd praktiska frågor måste emellertid hanteras före den 1 jan och många av dessa frågor måste hanteras i den nybildade juridiska personens namn vilket innebär att förbundet måste ha en behörig företrädare även under perioden från bildandet till dess direktionen tillträder den 1 jan För att lösa detta föreslås en interrimsdirektion tillsättas från beslutsdagen fram till den 1 jan 2015.

20 20 Påbörjad inventering fas 2, inför uppstart och verksamhetsövergång Inventering och kvantifiering av berörda tjänster Våren 2014 Kartläggning budget uppföljningsprocess Våren 2014 mellan medlemskommuner och förbund Titta på uppstartslösning diarie och arkiv Våren 2014 Utredning vux vad ligger bakom skillnader i budget? Våren 2014 mars 2015 Förberedelse IT stöd, t ex elevadministrativt system, redovisnings, HR/löne, kommunikationssystem m fl Rekrytering av förbundschef Påbörjat, delprojektplan IT Förbered vår 2014, Snarast efter beslut Budget för uppstartskostnaderna Senast hösten 2014 Budget för läsår 2015/16 (Sker i hemkommun men ska synkas ihop) Förberedelse inför internrekrytering till förbundskansli Hösten 2014 Uppta kontakter X trafik våren 2014 Påbörjas samverkan hyresvärdar våren 2014 Samverkan med andra aktörer inventera, plan våren 2014 Inrangeringsförhandlingar Hösten 2014 Inventering av avtal, försäkringar, Senast hösten 2014 plan för hantering Former för facklig samverkan i förbundet Hösten 2014 Registrering m m formalia inför bildandet Hösten 2014 Förändring av reglementen, instruktioner, Hösten 2014? delegationsordning m fl dok i medlemskn resp nya för förbundet Val av ledamöter, från resp kommunfullmäktige Hösten 2014 Förbundsstart Omförhandling av hyreskontrakt Våren 2015 Detaljerad planering av verksamhetsövergången Våren 2015 Förberedelse övertagande av inventarier Våren 2015 Verksamhetsövergång Terminsstart, 11 augusti 2015 Varumärkesarbete timingen diskuteras vidare i styrgruppen. Andra arbeten för involvering?

21 Vuxenutbildningens koppling till medlemskommunerna samhällsutveckling, arbetsmarknad och näringsliv Lärcentra i Hälsingland har sedan många år samarbetat med universitetet i Tromsö, framförallt med Gunnar Grepperud, professor i pedagogik. Enligt Grepperud är grundidén med lärcentra att skapa kompetenser som ger en grund för regional tillväxt och utveckling. Betoningen är på kompetens. Det gäller för lärcentra att inte slå sig till ro med att kopiera den traditionella vuxenutbildningen, lärcentra måste arbeta med vuxnas lärande i ett samhällsperspektiv. Det handlar om lärcentras samverkan med arbetslivet och att man använder lärcentra som ett redskap för lärande och utveckling. Grepperud lanserade att lärcentra skulle vara utmärkta för att arbeta med 3M och alltså vara motor, mötesplats och mäklare. För att lärcentra ska vara motor för regional utveckling krävs en nära samverkan med högskola, näringsliv, branschorganisationer och arbetsmarknadens parter. Under drygt 10 år har lärcentra i Sverige tagit sig an de uppgifterna och arbetar med tillväxtfrågor. Här kommer några exempel på det arbete som har bedrivits: Kompetensutveckling i samverkan med företag. Det har ofta gjorts i projektform men även inom ramen för yrkvux(regeringens satsning för att tillgängliggöra yrkesutbildning för vuxna). Vidare har specialsydda utbildningar utformats för näringslivets behov t ex yrkeshögskoleutbildningar. De stora kompetensutvecklingsprojektet som har drivits är, bland annat, exempel på lärcentras funktion som mäklare. Lärcentra har i dessa samverkat med andra utbildningsanordnare som har genomfört utbildningsinsatserna. Vidare har lärcentra och kommunernas näringslivsorganisationer närmat sig varandra. Gemensamma projekt har startats och andra samverkansformer som syftar till ökad tillväxt har genomförts. Detta är ett utvecklingsarbete som pågår. Samverkan med kommunens arbetsmarknadsenhet och Arbetsförmedlingen är påtagligt och, i flera fall, omfattande. Vuxenutbildningen är också en viktig del i integrationsarbetet genom SFI verksamheten men också genom andra former av samverkan med arbetsmarknadsenheter och arbetsförmedlingar. flera fall har forskning initierats och visat sig vara viktig för kommunen. Exempel på det är avhandlingar om varför ungdomar flyttar eller stannar på orten, företagscluster och tjänstedesign. Det är mycket viktigt att lokal samverkan med medlemskommunerna fortsätter inom ovanstående områden, se förbundsordningen 12, samt konsortialavtalet 3

