E18 Kollektivtrafikkörfält sträckan Danderyds kyrka - Arninge

Transkript

1 PLANBESKRIVNING VÄGPLAN E18 Kollektivtrafikkörfält sträckan Danderyds kyrka - Arninge Danderyds och Täby kommun, Stockholms län Samrådshandling,

2 TMALL 0092 Mall planbeskrivning v.3.0 Trafikverket Trafikverket, Solna E-post: Telefon: Dokumenttitel: Planbeskrivning Vägplan, E18 Kollektivtrafikkörfält sträckan Danderyds Kyrka Arninge Författare: Tobias Häggblom och Karin Henrikson, WSP Samhällsbyggnad Godkänd av: S. Hagström Dokumentbeteckning: 0C Dokumentdatum: Projektnummer: Kontaktperson: Lars Sandberg 2

3 Innehåll 1. SAMMANFATTNING BESKRIVNING AV PROJEKTET Bakgrund och syfte Tidigare utredningar och studier Ändamål och projektmål Planläggningsprocessen FÖRUTSÄTTNINGAR Vägens nuvarande utformning Trafik Regional planering Kommunal planering Angränsande projekt Miljöförutsättningar Byggnadstekniska förutsättningar Dimensionerande förutsättningar DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV Val av lokalisering Val av utformning längs sträckans lokalisering Utformning av valt alternativ Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs Avsteg från VGU EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET

4 5.1. Uppfyllelse av ändamål och projektmål Trafiken och trafikering Lokalsamhälle och regional utveckling Miljö och hälsa Samhällsekonomisk bedömning Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser Byggskede SAMLAD BEDÖMNING ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN Miljöbalkens hänsynsregler Miljökvalitetsnormer Riksintressen MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING FORTSATT ARBETE GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING Formell hantering Berörda detaljplaner Genomförande Finansiering

5 1. Sammanfattning E18 norr om Stockholm, som även kallas Norrtäljevägen, knyter ihop kommunerna Vallentuna, Täby och Danderyd med Stockholms stad. E18 och även parallellvägarna trafikeras av ett flertal busslinjer som transporterar ett stort antal resande varje dag. Enligt de prognoser som finns framtagna för år 2035 kommer trafiken på sträckan att öka med cirka 30 procent jämfört med i dag. I takt med att befolkningen i nordostkommunerna ökar krävs en kapacitetsstark och väl fungerande kollektivtrafik. På den 9 kilometer långa sträckan mellan trafikplatserna Danderyds kyrka och Arninge finns stora framkomlighetsproblem för busstrafiken, med markanta toppar under morgonens och eftermiddagens maxtimmar. Trots att Trafikverket genomfört vissa förbättringar för busstrafiken genom att på vissa delavsnitt reservera vägrenen för bussar kvarstår framkomlighetsproblemen. Vägrenarna har inte en tillräcklig bredd för att bussar ska kunna köra i full hastighet. Vid trafikplatserna påverkas framkomligheten för busstrafiken även av växlingar mellan de allmänna körfälten på E18 samt vid på- och avfartsramperna. Därför har Trafikverket beslutat att utreda möjligheten att bygga ett kollektivtrafikkörfält med full bredd (3,5 meter) längs hela sträckan, i både norr- och södergående riktning. Eftersom E18 längs långa sträckor är omgiven av bebyggelse och lokala vägar samt bullerskärmar mycket nära vägen är utrymmet för att bredda vägen på många sträckor väldigt begränsad. Detta dokument är planbeskrivningen som tillhör Vägplan för E18, Kollektivtrafikkörfält sträckan Danderyds kyrka Arninge. Ett vägprojekt planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan. Vägplanen reglerar den markåtkomst som behövs för att bygga vägen. Planbeskrivningen beskriver bakgrunden till projektet, vilka åtgärder som ska göras och vilka effekter åtgärderna får. Vägplanen är i skede samrådshandling vilket innebär att den inte är helt färdigställd utan kommer att ändras och färdigställas efter att synpunkter från enskilda berörda, allmänhet och myndigheter inkommit. Föreliggande vägplan har föregåtts av en förstudie (år 1998) och en vägutredning (år 2000). Projektets ändamål är att möjliggöra en attraktiv kollektivtrafik för dem som bor eller verkar i Danderyd, Täby och angränsande kommuner, genom att förbättra framkomligheten för busstrafiken längs E18 på sträckan mellan trafikplats Danderyds kyrka och trafikplats Arninge. Att förbättra förhållanden för kollektivtrafik i området ökar tillgången till ett klimatanpassat transportalternativ, och är även i linje med RUFS 2010 (regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen) där Täby Centrum - Arninge är utpekad som regional stadskärna. Ett ytterligare ändamål med projektet är att öka trafiksäkerheten för samtliga trafikslag på den aktuella sträckan. De åtgärder som föreslås i planförslaget omfattar utbyggnad av kollektivtrafikkörfält. Detta sker genom att den befintliga mittskiljeremsan tas i anspråk och ersätts med ett barriärelement mellan norr- och södergående körfält. Vägen får totalt tre körfält i vardera riktningen, där det yttersta körfältet är avsett för kollektivtrafik. Körfälten för allmän trafik 5

