Förslag till Planprogram Väsby Entré/Stationsområdet

Transkript

1 Samrådsredogörelse Kontoret för samhällsbyggnad Anne-Sophie Arbegard Dnr Fax KS/2011:239 Förslag till Planprogram Väsby Entré/Stationsområdet

2 Innehåll Sammanfattning 3 Redogörelse med kommentarer från Kontoret för samhällsbyggnad 4 Bakgrund till planprogrammet 4 Planprogrammets syfte 4 Hur programsamrådet genomförts 4 Samrådsredogörelsen 5 MYNDIGHETER 6 Lantmäterimyndigheten 6 Trafikverket 7 Länsstyrelsen Stockholm 10 Statens geotekniska institut (SGI) 16 KOMMUNALA OCH STATLIGA ORGANISATIONER OCH NÄMNDER 18 Norrvatten 18 Teknik- och fastighetsutskottet 19 Social- och äldrenämnden 21 Käppalaförbundet 22 Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting 23 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 26 Kultur- och fritidsnämnden 29 Utbildningsnämnden 30 Brandkåren Attunda 31 FÖRETAG, INTRESSEORGANISATIONER OCH POLITISKA PARTIER 34 Miljöpartiet de gröna Upplands Väsby 34 TeliaSonera Skanova Access AB (Skanova) 40 E.ON Elnät Stockholm AB 41 Handelskammaren i Uppsala län 42 Upplands Väsby Hembygdsförening 44 Cykelfrämjandet Stockholm Norrort 48 ÖVRIGA (ALLMÄNHETEN) 52 FÖRÄNDRINGAR I PLANPROGRAMMET UTIFRÅN INKOMNA SYNPUNKTER 63 2 (64)

3 Sammanfattning Programsamrådet för Väsby Entré/Stationsområdet pågick under perioden 10 februari maj 2014 och alla skriftliga inkomna synpunkter är sammanfattade och kommenterade i denna samrådsredogörelse. Samrådstiden förlängdes för Trafikverket och Länsstyrelsen. Cirka 130 skriftliga synpunkter har inkommit från: Myndigheter Kommunala och statliga organisationer och nämnder Företag, intresseorganisationer och politiska partier Övriga (allmänheten) Information om samrådet har skickats skriftligen ut enligt den sändlista som kontoret för samhällsbyggnad har upprättat för samråd. Samtliga Väsbybor har ingått i sakägarkretsen. Syftet har varit att gå ut på brett samråd. Väsby Entré/Stationsområdet är av allmänt intresse då många dagligen passerar och använder Väsby station. Informationsbrev har skickats ut till samtliga hushåll i kommunen. I samband med att området delas in i ett antal detaljplaner kommer sakägarkretsen för respektive plan att upprättas. Synpunkter från myndigheter, kommunala och statliga organisationer och nämnder, företag, intresseorganisationer och politiska partier redovisas i sin helhet. Synpunkter från övriga (allmänheten) har kategoriserats enligt planprogrammets uppdelning; identitet, stationen, trafik, bebyggelse, stadsrum, parkering och miljö, hälsa och säkerhet. Synpunkter av positiv karaktär redovisas inte. Inkomna synpunkter har huvudsakligen fokuserat på följande frågor: Järnvägen, riskhänsyn Resefunktionerna, utformning Trafik och parkering Ny bebyggelse, utformning Kulturhistoriska miljöerna Grönområden Identitet Konstnärlig bearbetning Zaha Hadid Architects Kostnad för genomförande Följande har inget att erinra mot förslaget: Försvarsmakten Svenska kraftnät (Svk) Fortum Värme Vattenfall eldistribution AB Stockholm Arlanda Airport Inkomna synpunkter har lett till att följande övergripande ändring har gjorts i planprogrammet: Avstånd mellan bebyggelse (parkeringsdäck, bussterminal, ramper och trappor samt gata) har justerats till 6,5 m från närmaste spårmitt. Kompletterande utredningsarbete måste genomföras för att säkerställa att avståndet är genomförbart. Arbetet kommer att ske i samarbete med Trafikverket och i samråd med Länstyrelsen samt övriga berörda. Många synpunkter omfattar arbete som kontoret för samhällsbyggnad bedömer ska göras i den fortsatta planprocessen. I revideringen av planprogrammet har detta förtydligats. Det omfattar utredningsarbete samt framtagande av ett kvalitetsprogram för allmänna ytor, ett särskilt program för resefunktioner och ett kvalitetsprogram för kvartersmark på den västra sidan. 3 (64)

4 Redogörelse med kommentarer från Kontoret för samhällsbyggnad Bakgrund till planprogrammet Kommunstyrelsen (KS) beslutade den 2 maj att ge kommunledningskontoret i uppdrag att genomföra en förstudie för västra sidan av järnvägen och utreda förutsättningarna för bebyggelse och ny passage. Den 2 april tog KS beslut om att utöka planområdet till att även omfatta den östra sidan av järnvägen. Den 27 februari beslutade projektets styrgrupp, miljö- och planutskottet, att förstudiearbetet skulle redovisas i ett planprogram. Projektets styrgrupp, miljö- och planutskottet, beslutade den 20 mars om riktlinjer för planprogrammet. Projektet har gått under arbetsnamnet Väsby Entré/Stationsområdet. Under hölls ett antal medborgardialogmöten. Syftet var att bredda kommunens kunskapsunderlag och att ge medborgarna insyn och möjligheter att påverka projektet i ett tidigt skede. Planprogrammets syfte Syftet med ett planprogram är att bredda kommunens beslutsunderlag, förbättra kunnandet på en övergripande nivå och underlätta kommande planarbete. Planprogrammet ska i grova drag redovisa utgångspunkter och mål för planen. Genom en bred dialog ska alla få möjligheter till insyn och påverkan innan kommunens ställningstagande är klara. Planprogrammet klargör förutsättningarna samt anger mål och riktlinjer för hur stationsområdet kan utvecklas till Väsby Entré, en levande stadsdel med bostäder, service och verksamheter och väl utvecklade kommunikationer. Hur programsamrådet genomförts Syftet med programsamrådet är att ge allmänhet, myndigheter och andra remissinstanser möjlighet till insyn och påverkan innan kommunens ställningstaganden. Samrådet pågick under perioden den 10 februari den 5 maj 2014 och inkomna synpunkter är sammanfattade och kommenterade i denna samrådsredogörelse. Samrådstiden har förlängts för Trafikverket och Länsstyrelsen. Samtliga Väsbybor har ingått i sakägarkretsen. Syftet har varit att gå ut på brett samråd. Väsby Entré/Stationsområdet är av allmänt intresse då många dagligen passerar och använder Väsby station. Samrådet kommunicerades på kommunens webbsida, på kommunens Facebook, i kommunens informationscentrum (Väsby Direkt), i biblioteket i Messingen, i skärmannonser i Väsby centrum och Messingen samt med annonser i lokaltidningarna Vi i Väsby och i Mitt i Upplands Väsby regelbundet under samrådstiden. Ett offentligt/inbjudet samrådsmöte i forma av ett öppet hus hölls i lokalen Ragnvald i Messingen den 20 mars Cirka 200 personer besökte öppet hus. Samrådsmötet/öppet hus annonserades och kommunicerades på kommunens webbsida, på kommunens Facebook, i kommunens informationscentrum (Väsby Direkt), i biblioteket i Messingen, genom tryckt inbjudan som delades ut via Väsby Promotion, i skärmannonser i Väsby centrum och Messingen samt i lokaltidningarna Vi i Väsby, som annons och genom inbjudan via bilaga och som annons i Mitt i Upplands Väsby. Pressmeddelande samt pressinbjudan skickades ut inför både samråd och öppet hus. Samrådshandlingarna har funnits på kommunens hemsida, i kommunhusets entré, på kontoret för samhällsbyggnad samt på huvudbiblioteket i Messingenhuset. En kulturmiljöutredning har bilagts samrådet och har funnits tillgänglig på kommunens hemsida från den 14 mars. Möjlighet att lämna synpunkter via förtryckta papper i en särskild brevlåda har funnits i kommunhusets entré samt huvudbiblioteket i Messingenhuset. Det har även gått att lämna synpunkter på kommunens hemsida via ett formulär. Nedanstående har fått skriftlig information om samrådet och beretts tillfälle att yttra sig. Fullständiga samrådshandlingar har gått att få hemskickade. 4 (64)

