BESLUTSUNDERLAG 2(2) Ledningsstaben Cecilia Malmberg TN Beslutet expedieras till: Mats Mellqvist, ekonomigruppen.

Transkript

1

2 BESLUTSUNDERLAG 2(2) Ledningsstaben Cecilia Malmberg TN Dokument: Dokument 1: Delårsrapport 2013 (Helårsbedömning efter augusti) Bilaga 1 Nyckeltalsredovisning Bilaga 2 Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning Bilaga 3 Resultaträkning jämfört med motsvarande period, helårsbedömning, budget och bokslut Bilaga 4 Resultat per nämnd/enhet Bilaga 5 Regionsjukvårdsnämndens delårsrapport efter augusti Dokument 2: Ekonomisk helårsbedömning för trafiknämnden , inkl bilagor Beslutet expedieras till: Mats Mellqvist, ekonomigruppen

3

4 Delårsrapport 2013 Januari augus (Helårsbedömning)

5

6 Innehållsförteckning Sammanfa ning 1 Medborgarperspek vet 3 Regional utveckling ska bidra ll en hållbar 4 välfärd Kollek vtrafiken e naturligt val vid resor 4 Bra och jämlik hälsa 5 Hög llgänglighet ll hälso och sjukvård 6 Trygg och likvärdig vård 8 Delak ga och nöjda pa enter 12 Stort förtroende för hälso och sjukvården 13 Processperspek vet 15 Kunskapsbaserad och säker vård med hög 16 Kvalitet Effek v hälso och sjukvård 17 Innova vt och systema skt förbä ringsarbete 18 Minsta möjliga miljö och klimatpåverkan 19 Framgångsrik forskning och utveckling med 19 god konkurrenskra Forskning och utveckling ska omsä as 19 i verksamhetsutveckling Medarbetarperspek vet 21 E ak vt medarbetarskap 21 Strategisk kompetensförsörjning som 21 stödjer verksamhetens uppdrag Go ledarskap som skapar förutsä ningar 23 för goda verksamhetsresultat Ekonomiperspek vet 25 Ekonomi som ger handlingsfrihet 26 Ekonomi som inte belastar kommande 27 genera oner Kostnadseffek v verksamhet 28 Bilagor 1. U all nyckelindikatorer 2. Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning 3. Resultaträkning jämfört med motsvarande period, helårsbedömning, budget och bokslut 4. Resultat per nämnd/enhet 5. RSN delårsrapport e er augus

7 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning

8 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning Sammanfa ning Medborgarperspek vet Den positiva trenden för resandet i kollektivtrafiken och antalet påstigande fortsätter under årets första åtta månader. Antalet påstigande har ökat jämfört med samma period förra året. Särskilt glädjande är utvecklingen i Linköpings och Norrköpings tätorter, i expressbusstrafiken samt i pendeltågstrafiken där resandet ökat. I landsbygdstrafiken ses dock en vikande tendens, men sammantaget har resandet ökat. Under året genomförs ett särskilt utredningsuppdrag som fokuserar på landstingets roll i arbetet att få en mer jämlik och bättre hälsa i befolkningen. Under året har arbetet utifrån den nationella satsningen Bättre liv för sjuka äldre fortsatt. Satsningen som utgår från SKL (Sveriges kommuner och landsting) och regeringen, syftar till att utveckla ett systematiskt förbättringsarbete. För att förbättra vårdkedjan och vården för patienter som insjuknat med stroke har ett särskilt strokeprojekt genomförts. Antal patienter med neuropsykiatriska besvär har ökat under de senaste åren. Problematiken har uppmärksammats på nationell nivå och därför ger regeringen extra medel för att landstingen ska klara av att upprätthålla en god tillgänglighet inom det psykiatriska området. Regionalt cancercentrum sydöst (RCC) har i uppdrag att stötta ett ordnat införande av nya cancerläkemedel i sydöstra sjukvårdsregionen. Cancerpatienter har behov av en tydlig kontaktväg in i och genom vården. Målet är att varje patient med cancer ska erbjudas en namngiven kontaktsjuksköterska. För närvarande ligger Östergötland i nivå med riket vad gäller barn med ledsjukdom som behandlas med biologiska läkemedel. Också för patienter med mag-tarmsjukdom ökar denna behandling i hela länet. Däremot syns ännu inte samma ökningstakt med biologiska läkemedel för svår psoriasissjukdom. Neonatalvården i länet har alltför många överbeläggningar och många familjer har på grund av denna plastbrist fått åka till andra neonatalavdelningar för vidare vård. Fler platser har därför tillskapats under året. Tillgängligheten till hälso- och sjukvården i Östergötland är i stort sett god. I länets flesta kommuner hålls revisionstiderna för tandvården. Processperspek vet Den medicinska kvaliteten, utifrån Öppna Jämförelser (ÖJ), rapporterades i delårsrapporten efter mars. Fortsatta analyser visar att de medicinska resultaten har förbättrats i takt med den nationella utvecklingen, men också att landstinget har behållit och till del förbättrat sina resultat relativt den nationella utvecklingen. Detta visar att det sker en fortgående utveckling och förbättring. Det finns dock stora variationer och det krävs ett ökat fokus på områden med svagare resultat samt där förbättringen inte hållit jämna steg med den nationella utvecklingen. Patientsäkerhet är ett viktigt och prioriterat område, inte bara för att det påverkar patienternas livskvalitet och ger en sämre medicinsk kvalitet utan det innebär också ett undvikbart slöseri med resurser. Effektivitet i hälso- och sjukvården kan bedömas utifrån produktivitet (sjukvårdsbesök och behandlingar), kvalitet på medicinska resultat och på patienternas erfarenheter av vården samt verksamhetens kostnader. Utifrån både Öppna Jämförelser av sjukvårdens kvalitet, uppföljning av väntetider i vården och patientenkäter så har det skett en successiv förbättring. Samtidigt så hör landstinget till de som har de lägsta kostnaderna per invånare för hälso- och sjukvården, vilket talar för en god effektivitet. Men det finns variationer och det krävs fortsatt systematiskt arbete för att kunna effektivisera ytterligare. Ett viktigt effektmått är tillgängligheten till akut och planerad vård inom både primärvården och den specialiserade vården. Detta redovisas i medborgarperspektivet. Medarbetarperspek vet Landstingets årliga medarbetaruppföljning fick i år en svarsfrekvens på 84 procent, vilket visar på ett högt engagemang. Årets resultat visar på stabil positiv trend inom alla områden. Frågor kring delaktighet och bemötande visar som tidigare år på fortsatt höga värden och för fjärde året i rad ökar medarbetarnas upplevelse av Landstinget i Östergötland som en attraktiv arbetsgivare. Under 2013 fortsätter det regionala samarbetet kring kompetensförsörjning där en central fråga för framtiden är hur landstingen och regionen på bästa

