Årssammanställning. För skolhälsovården i Göteborg 2013

Transkript

1 Årssammanställning För skolhälsovården i Göteborg 2013 Lena Simonson Garsbo Margareth Nordström Lena Mangelus Skolhälsovårdsöverläkare Utvecklingsledare Utvecklingsledare Center för Skolutveckling, Skolhälsan Februari 2014

2 Innehåll Inledning... 2 Skolhälsan... 2 Hälsobesök... 3 Hälsostatistik... 4 Hälsofarlig viktutveckling... 4 Goda kost- och motionsvanor samt god nattsömn... 6 Hörselundersökningar Vaccinationer Vaccinationsstatistik Kvalitetsutveckling Kvalitetsgranskning hälsosamtalet Kvalitetsgranskning över remisser skickade till BUP och remisser skickade med skoliosmisstanke Kompetensutveckling Personalresurser för skolhälsovården i Göteborgs Stad Faktorer som påverkar resursbehovet Kontrollelever Särskoleelever Nyanlända elever Elever med psykisk ohälsa Hälsofrämjande och förebyggande arbete Utvecklingsområden Bilagor

3 Inledning Elevhälsan ska främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande och ska genom medicinska, psykologiska, specialpedagogiska och psykosociala kunskaper stödja elevens utveckling mot målen. De medicinska insatserna i skolans elevhälsa avser skolsköterskans och skolläkarens insatser. Skolhälsovården skiljer sig från övrig elevhälsa genom att den är en egen verksamhet och har Socialstyrelsen som tillsynsmyndighet. Enligt Mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan i Göteborgs stad (KS 2010) är skolhälsovården ålagd att utföra hälsoövervakning (basprogram) samt erbjuda alla elever vaccinationer enligt nationellt barnvaccinationsprogram. Med sin bas i skolan och närheten till eleverna kan skolhälsovården bedriva en effektiv hälsofrämjande och förebyggande verksamhet såväl på individnivå som på generell nivå. Skolhälsovården skall prioritera att tidigt upptäcka elever i svårigheter, elever i behov av särskilt stöd, förebyggande av elevernas psykiska ohälsa, den fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljön samt de livsstilsrelaterade hälsoriskerna. Här redovisas Skolhälsan och skolhälsovårdens verksamhet vid grund- och gymnasieskolor i Göteborg läsåret (lå) 12/13, såväl för kommunala som fristående skolor. Statistiken över hälsobesök/ hälsofarlig viktutveckling och hälsodata har kommunala skolsköterskor matat in och tagit ut från datajournalsystemet (PMO), varifrån Skolhälsan med hjälp av medicinskt ledningsansvariga skolsköterskor (MLA) har samlat in data. Skolsköterskor på de fristående skolorna har sammanställt hälsodata manuellt och skickat in dem till Skolhälsan. Data över personalresurser, hälsobesök och vaccinationer är manuellt insamlade. Skolhälsan I mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan i Göteborgs Stad framkommer att Skolhälsans uppdrag är att ha ett övergripande ansvar i att stödja arbetet med verksamhetsutveckling, yrkesspecifik kompetensutveckling, kvalitetssäkring, uppföljning samt utvärdering av de medicinska insatserna inom elevhälsan. En viktig funktion för Skolhälsan är att samverka med organisationer, myndigheter, institutioner som arbetar med barn och ungdomar, hälso- och sjukvård samt utbildning. Skolhälsans centrala roll och funktion kräver ett brett kontaktnät och möjliggör representation för Göteborgs Stad i olika sammanhang. Vi har under verksamhetsåret deltagit i nätverk med bland andra Centrala Barnhälsovårdsenheten, Psykologenheterna på Hisingen samt Västra Göteborg, Folkhälsokommitténs sekretariat för VGR, Hälsodatagruppen för barn, unga och vuxna i Göteborg, nätverk för nyanlända barn i Göteborg, nätverk för barn till psykiskt sjuka föräldrar, nätverk för samordnande skolsköterskor inom GR samt nätverken för skolläkare och samordnande skolsköterskor i Västra Götaland. Skolhälsan ingick i en central samverkansgrupp mot kvinnlig könsstympning. Skolhälsan samarbetade med Upphandlingsbolaget angående upphandling och uppföljning av sjukvårdsmaterial, vaccin och skolskötersketjänster från bemanningsföretag. Under året har Skolhälsan tidvis haft en tät kontakt med Regionarkivet angående arkivering och vad som ska sparas eller ej vad gäller dokument. Rutiner kring journalhantering mellan Göteborgs stad och grannkommunerna har setts över och förbättrats. Skolhälsovårdsöverläkaren var delaktig i nationella och lokala nätverk/arbetsgrupper angående bland annat vägledningsdokument för elevhälsan, vaccinationer och rutiner kring skoliosmisstanke. Skolhälsan var sammankallande för MLA-nätverken i de kommunala skolorna och friskolorna. Nätverken arbetade med att utveckla och förbättra kvalitets - och patientsäkerhetsarbetet inom skolhälsovården. Det innebar bland annat utveckling av tydliga riktlinjer för hantering av medicinska frågor, rutiner för den egna verksamheten och för samverkan med andra verksamheter. Skolhälsan sammankallade också nätverket för skolsköterskornas regionombud samt deltog i stadsdelarnas regionmöten. Ansvaret för att hålla Skolhälsovårdens metodhandbok för Göteborg uppdaterad ligger på Skolhälsan. Metodhandboken finns tillgänglig under aktiviteten Skolhälsan på Hjärntorget, liksom det mesta av 2