6 får en bredd på 3,25 meter medan kollektivtrafikkörfälten blir 3,5 meter breda. Vägutformningen innebär att kraven i VGU inte kan följas i alla delar. Med denna utformning ryms utbygganden av kollektivtrafikkörfälten till stora delar inom det befintliga vägområdet. På så sätt begränsas den markåtkomst som Trafikverket behöver för att genomföra projektet. På vissa sträckor och vid av- och påfarter behöver vägen dock breddas något. Vid trafikplatsernas rampanslutningar upphör kollektivtrafikkörfälten tillfälligt. För att klara tillräcklig körfältsbredd för kollektivtrafikkörfälten behöver åtgärder genomföras på flera broar utmed sträckan. Två broar, vid Värtavägen och Lahäll, behöver ersättas med nya. På ytterligare 12 broar görs bland annat byten av kantbalkar, breddningar och ombyggnader av överytan. Sträckan planeras för fullt utbyggd så ITS 2. Belysningen placeras på mittbarriären. Omläggning av ledningar är i första hand aktuellt för de ledningar som hanterar avvattning, belysning och andra tekniska system för E18. Avvattning av vägen föreslås ske via en kombination av brunnar i mittremsan och vägdiken. På enstaka platser anläggs dräneringsdiken eller andra tekniska avvattningslösningar. Vatten leds vidare till diken/slänter eller i vissa fall till kommunens dagvattenanläggning längre nedströms i systemet. I och med breddningen av kollektivtrafikkörfälten kan bussar framföras i ett eget körfält och med samma hastighet som övrig trafik. Både och framkomligheten för busstrafiken och trafiksäkerheten bedöms därmed att öka jämfört med nuläget. Även vid kösituationer ökar framkomligheten för bussarna mellan trafikplatserna vilket kan förbättra punktligheten. Viss vävningsproblematik mellan körfälten kan uppstå vid trafikplatserna, men kollektivtrafikkörfälten kan också förenkla kan förenkla växlingen för trafik från påfartsramperna som ska ut på E18 då det är färre fordon i det körfältet. Till vägplanen hör också en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver projektets effekter och konsekvenser på miljön eftersom Länsstyrelsen har bedömt att projektet ka antas medföra en betydande miljöpåverkan. De miljöaspekter som främst bedömts kunna påverkas betydande är kopplade till buller och vibrationer, luftföroreningar, risk och säkerhet samt påverkan yt- och grundvatten. Vad gäller buller beräknas det öka om inga åtgärder vidtas. Dock är Trafikverkets inriktning att bullerskyddande åtgärder i form av vissa kompletterande skärmar samt fasadåtgärder och lokala bullerskärmar ska utföras för att klara riktvärden. För luftkvaliteten visar beräkningar att kvävedioxidhalterna utmed sträckan kommer att minska, dock som en följd av utveckling av fordonsflottan. Partikelhalterna däremot beräknas öka. Detta är en effekt av den allmänna trafikökningen, som är oberoende av projektets genomförande, samt av dubbdäcksansanvändningen. Föroreningshalterna i dagvattnet beräknas öka om inga åtgärder vidtas, vilket kan ge negativa konsekvenser för recipienter. För att minimiera utsläpp av föroreningar, både kontinuerliga och tillfälliga i händelse av olycka, har placering av haveriskydd och andra skyddsåtgärder för dagvattenhanteringen utretts och föreslagits. 1 Vägar och Gators Utformning, ITS (Intelligenta transportsystem) innebär att med hjälp av olika styråtgärder som till exempel ITbaserat teknikstöd se till att befintliga vägar och trafiksystem utnyttjas mer effektivt. 6

7 2. Beskrivning av projektet 2.1. Bakgrund och syfte E18 norr om Stockholm, som även kallas Norrtäljevägen, knyter ihop kommunerna Vallentuna, Täby och Danderyd med Stockholms stad, se. E18 är en del av det nationella stamvägnätet som förbinder Oslo med Stockholm och vidare till hamnen i Kapellskär. Vägen är av riksintresse för kommunikationer och ingår i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T), vars övergripande mål är att underlätta transnationella kommunikationer inom EU. Den har även stor betydelse för person- och godstransporter till och från Finland via Kapellskärs färjetrafik. E18 och även parallellvägarna trafikeras av ett flertal busslinjer som transporterar ett stort antal resande varje dag. I takt med att befolkningen i nordostkommunerna ökar krävs att kapaciteten i kollektivtrafiken utökas. På sträckan mellan trafikplatserna Danderyds kyrka och Arninge finns framkomlighetsproblem för busstrafiken i och med obefintliga eller otillräckliga kollektivtrafikkörfält. Även vid trafikplatserna påverkas framkomligheten för busstrafiken av växlingar mellan de allmänna körfälten på E18 samt vid på- och avfarterna. Trafikverket har genomfört vissa förbättringar för busstrafiken genom att på vissa delavsnitt reservera vägrenen för bussar. Sådana busskörfält finns i riktning söderut på sträckorna Viggbyholm - Roslags Näsby samt Lahäll - Danderyds kyrka. Trafikverket har 2012 genomfört liknande kollektivtrafikåtgärder inom den befintliga vägsektionen i norrgående körriktning mellan Danderyds kyrka och Viggbyholm. Dessa förbättringar innebär dock att kollektivtrafikkörfälten som har reserverats på vägrenen har otillräcklig bredd och vilket leder till fortsatta framkomlighetsproblem. Därför har Trafikverket beslutat att utreda möjligheten att öka vägens kapacitet och bygga ett kollektivkörfält längs hela sträckan, i både norr- och södergående riktning. Projektet ingår som ett namngivet objekt i den nationella planen för transportsystemet för och nämns också i planen för Även möjligheten till fullt utbyggt ITS (Intelligenta transportsystem) ska utredas. ITS innebär att med hjälp av olika styråtgärder som till exempel IT-baserat teknikstöd se till att befintliga vägar och trafiksystem utnyttjas mer effektivt. 7

8 Figur 1 Översiktskarta för berörd vägsträcka markerad i rött Tidigare utredningar och studier Underlag som föreligger denna vägplan är förstudie och vägutredning. Dessa är formella steg i processen att komma fram till vilken typ av åtgärd som ska genomföras och hur den kan genomföras. Dessa dokument härrör från den planeringsprocess som tidigare innan tillämpades för infrastrukturplanering. För nu gällande process se avsnitt Förstudie och vägutredning En förstudie för E18, delen Danderyds kyrkas trafikplats till Arninge trafikplats, genomfördes av Vägverket Förstudien konstaterade bland annat det finns framkomlighetsproblem, att dagens trafiksäkerhetskrav inte uppfylldes på grund av att vägen byggdes på 1950-talet, att vägen är både en fysisk och visuell barriär för boende och att den ger upphov till störningar för människor och djur. Tänkbara åtgärder som presenteras för att öka framkomligheten är bland annat en utökning från fyra till sex körfält och kortsiktiga åtgärder för belastade korsningspunkter. Vägverket har även genomfört en vägutredning gällande samma sträcka (Danderyds kyrka till Arninge), daterad oktober Utredningen redogör för olika åtgärdsalternativ med syfte att öka konkurrenskraften för kollektivtrafiken, öka trafiksäkerhet och framkomlighet samt förbättra miljön. Alternativen som beskrivs är breddning till tre körfält i vardera riktningen, breddning av befintlig vägren och andra åtgärder för att i ett kortare perspektiv förbättra för kollektivtrafiken, överdäckning av E18 vid Lahäll och Hägernäs (för att förbättra bullersituationen) samt breddning till 4 körfält i vardera riktningen varav 1 kollektivkörfält i vardera riktningen. För- och nackdelar med de olika alternativen beskrivs. 8