5 Obligatoriska Länsstyrelsen i Stockholms län Lantmäteriet Kommunala instanser Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Social- och äldrenämnden KS Teknik och fastighetsutskott Miljö- och hälsoskyddsnämnden Byggnadsnämnden Övriga Brandkåren Attunda Cykelfrämjandet, Upplands Väsby E.ON Elnät Stockholm AB Eds församling AB Fortum Värme samägt med Stockholm Stad Fresta församling Friluftsfrämjandet Förpacknings- och tidningsinsamlingen Försvarsmakten, Högkvarteret Hammarby församling Handikappföreningarnas Samorganisation, HSO Hembygdsföreningen, Upplands Väsby Hyresgästföreningen Jernhusen AB, (SJ fastighetsdivision) Käppalaförbundet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Naturskyddsföreningen, Väsby Norrorts polismästardistrikt Norrvatten Posten Sverige AB PRO Pensionärernas Riksorganisation, Väsby PRO Upplands Väsby Finska SITA SPF Väsbyveteranerna, Väsby Svenska Cykelsällskapet Svenska Kraftnät Svensk Handel Region Stockholm Stockholms Handelskammare Swedavia AB Stockholm-Arlanda Airport Tillväxt, miljö och regionplanering, Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting (SL) Telia Sonera Skanova Access AB Trafikverket Upplands Väsby Promotion Vattenfall Eldistribution Väsby Centrums Företagarförening Riktad inbjudan inom och gränsande till programområdet Informationsbrev till alla hushåll i kommunen Samrådsredogörelsen I följande sammanställning redovisas och kommenteras remiss- och samrådssynpunkter. Yttrandena redovisas i den ordning som de inkom under följande kategorier. myndigheter kommunala och statliga organisationer och nämnder företag, intresseorganisationer och politiska partier övriga (allmänheten) Synpunkterna från övriga (allmänheten) redovisas under kategorier som återfinns i planprogrammet. Yttrandena från allmänheten är sammanfattade och fullständiga yttranden finns i akten på Kontoret för samhällsbyggnad. Kontoret för samhällsbyggnads kommentarer anges här i samrådsredogörelsen i kursiv stil. 5 (64)

6 MYNDIGHETER Lantmäterimyndigheten Lantmäterimyndigheten anför i yttrande, som inkommit , följande. Lantmäteriet har tagit del av planprogrammet. Lantmäteriet har inga synpunkter på planprogrammet. Av planprogrammet framgår att den kommande detaljplanen kommer att vara omfattande och avancerad. Genomförandet av planen kommer bl.a. att innebära flera tredimensionella fastighetsbildningsåtgärder. Lantmäteriet rekommenderar att kommunen och lantmäteriet under hela planprocessen har kontinuerliga möten för att diskutera genomförandefrågor. Detta för att spara tid och arbetsinsatser för både kommunen och lantmäteriet. Målsättningen med mötena vore att så tidigt som möjligt uppmärksamma eventuella genomförandeproblem. Lantmäteriet tar betalt för nedlagd tid. Kontakta Hanna Lovén, kommunansvarig på lantmäteriet, om ni är intresserade av sådant arbetssätt. Kontoret för samhällsbyggnads kommentar Kontinuerlig kontakt med Lantmäteriet önskas under planprocessen och kontoret kommer i detta ärende att samråda med Lantmäteriets kontaktperson. 6 (64)

7 Trafikverket Trafikverket anför i yttrande, som inkommit , följande. Riksintresset för kommunikationer Planprogrammet innefattar en stationsnära exploatering och riksintresset Ostkustbanan måste beaktas. Det är viktigt att riksintressets funktion säkerställs i ett långt perspektiv. Trafikverket anser att möjligheten till drift- och underhållsåtgärder samt reinvesteringar på järnvägen måste kunna göras utan trafikpåverkan. Åtgärder som kan innebära restriktioner för järnvägen, t.ex. hastigheter, utbyggnadsmöjligheter och trafikering kan inte accepteras. Planprogrammet förutsätter att ny bostadsbebyggelse ska ligga 25 m från yttersta spårmitt och att bussterminalen och parkeringsdäcket kan placeras 5,5 m från yttersta spårmitt. Trafikverket anser inte att dessa avstånd är realistiska och att förutsättningarna för ny bebyggelse måste utredas vidare samt att samsyn och eventuella avtal ska finnas inför nästa planskede. Ytterligare eller kompletterande utredningar/studier som krävs är: Fördjupade riskanalyser som även beaktar riskerna för resenärer ombord på tåg. Om bebyggelsen ska kunna förläggas på avstånd som inte rekommenderas av Trafikverket måste kommunen visa på hur samtliga risker ska kunna elimineras samt vilka åtgärder som krävs och är möjliga. I analyserna ska bl.a. el-säkerhet, buller, trafikantsäkerhet, farligt gods, urspårning beaktas. Utrymningsvägar vid exempelvis olyckor ska redovisas. Översvämningsriskens påverkan på järnvägsanläggningen ska redovisas samt vad som måste göras för att minimera risken. Planen förutsätter att det frilastområde, de stick- och industrispår samt ställverket som ligger på västra sidan av järnvägen tas bort. Om detta ska kunna ske måste en funktionsutredning göras för att kunna avgöra var denna kapacitet ska kunna förläggas så att funktionen bibehålls, någonstans längs Ostkustbanan. I den långsiktiga planeringen har Trafikverket sett behovet att kunna öka trafiken på Ostkustbanan vilket kan komma att kräva ytterligare spår på sträckan Stockholm Uppsala. Under hösten 2014 startar en revidering av den spårstudie som togs fram under 2011 (PM Strategisk spårstudie Järnvägen Stockholm Uppsala). Revideringen kommer bl.a. att innebära att val av korridor/utformning och spårplacering, i de fall flera alternativ finns, kommer att göras. Utöver detta kommer hela sträckan att gås igenom och eventuella justeringar göras, beroende på nya förutsättningar m.m. Den strategiska spårstudien kommer att ligga till grund för den riksintresseprecisering som görs i nästa steg. Arbetet kommer att slutföras under Den strategiska spårstudien föreslår att de tillkommande spåren förbi Upplands Väsby förläggs till den västra sidan. Kommunen har beaktat detta i planprogrammet. Även luftfarten är ett riksintresse. För det planerade landmärket (den höga solitära byggnaden) på västra sidan järnvägen har inga höjder angivits men om byggnaden blir aktuell i kommande planer måste en flyghinderanalys göras. En flyghinderanalys skall också göras innan byggstart. Flyghinderanalys Uppförande av byggnader eller andra föremål högre än 20 meter kan komma att påverka luftfarten. Trafikverket anser att innan planarbetet går vidare bör det göras en flyghinderanalys så att berörda flygplatser ges möjlighet att yttra sig. LFV utför flyghinderanalyser samt prövar om det tilltänkta objektet utgör skada på LFV:s egen utrustning för navigation, övervakning och kommunikation. LFV ska också ges tillfälle att yttra sig i de fall byggnader högre än 20 meter ska uppföras och ska därför anses som sakägare i den fortsatta planeringen. Sändlistan bör uppdateras med LFV som sakägare. 7 (64)