4 Skolhälsans information. Projektgrupper innehållande minnesanteckningar, avvikelser med mera finns för MLA i de kommunala skolorna respektive friskolorna. Skolhälsan har deltagit i flera utbildningar under året för att få inspiration och kunskap som har legat till grund för skolhälsovårdens/elevhälsans fortbildningstillfällen. Ett samarbete med Malmös centrala skolhälsovård pågår och är en värdefull inspiration för den fortsatta utvecklingen. Efter sommaren slutade vår skolhälsovårdsöverläkare efter nästan tio år på tjänsten och vi vill här passa på att tacka för ett gott och engagerat samarbete. Samtidigt vill vi välkomna vår nya skolhälsovårdsöverläkare som tillträdde tjänsten i november. Hälsobesök Elevhälsan ska enligt skollagen arbeta hälsofrämjande och förebyggande så att eleverna ges förutsättningar att nå målen. Hinder för inlärning ska utredas/kartläggas och om möjligt undanröjas. Enligt skollagen ska tre hälsobesök erbjudas under grundskolan samt ett under gymnasietiden. Hälsobesöken skall innefatta allmänna hälsokontroller samt hälsosamtal. Det är skolsköterskor och skolläkare i elevhälsan som utför hälsobesöken i enlighet med det basprogram som beskrivs i Skolhälsovårdens metodhandbok för Göteborgs Stad. Alla elever erbjuds hälsobesök i förskoleklass, år 4, år 7/8 och år1, gymnasiet. Inför det tillfället fyller eleven/ vårdnadshavare i skriftliga hälsouppgifter som sedan ligger till grund för hälsosamtalet. I hälsobesök ingår allmänna hälsokontroller, specifika hälsoundersökningar och hälsosamtal. Andel registrerade hälsobesök som utfördes under läsåret beskrivs nedan i tabell 1. I förskoleklassen träffar eleverna och vårdnadshavarna både skolsköterskan och skolläkaren. Skolläkaren gör en helhetsbedömning där en kroppslig undersökning ingår samt längd- och viktmätning och synundersökning. Detta hälsobesök lägger grunden till en god relation mellan elev, vårdnadshavare och skolhälsovård. Hörselundersökning görs i år 1. Se hörselavsnitt. Vid övriga hälsobesök träffar skolsköterskan eleven. Ett viktigt syfte med hälsobesöken är att följa elevernas hälsa och skolsituation över tid. Hälsosamtalen i skolhälsovården bör stärka elevens självkänsla samt medvetandegöra varje enskild individ om sin egen hälsa kopplad till livsstil. På gymnasieskolor med vissa yrkesinriktade program tillkommer undersökningar föranledda av direkt yrkespraktik, till exempel inom livsmedels- och restaurangprogram. Alla elever, oavsett grad och art av funktionsnedsättningar, har en grundläggande mänsklig rättighet att genom kommunikation påverka sina egna livsvillkor. Det betyder bland annat att de ska erbjudas en god kommunikativ miljö även på skolhälsovårdsmottagningen. I skolhälsovårdsarbetet följer skolsköterskorna i möjligaste mån basprogrammet men anpassar det efter den enskilde elevens möjligheter och behov. Andel registrerade hälsobesök läsåret Förskoleklass År 4 År 7 År 8 Gymnasiet åk1 Kommunala skolor 94 % 93 % 10 % 84 % 72 % Friskolor 91 % 96 % 23 % 74 % 71 % Tabell 1 Lägst antal hälsobesök ser vi i gymnasieskolorna. En av orsakerna kan vara att många elever byter skola och program under första gymnasieåret och därför inte kommer på hälsobesök förrän året efter. Det saknas inrapportering från några av de fristående skolorna. Det kan bero på skolsköterskornas tidsbrist. På flera fristående gymnasieskolor utförs hälsobesöken av företagshälsovård, privata läkarstationer och privata vårdcentraler. Det är svårt att få fram uppgifter på hur många hälsobesök som genomförts där. 3

5 Hälsobesök för nyanlända elever När vårdnadshavare och elev träffar personal från skolan(rektor, lärare) i ett första introduktionssamtal bör skolsköterskan vara med. I nära anslutning till det har skolsköterskan ett hälsobesök med elev, vårdnadshavare och eventuell tolk. Vårdnadshavare och elev fyller i en hälsoblankett om elevens hälsoläge, vaccinationer och eventuella upplevelser som kan påverka hälsan. I hälsobesöket ingår hälsosamtal, längd- och viktmätning, ryggundersökning, synundersökning och remiss för hörselscreening. Skolhälsan har inte specifikt samlat in uppgifter över antalet nyanländas hälsobesök i grundskolan, men vi vet att dessa hälsobesök innebär en stor arbetsinsats för många skolsköterskor. Hälsostatistik Frågor om livsstil finns med i de hälsouppgifter som eleverna besvarar inför hälsobesöken hos skolsköterskan. Hälsouppgifterna, som är viktiga arbetsinstrument vid hälsosamtalen, besvaras inte anonymt och resultatet av sammanställningen kan därför inte helt jämföras med vetenskapliga enkätundersökningar. Tidpunkten då hälsosamtalen utförs är spritt över hela läsåret. De områden/frågor som har samlats in sedan läsåret 04/05 gäller andel elever som har hälsofarlig viktutveckling (övervikt och/eller fetma), angett goda kostvanor, goda motionsvanor, god nattsömn samt sedan läsåret 05/06 också ohälsotal som ofta huvudvärk, ofta magont och ofta trötthet. Det har varit svårigheter med att sammanställa vissa delar av statistiken bland annat på grund av felaktigheter i rapportsystemet. Företaget som ansvarar för datajournalen har försökt att åtgärda det. Skolhälsan vill därför reservera sig för eventuella fel. Hälsofarlig viktutveckling Tillväxtkurvan är ett viktigt verktyg för att bedöma och följa barns och ungdomars hälsa. Data förs in i skolhälsovårdsjournalen. Uppgifterna är av stort värde både för att bedöma växande individers hälsa men också för att följa tillväxt i en population. Metod Vid hälsobesöken i förskoleklass, år 2, 4, 6, 7 el 8 och år 1 på gymnasiet mäter skolsköterskan längd och vikt på alla elever. Eleverna vägs oftast med lite kläder på och ett avdrag motsvarande kläderna görs från den uppmätta vikten. Vikt- och längduppgifterna matas in i elevens datajournal (PMO) som räknar ut BMI (Body Mass Index) samt sorterar ut elever som uppfyller kriterier för övervikt respektive fetma (enligt Cole 2000). I friskolor med pappersjournaler är det skolsköterskan som via BMI-tabeller räknar ut manuellt. Underlaget från de kommunala skolorna är rapporter från PMO. Sökunderlaget som tas fram i PMO går inte efter årskurs utan elevers födelseår. Statistiken är beräknad på första mättillfället per elev född det aktuella födelseåret. Några friskolor har också PMO - journaler men de har inte samma databas som den kommunala PMO och Skolhälsan kommer därför inte åt deras data. De flesta friskolor som rapporterat in har använt sig av den manuella metoden. Bortfall och felkällor Ett visst bortfall beror på att elever uteblir från hälsobesöken av olika skäl. Bortfall kan också bero på vakans av skolsköterska. I år 8 beror bortfallet till stor del på att några skolsköterskor väljer att genomföra hälsobesöket i år 7 (10 % i de kommunala skolorna och 23 % i friskolorna) i stället för år 8. I gymnasieskolorna är bara 59 % av eleverna födda 1996 vägda och mätta, anledning till det låga underlaget kan vara att eleverna uteblivit eller att en del av eleverna har ett annat födelseår än Bortfallet är slumpmässigt varför vår bedömning är att resultatet är representativt på Göteborgsnivå. Resultat Barn födda I förskoleklassen har 11 % av flickorna och 9 % av pojkarna övervikt. Fetma har 3 % av flickorna respektive pojkarna. Andelen flickor med övervikt + fetma är 15 %, och motsvarande för pojkar är 13 %. Se figur 1 respektive figur 2 Antalet inrapporterade elever är 5184 vilket motsvarar 93 % av hela årskullen. Barn födda I år 4 har 15 % av flickorna och 14 % av pojkarna övervikt. Fetma har 3 % av flickorna respektive pojkarna. Andelen flickor med övervikt +fetma är 17 % och motsvarande för pojkar är 18 %. Se figur 1 respektive figur 2 Antalet inrapporterade elever är 4431 barn vilket motsvarar 93 % av hela årskullen. 4