9 Till utredningen finns också en separat miljökonsekvensbeskrivning. Inget ställningstagande finns från vägutredningen Fyrstegsprincipen Trafikverket arbetar utifrån fyrstegsprincipen (figur 2) där åtgärder prövas stegvis i fyra olika steg. Tanken är att tidigt ta fram olika förslag på åtgärder med utgångspunkt i fyrstegsprincipen. Inom steg 1 (Tänk om) ska möjligheten att påverka transportefterfrågan och val av transportsätt ses över. I steg 2 (Optimera) ska åtgärdsförslag tas fram för att på ett effektivare sätt utnyttja det befintliga vägnätet. I steg 3 (Bygg om) ska olika förbättringsåtgärder och ombyggnader föreslås för den befintliga sträckan. Steg 4 (Bygg nytt) innebär investeringar i nya vägar eller större ombyggnadsåtgärder. Figur 2 Trafikverkets fyrstegsprincip Inga steg 1-åtgärder har identifierats i de tidigare arbetena. Steg 2 åtgärder som redan genomförts på delar av sträckan är trimningsåtgärder, i form av att upplåta vägrenen som kollektivtrafikkörfält i kombination med försök med varierande hastighetssystem. De nu planerade åtgärderna, att anlägga kollektivtrafikkörfält i båda riktningarna, är att betrakta som steg 3-åtgärder Ändamål och projektmål Ändamål Projektets ändamål är att möjliggöra en attraktiv kollektivtrafik för dem som bor eller verkar i Danderyd, Täby och angränsande kommuner, genom att förbättra framkomligheten för busstrafiken längs E18 på sträckan mellan trafikplats Danderyds kyrka och trafikplats Arninge. Att förbättra förhållanden för kollektivtrafik i området ökar tillgången till ett klimatanpassat transportalternativ, och är även i linje med RUFS 2010 (regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen). Ett ytterligare ändamål med projektet är att öka trafiksäkerheten för samtliga trafikslag på den aktuella sträckan. 9

10 Projektmål För att uppnå ändamålet med projektet har nedanstående projektmål, som kopplar de transportpolitiska målen, tagits fram. Projektmål 1. Attraktiviteten för kollektivtrafiken ska öka. 2. Vägutformningen ska medföra att framkomligheten, tillgängligheten och förutsägbarheten för kollektivtrafiken ökar. 3. Trafiksäkerheten ska öka genom att den tekniska standarden längs sträckan förbättras. 4. Vävningen mellan buss- och biltrafik ska underlättas. 5. Påverkan med avseende på boendemiljö ska minimeras. 6. Projektet ska bidra till att uppnå miljömålet begränsad klimatpåverkan genom att minimera projektets klimatgasutsläpp. Kategori av transportpolitiska mål Funktionsmål - tillgänglighet Hänsynsmål - säkerhet, miljö och hälsa 2.4. Planläggningsprocessen När Trafikverket planerar en väg görs det inom ramen för en lagreglerad process. Sedan 1 januari 2013 gäller nya bestämmelser för planering av vägar och järnvägar. Dessa bestämmelser innebär att den fysiska planeringen av vägar görs i en sammanhållen process, utan (som tidigare) juridiskt definierade skeden. Hela processen benämns planläggning och slutprodukten är en vägplan. I figur 3 visas en schematisk bild över stegen i processen. Allteftersom planläggningsarbetet framskrider ges vägplanen olika tilläggsbenämningar som tydliggör vilken huvudsaklig funktion den aktuella versionen har. I arbetet med vägplanen genomförs samråd med myndigheter, organisationer och särskilt berörda, till exempel fastighetsägare. Under våren 2015 tog Trafikverket fram ett samrådsunderlag för projektet, och under sommaren 2015 gavs sedan enskilda, som kan antas bli särskilt berörda, möjlighet att yttra sig över det framtagna underlaget. Efter utfört samråd skickade Trafikverket samrådsunderlaget med tillhörande samrådsredogörelse till länsstyrelsen för beslut om betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen har beslutat att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan och att vägplanen därmed ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Vägplanen med tillhörande MKB är på samråd under perioden till

11 Figur 3 Planläggningsprocessen för väg- och järnvägsplaner. Den aktuella vägplanen befinner sig just nu i skedet för samrådshandling. Efter genomförda samråd och eventuella revideringar skickas MKB:n till länsstyrelsen för godkännande. Vägplanen inklusive den godkända MKB:n ställs sedan ut för granskning och slutligen fastställelseprövas planen av Trafikverkets fastställelseenhet. Fastställelsebeslutet är överklagningsbart. I sina miljödelar motsvarar ett fastställelsebeslut som görs med stöd av väglagen ett beslut fattat med stöd av miljöbalken. Under byggprojekteringen tar Trafikverket fram de slutgiltiga bygghandlingarna och projektets slutgiltiga tekniska utformning läggs fast. Denna måste överensstämma med den fastställda vägplanen. Om större avvikelser eller förändringar görs i projektet kan det bli nödvändigt att ändra planen eller att till och med upprätta en ny. 11

12 3. Förutsättningar 3.1. Vägens nuvarande utformning Den aktuella vägsträckan är cirka 9 km lång och sträcker sig mellan trafikplats Danderyds kyrka i sydväst och trafikplats Arninge i nordöst (). Vägen går genom Danderyds och Täby kommuner, och är på båda sidor på långa sträckor omgiven av framför allt bostadsbebyggelse. Längs flera delsträckor är vägutrymmet för åtgärder mycket begränsat på grund av bullerskydd, bostäder och lokalgator i direkt anslutning till vägen. Figur 4. Översikt för vägsträckan. Förbättringar för busstrafik har gjorts genom att på vissa sträckor mellan trafikplatsen Danderyds kyrka och trafikplats Viggbyholm reservera vägrenen för bussar och utföra förstärkningsåtgärder. Vägrenen håller dock inte en fullgod körfältsbredd. Körfälten för 12

13 allmän trafik är cirka 3,5 meter breda. Mellan norr- och södergående körfält finns en mittremsa försedd med räcken där belysningsstolpar är placerade. figur 5 visar exempel på sektion. Figur 5 Exempel på sektion för dagens väg Det finns sex trafikplatser längs sträckan: Danderyds kyrka, Lahäll, Roslags Näsby, Viggbyholm, Hägernäs och Arninge. Eftersom E18 från början byggdes för vänstertrafik är ramplängderna i vissa trafikplatser undermåliga. Trafikplats Viggbyholm är nyligen ombyggd enligt nuvarande utformningskrav. Totalt finns ett 20-tal broar (inklusive trafikplatsernas broar) på sträckan, varav sex går över E18 och resten där E18 i sig utgör bro över underliggande väg eller gång/cykel-passage. Inom andra angränsade projekt vid Trafikplats Viggbyholm, Roslags Näsby och Arninge trafikplats förlängs och breddas broarna över E18 så att kollektivtrafikkörfält på E18 möjliggörs. Detta har redan genomförts eller kommer att göras inom kort Trafik E18 har på sträckan motorvägsstandard med två körfält i vardera riktningen samt kollektivtrafikkörfält på vissa sträckor. Den tillåtna hastigheten varierar utmed sträckan, som till stora delar är skyltad 80 km/h, men mellan 1 oktober och 15 april är det 70 km/h från trafikplats Viggbyholm och förbi trafikplats Hägernäs. De lägre hastighetsgränserna är satta för att minska de hälsoskadliga partikelhalterna utmed sträckan och för att få ett bättre flöde på trafiken. Norr om trafikplats Arninge är hastighetsbegränsningen 100 km/tim. Antalet fordon per årsmedeldygn uppgår enligt trafikmätningar (uppskriven årsmedeldygntrafik för 2015) till cirka vid Danderyds kyrka. Trafiken längs sträckan minskar norrut, med knappt fordon per årsmedeldygn vid Arninge. Andelen tung trafik beräknas vara cirka 8-10 procent. I nuläget finns det mellan trafikplats Danderyds kyrka och trafikplats Arninge sju portaler i södergående riktning på vilka vägvisningsskyltar är placerade Gång- och cykeltrafik Dagens regionala cykelnät har bra standard i området men det lokala cykelnätet har en annan standard på grund av konflikter med höga trafikvolymer. Idag går ett regionalt cykelstråk kallat Täbystråket väster om E18 parallellt med Roslagsbanan. Olika studier har utförts för snabbcykelstråk och andra cykelförbindelser i närområdet. 13