8 Flyghinderanmälan Den som avser att uppföra en hög byggnad ska dessutom senast fyra veckor före byggstart skicka en flyghinderanmälan till Försvarsmakten (2010:770, 6 kap. 25 ). Flyghinderanmälan görs när det finns bygglov eller miljötillstånd. Flyghinderanmälan avser byggnader och andra föremål som är högre än 45 meter inom tätort och högre än 20 meter utanför tätort. Resecentrumfunktioner I det kommande arbetet med utformningen av resecentrumfunktionerna såsom stationsbyggnad, passager till/från plattformar m.m. är det av yttersta vikt att samordning sker med Trafikverket avseende tidsplaner, funktioner, anordningar, åtgärder m.m. Buller och vibrationer Planområdet utsätts för mycket höga bullernivåer enligt utförd bullerutredning daterad Bullerutredningen anger att bullernivåerna närmast järnvägen uppgår de ekvivalenta ljudnivåerna närmast järnvägen till upp mot 70 db(a) och maximalnivån 80 db(a). Vägtrafiken i området medför ekvivalentnivåer över 55 db(a) vid närmaste bostäder, i vissa fall betydligt högre. Bullerutredningen daterad utgår från prognoser för Trafikverket anser att prognoser för 2030 ska användas för både väg och järnvägstrafik vilket innebär att bullerutredningen behöver revideras. Även aktuell bullersituation bör redovisas i bullerutredningen. Nyligen framtagna prognossiffror för järnvägen 2030 visar på följande trafik vid Upplands Väsby station: År 2030 totalt 655 tåg varav; Gods: 11 Snabbtåg: 50 Pendeltåg: 292 Övriga Interregional tåg: 302 Observera att antalet tomtåg/tjänstetåg inte ingår i prognosen. Trafikverket kan kontaktas för närmare uppgifter. Området är även utsatt för flygbuller vilket bör beaktas i bullerutredningarna. Flygbullret kan innebära att åtgärder måste vidtas för att skapa tysta utemiljöer. Trafikverket behöver ta del av reviderad bullerutredning för att kunna göra en mer samlad bedömning av bullersituationen. Bullerutredningen ska även redovisa vilka åtgärder som krävs för att en god boendemiljö ska kunna uppnås. Då Ostkustbanan är av riksintresse för kommunikationer är det mycket viktigt att säkerställa att inga restriktioner för järnvägen riskeras. Trafikverket anser att riktvärdena för buller ska redovisas/regleras i kommande planbestämmelser. I de fall avsteg från riktvärdena tillämpas anser Trafikverket att det är kommunen som ansvarar för eventuella bullerstörningar i framtiden. Övriga synpunkter Upplands Väsbys vilja att exploatera och förtäta i ett stations- och kollektivtrafiknära läge ger möjligheter till en hållbar utveckling i kommunen och bidrar till ett hållbart resande. Det är dock av yttersta vikt att riksintresset Ostkustbanans funktion säkerställs i ett långt perspektiv. Kontoret för samhällsbyggnads kommentarer Riksintresset Ostkustbanan kommer att beaktas i den fortsatta planeringen. Kompletterande utredningsarbete gällande avstånd mellan bebyggelse och järnväg kommer att bedrivas i samråd med Trafikverket samt övriga berörda. 8 (64)

9 Översvämningsriskerna inom området kommer att belysas i det fortsatta arbetet. En klimat- och sårbarhetsanalys för hela kommunen håller på att tas fram och tillsammans med en översiktlig dagvattenutredning som omfattar programområdet är dessa ett led i att lösa översvämningsfrågan. Frilastområdet saknar stöd i gällande detaljplan samt bygglov för nuvarande verksamhet. I samband med ombyggnaden av Arlandabanan togs nya detaljplaner fram där frilastområdet inte ingår. Kommunen hänvisade då till en lämplig plats söder om programområdet som lagts ut som Tg-område i gällande detaljplan. I arbetet med att revidera den strategiska spårstudien förutsätter kommunen att Trafikverket löser frågan om var frilastområdet ska flyttas. Kommunen kommer att bistå Trafikverket i frågan med underlag för det reserverade Tg-området. Industri- och stickspåren finns inte inritade i nuvarande strategiska spårstudie som planprogrammet utgår från. Kommunen förutsätter att även denna fråga hanteras inom arbetet med att revidera den strategiska spårstudien. Revidering av strategisk spårstudie är efterlängtad då förutsättningarna har förändrats för Upplands Väsby station sedan den förra studien genomfördes, bland annat har Upptåget ersatts av genomgående pendeltågstrafik. Kontoret för samhällsbyggnad önskar kontinuerlig kontakt gällande spårstudien då utredningsarbetet gällande avstånd mellan bebyggelse och järnväg utgör värdefullt underlag. Ansökan om en flyghinderanalys hos Luftfartsverket kommer att göras inför detaljplaneskedet. Luftfartsverket kommer fortsättningsvis att ingå i sändlistan för programsamråd. Flyghinderanmälan hos Försvarsmakten kommer att göras senare i planprocessen när frågan aktualiseras. Resecentrumfunktionernas fortsatta planering kommer att ske i samråd med Trafikverket. Resefunktionerna kommer att studeras närmare i ett särskilt program för att säkerställa funktioner och flöden och för att underlätta kommande detaljplanearbete. Bullerutredning för programområdet är framtagen för att bekräfta en känd, besvärlig bullersituation och för att få vägledning inför framtagandet av områdets bebyggelsestruktur. Bullerutredningens trafikuppgifter kommer från Trafikverket. Mer detaljerade bullerutredningar kommer att tas fram för respektive detaljplan. Då kommer nya prognossiffror för järnvägen att användas samt även ljudmiljön beskrivas med avseende på flygbuller. Ansvar för bullerskyddsåtgärder kontoret är medveten om den svåra ljudmiljön utanför kommande bostadsfasader. Det fortsatta planarbetet kommer ytterligare att fokusera på möjliga åtgärder som begränsar ljudalstring och utbredning, byggnadernas placering, bostädernas planlösning, inomhusmiljön, tillgång till ljuddämpad närmiljö samt i möjligaste mån skydd av den offentliga miljön. Planbestämmelser som reglerar riktvärden för buller kommer att anges i kommande detaljplaner. Bullerskyddsåtgärder på byggnad kommer att följas upp genom bygglovets kontrollplan. 9 (64)