9 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning sätt tar tillvara den samlade kompetensen. Det finns betydande skäl att initiera ändrade arbetsformer och förflyttningar av arbetsuppgifter mellan professionerna samt att utveckla nya arbetssätt för att uppnå en tillgänglig och säker vård. Landstingets användning av bemanningsföretag har de senaste två åren ökat. Tidigare års framgångsrika arbete med att begränsa användandet gör dock att Landstinget i Östergötland uppvisar ett lägre nyttjande än andra landsting där motsvarande utveckling ses. Att ytterligare steg mot ett gott ledarskap har tagits visar medarbetaruppföljningens resultat där chefer i högre grad upplever att närmaste chef är bra på att ge stöd och vägledning i arbetet när det behövs, också chefers upplevelse av om landstinget har ett öppet klimat har ökat. Ekonomiperspek vet Helårsbedömningen visar på ett resultat på 403 mkr vid årets slut, vilket är 183 mkr bättre än det budgeterade resultatet på 220 mkr. Förbättringen återfinns inom de landstingsgemensamma posterna där återbetalning av tidigare inbetalda sjukförsäkringspremier avseende 2005 och 2006 svarar för 95 mkr och ökade statsbidrag svarar för 62 mkr. Produktionsenheternas (verksamheten samt nämnder och styrelse) samlade resultat bedöms försämras med 23 mkr jämfört med godkänd budget (+3 mkr i budget) medan de landstingsgemensamma posterna förbättras med 206 mkr (+217 mkr i budget). Effekterna av resursfördelningsärendet, som innebar ökade intäkter för berörda produktionsenhet er med 139,9 mkr på helår, är inarbetad i denna helårsbedömning och föregående helårsbedömning och godkänd budget är reviderade utifrån detta. För de sjukvårdande produktionsenheterna innebär denna helårsbedömning jämfört med den helårsbedömningen som gjordes efter mars månad, sammantaget, en försämring av det ekonomiska resultatet med cirka 30 mkr. De enheter som redovisar en försämring är NSÖ, HMC och CKOC. Även för flera av de enheter som redovisar en ekonomi i balans krävs det ytterligare åtgärder för att detta ska kunna uppnås. Inför helårsbedömningen har därför landstingsdirektören fört en dialog med produktionsenheterna om de åtgärder som genomförts och/eller planeras. Denna dialog kommer att fortsätta under hösten i det fall att kommande delårsbokslut visar avvikelse gentemot godkänd budget. Även Upphandlingscentrum och Lunnevads folkhögskola bedömer en negativ avvikelse mot budget. Folktandvårdens helårsbedömning är ett positivt resultat på 18 mkr, vilket är 10 mkr bättre än budget. Positiv avvikelse visar också Trafiknämnden på 19 mkr och anledningen är att Östgötatrafiken bedömer att ersättningen från landstinget kan minska på grund av förbättrade förutsättningar, både på intäkts- och kostnadssidan. Övriga produktionsenheter redovisar ett prognostiserat årsresultat i nivå eller något bättre än godkänd budget. Pensionsskulden ökar på grund av beslut om sänkning av ripsräntan. Förändringen påverkar skulden med mkr enligt senaste prognosen från KPA men får effekt på det egna kapitalet direkt utan att belasta årets resultat. Detta medför att landstinget inte kommer att ha ett positivt eget kapital 2015 enligt planeringsförutsättningar i finansplan ( ). Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. En god ekonomisk hushållning innebär för Landstinget i Östergötland att de finansiella målen är uppfyllda och att landstinget också når goda resultat vad avser de verksamhetsmässiga målen. Landstingets långsiktiga finansiella mål är att årets resultat ska uppgå till 2 procent av verksamhetens nettokostnad för att god ekonomisk hushållning ska anses vara uppnådd. Landstingets resultat i helårsbedömningen på 403 mkr medför att nyckeltalet blir 3,8 procent. Därmed är både det kortsiktiga och det långsiktiga finansiella målet uppfyllt. Däremot är inte målet med ett eget kapital på 500 mkr uppfyllt och den ökade pensionsskulden innebär att det kommer att dröja längre tid.

10 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning Medborgarperspek vet Strategiska mål Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer Resultat God samverkan med nationella och regionala samhällsaktörer Effektiva innovationsstrukturer En kollektivtrafik som är konkurrenskraftig och ett riktigt alternativ till bilen Det ska vara lätt och attraktivt att åka kollektivt Kollektivtrafiken ett naturligt val vid resor Utveckla personliga tjänster med fokus på pendlare Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla Punktlighet i kollektivtrafiken Bra och jämlik hälsa Ett hälsofrämjande förhållningssätt Aktiva sjukdomsförebyggande insatser Hög tillgänglighet till hälso och sjukvård Hälso och sjukvård i rimlig tid och så nära som möjligt Trygg och likvärdig vård Insatser och utbud utifrån konstaterade behov Delaktiga och nöjda patienter Patientfokuserad hälso och sjukvård Stor valfrihet för patienten Stort förtroende för hälso och sjukvården Förtroendeskapande insatser Regional utveckling ska bidra till en hållbar välfärd