14 Passager för gång- och cykeltrafik över/under E18 finns på sex broar och tolv tunnlar utspridda längs sträckan. Vissa är enbart avsedda för gång- och cykeltrafik medan andra delas med biltrafik. Avståndet mellan dessa varierar mellan cirka meter, se figur 6. Vissa av passagerna upplevs som osäkra och otrygga, exempelvis tunnlar som är långa och smala. Figur 6 Gång- och cykelpassager, trafikplatser, utredd sträcka och regionalt cykelstråk Kollektivtrafik Storstockholms lokaltrafik (SL) trafikerar i dag hela eller delar av sträckan med totalt 25 olika busslinjer, se figur 7. En övervägande del av busslinjerna trafikerar endast delar av sträckan för att sedan svänga av mot de tätorter som ligger i anslutning till E18. Även Roslagsbanan, som passerar under E18 på två ställen, finns i närområdet med flera stationer. 14

15 Ett stort antal människor färdas dagligen med buss längs sträckan. Mätningar 5 av antalet på- och avstigande visar på knappt resande per vardag vid busshållplats Viggbyholm och cirka resande per vardag vid hållplats Roslags Näsby. Busshållplatser för motorvägsbussar finns invid motorvägen vid trafikplats Roslags Näsby. Hållplatserna är utsatta och tillgängligheten för funktionshindrade är låg. I takt med att befolkningen i nordost kommunerna växer krävs att kapaciteten i kollektivtrafiken ökar, speciellt under morgonens och eftermiddagens maxtimmar då kollektivtrafiken har markanta toppar. På aktuell sträcka finns stora framkomlighetsproblem för busstrafiken till följd av otillräckliga eller obefintliga kollektivtrafikkörfält. På de sträckor där vägrenen har reserverats för bussar håller de inte tillräcklig standard och bredd vilket gör att bussarna på många ställen kan framföras i högst 50 km/tim (rekommenderad, ej skyltad hastighet) och därför använder de vanliga körfälten istället. Figur 7 Busslinjer i området Regional planering I RUFS 2010 finns det en mängd regionala stadskärnor utpekade, Arninge och Täby Centrum är två av dessa. Den flerkärniga strukturen utvecklades i samband med RUFS 2001 i en process tillsammans med kommunerna. Den flerkärniga strukturen fick starkt stöd av de regionala aktörerna. I samband med RUFS 2010 förstärktes detta stöd ytterligare. Enligt Regionplanen för Stockholms län från 2010 (RUFS 2010) finns det ett behov av satsningar som håller ihop länets norra och södra delar som en helhet med gemensam arbets- och 5 Mätningar gjorda vardagar i september 2014 till april

16 bostadsmarknad eftersom Saltsjö-Mälarsnittet utgör en barriär i den fysiska planeringen. Det radiella spårsystemet är stommen i Stockholmsregionens kollektivtrafik. Hela spårsystemets kapacitet är idag maximalt utnyttjat under stora delar av dygnet och måste förstärkas. Framkomligheten i huvudvägnätet behöver förbättras och busstrafiken bör prioriteras. Utifrån detta resonemang är det viktigt att utföra kapacitetshöjande åtgärder på infarterna mot Stockholm. Ett antal projekt tas därför upp i RUFS 2010 som viktiga för att åstadkomma detta, varav ett är att anlägga nya busskörfält på sträckan Danderyds kyrka- Arninge. Om folkmängden och trafiken ökar som förväntat, kommer dagens vägkapacitet inte att räcka till. Det är därför som dessa typer av åtgärder är viktiga både för regional sammanhållning och för att knyta regionala stadskärnor närmare varandra och görs i enlighet med den regionala inriktningen Kommunal planering Nedan redovisas de detaljplaner i anslutning till E18 som är under framtagande Täby kommun Bostäder och handel på fastigheten Viggbyholm 74:2 meter fl Planområdet är beläget sydost om Viggbyholms trafikplats och avgränsas av E 18 i norr och Skördevägen i sydost. Arbete med att upprätta en detaljplan för området pågår. Den övergripande idén för området är att uppföra en avskärmande bebyggelse i form av handel längs med motorvägen i norr, innanför möjliggörs en utveckling bostäder i form av flerfamiljshus och radhus som knyter an till befintlig bebyggelse i söder. Samråd förväntas äga rum 2:a-3:e kvartalet Täby park och andra detaljplaneetappen för bostäder och arbetsplatser vid Viggbyholms trafikplats. Cirka bostäder och arbetsplatser planeras i Täby park. Målet är att bygga en stadsmiljö med liv och rörelse som är ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar. Området ska erbjuda service, kultur, utbildning, offentliga rum, idrott och rekreation. Den mångfunktionella stadsparken kommer att ges stort utrymme och bidra till stadsdelens identitet och karaktär. Kommunen vill skapa känslan av en stad med trygga, hemtrevliga kvarter, alltid nära parker och små torg. Samråd förväntas äga rum under 2016 eller Arninge Resecentrum Planens syfte är att skapa förutsättningar för en ny station på Roslagsbanan samlat med en busstrafiknod som ska göra det enkelt att byta mellan olika kollektiva färdsätt, men också underlätta för bilpendlare att parkera på en infartsparkering och ta tåget till och från Arninge resecentrum. Ett resecentrum på platsen är av regional betydelse och lokalt intresse, då den kollektiva knutpunkten kommer att gynna pendlare från grannkommunerna men också gynna kollektiva resenärer till och från handelsområdet. Detaljplaneförslaget är samstämmigt med den föreslagna vägplanen och förväntas antas innan vägplanen vinner lagakraft. 16

