Samhällsbyggnadsnämnden

Transkript

1 Mötesbok: Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Datum: Plats: Oskarshamnssalen Kommentar:

2 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 1 Samhällsbyggnadsnämnden Datum Samhällsbyggnadsnämnden kallas till sammanträde Datum och tid: kl. 10:00 Plats: Oskarshamnssalen Vid förhinder kontakta: Håkan Lönnbom, tel: , e-post: hakan.lonnbom@oskarshamn.se Mathias R Karlsson (S) Ordförande Håkan Lönnbom Sekreterare Ledamöter Mathias R Karlsson (S), ordförande Frida Bergvall (S) Joakim Rylin (S) Matti Wahlström (V) Anna Lingman (MP), 2:e v ordförande Johannes Lindberg (L) Berit Sjöö (KD) Richard Karlsson (M), 1:e v ordförande Dan Bengtsson (SD) Ersättare Lars Wingerup (S) Heléne Bolling (S) Yusuf Sheekh (S) Hans Åslund (V) Kerstin Karlsson (C) Roland Johansson (L) Belinda Luong (KD) Felicia Åström (M) Robin Hagström (SD)

3 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 2 Samhällsbyggnadsnämnden Datum Dagordning Ärende 1. Upprop 2. Val av justerare, förslag Dan Bengtsson (SD) den 18 maj 2017 kl. 13:30 3. Fastställande av dagordning 4. Remiss 2017, föreskrifter om kosmetiska exponeringar och kosmetiska solarier samt föreskrifter om kontrollköp 5. Svar på medborgarförslag nr 1/17 - P-platser för husbilar och husvagnar 6. Antagandebeslut 2, Detaljplan för Emmekalv 4:309 och del av Emmekalv 4: Information om ordförandens delegationsbeslut Granskningsbeslut 2, Detaljplan för Laxen 10 m.fl. fastigheter, "Norra inre hamnen", B Nybyggnad av psykiatribyggnad (hus 13) inom sjukhusområde samt rivning av före detta vårdcentral, Lasarettet 1 9. Utdelning av samhällsbyggnadsnämndens stipendium Budgetuppföljning för samhällsbyggnadsnämnden 2017, jan - april 11. Återrapportering till samhällsbyggnadsnämnden 2017, maj 12. Anmälningsärenden 13. Anmälan av delegationsbeslut

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning SBN 2016/ Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och byggavdelningen Marie Lindström E-post: marie.lindstrom@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Remiss Föreskrifter om kosmetiska exponeringar och kosmetiska solarier samt föreskrifter om kontrollköp Samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut Samhällsbyggandsnämnden antar samhällsbyggnadskontorets yttrande som sitt eget. Ärendet Sedan 2013 pågår ett omfattande arbete med översyn av Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling. Översynen är nödvändig för införandet av strålskyddsdirektivet i svensk lagstiftning. Mot bakgrund av strålskyddsdirektivets krav på riskanpassad reglering inför Strålsäkerhetsmyndigheten anmälningsplikt för vissa verksamheter med joniserande respektive ickejoniserande strålning. Syftet med att införa anmälningsplikt är att anpassa de krav som ställs med hänsyn till de risker som finns inom olika verksamheter. De verksamheter som föreslås omfattas av anmälningsplikt har bedömts vara av sådan art att Strålsäkerhetsmyndigheten inte behöver göra en tillståndsprövning innan dessa verksamheter inleds. Förfarandet med ansökan om tillstånd till Strålsäkerhetsmyndigheten kommer således att tas bort och ersättas med ett anmälningsförfarande i vissa fall. I den nya föreskriften föreslås bland annat anmälningsplikt för kosmetiska exponeringar samt att kommunen blir tillsynsmyndighet. Strålsäkerhetsmyndigheten har tagit fram ett förslag till föreskrifter med tillhörande vägledning om bestämmelser för kosmetisk exponering och solarier. Samhällsbyggnadsnämnden ges möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Synpunkter ska lämnas till Strålsäkerhetsmyndigheten senast 24 maj Bakgrund Enligt Europeiska unionens ministeråds strålningsdirektiv, ska medlemsländerna kräva att verksamheter underkastas reglering och tillsyn som står i proportion till omfattningen av och sannolikheten för exponering från dessa verksamheter. Av strålskyddsdirektivet framgår att vissa särskilt angivna verksamheter alltid ska omfattas av krav på tillstånd. Utifrån en riskanalys får medlemsländerna avgöra om övriga verksamheter ska anmälas eller om de helt eller delvis ska undantas från reglering.

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning SBN 2016/ Definitioner från strålskyddslagen kosmetisk exponering: exponering av en person i kosmetiskt syfte utan medicinsk grund kosmetiskt solarium: teknisk anordning för att exponera människor för ultraviolett strålning i syfte att göra huden brun Samhällsbyggnadsnämnden lämnade i december 2016 synpunkter på underhandsremissen i ärendet. Samhällsbyggnadskontorets yttrande Samhällsbyggnadskontoret avstod från att lämna synpunkter gällande kontrollköp när underhandsremissen remitterades och lämnar inte heller nu synpunkter på den föreskriften. Synpunkter lämnas på föreskriften Vägledning med bakgrund och motiv till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter för kosmetiska exponeringar och kosmetiska solarier. Genom föreskriften införs anmälningsplikt för verksamheter som yrkesmässigt utför kosmetiska exponeringar med icke-joniserande strålning. Enligt förslaget tar kommunen över Strålsäkerhetsmyndigheten roll som tillsynsmyndighet för dessa verksamheter. Det medför ett utökat tillsynsansvar för kommunen eftersom tillsynen för närvarande endast omfattat kosmetiska solarier. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att det kommer att bli förbättrad tillsyn på området genom överförande till kommunerna. Det finns ett mörkertal inom området eftersom tillstånds- eller anmälningsplikt saknas för vissa verksamheter. Det medför en svårighet att bedöma omfattningen av kommunens nya tillsynsansvar. De nya anmälningspliktiga delarna medför utökade arbetsuppgifter. Föreskrifterna för kosmetiska exponeringar och solarier bedöms kräva utbildning och kompetenshöjning hos den kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet för handläggning av anmälningar enligt föreslagna föreskrifter. För att förenkla övertagande av tillsynen behöver Strålsäkerhetsmyndigheten ge kommunen tillgång till de kända verksamheterna inom området. Det är möjligt att den tekniska utrustningen erbjuder tillräckligt skydd för omgivingen med avseende på exponering av strålning, så länge användningen av utrustningen sker korrekt. För helhetsbedömning av riskerna på individnivå borde det krävas vissa grundläggande medicinska kunskaper hos verksamhetsutövaren för korrekt bedömning av kunddeklarationen. T ex kunskap om vilka sjukdomar, mediciner, hudfläckar etc som utgör risker för kunden vid exponering och hur onödiga skador eller effekter kan undvikas. Ett exempel på kosmetisk exponering är laserbehandling. Bland annat kan rutiner behövas för att neka behandling. Förtydligande har skett angående hur länge kunddeklarationer ska sparas samt hur länge dokumentation från skador ska sparas. Enligt förslaget ska de sparas i ett år. Det bedöms vara för kort tid med tanke på hur länge det kan ta för vissa skador att utveckas. Nuvarande förslag med att spara dokumentation och kunddeklarationer under endast ett år, innebär att endast akuta eller kortsiktliga uppkomna skador eventuellt kan spåras. Samhällsbyggnadskontoret är fortfarande tveksamt till om kravet på kunddeklarationen enligt 2 kap 8 är förenlig med nuvarande personuppgiftslagen eller den kommande dataförordningen samt om verksamhetsutövaren har rådighet att fullfölja kravet. Samhällbyggandskontoret är även tveksam till hur kunddeklarationer ska hanteras i tillsynen och önskar mer vägledning i föreskriften. Tillsynmyndigheten behöver mer vägledning för bedömning av verksamhetsutövarens förmåga att göra individuell anpassning av kundens exponering för att undvika onödiga skador eller effekter.

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 3 Datum Vår beteckning SBN 2016/ Verksamhetsutövaren behöver mer vägledning om och rutiner för avgöra om hudfläckar ska undersökas inom sjukvården innan exponering tillåts enligt 2 kap 11. Dokumentation av hur undantag ska hanteras enligt 2 kap 17 bör också ingå i egenkontrollen. Förslagsvis kompletteras vägledningen till 3 kap 5 med funktionskrav på den avskärmande väggen, detta för att underlätta bedömning om den avskärmande effekten uppnås. Förslagsvis kompletteras vägledningen till 3 kap15 med avseende på vilka funktionskrav som ska ställas på erbjudna solglasögon för att ge tillräckligt ögonskydd. Kommentar på förbättring av föreskriftens bilagor Bilaga 5 kan som vägledning kompletteras med ett tydliggörande beräkningsexempel. Lena Saksi Samhällsbyggnadschef Marie Lindström Miljö- och hälsoskyddsinspektör Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Författningsförslag Förslag till föreskrifter om kosmetiska exponeringar och kosmetiska solarier, samt om kontrollköp Vägledningstexter till föreskrifter om kosmetiska exponeringar och kosmetiska solarier, samt om kontrollköp Konsekvensutredningar gällande förslag till föreskrifter om kosmetiska exponeringar och kosmetiska solarier, samt om kontrollköp Skickas till registrator@ssm.se ange diarienr SSM på ärenderaden

7 Hej, Bifogat finner ni Remissförslag till föreskrifter om kosmetiska exponeringar och kosmetiska solarier samt föreskrifter om kontrollköp som innehåller: 1. Förslag till föreskrifter om kosmetiska exponeringar och kosmetiska solarier, samt om kontrollköp 2. Vägledningstexter till föreskrifter om kosmetiska exponeringar och kosmetiska solarier, samt om kontrollköp 3. Konsekvensutredningar gällande förslag till föreskrifter om kosmetiska exponeringar och kosmetiska solarier, samt om kontrollköp 4. Svarsmall I den nya föreskriften för kosmetiska exponeringar föreslås bland annat anmälningsplikt för kosmetiska exponeringar samt att kommunen blir tillsynsmyndighet. Föreskriften om kontrollköp ger tillsynsmyndigheten möjlighet att utföra kontrollköp. Yttranden och synpunkter Yttranden och synpunkter skickas som e-post till registrator@ssm.se eller till Strålsäkerhetsmyndigheten, Stockholm, senast den 24 maj Vänligen börja med att ange diarienummer SSM i ämnesrubriken. Myndigheten önskar få synpunkter i bifogad svarsmall. Kontaktperson Om du har några frågor om förslaget kan du kontakta Johan Gulliksson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten, via e-post johan.gulliksson@ssm.se eller på telefon Med vänlig hälsning Carina Larsson

8 Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority Administratör Avd. Strålskydd Miljöövervakning och Beredskap Administrator Dept. Environmental Assessment and Preparedness SE Stockholm Solna strandväg 96 Tel: Mob: Fax: Web: Prenumerera på myndighetens nyheter: Subscribe to news from the Authority:

9 Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling ISSN: Klicka här för att ange ISSN. SSFMS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Vägledning med bakgrund och motiv till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (Klicka här för att ange SSMFS-nummer.) för kosmetiska exponeringar och kosmetiska solarier

10 Fastställd: Datum: Dokumentnummer:

11 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Innehållsförteckning Kapitel 1. Tillämpningsområde och definitioner... 6 Tillämpningsområde... 6 Definitioner... 7 Kapitel 2. Kosmetiska exponeringar Anmälan Kapitel 3. Kosmetiska solarier och artificiella solningsanläggningar Anmälan Artificiella Solningsanläggningar Bilaga 1. Grundläggande gränsvärden för elektromagnetiska fält Bilaga 2. Information om åldersgräns Bilaga 3. Avsnitt i svensk standard som ska vara uppfyllda Bilaga 4. Märkning och instruktioner för användning av kosmetiskt solarium som upplåts till allmänheten Bilaga 5. Värden för ultraviolett strålning

12 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. 4

13 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Bakgrund I lagen (20xx:xxx) om strålskydd har införts ett förbud mot yrkesmässigt att låta någon som inte har fyllt 18 år sola i ett kosmetiskt solarium och ett förbud mot att yrkesmässigt utföra kosmetiska exponeringar med icke-joniserande strålning på personer som inte har fyllt 18 år. Det har också införts ett krav på upprättande av ett program för egenkontroll för att kontrollera dessa verksamheter. Strålsäkerhetsmyndigheten har vid sin tillsyn av verksamhetsutövare som utför kosmetiska behandlingar med bl.a. IPL och laser funnit att Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter, som tidigare har reglerat området, inte varit tillräckligt precisa i sina krav på verksamhetsutövaren. Det har inte funnits en tillräcklig reglering avseende hur information inför behandling ska ske till kunden. Inte heller specifika krav på hur behandlingar ska anpassas till kunden och hur de ska dokumenteras. Genom föreskriften införs en anmälningsplikt för verksamheter som yrkesmässigt utför kosmetiska exponeringar med icke-joniserande strålning. Kommunerna tar över Strålsäkerhetens roll som tillsynsmyndighet för dessa verksamheter. Kommunerna är sedan tidigare tillsynsmyndighet över verksamhet med kosmetiska solarier. Anmälan är avgiftsbelagd i form av anmälningsavgift. Genom anmälningsplikten blir verksamhetsutövaren även medveten om att verksamheten regleras i strålskyddslagen, strålskyddsförordningen och SSM:s föreskrifter. Utöver de bestämmelser som finns i dessa föreskrifter finns även bestämmelser i lagen (20xx:xxx) om strålskydd som verksamheterna måste följa. I 4 kap. lagen (20xx:xxx) om strålskydd finns allmänna skyldigheter som bland annat specificerar kravet att den som bedriver denna typ av verksamhet ska se till att den som är sysselsatt i verksamheten ska ha god kännedom om förhållanden, villkor och föreskrifter under vilka verksamheten bedrivs samt blir upplyst om de risker som kan vara förenade med verksamheten. I 7 kap. 1 4 lagen (20xx:xxx) om strålskydd finns det bestämmelser som gäller kosmetiska exponeringar och kosmetiska solarium vad gäller åldersgräns samt egenkontrollprogram. Syfte Denna vägledning riktar sig såväl till verksamhetsutövare som till tillsynsmyndigheterna och syftar till att underlätta tolkningen av bestämmelser och öka förståelsen för kravbilden genom att redovisa bakgrund, förklaringar och motiv till de föreskrifterna. 5

14 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Kapitel 1. Tillämpningsområde, definitioner och tillsyn Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om strålskydd för verksamheter med ickejoniserande strålning som innefattar 1. kosmetiska exponeringar med laser i laserklass 3B eller 4, 2. kosmetiska exponeringar med intensivt pulserat ljus (IPL), 3. kosmetiska exponeringar med teknisk anordning som kan alstra elektromagnetiska fält som överskrider de gränsvärden som anges i bilaga 1, 4. kosmetiska exponeringar med ultraljud, 5. kosmetiska exponeringar med annan till sin biologiska verkan likartad strålning som avses i punkt 1 4, 6. kosmetiska solarier, eller 7. artificiella solningsanläggningar. Syfte Syftet med bestämmelsen är att klargöra att dessa föreskrifter gäller för de verksamheter med icke-joniserande strålning som listas i bestämmelsen. Tillämpning av bestämmelsen Kosmetisk exponering definieras i lagen (20xx:xxx) om strålskydd som exponering av en person i kosmetiskt syfte utan medicinsk grund. Exempel på kosmetiska exponeringar är hårborttagning, hudföryngring, tatueringsborttagning, borttagning av synliga blodkärl eller oönskad pigmentering och fettreducering med hjälp av icke-joniserande strålning eller ultraljud. Kosmetiska solarier definieras i lagen (20xx:xxx) om strålskydd som teknisk anordning för att exponera personer för ultraviolett strålning i syfte att göra huden mörkare. Definitionen av artificiell solningsanläggning framgår av 1 kap 3 i dessa föreskrifter. Bakgrund och överväganden Det har länge funnits ett behov av att reglera användningen av icke-joniserande strålning för kosmetiska exponeringar. Användningen av laser och Intensivt Pulserat Ljus, IPL, är sedan tidigare reglerat i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter men inte kosmetiska exponeringar med elektromagnetiska fält (EMF) eller ultraljud. År 2011 gjordes en utredning av Karin Lindell om estetiska behandlingar på uppdrag av Socialstyrelsen, Estetiska behandlingar - förslag till rättslig reglering m.m. (Socialstyrelsen, dnr /2011). Socialdepartementet gjorde en utredning 2015, Kroppsbehandlingar - Åtgärder för ett förstärkt konsumentskydd, SOU 2015:100. Båda utredningarna fann att det behövs en strängare reglering av estetiska behandlingar, däribland kosmetiska behandlingar med icke-joniserande strålning. Strålsäkerhetsmyndigheten har vid sin tillsyn av verksamhetsutövare som utför kosmetiska behandlingar med IPL och laser funnit att de föreskrifter som finns i dag på området inte är tillräckliga och behöver bli mer precisa med högre krav på verksamhetsutövaren. Äldre bestämmelser Bestämmelser för solarier och artificiella solningsanläggningar har tidigare funnits i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. 6

15 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Bestämmelser för verksamheter som använder laser eller IPL för kosmetiska exponeringar har tidigare funnits i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (SSMFS 2014:4) om laser, starka laserpekare och intensivt pulserat ljus. Strålsäkerhetsmyndigheten har tidigare inte reglerat kosmetiska exponeringar med EMF och ultraljud. 2 Bestämmelserna i 2 kap. gäller endast för sådana verksamheter som avses i Bestämmelserna i 3 kap. gäller endast för sådana verksamheter som avses i 1 6 och 7. Definitioner 3 Termer och uttryck som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i lagen (20xx:xxx) om strålskydd, förordningen (20xx:xxx) om strålskydd och miljöbalken. I dessa föreskrifter betyder Term Definition Artificiell solningsanläggning Lokal, rum, utrymme eller anordning avsedd för samtidig exponering av flera personer med artificiellt ljus, huvudsakligen i syfte att åstadkomma upplevelser av välbefinnande och avkoppling. En artificiell solningsanläggning brukar ibland gå under namnet solrum eller vara ett inslag i verksamheter som arbetar med ljusterapi. Term Definition Ekvivalenskod Solarielysrörs märkning med effekt, rörtyp och strålningsegenskaper enligt svensk standard SS-EN 61228:2008. Term Definition Intensivt pulserat ljus Optisk bredbandsstrålning i det synliga och infraröda våglängdsområdet alstrad för att orsaka termisk, mekanisk eller kemisk skada på hud. Intensivt pulserat ljus kallas ofta IPL, men det förekommer även andra termer, till exempel FPL. Definitionen av intensivt pulserat ljus är avsedd att täcka alla dessa 7

16 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. tekniker oavsett vad de kallas. Det är vanligt att intensivt pulserat ljus används i kombination med ett filter för att begränsa våglängdsområdet. Intensivt pulserat ljus används ofta för borttagning av bland annat hår, oönskad pigmentering, synliga blodkärl, oönskade tatueringar samt för hudföryngring. Term Definition Laser Teknisk anordning som kan alstra laserstrålning, eller produkt som innehåller en sådan anordning, och som inte är en stark laserpekare. Starka laserpekare definieras och regleras särskilt i förordningen (20xx:xxx) om strålskydd. I föreskrifterna avser därför ordet laser samtliga lasrar som inte är starka laserpekare. Term Definition Laserklass Beteckning enligt svensk standard SS-EN , utgåva 5, 2014, som anger hur riskfylld användningen av en laser eller stark laserpekare är. Lasrar, och tekniska anordningar som innehåller lasrar, är klassificerade efter laserns styrka och vilka riskerna är vid normal användning. Laserklasserna definieras i svensk standard SS-EN , utgåva 5, Term Definition Laserstrålning Elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 180 nanometer till 1 millimeter, huvudsakligen alstrad genom processen stimulerad emission. Term Definition Ultraviolett strålning Elektromagnetisk strålning med våglängder inom området nanometer. 8