10 Länsstyrelsen Stockholm Länsstyrelsen Stockholm anför i yttrande, som inkommit , följande. Sammanfattande bedömning Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen planerar för komplettering av tätorten med stadsmässig bostadsbebyggelse i detta goda kollektivtrafikläge. Samrådshandlingens övergripande bedömning av risk- och säkerhetsfrågor ger dock inte tillräckligt underlag för Länsstyrelsens bedömning av förutsättningarna avseende placering, användning och omfattning av bebyggelse enligt programförslaget. Länsstyrelsen bedömer utifrån planprogrammets handlingar att förslaget med nuvarande inriktning kan innebära att Länsstyrelsen, med stöd av 11 kap. 10 PBL, kommer att pröva kommunens antagande av detaljplanen. Detta främst med hänsyn till det korta avstånd som föreslås från spår till närmaste byggnader och till riskbilden för bostäder och annan känslig eller personintensiv användning med hänsyn till järnvägen. Förutom dessa frågor behöver främst MKN vatten, översvämningsrisk och geoteknik/markstabilitet belysas ytterligare innan förlag till detaljplan upprättas. Prövningsgrunder enligt 11 kap. 10 PBL Synpunkterna nedan syftar till att ge kommunen underlag, råd och synpunkter inför nästa skede i planprocessen. Kommunen får på så sätt möjlighet att förtydliga och/eller komplettera sitt planförslag så att ett statligt ingripande enligt 11 kap. 10 PBL kan undvikas. Riksintresset Ostkustbanan Ostkustbanan är av riksintresse för kommunikationer, och ska enligt 3 kap. 8 miljöbalken, MB, skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada anläggningen eller verksamheten. Länsstyrelsen förutsätter att utformningen av detaljplanerna sker i nära samråd med Trafikverket och beaktar den översyn av PM Strategisk spårstudie Järnvägen Stockholm Uppsala (2011), som är planerad Risker olyckor med farligt gods och urspårning på Ostkustbanan Järnvägssträckan genom Upplands Väsby tillhör de mest trafikerade i landet, med både persontrafik och godstrafik, inklusive transporter av farligt gods. I planprogrammet föreslås ny bebyggelse intill Ostkustbanan, i anslutning till Upplands Väsby station. Bussterminalbyggnad och parkeringsdäck föreslås uppföras mittemot varandra på östra respektive västra sidan av järnvägen. Avståndet mellan bebyggelse/bussterminal och närmaste spårmitt anges till 5,5 meter på östra sidan. På västra sidan blir det lika trångt när/om Ostkustbanan byggs ut. Föreslaget avstånd mellan spår och bebyggelse är betydligt kortare än de skyddsavstånd Länsstyrelsen rekommenderar, och som tillämpats på andra platser i länet. Länsstyrelsens utgångspunkt vid planering av ny bebyggelse intill järnväg är att området inom 25 meter från ytterst spår bör vara bebyggelsefritt och att bebyggelse för bostäder eller personintensiv verksamhet bör placeras minst 50 meter från närmaste spår. Trafikverket framför i yttrande den 3 juli 2014 att det i planprogrammet föreslagna avståndet på endast 5,5 meter inte framstår som realistiskt, och att förutsättningarna för bebyggelse intill spårområdet behöver utredas vidare innan planprogrammets inriktning läggs fast. Länsstyrelsen delar Trafikverkets uppfattning. Var gränsen går för vad som är möjligt avstånd mellan bebyggelse och spår behöver utredas vidare. Som underlag för programförslaget har riskerna med urspårning och farligt gods analyserats i två rapporter med syfte att klargöra risknivån i området och visa hur acceptabel säkerhet kan uppnås för planerad bebyggelse (Detaljerad riskanalys, Väsby Entré, Upplands Väsby kommun, Brandskyddslaget AB, 10 (64)

11 och Riskhänsyn i detaljplan, Tyréns AB 2013). Risknivån bedöms vara så hög att flera riskreducerande åtgärder rekommenderas för den nya bebyggelsen. Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen tidigt i planprocessen studerar hur olycksriskerna påverkar möjligheterna att utforma programområdet och att kommunen strävar efter att ta ett helhetsgrepp för området. Länsstyrelsens övergripande bedömning av risk- och säkerhetsfrågorna förknippade med järnvägstrafiken är dock att underlaget om de föreslagna åtgärderna inte ger tillräckligt underlag för bedömning av om det är möjligt att gå vidare med detaljplaner för ny bebyggelse med de förutsättningar avseende placering, användning och omfattning som anges i programförslaget. Kommunen anger att mer detaljerade analyser behöver tas fram i samband med detaljplanearbetet. Länsstyrelsen instämmer i denna bedömning. Länsstyrelsen vill inför det fortsatta planarbetet framhålla nedan angivna aspekter avseende risker med urspårning och olyckor med farligt gods. Avståndet mellan spår och planerad bebyggelse är en aspekt som har stor betydelse för risknivån för människor i omgivningen. Avståndet bedöms även påverka säkerheten för resenärerna, möjlighet för Trafikverket att sköta drift och underhåll samt åtkomst för räddningstjänsten vid insatser på eller i anslutning till spårområdet. Länsstyrelsen vill framhålla vikten av att dessa fyra frågeställningar hanteras tillfredställande i fortsatt planarbete. Om kommunen går vidare med planer för bebyggelse inom 25 meter från närmaste spår ökar sannolikheten för att en tågurspårning leder till kollision med byggnader. Det behöver då visas att risknivån för tågresenärer ändå är acceptabel. En ökad sannolikhet för kollision medför även att sannolikheten ökar för utsläpp av farligt gods. Detta behöver också beaktas i kommande riskanalyser och bedömningar av risknivån. Bussterminalen och parkeringsdäcket fungerar som avskärmande barriärer enligt riskanalysen. Flyttas de längre bort från spåren eller förändras i sin utformning, bör det påverka bedömningen av risknivåerna för människor i bakom- och ovanpåliggande bebyggelse. Då Länsstyrelsen bedömer det som sannolikt att avstånden till spår kommer att ökas, avstår Länsstyrelsen från att i detta skede närmare kommentera riskbedömningen av denna bebyggelse. Länsstyrelsen anser att ytor ovanför spårområdet inte bör utformas så att de uppmuntrar till stadigvarande vistelse och inte heller bör innehålla annan verksamhet än sådan som är direkt förknippad med resecentret. I planprogrammet (s. 64) nämns bland annat att mindre verksamheter som t.ex. kiosker eller mindre caféer kan placeras på övergångarna över järnvägen, förutsatt att övriga föreslagna säkerhetsåtgärder vidtas. Länsstyrelsen kan inte se hur dessa åtgärder ska kunna säkerställas, dvs. hur friskluftsintag ska kunna placeras på trygg sida eller hur utrymning ska kunna ske säkert, om en olycka inträffar under byggnaderna. Vad gäller lämplighet att uppföra bostäder och hotell, bedömer Länsstyrelsen att föreslagna åtgärder och skyddsavstånd kan vara otillräckliga. Hur och var mer känslig markanvändning kan inrymmas inom planområdet får bedömas när riskanalysarbetet kompletterats och utvecklats vidare. Länsstyrelsen noterar att Brandskyddslagets riskanalys utgår från en mer specificerad markanvändning än som framgår av kartan i programhandlingen. Vid avsteg från dessa förutsättningar i den fortsatta detaljplaneringen behöver riskanalysen revideras och uppdateras. I riskanalysen bör ytterligare några aspekter som påverkar riskbilden redovisas, såsom typografiska förhållanden kring spårområdet, spridningsförutsättningar in mot bebyggelsen vid ett utsläpp av farligt gods, succesiv uppdatering av samhällsrisken i enlighet med programområdets utveckling och analys av hur ändrad fördelning mellan transporterade farligt gods-klasser påverkar risknivån. Räddningstjänstens insatsmöjligheter Det mycket korta avståndet mellan spår och bebyggelse kan påverka räddningstjänstens åtkomlighet till spårområdet. Att åtkomligheten för räddningstjänstens fordon blir tillfredställande behöver beaktas och säkerställas i det kommande arbetet med detaljplaneringen och kan också komma att påverka avstånden mellan bebyggelse och spårområde. Frågorna lyfts även av Brandkåren Attunda i 11 (64)