17 Danderyds kommun Enebyängen, bostäder och planskild korsning Byggnadsnämnden fick den 18 maj 2015 i uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram ett förslag till detaljplan för området kring Enebyängens handelsområde. Uppdraget innefattar att ta fram en detaljplan för en ny väg som är planskild från Roslagsbanan. I förslaget ingår även att pröva möjligheten att uppföra studentbostäder öster om Roslagsbanan samt radhus norr om Enebyängens handelsområde. Detaljplanearbetet är i ett tidigt skede. Tidigare presenterat material redovisar förslag på studentbostäder i närheten av E18, öster om Roslagsbanan vid Enebyberg. Parkerings- och busshållplatser mellan E18 och Rinkebyvägen Syftet med detaljplanen är att möjliggöra att nya parkeringsplatser samt busshållplatser skapas invid E18, del av fastighet Djursholm 2:369 Ett samrådsförslag var ute på remiss mellan 17/1 till 1/ Samrådsförslaget berör E18 och måste samordnas med vägplanen innan den kan antas. Planen förväntas skickas ut för granskning maj till juni Översiktsplan för Danderyd Enligt förslaget till ny översiktsplan pekas området kring E18 ut som ett utvecklingsområde för bostäder och verksamheter Angränsande projekt Busshållplatser på E18 vid Danderyds gymnasium Trafikverket färdigställde 2012 en arbetsplan med syfte att förbättra framkomligheten och tillgängligheten för kollektivtrafikburna resenärer med målpunkter i området. Projektet innebär ändrade och nya sträckor för busslinjerna samt nya motorvägsbusshållplatser i anslutning till Danderyds gymnasium. Utöver detta föreslås åtgärder för ökad framkomlighet för gång- och cykeltrafikanter samt trafiksäkrare passager och stråk. Arbetsplanen ligger för närvarande för fastställelse hos Trafikverkets planprövningsenhet. Byggstart planeras under Arninge resecentrum Trafikverket håller, i samarbete med Täby kommun och SL, för närvarande på att ta fram en vägplan för E18, Arninge resecentrum. Trafikplatsen byggs om och anpassas till ett nytt resecentrum, utökat handelsområde samt nya bostäder. Dubbelspårsutbyggnaden av Roslagsbanan för sträckan Hägernäs Ullna kvarnväg (se nedan) planeras att påbörjas 2017 och då behöver arbetet med utbyggnaden av delar av resecentrumet ske samtidigt. För närvarande pågår arbetet med att sammanställa synpunkter/yttranden från granskningen och att färdigställa granskningsutlåtandet. Byggstart planeras till Trafikplats Roslags Näsby Trafikverket har tagit fram en vägplan med syfte att förbättra trafikplats Roslags Näsby eftersom denna har låg kapacitet i förhållande till trafikmängden. Stråken för gång- och cykeltrafikanter ses också över, och tillgängligheten förbättras. Vägplanen fastställdes i april 2015, byggstart planeras till våren 2016 och projektet beräknas vara klart

18 Utbyggnad av Roslagsbanan SL genomför för närvarande en utbyggnad av Roslagsbanan. På sträckan Hägernäs Ullna kvarnväg planerar SL att med start 2017 bygga ett nytt dubbelspår och ett enkelspår i nytt läge, samtidigt planeras en ny station, Arninge resecentrum (se ovan). Vidare kommer stationen vid Hägernäs att byggas om så att perrongen kan nås planskilt via en ny gång- och cykelbro. Efter Hägernäs passerar järnvägen under E18. För att ge plats åt dubbelspåret vid den trånga passagen under E18 flyttas befintligt spår något i sidled Miljöförutsättningar Landskap och bebyggelsestruktur En stor del av vägsträckans närmaste omgivning utgörs av bebyggd mark. Utmed långa sträckor genom Lahäll, Roslags Näsby, Näsbypark, Viggbyholm och Hägernäs kantas vägen av bostadsbebyggelse och på flera platser är bostäderna belägna väldigt nära vägen. Bostäderna är främst villabebyggelse, men även flerbostadshus förekommer exempelvis vid Viggbyholm och Grindtorp med sina karaktäristiska böjda byggnader. På andra platser, till exempel norr om trafikplatserna Danderyds kyrka och Viggbyholm finns verksamhetsområden. Bullerskärmar skiljer vägområde från bebyggelsen på stora delar av sträckan. Vissa natur- och friluftsområden finns också i vägens närhet. Vägen är förhållandevis väl anpassad till terrängen, men är i sig en dominerande del av landskapsbilden Miljö och hälsa Trafikbuller, luftkvalitet och risk Bebyggelsens närhet till vägen, och de höga trafikflödena, gör att trafikbullret är påtagligt i boendemiljöerna. Höga bullerskärmar, finns utmed bostadsområden på stora delar av sträckan, vilket dämpar trafikbullret. Trots det visar de bullerberäkningar som utförts inom ramen för projektet att cirka byggnader utmed sträckan redan idag utsätts för ekvivalenta bullernivåer över riktvärde på 55 db(a) 6. Alla dessa är inte bostäder utan kan utgöras av exempelvis verksamhetslokaler. På vissa platser där husen ligger nära vägen, eller där byggnaderna är höga och ligger högt i förhållande till vägen uppgår de ekvivalenta nivåerna till över 65 db(a). I bilagor till projektets miljökonsekvensbeskrivning finns kartor över bullrets utbredning. Den höga trafikbelastningen ger också upphov till luftföroreningar som kan ge negativa effekter på människans hälsa. Genomförda beräkningar för projektet 7 visar att miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärden av kvävedioxid - NO2 (60 µg/m³) idag klaras längs hela sträckan. För partiklar (PM10) överskrids däremot dygnsmedelvärdet söder och norr om trafikplats Lahäll, och på ett avsnitt mellan Galoppfältet och trafikplats Viggbyholm. Överskridandena är till största delen begränsade till själva vägbanan, men det finns risk att de mest närliggande bostäderna i Lahäll kan utsättas för kan utsättas för PM10-halter som överskrider miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärdet. 6 Vilket är motsvarande riktvärdet för buller vid fasad för nybyggnad eller väsentlig ombyggnad. 7 Halter av NO2 och PM10 längs E18 mellan Danderyds kyrka och tpl Arninge år 2035, LVF 2016:3b, SLB-analys, april