17 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Term Definition UV-kod Del av ett solarielysrörs ekvivalenskod som anger rörets strålstyrka och strålningsegenskaper, Term Definition UV-typ Kategoriindelning av solarier med hänsyn till strålningsegenskaperna enligt svensk standard SS-EN :2014. Den svenska standarden är identisk med europastandard CENELEC EN :2014. Standarden beskriver UV-typerna på följande sätt: UV-typ 1 och UV-typ 2 är kosmetiska solarier vars biologiska verkan enbart respektive huvudsakligen åstadkoms av långvågig ultraviolett strålning (>320 nm) och som är avsedda för professionell användning under överinseende av en person som har lämplig utbildning. UV-typ 3 är kosmetiska solarier vars biologiska verkan åstadkoms av både kort- och långvågig ultraviolett strålning och som kan användas utan särskild utbildning. UV-typ 4 är solarier vars biologiska verkan huvudsakligen åstadkoms av kortvågig ultraviolett strålning (< 320 nm) och som är avsedda för användning enligt läkares ordination. För UV-typ 3 solarier gäller att total erytemeffektiv irradians ( nm) inte får överstiga 0,3 W/m². Dessutom ska mätvärden i det kortvågiga spektralintervallet nm och i det långvågiga nm vara mindre än 0,15 W/m². Term Definition X- och Y-värden Del av ett solarielysrörs UV-kod som anger rörets ultravioletta strålningsegenskaper. X anger erytemverksam strålstyrka och Y anger kvoten för kortvågig/långvågig hudcancerverksam UV-strålstyrka mätt enligt svensk standard SS-EN 61228:2008. Tillsyn 4 Av 10 kap. 3 strålskyddsförordningen (20xx:yyy) följer att en kommunal nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet ska ha tillsyn över verksamheter med kosmetiska solarier eller kosmetiska exponeringar inom kommunen. Enligt 10 kap. 4 strålskyddsförordningen får kommunfullmäktige meddela föreskrifter om avgifter för kostnader för sådan tillsynsverksamhet. Den kommunala nämndens kostnader för provtagning och undersökning av prov ska ersättas av den vars verksamhet tillsynen avser. 9

18 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Syfte Syftet med bestämmelsen är att kommunen ska kunna ta ut en kostnad för provtagning och undersökning av prov i samband med tillsynsarbetet och att verksamheterna ska ha kännedom om att de ska ersätta denna kostnad. Bakgrund och överväganden Enligt 10 kap. 3 förordning (20xx:xxx) om strålskydd ska en kommunal nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet ha tillsyn över verksamheter med kosmetiska solarier eller kosmetiska exponeringar inom kommunen över att lagen (20xx:xxx) om strålskydd och föreskrifter och villkor som har meddelats med stöd av lagen följs. Enligt 10 kap. 5 förordning (20xx:xxx) om strålskydd får Strålsäkerhetsmyndigheten meddela föreskrifter om skyldighet för den vars verksamhet tillsynen avser att ersätta en tillsynsmyndighets kostnader för provtagning och undersökning av prov. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny för kosmetiska exponeringar. För verksamheter med solarier finns bestämmelsen sedan tidigare, se 19 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. 10

19 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Kapitel 2. Kosmetiska exponeringar Anmälan 1 Den som avser att bedriva sådan verksamhet som avses i 1 kap , ska anmäla detta till den nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet i den kommun där verksamheten ska bedrivas. Anmälan ska göras minst sex veckor innan verksamheten ska påbörjas. Verksamheten får inte påbörjas förrän en bekräftelse med besked om att anmälan är komplett har mottagits från kommunen. Syfte Syftet med bestämmelsen är att tillsynsmyndigheten ska få kännedom om verksamheten i god tid innan verksamheten påbörjas. Tillsynsmyndigheten har då möjlighet att tillhandahålla information om de krav som gäller för verksamheten. Tillsynen är viktig för att upprätthålla strålsäkerheten bland verksamhetsutövarna, och därmed skydda kunderna mot oönskade effekter av strålning. Bakgrund och överväganden Enligt 10 kap. 3 förordning (20xx:xxx) om strålskydd ska en kommunal nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet ha tillsyn över verksamheter med kosmetiska solarier eller kosmetiska exponeringar inom kommunen över att lagen (20xx:xxx) om strålskydd och föreskrifter och villkor som har meddelats med stöd av lagen följs. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. En motsvarande bestämmelse finns sedan tidigare vad gäller skyldigheten att anmäla solarieverksamhet till kommunen, se 10 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. Uppgifter vid anmälan 2 En anmälan enligt 1 ska innehålla uppgifter om 1. verksamhetsutövarens namn, adress, organisationsnummer, firmatecknare och fakturaadress, 2. kontaktperson med kontaktuppgifter, 3. verksamhetens adress, 4. typ av verksamhet som ska bedrivas och tidpunkt för påbörjande av verksamheten, och 5. tillverkare och modell för varje teknisk anordning som kan alstra strålning och som används för kosmetiska exponeringar. Uppgifterna enligt första stycket ska hållas aktuella. Varje förändring av de förhållanden som avses eller om verksamheten upphör ska snarast meddelas till den kommunala nämnden. Syfte Syftet med bestämmelsen är att tillsynsmyndigheten ska ha aktuella uppgifter om verksamheten som ett underlag för myndighetens tillsyn och att verksamhetsutövaren fortlöpande ska uppdatera de uppgifter som rör verksamheten. Bestämmelsen om kontaktperson syftar till att det ska finnas en person som är tillsynsmyndighetens första kontakt mot verksamhetsutövaren. 11

20 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Tillämpning av bestämmelsen Om verksamheten bedrivs på flera platser ska samtliga adresser anges i anmälan. Vad gäller utländska verksamheter kan tillsynsmyndigheten till exempel begära utdrag från ett utländskt bolagsregister för att få tillgång till de uppgifter som anges i punkt 1. Bakgrund och överväganden Enligt 10 kap. 3 förordning (20xx:xxx) om strålskydd ska en kommunal nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet ha tillsyn över verksamheter med kosmetiska solarier eller kosmetiska exponeringar inom kommunen över att lagen (20xx:xxx) om strålskydd och föreskrifter och villkor som har meddelats med stöd av lagen följs. För att tillsynsmyndigheten ska kunna utöva tillsyn över verksamheten behöver myndigheten ha aktuella uppgifter om verksamhetsutövaren. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. Information om åldersgräns 3 Den skylt med information om förbud mot att låta någon som är under 18 år genomgå en kosmetisk exponering som avses i 7 kap. 4 2 lagen (20XXX:xxx) om strålskydd, ska vara utformad i enlighet med vad som framgår av bilaga 2 och minst ha format A3. Syfte Syftet med bestämmelsen är att kunderna ska få en tydlig och klar information om att det finns ett förbud att utföra kosmetiska exponeringar med icke-joniserande strålning på någon som är under 18 år. Tillämpning av bestämmelsen Affischen ska sitta synligt på varje ställe i verksamheten där en kosmetisk exponering utförs vilket lätt kan kontrolleras genom en okulär besiktning. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. Kompetens 4 Verksamhetsutövaren ska säkerställa att de som arbetar i verksamheten har den kunskap som behövs avseende. 1. hur utrustningen i verksamheten ska användas, 2. hur strålningen påverkar kroppen, och 3. de risker som verksamheten kan innebära. Syfte Syftet med bestämmelsen är att säkerställa strålskyddet vid kosmetiska exponeringar genom att de som arbetar i verksamheten har den kunskap som behövs. Verksamhetsutövaren ska se till att alla som arbetar i verksamheten har de teoretiska och praktiska kunskaperna som behövs för att verksamheten ska kunna bedrivas under goda strålskyddsförhållanden. 12

21 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Tillämpning av bestämmelse Exempel på områden som det är viktigt att ha kunskap inom är: - hur icke-joniserande strålning och ultraljud påverkar kroppens vävnader, - utrustningens funktioner, till exempel inställningar, kylning och fel som kan uppstå, - vilka skador icke-joniserande strålning och ultraljud kan orsaka, till exempel brännskador, ärrbildning, hyper - och hypopigmentering, nervskador och skador på blodkärl, - hudtumörer och risker med att ta bort hudförändringar som inte har diagnosticerats, - hud och hudtyper, - mekanismen bakom den önskade effekten och skaderisken, - hantering av skador som till exempel brännskador, - behov av eftervård, till exempel att inte utsätta huden för solljus, - vad som är en normal reaktion hos huden, eller annan exponerad kroppsdel, så att det är möjligt att avgöra om utrustningen inte fungerar som förväntat, - kontraindikationer, exempelvis sjukdomar, graviditet, medicinering eller pigmentering. För att kontrollera personalens kunskap kan exempelvis ett intyg om en genomförd utbildning uppvisas vid tillsyn. Intyget kan vara ett utfärdat certifikat, diplom eller dylikt som anger vilken utbildning som personen har genomfört och avslutat. Verksamhetsutövaren ska också kunna upplysa om den genomförda utbildningens innehåll. I de fall då delar av kunskapen har införskaffats exempelvis genom praktik, det vill säga, när utövaren utför behandlingar under ansvar av en mer erfaren utövare kan ett skriftligt intyg visas för att bekräfta att denna praktik har genomförts. Exempel på allvarliga brister i kunskap är om det saknas kännedom om de skador som kan uppstå under behandlingen eller om behandlingar utförs utan att ta hänsyn till eventuella sjukdomar eller medicinering av kunden som kan påverka behandlingen. Ett annat exempel på brist på kunskap är om en verksamhet erbjuder borttagning av alla typer av hudfläckar eller pigmentförändringar utan att beakta risken för att man kan ta bort tecken på hudtumörer eller förstadium till hudtumörer och därmed utgöra en hälsorisk. Att inte använda ögonskydd kan också tyda på en brist på kunskap. Bakgrund och överväganden Kosmetiska exponeringar med icke-joniserande strålning innebär en risk för skador i form av exempelvis brännskador, ärrbildning, hyper- och hypopigmentering samt ögonskador. För att undvika dessa skador är det viktigt att den som utför exponeringen har goda kunskaper om hur utrustningen ska användas, strålningens verkan i människokroppen och vilka riskerna med exponeringen är. Det är också viktigt att den som utför exponeringen har tillräcklig kompetens för att kunna göra bedömningar om vilka inställningar av utrustningen som ska användas och när det inte är lämpligt att genomföra en kosmetisk exponering, till exempel vid sjukdom eller viss medicinering. 13

22 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Äldre bestämmelser Motsvarande bestämmelse har tidigare delvis funnits för laser och IPL i 3 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (SSMFS 2014:4) om laser, starka laserpekare och intensivt pulserat ljus. Den nya bestämmelsen preciserar tidigare krav. Skydd mot obehörig befattning med teknisk anordning 5 Verksamhetsutövaren ska säkerställa att det finns skydd mot obehörig befattning med verksamhetens tekniska anordningar som kan alstra icke-joniserande strålning. Syfte Syftet med bestämmelsen är att förhindra att någon obehörig person avsiktligen eller oavsiktligen använder utrustning som kan alstra icke-joniserande strålning för att undvika skada på person. Tillämpning av bestämmelse Kravet kan exempelvis uppfyllas genom att utrustningen förvaras i utrymmen dit endast behörig personal har tillträde eller genom att utrustningen har nyckelströmbrytare. Bakgrund och överväganden Bestämmelsen har tillkommit för att öka skyddet mot ofrivillig exponering och skador. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. Exponering av området kring ögonen 6 Exponering av ögon eller området inom två centimeter från ögats öppning med laser i laserklass 3B eller 4 eller teknisk anordning som kan alstra intensivt pulserat ljus, får endast utföras under ansvar av en legitimerad läkare. Syfte Syftet med bestämmelsen är att förhindra att verksamhetsutövare som saknar medicinsk kompetens utför behandlingar med laser i laserklass 3B eller 4 eller intensivt pulserat ljus i närheten av ögat. Ögat är den kroppsdel som är känsligast för optisk strålning, och skador från exponering med optisk strålning kan orsaka bestående funktionsnedsättning. Tillämpning av bestämmelsen Med begreppet under ansvar av en legitimerad läkare avses att behandlingen antingen utförs av en legitimerad läkare eller att en legitimerad läkare, som finns knuten till verksamheten genom avtal, är villig att ta på sig ansvaret för behandlingar som utförs av någon annan. Det är viktigt att läkaren, i det senare fallet, har gjort en bedömning av kompetensen hos den som utför behandlingen och har gett instruktioner om hur behandlingen ska utföras och vad som ska beaktas vid val av behandlingsmetod. Bakgrund och överväganden År 2012 infördes bestämmelsen i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter för att öka skyddet mot ögonskador till följd av kosmetiska exponeringar med laser eller IPL. 14

23 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Äldre bestämmelser Bestämmelser om kosmetisk exponering av ögon eller området inom 2 cm från ögats öppning har tidigare funnits i 5 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2014:4) om laser, starka laserpekare och intensivt pulserat ljus. Referenser SSM2010/ Konsekvensutredning förslag till föreskrifter och allmänna råd om laser och IPL. Individuellt anpassad exponering 7 Varje kosmetisk exponering ska anpassas till de individuella fysiska förutsättningarna hos den som exponeras, så att oönskade effekter och skador kan undvikas. Tillämpning av bestämmelse Bestämmelsen innebär att varje enskild exponering anpassas till kundens förutsättningar vad gäller val av metod, utrustningens inställningar, till exempel strålningens våglängd, intensitet och pulsfrekvens, behov av kylning, exponeringens längd och antal exponeringar. Exempel på faktorer som påverkar hur behandlingen ska anpassas till kunden är hudtyp, pigmentering, sjukdomar och medicinering. För att kontrollera att denna bestämmelse är uppfylld kan verksamhetsutövaren uppge vilka överväganden som vanligtvis görs innan en behandling. Bestämmelsen återkopplar till bestämmelsen om kunskapskravet för verksamhetsutövaren och dess personal. Bakgrund och överväganden Icke-joniserande strålning kan orsaka skador på människokroppen, till exempel ögonskador och brännskador. Vid kosmetiska exponeringar används icke-joniserande strålning för att åstadkomma en kontrollerad skada på en viss del av kroppen, till exempel hårsäcken vid hårborttagning. Kroppens reaktion på strålningen är beroende av ett flertal faktorer, så som pigmentering, medicinering och sjukdomstillstånd. Det är därför viktigt att exponeringen anpassas till kundens individuella fysiska förutsättningar för att undvika oönskade effekter och skador. Enligt optimeringskravet i 2 kap. 2 lagen (20xx:xxx) om strålskydd ska sannolikheten för att exponeras, antal personer som utsätts för strålning och storleken på stråldosen eller exponeringsnivån till varje enskild person hållas så låg som det är möjligt och rimligt med beaktande av befintlig teknisk kunskap samt ekonomiska och samhälleliga faktorer. Kommentar [GJ1]: Notera detta if optimering och berättigande inte kommer att gälla för icke-joniserand strålning Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. 15

24 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Kunddeklaration 8 Verksamhetsutövaren ska säkerställa att kunden fyller i en kunddeklaration inför varje exponeringstillfälle. Kunddeklarationen ska minst innehålla frågor om 1. sjukdomar, 2. medicinering, 3. ålder, 4. solning, och 5. annat som kan ha betydelse för behandlingen. Kunddeklarationen ska sparas minst ett år efter avslutad behandling. Syfte Syftet med bestämmelsen är att verksamhetsutövaren ska samla in all relevant information om kunden för att kunna göra de bedömningar som behöver göras för att kunna uppfylla kravet i 7. Syftet är också att denna information samlas in vid varje enskilt exponeringstillfälle, och att informationen sparas så att man har information tillgänglig om det uppstår skador vid exponeringen. Tillämpning av bestämmelse Kravet kan exempelvis uppfyllas genom att kunden fyller i en blankett som innehåller de frågor som är relevanta för den typ av exponering som kunden ska genomgå. Bakgrund och överväganden Vid de inspektioner som Strålsäkerhetsmyndigheten har genomfört av verksamheter som använder laser eller IPL för kosmetiska exponeringar har det kunnat konstateras att verksamhetsutövare ofta brister i att ta reda på tillräckligt mycket information om kunden för att kunna göra en anpassning av exponeringen vid varje enskilt exponeringstillfälle. Detsamma framgår av de anmälningar om skador som har inkommit till myndigheten. Strålsäkerhetsmyndigheten har därför vid ett flertal tillfällen förelagt verksamhetsutövare att införa en dokumenterad kunddeklaration som rutin i verksamheten. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. Information om risker 9 Verksamhetsutövaren ska säkerställa att den som ska exponeras får ta del av all relevant information som behövs om 1. risker, 2. förberedelser som behöver göras inför exponeringen och 3. eventuell eftervård. Informationen ska lämnas såväl muntligt som skriftligt. Syfte Syftet är att kunden skall ges tillräcklig information för att själv kunna avgöra om den förväntade nyttan överväger riskerna med exponeringen. Kunden ska veta vad den kan göra för att undvika skador av exponeringen genom att vidta nödvändiga åtgärder före och efter behandlingen. 16

25 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Tillämpning av bestämmelsen Kravet kan exempelvis uppfyllas genom att verksamhetsutövaren tar fram informationsblad om de behandlingar som erbjuds, med information om risker, förberedelser som behöver göras inför exponeringen samt eventuell eftervård. Informationsbladet ges till kunden i god tid innan exponeringen. Informationen ska även förmedlas muntligt. Det är viktigt att försäkra sig om att kunden har förstått innehållet i informationen. Bakgrund och överväganden Enligt lagen (20xx:xxx) om strålskydd ska varje verksamhet med strålning vara berättigad på så sätt att verksamheten ska medföra en nytta för person eller samhälle som överstiger den skada som verksamheten eller åtgärden förväntas leda till. För kosmetiska exponeringar av personer över 18 år ska berättigandeprövningen göras på individnivå av den exponerade själv i samråd med den som utför exponeringen. För att kunna ta ställning till berättigandet av exponeringen behöver kunden ha tillgång till all relevant information om risker, förberedelser som behöver göras inför exponeringen samt eventuell eftervård. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. Hantering av skador 10 Det ska finnas dokumenterade rutiner för hur skador som kan uppkomma i verksamheten ska hanteras. Verksamhetsutövaren ska säkerställa att de som arbetar i verksamheten är väl förtrogna med rutinernas innehåll och att de tillämpas. Syfte Syftet med bestämmelsen är att begränsa konsekvenserna av eventuella skador som uppkommer vid kosmetiska exponeringar genom att den som utför exponeringen snabbt kan agera på korrekt sätt. Tillämpning av bestämmelse Bakgrund och överväganden Vid de inspektioner som Strålsäkerhetsmyndigheten har genomfört av verksamheter som använder laser eller IPL för kosmetiska exponeringar och av de anmälningar om skador som inkommit till myndigheten har det visat sig att det förekommer att skador som uppkommer vid kosmetiska exponeringar behandlas på ett felaktigt sätt. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. Exponering av hudfläckar 11 Verksamhetsutövaren ska säkerställa att hudfläckar som kan vara hudcancer eller förstadium till hudcancer inte exponeras. 17