11 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning Regional utveckling ska bidra ll en hållbar välfärd God samverkan med na onella och regionala samhällsaktörer Denna framgångsfaktor redovisas i årsredovisningen. Effek va innova onsstrukturer Denna framgångsfaktor redovisas i årsredovisningen. Måluppfyllelsen i detta strategiska mål bedöms i årsredovisningen. Kollek vtrafiken e naturligt val vid resor En kollek vtrafik som är konkurrenskra ig och e rik gt alterna v ll bilen Den positiva trenden för resandet i kollektivtrafiken och antalet påstigande fortsätter under årets första åtta månader. Antalet påstigande har ökat jämfört med samma period förra året. Särskilt glädjande är utvecklingen i Linköpings och Norrköpings tätorter, i expressbusstrafiken samt i pendeltågstrafiken där resandet ökat. I landsbygdstrafiken ses dock en vikande tendens, men sammantaget har resandet ökat. Utvecklingen är positiv men för att kunna göra en heltäckande bedömning av om kollektivtrafiken är konkurrenskraftig och ett riktigt alternativ till bilen behöver utvecklingen sättas i relation till bilresandet. Marknadsandelen gentemot bilen mäts på längre sikt och bedömningen av resultatet blir därför inte helt tillfredsställande. Det ska vara lä och a rak vt a åka kollek vt Under våren 2013 genomförde Östgötatrafiken en kund- och marknadsundersökning. Kravet på registrering för betalning med sms-biljett har påverkat omdömet negativt. Arbetet med att förbättra och tillgängliggöra information har varit framgångsrikt, vilket tillsammans med färre trafikstörningar givit nöjdare kunder. Under hösten 2013 genomför trafiknämnden ett antal medborgardialoger i samband med landstingets 150-årsjubileum. Utveckla personliga tjänster med fokus på pendlare Östgötatrafiken arbetar aktivt för att erbjuda situationsanpassad information och tjänster som möter kundernas krav. Antalet registrerade kunder i Östgötatrafikens kunddatabas fortsätter att öka. Under första kvartalet 2013 tillkom nya kunder och till och med augusti 2013 har ytterligare kunder tillkommit. Ökat användande av reseplaneraren via hemsidan och mobilen är positivt, likaså att allt fler följer Östgötatrafiken via Facebook men också Twitter. Vidare driver Östgötatrafiken projektet ITIS (Intelligent Trafik Information System) som syftar till att förbättra information inför och under resan, bättre kommunikation med förare/ ombordpersonal och minska restiden för prioriterad trafik. Sammantaget pågår många aktiviteter för att utveckla personliga tjänster varvid resultatet bedöms tillfredsställande. Kollek vtrafiken ska vara llgänglig för alla Att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla är en viktig framgångsfaktor för trafiknämnden. Nyckelindikatorerna inom denna framgångsfaktor mäts alla på helårsbasis, vilket gör en värdering av utvecklingen under årets åtta första månader osäker. Punktlighet i kollek vtrafiken Gällande punktlighet i kollektivtrafiken har den generellt sett försämrats vid en jämförelse med samma period föregående år. Framförallt är det Östgötapendeln som på grund av pågående banarbeten samt brister i infrastrukturen uppvisar sämre resultat både gällande punktlighet och regularitet. Därför bedöms resultatet som inte helt tillfredsställande. Resultat inom detta strategiska mål finns bara delvis i denna delårsrapport och detta strategiska mål bedöms därför bara nås delvis.

12 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning Bra och jämlik hälsa E hälsofrämjande förhållningssä Jämlik vård Under året genomförs ett särskilt utredningsuppdrag som är en uppföljning av behovsanalysen (o)jämlik vård och hälsa från Uppdraget är en fortsättning på det utredningsuppdrag kring jämlik vård som pågått sedan Efter diskussioner om begreppen (o)jämlik hälsa och (o)jämlik vård, hälso- och sjukvårdens roll och utredningsuppdragets syfte och målgrupp, formulerades uppdraget i samstämmighet med brukardialogberedning 1 och beredningen för behovsstyrning enligt följande: Uppföljning av den (o)jämlika hälso- och sjukvården för en bättre hälsa i befolkningen. Uppföljning av (o)jämlikheter i hälso- och sjukvården ur ett brukarperspektiv. Särskilt fokus läggs på landstingsinsatser i befolkningsgrupper med socioekonomisk låg status. Uppdraget avgränsades härmed till att endast omfatta den (o)jämlika hälso- och sjukvården som tydligt fokuserar på landstingets roll i arbetet att få en mer jämlik och bättre hälsa i befolkningen. Uppdraget redovisas tillsammans med behovsanalyserna på kunskapssammanträdet i november Barn som anhöriga När en förälder blir sjuk har hälso- och sjukvården enligt HSL ett ansvar att ge information, råd och stöd till barnen. Hösten 2012 och 2014 deltar Landstinget i Östergötland, som ett av fyra landsting, som socialstyrelsen valt ut i ett projekt för utveckla metoder för att ge stod åt barn som anhöriga. Utvecklingsarbetet har fokuserat på fem områden: psykisk ohälsa, cancersjukdom, allmänmedicin/primärvård, plötslig död av nära anhörig samt beroendesjukdomar. Under året har projektet kartlagt de processer och arbetsmetoder som finns och vidareutveckla dessa. Bland annat har utvecklingsarbete inneburit arbete med informationsmaterial, utbildning för medarbetare i olika metoder, temakonferenser tillsammans med andra huvudmän. Vaccination mot humant papillomvirus (HPV) Landstingen erbjuder vaccination mot HPV-virus för flickor födda mellan den första januari 1993 och sista december 1998, så kallad catch-up - vaccination. Vaccinationen är kostnadsfri. Täckningsgraden ökar stadigt, även om en viss avmattning kan ses. Totalt har ca 65 procent i catchup -gruppen vaccinerats, med minst första dosen, vilket är något över riksgenomsnittet i landet. För den yngre gruppen har ca 85 procent nåtts vilket även detta är något över riksgenomsnittet. Aktiva sjukdomsförebyggande insatser Under 2012 genomfördes ett särskilt utredningsuppdrag rörande screening. Utredningens huvudfokus var de befintliga screeningprogrammen för att upptäcka bröstcancer, pulsåderbråck och förstadier till livmoderhalscancer. Under 2013 sker en fortsättning på utredningsuppdraget. Huvudfokus är denna gång på hur utvecklingen inom det genetiska området väcker nya etiska frågor rörande screening, fosterdiagnostik och användning av genteknik i prediktivt syfte. En brukardialogberedning har knutits till uppdraget. Beredningen intervjuade under våren 2013 ett fyrtiotal medborgare och patienter om deras upplevelser av, och åsikter kring, fosterdiagnostik och vårdens användning av gentester. Det särskilda utredningsuppdraget kommer att redovisas i fyra steg där både expertdialog, medborgardialog och skriftliga kunskapsunderlag ingår: 1. Skriftlig kunskapsbakgrund om screening, etik, genetik och fosterdiagnostik (aug) 2. Kunskapssammanträde med inbjudna experter och fördjupade diskussioner (sep) 3. Dokumentationsskrift i vilken kunskapssammanträdet sammanfattas (nov) 4. Skriftlig brukardialograpport (nov) Ak va sjukdomsförebyggande insatser Denna framgångsfaktor redovisas i årsredovisningen. Måluppfyllelsen i detta strategiska mål bedöms i årsredovisningen.