12 deras yttrande daterat 15 maj Länsstyrelsen förutsätter att kommunen för en dialog med Brandkåren Attunda under kommande planarbete i denna fråga. Översvämningsrisk Länsstyrelsen vill understryka behovet av att en dagvattenutredning tas fram inför det fortsatta arbetet med detaljplanen, och att både risken för översvämningar och möjliga riskreducerande åtgärder lösningar studeras. Genom programområdets östra del rinner Väsbyån som är en del av Oxundaån, och ingår i Mälarens avrinningsområde. Området kan påverkas av översvämning vid höga flöden i ån men även vid höga vattenstånd i Mälaren. I ett framtida klimat med ökad nederbörd ökar riskerna för översvämning av sjöar och vattendrag. Vid långvarig kraftig nederbörd och samtidigt höga nivåer i Väsbyån ökar risken för dämning i ledningssystemen för dag- och avloppsvatten. Kommunen behöver hantera översvämningsriskerna i det fortsatta planarbetet. Det är också av vikt att kommunen i dagvattenutredningen identifierar instängda områden samt lågpunkter i området för att reservera mark för omhändertagande av dagvatten vid kraftig nederbörd. Till planprogrammet har bifogats rapporten Förstudie om klimatanpassning, planområde Väsby Entré, Tyréns AB , som redovisar en översvämningskartering för området. Vid högsta dimensionerade flöde översvämmas stora delar av planområdet. Sannolikheten för att ett högsta dimensionerade flöde inträffar under en 100-års period är 1 %, men anger förstås inte när detta kan inträffa. Länsstyrelsen anser att kommunen bör behandla riskerna i det fortsatta planarbetet. Länsstyrelsen rekommenderar att sammanhållen bebyggelse och samhällsfunktioner av betydande vikt placeras ovanför nivåer av högsta dimensionerade flöde. Bussterminalen och järnvägsområdet utgör samhällsviktiga funktioner. Men också för centrumverksamhet och bostäder behöver översvämningsriskerna beaktas. Till nästa planskede bör kommunen titta på möjliga skyddsåtgärder och hur sådana kan säkerställas inom, och vid behov även utanför, planområdet. Kommunen bör klargöra ansvars- och finansieringsfrågor för till exempel skyddsåtgärder, som håller över tid. I planområdet domineras marken av lerjordar vilket medför att infiltrationsmöjligheterna är små. Mark kan behöva reserveras för omhändertagande av dagvatten inom planområdet, men också uppströms planområdet för att minska risk för höga flöden i denna del av Väsbyån. Det är önskvärt att dagvattenutredningen även belyser möjligheter att ta hand om dagvatten i områden utanför planområdet, som belastar ån inom planområdet. I det fortsatta planarbetet bör kommunen också, tillsammans med Trafikverket, studera översvämningsrisken för järnvägsområdet, hur risken påverkas av planerad bebyggelse och om det finns möjligheter till lämpliga dagvattenåtgärder som sammantaget minskar risken i området. Skyddsåtgärder för järnvägen skulle möjligen kunna kombineras med riskreducerande åtgärder med hänsyn till olyckor med farligt godstransporter och risker kopplade till urspårning av tåg. Risk för ras och skred Av planhandlingarna framgår att programområdet till övervägande del består av lera och att grundläggningen av byggnader kommer att kräva omfattande stödpålning. Ytterligare utredningar för att analysera stabilitetsriskerna behövs i fortsatt planarbete. Länsstyrelsen anser att kommunen bör beakta att de geotekniska förutsättningarna kan komma att påverkas av ett förändrat klimat, med ökad nederbörd och högre temperaturer. Statens geotekniska institut, SGI, har efter förfrågan från Länsstyrelsen, lämnat ett yttrande över planprogrammet avseende geotekniska säkerhetsfrågor som ras, skred, erosion och geotekniska frågeställningar rörande översvämning. Länsstyrelsen anser att kommunen bör följa SGI:s rekommendation att stabilitetsförhållandena bör klargöras i planskedet, enligt IEG:s rapporter (4:2010 och 6:2008), genom utredning till detaljerad nivå inom hela planområdet, samt i angränsande delar som kan beröra planområdet. 12 (64)