19 I projektet har en riskbedömning med avseende på olyckor med farligt gods utförts 8 eftersom E18 är en primär transportled för farligt gods. Av de skyddsobjekt (objekt värda att skydda vid risk för olycka) som finns i vägens närhet finns småindustrier samt ett ställverk norr om trafikplats Danderyds kyrka. E18, som en viktig transportled, kan i sig betraktas som ett skyddsobjekt. Riskobjekt (objekt som kan orsaka skada för omgivningen) utgörs av ett antal småindustriområden och drivmedelsförsäljning. E18 i sig utgör också riskobjekt eftersom det är transportled för farligt gods. Beräkningar visar att dagens individrisknivån, är förhöjd 25 meter från vägkant. Samhällsrisknivåerna, som tar hänsyn till konsekvenser med avseende på antalet personer som påverkas, beräknas som förhöjda eftersom inga särskilda riskreducerande åtgärder finns längs sträckan idag. Naturmiljö, rekreation och kulturmiljö Vägens absoluta närområdet är starkt påverkat av bebyggelsen, motorvägen i sig samt befintliga byggnadsarbeten. Inventeringar visar att främst skogsområden med naturvärden finns på ömse sidor om vägen på sträckan söder om trafikplats Arninge samt söder om Lahäll. Även skyddsvärda träd vid trafikplats Danderyds kyrka har identifierats. Rönningeån, som bedömts inne naturvärden, passerar under E18 i en gallerförsedd trumma. E18 berör på sträckan tre av de regionalt utpekade gröna kilarna, Bogesundskilen, Rösjökilen och Angarnkilen. Vägen skapar en barriär som försvagar sambanden mellan kilarnas delområden och utgör också en barriär för vilt. De gröna kilarna är viktiga ur ett rekreationsperspektiv. Utöver de större rekreationsområdena finns det även många grönytor och parker med rekreativa värden insprängt i bostadsbebyggelsen. Även för människor utgör E18 en kraftig barriär. Passager finns på sex broar och tolv tunnlar/passager utspridda längs sträckan med ett avstånd på cirka meter från varandra. Vissa är enbart avsedda för gång- och cykeltrafik medan andra delas med biltrafik. Passagerna är betydelsefulla för att ta sig mellan de olika sidorna av vägen, men flera av dem upplevs som otrygga av gång- och cykeltrafikanter eftersom de är långa och smala. Se även avsnitt om cykelvägnätet. Områdena kring Täby och Danderyd koloniserades tidigt och har en lång historia. I kommunerna finns generellt sett en stor mängd kulturhistoriska lämningar. Ett antal fornlämningar förekommer i närheten av väg E18, främst vid Danderyds kyrka och vid trafikplats Viggbyholm. Tidigare arkeologiska utredningar och undersökningar har utförts i samband med andra angränsade projekt. Trafikverket har begärt av Länsstyrelsen att göra en arkeologisk utredning för de områden som inte undersökts sedan tidigare i syfte att utröna om det finns fler lämningar inom området som berörs av ombyggnaden. 8 E18 Danderyd-Arninge Detaljerad riskbedömning för vägplan, transport av farligt gods, 0N140101, Trafikverket april 2016 (granskningsversion) 19

20 Yt- och grundvatten Vägen sträcker sig genom flera delavrinningsområden vilka avrinner västerut mot Edsviken eller österut mot Stora Värtan. Dessa två samt Ullnaån är så kallade vattenförekomster med beslutade miljökvalitetsnormer. Alla tre har problem med övergödning och syrefattiga förhållanden samt med miljögifter. Det finns även en grundvattenförekomst längs vägsträckan, Urbergsförekomst Täby- Danderyd och fungerar idag främst som nödvatten för Täby kommun. Vägen korsar endast ett vattendrag, Rönningeån. E18 går högt över ån och trumman är stor och klarar mer än SMHI:s beräknade dimensionerande flöde. Med dagens höga trafikflöden beräknas föroreningshalterna i vägdagvattnet överskrida de riktvärden som finns framtagna 9. I anslutning till väg E18 finns två markavattningsföretag upprättade (Hägernäs torrläggningsföretag och Nora-Berga torrläggningsföretag). Projektet bedöms inte påverka vattnets fria lopp eller flödena i torrläggningsföretagens diken Byggnadstekniska förutsättningar Geologi och geotekniska förutsättningar Generellt för hela sträckan är att markytan domineras av skogsmark med jordlager av siltig lera, friktionsjord och morän. Vid trafikplats Viggbyholm finns på norra sidan av vägen ett område med torv. På flera platser förekommer djupa svackor med mycket lös lera. Vid trafikplats Danderyds kyrka på östra sidan om vägen finns en svacka med 4 5 meter lera. Strax efter trafikplats Danderyds kyrka på västra sidan om vägen går en djupsvacka med 5 6 meter lera som överlagras av 1-3 meter lerigt fyllningsmaterial. Där E18 korsar på bro över Roslagsbanan söder om Enebyberg ligger vägen på en hög bank som grundlagts på kalkcementpelare. Vid trafikplats Roslags Näsby går E18 genom ett lerområde med meter mycket lös lera och här är vägen grundlagd på kalkcementpelare. Öster/norr om Viggbyholms trafikplats ligger vägen på bank genom ett område med 4 5 meter ler där tryckbankar och kalkcementpelare använts på båda sidor om vägen. Trafikplats Hägernäs är belägen på ett lerområde med 5 10 meter lera där motorvägen har grundlagts på kalkcementpelare. På östra sidan om Arninge trafikplats finns åkermark där lera uppmätts till 4 5 meter. På de höglänta områdena, exempelvis Lahäll, sträckan strax innan Viggbyholm och efter Hägernäs finns mycket berg i dagen med bergskärningar längs motorvägen. Olika geotekniska förstärkningsåtgärder är nödvändiga för byggnationen, se avsnitt Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Regionplane- och trafikkontoret Stockholms Läns Landsting,

21 Figur 8 SGU:s jordartskarta (1: : ) hämtad från SGU:s kartvisare ( ). Avvattning Befintlig avvattning ser olika ut längs vägsträckan beroende på vägens utformning. På de vägsträckor där vägen är bomberad, det vill säga dubbelsidig tvärlutning, avvattnas dagvattnet mot diken på vardera sidan vägen. På de sträckor där vägen har enkelsidig lutning rinner vattnet på ena/båda körbanorna mot dike alternativt att ena sidan avvattnas mot kantstöd i mittremsa mot rännstensbrunnar. Rännstensbrunnarna leds på vissa platser direkt ut mot vägslänt och på vissa platser ligger en ledning i mittremsan som samlar upp vattnet från ett flertal brunnar. Vägen avvattnas både mot kommunalt ledningsnät och mot naturmark/dikessystem. Brunnar som leder vattnet till det kommunala dagvattenledningsnätet förekommer främst utmed sträckor som angränsar till bebyggelse eller har korsande vägar. De topografiska förhållandena och vägens profil gör gällande att det finns sju lågområden utmed sträckan. Lokala lågområden i form av gång-, cykel- och vägportar finns också på flera platser. Det finns också ett antal lågområden som utgör instängda områden i terrängen där det är sämre dräneringsförhållanden och där det finns risk för översvämning vid kraftiga regn. Lågområdena sammanfaller naturligt med vägtrummor och vägportar ofta där vägprofilen har sina lågpunkter. Ledningar Längs stora delar av sträckan finns markförlagda ledningar både i längsgående och tvärgående riktning. Luftburna ledningar finns också på flera platser tvärs E18. Vid trafikplatserna längs sträckan samt vid passager över och under E18 är koncentrationen av 21