13 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning Hög llgänglighet ll hälso och sjukvård Hälso och sjukvård i rimlig d och så nära som möjligt Tillgängligheten till hälso- och sjukvården i Östergötland är i stort sett god. Telefon- och läkartillgänglighet i primärvården uppvisar en tendens till försämring. Den specialiserade vården uppvisar mycket god tillgänglighet i en nationell jämförelse. Sex av tio patienter opereras för cancersjukdom inom tre veckor. På akutmottagningarna får drygt hälften av patienterna träffa läkare inom en timme, men närmare sju av tio patienter kan lämna mottagningarna inom högst fyra timmar. Tillgänglighet i primärvård Telefontillgängligheten på vårdcentralerna uppvisar en svag negativ trend totalt sett under senaste året. Risken ökar med andra ord för att alltfler patienter möts av svaret att vårdcentralen inte har möjlighet att ringa tillbaka samma dag. Period Andel besvarade samtal Q % Q % Q % Q % Q % Q % Flera vårdcentraler har mycket god telefontillgänglighet i mätning efter mätning (mer än 95 procent besvarade samtal). Under andra kvartalet besvarade 19 av de 43 vårdcentralerna minst 95 procent av inkommande samtal. Samtidigt har antalet vårdcentraler som besvarade 89 procent eller mindre av samtalen aldrig varit så högt som under andra kvartalet (14 vårdcentraler). Vid vårdcentralen med den lägsta telefontillgängligheten besvarades endast 68 av 100 inkommande samtal under andra kvartalet Läkartillgängligheten uppvisar en svag negativ trend. Det förklaras i första hand av att flera vårdcentraler i östra länsdelen uppvisar försämrade resultat. Period Andel besök inom sju dagar Q % Q % Q % Q % Q % Q % Den vårdcentral som under årets andra kvartal tog emot den lägsta andelen patienter inom högst sju dagar (68 procent) uppvisade samtidigt den lägsta telefontillgängligheten. Tillgänglighet till specialiserad vård Tillgängligheten till besök och behandling har utvecklats mycket positivt under de senaste åren, vilket medfört att Östergötland numera tillhör de bästa landstingen/regionerna i landet. Tidigare fokuserades endast på väntande patienter och deras väntetider. Numera ingår även faktiska väntetider i blickfånget, det vill säga den tid patienterna faktiskt fick vänta (med facit i hand). Uppföljningen av kömiljarden omfattar från januari 2013 såväl väntande patienter som faktiska väntetider. Även östgötalandstingets målrelaterade ersättning har övergått till fokus på väntande patienter och faktiska väntetider. Följande figurer visar utvecklingen av väntande patienter och faktiska väntetider till besök respektive behandling i Östergötland hittills i år enligt kömiljardens regelverk. Period Andel väntande på BESÖK högst 60 dagar 1) 1) Baskrav för nationellt ersättning: minst 70 procent 2) Krav för ersättning: minst 70/80 procent Andel faktiska besök högst 60 dagar 2) 2013 januari 84% 78% 2013 februari 87% 80% 2013 mars 90% 85% 2013 april 91% 85% 2013 maj 90% 84% 2013 juni 88% 82% 2013 juli 76% 85%

14 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning Period Andel väntande på BEHANDLING högst 60 dagar 1) 1) Baskrav för nationellt ersättning: minst 70 procent 2) Krav för ersättning: minst 70/80 procent Om alla landsting skulle klara kömiljardens ersättningskrav, erhåller östgötalandstinget cirka 45 mkr. Helårsbedömningen för år 2013 är att landstinget tilldelas cirka 75 mkr. Tillgänglighet till canceroperation Hälso- och Sjukvårdsnämndens mål är att patienter med cancersjukdom ska opereras inom högst 21 kalenderdagar räknat från beslut om operation. Uppföljningen visar att ytterligare förbättringar behövs innan huvuddelen av patienterna har opererats inom tidsgränsen. Period Andel opererade inom högst 21 dagar Q % Q % Q % Q % Q % Q % Andel faktiska BEHANDLING högst 60 dagar 2) 2013 januari 82% 74% 2013 februari 86% 72% 2013 mars 84% 82% 2013 april 84% 78% 2013 maj 89% 77% 2013 juni 86% 82% 2013 juli 73% 82% Analyser visar att tillgängligheten är god för flera patientgrupper och sämre för andra. Patienter med cancer i andningsorganen (t.ex. lungcancer) är stabilt mycket god. Patienter med bröstcancer väntar allt kortare tid 93 procent av patienterna väntade högst tre veckor under andra kvartalet Cancer i matsmältningsorganen, manliga könsorgan och urinorganen är exempel på områden som behöver förbättras. Tillgänglighet på akutmottagningarna Landstingets mål är att patienter som söker vård på akutmottagningarna ska träffa läkare inom 1 timme respektive vara klara för hemgång eller överföras till vårdavdelning inom fyra timmar ( ett fyra ). Uppföljningen under år 2013 visar att drygt hälften av patienterna fick träffa läkare inom en timme. Nästan 70 procent av patienterna lämnade akutmottagningarna inom högst fyra timmar. Period Andel läkarmöten inom 1 timma Andel med total vistelsetid högst 4 timmar Q % 69% Q % 67% Q % 71% Q % 65% Q % 67% Q % 69% Tillgänglighet till tandvård Vad gäller den i privat regi bedrivna allmäntandvården för vuxna har inte landstinget någon direkt styrningsmöjlighet. Samtidigt ger Tandvårdslagen landstingen ett planeringsansvar för all tandvård, även den vård som bedrivs i privat regi. I Östergötland bedrivs cirka 60 procent av allmäntandvården för vuxna i privat regi. I överenskommelsen mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) och Folktandvården (FTV) har HSN gett FTV uppdrag kring tillgängligheten. Tillgängligheten inom tandvården är bland annat beroende av tillgången till tandläkare. I en liten kommun kan tillgängligheten helt förändras om en tandläkare börjar eller slutar. FTV arbetar med att förbättra tillgängligheten bland annat genom jourverksamheten i Skäggetorp, mobila enheten och att klinikerna utanför Linköping och Norrköping, efter befolkningstal, erhåller ersättning för att upprätthålla verksamhet i länets samtliga 13 kommuner. Vid resursbegränsningar bör patienter eller grupper av patienter som söker FTV tas emot i följande prioriteringsordning: 1. Barn och ungdomar med akuta besvär 2. Vuxna med akuta besvär 3. Områdesansvar för barn och ungdomar 4. Tandvård för barn och ungdomar i övrigt (behandlingsansvar)