6 Ungdomar födda 1998: I år 8 har både flickor och pojkar 15 % övervikt. Fetma har 3 % av flickorna och 4 % av pojkarna. Andelen flickor med övervikt +fetma är 18 % och motsvarande för pojkar är 19 %. Se figur 1 respektive 2. Antalet inrapporterade elever är 3958 vilket motsvarar 84 % av hela årskullen. Ungdomar födda I år 1 på gymnasiet har 9 % av flickorna och 12 % av pojkarna övervikt. Fetma har 3 % av flickorna och 4 % av pojkarna. Andelen flickor med övervikt + fetma är 12 % och motsvarande för pojkar är 16 %. Se figur 1 respektive figur 2 Underlaget är 4655 inrapporterade elever, vilket motsvarar 59 % av hela årskullen. Figur 1 Flickor i förskoleklass, år 4 samt år 8 visar på en på en sjunkande tendens av andelen övervikt + fetma. Flickor år 8 har brutit den negativa trenden från att ha varit stadigt uppåtgående till att nu vid senaste mätningen uppvisa ett något lägre värde. Figur 2 Andelen pojkar med övervikt + fetma i förskoleklassen visar senaste året på en ökning från 11 % till 13 %, från tidigare nedåtgående trend. Pojkar i år 4 visar på ett trendbrott från en tidigare årlig procentuell ökning av andel med övervikt + fetma till att nu senaste året ha minskat med 2 %. Om man jämför cohorten pojkar i förskoleklass år 08/09 som sedan går i årskurs 4 år 13/12 är andelen övervikt + fetma 14 % respektive 18 %, dvs. en 4 % - ig ökning i denna grupp. 5

7 Motsvarande jämförelse för cohorten pojkar årskurs 4 år och som sedan går i årskurs 8 år 12/13, ses siffror på 17 % respektive 19 %. Däremot är det en nedåtgående trend för pojkar årskurs 8 till årskurs 1 på gymnasiet i alla tre cohorterna. Diskussion Andel elever med enbart övervikt pendlar mellan 9 och 15 % och de som uppnår BMI motsvarande fetma är 3-4 %. Statistik för övervikt + fetma för respektive stadsdel, UBF och friskolor finns redovisade i bilaga 2-5. Skolorna har med sina förvaltningar och styrelser ett folkhälsouppdrag som bland annat innebär att arbeta förebyggande mot övervikt och fetma. För att uppmuntra lek och uteaktiviteter är det viktigt att skolgårdarna har en stimulerande miljö. Skolluncherna är också en viktig del av folkhälsoarbetet. Matråd där eleverna är delaktiga bör uppmuntras. Varje stadsdel och skola behöver analysera sina egna hälsotal och avgöra vilka åtgärder man behöver vidta. All personal i skolan har ett folkhälsoansvar, inte bara skolsköterskor och skolläkare. Goda kost- och motionsvanor samt god nattsömn Inför hälsobesöket i år 4, 7 eller 8 och år 1 på gymnasiet får eleverna svara på ett antal frågor om hälsa och livsstil i hälsouppgiften. Från och med lå har vi redovisat andel elever med goda kostmotions- och sömnvanor. Statistik från kommunala skolor bygger på rapporter från PMO. Skolsköterskorna i friskolorna rapporterade in hälsostatistiken manuellt. Bortfall Ett visst bortfall beror alltid på att elever uteblir från hälsobesöken av olika skäl. Bortfallet i år 8 beror till viss del på att på att vissa skolsköterskor väljer att göra hälsobesöket i år 7 i stället (10 % i de kommunala skolorna och 23 % i friskolorna) och dessa elever finns ej med i vår statistik. Metod Eleverna i år 4, 7 eller 8 samt i år1, gymnasiet besvarar hälsouppgifterna skriftligt, antingen enskilt före hälsobesöket eller i samband med hälsobesöket. Frågor om kosten är: Äter du frukost varje dag? Äter du lunch varje dag? Äter du middag varje dag? Svarsalternativen är ja eller nej. Om eleven svarat ja på samtliga tre måltidsfrågor så har eleven, enligt vår definition, goda kostvanor och svaret matas in av skolsköterskan i datajournalen. Självklart innebär goda kostvanor inte enbart att man har en god måltidsordning. Kostens innehåll är också viktig men den aspekten har vi inte valt att mäta. I år redovisar vi även frukostvanor. För att bedömas ha goda motionsvanor skall eleverna ha svarat ja på frågan: Håller du på med idrott eller någon annan form av motion på din fritid? För att bedömas ha god nattsömn skall eleverna ha svarat ja på frågan: Sover du gott om natten? (år 4, 7eller 8) Har du god nattsömn? (år 1, gymnasiet) Underlag I år 4 är underlaget 4113 elever vilket motsvarar 87 % % av årskullen. I år 8 är underlaget 3790 elever vilket motsvarar 81 % av årskullen. I år 1,gymnasiet är underlaget 5461 elever vilket motsvarar 69 % av samtliga elever. Resultat Flickor som uppger goda kostvanor ligger relativt konstant i år 4 över tid, man ser endast små förändringar i år 8 och år1,gymnasiet. Se figur 3 6

8 Flickor som anger god sömn är konstant för år 4 men i år 8 och i år 1,gymnasiet har andelen varierat över tid Rent allmänt kan sägas att sömnen är relativt god i år 4 för de allra flesta men att det blir sämre ju äldre man blir. Se figur 4 Under en treårs period uppvisar andelen flickor som idrottar på fritiden en positiv utveckling i alla tre tillfrågade grupper. Se figur 5 För pojkar försämras matvanorna för år 4 samt första året på gymnasiet över tid. Man ser en stor försämring i kostvanorna från år 4 till år 8. Senaste läsåret ser man även en stor skillnad mellan år 8 och år1,gymnasiet på hela 12 %. Se figur 6 Andelen pojkar med god sömn har ökat markant i år 8 och i år 1 på gymnasiet över tid. Se figur 7. Pojkar som anger att de idrottar på fritiden visar en tendens till ökning över tid i år 8 och år 1, gymnasiet. För pojkar år 4 är siffrorna stabila över tid. Se figur 8 Flickor och pojkars frukostvanor försämras kraftigt med åren. I år 4 äter 89 % av flickorna resp 91 % av pojkarna frukost. För elever i år 1 på gymnasiet är denna siffra 65% respektive 70%. För flickorna innebär detta en minskning på hela 24% och för pojkarna är motsvarande siffra 21%. Se figur 9 Figur 3 7