26 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Syfte Syftet med bestämmelsen är att förhindra att hudförändringar som är tecken på eller förstadier till hudcancer tas bort och därmed försenar en medicinsk diagnos och eventuell medicinsk behandling. Tillämpning av bestämmelse Kravet kan exempelvis uppfyllas genom att alltid avstå från att behandla hudförändringar och pigmenteringar, eller genom att kräva att kunden först uppsöker sjukvården för att säkerställa att det hudområde som ska exponeras inte innehåller några hudförändringar som kan vara tecken på hudcancer. Finns det en hudläkare inom verksamheten kan denna göra en bedömning om hudfläcken eller hudfläckarna kan behandlas. Bakgrund och överväganden Vid de inspektioner som Strålsäkerhetsmyndigheten har genomfört av verksamheter som använder laser eller IPL för kosmetiska exponeringar och av de anmälningar om skador som inkommit till myndigheten har det visat sig att det förekommer att hudfläckar tas bort med kosmetiska exponeringar med icke-joniserande strålning utan att den som utför exponeringen har säkerställt att hudfläcken inte är hudcancer eller ett förstadium till hudcancer. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. Dokumentation om utförda exponeringar 12 Varje kosmetisk exponering som utförs på en kund ska dokumenteras avseende den använda utrustningens inställningar och eventuella oönskade effekter eller skador som har uppstått. Dokumentationen ska sparas i minst ett år efter avslutad behandling. Syfte Syftet med bestämmelsen är att skapa förutsättningar för att verksamhetsutövaren ska kunna dra lärdom av tidigare utförd behandling och vidta åtgärder för att förhindra oönskade effekter och skador. Att dokumentera genomförda exponeringar är också viktigt för att vid kommande exponeringar kunna uppfylla kravet i 7 om att anpassa varje exponering till varje kunds individuella fysiska förutsättningar för att undvika oönskade effekter och skador. Tillämpning av bestämmelse Kravet kan exempelvis uppfyllas genom att den som utför kosmetiska exponeringar nedtecknar och sparar information om vilka inställningar av utrustningen som används, avseende exempelvis våglängd, intensitet, pulslängd, antal pulser, levererad energi, pulsenergi och vilket ställe på kroppen som har behandlats. Om behandlingen innebär flera behandlingstillfällen, ett så kallat paket, ska dokumentationen sparas i minst 1 år efter det sista behandlingstillfället. Bakgrund och överväganden Vid de inspektioner som Strålsäkerhetsmyndigheten har genomfört av verksamheter som använder laser eller IPL för kosmetiska exponeringar har det visat sig att det är vanligt att verksamhetsutövare inte dokumenterar utförda exponeringar. Det framgår också av de anmälningar om skador som inkommit till myndigheten att det inte har funnits någon dokumentation om den använda utrustningens inställningar vid behandlingstillfället. 18

27 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Verksamhetsutövarna har oftast fortsatt bedriva sin verksamhet utan att ändra sina rutiner för att undvika oönskade effekter och skador. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. Skyddsutrustning 13 Verksamhetsutövaren ska säkerställa att lämplig skyddsutrustning finns tillgänglig i varje lokal där kosmetiska exponeringar utförs och att den används vid varje exponering. Syfte Syftet med bestämmelsen är att förhindra att skador uppkommer, genom att korrekt skyddsutrustning, såsom till exempelskyddsglasögon, används vid varje kosmetisk exponering med icke-joniserande strålning. Tillämpning av bestämmelse Kravet kan uppfyllas genom att lämplig skyddsutrustning förvaras och finns tillgänglig i varje utrymme där kosmetiska exponeringar utförs. Det är viktigt att skyddsutrustningen används vid varje exponeringstillfälle och är anpassad till den strålning som används, avseende till exempel våglängd och intensitet. Bakgrund och överväganden Denna bestämmelse har tillkommit för att tydliggöra för verksamhetsutövare och för tillsynsmyndigheten vilka åtgärder som en verksamhetsutövare ska vidta för att användningen av strålning ska vara säker. Icke-joniserande strålning kan orsaka skada på människokroppen på olika sätt, till exempel är ögonen känsliga för optisk strålning och hög intensitet av icke-joniserande strålning kan orsaka brännskador. Vid kosmetiska exponeringar använder man strålningen för att orsaka kontrollerade skador på en viss del av kroppen, till exempel på hårsäcken för att minska behåring. Det finns då en risk att man av misstag skadar andra delar av kroppen, till exempel huden eller ögonen. Genom att använda korrekt skyddsutrustning kan man minska risken för oönskade skador. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. Utformning av lokaler 14 Verksamhetsutövaren ska säkerställa att de lokaler där kosmetiska exponeringar utförs är utformade så att det finns ett gott strålskydd och så att exponeringar kan utföras utan att någon exponeras oavsiktligt. Syfte Syftet med bestämmelsen är att förhindra att skador uppkommer, genom att minska risken för oavsiktlig exponering av person. Tillämpning av bestämmelse En lokal kan till exempel utformas så att de kosmetiska exponeringarna utförs i avskilda utrymmen/rum utan speglar och fönster eller att speglar och fönster placeras så att 19

28 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. reflexioner av strålningen inte träffar någon person. Personer som befinner sig utanför behandlingsrummet ska inte riskera att exponeras. Man kan förse rummen med varningsskyltar. Bakgrund och överväganden Icke-joniserande strålning kan orsaka skada på människokroppen på olika sätt, till exempel är ögonen känsliga för optisk strålning och hög intensitet av icke-joniserande strålning kan orsaka brännskador. Det är därför viktigt att endast den som väljer att genomgå en kosmetisk exponering med icke-joniserande strålning exponeras för strålningen, och att endast den kroppsdel som ska behandlas exponeras. Enligt optimeringskravet i 2 kap. 2 lagen (20xx:xxx) om strålskydd ska sannolikheten för att exponeras, antal personer som utsätts för strålning och storleken på stråldosen eller exponeringsnivån till varje enskild person hållas så låg som det är möjligt och rimligt med beaktande av befintlig teknisk kunskap samt ekonomiska och samhälleliga faktorer. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. Program för egenkontroll 15 Ett program för egenkontroll ska vara upprättat när verksamheten påbörjas och hållas tillgängligt för tillsyn. Programmet ska vara dokumenterat, uppdaterat och anpassat för den aktuella verksamheten. Verksamhetsutövaren ska säkerställa att de som arbetar i verksamheten är väl förtrogna med innehållet i programmet. Tillämpning av bestämmelsen Det är verksamhetsutövarens ansvar att ta fram ett program för egenkontroll. Programmet ska minst innehålla det som framgår av 2 kap. 16. Egenkontrollprogrammet är i första hand ett verktyg för verksamhetsutövaren att kontinuerligt säkerställa att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att kraven på strålskydd tillgodoses. I andra hand är det ett verktyg för tillsynsmyndigheten att kontrollera att gällande krav för verksamheten är uppfyllda. Bakgrund och överväganden Av 7 kap 4 3p i lagen (20xx:xxx) om strålskydd framgår bland annat att den som yrkesmässigt utför kosmetiska exponeringar med icke-joniserande strålning ska, enligt ett särskilt program för egenkontroll, kontrollera verksamheten och svara för att verksamhetens personal har nödvändiga kunskaper om det som gäller för verksamheten enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Enligt 8 kap 1 2 förordning (20xx:xxx) om strålskydd får Strålsäkerhetsmyndigheten meddela ytterligare föreskrifter om egenkontroll. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. 20

29 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Dokumentation inom program för egenkontroll 16 Programmet för egenkontroll ska omfatta dokumenterade rutiner för att säkerställa att 1. förbudet i 7 kap. 3 lagen (20xx:xxx) om strålskydd mot att yrkesmässigt utföra kosmetiska exponeringar med icke-joniserande strålning på personer som inte har fyllt 18 år upprätthålls, 2. kravet i 4 kap. 1 3 lagen om strålskydd efterlevs, 3. att kraven i 3 14 efterlevs, och 4. de som arbetar i verksamheten har tillräckliga kunskaper om lagen om strålskydd samt dessa föreskrifter. Syfte Syftet med bestämmelsen är att klargöra vad programmet för egenkontroll ska innehålla för att vägleda verksamhetsutövaren hur kraven i lagen (20xx: xxx) om strålskydd och dessa föreskrifter ska uppfyllas. Syftet är också att underlätta tillsynsmyndighetens tillsynsarbete. Tillämpning av bestämmelsen Enligt 2 kap. 15 ska programmet för egenkontroll vara dokumenterat och hållas tillgängligt för tillsyn och kontroll. Samtliga punkter 1 4 ska vara dokumenterade och hållas aktuella samt kontinuerligt användas av verksamhetsutövaren för att kontrollera verksamheten. Bakgrund och överväganden Krav på egenkontroll regleras i 7 kap. 4 p.3 lag (20xx:xxx) om strålskydd. Enligt 8 kap 1 p 2 förordning (20xx:xxx) om strålskydd får Strålsäkerhetsmyndigheten meddela ytterligare föreskrifter om egenkontroll. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. Undantag 17 Trots förbudet i 7 kap. 3 lagen (20xx:xxx) om strålskydd mot att yrkesmässigt utföra kosmetiska exponeringar med icke-joniserande strålning på personer som inte har fyllt 18 år, får sådana exponeringar utföras om den minderårige 1. har remitterats till verksamhetsutövaren av en legitimerad läkare, legitimerad psykolog eller kurator inom landstinget, eller 2. har ett intyg från en legitimerad läkare, legitimerad psykolog eller kurator inom landstinget som bekräftar behovet av att viss kosmetisk exponering med icke-joniserande strålning utförs. Syfte Syftet med bestämmelsen är att personer under 18-år som av särskilda skäl har behov av kosmetiska exponeringar med icke-joniserande strålning även i fortsättningen ska ha tillgång till den hjälp de behöver. Tillämpning av bestämmelsen Ett undantag från 18-årsgränsen är nödvändig eftersom det annars kan leda till oönskade konsekvenser för barn och ungdomar med exempelvis besvärande hårväxt eller ärr. Om behandlingen inte kan anses ha medicinsk grund innebär åldersgränsen att dessa barn och 21

30 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. ungdomar inte kommer att kunna göra en behandling före 18-års ålder trots att nyttan med behandlingen kan anses väga tyngre än riskerna med behandlingen. Det ska föreligga starka skäl för att undantaget ska kunna göras varför kravet på remiss eller intyg införs så att undantag inte ska kunna göras godtyckligt. En kopia på remiss eller intyg från en legitimerad läkare, legitimerad psykolog eller kurator inom landstinget där det framgår vilken typ av behandling som ska utföras och för vilken person remissen eller intyget gäller är tillräckligt underlag för att man ska kunna anse rekvisiten för undantagsbestämmelsen ska anses vara uppfyllda. Bakgrund och överväganden Från remissvaren angående förslag till ny lag om strålskydd framkom att det finns ett behov av undantag från 18-årsgränsen för kosmetiska exponeringar för personer under 18-år som av särskilda skäl har behov av exempelvis borttagning av besvärande hårväxt eller ärrvävnad eller oönskade tatueringar. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. 22

31 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Kapitel 3. Kosmetiska solarier och artificiella solningsanläggningar Anmälan 1 Den som avser att bedriva sådan verksamhet med strålning som avses i 1 kap. 1 6 som är riktad till allmänheten, ska anmäla detta till den nämnd som fullgör uppgifter inom miljöoch hälsoskyddsområdet i den kommun där verksamheten ska bedrivas. Anmälas ska göras minst sex veckor innan verksamheten ska påbörjas. Verksamheten får inte påbörjas innan en bekräftelse med besked om att anmälan är komplett har mottagits från kommunen. Syfte Syftet med bestämmelsen är att tillsynsmyndigheten ska få kännedom om verksamheten i god tid innan verksamheten påbörjas. Tillsynsmyndigheten har då möjlighet att tillhandahålla information om de krav som gäller för verksamheten. Tillsynen är viktig för att upprätthålla strålsäkerheten bland verksamhetsutövarna, och därmed skydda kunderna mot oönskade effekter av strålning. Bakgrund och överväganden Enligt 10 kap. 3 förordning (20xx:xxx) om strålskydd ska en kommunal nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet ha tillsyn över verksamheter med kosmetiska solarier eller kosmetiska exponeringar inom kommunen över att lagen (20xx:xxx) om strålskydd och föreskrifter och villkor som har meddelats med stöd av lagen följs. Äldre bestämmelser Bestämmelser om anmälan för verksamheter som tillhandahåller kosmetiska solarier har tidigare funnits i 10 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. Uppgifter vid anmälan 2 En anmälan enligt 1 ska innehålla uppgifter om 1. verksamhetsutövarens namn, adress, organisationsnummer, firmatecknare och fakturaadress, 2. kontaktperson med kontaktuppgifter, 3. verksamhetens adress, 4. typ av verksamhet som ska bedrivas och tidpunkt för påbörjande av verksamheten, 5. tillverkare och modell för varje kosmetiskt solarium, 6. huruvida en solarieverksamhet är bemannad eller obemannad, 7. UV-typ för solarier, och 8. solarietillverkarens intyg om att solarierna överensstämmer med kraven i svensk standard SS-EN : utgåva 7, 2014 som anges i bilaga 3. Uppgifterna enligt första stycket ska hållas aktuella. Varje förändring av de förhållanden som avses eller om verksamheten upphör ska snarast meddelas till den kommunala nämnden Syfte Syftet med bestämmelsen är att tillsynsmyndigheten ska ha aktuella uppgifter om verksamheten som ett underlag för myndighetens tillsyn och att verksamhetsutövaren fortlöpande ska uppdatera de uppgifter som rör verksamheten. 23

32 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Tillämpning av bestämmelsen Om verksamheten bedrivs på flera platser ska samtliga adresser anges i anmälan. Vad gäller utländska verksamheter kan man begära utdrag från ett utländskt bolagsregister för att få tillgång till de uppgifter som anges i punkt 1. Ett godtagbart intyg enligt punkt 8 ska tydligt ange vilket solarium som intyget gäller. Bakgrund och överväganden Enligt 10 kap. 3 förordning (20xx:xxx) om strålskydd ska en kommunal nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet ha tillsyn över verksamheter med kosmetiska solarier eller kosmetiska exponeringar inom kommunen över att lagen (20xx:xxx) om strålskydd och föreskrifter och villkor som har meddelats med stöd av lagen följs. Äldre bestämmelser Bestämmelser om anmälan för verksamheter som tillhandahåller kosmetiska solarier har tidigare funnits i 10 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. Godkänt solarium 3 I verksamhet där kosmetiskt solarium upplåts till allmänheten får endast solarium av UV-typ 3 enligt svensk standard SS-EN , utgåva 7, 2014, användas. Syfte Syftet med bestämmelsen är att de kosmetiska solarier som finns tillgängliga för allmänheten ska vara av den UV-typ som är anpassad för att användas av personer utan särskild utbildning samt ha begräsningar på den totala erytemeffektiva irradiansen både för kort- och långvågig ultraviolett strålning, och genom detta minska risken för skador orsakade av UV-strålning. Tillämpning av bestämmelsen Alla solarier ska vara märkta med vilken UV-typ som solariet uppfyller och både verksamhetsutövare samt tillsynsmyndighet kan därför okulärt kontrollera denna märkning för att avgöra om bestämmelsen är uppfylld. I de fall då det uppstår oklarheter vid bedömningen av märkningen, till exempel på grund av att solariet är märkt med två skyltar om UV-typ eller om märkningen ser egentillverkad ut eller dylikt, kan man kräva in intyg från tillverkare, leverantör eller motsvarande för att kontrollera om solariet uppfyller kraven på UV-typ 3. För UV-typ 3 solarier gäller att total erytemeffektiv irradians ( nm) inte får överstiga 0,3 W/m². Dessutom ska mätvärden i det kortvågiga spektralintervallet nm och i det långvågiga nm vara mindre än 0,15 W/m². Bakgrund och överväganden Solarier av UV-typ 3 kräver inte någon specifik kompetens hos utövaren och är därför den UV-typ som används i dessa verksamheter. Tidigare har även solarier av UV-typ 1,2 och 4 varit tillåtna, men det har då krävts tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten. Strålsäkerhetsmyndigheten har dock aldrig mottagit en tillståndsansökan för upplåtelse av någon annan UV-typ än UV-typ 3 solarier. Mot bakgrund av ovanstående ska kosmetiska solarier vara av UV-typ 3. 24

33 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Äldre bestämmelser Bestämmelser om krav på UV-typ 3 har delvis funnits i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. Utformning av kosmetiska solarier 4 Kosmetiska solarier som upplåts till allmänheten ska uppfylla 1. strålskyddskraven i svensk standard SS-EN , utgåva 7, 2014, som anges i bilaga 3, eller 2. likvärdiga krav som uppfyller a) bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/35/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av elektrisk utrustning, och b) bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner och om ändring av direktiv 95/16/EG. Syfte Syftet med bestämmelsen är att alla solarier som upplåts till allmänheten ska uppfylla samma typ av produktsäkerhetskrav. Solarier som uppfyller kraven på UV-typ 3 enligt standarden är den typ av solarier som inte kräver någon specifik utbildning hos användaren. Tillämpning av bestämmelsen För att avgöra huruvida ett solarium uppfyller kraven i standarden SS-EN , utgåva 7, 2014 som anges i bilaga 3 kan tillsynsmyndigheten vid en inspektion kontrollera vissa delar av kraven i standarden. Exempel på sådant som kan kontrolleras är att alla solarium är märkta med UV-typ. Alla soltider som anges på det exponeringsschema som hör till solariet är möjliga att ställa in. Nödstoppsknapp för avstängning är väl synlig och finns lättåtkomlig för användaren av solariet. Vidare kan kontrolleras att solariet är märkt med en rörskylt som anger vilka rör och lampor som är anpassade för solariet. För solarierör av lysrörstyp ska solariet vara märkt med ett ekvivalenskodintervall. Ett exempel på hur denna märkning kan se ut är: 100 R (35-47)/(2,7-3,7) Siffran 100 anger rörets effekt (watt), R anger rörtypen och intervallen i parenteserna anger intervallen på två olika strålningsegenskaper. Alla delar i standarden kan dock inte kontrolleras fullständigt vid en okulär besiktning. Tillsynsmyndigheten kan kräva att verksamhetsutövaren visar upp ett intyg från tillverkare, leverantör eller motsvarande för att kontrollera om solariet uppfyller alla kraven i standarden som anges i bilaga 3. Äldre bestämmelser Bestämmelser om utformning av solarier har tidigare funnits i 4 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. 25

34 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Avskärmning 5 I verksamhet där kosmetiskt solarium upplåts till allmänheten ska solariet vara placerat eller avskärmat så att personer inte kan bli exponerade oavsiktligts. Syfte Syftet med bestämmelsen är att endast den person som avser att sola i solariet ska exponeras för strålningen. Tillämpning av bestämmelsen För de solarium som är i ett avskilt rum kommer kravet vara uppfyllt. I de fall då solariet inte är i ett avskilt rum så måste det vara tydligt avskärmat med väggar eller på annat sätt säkerställa att personer som befinner sig i lokalen inte blir exponerade oavsiktligt. Äldre bestämmelser Bestämmelser om skydd mot oavsiktlig exponering har tidigare funnits i 6 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. Exponeringsschema 6 I verksamhet där kosmetiskt solarium upplåts till allmänheten ska ett exponeringsschema med tillhörande anvisningar anslås väl synligt för den som ska använda solariet. Övriga uppgifter för solariets märkning och korrekta användning enligt bilaga 4, avsnitt 1 och 2, ska finnas tillgängliga. Syfte Syftet med bestämmelsen är att det ska finnas en anvisning om hur ofta och hur länge man bör sola beroende på hur känslig man är för UV-strålning och genom detta minska risken för en överdriven exponering. Syftet är också att de varningstexter som solariet ska vara märkt med ska upplysa kunderna om riskerna med solarier. Tillämpning av bestämmelsen För att bestämmelsen ska vara uppfylld så ska man vid tillsyn lätt kunna se ett eller flera exponeringsschema för de solarier som finns i verksamheten. För att verifiera att exponeringsschemat är korrekt kan man kontrollera vilka tider som är möjliga att ställa in på solariet. Enligt standarden för solarier ska alla tider på exponeringsschemat kunna ställas in på solariet. Övriga uppgifter för solariets märkning och korrekta användning är exempelvis att solariet ska vara märkt med UV-typ och UV-lysrörs ekvivalenskod och XY-intervall samt referenstypbeteckning hos andra UV-strålkällor. Solariet ska även vara märkt med en varningstext med följande innebörd: VARNING: Ultraviolett strålning kan skada ögon och hud, åldra huden och ge hudcancer. Läs bruksanvisningen noga. Använd avsedda skyddsglasögon. Vissa mediciner och kosmetiska preparat kan orsaka överkänslighet. Varningstexten kan också anslås på väggen intill solariet. Texten läs bruksanvisningen noga får ersättas med rådfråga personalen. 26