15 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård till äldre och funktionshindrade 6. Tandvård som ett led i sjukdomsbehandling under begränsad tid och tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning 7. Tandvård till vuxna som har en sjukdom eller funktionsnedsättning som medför risk för försämrad tandhälsa (STB) 8. Tandvård för vuxna i övrigt efter bedömning och prioritering av behov. Detta gäller såväl revisionspatienter som nya vårdsökande. 9. Barn- och ungdomstandvård som inte är odontologiskt motiverad. FTV klarar punkterna 1-7 enligt prioriteringsordningen i alla kommuner. FTV som länsövergripande organisation har bland annat till uppgift att via styrning av resurserna utjämna skillnader i väntetider för att uppnå målen i överenskommelsen om vård på lika villkor för länets befolkning. I länets flesta kommuner hålls revisionstiderna. Viss regional obalans föreligger dock i tandvårdsutbudet och eftersläpningar för vuxna revisionspatienter finns i vissa kommuner, i första hand Åtvidaberg, Finspång, Motala och Kisa. I överenskommelsen framgår att patienter, såväl barn och ungdomar som vuxna, som söker allmäntandvård skall, i varje kommun, bedömas, utredas och prioriteras av kvalificerad personal inom tre månader från kontakt med tandvården och att remisser till specialisttandvård, för såväl barn och ungdomar som vuxna, skall bedömas, utredas och prioriteras inom två veckor. En specialitet, endodonti (rotfyllningar), har remisstopp för icke akuta insatser. Två allmäntandläkare arbetar nu på deltid inom specialiteten för att hantera de befintliga remisserna. FTV uppfyller i övrigt uppdraget kring specialisttandvården inom samtliga kommuner i länet. Nya allmäntandvårdspatienter med tandvårdsbehov kan i alla kommuner erbjudas tid för undersökning inom tre månader. Enligt överenskommelsen ska alla patienter, som vid undersökning bedöms ha behandlingsbehov erbjudas tid för behandling inom fyra veckor. Möjligheten att få tid inom fyra veckor för behandling hos FTV mäts under kalenderåret och nu kan tider för behandling erbjudas inom fyra veckor från undersökningen inom samtliga kommuner. FTV följer kallelseintervallen för barn och ungdomar. På ett par kliniker finns efter sommaren ett antal barn och ungdomar som har kallelser äldre än tre månader. Dessa barn och ungdomar kommer att kallas under de närmsta månaderna. Tillgängligheten till den specialiserade vården når målen, medan de bara nås delvis för övriga områden. Totalt bedöms därför detta strategiska mål bara nås delvis. Trygg och likvärdig vård Insatser och utbud u från konstaterade behov Barn- och ungdomsuppdraget Syftet med barn- och ungdomsuppdraget är att ta ett gemensamt ansvar för goda uppväxtvillkor för barn och unga i länet, samt att vid behov erbjuda ett bra stöd. Det innebär samverkan mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Arbetet sker via en politisk styrgrupp och en ledningsgrupp bestående av tjänstemän från ovan nämnda aktörer. Även andra nyckelpersoner i länet som arbetar med barn och ungdomar har knutits till uppdraget, till exempel från SKL:s psynkprojekt. Aktuella frågor under 2013 inom barn- och ungdomsuppdraget är skolnärvaro som en indikator på psykisk hälsa, där elevhälsans roll är i fokus just nu. Ett annat utvecklingsarbete utgår från SKL:s projekt Trygg och säker vård. Barn- och ungdomsuppdraget har initierat en arbetsgrupp som ska utreda behov av överenskommelser mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården gällande läkarundersökningar av placerade barn och unga. Barn- och ungdomsuppdraget har också i uppdrag att upprätta ett gränssnittsdokument för olika verksamheter avseende insatser för barn och ungdomar inom området psykisk ohälsa. Det ska vara enkelt att hitta rätt vård utifrån olika behov. Under året kommer man också inom barn- och ungdomsuppdraget anordna workshop för länets Barnhälsor med syfte att utveckla gemensamma processer.

16 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning Missbruks- och beroendevård En behovsanalys som ska innefatta alkohol, narkotika och andra beroendeskapande substanser som vissa läkemedel och vissa dopningspreparat ska genomföras. Behovsanalysen görs på uppdrag av landstinget men sker i samverkan med länets kommuner. Förutsättningarna har varit att landstinget avsatt personal med redaktionellt huvudansvar och kommunerna utsett särskilda referenser från Linköping, Norrköping, Motala och Åtvidaberg. Utöver detta har i behovsanalysen sedvanliga referenser från både landstingets och andra aktörers verksamheter konsulterats. Uppdraget är tvåårigt och löper över Det första året fokuserar på att, i samverkan med länets kommuner, kartlägga missbruks- och beroendevården i Östergötland. Det andra året syftar till att göra en avstämning mot Socialstyrelsens nationella riktlinjer på området. Revidering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer på området pågår. Tidsperspektivet för de reviderade riktlinjerna var från början att en preliminär version skulle finnas tillgänglig till hösten I juli 2013 meddelades att den preliminära versionen skulle finnas tillgänglig till våren En osäkerhet råder alltså kring mer exakta datum för de reviderade riktlinjerna. Neurologisk sjukdom Stroke Under 2013 är målet att öka antalet trombolysbehandlade patienter vid hjärninfarkt. Målet är att antalet som behandlas skall uppgå till minst 15 procent. Uppgifterna är baserade på data som hämtas ur Riks-stroke. Mätningen av vilken nivå landstinget uppnått under året mäts under perioden september november, vilket innebär att något värde inte kan anges i denna rapport. För att förbättra vårdkedjan och vården för patienter som insjuknat med stroke har ett strokeprojekt genomförts. Detta projekt har varit omfattande och målsättningen är att få ett likvärdigt omhändertagande över hela landstinget där satsningen framförallt ligger på utveckling av strokeprocessen och förbättrade produktionsresultat. Resultatet av detta projekt utvärderas för närvarande och målet är att kunna införa arbetssättet under 2014 så att patienter i alla länsdelar ges ett likvärdigt omhändertagande och behandling. Satsningar görs inom området funktionell neurokirurgi för patienter som insjuknat i stroke. Patienter som inte svarar på propplösande läkemedelsbehandling ska kunna få proppen löst på kirurgisk väg. Under året har vårdkedjan för detta utarbetats. Under 2012 fick endast två östgötar proppen löst på kirurgisk väg. Ett utvecklingsarbete pågår och till och med augusti månad i år har 13 östgötar genomgått en kirurgisk intervention för stroke. Neuropsykiatri Antal patienter som omhändertagits på grund av neuropsykiatriska besvär har ökat under de senaste åren. Ökningen hittills under året jämfört med föregående år var 27 procent. Problematiken har uppmärksammats på nationell nivå och regeringen har därför tecknat en överenskommelse med SKL gällande extra medel för de landsting som klarar av att upprätthålla en god tillgänglighet inom det psykiatriska området. Landstinget i Östergötland har tilldelats medel genom denna satsning. För att klara tillgängligheten till neuropsykiatrisk bedömning, utredning och behandling av barn och vuxna har närsjukvården fått en extra förstärkning från Hälso- och sjukvårdsnämnden under Förhoppningen är att behovet kommer att plana ut under 2014 men verksamheterna behöver förstärkas under 2014 för att behålla nuvarande nivå. Läkemedelskostnader Concerta som i stor utsträckning används för behandling av patienter med NP-diagnoser är ett läkemedel vars kostnad ökat mycket under året. Antalet barn i länet som behandlas med Concerta fortsätter att öka vilket förklarar en del av kostnadsökningen. Ytterligare en viktig förklaring är att Socialstyrelsen i sina riktlinjer öppnat upp för att även vuxna patienter som fått diagnosen ADHD ska behandlas. Kostnadsökningen under våren uppgick i genomsnitt till 29 procent, vilket inneburit att en ökning av fasta ersättningen för läkemedel har höjts.