9 Figur 4 Figur 5 Figur 6 8

10 Figur 7 Figur 8 Figur 9 9

11 Figur 10 Diskussion I diagrammen ovan som illustrerar goda hälsovanor önskar vi att staplarna ska vara så höga som möjligt. Liksom tidigare läsår sjunker andelen elever med goda kostvanor, god sömn och idrott på fritiden med stigande ålder för båda könen. För barn som sover mindre än nio timmar är risken mer än dubbelt så stor att utveckla övervikt jämfört med barn som får mer sömn. Denna koppling är särskilt stark bland barn på lågstadiet (Hense, S., Sleep, 2011). Man kan också se att tiden framför TV påverkar sömnen i negativ riktning. En positiv förändring över tid ses dock hos pojkar i år 8 där de som anger att de har god nattsömn har ökat från 76 % till 93 % på fyra läsår. Goda kostvanor och mycket rörelse är viktiga delar i elevernas livsstil för att de skall klara målen i skolan samt för att förebygga ohälsa. Skolans personal har stora möjligheter att främja goda vanor bland annat genom attraktiva skolmåltider och vid rätt tid (Livsmedelsverkets rekommendation är kl 11-13) samt sträva efter elevernas delaktighet i skolans hälsofrämjande arbete. Det är viktigt att skolansvariga och skolpersonal ser skolans möjligheter att kunna kompensera för dåliga livsvillkor och levnadsvanor. Att erbjuda daglig fysisk aktivitet under skoltid är en sådan åtgärd. Om elever uppmuntras att vara fysiskt aktiva på skoltid så kommer det att främja inlärning och hälsa på kort och lång sikt. Förbättrad koncentration, mindre nedstämdhet, viktstabilitet, förbättrat skelett och kondition är exempel på de positiva effekterna som regelbunden och daglig rörelseaktivitet ger. Den totala tiden stillasittande aktiviteter har ökat över tid. Enligt SCB s Undersökningarna av barns levnadsförhållanden, 2012 framkom att en tredjedel av barnen i årsåldern uppgav att de tittar på TV minst tre timmar per dag. Studier visar att ökat TVtittande bidrar till ökat intag av läsk och saft. Man kunde också se att föräldrar som begränsar mängden TV-reklam som barnen utsattes för, där halverades också risken för regelbunden läskonsumtion jämfört med barn till föräldrar som var mindre restriktiva. Från hälsosamtalen ser vi att elever på högstadiet är storkonsumenter av läskedrycker/saft. Se figur 10. Ohälsotal Metod I den hälsofrämjande delen av hälsosamtalet är perspektivet salutogent vilket betyder att friskfaktorer identifieras och uppmuntras. Hälsosamtalet har också som uppgift att fånga upp ohälsa vilket frågorna om huvudvärk, trötthet och ont i magen är exempel på. Som mått på ohälsa har vi sammanställt svaren från de elever som uppgett att de ofta har huvudvärk, ont i magen eller känner sig trötta. Frågor ohälsa Har du ofta ont i huvudet? Har du ofta ont i magen? Är du ofta trött? 10

12 Svarsalternativen har varit ja eller nej och det är ja-svaren som redovisas i vår statistik. Resultat Flickor uppger generellt att de har mer huvudvärk än pojkar. Skillnaderna mellan könen ökar med åldern. Siffrorna är förvånansvärt konstanta. Se figur 11. För pojkar i år 8 anas över tid en tendens till att färre uppger trötthet, däremot ser man det motsatta för år1i gymnasiet. För flickor ökar andelen trötta med stigande ålder. Se figur 12. Andel flickor och pojkar som anger att de ofta har ont magen är relativt konstant i alla åldrar. Flickorna anger att de har betydligt oftare ont i magen än pojkarna. Se figur 13. Figur 11 Figur 12 11

13 Figur 13 Diskussion Flickorna anger generellt mer ohälsa än pojkarna och det är väldigt tydligt vad gäller ofta huvudvärk och ofta trötthet att dessa symtom ökar med flickornas ålder. Motsvarande mönster ses även hos pojkarna även om den procentuella andelen som har huvudvärk är mindre totalt sett jämfört med flickorna. Läsåret 12/13 hade 10 % av pojkarna i år 8 ofta huvudvärk att jämföra med 21 % av flickorna i år 8. Andelen pojkar som upplever att de är trötta närmar sig flickornas siffror och andelen ökar med stigande ålder för båda grupperna. 46 % av flickorna och 39 % av pojkarna påtalar att de ofta är trötta i år 1 på gymnasiet. Andelen flickor som har ont i magen jämfört med andelen pojkar är ungefär dubbelt så hög. Nivåerna har under tid legat relativt stabilt. Stress kan naturligtvis vara en bidragande orsak till huvudvärk, ont i magen och trötthet. Vi ser att elever idag uppvisar symtom på ohälsa, men vi kan inte uttala oss om i vilken grad det medför funktionsnedsättning i skolarbetet, vid fritidsaktiviteter eller i relationer med familj och vänner. Folkhälsoinstitutet följer skolbarns hälsovanor och 09/10 visade statistiken att 31 % av flickorna och 54 % av pojkarna vid 15 års ålder uppgav att de trivdes mycket bra med livet. Detta är något som elevhälsan bör uppmärksamma i sitt hälsofrämjande arbete. Flickorna uppger att de mår sämre ju äldre de blir. Läsåret 12/13 uppgav 39 % av flickorna i år 1 på gymnasiet att de kände sig stressade jämfört med 18 % av pojkarna. Kan det vara så att flickor upplever mer krav på sig själva och av varandra att både vara vackra, smala, sexiga, moderiktiga och ambitiösa i skolan jämfört med pojkarna? I en studie (SOU 2006:77) gjord på 700 elever från år 9, år 2 och år 3 på gymnasiet visade att främsta stressorsakerna upplevdes vara skolarbetet och rädsla för arbetslöshet. Högstadie- och gymnasieskolorna har ett stort ansvar att anpassa elevernas lärmiljö. Det är en stor utmaning för den samlade elevhälsan att tillsammans med övriga skolan arbeta förebyggande mot den psykiska ohälsan. Det är viktigt att det förebyggande arbetet finns både på grupp- och individnivå. Hörselundersökningar Hörselscreening på alla elever i första klass samt på nyanlända elever ingår i basprogrammet. Undersökningarna utförs av audionomer från Öron- näs- och halsenheten för audiologi och logopedi på Sahlgrenska sjukhuset(su) enligt avtal med Göteborgs kommun. Hörselavtalet innebär att skolsköterskorna kallar eleverna i år 1 till hörselkontroller som utförs i skolan. De nyanlända eleverna, som inte är hörseltestade tidigare, skall också erbjudas hörseltest i skolan eller på Audiologen/SU, men ingår ej i avtalet. För alla dessa elever skriver skolsköterskorna en remiss till Audiologen/SU. Under läsåret 12/13 genomfördes hörseltester på elever i år 1. 2,2 % av dessa elever remitterades för vidare utredning. I början av januari 2014 hade 97 % av remisserna besvarats. Av dessa bedömdes 38 vara normalhörande och 58 hade någon form av hörselpåverkan. Fem av de hörseltestade barnen var habiliteringskrävande. För den lilla andel elever med hörselnedsättning som 12