35 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Äldre bestämmelser Bestämmelsen om exponeringsschema och övriga uppgifter för solariets märkning har tidigare funnits i 7 Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. Information till allmänheten 7 Affischen Råd för att skydda din hälsa i det utförande som framgår av bilaga 4, avsnitt 3, ska anslås på eller intill varje solarium som upplåts till allmänheten och plats där betalning eller bokning för solningen sker. Affischerna ska minst ha format A3 och vara placerade så att de är väl synliga och så att texten är läslig för den som ska använda solariet. Den skylt med information om förbud mot att låta någon som är under 18 år sola i ett kosmetiskt solarium som avses i 7 kap. 2 2 lagen (XXX:xxx) om strålskydd, ska vara utformad i enlighet med vad som framgår i bilaga 4 avsnitt 4 och minst ha format A3. Den ska även vara placerad väl synligt på plats där betalning eller bokning för solningen sker. Syfte Syftet med bestämmelsen är att kunderna ska få information om riskerna med solariesolande samt instruktioner om vad man bör tänka på om man väljer att sola i ett solarium samt att förbudet att upplåta solarium till någon som är under 18 år framgår tydligt för de personer som besöker verksamheten. Tillämpning av bestämmelsen Alla kunder ska lätt kunna se affischen både i samband med soltillfället och innan man har gjort valet och genomfört betalningen för soltillfället. Detta medför att affischen ska sitta synligt vid en reception eller vid mynt- eller pollettautomater, samt uppsatta synligt i anslutning till varje solarium. Alla kunder ska även lätt kunna se skylten om åldersgräns på plats där betalning eller bokning för solningen sker. Detta medför att affischen ska sitta synligt vid en reception eller vid mynt- eller pollettautomater. Äldre bestämmelser Bestämmelser om affischen råd för att skydda din hälsa har tidigare funnits i 9 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. Godkända rör 8 I verksamhet där kosmetiskt solarium upplåts till allmänheten ska solarierna vara försedda med sådana lampor eller lysrör som framgår av tillverkarens märkning eller som är märkta med ekvivalenskod och har UV-kod med X- och Y-värden inom det intervall som framgår av solariets märkning enligt SS-EN :2014. Syfte Syftet med bestämmelsen är att solarier ska vara försedda med de rör som solariet är anpassat för. Syftet är också att det ska vara tydligt för både verksamhetsutövaren och tillsynsmyndigheten vilka rör som är godkända. Tillämpning av bestämmelsen De rör som får användas i ett solarium som upplåts till allmänheten ska för lysrörstyp vara märkta med en ekvivalenskod, i enlighet med svensk standard SS-EN 61228:2008, som har värden som ligger inom det ekvivalenskodintervall som anges på solariet. 27

36 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Ett exempel på en ekvivalenskod: 100-R-29/2,4. Den första siffran anger rörets effekt (watt) och bokstaven R anger rörtypen. Siffran 29 brukar benämnas X-värde och siffran 2,4 Y-värde. X-värdet är ett mått på den totala erytemeffektiva irradiansen och Y-värdet anger, lite förenklat, hur stor andel av UVstrålning som är kortvågig. Ett exempel på ett ekvivalenskodintervall är: 100-R-(22-29)/(2,0-2,8). Rörtypen och watt-talet på röret ska vara identiskt med solariets märkning. För övriga lampor som inte är av lysrörstyp ska de rör som sitter i solariet motsvara de som anges på solariets märkning. Exempel på denna typ av lampor är högtryckslampor som ofta brukar sitta bakom filterglas. Bakgrund och överväganden Tidigare bestämmelser har även godkänt rör som listats på Strålsäkerhetsmyndigheten hemsida och angett ett generellt godtagbart intervall för godkända rör som gällde för alla solarium. Detta orsakade under många år frågor och osäkerhet kring vilka rör som var godkända både hos verksamhetsutövaren och hos tillsynsmyndigheten. Avsikten med de nya bestämmelserna är att det ska vara tydligt både för verksamhetsutövaren och för tillsynsmyndigheten vilka rör som är godkända. Äldre bestämmelser Bestämmelser om godkända rör i ett solarium har tidigare funnits i 5 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. Ögonskydd 9 Skyddsglasögon som uppfyller kraven i svensk standard SS-EN :2014 ska finnas tillgängliga för varje person som använder ett kosmetiskt solarium som upplåts till allmänheten. Syfte Syftet med paragrafen är att skydda ögonen från UV-strålningen i solariet. Det exponeringsschema som ska finnas anslaget vid varje solarium tar endast hänsyn till hudens känslighet för UV-strålning. Tillämpning av bestämmelsen Enligt standarden ska det för varje solarium finnas minst två par ögonskydd som uppfyller de transmissionskrav som anges i standarden. Äldre bestämmelser Bestämmelser om tillgängliga ögonskydd har tidigare funnits i 11 Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. 28

37 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Obemannad verksamhet 10 I obemannad verksamhet med solarier som upplåts till allmänheten ska strömförsörjningen vara försedd med ett extra tidur som slår ifrån matningsspänningen till solariets lampor och lysrör efter högst 15 minuters användning. Längsta möjliga soltid ska vara 15 minuter. Syfte Syftet är att säkerställa att obemannade verksamheter erbjuder en extra säkerhet genom att soltiderna begränsas. Tillämpning av bestämmelsen Det test man kan utföra för att kontrollera om bestämmelsen är uppfylld är att betala för en soltid som är längre än 15 minuter. Om solariet stängs av inom 15 minuter är kravet uppfyllt. Äldre bestämmelser Bestämmelser om en begränsning av soltiden för obemannade solarier har tidigare funnits i 8 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. Om försäljning av kosmetiska eller hygieniska produkter 11 I verksamhet där kosmetiskt solarium upplåts till allmänheten får det inte tillhandahållas eller förmedlas kosmetiska eller hygieniska produkter som är avsedda att appliceras på huden och som kan orsaka en ökad fotosensitivitet och därigenom förstärka den ultravioletta strålningens verkningar. Syfte Syftet med bestämmelsen är att kunderna inte ska applicera en kosmetisk eller hygienisk produkt innan solning som kan göra huden känsligare för UV-strålning och därigenom öka risken för hudskador. Tillämpning av bestämmelsen Om verksamhetsutövaren tillhandahåller kosmetiska eller hygieniska produkter ska denne kunna visa för tillsynsmyndigheten att produkterna inte innehåller ämnen som kan öka hudens fotosensitivitet. Detta görs enklast genom att verksamhetsutövaren får visa ett intyg från den som tillverkat produkterna. Bakgrund och överväganden Den tidigare bestämmelsen om försäljning av kosmetiska eller hygieniska produkter (12 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar) var formulerad på ett sådant sätt att både verksamhetsutövarna och tillsynsmyndigheterna hade svårigheter att avgöra vilka produkter som bestämmelsen avsåg. Strålsäkerhetsmyndigheten har därför utifrån information från tillsynsmyndigheter, branschorganisationen Svensk Solarieförening och Läkemedelsverket formulerat om bestämmelsen så att den är tydligare. Syftet med den nya formuleringen är också att säkerställa att ett förbud inte gäller för de produkter som inte innebär någon risk ur ett strålsäkerhetsperspektiv. 29

38 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Äldre bestämmelser Bestämmelsen har tidigare funnits i 12 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. En ändring av formuleringen har syftat till att specificera och förtydliga vilken egenskap hos produkterna som främst är relevant i detta sammanhang. Program för egenkontroll 12 Ett program för egenkontroll ska vara upprättat när verksamheten påbörjas och hållas tillgängligt för tillsyn. Programmet ska vara dokumenterat, uppdaterat och anpassat för den aktuella verksamheten. Verksamhetsutövaren ska säkerställa att de som arbetar i verksamheten är väl förtrogna med innehållet i programmet. Syfte Syftet med bestämmelsen är i första hand att ge verksamhetsutövaren ett verktyg för att kontinuerligt säkerställa att verksamheten bedrivs på ett strålsäkert sätt, och i andra hand ge tillsynsmyndigheten ett verktyg för att kontrollera att gällande krav för verksamheten är uppfyllda. Tillämpning av bestämmelsen Det är verksamhetsutövarens ansvar att ta fram ett program för egenkontroll. Programmet ska minst innehålla det som framgår av 3 kap. 12 och vara skriftligt dokumenterat. Bakgrund och överväganden Av 7 kap 2 3p i lagen (20xx:xxx) om strålskydd framgår bland annat att den som yrkesmässigt låter någon sola i ett kosmetiskt solarium ska enligt ett särskilt program för egenkontroll kontrollera verksamheten och svara för att verksamhetens personal har nödvändiga kunskaper om det som gäller för verksamheten enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Enligt 8 kap 1 2 förordning (20xx:xxx) om strålskydd får Strålsäkerhetsmyndigheten meddela föreskrifter om program för egenkontroll. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. Dokumentation inom programmet för egenkontroll 13 Programmet för egenkontroll ska omfatta dokumenterade rutiner för att säkerställa att 1. förbudet i 7 kap. 1 lagen (20xx:xxx) om strålskydd mot att yrkesmässigt låta någon som inte har fyllt 18 år att sola i ett kosmetiskt solarium upprätthålls, 2. solariets utformning uppfyller kraven i 3, 3. solariet är avskärmat i enlighet med 4, 4. kraven i 5 och 6 efterlevs, 5. kravet i 7 uppfylls, 6. skyddsglasögon finns tillgängliga i enlighet med 8, 7. kravet i 9 uppfylls, 8. kravet i 10 uppfylls, och 9. de som arbetar i verksamheten har tillräckliga kunskaper om lagen om strålskydd samt dessa föreskrifter. 30

39 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Syfte Syftet med bestämmelsen är att klargöra vad programmet för egenkontroll ska innehålla för att vägleda verksamhetsutövaren hur kraven i lagen (20xx:xxx) om strålskydd och dessa föreskrifter ska uppfyllas. Syftet är också att underlätta tillsynsmyndighetens tillsynsarbete. Tillämpning av bestämmelsen Enligt 3 kap. 11 ska programmet för egenkontroll vara dokumenterat och hållas tillgängligt för tillsyn och kontroll. Samtliga punkter 1-9 ska vara dokumenterade och hållas aktuella samt kontinuerligt användas av verksamhetsutövaren för att kontrollera verksamheten. Bakgrund och överväganden I 7 kap 4 3 lag (20xx:xxx)om strålskydd finns krav på program för egenkontroll. Enligt 8 kap 1 2 förordning (20xx:xxx) om strålskydd får Strålsäkerhetsmyndigheten meddela ytterligare föreskrifter om program för egenkontroll. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny Artificiella Solningsanläggningar Om exponering 14 Exponeringen av personer i en artificiell solningsanläggning som upplåts till allmänheten får inte överstiga de värden som framgår av bilaga 5. Syfte Syftet med bestämmelsen är att begränsa strålningens styrka i en artificiell solningsanläggning så att risken för att en skada på huden ska uppkomma är relativt liten. Tillämpning av bestämmelsen Exempel på verksamheter som använder sig av det som benämns artificiella solningsanläggningar är de som erbjuder solrum eller ljusterapi. Vanligtvis och något förenklat är syftet med dessa verksamheter att erbjuda personer ett rum med starkt, synligt ljus i uppiggande syfte speciellt under vinterhalvåret. Om man i verksamheten använder lampor som är väldigt starka eller emitterar strålning med kortare våglängder än det synliga ljuset finns det en risk att man överstiger de gränsvärden som anges i bilaga 5. I de fall man använder lampor som främst avger synligt ljus så kommer det att krävas mycket långa tider av exponering för att man ska överstiga gränsvärdena och det är en mycket liten risk att man ska kunna skada sig i en sådan anläggning. Bakgrund och överväganden De i bilaga 5 specificerade värden för beräkning av begränsning av ultraviolett strålning överensstämmer med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/25/EG av den 5 april 2006 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (artificiell optisk strålning) i arbetet (EUT L 114, , s

40 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Äldre bestämmelser Bestämmelser om gränsvärden av strålning i en artificiell solningsanläggning har tidigare funnits i 16 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. Ögonskydd 15 Solglasögon ska finnas tillgängliga för varje person som använder en artificiell solningsanläggning som upplåts till allmänheten. Syfte Syftet med bestämmelsen är att skydda ögonen från skador orsakade av icke-joniserande strålning. Tillämpning av bestämmelsen Verksamhetsutövaren ska se till att solglasögon eller andra ögonskydd alltid finns tillgängliga för varje person som använder den artificiella solningsanläggningen. Bakgrund och överväganden Den typ av skador som skulle kunna uppkomma i denna typ av verksamhet är ögonskador. Den optiska strålningen absorberas och reflekteras dock väl av solglasögon vilket gör att detta skydd är tillräckligt och ska finns tillgängligt för kunderna. Det finns inte några specifika transmissionskrav på de solglasögon som ska finnas tillgängliga. Äldre bestämmelser Bestämmelser om ögonskydd på artificiella solningsanläggningar har tidigare funnits i 17 Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. Om varningsskylt 16 Vid en artificiell solningsanläggning som upplåts till allmänheten med lampor vars luminans överstiger candela per kvadratmeter, ska det finnas väl synliga varningsskyltar med texten: VARNING Intensivt ljus. Användning av solglasögon rekommenderas. Se inte på lamporna. Syfte Syftet med bestämmelsen är att informera de som vistas i lokalen att det finns lampor som avger ett intensivt ljus och därmed kan undvika att vistas i lokalen i de fall man vet om man är extra känslig för intensivt ljus. Äldre bestämmelser Bestämmelser om varningsskylt i artificiella solningsanläggningar har tidigare funnits i 18 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. 32

41 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Kapitel 4. Avslutande bestämmelser 1 Strålsäkerhetsmyndigheten kan ge dispens från dessa föreskrifter om det finns särskilda skäl och om det kan ske utan att syftet med föreskrifterna åsidosätts Tillämpning av bestämmelsen I bestämmelsen anges att Strålsäkerhetsmyndigheten har möjlighet att ge dispens från sina egna föreskrifter och under vilka förutsättningar som myndigheten kan överväga att göra detta. Den som anser sig vara i behov av en dispens ansöker om detta hos Strålsäkerhetsmyndigheten och anger de skäl som kan motivera ett sådant beslut. Om Strålsäkerhetsmyndigheten anser att skälen är tillräckliga så ges en dispens. Dispensen kan vara av mindre omfattning än vad som anges i ansökan. Dispensbeslutet kan också förenas med kompletterande villkor för verksamheten som måste följas för att dispensen ska gälla. Ett beslut om dispens fattas normalt av myndighetens generaldirektör 1. Dessa föreskrifter träder i kraft den xx månad 2018, då Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar och 5 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (SSMFS 2014:4) om laser, starka laserpekare och intensivt pulserat ljus ska upphöra att gälla. 2. Den som vid ikraftträdandet bedriver verksamhet med kosmetisk exponering för vilken krav på anmälan införs genom 2 kap. 1, ska senast den xx månad 2018 ha kommit in till den kommunala nämnden med en sådan anmälan. 33

42 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Bilaga 1. Grundläggande gränsvärden för elektromagnetiska fält Denna bilaga innehåller de gränsvärden för elektromagnetiska fält som avses i 1 kap. 1 3 i dessa föreskrifter. 34

43 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. 35

44 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Bilaga 2. Information om åldersgräns. Utformning av den skylt med information om förbud mot att låta någon som är under 18 år genomgå en kosmetisk exponering som avses i 2 kap. 3 : 36

45 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Bilaga 3. Avsnitt i svensk standard som ska vara uppfyllda Denna bilaga anger de avsnitt i svensk standard som ska vara uppfyllda enligt 3 kap. 3-4 i dessa föreskrifter. Avsnitt i SS-EN :2014 som avser strålskydd Avsnitt Handlar om 1 Omfattning och giltighet 1 Not 101 p. 2 Påpekande att nationella myndigheter kan lägga till eller ha särskilda krav beträffande användning Definition av källa för UV-strålning Definition av effektiv irradians Definition av filter 4 Allmänna krav 5 Allmänna provningskrav 6,101, Annex BB Kategorisering av solarier i UV-typ. Solarier ska vara en av UV-typerna 1 4. Definition av UV-typ 1 4 och irradiansgränsvärden 7.1 Märkning (UV-typ, UV-källor, rör och rördata, varningstexter) 7.12 Uppgifter som ska finnas i instruktioner för ett solariums korrekta användning Krav på synlig placering av märkskyltar och Varningstexter 10 Nominell effekt, spänning och ström vid provning Beröringsskydd för källorna för UV-strålning Krav på automatisk avstängning (extra inbyggt tidur) vid fel på timer i liggsolarier Tidur, inställbart för rekommenderade soltider Nödstoppsknapp för avstängning ska finnas lättåtkomlig Specifikation av XY-intervall för ersättningsrör baserat på UV-koden för de originalrör som använts vid solariets typprovning 1 I bilaga 2 till dessa föreskrifter återges utförliga uppgifter i svensk standard SS-EN :2014 om korrekt användning av kosmetiska solarier. 37

46 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer Konstruktionskrav att UV-strålningen ska upphöra (eller inte öka) om ett filterglas lossnar, saknas eller är trasigt Gränsvärden för total irradians och UVC-strålning, mätförutsättningar, mätregler, mätinstrument Krav på skyddsglasögon som ska gå att se genom Figur 103 Annex AA Annex CC UV-strålningens aktionsspektrum (även tabeller) Luminansmätning Förklaring av och exempel på UV-lysrörs märkning med ekvivalenskod där UV-kod och X- och Y-värden ingår. 38

47 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Bilaga 4. Märkning och instruktioner för användning av kosmetiskt solarium som upplåts till allmänheten Denna bilaga innehåller de uppgifter för märkning och användning som enligt 3 kap. 5 ska finnas tillgängliga i verksamhet där kosmetiskt solarium upplåts till allmänheten. Uppgifterna är hämtade från Svensk standard SS-EN :2014 om märkning och instruktioner i solariefabrikantens bruksanvisning för korrekt användning av kosmetiska solarier. 1. Märkning Ett solarium ska vara märkt på ett varaktigt och lätt synligt sätt med 1. uppgift om kategori (UV-typ 1, 2, 3 eller 4), 2. UV-lysrörs ekvivalenskod och XY-intervall, referenstypbeteckning hos andra källor för UV-strålning, och 3. varningstext med följande innebörd: VARNING: Ultraviolett strålning kan skada ögon och hud, åldra huden och ge hudcancer. Läs bruksanvisningen noga. Använd avsedda skyddsglasögon. Vissa mediciner och kosmetiska preparat kan orsaka överkänslighet. För ett solarium som är avsett för användning i en solariesalong eller liknande får varningen i punkt 3 finnas på ett permanent anslag på väggen intill solariet. Texten läs bruksanvisningen noga får ersättas med rådfråga personalen. Solarier av UV-typ 4 ska dessutom vara märkta med texten Varning används endast efter läkares ordination. Solarier vars luminans överstiger candela per kvadratmeter ska vara märkta med texten Varning intensivt ljus. Se inte på strålkällan. Om varningarna kombineras behöver inte ordet Varning upprepas flera gånger. Varningar ska vara synliga utanpå solariet efter dess installation. 2. Uppgifter som ska finnas i instruktioner för ett solariums korrekta användning Följande information och uppgifter ska enligt svensk standard SS-EN :2014 finnas i solarietillverkarens bruksanvisning för solariet. Barn ska inte vara närvarande då solariet används. Solariet ska inte användas av personer under 18 år, med fräknar, med naturligt rött hår, med abnorma missfärgade hudfläckar, med många födelsemärken på kroppen (mer än 15, över 2 mm), med stora osymmetriska födelsemärken (över 5 mm), med solsveda, som i solen inte kan bli bruna eller inte blir det utan att bränna sig, som har svårt för att bli bruna och lätt bränner sig i solen, som vet de har bränt sig allvarligt upprepade gånger i barndomen, 39