17 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning Koagulations- och blödningsrubbningar Akuthandläggning i öppenvård och slutenvård av patienter med venös tromboembolism ingår som basuppdrag för närsjukvården för samtliga länsdelar. Det finns idag en större efterfrågan på specialistkompetens inom området koagulations- och blödningsrubbningar, det vill säga medfödda eller förvärvade sjukdomstillstånd med trombosbildning och/eller blödningsproblem. Efterfrågan kommer från såväl vårdgivare inom US som från landstinget i övrigt och till viss del även från regionen. Med anledning av detta har en förstärkning av kompetens och resurser skett vid Universitetssjukhuset för att axla ett specialistvårdsuppdrag avseende utredning i öppenvård för patientgruppen och konsultverksamhet inom området för både öppen- och slutenvården (inkl regionpatienter). Avsikten är att optimera den medicinska kvaliteten för patientgruppen genom ett förbättrat omhändertagande inom det egna landstinget. Cancersjukdomar Ordnat införande av cancerläkemedel Regionalt cancercentrum sydöst (RCC) har i uppdrag att stötta ett ordnat införande av nya cancerläkemedel i sydöstra sjukvårdsregionen. Sedan hösten 2012 rapporterar den regionala expertgruppen för bedömning av cancerläkemedel till RCC:s ledningsgrupp. Nominering av ärende "ordnat införande" i sydöstra sjukvårdsregionen kan ske via nationellt initiativ, RMPG, RCC, verksamhetschefer/tumöransvariga, vårdprogramgrupper samt expertgruppen för cancerläkemedel. Inkomna ärenden bereds i den regionala gruppen, som lämnar sin rekommendation till RCC:s ledningsgrupp för vidare spridning inom regionen. Expertgruppen har sedan start lämnat ett tiotal utlåtanden, varav fem har varit en positiv rekommendation att använda aktuellt cancerläkemedel. Två av dessa läkemedel är behandling av patienter med blodcancer, ett för prostatacancer och två för malignt melanom. Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård (CKOC) tillfördes för året 10 mkr som kan avropas från HSN då ett läkemedel, som fått en positiv rekommendation av expertgruppen, förskrivs. Till och med juli månad har förskrivits för ca 2,5 mkr. Kontaktsjuksköterskor inom cancervården För patienter med cancer väntar många möten i ett komplext vårdsystem. Möten som sker från första symtom och följande diagnostik till behandling och rehabilitering eller vård i livets slutskede. Patienterna har länge efterfrågat en tydlig kontaktväg in i och genom vården, ett stöd för kommunikation om cancersjukdomen och hjälp med koordinering av kontakterna med andra involverade personer, mottagningar och avdelningar. Stöd för och krav på en funktion som kontaktsjuksköterska, finns även i lagar och riktlinjer. Nedan redovisas förslag på kriterier för funktionen kontaksjuksköterska: Är tydligt namngiven för patienten. Har speciell tillgänglighet och kan hänvisa till annan kontakt när han/hon inte är tillgänglig. Informerar om kommande steg. Förmedlar kontakt med andra yrkesgrupper utifrån patientens behov. Ger stöd till patienten och närstående vid normal krisreaktion. Vägleder till psykosocialt stöd vid behov. Säkerställer patientens delaktighet och inflytande i sin vård. Bevakar aktivt ledtider. Ansvarar för att en individuell skriftlig vårdplan upprättas (även om den upprättas av andra). Ansvarar för aktiva överlämningar till en ny kontaktsjuksköterska. Deltar i multidisciplinära ronder/möten. Målet är att varje patient med cancer ska erbjudas en namngiven kontaktsjuksköterska. I Landstinget i Östergötland har antalet kontaktsjuksköterskor ökat sedan 2012 och uppgår nu till 75. Några kliniker i länet har fortfarande ingen kontaktsköterska alls. Inom ramen för Regionalt cancercentrum leds ett utvecklingsarbete med en projektledare för att utbilda och utöka antalet kontaktsjuksköterskor så att målet uppnås. Bröstcancerprocessen Sedan årets början har väntetiden från beslut om operation för bröstcancer tills operationen utförs