14 upptäcks i skolan är det mycket viktigt att funktionsnedsättningen upptäcks så att de får rätt stöd och hjälp. Vaccinationer Skolhälsovårdens vaccinationer ingår i det nationella barnvaccinationsprogrammet som påbörjats vid BVC. Alla elever i vissa årskurser erbjuds vaccination. Som vi rapporterat tidigare har skolhälsovården under några år framåt två nationella program att genomföra parallellt. Under HT 2013 deltog skolhälsovårdsöverläkaren och en av utvecklingsledarna i Upphandlingsbolagets förberedelser med upphandling av skolhälsovårdens vaccinationer. Upphandlingen gäller alla skolvacciner utom HPV-vaccinet som upphandlats av landstingen och tillhandahålls kostnadsfritt för skolhälsovården. Vaccinationsstatistik Vaccinationsstatistik inrapporteras varje år nationellt för eleverna i år 6. I Göteborg rapporterar skolsköterskorna in till utvecklingsledare på Skolhälsan som sammanställer. Vaccinationstäckningen bland Göteborgseleverna de sju senaste läsåren jämfört med vaccinationstäckningen bland årskurs 6- elever i riket läsåret 12/13 redovisas nedan i tabell 2. Läsåret Läsåret Läsåret Läsåret Läsåret Läsåret Läsåret Riket Difteri, Stelkramp 97 % 96 % 96 % 95 % 96 % 95 % 95 % 96 % Kikhosta 6 % 51 % 80 % 91 % 95 % 94 % 93 % 96 % Polio 97 % 96 % 96 % 95 % 96 % 95 % 95 % 96 % MPR(mässling, påssjuka, röda hund) 95 % 93 % 96 % 94 % 95 % 95 % 93 % 95 % Tabell 2 Underlaget för statistiken läsåret 12/13 är 4559 elever i år 6 vilket motsvarar 99 % av årskullen. Av tabellen framgår att Göteborgseleverna fortfarande är välvaccinerade men att den relativa andelen vaccinerade generellt har sjunkit med en procent. Från januari till juli månad har framför allt Angered, Östra Göteborg och Västra Hisingen tagit emot en stor andel nyanlända, vilket kan vara en av förklaringarna till varför dessa områden har lägre andel fullvaccinerade. Vaccinationsprogrammen skiljer sig åt i olika länder och man kan dessutom ha varit på flykt och av den anledningen inte fått tänkt vaccin. Vaccinationsstatus på dessa elever kan dessutom vara svårare att bedöma. De kommer då inte in i statistiken som fullvaccinerade. Se också nedanstående diagram (figur 14) över fullvaccinerade elever i stadsdelarna och friskolorna. Figur 14 13

15 Det är väl känt att om vaccinationer utförs i skolans trygga miljö så uppnås den bästa vaccinationstäckningen. Skolsköterskan har en unik kännedom om och relation till varje elev/familj vilket innebär att även elever med en problematisk hemsituation nås och erbjuds ett vaccinationsskydd. Närheten till skolläkarens kompetens gör att medicinska frågor runt vaccinationer snabbt kan besvaras. Dokumentation i journalen gör att elevens vaccinationer sedan födelsen finns samlade på ett ställe. Vi måste värna om att vaccinationerna av barn och unga även fortsättningsvis skall utföras av skolhälsovården. En hög vaccinationstäckning i befolkningen är livsviktig. Kvalitetsutveckling Varje år gör skolhälsovården en kvalitetsgranskning. Det pågår ett kontinuerligt arbete med att se över metoder och rutiner för att nå en hög patientsäkerhet. Kvalitetsgranskning hälsosamtalet Årets kvalitetsgranskning handlade om hälsosamtal. Enligt den nya skollagen (SFS 2010:800) skall varje elev erbjudas minst tre hälsobesök i grund- eller grundsärskolan varav ett kan genomföras i förskoleklassen, och minst ett hälsobesök i gymnasie- eller gymnasiesärskolan. Innehållet i hälsobesöken beskrivs i Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården från 2004 som också ligger till grund för det basprogram som finns beskrivet under kapitlet Hälsobesök i Skolhälsovårdens metodhandbok. Ur socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården från 2004 I riktlinjerna tydliggörs skolhälsovårdens uppdrag. Mot bakgrund av elevernas förändrade hälsosituation anser Socialstyrelsen att skolhälsovårdens hälsofrämjande arbete måste bli tydligare med större fokusering på det förebyggande och att tidigt upptäcka problem och svårigheter hos eleverna. Elever med behov av särskilt stöd, elevernas fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö och så kallade livsstilsrelaterade hälsorisker, t ex övervikt, missbruk, bör vara prioriterade områden. I Mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan i Göteborgs Stad (KS 2010) framkommer att basprogrammet för hälsoövervakning i skolhälsovårdens metodhandbok skall följas samt att hälsobesöken skall präglas av ett hälsofrämjande arbetssätt. Ett av skolsköterskans viktigaste arbete handlar om hälsobesök där hälsosamtal ingår. Inför hälsobesöket får eleven fylla i en hälsoblankett, som sedan ligger till grund för ett individuellt samtal med skolsköterskan. Frågorna handlar bland annat om kamratrelationer, trivsel, kost, fysisk aktivitet, pubertet, hälsoproblem, ANT och inlärning/skolsituation. Här ges en unik möjlighet att diskutera kring livsstil och kloka val för att må bra. En sammanfattande bedömning över elevens hälsotillstånd och utveckling dokumenteras i skolhälsovårdsjournalen. Syfte Många rapporter pekar på att den psykiska ohälsan ökar hos våra barn och unga. Skolhälsovården, den medicinska delen av elevhälsan har genom sina återkommande hälsosamtal möjlighet att följa elevers hälsa och livsstil över tid. Syftet med kvalitetsgranskningen av hälsosamtal var att ta reda på hur arbetet ser ut, följs de rutiner och metoder som finns angivna i Skolhälsovårdens metodhandbok. Hur ser rutinerna ut både före, under och efter hälsosamtalet. Kan vi utveckla och förbättra arbetssättet? Uppfattar skolsköterskor och elever att hälsobesöket med hälsosamtal är hälsofrämjande och gör skillnad för elevernas livsstil? Vi ville också få en uppfattning om hur eleverna uppfattar hälsosamtalet. Når vi eleverna där de är, får de möjlighet att påverka hälsosamtalet utifrån sina behov? Lär de sig något nytt om vad de kan göra för att må bra? Granskningen är tänkt att ligga till grund för ett fortsatt utvecklingsarbete kring hälsosamtalet. Metod Kvalitetsgranskningen innehöll tre delar. Webbenkät - Skolsköterskorna fick en enkät att besvara om elevhälsosamtalet som erbjuds i år 4 och år 7/ 8 på grundskolan och år 1 på gymnasiet. 14