22 ledningar särskilt hög. Det finns också ett antal dagvattentrummor samt större tunnlar för dag- och spillvatten som passerar under E18. Underlag har inhämtats från ledningsägare och befintliga ledningar längs sträckan har sammanställts. Nedan listas de mest förekommande ledningsslagen längs sträckan: El - ledningar i mark och luft (E.ON, Fortum, Vattenfall) VA - dricks-, spill- och dagvattenledningar samt tunnlar (Danderyds Kommun, Täby kommun, Norrvatten) Fjärrvärme (Norrenergi och E.ON) Tele/opto (Skanova, Stokab) Trafikverket har också sina egna el-, VA-, tele- samt belysningsledningar i vägområdet. Omläggning av ledningar är i första hand aktuellt för de ledningar som hanterar avvattning, belysning och andra tekniska system för E18. Även ledningar av andra slag kommer dock beröras och ledningssamordning kommer fortsatt vara viktigt i senare skeden Dimensionerande förutsättningar Följande förutsättningar har varit dimensionerade för projektet och hur vägen och dess skyddsåtgärder utformas: Broarna över E18, vid trafikplatserna Viggbyholm, Roslags Näsby och Arninge, breddas och förlängs så att kollektivtrafikkörfält på E18 möjliggörs (detta görs inom ramen för andra projekt, se 3.6 för en närmare beskrivning). Busshållplatserna på E18 vid Danderyds gymnasium byggs. Att de yttersta körfälten i varje riktning enbart upplåts för kollektivtrafik. Att dagens hastighetsreglering fortsätter att gälla. Hastighetsregleringen är inget som fastställs i vägplanen utan bestäms genom lokala trafikföreskrifter. Däremot innebär det att 80 km/tim gällt vid beräkning av bullerbelastningen i området. För de broar som behöver byggas om inom ramen för projektet har förutsättningen varit att de byggs för att i framtiden kunna rymma ytterligare ett körfält i vardera riktning i den händelse att E18 i framtiden kommer att breddas ytterligare. 22

23 4. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv 4.1. Val av lokalisering Projektet går ut på att göra åtgärder på en befintlig väg och därför har inga alternativa lokaliseringar varit aktuella eller möjliga Val av utformning längs sträckans lokalisering Under arbetet med framtagandet av vägplanen har olika alternativa utformningar av vägen studerats. Framförallt analyserades tre olika alternativ som ett underlag för inriktning inför projekteringsarbetet. I samtliga alternativ bibehålls befintlig profil och tvärlutning på E Alternativ 1 Alternativ 1 utreddes med föresatsen att göra en åtgärd på mittremsan och en liten breddning av vägbanan enligt figur 9 nedan. Alternativet föreslogs få två körfält för allmän trafik och ett för kollektivtrafik i vardera riktningen. Det bygger på att befintlig mittremsa utnyttjas och att ett barriärelement placeras mellan norr och södergående körfält. På sträckor där nivåskillnad föreligger mellan norr- och södergående körfält kan en stödmur användas för att ta upp nivåskillnaden mellan körfälten. Väglinjerna justeras något för att tillexempel undvika att bredda en bro eller för att bara behöva bredda en bro på ena sidan. Körfält för allmän trafik bedöms för detta alternativ få en bredd på 3,25 meter medan kollektivtrafikkörfältet blir 3,5 meter brett. Innervägrenen får bredden 0,5 meter och yttervägrenen 0,75 meter (0,5 meter på sträckor där flytt av bullerskärmar mm undviks genom att minska vägrenen). Med en vägren på 0,5 meter skulle inte vägen behöva breddas på större delen av sträckan, men på vissa sträckor måste vägen breddas med som mest ca 0,3 meter (med vissa undantag). Utöver det breddas vägen där parallella av- och påfarter anläggs (vilket gäller samtliga alternativ). Kanalisationen kan placeras under mittbarriären. Kablar för styr och kraft leds upp i fackverksstolpe som placeras på betongbarriären. Enligt figur 9 nedan skulle vägens total bredd i typsektionen bli 25 meter, exklusive diken. Figur 9 Typsektion för alternativ 1, med åtgärd på mittremsa och liten breddning Alternativ 2 Alternativ 2 utreddes med föresatsen att inte företa någon åtgärd på mittremsan men med en breddning av vägbanan enligt figur 10 nedan. Alternativet föreslogs få två körfält för allmän trafik och ett för kollektivtrafik i vardera riktningen. Den befintliga mittremsan tas 23

24 enligt alternativet inte i anspråk för körbanan och körfälten för allmän trafik är 3,25 meter breda. Kollektivtrafikkörfältet är 3,5 meter brett för detta alternativ och inre vägren blir 0,5 meter bred samt yttre vägren 0,75 meter bred. Befintlig väg behövde enligt detta alternativ breddas ca 1-2 meter på vardera sidan. Kanalisation placeras på vardera sidan om vägen. Även korsande kanalisation behövdes för att komma åt mittplacerad belysning. Enligt figur 10 nedan skulle vägens totala bredd i normalsektionen bli drygt 26 meter, exklusive diken. Figur 10 Typsektion för alternativ 2, utan åtgärd på mittremsa men med breddning Alternativ 3 Alternativ 3 utreddes med utgångspunkten att inte företa någon åtgärd på mittremsan men med en större breddning av vägbanan enligt figur 11 nedan. Alternativet föreslogs få tre körfält för allmän trafik och ett för kollektivtrafik i vardera riktningen. Anledningen till ytterligare ett körfält för allmän trafik var att en sådan utbyggnad eventuellt kan bli aktuell på längre sikt. Trafikverket ansåg därför det viktigt att säkerställa att en sådan lösning kan förverkligas utan att onödiga konflikter uppstår, till exempel i relation till kommunal planering. Den befintliga mittremsan tas enligt alternativet inte i anspråk för körbanan. Körfälten för allmän trafik är 3,25 meter breda och kollektivtrafikkörfältet är 3,5 meter brett. Inre vägren skulle bli 0,5 meter bred och yttre vägren 0,75 meter bred. Höjdjusteringar skulle behöva göras på vissa ramper. Befintlig väg måste enligt alternativet breddas ca 4-5 meter på vardera sida och kanalisationen placeras på vardera sidan om vägen. Även korsande kanalisation skulle behövas för att komma åt mittplacerad belysning. Enligt figur 11 nedan skulle vägens totala bredd i normalsektionen bli cirka 33 meter, exklusive diken. Figur 11 Typsektion för alternativ 3, utan åtgärd på mittremsa och med större breddning. 24