18 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning minskat med 13 dagar (från ca 30 dagar till 17 dagar. Den otrygga tiden mellan sista besöket hos opererande kirurg till kontakt med onkologiska kliniken har eliminerats helt då patienten får träffa sin första kontakt redan vid återbesök efter operation på kirurgen. Äldre med cancer Ett särskilt utvecklingsområde för verksamheten är att utveckla vården för äldre med cancer och att anpassa vården utifrån den äldre patientens behov av sammansatta insatser och/eller med nedsatt autonomi. Viktigt är då att det finns namngivna kontaktsjuksköterskor som kontinuerligt koordinerar kontakterna med andra och då framförallt patientens namngivna kontakt på vårdcentralen. Flera kliniker saknar fortfarande kontaktsjuksköterskor för äldre patienter med cancer. Biologiska läkemedel till inflammatorisk led-, mag-tarm- och hudsjukdom Verksamheter som har uppdraget att behandla patienter med inflammatoriska led-, mag-tarm- och hudsjukdomar tilldelades för 2013 ytterligare medel för behandling med biologiska läkemedel. Syftet är att nå upp till samma behandlingsnivåer som riket. Verksamheten har hos hälso- och sjukvårdsnämnden, efter förbrukning av biologiska läkemedel, kunnat avropa ersättning via ett avropsavtal. För närvarande ligger Östergötland i nivå med riket vad gäller barn med ledsjukdom som behandlas med biologiska läkemedel. Också för patienter med mag-tarmsjukdom ökar denna behandling i hela länet. Däremot syns ännu inte samma ökningstakt med biologiska läkemedel för svår psoriasissjukdom. Neonatalvården på Vrinnevisjukhuset Antalet förlossningar och antalet födda barn har under de senaste 4-5 åren ökat. Antalet vårdplatser för nyfödda och små sjuka barn inom Landstinget i Östergötland har under samma tidsperiod varit oförändrad. Det finns för närvarande tre platser för avancerad neonatalvård och fem platser för neonatalvård/samvård för barn och föräldrar på Vrinnevisjukhuset. Neonatalvården i länet har alltför många överbeläggningar och många familjer har på grund av denna plastbrist fått åka till andra neonatalavdelningar för vidare vård. Hälso- och sjukvårdsnämnden tillför utökade resurser för en utökning av antalet vårdplatser inom neonatalvården på Vrinnevisjukhuset. Barn- och kvinnocentrum har i uppdrag att inrätta ytterligare två sju-dygns neonatalvårdplatser varav en för avancerad neonatalvård och en för neonatalvård/samvård för barn och föräldrar. Dessa platser planeras öppna senare i år. Neonatalvården på Vrinnevisjukhuset har också fått utökade resurser för att patientsäkra befintliga vårdplatser. Detta avser en personalförstärkning som möjliggör en separerad vård av barnen, så smittspridning mellan barnen minskar. Likvärdig specialistrehabilitering för reumatiker i västra länsdelen Patienter med reumatisk sjukdom som får sin reumatikervård hos specialist får sin rehabilitering av Reumatologiska kliniken inom Hjärt- och medicincentrum. Behovet av specialiserad rehabilitering har över åren minskat som en effekt av behandling med de biologiska läkemedlen drogs av besparingsskäl möjligheten till rehabilitering inom närområdet in för patienterna i den västra länsdelen. Patienter boende i västra länsdelen får idag sin specialiserade rehabilitering i Linköping. Reumatiker i västra länsdelen har inte alltid möjlighet att resa för att få sin rehabilitering och statistiken visar att färre reumatiker från västra länsdelen erhåller en specialiserad rehabilitering. HSN tillskapade under året förutsättningar för en jämlik rehabilitering av reumatiker i Östergötland och från och med första september i år tillhandahåller HMC en specialiserad rehabilitering för reumatiker med ett team bestående av sjukgymnast och arbetsterapeut i västra länsdelen två dagar per normalvecka med undantag för sex veckor under semestertid på sommaren. Barn och ungdomar med medfödda funktionsnedsättningar/skador En behovsanalys genomförs inom detta område som avser barn och unga 0-18 år med medfödda funktionsnedsättningar som har behov av insatser från flera kompetensområden, som till exempel Cerebral pares, ryggmärgsbråck, muskelsjukdomar, flerfunktionsnedsättning, utvecklingsstörning, Downs syndrom, Autism, Aspergers syndrom. Brukardialogberedningen som är kopplad till behovsanalysen har genomfört fokusintervjuer med 30 barn och föräldrar. Den fördjupade analysen kommer att utgå från några av de områden som

19 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning framkommit vid intervjuerna. Måluppfyllelsen i detta strategiska mål bedöms i årsredovisningen. Delak ga och nöjda pa enter Pa en okuserad hälso och sjukvård Bättre liv för sjuka äldre Landstinget i Östergötland har under året fortsatt arbeta utifrån den nationella satsningen Bättre liv för sjuka äldre. Satsningen som utgår från SKL och regeringen, syftar till att utveckla ett systematiskt förbättringsarbete inom följande fem områden: sammanhållen vård och omsorg, förebyggande arbetssätt, god vård vid demenssjukdom, god läkemedelsbehandling och god vård vid livets slut. God vård vid demenssjukdom Tidig upptäckt, utredning och diagnos är viktigt vid demenssjukdom. Svenska Demensregistret är ett kvalitetsregister som används för att säkerställa och utveckla demensvården. Registret ska användas av alla vårdcentraler i Östergötland. I Östergötland finns 32 vårdcentraler anslutna till registret, men hos flera vårdcentraler har inga registreringar gjorts ännu. Uppdelning av resultat på respektive kommun i Östergötland, visar att vårdcentraler i Linköping, Motala och Ödeshögs har gjort fler än fem registreringar. Finspång, Söderköping, Ydre och Åtvidabergs vårdcentraler har gjort en till två registreringar vardera och resterande kommuners vårdcentraler inga alls. God vård i livets slut God kvalitet i vård och omsorg den sista tiden i livet och ett värdigt slut är ett av områdena i överenskommelsen. Ett stöd i detta arbete är användning av Svenska Palliativregistret. De enheter som registrerar kan utifrån den kunskap som registreringen erbjuder bedriva en strukturerad vård i livets slutskede. Den enhet som vårdade patienten den sista veckan i livet registrerar efter dödsfallet bland annat förekomsten av informerande samtal, möjlighet att välja vårdform den sista tiden, skattning av smärta och andra symptom, ensamhet i dödsögonblicket och efterlevandessamtal. I registret redovisas hur många som registrerats jämfört med hur många som inrapporterats avlidna. Täckningsgraden räknas sedan utifrån den avlidnes folkbokföringskommun och jämförs med den vårdform som registrerat dödsfallet. Statistik visar inom vilken vårdform patienterna från olika kommuner avlider. De flesta avlider på sjukhus eller kommunalt särskilt boende. Andelen som avlider inom avancerad hemsjukvård varierar mellan kommunerna. Täckningsgraden, andelen registrerade jämfört med antal avlidna, varierar mellan kommunerna. I Svenska palliativregistret mäts även kvaliteten på den palliativa vården via tolv indikatorer. Kvaliteten mäts enbart på dödsfall som rapporterats som väntade. Utvecklingsmöjligheter ses gällande validerad smärtskattning, uppfyllt önskemål om dödsplats, eftersamtal och läkarinformation till patienten. Kvaliteten på den palliativa vården skiljer sig mellan olika vårdformer, den bästa kvaliteten uppnås inom palliativ slutenvård och avancerad hemsjukvård. Grundtanken i kvalitetsregistret Senior alert är att alla svenskar över 65 år har rätt till bedömning av risk för fall, undernäring och trycksår samt vid behov förebyggande åtgärder och uppföljning. Bedömning av risk för ohälsa i munnen är också möjligt att registrera i Senior alert, men det är valbart. Det preventiva arbetssättet i Senior alert utgår från den vårdpreventiva processen som består av riskbedömning, analys, mål och planering, förebyggande åtgärder och uppföljning. Från årets början till och med augusti gjordes 4282 riskbedömningar i LiÖ. Under samma period 2012 gjordes 1681 riskbedömningar. Stor valfrihet för pa enten Vårdcentralerna har fått förtydligade krav på hur de ska ta hand om svårt sjuka personer med långvarig funktionsnedsättning och äldre med cancer. Många vårdcentraler har kommit igång med planering och rutinbeskrivningar, men genomförandet