16 Speglingsbesök - Skolsköterskorna gjorde speglingsbesök hos varandra i samband med två elevhälsosamtal. En checklista för den kollegiala granskningen fanns med för att samma frågor skulle diskuteras skolsköterskorna emellan. Elevenkät - Skolsköterskan lämnade ut enkäten till någon/några klasser efter genomgånget hälsosamtal. Den medicinskt ledningsansvariga skolsköterskan i respektive stadsdel och UBF samlade in svaren för sitt område. Friskolorna lämnade in till Skolhälsan som sedan sammanställde för hela staden. Resultat och diskussion Alla skolsköterskor i kommunala skolor och friskolor fick information om kvalitetsarbetet. 85 % har svarat på den webbaserade enkäten angående hälsosamtal. Överlag visar granskningen på en god kvalitet av skolsköterskornas rutiner kring hälsosamtal. Granskningen är en del i ett utvecklingsarbete att förbättra hälsobesök med hälsosamtal. Genom hälsosamtalen får skolhälsovården en unik kunskap om elevers hälsa och livsstil, det är viktigt att ta vara på den i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete. Skolsköterskor som använder datajournal ska ha kunskap att ta ut statistik från hälsosamtalen. Statistiken från en klass eller flera från samma årskull bör användas för att se vilka insatser som kan behövas. Till exempel svarar många elever att de ofta har magont/huvudvärk, bör elevhälsan arbeta mer riktat med den problematiken. Efter genomgångna hälsosamtal i en klass bör skolsköterskan återkoppla till klassföreståndare, elevhälsoteam och på föräldramöten. Skolsköterskor behöver bli tydligare i informationen om vad ett hälsobesök innebär så eleven känner sig förberedd att diskutera kring sin livsstil och hälsa. Många elever tycker att de redan känner till om vad de ska göra för att må bra och det är positivt. Skolhälsovården behöver utveckla metoder för att bättre kunna nå och hjälpa de elever som inte mår bra. Speglingsbesök skolsköterskor emellan En skolsköterska besökte en kollega för att sitta med under ett elevhälsosamtal. Initialt var det en del motstånd och funderingar över denna metod. Resultatet blev över lag mycket positivt. Skolsköterskan är vanligtvis ensam i sitt arbete på mottagningen, att få ha en kollega med i rummet som iakttar hur man arbetar och därefter få feedback på det som är bra. Checklistan för den kollegiala granskningen gällde förberedelser inför hälsosamtalet och genomförande dvs. hur skolsköterskan bemötte eleven och hur de samtalade. Elevernas utvärdering av elevhälsosamtalet. Från grundskolan svarade 2526 elever och från gymnasiet svarade 799 elever. På frågan vad de tyckte om att sitta ner och prata om sin hälsa svarade knappt 60 % av grundskolans elever och 75 % av gymnasieeleverna att det var mycket bra. Drygt hälften av alla eleverna tyckte att de fick lära sig något om vad de kan göra för att hålla sig friska och må bra, många svarade också att de redan visste. Vad hälsobesöket hos skolsköterskan skulle innehålla var många av eleverna inte klara över. Om man ser till hela elevantalet i Göteborgs skolor så är det få elever som fått möjlighet att svara på enkäten. Svaren kan ändå ge en fingervisning om vad vi behöver förbättra. Tydlig information om vad ett hälsobesök med hälsosamtal innebär och vad syftet är med besöket. Att göra eleverna mer delaktiga i samtal kring deras livsstil och hälsa, både individuellt och på klassnivå. Fortsatt arbete De medicinskt ledningsansvariga skolsköterskorna har i sina regioner påbörjat samtal med skolsköterskorna om hälsofrämjande arbete. Gemensam fortbildningsdag om hälsosamtal i början av januari Översyn av hälsoblanketter och frågeställningar. Möjligheter till en enhetlig hälsoblankett och gemensam databas för skolhälsovården i Västra Götaland. Diskussioner pågår redan med bland annat Folkhälsokommitténs sekretariat för VGR. 15

17 För att göra skolornas elevhälsa mer delaktiga i resultaten från skolsköterskornas hälsosamtal behöver arbetssättet utvecklas. Detta för att kunna arbeta med hälsofrämjande frågor som är angelägna på skolan. Kvalitetsgranskning över remisser skickade till BUP och remisser skickade med skoliosmisstanke Skolhälsovård lyder under hälso- och sjukvårdslagen och skall som all annan hälso- och sjukvård bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård vilket innebär hög patientsäkerhet, god kvalitet och kostnadseffektivitet. Som vi skrivit om i tidigare årssammanställningar har Skolhälsan deltagit i arbetet med att förbättra vårdkedjor för barn och unga. Det skedde bland annat genom träffar med representanter för Primärvården, Barn- och ungdomsmedicin och BUP. Detta ledde till att skolhälsovården under läsåret 12/13 skulle kvalitetsgranska remisshanteringen till BUP och till vårdcentraler. Till den senare med misstanke om skolios. BUP När elevhälsan skickar remisser till BUP med specifika frågeställningar (t.ex. ADHD, autism mm) händer det att familjen bara får ett bedömningssamtal. I remissvaret svarar man inte på frågeställningen på remissen utan begär att skolan ska göra en basutredning. Eleven har sällan träffat barnpsykiater eller psykolog och uppföljning på BUP är inte inplanerad. Den för eleven så viktiga BUP-bedömningen fördröjs. Om skolläkaren skickar remisser angående elever som uppvisar psykisk ohälsa såsom skolfrånvaro, självskadebeteende med mera är det viktigt att de hanteras rätt i vårdkedjan. Vårdcentraler, misstanke om skolios I Skolhälsovårdens metodhandbok finns väl beskrivit handläggningen av ryggkontroller och misstanke om skolios. Vid behov ska remiss skickas till den vårdcentral eleven tillhör, för vidare handläggning med bland annat röntgen. Alltför ofta kommer remisserna tillbaka med förklaringar som att vårdcentralerna inte har tillräcklig kunskap, saknar skoliometer (mätinstrument för att mäta ryggasymmetri) eller att det inte är deras uppgift att skriva röntgenremiss. Syfte Varför just dessa två områden för remisshantering valdes ut berodde på att skolhälsovården ofta fick tillbaka remisser skickade med dessa frågeställningar. Det var viktigt att förstå orsaken till hanteringen med återremittering. Kan vi påverka så att barn och unga får den vård de har rätt till utan förseningar för att remisser inte uppfattas komma till rätt instans? Vi ser det som att patientsäkerhetsperspektivet blir åsidosatt. Metod Skolhälsan gjorde mallar där skolsköterskorna kunde fylla i när remiss skrevs, till vem den skickades, om man fick remissbekräftelse och hur lång tid det tog för svar. Då det gällde BUP remisser frågade vi också efter om BUP ville ha någon åtgärd utförd innan de kunde ta emot den inremitterade och även om eleven fick träffa en barnpsykiatriker. När det gällde remisser för misstanke om skolios ville vi veta hur många som skickades till röntgen och hur många som remitterades vidare för ortopedbedömning. Även vem som skulle hålla i en eventuell uppföljning. Resultat och diskussion Rapporteringen över skickade remisser blev mindre än förväntat (114 remisser till BUP och 99 remisser för skoliosmisstanke). En orsak till detta tror vi beror på att skolsköterskorna inte har hunnit med att notera alla skickade remisser. Sammanställningen kan ändå ge signaler för ett fortsatt arbete i att förbättra remissgången i dessa frågeställningar. Vad gäller BUP remisser fick enligt vår uppfattning alltför få elever träffa en barnpsykiater. En tredjedel av remisserna kom i retur till skolan med önskemål om utredning före bedömning på BUP. Flera remisser skickades också vidare till vårdcentral, barnmottagning, socialtjänst, habilitering, BNK med mera. Det senare kan vi inte ha några synpunkter på om det följer första linjens vård och rätt vårdinstans utifrån frågeställningen på remissen. 16