13 Hög byggnad För den solitärbyggnad som illustreras i programhandlingen behöver kontakt tas med LFV och en flyghinderanalys tas fram, se även Trafikverkets yttrande. Samråd behöver också ske i tidigt skede med Försvarsmakten, i det fall en byggnad högre än 45 meter planeras, då placering av höga byggnader kan ha betydelse för riksintresset för totalförsvaret. Inför byggnation ska även en flyghinderanmälan göras, se Trafikverkets yttrande. Miljökvalitetsnormer för vatten Gällande och föreslagna ändringar av miljökvalitetsnormer, MKN, ska redovisas i det fortsatta planarbetet (MKN, status, och hur planen bedöms påverka möjligheterna att uppnå MKN). Planområdet avvattnas till ett känsligt vattenområde, Väsbyån. Ån mynnar strax nedströms Väsby Centrum i Oxundasjön, som i sin tur mynnar i Mälaren på gränsen Sigtuna och Upplands Väsby kommuner. Avrinningsområdet Oxundaån är kraftigt påverkat av framför allt dagvatten och jordbrukets verksamheter. Även enskilda VA-lösningar bidrar med föroreningar. I dagsläget förs stora volymer orenat dagvatten till Väsbyån. I planprogrammet behandlas vattenanknutna frågor översiktligt. Enligt programmet avses frågorna kring ån att detaljstuderas inför kommande detaljplanarbete. Dock nämns att av hänsyn till djurlivet i ån och MKN för vatten ska vandringshinder för fisken asp och näringsbelastningen i ån särskilt uppmärksammas. Länsstyrelsen anser att det är positivt att kommunen tidigt i planeringen ser ån som en viktig förutsättning för en tillgång i planområdet, och har ambitionen att öppna en idag kulverterad del av ån till en kanal. Det är då en fördel om man kan återskapa en så naturlig åfåra som möjligt med naturliga stränder och skuggande vegetation längs vattnet, för att minska igenväxningsrisken. Den mer detaljerade utformningen får studeras i kommande planarbete och tillståndsprövning enligt 11 kap. miljöbalken. Förorenad mark Det finns risk att marken och grundvattnet inom planområdet är påverkade av föroreningar. För att avgöra lämpligheten för kommande markanvändning bör mark och grundvatten undersökas och efterbehandlas vid behov. Om det finns ett efterbehandlingsbehov bör åtgärderna följa Naturvårdsverkets riktlinjer och utföras på ett långsiktigt hållbart sätt. Det finns risker med att lämna kvar föroreningar, vilket leder till att kunskapen om detta alltid måste finnas och begränsa markanvändningen. Vidare anser Naturvårdsverket att föroreningar inte ska byggas in och försvåra en framtida eventuell efterbehandlingsåtgärd. I Länsstyrelsens databas över eventuellt förorenade områden finns det 6 stycken områden som ligger inom aktuellt planområde och som skulle kunna ha förorenat mark- och/eller grundvatten. I direkt anslutning till planområdet finns det dessutom ytterligare 4 stycken objekt som kan ha bidragit med föroreningar. Väster om järnvägen är det ett ställverk och en omfattande bilvårdsanläggning som kan ha gett föroreningar. Öster om järnvägen inom planområdet har det tidigare funnits en bensinstation, lergropar med industriavfall och en kemtvätt. Öster om järnvägen och i direkt anslutning till planområdet har det tidigare funnits handelsträdgård, kemtvätt, förbränningsanläggning, bekämpningsmedelslager, sågverk, verkstadsindustri, tungmetallgjuteri, grafisk industri och ytbehandling. Massor i direkt närhet till spårområdet kan innehålla föroreningar såsom koppar, oljeprodukter, bekämpningsmedel etc. Naturvård Väsbyån har på flera sträckor höga naturvärden. Det är mycket bra om ån får ett öppet lopp i delar som idag går i kulvert. I området vid Hembygdsgården i sydväst, mellan Runby bostadsområde och spåren, finns ett stort antal skyddsvärda jätteträd. Samtliga träd har stamdiameter som överstiger en 13 (64)

14 meter. I detta område finns även fornlämningar. Om fornlämningsområdet bevaras finns även förutsättningar att jätteträden kan bevaras i möjligaste mån. Träden har inget juridiskt skydd, men så grova träd har alltid höga naturvärden. Där finns 16 askar, 7 lönnar, 1 rönn (det är mycket ovanligt med ett så grovt rönnträd), 1 alm, 3 lindar och ett päronträd. För att inte skada träden bör schakt, körning med tunga maskiner samt påfyllnad av massor undvikas inom en skyddszon om 5 meter utanför trädkronornas projektioner på marken. Ändrad markhydrologi bör också undvikas, både dränering och tillförsel av mer vatten kan skada träden. Kulturmiljö Länsstyrelsen delar uppfattningen enligt planprogrammets behovsbedömning, att en konsekvensanalys avseende påverkan på områdets kulturmiljövärden bör tas fram. Sammantaget handlar det om att ådalgångens generella öppna karaktär i stort sett kommer att försvinna, med följden att det historiska förloppet i området påverkas också genom att vissa fornlämningar och järnvägshistoriska uttryck berörs av projektet. Länsstyrelsen stöder en flytt av de mest värdefulla järnvägsbyggnaderna istället för rivning, då de kan berätta om samhällets starka historiska koppling till stambanan. Det handlar då i första hand om ställverksbyggnaden av tegel och godsmagasinet från järnvägens tillkomst på 1860-talet, hus med även visuell betydelse i järnvägsmiljön. Det är bra att gårdsmiljön kring Runby gård respekteras genom att närliggande skogsområde i stort sett bevaras, och att skogen i norr samt järnvägsparken med byggnadsmiljö på östra sidan av järnvägen bevaras. Flera av dessa gröna inslag rymmer den äldsta historien i form av fornlämningar och kan genom sin vegetationsbild ge en bild av dalgångens långa historia som jordbruksbygd. I kommande detaljplaneläggningar bör kopplingarna och stråken mellan dessa platser tas om hand på ett omsorgsfullt sätt. Vad gäller fornlämningarna inom planområdet så bör de så långt som möjligt bevaras. Vad gäller en eventuell flytt av Ladbrostenen som i tidigare utförda arkeologiska utredningar legat utanför planområdet samt ingrepp i några av de övriga fornlämningarna inom planområdet är detta en prövning som görs enligt 2 kap. KML. Kontakt ska tas med Länsstyrelsens enhet för kulturmiljö och bostadsstöd i denna fråga i samarbete med planarbetet och dess detaljerade utformning. Miljöbedömning Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, och att en miljöbedömning enligt 4 kap. 34 PBL, med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, MKB, ska upprättas. Det är kommunen som avgör omfattning och detaljeringsgrad för MKB:n, efter samråd om avgränsningen med Länsstyrelsen. Syftet med avgränsningen är bl.a. att tydliggöra vilka miljöfrågor som är mest relevanta för den aktuella planen och därför behöver beskrivas och bedömas under miljöbedömningsprocessen. För att konsekvensen av planförslaget ska kunna utläsas ska MKB:n redovisa den påverkan som följer av en exploatering när planen utnyttjas fullt ut. Observera att även om miljöpåverkan och åtgärder för att begränsa denna hantering i miljöbedömning och MKB så ska väsentliga delar också framgå av planbeskrivningen, där de sedan kan återfinnas i den lagakraftvunna planen. Kontoret för samhällsbyggnads kommentarer Riksintresset Ostkustbanan kommer att beaktas i den fortsatta planeringen. Kompletterande utredningsarbete gällande avstånd mellan bebyggelse och järnväg kommer att bedrivas i samråd med Länsstyrelsen samt övriga berörda. Räddningstjänstens insatsmöjligheter är en av de frågor som kommer att belysas i det kompletterande utredningsarbetet. 14 (64)