48 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. som har eller haft hudcancer eller har en känd risk att få det, som har en nära släkting som har eller haft melanom, under läkarvård för sjukdomar innebärande ljuskänslighet, eller som tar fotosensibiliserande medicin. - Ingen exponering får överskrida en persons lägsta erytemdos, dvs. den UV-dos som kan ge skönjbar hudrodnad. Om hudrodnad uppträder efter en exponering ska ingen ytterligare exponering ske på en vecka. Exponeringar kan därefter återupptas om de börjar om från exponeringsschemats början. - Om oväntade biverkningar, till exempel. klåda, uppstår inom 48 timmar efter första exponeringen ska medicinsk sakkunskap tillfrågas före fortsatt exponering. - Avsett exponeringsavstånd (om det inte är givet av solariets konstruktion) - Rekommenderat exponeringsschema som specificerar soltiders längd och uppehåll mellan dem baserat på UV-strålningen i solariet, hudkänslighet och eventuellt avståndsberoende. Den första solningen, som med osolad hud är en testsolning, får inte överskrida exponeringen 100 J/m2 erytemeffektiv ultraviolett strålning eller ska baseras på ett test på en liten begränsad hudyta. - Antalet exponeringar som inte bör överskridas per år. Uppgiften ska kompletteras med informationen: Varje solariesolning ökar risken för hudcancer. Inget antal är ofarligt. - Solariet ska inte användas om dess tidur eller ett filter är trasigt eller saknas. - Identifiering av reservdelskomponenter som kan påverka den ultravioletta strålningen - Identifiering av utbytbara källor för UV-strålning och att de bara ska ersättas av sådana som anges på solariets märkning. UV-lysrör ska bara ersättas med sådana som har en ekvivalenskod vars UV-kodsuppgifter faller inom ekvivalensområden angivna på solariet. - UV-strålning från sol eller solarier kan orsaka bestående hud- och ögonskador som beror såväl av stråldos och strålegenskaper som individuell hudkänslighet - Solsveda kan uppstå efter överexponering. Alltför många upprepade exponeringar kan leda till att huden åldras i förtid och ökad risk att få hudtumörer. Ju mer ett solarium används desto högre risk. - Utan skyddsglasögon finns risk för ögonskador. Hornhinnan ytterst i ögat kan bli inflammerad av solariets UV-strålning och som resultat av för mycket UVstrålning kan ögats inre delar och näthinna ta skada. Katarakt kan uppstå av många upprepade exponeringar. - Vid allergiska reaktioner av UV-strålning eller utpräglad individuell känslighet ska medicinsk sakkunskap rådfrågas innan exponeringar påbörjas - Följande försiktighetsåtgärder måste vidtas inför användning av ett solarium: Använd alltid skyddsglasögon avsedda för solariet. Kontaktlinser och solglasögon är otillräckliga. Avlägsna kosmetika i god tid före exponering och använd inte solkrämer eller medikamenter som kan påskynda eller förstärka solariesolbrännan. Ultraviolett strålning kan göra medicinska sjukdomstillstånd eller bieffekter av medicinering allvarligare. Vid osäkerhet ska medicinskt sakkunnig konsulteras. 40

49 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Gör uppehåll minst 48 timmar mellan första solning och andra. Uppehållstid mellan fortsatta solningstillfällen ska också vara ungefär 48 timmar på grund av UV-strålningens kumulativa erytemverkan. Sola aldrig både i solarium och ute i solen samma dag. Följ exponeringsschemats rekommendationer om soltider, uppehåll och i förekommande fall avstånd från solarielamporna. Sök läkare om det blir bestående knölar eller sår på huden eller om leverfläckar förändras. Skydda känsliga hudpartier som till exempel. sår, tatueringar och könsorgan. 41

50 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. 3. Utformning av den affisch med råd och information som avses i 3 kap. 6 första stycket: 42

51 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. 4. Utformning av den skylt med information om förbud mot att låta någon som är under 18 år sola i kosmetiskt solarium som avses i 3 kap. 6 andra stycket: 43

52 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Bilaga 5. Värden för ultraviolett strålning För en lampa som har flera spektrallinjer eller som har en kontinuerlig spektralfördelning bör den viktade strålningsexponeringen under ett dygn inte överstiga värdet 30 J/m², som gäller för den biologiskt mest effektiva våglängden 270 nanometer (nm). Den viktade strålningsexponeringen beräknas med tillräcklig noggrannhet för alla praktiska bedömningar ur nedanstående analytiska uttryck: (270 - λ) 220 < λ 270 S(λ) = 0, < λ 300 S(λ) = 1-0,36((λ -270)/20) 1, < λ 400 S(λ) = 0,3 0,736 (λ -300) + 10 (2-0,0163 λ) λ ska uttryckas i nm. Eftersom de olika våglängderna har olika biologisk effektivitet beräknas först en viktad irradians, E eff, genom att irradiansen för varje våglängd multipliceras med den biologiska effektiviteten, S(λ), för denna våglängd. De erhållna produkterna summeras: E eff = Σ E λ S(λ) Δλ E λ = spektral irradians i W/m²nm S(λ) = relativ biologisk effektivitet (dimensionslös) Δλ = våglängdsintervall i nm E eff är då den viktade irradiansen ("biologiskt effektiva irradiansen") relativt en monokromatisk lampa med våglängden 270 nm. Den viktade strålningsexponeringen erhålls som produkten av den viktade irradiansen och exponeringstiden. Den längsta rekommenderade exponeringstiden t max (s) beräknas ur E eff t max = 30 J/m² varav t max = 30/ E eff 44

53 Vårt datum: Diarienr: SSM Dokumentnr: SSM Konsekvensutredning av föreskrifter om kosmetiska exponeringar och kosmetiska solarier Strålsäkerhetsmyndigheten föreslår en förändring av Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar och Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (SSMFS 2014:4) om laser, starka laserpekare och intensivt pulserat ljus. Bland annat införs en anmälningsplikt för verksamheter som utför kosmetiska exponeringar med icke-joniserande strålning och kommunerna blir tillsynsmyndigheter för dessa verksamheter. Vissa bestämmelser rörande kosmetiskt solarium förtydligas. Bestämmelserna rörande de båda verksamheterna samlas i en föreskrift. 1 Problemet och vad Strålsäkerhetsmyndigeten vill uppnå? Lagen om strålskydd syftar till att skydda människor mot skadlig verkan av strålning, såväl joniserande som icke-joniserande. Lagen är tillämplig på bl.a. tekniska anordningar som alstrar icke-joniserande strålning. Exempel på sådana anordningar är solarium, lasersamt IPL-utrustningar. I förslaget till lagen (20xx:xxx) om strålskydd har införts ett förbud mot yrkesmässigt att låta någon som inte har fyllt 18 år sola i ett kosmetiskt solarium och ett förbud mot att yrkesmässigt utföra kosmetiska exponeringar med icke-joniserande strålning på personer som inte har fyllt 18 år. Det har också införts ett krav på upprättande av ett program för egenkontroll för att kontrollera dessa verksamheter. För kosmetiska exponeringar har nya bestämmelser tagits fram i syfte att förtydliga vad de allmänna skyldigheterna i lagen (20xx:xxx) om strålskydd innebär. Kosmetiska Solarier 1.1 Problemet Det finns ett bevisat samband mellan UV-exponering och risken att insjukna i hudcancer. Hudcancer är den näst vanligaste cancerformen i Sverige och också den som ökar mest. När det gäller UV-exponering och utveckling av hudcancer är barn särskilt utsatta. Barn har känsligare hud än vuxna och solexponering och brännskador till följd av solning är därför särskilt skadligt under barn- och ungdomsåren. Enligt International Agency for Research on Cancer, IARC (WHO:s organ för cancerforskning), finns det ett tydligt samband mellan solarieanvändning i unga år och Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE Stockholm Tel: E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax: Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

54 Sida 2 (10) hudcancer och då främst den allvarligaste formen malignt melanom. IARC tillkännagav år 2006 att alla dittills tillgängliga undersökningar kommit fram till ett klart samband mellan användning av solarier i unga år och olika hudcancerformer. Insamlad data från mer än tjugo epidemiologiska forskningsstudier visade att risken för melanom ökar med 75 procent när användningen av solarier börjat före 30 års ålder. Vidare visade experimentell forskning och djurförsök att alla slag av ultraviolett strålning (UVA, UVB och UVC) är cancerframkallande. Forskargruppen drog fyra tydligt klarlagda slutsatser: 1. Risken för malignt melanom ökar vid solarieanvändning under tonåren och upp i 20- årsåldern. 2. Solarieanvändning i tonåren ökar även risken för skivepitelcancer. 3. Hudens immunförsvar skadas av solning i solarium. 4. Det finns inga positiva hälsoeffekter förknippade med att sola i solarium. De olika typer av strålning, som tidigare klassats i IARC:s högsta riskgrupp cancerframkallande hos människor, granskades på nytt av IARC under 2009, bl.a. för att identifiera ytterligare cancermekanismer. Resultatet, meddelat av IARC i juli 2009, förde upp användning av solarier till den högsta riskgruppen. 1.2 Vad vill Strålsäkerhetsmyndigheten uppnå med regleringen? Mot bakgrund av ovanstående har regeringen föreslagit att ett förbud mot att yrkesmässigt låta någon som inte har fyllt 18 år sola i ett kosmetiskt solarium och krav på egenkontrollprogram införs i lagen (20xx:xxx) om strålskydd. Dessa bestämmelser kommer medföra konsekvenser för både företag, tillsynsmyndigheter och Strålsäkerhetsmyndigheten. Dessa konsekvenser har utretts i konsekvensutredningen till lagförslaget. I denna konsekvensutredning utreds endast konsekvenserna av de föreslagna bestämmelserna i Strålsäkerhetsmyndighetens nya föreskrifter. De bestämmelser för kosmetiska solarier som återfinns i SSMFS 2012:5, kommer i sin helhet att finnas kvar de nya föreskrifterna. Vad som är nytt är bestämmelser som syftar till att uppfylla kraven i lagen om 18-års gräns, krav på egenkontrollprogram och krav på skylt med information om 18-års gräns. Utifrån de erfarenheter som Strålsäkerhetsmyndigheten har fått genom sitt arbete med stöd till kommunerna, har en revidering gjorts av den bestämmelse som gäller förbud mot försäljning av kosmetiska eller hygieniska produkter i verksamheten. Kammarrätten har upphävt förbud mot försäljning av kosmetiska eller hygieniska produkten på grund av för oprecisa förelägganden från kommuner gällande de produkter som omfattas av förbudet i den gamla föreskriften. Mot bakgrund av detta har bestämmelsen förtydligats med ett tillägg som specificerar att de produkter som säljs i verksamheten inte ska orsaka en ökad fotosensitivitet. Strålsäkerhetsmyndigheten vill genom denna revidering göra syftet med bestämmelsen tydligare och därmed förenkla tillsynsarbetet. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att dessa föreskrifter inte medför någon förändring för verksamheterna eller tillsynsmyndigheterna.

55 Sida 3 (10) Kosmetiska exponeringar 1.3 Problemet Kosmetiska exponeringar med icke-joniserande strålning avser behandlingar med ickejoniserande strålning eller ultraljud som syftar till att förändra utseendet på en person och som inte är hälso- och sjukvård. Exempel på behandlingar som kan ingå i detta är hårborttagning, borttagning av rynkor, hudföryngring, borttagning av ytliga blodkärl, tatueringsbortagning och tandblekning med laser eller intensivt pulserat ljus (IPL). Ickejoniserande strålning används också för bröstlyft, fettreducering och hudåtstramning. Kosmetiska exponeringar med icke-joniserande strålning medför en risk för skador i huden eller öga. De vanligast förekommande skadorna är brännskador. Brännskadorna kan i sin tur leda till infektioner och ärrbildning. Ibland används även ultraljud och radiofrekvent strålning för kosmetiska exponeringar. Riskerna med dessa nya metoder och användningssätt är inte alltid kända och metoderna tas ofta i bruk innan riskerna är fullt utredda. Ibland kombineras flera tekniker i samma behandling. Riskerna vid kosmetiska exponeringar med icke-joniserande strålning och ultraljud är i stor utsträckning beroende av utförarens kunskap och erfarenhet. Det är viktigt att den som utför exponeringarna kan göra korrekta bedömningar av hudtyp och andra omständigheter, som t.ex. användning av läkemedel, som påverkar hudens känslighet för optisk strålning. Det är också mycket viktigt att inte behandla hudområden som innehåller pigmentförändringar eftersom dessa kan vara hudtumörer, eftersom man då riskerar att försena en diagnos av sjukdomen. Strålsäkerhetsmyndigheten har vid sin tillsyn av verksamhetsutövare som utför kosmetiska behandlingar med bl.a. IPL och laser funnit att Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter, SSMFS 2014:4, inte är tillräckligt precisa och detaljerade i sina krav på verksamhetsutövaren. De allmänna skyldigheterna i dagens föreskrifter ställer krav på att man ska väl förtrogen med hur utrustningen används och känna till de risker som verksamheten kan innebära. Det har visat sig i Strålsäkerhetsmyndighetens tillsynsarbete att det har funnits svårigheter både för verksamheterna och för myndigheten att bedöma huruvida dessa bestämmelser ska anses vara uppfyllda 1.4 Vad vill Strålsäkerhetsmyndigheten uppnå med regleringen? Strålsäkerhetsmyndigheten vill, genom att låta kommunerna ta över rollen som tillsynsmyndigheter, öka tillsynen över verksamheter som utför kosmetiska exponeringar med icke-joniserande strålning. Genom att en anmälningsplikt införs för dessa verksamheter kommer kommunen få en översikt över vilka verksamheter som ska tillsynas. För att undvika att skador uppstår i verksamheten införs krav på att information ska ges till kunden inför en behandling samt vad denna information ska bestå av. Verksamhetsutövaren ska även anpassa varje enskild exponering till kundens förutsättningar vad gäller exempelvis val av metod, utrustningens inställningar, exponeringens längd och antal exponeringar. En kunddeklaration ska fyllas i av alla

56 Sida 4 (10) kunder. Effekten av införandet av dessa bestämmelser förväntas bli att verksamheten blir säkrare och tillsynen bli enklare att genomföra. 2 Beskrivning av alternativa lösningar för det Strålsäkerhetsmyndigheten vill uppnå och effekterna av att någon reglering inte kommer till stånd Kosmetiska solarier Vid utebliven förändring av de befintliga föreskrifterna kommer svårigheterna med tolkningen av bestämmelsen som gäller förbud mot försäljning av kosmetiska eller hygieniska produkter i verksamheten att kvarstå. Tillsynsarbetet för kommunerna kan påverkas på grund av fortsatta tolkningssvårigheter angående bestämmelsen. Strålsäkerhetsmyndigheten kommer att få fortsätta besvara frågor rörande tolkning av bestämmelsen. Enligt Regeringens proposition 2016/17:55 gällande åldersgräns för kosmetiska solarier som föreslås träda i kraft den 1 september 2018 finns krav på att verksamheten enligt ett särskilt program för egenkontroll ska kontrollera sin verksamhet. Vid en utebliven förändring av de befintliga föreskrifterna så kommer det inte att finnas några specifika bestämmelser om vad egenkontrollprogrammet ska innehålla. Det leder till att det blir otydligt hur kravet i lagen ska uppfyllas och en svårighet för kommunerna att utöva tillsyn. Detta kan också leda till ett ökat antal tillsynsfrågor till Strålsäkerhetsmyndigheten. Kosmetiska exponeringar Vid en utebliven förändring av de befintliga föreskrifterna kommer Strålsäkerhetsmyndigheten fortsatt vara tillsynsmyndighet för dessa verksamheter. Detta innebär att endast någon procent av verksamheterna som utför kosmetiska exponering kommer att kunna inspekteras även om myndigheten skulle prioritera inspektioner inom detta område. Tillsynen skulle därför inte ha någon större effekt på strålsäkerheten inom dessa verksamheter. Om de generella krav som finns i dagens i föreskrifter fortsätter att gälla kommer problemet med bedömning av kravuppfyllelse att kvarstå. Ett alternativ till dessa föreskrifter är att arbeta med utökad information till allmänheten och verksamheterna. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att detta inte kommer att räcka som enskild åtgärd för att strålsäkerheten för kunderna ska öka vid behandlingar med kosmetiska exponeringar. 3 Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Kosmetiska solarier Den föreslagna regleringen kommer främst att påverka de företag som upplåter kosmetiska solarier till allmänheten.

57 Sida 5 (10) Kommunerna är redan idag tillsynsmyndighet för kosmetiska solarium och verksamheterna måste enligt dagens föreskrifter anmäla verksamheterna till kommunen. Tillsynsarbetet kan komma att bli något mer omfattande eftersom man enligt de nya föreskrifterna har fler bestämmelserna att inspektera. Strålsäkerhetsmyndigheten kommer att påverkas av den nya regleringen genom att ytterligare information måste tas fram på myndighetens hemsida och inkluderas i den idag befintliga kursen om solarietillsyn. Arbetet med att stödja kommunerna i deras arbete med tillsyn kan komma att öka i omfattning. Kosmetiska exponeringar Den föreslagna regleringen kommer att påverka de företag som utför kosmetiska exponering med icke-joniserande strålning. Eftersom kommunerna kommer att bli tillsynsmyndighet innebär detta att ytterligare resurser kan komma att krävas för att kunna genomföra tillsynen av dessa verksamheter. Strålsäkerhetsmyndigheten kommer att påverkas av den nya regleringen genom att ett informationspaket behöver tas fram. Strålsäkerhetsmyndigheten kommer att planera och hålla utbildningar för kommunerna. Framförallt kommer stora informationsinsatser ske under de första åren från det att regleringen har trätt i kraft. 4 Uppgifter om kostnadsmässiga och andra konsekvenser som regleringen medför 4.1 Kosmetiska solarier De konsekvenser som berör införandet av åldersgräns för kosmetiska solarier samt krav på egenkontrollprogram har utretts i konsekvensutredningen till lagförslaget. Denna konsekvensutredning utreder endast konsekvenserna av bestämmelserna i föreskrifterna. Dessa ändringar utgörs främst av en ändring i bestämmelsen om förbud av försäljning av kosmetiska och hygieniska produkter i solarieverksamheten samt en ny bestämmelse om innehåll i det egenkontrollprogram verksamheterna måste upprätta och att det ska finnas en skylt om förbud mot att låta någon sola som inte har fyllt 18 år. Företag Administrativa kostnader Tidsåtgången för att ta fram egenkontrollprogram kan beräknas till cirka två till fyra timmar vilket innebär en kostnad på cirka kr om man utgår från en verksamhetsutövare som arbetar 160 timmar per månad (9 600 minuter) och tjänar kronor per månad före skatt exklusive sociala avgifter. Denna kostnad grundar sig på en uppskattning i utredningen SOU 2015:100 Kroppsbehandlingar - Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd där man genomförde en konsekvensutredning utifrån det författningsförslag som riktade sig till verksamheter som utför kroppsbehandlingar. I och med förtydligandet i bestämmelsen om förbud av försäljning av kosmetiska och hygieniska produkter kan detta i vissa fall leda till en snabbare bedömning av kommunen gällande bestämmelsens uppfyllelse och därmed en något minskad tidsåtgång för tillsyn. Strålsäkerhetsmyndigheten har diskuterat den aktuella bestämmelsens lydelse och syfte med branschorganisationen Svensk solarieförening vilket medför att man inom branschen redan idag vet hur bestämmelsen ska tolkas vilket medför att kostnadsminskningen blir relativt liten.