22 Personalfrågor Samverkan mm I förberedelsearbetet inför förslag till beslut har varje kommun kontinuerligt informerat de fackliga organisationerna. Frågan om vilka verksamheter som ska gå över i förbundet har samverkats i samtliga kommuner. Förutom det har projektledaren och delprojektledaren för delprojekt personal, personalchefen i Hudiksvalls kommun, vid ett antal tillfällen träffat en facklig referensgrupp för att fånga upp viktiga synpunkter under processen. Den fackliga referensgruppen har bestått av fackliga företrädare från de fyra kommunerna. Delprojektledaren har även haft regelbundna avstämningar med personalcheferna i de berörda kommunerna. Ett presentationsmaterial kring vad som gäller arbetsrättsligt vid en verksamhetsövergång har utarbetats. Både arbetsgivarrepresentanter och fackliga representanter har uppmutrats att använda materialet som ett stöd vid information ute på respektive arbetsplats. En kommungemensam riskbedömning av arbetsmiljökonsekvenser har gjorts. I den tydliggörs risken för oro i och med att många frågor, som är viktiga för medarbetarna, ännu är obesvarade. En åtgärd för att möta den oron är kontinuerlig information på olika nivåer i respektive kommun och på Hälsingerådets hemsida. MBL En tidplan för facklig information och förhandling inför politiskt beslut om att bilda ett kommunalförbund har upprättats. Det innebär att de fyra berörda kommunerna hanterar den frågan var för sig under perioden mars. Fortsatt process Delprojektledaren och övriga berörda personalchefer har upprättat en preliminär tidplan för det fortsatta arbetsrättsliga arbetet. Det innebär att den nya arbetsgivaren genomför till en så kallad inrangeringsförhandling höst Erbjudande om verksamhetsövergång är planerad till våren Frågeställningar och fortsatt samverkan Under arbetets gång har de fackliga organisationerna tagit upp olika frågeställningar. Flera av dem har inte gått att besvara eftersom det är frågor som det nya förbundet förväntas hantera. Det är av största vikt att en fortsatt samverkan, med möjlighet till inflytande och delaktighet, i planering och genomförande sker. Det är i det arbetet som flera av frågorna kan besvaras och få sin lösning. Några av de viktigaste frågeställningarna som framförts från de fackliga organisationerna är; kommer lärare att behöva resa mellan skolor, kommer eleverna att välja en gymnasieutbildning i Hälsingland om det innebär längre avstånd, vad kommer medarbetarna att tacka ja till, är det en anställning som är säkrare än i förhållande till att tacka nej och räkna med att få ett arbete i hemkommunen, det finns ingen klar bild av utbildningsutbudet på de olika orterna, risk för avhopp bland elever som väljer en utbildning som finns på hemmaplan i stället för att pendla, tanken med att genomföra vissa delar av utbildningen på distans kan missgynna de elevgrupper som inte är mogna för ett stort eget ansvar, försämrade kontakter mellan grundskola och gymnasium, vad händer för medarbetare som arbetar både på grundskolan och gymnasiet. Ytterligare riskanalys arbetsmiljö Utifrån ett eventuellt kommunfullmäktigebeslut om att ett kommunalförbund ska bildas, kommer varje kommun att göra en riskbedömning ur arbetsmiljöperspektiv. Tidsmässigt är den planerad att genomföras senast den 30 juni.