18 Av remisser som skickats för misstanke om skolios gick knappt hälften till vårdcentraler. Flera skolsköterskor och skolläkare har skickat remiss direkt till skoliosmottagning alternativt annan ortopedmottagning för att de inte har kunnat lita på systemet. När remisshanteringen inte fungerar som det är tänkt blir det frustration och oro både bland skolhälsovårdspersonal och inte minst vårdnadshavare. Vi har förstått att en del vårdnadshavare ger upp när de får besked om att remissen har kommit i retur till skolhälsovården eller om de har hänvisats till annan vårdinrättning. Många barn och unga faller mellan stolarna vilket kan leda till att vården blir fördröjd eller uteblir. För en del blir det extra besök, då vårdkedjorna inte fungerar optimalt. Skolhälsan för en diskussion med berörda parter vad gäller skoliosmisstanke och hur den bästa handläggningen bör se ut vid remittering. Bris region Väst har sedan en tid tillbaka ett samarbete med Rädda Barnen i Väst kring psykisk ohälsa hos barn och unga. De är oroliga över att första linjens vård inte fungerar tillfredställande och vill få det belyst. I slutet på 2013 anordnade de en hearing i frågan, där Skolhälsan deltog. Kompetensutveckling Skolsköterska och skolläkare arbetar både självständigt och i elevhälsoteam och kunskapsområdet är mycket brett och kräver stor kompetens. Ett av Skolhälsans uppdrag är att arrangera fortbildningar för elevhälsan. Under året har många olika utbildningar erbjudits elevhälsan/skolhälsovården från andra aktörer. Vissa av dem passar väldigt bra in i skolhälsovårdens behov av fortbildning. Exempel kan vara: vaccination av nyanlända barn och ungdomar, synundersökning o synfel hos barn, dessa har varit välbesökta och uppskattade. Sammanställning av utbildningar 2013 Datum Utbildningar 5 mars Information till rektorer för friskolor om hälso- sjukvårdslagar o förordningar som skolhälsovården har att förhålla sig. 27 mars Halvdagsfortbildning för skolsköterskor o skolläkare- en modell att arbeta utifrån för att få bättre psykisk hälsa genom livsstilsförändringar Diabetes 3 september Barn och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Upptaktsdag för elevhälsan Vilka rättigheter har barn Frisk o underkänd eller utbränd o godkänd Oscar visar vägen, hur ovanliga kan lösningar vara i en skola för alla? Är det bra med tidig upptäckt o tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? Onlineskolan tillbaka till lärande Lärande ur ett socio-kulturellt perspektiv 24 oktober En heldagsutbildning för elevhälsan i samarbete med skolkyrkan Empatitrötthet att utveckla välmående i elevhälsan 21 november Heldagsfortbildning med medicinskt tema för skolsköterskor o skolläkare Föreläsningarna handlade om ögon- sjukdomar/skador, magont, astma o allergi, reumatiska sjukdomar Statistikutbildning Skolhälsovårdens datajournalsystem gör det möjligt för skolsköterskorna att plocka ut statistik från elevernas hälsosamtal på respektive skola. Det är värdefull data om elevernas hälsa respektive ohälsa. Tidigare år har Skolhälsan tagit fram uppgifterna och sammanställt för varje stadsdel och Göteborg. Under året har Skolhälsan haft genomgångar med MLA/LSA som i sin tur utbildat och stöttat skolsköterskorna att ta ut statistik för den enskilda skolan. Detta gör det möjligt för elevhälsoteamet som ska arbeta hälsofrämjande att utifrån statistiken göra en analys och se vilka insatser som bör prioriteras. 17

19 Introduktion Utvecklingsledarna erbjöd alla nyanställda skolsköterskor i kommunala skolor och friskolor introduktion i skolhälsovård. Personalresurser för skolhälsovården i Göteborgs Stad Rekommendationen i Mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan är en heltids skolsköterska per 500 elever och en heltidsanställd läkare per 5000 elever. Där beskrivs att de medicinska insatserna ska organiseras i enlighet med basprogrammet som finns beskrivet i Skolhälsovårdens metodhandbok. Resurstillgången ska vara adekvat utifrån föreslaget basprogram och områdets speciella resursbehov. Traditionellt mäts skolhälsovårdens möjligheter att ge eleverna den skolhälsovård de har rätt till i antalet elever per heltidsanställd skolsköterska/skolläkare. Detta följs varje år i Göteborg via skolsköterskornas rapporter till Skolhälsan och inkluderar då även friskolorna. Redovisningen är beräknad utifrån underlag från Göteborgs Stad, Elevstatistik för grundskolan inklusive förskoleklass , underlag från UBF samt elevunderlag från skolsköterskor och rektorer på gymnasiefriskolorna. Se nedan i tabell 3. Det är viktigt att ta hänsyn till faktorerna som beskrivs på sidan Elevantalet per skolsköterska/skolläkare för SDF/UBF redovisas under tabell 4 och 5. Genomsnittligt elevantal för skolsköterskor och skolläkare omräknat till heltidstjänst under läsåren Kommunala skolor Läsåret Läsåret Skolsköterska Grundskola Gymnasieskola Skolläkare Grundskola Gymnasieskola Friskolor Skolsköterska Grundskola Gymnasieskola Skolläkare Grundskola Gymnasieskola Tabell 3 1 Kannebäcksskolan, för döva, hörselskadade och elever med språkstörning samt Gymnasiesärskolan ej medräknat Under läsåret 12/13 var de kommunala grundskolornas genomsnittliga elevantal för skolsköterskor och skolläkare något lägre än året innan. De kommunala skolorna har nu uppnått målet med 500 elever per heltidsanställd skolsköterska men däremot säger inte siffran något om resurstillgången är adekvat utifrån skolhälsovårdens basprogram och områdets speciella resursbehov. Elevantalet för skolläkare på grundskolan börjar närma sig det rekommenderade 5000 elever per heltidsanställd skolläkare. På den kommunala gymnasieskolan är det fortfarande drygt dubbelt så många elever än vad rekommendationen i Mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan säger. Redovisningen för friskolorna gäller alla grundskolor och 27 av 28 gymnasieskolor. Skolsköterskorna på de fristående grundskolorna har fortfarande något högre elevantal än på de kommunala skolorna och skolläkarna har 2000 fler elever per heltidstjänst men det är ändå en 18