58 Sida 6 (10) Utbildningskostnader Inga utbildningskostnader förväntas tillkomma förutom de som 18-årsgränsen medför för personal men denna kostnad har utretts i konsekvensutredningen till lagförslaget. Övriga kostnader Utskrift av informationen om åldersgräns i A3 format uppskattas till ungefär 10 kr per verksamhet. Utskrift av egenkontrollprogrammet uppskattas till ungefär 2 kr per verksamhet. Tillsynsmyndighet Kosmetiska solarier är redan idag anmälningspliktiga till kommunen och de flesta bestämmelser i de nya föreskrifterna är samma som de idag gällande bestämmelserna. Kommunen kan dock i sin tillsyn komma att kräva att se egenkontrollprogrammet vid tillsynen, men detta bedöms inte medföra en märkbar ändring i kostnad. I och med förtydligandet av bestämmelsen om försäljning av kosmetiska och hygieniska produkter kommer kommunens tillsyn att underlättas. Strålsäkerhetsmyndigheten En ökat antal frågor angående kommunens tillsynsarbete kan tillkomma i och med kravet på egenkontrollprogram men Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att detta inte kommer innebära någon märkbar ökning av arbetet med myndighetens stöd till kommunerna. 4.2 Kosmetiska exponeringar Företag Administrativa kostnader De största kostnaderna för företagen är de avgifter som tillkommer i och med anmälan till kommunen samt debiteringen av kommunernas övriga tillsynsarbete. Uppskattningen av kostnader kopplade till kommunens avgifter grundar sig på hur avgifterna idag är för solarieverksamheter. Detta är en rimlig uppskattning eftersom det rör sig om liknande verksamheter med samma typ av anmälningskrav. En vanlig hantering av anmälan inkluderar exempelvis inläsning av ärendet, kontakt med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektion och kontroll i övrigt, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut. För solarieverksamheter är denna tid uppskattad till 5 timmar vilket innebär en kostnad på cirka 5000 kr eftersom kommunens timtaxa är cirka 1000 kr per timme. Kosmetiska exponeringar är ett nytt tillsynsområde för kommunerna och därför bedömer Strålsäkerhetsmyndigheten att kostnaden som uppkommer på grund av anmälan kommer att uppgå till cirka 6000 kr eftersom mer tid kommer att krävas vid handläggningen av anmälan. Den kommunala årliga tillsynsavgiften ligger vanligen mellan 1000 till 3000 kr per verksamhet beroende på var i landet kommunen ligger och storleken på verksamheten. Vid de inspektioner som Strålsäkerhetsmyndigheten har genomfört har det framkommit att en del verksamheter inte har varken kunddeklarationer eller dokumentationer av utförda behandlingar. För dessa verksamheter kan tidsåtgången för att upprätta ett egenkontrollprogram, att ta fram informationsmaterial till kunder, skapa kunddeklarationer samt att skapa ett dokumentationssystem för utförda exponeringar beräknas ta en till två dagars arbete i anspråk för en anställd. Kostnaden för detta är kr om man utgår från

59 Sida 7 (10) en verksamhetsutövare som arbetar 160 timmar per månad (9 600 minuter) och tjänar kronor per månad före skatt exklusive sociala avgifter. Många verksamheter har redan ett informationsmaterial tillgängligt och har som rutin att dokumentera genomförda behandlingar. Det gäller framförallt de företag som är anslutna till Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation (SHR). För dessa verksamheter kommer kanske vissa modifieringar göras av den befintliga informationen och dokumentationen men det kommer att ta högst 4 timmar i anspråk av en person vilket motsvarar en kostnad på 625 kr. Utbildningskostnader För verksamheter där personalen inte uppfyller kraven i föreskrifterna om kunskap måste detta omhändertas exempelvis genom att genomgå en utbildning. En standardkurs av en större förmedlare av utbildningar som rör laser och IPL-behandlingar kostar ungefär 5000 kr per person och dag och pågår i 2-3 dagar. För verksamheter som redan idag har utbildad personal kommer föreskrifterna inte kräva någon ytterligare kostnad vad gäller vidareutbildning. Enligt SHR kommer bestämmelsen om kunskap inte innebära några stora kostnader för medlemmar som redan är utbildade inom de områden som är relevanta enligt föreskrifterna Övriga kostnader Utskrift av informationen om åldersgräns i A3 format uppskattas till ungefär 10 kr per verksamhet. Kostnaden för kommunens tillsyn utöver den kostnad som uppkommer i samband med anmälan till kommunen är det lönebortfall som uppstår på grund av inspektionstillfället. Detta kan uppskattas till 104 kr per år om man utgår från samma beräkning om lön enligt ovan samt att kommunerna brukar ha en tillsynsfrekvens på vart tredje år. Uppgiften om tillsynsfrekvens har hämtats från konsekvensutredningen för SOU 2015:100 Kroppsbehandlingar - Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd. Tillsynsmyndigheter Administrativa kostnader De kostnader för kommunen som uppstår i samband med anmälan och tillsyn täcks av de tillsynsavgifter verksamheterna måste betala. Tidsåtgången för kommunerna kommer att variera bland annat beroende på hur många verksamheter man har i kommunen samt storleken på verksamheterna. Tidsåtgången för registrering av anmälan och övrigt administrativt arbete kan uppskattas till 6 timmar. Den löpande tillsynen kan uppskattas till cirka två timmar per år. Utbildningskostnader De inspektörer som ska arbeta med tillsyn enligt dessa föreskrifter kommer att behöva delta på utbildning/seminarium som Strålsäkerhetsmyndigheten kommer att hålla. Alternativt kan inspektörerna införskaffa sig kunskap via den information som myndigheten kommer att tillhandahålla på hemsidan. I samband med ikraftträdandet av föreskrifterna och de första åren kommer Strålsäkerhetsmyndigheten att åka ut till ett antal platser i Sverige och hålla utbildningsseminarium. Vid liknande seminarium för solarieinspektörer har myndigheten inte krävt någon anmälningsavgift. Strålsäkerhetsmyndigheten planerar att hålla en årlig kurs likt den kurs man har idag för solarietillsynen. Kostnaden för kursen om solarietillsyn har varit 1000 kr per deltagare.

60 Sida 8 (10) Övriga kostnader Inga övriga kostnader förväntas tillkomma. Strålsäkerhetsmyndigheten Administrativa kostnader Arbetet med att ta fram informationsmaterial samt planering och genomförandet av kurser kommer uppskattas kräva en heltidstjänst. Arbetet med att stödja kommunerna i deras tillsynsarbete förväntas kräva en halvtidstjänst vilket grundas på jämförelsen med tillsynsstödet för solarieverksamheter. Där inkommer ca: 200 ärenden per år till myndigheten och tidsåtgången för att hantera dessa uppskattas till ungefär 5-10 % av en heltidstjänst. Eftersom föreskrifterna rörande kosmetiska exponeringar innehåller nya krav på verksamhetsutövaren bedömer Strålsäkerhetsmyndigheten att mer tid kommer att behöva läggas på stöd till kommuner för deras tillsyn på detta område. Sett till tidigare informationstillfällen/kurser Strålsäkerhetsmyndigheten har genomfört i samband med revidering av föreskrifterna om solarier kan kostnaden uppskattas till kr för bokning, resor och boende efter att föreskrifterna har trätt ikraft. I detta ingår 5 stycken heldagsinformationstillfällen på olika ställen i landet. Utbildningskostnader Inga utbildningskostnader förväntas tillkomma för myndigheten. Övriga kostnader Inga övriga kostnader förväntas tillkomma. 5 Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att bestämmelserna överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. 6 Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Enligt Regeringens proposition 2016/17:55 gällande åldersgräns för kosmetiska solarier föreslås lagändringarna träda i kraft den 1 september Lagändringarna i propositionen gäller krav på åldersgräns, krav på skylt om åldersgräns samt krav på att verksamheten enligt ett särskilt program för egenkontroll ska kontrollera verksamheten. Bestämmelsen om anmälan för verksamheter med kosmetisk exponering kommer att innebära att befintliga verksamheter som idag inte är anmälningspliktiga kommer att bli det när föreskrifterna träder ikraft. På grund av detta finns det övergångsbestämmelser för dessa verksamheter och att de måste anmälas sin verksamhet till kommunerna senast den xx månad 2018.

61 Sida 9 (10) 7 Beskrivning av antalet företag som berörs samt storleken på företagen Kosmetiska solarier Efter en enkätundersökning riktad till kommunerna uppskattar Strålsäkerhetsmyndigheten att det finns cirka 700 obemannade solarier och bemannade solarier i Sverige. Bedömningen är att den övervägande delen är franchisetagare eller småföretagare. Enligt Svensk Solarieförening finns det ungefär 500 solarieföretag som har solarieupplåtelse som sin enda verksamhet. Kosmetiska exponeringar Denna typ av verksamheter är inte registrerade på ett sådant sätt att antalet berörda företag kan anges exakt. I remissvar från Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation (SHR) uppskattar man att cirka 500 salonger berörs av föreskrifterna. Ur SOU 2015:100 Kroppsbehandlingar - Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd framgår att det finns svårigheter att hitta statistik över verksamheter som avgränsar sig till kroppsbehandlingar generellt. I utredningen presenteras resultatet av en enkätundersökning som skickades ut till kommunerna. 252 kommuner svarade på enkätundersökningen och det framkom att cirka 8700 verksamheter var anmälda till kommunerna. Av dessa verksamheter hade kommunerna angett att cirka 9 % var skönhetssalonger med laser- eller IPL-behandlingar vilket betyder att cirka verksamheter som var anmälda till kommunen utförde laser- eller IPL-behandlingar. Mot bakgrund av ovanstående information är det därför rimligt att anta att det rör sig om cirka verksamheter som kommer att påverkas av denna reglering. Bedömningen är att den övervägande delen är enmansföretag eller småföretagare. 8 Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer inte att regleringen kommer att påverka företagen i några andra avseenden. 9 Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Kosmetiska solarier Bedömningen är att regleringen inte kommer att påverka konkurrensförhållandena för företagen. Kosmetiska exponeringar Bedömningen är att regleringen inte kommer att påverka konkurrensförhållandena mellan företagen. För enmansföretag kommer de nya administrativa kraven att innebära att tid måste avsättas till administration istället för att utföra behandlingar. Detta kommer inte att drabba större företag i lika stor utsträckning. Efter det att upprättandet av program för egenkontroll och övrigt information är klart kommer det inte vara någon skillnad för enmansföretag och de lite större företagen.

62 Sida 10 (10) 10 Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till småföretag vid reglernas utformning Kosmetiska solarier Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att det inte krävs någon särskild hänsyn vid utformningen av reglerna Kosmetiska exponeringar De flesta företag som påverkas av föreskrifterna är enmansföretag eller företag med få anställda. De bestämmelser som tillkommer i och med dessa föreskrifter bedöms vara nödvändiga för att öka strålsäkerheten inom företagen. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att det inte krävs någon särskild hänsyn vid utformningen av reglerna. Kontaktperson vid Strålsäkerhetsmyndigheten Johan Gulliksson Johan.gullikson@ssm.se

63 Kapitel 1. Tillämpningsområde, definitioner och tillsyn 1 Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om strålskydd för verksamheter med icke-joniserande strålning som innefattar 1. kosmetiska exponeringar med laser i laserklass 3B eller 4, 2. kosmetiska exponeringar med intensivt pulserat ljus (IPL), 3. kosmetiska exponeringar med teknisk anordning som kan alstra elektromagnetiska fält som överskrider de gränsvärden som anges i bilaga 1, 4. kosmetiska exponeringar med ultraljud, 5. kosmetiska exponeringar med annan strålning som till sin biologiska verkan är likartad med sådan strålning som avses i 1 4, 6. kosmetiska solarier, eller 7. artificiella solningsanläggningar. 2 Bestämmelserna i 2 kap. gäller endast för sådana verksamheter som avses i Bestämmelserna i 3 kap. gäller endast för sådana verksamheter som avses i 1 6 och 7. Definitioner 3 Termer och uttryck som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i lagen (20xx:xxx) om strålskydd, förordningen (20xx:xxx) om strålskydd och miljöbalken. I dessa föreskrifter betyder Artificiell solningsanläggning: Lokal, rum, utrymme eller anordning avsedd för samtidig exponering av flera personer med artificiellt ljus, huvudsakligen i syfte att åstadkomma upplevelser av välbefinnande och avkoppling. Ekvivalenskod: Intensivt pulserat ljus: Laser: Laserklass: Solarielysrörs märkning med effekt, rörtyp och strålningsegenskaper enligt svensk standard SS-EN 61228:2008. Optisk bredbandsstrålning i det synliga och infraröda våglängdsområdet alstrad för att orsaka termisk, mekanisk eller kemisk skada på hud. Teknisk anordning som kan alstra laserstrålning, eller produkt som innehåller en sådan anordning, och som inte är en stark laserpekare. Beteckning enligt svensk standard SS-EN , utgåva 5, 2014, som anger hur riskfylld användningen av en laser eller stark laserpekare är. Laserstrålning Elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 180 nanometer till 1 millimeter, huvudsakligen alstrad genom processen stimulerad emission. Ultraviolett strålning UV-kod UV-typ Elektromagnetisk strålning med våglängder inom området nanometer. Del av ett solarielysrörs ekvivalenskod som anger rörets strålstyrka och strålningsegenskaper Kategoriindelning av solarier med hänsyn till strålningsegenskaperna enligt svensk standard SS-EN :2014. X- och Y-värden Del av ett solarielysrörs UV-kod som anger rörets ultravioletta strålningsegenskaper. Tillsyn 4 Av 10 kap. 3 strålskyddsförordningen (20xx:yyy) följer att en kommunal nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet ska ha tillsyn över verksamheter med kosmetiska solarier eller kosmetiska exponeringar inom kommunen. Enligt 10 kap. 4 strålskyddsförordningen får kommunfullmäktige meddela föreskrifter om avgifter för kostnader för sådan tillsynsverksamhet.

64 Den kommunala nämndens kostnader för provtagning och undersökning av prov ska ersättas av den vars verksamhet tillsynen avser.

65 Kapitel 2. Kosmetiska exponeringar Anmälan 1 Den som avser att bedriva sådan verksamhet som avses i 1 kap , ska anmäla detta till den nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet i den kommun där verksamheten ska bedrivas. Anmälan ska göras minst sex veckor innan verksamheten ska påbörjas. Verksamheten får inte påbörjas förrän en bekräftelse med besked om att anmälan är komplett har mottagits från kommunen. Uppgifter vid anmälan 2 En anmälan enligt 1 ska innehålla uppgifter om 1. verksamhetsutövarens namn, adress, organisationsnummer, firmatecknare och fakturaadress, 2. kontaktperson med kontaktuppgifter, 3. verksamhetens adress, 4. typ av verksamhet som ska bedrivas och tidpunkt för påbörjande av verksamheten, och 5. tillverkare och modell för varje teknisk anordning som kan alstra strålning och som används för kosmetiska exponeringar. Uppgifterna enligt första stycket ska hållas aktuella. Varje förändring av de förhållanden som avses eller om verksamheten upphör ska snarast meddelas till den kommunala nämnden. Information om åldersgräns 3 Den skylt med information om förbud mot att låta någon som är under 18 år genomgå en kosmetisk exponering som avses i 7 kap. 4 2 lagen (20XXX:xxx) om strålskydd, ska vara utformad i enlighet med vad som framgår av bilaga 2 och minst ha format A3. Kompetens 4 Verksamhetsutövaren ska säkerställa att de som arbetar i verksamheten har den kunskap som behövs avseende 1. hur utrustningen i verksamheten ska användas, 2. hur strålningen påverkar kroppen, och 3. de risker som verksamheten kan innebära. Skydd mot obehörig befattning med teknisk anordning 5 Verksamhetsutövaren ska säkerställa att det finns skydd mot obehörig befattning med verksamhetens tekniska anordningar som kan alstra icke-joniserande strålning. Exponering av området kring ögonen 6 Exponering av ögon eller området inom två centimeter från ögats öppning med laser i laserklass 3B eller 4 eller teknisk anordning som kan alstra intensivt pulserat ljus, får endast utföras under ansvar av en legitimerad läkare. Individuellt anpassad exponering 7 Varje kosmetisk exponering ska anpassas till de individuella fysiska förutsättningarna hos den som exponeras, så att oönskade effekter och skador kan undvikas. Kunddeklaration 8 Verksamhetsutövaren ska säkerställa att kunden fyller i en kunddeklaration inför varje exponeringstillfälle. Kunddeklarationen ska minst innehålla frågor om 1. sjukdomar, 2. medicinering, 3. ålder,

66 4. solning, och 5. annat som kan ha betydelse för behandlingen. Kunddeklarationen ska sparas minst ett år efter avslutad behandling. Information om risker 9 Verksamhetsutövaren ska säkerställa att den som ska exponeras får ta del av all relevant information som behövs om 1. risker, 2. förberedelser som behöver göras inför exponeringen, och 3. eventuell eftervård. Informationen ska lämnas såväl muntligt som skriftligt. Hantering av skador 10 Det ska finnas dokumenterade rutiner för hur skador som kan uppkomma i verksamheten ska hanteras. Verksamhetsutövaren ska säkerställa att de som arbetar i verksamheten är väl förtrogna med rutinernas innehåll och att de tillämpas. Exponering av hudfläckar 11 Verksamhetsutövaren ska säkerställa att hudfläckar som kan vara hudcancer eller förstadium till hudcancer inte exponeras. Dokumentation om utförda exponeringar 12 Varje kosmetisk exponering som utförs på en kund ska dokumenteras avseende den använda utrustningens inställningar och eventuella oönskade effekter eller skador som har uppstått. Dokumentationen ska sparas i minst ett år efter avslutad behandling. Skyddsutrustning 13 Verksamhetsutövaren ska säkerställa att lämplig skyddsutrustning finns tillgänglig i varje lokal där kosmetiska exponeringar utförs och att den används vid varje exponering. Utformning av lokaler 14 Verksamhetsutövaren ska säkerställa att de lokaler där kosmetiska exponeringar utförs är utformade så att det finns ett gott strålskydd och så att exponeringar kan utföras utan att någon exponeras oavsiktligt. Program för egenkontroll 15 Ett program för egenkontroll ska vara upprättat när verksamheten påbörjas och hållas tillgängligt för tillsyn. Programmet ska vara dokumenterat, uppdaterat och anpassat för den aktuella verksamheten. Verksamhetsutövaren ska säkerställa att de som arbetar i verksamheten är väl förtrogna med innehållet i programmet. Dokumentation inom program för egenkontroll 16 Programmet för egenkontroll ska omfatta dokumenterade rutiner för att säkerställa att 1. förbudet i 7 kap. 3 lagen (20xx:xxx) om strålskydd mot att yrkesmässigt utföra kosmetiska exponeringar med icke-joniserande strålning på personer som inte har fyllt 18 år upprätthålls, 2. kravet i 4 kap. 1 3 lagen om strålskydd efterlevs, 3. att kraven i 3 14 efterlevs, och 4. de som arbetar i verksamheten har tillräckliga kunskaper om lagen om strålskydd samt dessa föreskrifter.

67 Undantag 17 Trots förbudet i 7 kap. 3 lagen (20xx:xxx) om strålskydd mot att yrkesmässigt utföra kosmetiska exponeringar med icke-joniserande strålning på personer som inte har fyllt 18 år, får sådana exponeringar utföras om den minderårige 1. har remitterats till verksamhetsutövaren av en legitimerad läkare, legitimerad psykolog eller kurator inom landstinget, eller 2. har ett intyg från en legitimerad läkare, legitimerad psykolog eller kurator inom landstinget som bekräftar behovet av att viss kosmetisk exponering med icke-joniserande strålning utförs.