23 Nollalternativ Hur ser framtiden ut om det inte bildas något kommunalförbund? Här följer några resonemang om möjliga scenarior. Tvunget att dra ner på utbildningsutbudet Elevminskningen fortsätter fram till Ett par kommuner har en eftersläpning i anpassningen av sina kostnader. En kommun står också inför ett generellt sparbeting. Samtliga kommuner har åtminstone något dyrt och dåligt belagt program, främst yrkesprogram, som redan idag är på gränsen till nedläggning. Från 2008 till 2019 kommer antalet folkbokförda ungdomar år att ha minskat med 30 40% i kommunerna. Kommunerna tvingas att minska utbudet av program/inriktningar oavsett om förbundet bildas eller ej. De tvingas samtidigt minska lokalanvändningen. Utarmat utbildningsbehov Om kommunerna drar ner på utbildningsutbudet var för sig är risken större att kommunerna tillhandahåller samma smala utbud av främst billigare teoretiska program. Dyrare yrkesprogram kanske tvingas till nerläggning på samtliga orter. Utan helhetsperspektiv i planeringen av utbud och utan samverkan med vuxenutbildning riskerar fler elever/studerande att inte få sin utbildning inom rimligt avstånd. Utan kommunalförbund blir det sannolikt ännu fler unga som avstår att påbörja utbildning eller hoppar av innan avslutad utbildning. Det finns risk att vårt näringsliv får sämre tillgång till rätt kompetenser. Det kan påverka företagens möjlighet till lokalisering i Hälsingland negativ. Kvalité När gymnasierna resp vuxenutbildningen står inför pressad ekonomi, finns det risk att man tvingas tumma på kvalitén. Några bibehållna inriktningar med låg beläggning gör att övriga program och inriktningar kan tvingas effektivisera. Kan lärare behöva täcka upp och undervisa inom ämnen där de saknar spetskompetens? I mindre skolor riskerar lärare att tappa möjlighetet till utbyte med kollegor med samma specialkompetens. Utvecklingspotentialen i de enskilda vuxen och gymnasieorganisationerna blir lägre. Särskilt program med hög specialisering riskerar att tappa kvalité. Både kommuner och friskolor kan lockas till lärlingslösningar, som om handledare saknar spets och lärarkompetens riskerar att ge lägre kvalité. Enskilda kommuner kan ha svårare att säkerställa specialistkompetens även inom kringresurser som it, bibliotek, ledning. Mindre aktörer kan också få det svårare att investera i nya utbildningsmaterial/utrustning.

24 24 Nordanstigs elever Flödena av Nordanstigs elever har stor betydelse för främst Hudiksvalls gymnasium. Hur påverkas Nordanstigs elevflöden om utbud och kvalité försämras? Finns risk för större flöden mot Västernorrland? Vinnare och förlorare? Kan en stor kommun satsa extra resurser under några år för att hålla kvar program och konkurrera, d v s vänta ut att andra Hälsingekommuner lägger ner och sedan ta över elever från dem? Andra aktörer anordnar utbildning? Men ingen har helhetsansvaret Oavsett om enskilda kommuner eller ett kommunalförbund tvingas dra ner på utbildningsutbudet så kan det leda till att friskolegymnasier kan etablera utbildningar som inte finns på orten, och befintliga friskolor kan bli större aktörer. Det ger i så fall ett tillskott till det decimerade utbildningsutbudet. Det blir däremot ingen som tar helhetsansvaret för utbudet och samhällsutvecklingsperspektivet. Större risk för hastiga nedläggningar? Framtida samverkan får sig en törn Om Hälsinglands utbildningsförbund inte blir av påverkar det troligen mellankommunal samverkan negativt under lång tid framåt, p g a prestigeförluster, skadade förtroende och tillit. Det kan exempelvis innebära en negativ påverkan på vuxenutbildningens relativt välfungerande samarbete, t ex för yrkeshögskola och collegeutbildningarna. Det är möjligt att ett par kommuner kan gå vidare med kommunalförbund. Det kan få effekter i delning av Hälsingland t ex i ett tydligare syd och nord. Det kan också innebära att norra Hälsingland riktas mot Västernorrland. Uteblivet paradigmskifte Behovet av att utveckla arbetssätt och metodik för att förbättra framtida elevresultat kan inte mötas inom ramen för effekterna av ett nollalternativ. Varje kommun kommer att få fullt upp med att klara de kortsiktiga kraven på att erbjuda ungdomar gymnasieutbildning och att organisera vuxenutbildningen. På lång sikt är detta den allvarligaste konsekvensen för regionen av att inte fullfölja planen på en gemensam organisation.