25 4.3. Utformning av valt alternativ Det alternativ som valts för denna vägplan är, efter en samlad bedömning, alternativ 1. Genom att ta befintlig mittremsa i anspråk kan det mesta av ombyggnaden göras inom befintligt vägområde vilket innebär att mer mark än nödvändigt inte tas i anspråk. Vägsektionen kan rymmas mellan befintliga bullerskyddskärmar och parallella lokalgator behöver inte byggas om. På så sätt minimeras intrånget i omgivande mark längs sträckan. Utformningen gör dock att utformningen i alla delar inte uppfyller alla de krav som finns i Vägars och Gators Utformning 2015:086, varför en dispensansökan behövs för denna utformning (se avsnitt 4.5). Vägplanens gränser är ännu inte fastlagda, men planen sträcker sig från strax söder om de södra ramperna till trafikplats Danderyds kyrka till de södra ramperna vid trafikplats Arninge. Samordning med projektet som rör den angränsande byggnationen av trafikplats Arninge sker för att uppnå en bra gränsdragning mellan projekten. Vägförslaget innebär att kollektivtrafikkörfält anläggs i båda riktningar utmed hela sträckan och utrymme för detta tas genom att ersätta befintlig mittremsa med barriärelelement Vägen Vägen utformas med tre körfält i vardera riktningen, där det yttersta körfältet är avsett för kollektivtrafik. Körfälten för allmän trafik får en bredd på 3,25 meter medan kollektivtrafikkörfälten blir 3,5 meter breda. Innervägrenen varierar mellan 0,5-0,6 meter och yttervägrenen blir 0,75 meter med undantag för de platser där bropelare placeras mitt på E18. Vid trånga passager smalnas yttervägrenen av till 0,5 meter. Breddningen sker genom att mittremsan tas i anspråk och på så sätt breddas vägen minimalt utåt. En lösning med barriärelement av betong föreslås. Mittbarriären används för placering av portalben för ITS-systemet och belysningsmaster. På de ställen där det finns en höjdskillnad mellan de olika körriktningarna tas denna upp med en stödmur. Genom denna utformning ryms utbygganden av kollektivtrafikkörfälten till stora delar inom det befintliga vägområdet. På vissa sträckor breddas vägen som mest upp till någon meter. På följande platser måste ny mark tas i anspråk för vägen: - Avfartsrampen i trafikplats Lahäll placeras utanför kollektivkörfältet som en parallellavfart. - Södergående påfartsramp vid trafikplats Viggbyholm planeras som en parallellpåfart med genomgående kollektivkörfält från rampen ut på E18 kollektivkörfältet. - Norrgående avfartsramp vid trafikplats Viggbyholm placeras utanför kollektivkörfältet som en parallellavfart. - Södergående kilavfartsramp vid trafikplats Viggbyholm innebär en liten breddning av vägen. Vid trafikplatsernas rampanslutningar upphör kollektivtrafikkörfälten tillfälligt för att möjliggöra av- och påfart för övrig trafik. Vägundersökningar pågår för att klarlägga behov av eventuell ytterligare förstärkning av vägkroppen i de yttre körfälten. I figur 12 och figur 13 redovisas typsektioner för utbyggnadsförslaget. 25

26 Figur 12 Typsektion för utbyggnadsförslaget där stödmur används för att klara nivåskillnaden. Figur 13 Typsektion för utbyggnadsförslaget vid en trång sektion, vägrenarna är något smalare. En mindre justering av horisontalgeometrin är utförd för att minimera breddningen åt sidorna samt breddning av till exempel broar. I övrigt görs inga åtgärder på den befintliga profilen eller tvärlutningarna. Liksom i dag används vägräcken på större delar av sträckan, vilket innebär att diken generellt kan ha inner- och yttersläntlutning av 1:2. I de trånga sektionerna används så kallade täckdiken, vilket innebär att dränerande rör läggs i marken och täcks över med genomsläppligt material som exempelvis makadam. Eftersom utbyggnadsförslaget gör avsteg från de krav som finns i Vägars och Gators utformning 12, bland annat beträffande utformningen med barriärelement, har en dispensansökan tagits fram för detta, se även avsnitt Krav för Vägars och gators utformning, Trafikverkets Publikation 2015:

27 Broar och andra konstruktioner I utbyggnadsförslaget ingår åtgärder på totalt 14 broar, över eller under E18, längs sträckan. Tolv av broarna åtgärdas på följande vis: Byte av kantbalk med nytt räcke och eventuell bullerskärm Breddning med ny broyta inklusive ny underbyggnad och eventuella vingmurar Ombyggnad av broöverytan, till exempel mittskiljeremsan Isolerings- och beläggningsarbeten Två av vägbroarna över E18, vid trafikplats Lahäll samt den för Värtavägen, har inte tillräckliga fria öppningar varför dessa rivs och ersättas med nya broar. De nya broarna byggs för att i framtiden klara av en breddning av E18 med ytterligare ett körfält. Såväl den nya bron vid trafikplats Lahäll som den för Värtavägen byggs i samma läge som befintliga broar. För att klara den fria höjden på E18 för bron i Lahäll höjs korsningen något Belysning Samtliga belysningsstolpar och armaturer byts ut och ny belysning placeras på barriärelementen i mitten. Där vägrummet är bredare och har fyra eller fler körfält i en riktning, och vid trafikplatser, placeras belysningen tätare än på övrig sträcka. Extra belysningsstolpar vid vägens utkant krävs också vid avfartsramper och där det är fler än fyra körfält för att uppnå belysningsklass M2 enligt VGU. Kanalisationen placeras under mittbarriären. Belysningsstolparna ska vara eftergivliga Trafikplatser I utbyggnadsförslaget ingår att ansluta E18 till av- och påfartsramper till trafikplatserna utmed sträckan. Följande ombyggnationer ingår i vägplanen: Vid trafikplats Danderyds Kyrka breddas vägen något för att ge plats för den norrgående påfartsrampen. I övrigt ryms ramperna inom det befintliga vägområdet. Vid trafikplats Lahäll måste den norrgående avfartsrampen förlängas. Avfarten föreslås, enligt kraven i VGU, att utformas som en parallellavfart, vilket innebär att avfarten ligger parallellt med vägen på en sträcka innan den viker av. Eftersom utformningen medför ett relativt stort intrång i närliggande fastigheter kan även en alternativ utformning, såsom en kilavfart övervägas. Vid trafikplats Roslags Näsby ansluts södergående påfartsramp till den framtida trafikplatsens ramp och södergående bussramp sammanvävs med påfartsrampen. På övriga ramper sker ingen förändring. Bussarna använder bussramperna genom trafikplatsen och därför anläggs inget kollektivkörfält på E18 på denna sträcka. Vid trafikplats Viggbyholm planeras ett genomgående körfält för kollektivtrafiken för den södergående påfartsrampen. Norrgående avfart utformas som en parallellavfart. Breddning av vägen sker vid samtliga ramper. Vid trafikplats Hägernäs ersätts dagens kilavfart med en parallellavfart. I övrigt ändras inte utformningen av på- och avfartsramperna. Viss breddning sker dock av vägen för att få plats med den nya sektionen. 27