15 Översvämningsrisker inom området kommer att belysas i det fortsatta arbetet. En klimat- och sårbarhetsanalys för hela kommunen håller på att tas fram och tillsammans med en översiktlig dagvattenutredning som omfattar programområdet är dessa ett led i att lösa översvämningsfrågan. Behov av att samordna det kompletterande utredningsarbetet gällande bebyggelseavstånd till järnväg ska undersökas. Ansvars- och finansieringsfrågorna för skyddsåtgärder som avser översvämningsrisker och berör järnvägen, anser kommunen behöver utredas tillsammans med Trafikverket, Länsstyrelsen och övriga parter. Risk för ras och skred kommer att utredas i ytterligare geotekniska undersökningar. Högre byggnad- flyghinderanalys och flyghinderanmälan för hög byggnad kommer att göras i det fortsatta detaljplanearbetet. MKN för vatten- de ändringar i beslut om som tas av Vattenmyndighetens vattendelegation under detaljplanearbetet kommer att redovisas i planen samt vilka åtgärder som genomförs i detaljplaneområdet och i övrigt för att uppnå och bibehålla miljökvalitetsnormerna för vatten. Kommunen har en vattenplan och en åtgärdsdatabas som anger de åtgärder som behövs för att uppnå MKN för vatten. Kommunen har en verksamhetsplanering som säkerställer att nödvändiga åtgärder genomförs i och omkring vattendragen inom kommunen. Kommunen för en dialog med beredningssekretariatet vid Länsstyrelsen för att tydliggöra den belastning som sker till ån och hur den belastningen kommer att kunna minskas. Den modellering som Länsstyrelsen använder för att beräkna belastning i Oxundaåns avrinningsområde sammanställer all ovanströms pågående markanvändning. Den belastning som sker i Väsbyån är enligt kommunen främst från dagvatten och inte från jordbruk eller enskilda avlopp. Väsbyån ligger inom kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp och inga enskilda avloppsanläggningar förekommer inom detta område. Hur MKN för vatten kommer att uppnås och upprätthållas, redovisas i det fortsatta planarbetet. Förorenad mark- De olika platserna med misstänkta markföroreningar är mer eller mindre utredda, men frågan kommer att bevakas mer i detalj i samband med detaljplaneläggning. Planprogrammet kompletteras med vad kommunen idag vet för respektive plats. Naturmiljö- Kommunen kommer att verka för att bevara de grova träden i så stor utsträckning som möjligt. Gränserna för bebyggelse i skogspartierna är inte fastställda och ska studeras i detaljplaneskedet. Där värdefull skog tas i anspråk ska kompensationsåtgärder genomföras. Kulturmiljöfrågorna har belysts i en kulturmiljöbedömning och visar att planprogrammet medför både positiva och negativa konsekvenser på kulturmiljön, se Kulturmiljö under avsnittet Miljö, hälsa och säkerhet i planprogrammet. Vid eventuellt ingrepp, flytt eller utgrävning av fornlämningar kommer kontakt att tas med Länsstyrelsen. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB)- arbetet har påbörjats och avgränsningen kommer att ske i samråd med Länsstyrelsen. 15 (64)

16 Statens geotekniska institut (SGI) Statens geotekniska institut (SGI) anför i yttrande, som inkommit , följande. I det geotekniska underlaget beskrivs att området utgörs av en dalgång i nord-sydlig riktning längs järnvägen, där marknivån ligger mellan nivåerna + 3 och + 4 nere i dalsänkan (höjder anges i system RH2000). Det låglänta området omges av högre partier, främst i den västra och nordvästra delen med nivåer mellan + 12 och Enligt sammanställningen utgör slänten väster om järnvägen en tydlig gräns mellan de högre belägna västra delarna och den lägre dalsänkan i öster. I det geotekniska underlaget kan man också läsa följande: att den låglänta östra delen av området utgörs av lera med lerdjup som varierar mellan 2 och 20 meter samt att djupet avtar mot väster. Grundvattnets trycknivå ligger i nivå med markytan och endast någon meter under. Inom den västra, mer höglänta delen av området, finns inga tidigare utredningar att tillgå, varför förhållandena har tolkats från befintlig jordartskarta (skala 1:50 000, SGI:s anmärkning). Enligt denna består jorden av glacial lera samt fastmarkspartier av morän. Leran uppge vara av något fastare beskaffenhet samt med mindre mäktighet än i den östra delen. Inför fortsatt projektering av byggnader och infrastruktur erfordras geotekniska undersökningar. I förstudien om klimatanpassning har en översiktlig inventering av områden med förutsättningar för skred utförts, som visar på att det finns områden bestående av lera samt med mer än 10 respektive 20 lutning. Dessa områden är i huvudsak belägna dels i sluttningen väster om järnvägen och dels utmed Väsbyåns stränder. Karteringen uppges ge en indikation på områden där undersökningar bör genomföras och man anger också att en detaljerad geoteknisk utredning behöver göras i planområdet för att klargöra om marken är skredkänslig. SGI:s ställningstaganden SGI noterar att de geotekniska förutsättningarna har berörts översiktligt. Vi instämmer i behovet av ytterligare utredningar i detaljplaneskedet. SGI rekommenderar att stabilitetsförhållandena klarläggs enligt IEG:s rapport 4:2010, alternativt 6:2008 i planskedet. En sådan utredning bör utföras till minst detaljerad nivå, inom hela planområdet samt i angränsande delar som kan beröra planområdet. I det här fallet bör även särskild utredning med avseende på berg och blocknedfall utföras med anledning av ställvis branta berg- eller moränslänter i den västra delen. Det är viktigt att i det fortsatta utredningsarbetet beakta, såväl befintliga förhållanden, som de som planförslaget medger. Sammantaget bedömer SGI förhållandena vara sådana att de inte bör utgöra hinder för ett plangenomförande. Eventuella restriktioner eller åtgärder som kan bli aktuella måste inarbetas i planhandlingarna. Kontoret för samhällsbyggnads kommentarer Ytterligare geotekniska undersökningar kommer att göras i detaljplaneskedet, bland annat studier i aktuella avsnitt avseende berg och blocknedfall. 16 (64)

17 Följande myndigheter har inget att erinra mot förslaget. Försvarsmakten Enligt skrivelse Svenska kraftnät (Svk) Enligt skrivelse (64)

18 KOMMUNALA OCH STATLIGA ORGANISATIONER OCH NÄMNDER Norrvatten Norrvatten anför i yttrande, som inkommit , följande. Norrvatten har erhållit rubricerad detaljplan för samråd per mail daterat med dnr BN/2014:85. I det aktuella planområdet, ligger Norrvattens huvudvattenledning av dimensionen 600 mm som är inritad på bifogad karta. Norrvattens rättigheter för ledningen anges i erhållen upplåtelse av ledningsrätt. Kopia av akten skickas på begäran. Ledningsrätten gäller ett område som sträcker sig ca 2,5 m på ömse sidor om ledningens mitt där Norrvatten äger vissa rättigheter. Inom detta område får t.ex. fastighetsägaren utan Norrvattens medgivande ej uppföra byggnad, plantera träd eller förändra marknivå. Inom samma område får fastighetsägaren utan ledningshavarens tillstånd inte anlägga vägar, ledningar eller annan åtgärd som kan försvåra ledningsrättens utövande. För arbeten inom Norrvattens ledningsrättsområde för huvudvattenledningen erfordras avtal med Norrvatten om utförandet samt ett godkännande av bygghandlingar och ritningar. När projekteringen påbörjas av kommande anläggningar, vägar och byggnader m.m. inom eller intill ledningsrättsområdet, skall handläggare på Norrvatten kontaktas. Kontoret för samhällsbyggnads kommentarer Kontakt- Under den fortsatta planprocessen avser kontoret för samhällsbyggnad att ha kontakt med Norrvatten. Avtal om uppförande och godkännande av bygghandlingar och ritningar får träffas efterhand. Kontoret kommer att kontakta en handläggare på Norrvatten för att säkerställa en god samordning av denna ledningsfunktion i den fortsatta planprocessen. Kontakt är upprättad. 18 (64)