68 Kapitel 3. Kosmetiska solarier och artificiella solningsanläggningar Anmälan 1 Den som avser att bedriva sådan verksamhet som avses i 1 kap. 1 6 som är riktad till allmänheten, ska anmäla detta till den nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet i den kommun där verksamheten ska bedrivas. Anmälas ska göras minst sex veckor innan verksamheten ska påbörjas. Verksamheten får inte påbörjas förrän en bekräftelse med besked om att anmälan är komplett har mottagits från kommunen. Uppgifter vid anmälan 2 En anmälan enligt 1 ska innehålla uppgifter om 1. verksamhetsutövarens namn, adress, organisationsnummer, firmatecknare och fakturaadress, 2. kontaktperson med kontaktuppgifter, 3. verksamhetens adress, 4. typ av verksamhet som ska bedrivas och tidpunkt för påbörjande av verksamheten, 5. tillverkare och modell för varje kosmetiskt solarium, 6. solarieverksamheten är bemannad eller obemannad, 7. UV-typ för solarierna, och 8. solarietillverkarens intyg om att solarierna överensstämmer med kraven i svensk standard SS-EN : utgåva 7, 2014, som anges i bilaga 3. Uppgifterna enligt första stycket ska hållas aktuella. Varje förändring av de förhållanden som avses eller om verksamheten upphör ska snarast meddelas till den kommunala nämnden. Godkänt solarium 3 I verksamhet där kosmetiskt solarium upplåts till allmänheten får endast solarium av UV-typ 3 enligt svensk standard SS-EN , utgåva 7, 2014, användas. Utformning av kosmetiska solarier 4 Kosmetiska solarier som upplåts till allmänheten ska uppfylla 1. strålskyddskraven i svensk standard SS-EN , utgåva 7, 2014, som anges i bilaga 3, eller 2. likvärdiga krav som uppfyller a) bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/35/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av elektrisk utrustning, och b) bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner och om ändring av direktiv 95/16/EG. Avskärmning 5 I verksamhet där kosmetiskt solarium upplåts till allmänheten ska solariet vara placerat eller avskärmat så att personer inte kan bli exponerade oavsiktligt. Exponeringsschema 6 I verksamhet där kosmetiskt solarium upplåts till allmänheten ska ett exponeringsschema med tillhörande anvisningar anslås väl synligt för den som ska använda solariet. Övriga uppgifter för solariets märkning och korrekta användning enligt bilaga 4, avsnitt 1 och 2, ska finnas tillgängliga. Information till allmänheten 7 Affischen Råd för att skydda din hälsa i det utförande som framgår av bilaga 4, avsnitt 3, ska anslås på eller intill varje solarium som upplåts till allmänheten och plats där betalning eller bokning för solningen sker.

69 Affischerna ska minst ha format A3 och vara placerade så att de är väl synliga och så att texten är läslig för den som ska använda solariet. Den skylt med information om förbud mot att låta någon som är under 18 år sola i ett kosmetiskt solarium som avses i 7 kap. 2 2 lagen (XXX:xxx) om strålskydd, ska vara utformad i enlighet med vad som framgår i bilaga 4 avsnitt 4 och minst ha format A3. Den ska även vara placerad väl synligt på plats där betalning eller bokning för solningen sker. Godkända rör 8 I verksamhet där kosmetiskt solarium upplåts till allmänheten ska solarierna vara försedda med sådana lampor eller lysrör som framgår av tillverkarens märkning eller som är märkta med ekvivalenskod och har UVkod med X- och Y-värden inom det intervall som framgår av solariets märkning enligt SS-EN :2014. Ögonskydd 9 Skyddsglasögon som uppfyller kraven i svensk standard SS-EN :2014 ska finnas tillgängliga för varje person som använder ett kosmetiskt solarium som upplåts till allmänheten. Obemannad verksamhet 10 I obemannad verksamhet med solarier som upplåts till allmänheten ska strömförsörjningen vara försedd med ett extra tidur som slår ifrån matningsspänningen till solariets lampor och lysrör efter högst 15 minuters användning. Längsta möjliga soltid ska vara 15 minuter. Om försäljning av kosmetiska eller hygieniska produkter 11 I verksamhet där kosmetiskt solarium upplåts till allmänheten får det inte tillhandahållas eller förmedlas kosmetiska eller hygieniska produkter som är avsedda att appliceras på huden och som kan orsaka en ökad fotosensitivitet och därigenom förstärka den ultravioletta strålningens verkningar. Program för egenkontroll 12 Ett program för egenkontroll ska vara upprättat när verksamheten påbörjas och hållas tillgängligt för tillsyn. Programmet ska vara dokumenterat, uppdaterat och anpassat för den aktuella verksamheten. Verksamhetsutövaren ska säkerställa att de som arbetar i verksamheten är väl förtrogna med innehållet i programmet. Dokumentation inom programmet för egenkontroll 13 Programmet för egenkontroll ska omfatta dokumenterade rutiner för att säkerställa att 1. förbudet i 7 kap. 1 lagen (20xx:xxx) om strålskydd mot att yrkesmässigt låta någon som inte har fyllt 18 år att sola i ett kosmetiskt solarium upprätthålls, 2. solariets utformning uppfyller kraven i 3, 3. solariet är avskärmat i enlighet med 4, 4. kraven i 5 och 6 efterlevs, 5. kravet i 7 uppfylls, 6. skyddsglasögon finns tillgängliga i enlighet med 8, 7. kravet i 9 uppfylls, 8. kravet i 10 uppfylls, och 9. de som arbetar i verksamheten har tillräckliga kunskaper om lagen om strålskydd samt dessa föreskrifter. Artificiella Solningsanläggningar Om exponering 14 Exponeringen av personer i en artificiell solningsanläggning som upplåts till allmänheten får inte överstiga de värden som framgår av bilaga 5.

70 Ögonskydd 15 Solglasögon ska finnas tillgängliga för varje person som använder en artificiell solningsanläggning som upplåts till allmänheten. Om varningsskylt 16 Vid en artificiell solningsanläggning som upplåts till allmänheten med lampor vars luminans överstiger candela per kvadratmeter, ska det finnas väl synliga varningsskyltar med texten: VARNING Intensivt ljus. Användning av solglasögon rekommenderas. Se inte på lamporna. Kapitel 4. Avslutande bestämmelser 1 Strålsäkerhetsmyndigheten kan ge dispens från dessa föreskrifter om det finns särskilda skäl och om det kan ske utan att syftet med föreskrifterna åsidosätts. 1. Dessa föreskrifter träder i kraft den xx månad 2018, då Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar och 5 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (SSMFS 2014:4) om laser, starka laserpekare och intensivt pulserat ljus ska upphöra att gälla. 2. Den som vid ikraftträdandet bedriver verksamhet med kosmetisk exponering för vilken krav på anmälan införs genom 2 kap. 1, ska senast den xx månad 2018 ha kommit in till den kommunala nämnden med en sådan anmälan. STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN MATS PERSSON Ulf Yngvesson

71 Bilaga 1. Grundläggande gränsvärden för elektromagnetiska fält Denna bilaga innehåller de gränsvärden för elektromagnetiska fält som avses i 1 kap. 1 3 i dessa föreskrifter.

72

73 Bilaga 2. Information om åldersgräns. Utformning av den skylt med information om förbud mot att låta någon som är under 18 år genomgå en kosmetisk exponering som avses i 2 kap. 3 :

74 Bilaga 3. Avsnitt i svensk standard som ska vara uppfyllda I bilagan anges de avsnitt i svensk standard som ska vara uppfyllda enligt 3 kap Avsnitt i SS-EN :2014 som avser strålskydd Avsnitt Handlar om 1 Omfattning och giltighet 1 Not 101 p. 2 Påpekande att nationella myndigheter kan lägga till eller ha särskilda krav beträffande användning Definition av källa för UV-strålning Definition av effektiv irradians Definition av filter 4 Allmänna krav 5 Allmänna provningskrav 6,101, Annex BB Kategorisering av solarier i UV-typ. Solarier ska vara en av UV-typerna 1 4. Definition av UV-typ 1 4 och irradiansgränsvärden 7.1 Märkning (UV-typ, UV-källor, rör och rördata, varningstexter) 7.12 Uppgifter som ska finnas i instruktioner för ett solariums korrekta användning Krav på synlig placering av märkskyltar och varningstexter 10 Nominell effekt, spänning och ström vid provning Beröringsskydd för källorna för UV-strålning Krav på automatisk avstängning (extra inbyggt tidur) vid fel på timer i liggsolarier Tidur, inställbart för rekommenderade soltider Nödstoppsknapp för avstängning ska finnas lättåtkomlig Specifikation av XY-intervall för ersättningsrör baserat på UV-koden för de originalrör som använts vid solariets typprovning Konstruktionskrav att UV-strålningen ska upphöra (eller inte öka) om ett filterglas lossnar, saknas eller är trasigt 1 I bilaga 4 till dessa föreskrifter återges utförliga uppgifter i svensk standard SS-EN :2014 om korrekt användning av kosmetiska solarier.

75 Gränsvärden för total irradians och UVC-strålning, mätförutsättningar, mätregler, mätinstrument Krav på skyddsglasögon som ska gå att se genom Figur 103 Annex AA Annex CC UV-strålningens aktionsspektrum (även tabeller) Luminansmätning Förklaring av och exempel på UV-lysrörs märkning med ekvivalenskod där UV-kod och X- och Y-värden ingår.

76 Bilaga 4. Märkning och instruktioner för användning av kosmetiskt solarium som upplåts till allmänheten I bilagan anges de uppgifter för märkning och användning som enligt 3 kap. 5 ska finnas tillgängliga i verksamhet där kosmetiskt solarium upplåts till allmänheten. Uppgifterna är hämtade från Svensk standard SS-EN :2014 om märkning och instruktioner i solariefabrikantens bruksanvisning för korrekt användning av kosmetiska solarier. 1. Märkning Ett solarium ska vara märkt på ett varaktigt och lätt synligt sätt med 1. uppgift om kategori (UV-typ 1, 2, 3 eller 4), 2. UV-lysrörs ekvivalenskod och XY-intervall, referenstypbeteckning hos andra källor för UV-strålning, och 3. varningstext med följande innebörd: VARNING: Ultraviolett strålning kan skada ögon och hud, åldra huden och ge hudcancer. Läs bruksanvisningen noga. Använd avsedda skyddsglasögon. Vissa mediciner och kosmetiska preparat kan orsaka överkänslighet. För ett solarium som är avsett för användning i en solariesalong eller liknande får varningen i punkt 3 finnas på ett permanent anslag på väggen intill solariet. Texten läs bruksanvisningen noga får ersättas med rådfråga personalen. Solarier av UV-typ 4 ska dessutom vara märkta med texten Varning används endast efter läkares ordination. Solarier vars luminans överstiger candela per kvadratmeter ska vara märkta med texten Varning intensivt ljus. Se inte på lamporna. Om varningarna kombineras behöver inte ordet Varning upprepas flera gånger. Varningar ska vara synliga utanpå solariet efter dess installation. 2. Uppgifter som ska finnas i instruktioner för ett solariums korrekta användning Följande information och uppgifter ska enligt svensk standard SS-EN :2014 finnas i solarietillverkarens bruksanvisning för solariet. Barn ska inte vara närvarande då solariet används. Solariet ska inte användas av personer under 18 år, med fräknar, med naturligt rött hår, med abnorma missfärgade hudfläckar, med många födelsemärken på kroppen (mer än 15, över 2 mm), med stora osymmetriska födelsemärken (över 5 mm), med solsveda, som i solen inte kan bli bruna eller inte blir det utan att bränna sig,

77 som har svårt för att bli bruna och lätt bränner sig i solen, som vet de har bränt sig allvarligt upprepade gånger i barndomen, som har eller haft hudcancer eller har en känd risk att få det, som har en nära släkting som har eller haft melanom, under läkarvård för sjukdomar innebärande ljuskänslighet, eller som tar fotosensibiliserande medicin. - Ingen exponering får överskrida en persons lägsta erytemdos, dvs. den UV-dos som kan ge skönjbar hudrodnad. Om hudrodnad uppträder efter en exponering ska ingen ytterligare exponering ske på en vecka. Exponeringar kan därefter återupptas om de börjar om från exponeringsschemats början. - Om oväntade biverkningar, till exempel. klåda, uppstår inom 48 timmar efter första exponeringen ska medicinsk sakkunskap tillfrågas före fortsatt exponering. - Avsett exponeringsavstånd (om det inte är givet av solariets konstruktion) - Rekommenderat exponeringsschema som specificerar soltiders längd och uppehåll mellan dem baserat på UV-strålningen i solariet, hudkänslighet och eventuellt avståndsberoende. Den första solningen, som med osolad hud är en testsolning, får inte överskrida exponeringen 100 J/m2 erytemeffektiv ultraviolett strålning eller ska baseras på ett test på en liten begränsad hudyta. - Antalet exponeringar som inte bör överskridas per år. Uppgiften ska kompletteras med informationen: Varje solariesolning ökar risken för hudcancer. Inget antal är ofarligt. - Solariet ska inte användas om dess tidur eller ett filter är trasigt eller saknas. - Identifiering av reservdelskomponenter som kan påverka den ultravioletta strålningen - Identifiering av utbytbara källor för UV-strålning och att de bara ska ersättas av sådana som anges på solariets märkning. UV-lysrör ska bara ersättas med sådana som har en ekvivalenskod vars UV-kodsuppgifter faller inom ekvivalensområden angivna på solariet. - UV-strålning från sol eller solarier kan orsaka bestående hud- och ögonskador som beror såväl av stråldos och strålegenskaper som individuell hudkänslighet - Solsveda kan uppstå efter överexponering. Alltför många upprepade exponeringar kan leda till att huden åldras i förtid och ökad risk att få hudtumörer. Ju mer ett solarium används desto högre risk. - Utan skyddsglasögon finns risk för ögonskador. Hornhinnan ytterst i ögat kan bli inflammerad av solariets UV-strålning och som resultat av för mycket UV-strålning kan ögats inre delar och näthinna ta skada. Katarakt kan uppstå av många upprepade exponeringar. - Vid allergiska reaktioner av UV-strålning eller utpräglad individuell känslighet ska medicinsk sakkunskap rådfrågas innan exponeringar påbörjas - Följande försiktighetsåtgärder måste vidtas inför användning av ett solarium: Använd alltid skyddsglasögon avsedda för solariet. Kontaktlinser och solglasögon är otillräckliga. Avlägsna kosmetika i god tid före exponering och använd inte solkrämer eller medikamenter som kan påskynda eller förstärka solariesolbrännan. Ultraviolett strålning kan göra medicinska sjukdomstillstånd eller bieffekter av medicinering allvarligare. Vid osäkerhet ska medicinskt sakkunnig konsulteras.

78 Gör uppehåll minst 48 timmar mellan första solning och andra. Uppehållstid mellan fortsatta solningstillfällen ska också vara ungefär 48 timmar på grund av UV-strålningens kumulativa erytemverkan. Sola aldrig både i solarium och ute i solen samma dag. Följ exponeringsschemats rekommendationer om soltider, uppehåll och i förekommande fall avstånd från solarielamporna. Sök läkare om det blir bestående knölar eller sår på huden eller om leverfläckar förändras. Skydda känsliga hudpartier som till exempel. sår, tatueringar och könsorgan.

79 3. Utformning av den affisch med råd och information som avses i 3 kap. 6 första stycket:

80 4. Utformning av den skylt med information om förbud mot att låta någon som är under 18 år sola i kosmetiskt solarium som avses i 3 kap. 6 andra stycket:

81 Bilaga 5. Värden för ultraviolett strålning För en lampa som har flera spektrallinjer eller som har en kontinuerlig spektralfördelning bör den viktade strålningsexponeringen under ett dygn inte överstiga värdet 30 J/m², som gäller för den biologiskt mest effektiva våglängden 270 nanometer (nm). Den viktade strålningsexponeringen beräknas med tillräcklig noggrannhet för alla praktiska bedömningar ur nedanstående analytiska uttryck: (270 - λ) 220 < λ 270 S(λ) = 0, < λ 300 S(λ) = 1-0,36((λ -270)/20) 1, < λ 400 S(λ) = 0,3 0,736 (λ -300) + 10 (2-0,0163 λ) λ ska uttryckas i nm. Eftersom de olika våglängderna har olika biologisk effektivitet beräknas först en viktad irradians, E eff, genom att irradiansen för varje våglängd multipliceras med den biologiska effektiviteten, S(λ), för denna våglängd. De erhållna produkterna summeras: E eff = Σ E λ S(λ) Δλ E λ = spektral irradians i W/m²nm S(λ) = relativ biologisk effektivitet (dimensionslös) Δλ = våglängdsintervall i nm E eff är då den viktade irradiansen ("biologiskt effektiva irradiansen") relativt en monokromatisk lampa med våglängden 270 nm. Den viktade strålningsexponeringen erhålls som produkten av den viktade irradiansen och exponeringstiden. Den längsta rekommenderade exponeringstiden t max (s) beräknas ur E eff t max = 30 J/m² varav t max = 30/ E eff

82 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om kontrollköp av solning i kosmetiskt solarium och behandling med kosmetisk exponering med icke-joniserande strålning Strålsäkerhetsmyndigheten föreskriver följande med stöd av 10 kap. 6 förordningen (20xx:xxx) om strålskydd. Tillämpningsområde och definitioner 1 Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om kommuners genomförande av sådana kontrollköp som avses i 9 kap. 8 lagen (20XX:YY) om strålskydd. 2 Termer och uttryck som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i lagen (20XX:YY) om strålskydd. Kontrollköpare 3 I dessa föreskrifter avses med kontrollköpare en person som i syfte att tillämpa kontrollköp som tillsynsmetod köper soltid i ett kosmetiskt solarium som upplåts till allmänheten eller behandling med kosmetisk exponering med icke-joniserande strålning. Avtal mellan kommunen och kontrollköparen 4 Kommunen ska upprätta ett avtal med kontrollköparen. I avtalet ska uppdraget och ansvarsförhållandet mellan kommunen och kontrollköparen fastställas. Kommunen får inte ge kontrollköparen i uppdrag att själv underrätta verksamhetsutövaren om ett genomfört kontrollköp. Information och instruktion om kontrollköp 5 Kommunen ska informera kontrollköparen om tillsynsmetoden. Kommunen ska ge kontrollköparen instruktioner om hur ett kontrollköp ska utföras. Lämnande av korrekta uppgifter vid kontrollköpet 6 Ett kontrollköp ska genomföras utan att kontrollköparen lämnar felaktiga eller vilseledande uppgifter eller utövar andra påtryckningar för att få köpa soltid i ett kosmetiskt solarium eller behandling med kosmetisk exponering med icke-joniserande strålning.