20 minskning med ca elever. Vi ser fortfarande en ojämlikhet i skolhälsovårdsresurser. Friskolor avsätter signifikant mindre resurser till elevhälsan vilket är oroande. På de fristående gymnasieskolorna hade både skolsköterska och skolläkare betydligt fler elever per heltidsanställd än på de kommunala skolorna. Några av skolläkarna på de fristående gymnasieskolorna fungerade bara som konsulter vid behov. Flera gymnasieskolor köpte skolhälsovård från privata vårdgivare vilket innebar att eleverna fick gå dit för hälsobesök och annan skolhälsovård. Utför man där skolhälsovård enligt metodhandboken eller är det primärvård som utförs? Hur fungerar samverkan med övrig elevhälsa som beskrivs i skollagen när skolhälsovården utförs utanför skolan? Hur går det förebyggande och hälsofrämjande arbetet till? Fyra fristående gymnasieskolor hade inte tillgång till skolläkare alls, vilket bryter mot skollagen. Genomsnittligt elevantal för skolsköterskor och skolläkare uppdelat på stadsdelsnivå och inom utbildningsförvaltningens fyra områden SDF Läsåret Antal elever per heltidsanställd skolsköterska Antal elever per heltidsanställd skolläkare Angered Askim-Frölunda-Högsbo Centrum Lundby Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte- Härlanda Östra Göteborg Tabell 4 1 Kannebäcksskolan för döva, hörselskadade och elever med språkstörningar har 115 elever per heltidsanställd skolsköterska och elever per heltidsanställd skolläkare. Dessa ingår inte i tabellen ovan. UBF Läsåret Antal elever per heltidsanställd skolsköterska Antal elever per heltidsanställd skolläkare Område Centrum Område Skånegatan Område Lindholmen Område GS Tabell 5 Inom de gymnasiesärskolor som benämns Område GS är elevantalet lägre. Eleverna är spridda på många enheter och elevhälsoarbetet är intensivt med tanke på elevernas förberedelser inför vuxenlivet. Många elever har flerfunktionsnedsättningar av olika grad och för dem är behovet av de medicinska insatserna mycket stort. Faktorer som påverkar resursbehovet Under de senaste åren har arbetsinsatserna för skolsköterskorna förändrats. Det allmänna vaccinationsprogrammet har omarbetats vilket innebär utökat vaccinationsarbete under några år. MPR gavs i både år 2 och år 6 och vaccination mot livmoderhalscancer (HPV) kom igång under våren Vi vill lyfta fram några elevgrupper som kräver och har behov av mer tid från skolsköterska och skolläkare. Kontrollelever Elever som följs upp i skolhälsovården kallas kontrollelever. Exempel är elever med stor skolfrånvaro, inlärningsproblem, psykosociala problem, neuropsykiatrisk problematik och psykisk ohälsa. Uppföljningen kan också gälla rygg- och tillväxt, olika former av smärttillstånd, 19

21 vaccinationsuppföljning, övervikt/fetma, ätstörningar och livsstilsrelaterade problem. För dessa elever behövs ofta en tät kontakt med vårdnadshavarna. Elever som har ett större vårdbehov av skolhälsovårdsinsatser är bland annat elever med funktionsnedsättning och nyanlända elever, i denna grupp ingår även ensamkommande barn. Särskoleelever Särskoleelever behöver längre tid vid hälsobesöken. Ibland behöver skolsköterskan/skolläkaren använda sig av bilder eller annan alternativ kommunikation för att få fram och ge information om elevens hälsa och livsstil. Vid svårare funktionsnedsättning kan elevassistent vara med. Mer förebyggande hälsoarbete och samtal runt livsstilsfrågor krävs eftersom det exempelvis ofta är vanligare med kostproblem av olika slag samt problem med den personliga hygienen. Skolsköterskan behöver ofta vara ute i klasserna och ha ett nära samarbete med personalen runt dessa frågor. Skolhälsovården har som regel en tätare och mer omfattande kontakt med särskolans elever och familjer liksom med det professionella nätverket runt barnen, till exempel habiliteringen. Nyanlända elever Nyanlända elever är en heterogen grupp som har mycket olika bakgrund, hälsa och förutsättningar. Det de alla har gemensamt är att de har brutit upp från ett sammanhang där de tidigare levt. De kan bära på sorg och saknad. Många av eleverna är traumatiserade efter krig och flykt samt över att ha mist kontakt med anhöriga i hemlandet. Denna typ av erfarenheter leder ofta till mag- och sömnproblem och huvudvärk på grund av oro. Särskilt utsatta är förstås ensamkommande barn och ungdomar som har ökat i antal. Den medicinska bedömningen av nyanlända barn och ungdomar med utländsk bakgrund består av hälsobesök hos skolsköterskan, hälsoundersökning på vårdcentral och uppföljning inom hälso- och sjukvården och/eller skolhälsovården. Nästan alltid krävs närvaro av tolk. Elever som kommer från fattiga länder har oftare påverkad fysisk och psykisk hälsa. Barnen och ungdomarna behöver ofta mycket stöd och uppföljning. Nyanlända elever skall alltid ha en översyn av vaccinationsstatus och erbjudas kompletterande vaccinationer. Vaccinationsintyg från hemlandet saknas ofta och att ta fram vaccinationshistorik är ett mycket tidskrävande detektivarbete. Skolläkaren ansvarar för vaccinationsplanen och ordinerar de vaccinationer som skolsköterskan kommer att ge det närmaste läsåret. Bostadssituationen för flertalet nyanlända elever är många gånger svår. Många bor mycket trångt och behöver flytta ofta, vilket påverkar både hälsa och studier. Skolhälsovården har en nyckelfunktion för dessa elever och behöver ofta ta kontakt med andra vårdgivare och/eller professionella nätverk för att hjälpa dem och vårdnadshavare/god man. Elever med psykisk ohälsa Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar oroväckande. Symtomen kan visa sig i form av kroppsliga besvär såsom huvudvärk, magont, nedstämdhet sömnsvårigheter, ätstörningar m.m. Skolfrånvaro och/eller livsstilsrelaterade problem kräver också medicinska insatser. Tidigare fanns mer resurser att ta hjälp av utanför skolan. Många skolor har inte möjlighet att ge det stöd och den hjälp som skulle behövas. Elevhälsan behöver samarbeta med hälso- och sjukvården men det försvåras av att första linjens vård brister för dessa barn. Hälsofrämjande och förebyggande arbete Skollagen säger att skolhälsovården främst skall arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Tyvärr upplever vi att detta har minskat. Skolsköterskan erbjuder naturligtvis alla elever hälsobesök med hälsosamtal. Hälsosamtalet är framförallt både förebyggande och hälsofrämjande på individnivå. Mycket av det som kommer fram i samtalet kommer förhoppningsvis att tas tillvara i framtiden och användas som underlag till elevhälsans främjande och förebyggande arbete. För många skolsköterskor räcker tiden inte till för att bedriva ett hälsofrämjande arbete i klasserna. Detta beror på flera olika faktorer som ökad arbetsbelastning med vaccinationer, basprogrammet tar tid samt dokumentationen som har ökat mycket. 20