20 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning varierar. Fast vårdkontakt erbjuder de flesta vårdcentralerna, ofta i form av en namngiven läkare. Flera har kontinuerliga nätverksträffar internt på vårdcentralen, få har nätverk som inkluderar samtliga för patienten aktuella vårdgivare. Primärvårdens ansvar för att vara en samlande funktion i nätverk runt patienten, fungerar då inte fullt ut. Gemensam vårdplan finns oftast för patienter med basal hemsjukvård. vårdcentraler med svårigheter att rekrytera läkare. Det finns inom primärvården också en oro för vad hemsjukvårdsreformen ska medföra i form av ökat läkaruppdrag. Måluppfyllelsen i detta strategiska mål bedöms i årsredovisningen. Stort förtroende för hälso och sjukvården Utvecklingsarbeten pågår inom många delar av primärvården. Exempelvis deltar flera vårdcentraler i projekt för att upptäcka riskbruk av alkohol. Medvetenheten om att vara restriktiv med antibiotikaförskrivning är mycket god och tillgängligheten är överlag hög. Det är fortfarande svårt att rekrytera läkare i centrala Norrköping, Boxholm och Österbymo. Vårdcentraler med god läkarbemanning har av naturliga skäl bättre kontinuitet att erbjuda än Förtroendeskapande insatser Resultat från patientenkät redovisas i årsredovisningen. Måluppfyllelsen i detta strategiska mål bedöms i årsredovisningen.

21 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning

22 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning Processperspek vet Strategiska mål Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer Resultat Kunskapsbaserad och säker vård med hög Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell kvalitet och internationell jämförelse Processorienterat arbetssätt Effektiv hälso och sjukvård Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta God samverkan mellan egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer Aktiv verksamhetsutveckling Systematisk avvikelse och riskhantering Innovativt och systematiskt förbättringsarbete Skapa bästa möjliga integrering inom regionen Medverka till ett bra utbyte med Stockholmsregionen Skapa goda resmöjligheter till kringliggande regioner Minsta möjliga miljö och klimatpåverkan Styrning som stödjer ett systematiskt miljöarbete Ett miljömässigt hållbart kollektivtrafiksystem Aktiv klinisk forskning Framgångsrik forskning och utveckling med god konkurrenskraft Universitetssjukhuset i Linköping ska vara ett centrum för forskning och utveckling för hela sjukvårdsregionen Strategier för att omsätta FOU resultat i praktisk sjukvård Forskning och utveckling ska omsättas i verksamhetsutveckling Forskning som stödjer implementering och lärande

23 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Medicinsk kvalitet som står sig väl i na onell och interna onell jämförelse Stora delar av detta strategiska mål bedöms i årsredovisningen. Ett viktigt patientsäkerhetsområde är arbetet med att reducera vårdrelaterade infektioner (VRI) samt att minska onödig antibiotikaanvändning. Senaste mätningen av VRI (våren 2013) visade en förekomst på 12,8 procent för hela LiÖ. Förekomsten varierar mellan de olika mätningarna men resultaten visar ingen signifikant genomsnittlig minskning vilket innebär att åtgärderna så här långt inte givit önskad effekt samtidigt har verksamheten blivit bättre på att identifiera VRI. En fortsatt viktig åtgärd, främst för att förhindra smittspridning, är att sträva efter och vidmakthålla en hög följsamhet till de basala hygienriktlinjerna. En marginell förbättring ses under året med avseende följsamheten till hygienriktlinjerna som ökat till cirka 85 procent, vilket dock fortfarande är under målet på 87 procent. Sedan tidigare är däremot följsamheten god till klädriktlinjerna med en uppmätt följsamhet på 96 procent. För att få tillstånd en hållbar reduktion av VRI så pågår och har startats ett antal aktiviteter med syfte att påverka de kända faktorer som är kopplade till ökad risk för VRI. Det gäller främst att minska undvikbart utnyttjande av centralvenösa kärlkaterar, kvarliggande urinvägskatetrar, antibiotikabehandlingar och optimera rutiner kring användningen av antibiotikaprofylax vid kirurgi. På längre sikt så behövs det bättre möjligheter att vårda riskpatienter i enkelrum, vilket kommer att bli möjligt när pågående ny- och ombyggnader av landstingets sjukhus är genomförda. Läkemedelsrelaterade vårdskador är ett annat viktigt men komplext område. För att nå målet med en kvalitetssäkrad läkemedelslista för alla patienter så har ett omfattande projekt, Rätt läkemedel, startats. Projektmålen är att tydliggöra och förankra vem som i en given vårdsituation har ansvar för patientens läkemedelslista, att strukturerat och systematiskt genomföra läkemedelsgenomgångar och att vid utskrivning från slutenvård skriva en läkemedelsberättelse innehållande aktuell läkemedelsbehandling med bakgrund och planering. Läkemedelsberättelsen skall både skrivas för patienten och för nästa steg i vårdkedjan. Detta är också i linje med Socialstyrelsens författning som fastställdes under Läkemedelsområdet är ett komplext område med många aktörer och därför krävs ett nära samarbete med andra vårdgivare, som till exempel kommunerna för att nå uppsatta effektmål. Ett nationellt mål är att reducera undvikbar antibiotikaförskrivning i öppen vård. Förskrivningen fortsätter att minska i paritet med den nationella minskningen. Strokevården har varit speciellt i fokus och en nyckelindikator är andel patienter med stroke som behandlas med akut trombolys. För landstinget uppnås inte målvärdet (15 procent), men det finns lokala variationer. Vidare så har strokevården förändrats med bland annat ökat utnyttjande av avancerad diagnostik (ex olika typer av MRundersökningar) varför utfallet är svårvärderat och uppföljningen ses över. Det finns områden som i bland annat Öppna jämförelser (ÖJ) som identifierar medicinska områden där det föreligger negativa avvikelser från nationella resultat. Det gäller cancerområdet där ex led- och väntetider i landstinget och i sydöstra sjukvårdsregionen varit klart sämre än vad som är acceptabelt. Det gäller både väntetider på besök och behandlingar men inte minst väntetider på diagnostiska besked. Det pågår ett omfattande vårdprocessförbättringsarbete inom flera diagnosområden, inte minst för bröstcancer. Dock förbättras nu en del av ledtiderna, men uppsatta mål är ännu inte nådda. Däremot finns nu tydliga indikationer på att andra viktiga kvalitetsområden klart förbättrats. Exempelvis sker nu, i princip för alla patienter, vårdplanering i multidiciplinära konferenser. Inom njursjukvården och speciellt dialysvården finns oklara variationer i utfall inom landstinget och detta kommer utredas. Inom ÖJ läkemedel noteras dåliga resultat avseende hur patienter uppfattar sina läkemedelsordinationer och vilken information och kunskap man fått om denna. Projektet Rätt läkemedel har bland annat som syfte att förbättra detta. I ÖJ psykiatri noteras bland annat en hög somatisk sjuklighet bland patienter med svåra psy-