19 Teknik- och fastighetsutskottet Teknik- och fastighetsutskottet anför i yttrande, som inkommit , följande. Beskrivning av ärendet Kontoret för samhällsbyggnad har fått i uppdrag att ta fram förslag till planprogram för Väsby Entré Stationsområdet. I samhällsbyggnadsprocessen ingår teknik- och fastighetsenheternas yttrande gällande sina respektive kompetensområden. Teknik- och fastighetsenheternas yttrande Förslaget till planprogram har många positiva inslag. Den nya anslutning av Ladbrovägen till Mälarvägen är positivt särskilt med tanke på den planerade förändringen av väg 268 med direktanslutning till Hasselgatan och de då ökade trafikvolymerna. Gällande gator och vägar har teknik- och fastighetsenheterna följande kommentarer. Angående angöring och parkering (sid 36) "Samtliga infartsparkeringar för bil föreslås placeras på den västra sidan. " Bilar från kommunens östra sida behöver korsa järnvägen antingen via Mälarvägen eller Ladbrovägen. I det fortsatta planarbetet bör det uppmärksammas hur förslaget påverkar trafikintensiteten på andra vägar i kommunen samt hur bullret kommer att påverkas även utanför programområdet. Idag parkerar troligtvis många av bilarna från östra sidan på infartsparkeringarna på östra sidan och en risk med att inte ha någon infartsparkering på den östra sidan kan vara att dessa bilar börjar parkera närmare centrum, på Centralvägen och på andra parkeringsplatser som är tänkta till de som har ärenden in i butiker och dyl. Angående trafik, sid 38; "En utbyggnad samt förstärkning av befintligt gatunät krävs." I det fortsatta planarbetet bör utbyggnaden och förstärkningen av befintligt gatunät förtydligas. Konsekvenserna av ökad trafik från dem som behöver korsa järnvägen för att infartsparkera på västra sidan bör uppmärksammas samt vilka vägar utanför programområdet som påverkas av ökat trafikflödet bör förtydligas. Angående Ladbrovägen (sid 41) "Ladbrovägen: därtill kommer det trafiktillskott som projektet Väsby Entré ger, uppskattningsvis fordon/dygn " Bland dessa fordon finns sådana som kommer från östra sidan som måste över järnvägen i söder eller norr. Frågan om hur denna trafik påverkar vägarna för att ta sig dit bör förtydligas. En eventuell ny Vallentunaväg med direktanslutning till Hasselgatan kan medföra att Vallentunabor tar bilen till Väsby station för vidare färd med tåg. Detta kan i så fall öka behovet av infartsparkeringar. Angående avfall och återvinning: Som framgår av förslaget finns det flera frågor som bör utredas ytterligare inför det fortsatta planarbetet. Det framgår att en ny placering av återvinningsstationen som idag finns på västra sidan under Bankes bro samt möjligheten till separata system för omhändertagande av matavfall ska utredas. Då Väsby Entré ska följa avfallsplanens ambitioner i en tät och funktionsblandad stad med effektiv markanvändning är det rimligt att anta att sortering av återvinningsbart material som produceras inom området inte i sin helhet kan ske vid allmänna återvinningsstationer. I programmet eller dess underliggande dokument bör det framgå vilka strategier för insamling av återvinningsbart material som är aktuella i området. Angående vatten och avlopp: 19 (64)

20 I programmet finns översiktligt förslag till VA-lösning. I det fortsatta planarbetet måste förslaget utredas vidare. I det arbetet är det viktigt att VA-lösningen utformas i samarbetet med övriga exploateringsprojekt som pågår intill Väsby Entré, t.ex. Eds allé och Wäckare äng. Projekten kommer att ha påverkan på varandra och frågor som måste hanteras är bl.a. vilka områden som ska ledas till Åvägens pumpstation söder om planområdet. Åvägens pumpstation har i dag begränsad kapacitet och om pumpstationens upptagningsområde ökar kommer investeringar att krävas. Även flytten av ledningar/byggnation av Ladbrovägen väster om järnvägen måste samordnas och man bör även definiera var det är mest optimalt att VA-ledningar korsar järnvägen. Det är positivt att programmet lyfter fram Väsbyån. Man bör inför det fortsatta planarbetet även göra dagvattenhanteringen mer synlig och utveckla förhållandet till Ladbrodammen norr om planområdet. Detta gäller både dammens funktion i dagvattenhanteringen och dess potential att utvecklas ur ett ekologiskt och socialt perspektiv. Frågan aktualiseras särskilt med tanke på att breddning av järnvägen kommer att påverka dalen norr om planområdet. Kontoret för samhällsbyggnads kommentarer Gator och vägar inom och i anslutning till programområdet kommer att studeras närmare. En trafikfördelningsanalys där fördelning av trafiken på Ladbrovägen, Mälarvägen samt Älvsundavägen beskrivs har tagits fram under hösten Detta är en övergripande kommunal fråga. Därefter kommer en trafikfördelningsanalys för programområdet att göras. Behovet av förstärkningar i gatu- och vägnätet i och i anslutning till programområdet kommer därefter att undersökas. Infartparkeringsfrågan kommer att följas upp. Risken för överbelastning av infartsparkerande på gatuparkeringen på den östra sidan av järnvägen kan hanteras med anpassade tids- och avgiftsregleringar. Hur trafikintensiteten påverkas av infartsparkeringens placering kommer att belysas i trafikfördelningsanalysen. Frågan om infartsparkerande från Vallentuna kommer att följas upp. Avfall och återvinningsfrågan kommer att hanteras inom ramen för kommunens avfallsplan. Ny bebyggelse ska källsortera inom egen fastighet. Befintlig allmän återvinningsstation på den västra sidan för förpackningar ska omlokaliseras inom programområdet. Vatten och avloppslösning inom programområdet kommer att utredas närmare i tillsammans med andra planerade projekt i centrala delarna av kommunen. VA-lösning för området håller på att tas fram. En översiktlig dagvattenutredning för programområdet har tagits fram under sommaren/hösten 2014 där bland annat förhållandet av projektets belastning till Ladbrodammen har studerats. Möjligheten till synlig dagvattenhantering kommer att studeras närmare i detaljplaneskedet. 20 (64)