83 Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling ISSN: Klicka här för att ange ISSN. SSMFS Vägledning med bakgrund och motiv till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om kontrollköp

84 Fastställd: Datum: Dokumentnummer:

85 Vägledning till SSMFS Innehållsförteckning Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om kontrollköp av solning i kosmetiskt solarium eller behandling med kosmetisk exponering med ickejoniserande strålning

86 Vägledning till SSMFS 4

87 Vägledning till SSMFS Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om kontrollköp av solning i kosmetiskt solarium eller behandling med kosmetisk exponering med icke-joniserande strålning Strålsäkerhetsmyndigheten föreskriver följande med stöd av 10 kap. 6 förordningen (20xx:xxx) om strålskydd. Tillämpningsområde och definitioner 1 Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om kommuners genomförande av sådana kontrollköp som avses i 9 kap. 8 lagen (20XX:YY) om strålskydd. Bakgrund och överväganden Enligt 9 kap 8 lag (2XXX:xxx) om strålskydd får tillsynsmyndigheten göra kontrollköp som syftar till att få fram underlag för en dialog med en verksamhetsutövare i frågor som rör skyldigheten att förvissa sig om att den som genomgår behandling enligt 7 kap. 2 eller 4 lagen (20XX:xxx) om strålskydd har fyllt 18 år. Kommunen är tillsynsmyndighet. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om kontrollköp efterliknar i den mån det varit möjligt Folkhälsomyndighetens föreskrifter (FoHMFS 2015:1) och allmänna råd om kontrollköp av folköl och tobaksvaror. Syftet med detta är att kommunen ska kunna utöva tillsyn på liknande sätt oavsett om tillsynen avser kontrollköp av alkohol och tobaksvaror enligt Folkhälsomyndighetens föreskrifter eller kontrollköp enligt dessa föreskrifter. Syftet med kontrollköp är att ge underlag för en dialog mellan kommunen och den som säljer en soltid i ett kosmetiskt solarium eller en behandling med kosmetisk exponering om skyldigheten att förvissa sig om att mottagaren har uppnått 18 år. Om den person som säljer soltiden eller behandlingen är någon annan än verksamhetsutövaren kan kommunen inkludera verksamhetsutövaren i dialogen. Kommunen kan i dialogen ta upp följande - resultatet av kontrollköpet, - varför det finns en åldersgräns, - svårigheter med att bedöma om en kund fyllt 18 år, - verksamhetens rutiner för ålderskontroll, - personligt straffansvar vid försäljning av soltid i kosmetiskt solarium eller behandling med kosmetisk exponering med icke-joniserande strålning till en person som inte fyllt 18 år, och - verksamhetsutövarens ansvar att informera personal om försäljningsbestämmelserna för den aktuella behandlingen Kommunen kan i dialogen med verksamhetsutövaren beröra verksamhetens egenkontrollprogram och särskilt delen om ålderskontroll. 5

88 Vägledning till SSMFS Verksamhetsutövaren kan få möjlighet att ta upp eventuella problem med att uppfylla kravet att förvissa sig om att kunden har fyllt 18 år samt få dela med sig av erfarenheter på området. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. 2 Termer och uttryck som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i lagen (20XX:YY) om strålskydd. Kontrollköpare 3 I dessa föreskrifter avses med kontrollköpare en person som i syfte att tillämpa kontrollköp som tillsynsmetod köper soltid i ett kosmetiskt solarium som upplåts till allmänheten eller behandling med kosmetisk exponering med icke-joniserande strålning Bakgrund och överväganden Enligt lagen (20xx:xxx) om strålskydd 9 kap 8 får tillsynsmyndigheten inte anlita någon som är under 18 år för ett kontrollköp. Kontrollköp är en metod som är till för att förbättra rutinerna för ålderskontroll. För att metoden ska vara ändamålsenlig bör kommunen anlita personer med ungdomligt utseende som ska utföra kontrollköp. Avtal mellan kommunen och kontrollköparen 4 Kommunen ska upprätta ett avtal med kontrollköparen. I avtalet ska uppdraget och ansvarsförhållandet mellan kommunen och kontrollköparen fastställas. Kommunen får inte ge kontrollköparen i uppdrag att själv underrätta verksamhetsutövaren om ett genomfört kontrollköp Syfte Syftet är att kommunen och kontrollköparen ska ha tydliga ramar för hur kontrollköpet ska göras och vilket ansvarsområde de båda har. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. Information och instruktion om kontrollköp 5 Kommunen ska informera kontrollköparen om tillsynsmetoden. Kommunen ska ge kontrollköparen instruktioner om hur ett kontrollköp ska utföras. Syfte Syftet är att kontrollköparen ska veta hur kontrollköpet ska genomföras. 6

89 Vägledning till SSMFS Tillämpning av bestämmelsen Instruktion inför kontrollköp kan till exempel innehålla följande - hur kontrollköparen ska agera vid kontrollköpet, - vilka behandlingar som kontrollköparen ska försöka köpa, vad kontrollköparen behöver uppmärksamma och därefter dokumentera i samband med kontrollköpet, - hur rapportering till kommunen sker, och - hur kontrollköparen kan hantera eventuella konfliktsituationer. Dokumentation kring kontrollköp kan innehålla följande uppgifter - datum och tidpunkt för kontrollköpet, - försäljningsställe, - om verksamheten är obemannad eller bemannad - hur verksamheten säkerställer att den inte upplåter ett kosmetiskt solarium i de fall verksamheten är obemannad - kön och ungefärlig ålder på personen i kassan, samt namn om det gått att utläsa exempelvis av en namnbricka, - vilken typ av behandling som kontrollköpet avsåg, - om kontrollköparen blev tillfrågad om sin ålder, - om kontrollköparen blev ombedd att visa legitimation, - om kontrollköparen fick eller inte fick köpa soltid eller behandling behandlingen, - en notering om att kommunen underrättat verksamhetsutövaren om kontrollköpet, och - en notering om dialogens innehåll. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. Lämnande av korrekta uppgifter vid kontrollköpet 6 Ett kontrollköp ska genomföras utan att kontrollköparen lämnar felaktiga eller vilseledande uppgifter eller utövar andra påtryckningar för att få köpa soltid i ett kosmetiskt solarium eller behandling med kosmetisk exponering med icke-joniserande strålning. Syfte Syftet är att säkerställa att kontrollköpet inte utgör en brottsprovokation. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. 7

90 Vårt datum: Diarienr: SSM Konsekvensutredning av förslag till föreskrifter om kontrollköp för solning i kosmetiskt solarium och behandling med kosmetisk exponering med ickejoniserande strålning Denna konsekvensutredning avser införandet av föreskrifter om kontrollköp för solning i kosmetiskt solarium eller behandling med kosmetisk exponering med icke joniserande strålning. Bestämmelserna handlar om kommuners genomförande av kontrollköp i tillsynssyfte. 1 Problemet och vad SSM vill uppnå I lag (20xx:xxx) om strålskydd har införts ett förbud mot att yrkesmässigt låta någon som inte har fyllt 18 år sola i ett kosmetiskt solarium och ett förbud mot att yrkesmässigt utföra kosmetiska exponeringar med icke-joniserande strålning på personer som inte har fyllt 18 år. I lagen har också införts en möjlighet för tillsynsmyndigheten, kommunen, att göra kontrollköp som syftar till att få fram underlag för en dialog med verksamhetsutövaren i frågor som rör skyldigheten att förvissa sig om att kunderna har fyllt 18 år. Kontrollköpet ska syfta till att få fram underlag för en dialog med en verksamhetsutövare i frågor som rör skyldigheten att förvissa sig om att kunder, som vill sola eller genomgå en behandling, har fyllt 18 år. Syftet med föreskrifterna är att på ett detaljerat sätt reglera hur ett kontrollköp ska gå till och när det kan användas för att underlätta kommunernas tillsynsarbete. Bestämmelserna syftar också till att kontrollköpen sker på ett rättssäkert sätt. Det är en ny reglering som innebär ett nytt sätt för kommunerna att bedriva tillsyn över dessa verksamheter. Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd (FoHMFS 2015:1) om kontrollköp av folköl och tobaksvaror har använts som utgångspunkt för utformandet av Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om kontrollköp. Anledningen till detta har varit att kommunen ska kunna utöva sin tillsyn på liknande sätt oavsett om tillsynen avser alkohol- och tobaksförsäljning eller yrkesmässigt upplåtande av solarier eller behandling med kosmetisk exponering med icke-joniserande strålning. Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE Stockholm Tel: E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax: Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

91 Sida 2 (4) 2 Beskrivning av alternativa lösningar för det SSM vill uppnå och effekterna av att någon reglering inte kommer till stånd. Kommunernas möjlighet att använda kontrollköp i sin tillsyn är reglerat i lag. Skulle inte Strålsäkerhetsmyndigheten besluta om föreskrifter rörande detta skulle det kunna innebära svårigheter för kommunerna att tillämpa kontrollköp som tillsynsmetod. Strålsäkerhetsmyndigheten kan inte se att det skulle finnas någon alternativ lösning till föreskrifterna om kontrollköp. 3 Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Den föreslagna regleringen kommer att beröra den kommunala tillsynsmyndigheten, företag som bedriver kosmetiska solarier eller utför behandlingar med kosmetisk exponering samt Strålsäkerhetsmyndigheten. 4 Uppgifter om kostnadsmässiga och andra konsekvenser som regleringen medför Företag I den mån kommunerna kommer att utnyttja möjligheten att tillsyna med hjälp av kontrollköp kan detta bli en kostnad för företagen i form av en tillsynsavgift. Den kommunala tillsynstaxan är ca 1000 kr/timme och ett kontrollköp med uppföljande samtal och registreringsarbete beräknas ta 1-1,5 timmar. Tillsynskostnaden blir då kr per kontrollköp. Eventuellt tillkommer kostnad för restid. Om kommunen avstår från att använda sig av kontrollköp som tillsynsmetod så berörs inte företagen av regleringen. I arbetet med att kontrollera åldersgränsen vid försäljning av tobaksvaror enligt folkhälsomyndighetens föreskrifter om kontrollköp har Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsförbund uppgett att man vid två tillfällen har anlitat gymnasieungdomar för att under några timmar utföra kontrollköp i butiker. Ungdomarna fick 550 kr/person och ca 45 butiker kontrollerades per tillfälle. Butikerna debiterades inte för tillsynen då de hade fast årlig avgift och den nedlagda tiden för kontrollköpen räknades in i den avgiften. Tillsynsmyndigheter Enligt 10 kap 4 strålskyddsförordningen (20XX:XX) får kommunfullmäktige föreskriva om avgift för kostnader för tillsyn av verksamheter med kosmetiska solarier och kosmetiska exponeringar. Detta innebär att kommunerna kan komma att ta ut sina eventuella extra kostnader för kontrollköp av verksamhetsutövaren. I så fall drabbas inte kommunerna men väl verksamhetsutövarna av kostnader. Om kommunen väljer att inte använda sig av kontrollköp i sin tillsyn blir det inga ökade kostnader för någon part. I samband med införandet av folkhälsomyndighetens föreskrifter om kontrollköp gjorde man bedömningen att förslaget inte skulle medföra några extra kostnader för kommunerna eftersom kommunernas tillsynsansvar inte utökades. För kommuner där man endast har ett fåtal tillsynsobjekt kommer troligen denna slutsats att gälla även för dessa föreskrifter. Om kommunen väljer att använda sig av kontrollköp som tillsynsmetod tillkommer ett eventuellt behov av att utöka personalstyrkan eller att hyra in kontrollköpare. Kommunen måste också avsätta tid för att kunna genomföra kontrollköp och följa upp dessa. Att instruera en kontrollköpare om hur kontrollköpet ska gå till beräknas ta ca 1 timme. Utbildningskostnader

92 Sida 3 (4) Strålsäkerhetsmyndigheten kommer att ta fram information och hålla i utbildningar för kommunerna kopplade till föreskrifterna om kosmetiska exponeringar och kosmetiska solarier. Kostnaderna för detta finns med i konsekvensutredningen för dessa föreskrifter. Utbildningskostnaden för kommunerna, gällande kontrollköp, kommer endast att vara en liten del av det utbildnings-/informationspaketet. Strålsäkerhetsmyndigheten Administrativa kostnader Strålsäkerhetsmyndigheten kommer att planera och genomföra kurser för kommunerna, ta fram informationsmaterial för såväl kommuner som verksamhetsutövare i samband med att de nya föreskrifterna om kosmetiska exponeringar och kosmetiska solarier träder i kraft. Kostnaden för detta arbete har tagits med i konsekvensutredningen rörande dessa föreskrifter. Arbetet med information om kontrollköp kommer endast att vara en liten del av ovannämnda informations- och utbildningspaket. Strålsäkerhetsmyndigheten kan även komma att påverkas genom att myndigheten får frågor från kommunerna rörande tillämpningen av föreskrifterna. 5 Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Regleringen överensstämmer med direktiv och rekommendationer från EU. 6 Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Tidpunkten för ikraftträdande är inte kritisk eftersom regleringen endast innebär ett möjligt sätt att kontrollera åldersgränsen och att det är ett verktyg som är frivilligt att använda sig av. I och med att möjligheten till kontrollköp redan finns för tillsyn gällande åldersgräns för inköp av tobak och folköl så bedöms det inte behövas några omfattande informationsinsatser. 7 Beskrivning av antalet företag som berörs samt storleken på företagen Kosmetiska solarier Efter en enkätundersökning riktad till kommunerna uppskattar Strålsäkerhetsmyndigheten att det finns cirka 700 obemannade solarier och bemannade solarier i Sverige. Bedömningen är att den övervägande delen är franchisetagare eller småföretagare. Enligt Svensk Solarieförening finns det ungefär 500 solarier som har solarieupplåtelse som sin enda verksamhet. Kosmetiska exponeringar Denna typ av verksamheter är inte registrerade på ett sådant sätt att antalet berörda företag kan anges exakt. I remissvar från Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation (SHR) uppskattar man att cirka 500 salonger berörs av föreskrifterna. Ur SOU 2015:100

93 Sida 4 (4) Kroppsbehandlingar - Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd framgår att det finns svårigheter att hitta statistik över verksamheter som avgränsar sig till kroppsbehandlingar generellt. I denna rapport framgår det i en enkätundersökning som kommunerna har fått svara på att det är knappt 10 % av de anmälda verksamheterna som är skönhetssalonger som utför laser- eller IPL-behandlingar vilket betyder att uppskattningsvis 800 verksamheter utför dessa behandlingar enligt denna undersökning. Mot bakgrund av detta är det rimligt att anta att det rör sig om cirka verksamheter som kommer att påverkas av denna reglering. Bedömningen är att övervägande delen är småföretagare. 8 Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. Bedömningen är att regleringen inte leder till några administrativa kostnader för företagen. Den tid som företagen kan behöva lägga ner till följd av regleringen är tiden för den uppföljande dialogen från kommunen som hålls vare sig det framkommer att ålderskontroll görs eller inte. Uppskattningsvis tar det uppföljande samtalet cirka 30 minuter. 9 Beskrivning av hur den föreslagna regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Regleringen bedöms inte leda till några förändringar i verksamheten för företagen. 10 Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Regleringen bedöms inte komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen. Kontaktperson vid Strålsäkerhetsmyndigheten Johan Gulliksson Johan.gulliksson@ssm.se

94 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning SBN 2017/ Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Planavdelningen Erik Hjertqvist E-post: erik.hjertqvist@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Svar på medborgarförslag nr 1/17 - P-platser för husbilar och husvagnar Samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden antar samhällsbyggnadskontorets yttrande som sitt eget och föreslår att kommunstyrelsen avslår medborgarförslag nr 1/17 om P-platser för husbilar och husvagnar. Ärendet Oskarshamns kommun har fått in ett medborgarförslag där förslagsställaren önskar att kommunen ska anordna parkeringar för husbilar och husvagnar i anslutning till villaområden för en bättre service. Detta eftersom husbilsförsäljningen stiger i rask takt och att det finns många som bor i villa och saknar en större yta för parkering. Detta kan leda till osämja bland grannar. Bedömning Samhällsbyggnadskontoret ska planera för goda boendemiljöer, men parkering bedöms som att de boende ska lösa inom egen fastighet. Går inte detta hänvisas till privata/föreningsdrivna förvaringsplatser, då kommunen inte får konkurrera med privat näringslivsverksamhet. Förhållandet påminner om att äga en fritidsbåt. Om man inte kan rymma fritidsbåten på den egna tomten eller kanske inte prioriterat detta i sin planering av trädgården när den inte ligger till sjöss, är man hänvisad till de vinterförvaringsplatser som finns. Att planera in kommunala parkeringsytor för husbilar och husvagnar i befintliga eller framtida bostadsområden bedöms inte aktuellt. Rådande planeringsprincip att boendeparkering ska lösas inom egen fastighet bör fortsätta att vara praxis i planeringssammanhang. Om det däremot finns ett konkret intresse från en förening, privat aktör eller motsvarande att anlägga och driva en husbilsparkering är samhällsbyggnadskontoret givetvis behjälpliga med att utreda platsens lämplighet för ändamålet och pröva detta i en detaljplaneprocess under förutsättning att det är samhällsbyggnadsnämndens önskemål. Lena Saksi Samhällsbyggnadschef Erik Hjertqvist Planarkitekt Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande Medborgarförslag nr 1/17

95 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning SBN 2017/ Skickas till Kommunstyrelsen

96 Sida 1 av 1 Datum Ert datum Vår beteckning KS 2017/ Er beteckning Tjänsteställe/handläggare Strategi- och näringslivsenheten Monica Hultenius E-post: monica.hultenius@oskarshamn.se Tel: , Fax: Samhällsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Medborgarförslag nr 1/17 - P-platser för husvagnar husbilar och Svar till kommunstyrel lsen ska vara tillbaka senast den 31 maj 2017 STRATEGI- OCH NÄRINGSLIVSENHETEN Monica Hultenius Förvaltningsassistent Postadress Besöksadress Box 706 Varvsgatan Oskarshamn Växel Tel Fax Hemsida Kommunens e-post adress kommunen@oskarshamn.se

97 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning SBN 2013/ Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Planavdelningen Oskar Roussakis E-post: Oskar.Roussakis@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Antagandebeslut 2, Detaljplan för Emmekalv 4:309 och del av Emmekalv 4:169 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden antar detaljplan för Emmekalv 4:309 och del av Emmekalv 4:169 med tillhörande handlingar. Ärendet Samhällsbyggnadskontoret fick i uppdrag att upprätta ny detaljplan för fastigheten Emmekalv 4:309. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra nya bostadsfastigheter i Påskallavik. Planen är flexibel för att möjliggöra olika bostadstyper, såsom friliggande enfamiljshus (villor), sammanbyggda hus (radhus, parhus och kedjehus) och flerbostadshus. Bakgrund Detaljplanen upprättas med ett normalt förfarande, enligt den tidigare planprocessen, och den var ute på en extra granskning mellan den 15 september och den 6 oktober Under tiden för en extra granskning inkom 10 skriftliga yttranden. Efter det har planhandlingarna uppdaterats till antagandehandlingar. Lena Saksi Samhällsbyggnadschef Oskar Roussakis Planarkitekt Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Plankarta 2. Planbeskrivning 3. Behovsbedömning 4. Barnchecklista 5. Fastighetsförteckning 6. Samrådsredogörelse 7. Granskningsutlåtande 8. Granskningsutlåtande 2 9. Bilaga A Miljöteknisk markundersökning 10. Bilaga B Övergripande bebyggelsehistorisk utredning för Påskallavik och Vånevik 11. Bilaga C Riksintressebeskrivning Em-Vånevik, Länsstyrelsen Kalmar Län

98 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning SBN 2013/ Skickas till För kännedom: Yawa International AB, c/o Yan Wang, Lilldalsvägen 24, Rönninge För åtgärd: Samhällsbyggnadskontoret

99 4:7 4:46 4:45 4:52 4:40 4:9 4:76 4:111 Brandtornsvägen 4:141 4:264 4:66 4: : :11 PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. Gränser Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns Administrativ gräns 4:160 4:210 4:211 4:212 4:213 4:75 E VÄG 4:259 4:278 Kustvägen Väg 642 EMMEKALV Användning av allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap (PBL 4 kap 5 punkt 2) VÄG GATA Väg Gata som utformas med sedimenteringsyta för dagvatten 6255 Ekbackevägen CYKEL 4:8 10 n1 Kristdalavägen 9 CYKEL Gång- och cykelväg Användning av kvartersmark (PBL 4 kap 5 punkt 3) B Bostäder E1 Tekniska anläggingar- Transformatorsstation 4:161 4:203 Rödskärsgatan 4:205 4: EMMEKALV 4:169 B 9 e1 GATA 4: B 7 e2 n1 n1 n1 E2 Tekniska anläggingar- Avfallsstation Egenskapsbestämmelser för utformning av allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap +0.0 Föreskriven höjd över nollplanet. (PBL 4 kap 5 punkt 2) Egenskapsbestämmelser för kvartersmark 0,0 Högsta nockhöjd i meter för huvudbyggnader. Komplementbyggnad får uppföras med en högsta nockhöjd på 4,5 meter. (PBL 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1) e1 För frilliggande enfamiljshus är minsta tillåtna tomtstorlek 850 m 2 med största byggnadsarea 220 m 2 per tomt. För sammanbyggda hus (radhus/parhus/kedjehus) och flerbostadshus är minsta tillåtna tomtstorlek 300 m 2, där högst 40% av fastigheten får bebyggas. (PBL 4 kap 11 punkt 1) 4:208 4:209 u n1 4:276 e2 För frilliggande enfamiljshus är minsta tillåtna tomtstorlek 850 m 2 med största byggnadsarea 220 m 2 per tomt. (PBL 4 kap 11 punkt 1) n1 Marklov krävs för fällning av träd med en stamdiameter större än 50 cm (PBL 4 kap 10 och 13 ) Huvudbyggnad får inte placeras närmare än 4 meter från fastighetsgräns och komplementbyggnad får inte placeras närmare än 1 meter från fastighetsgräns. Parhus, radhus och kedjehus får dock sammanbyggas i fastighetsgräns mot annan bostadsfastighet. (PBL 4 kap 16 punkt 1) Byggnad skall uppföras i radonsäkert utförande (PBL 4 kap 16 punkt 1) Minst 40% av bostadfastighetens area ska möjliggöra infiltration av dagvatten. Minst 40% av arean för ytor betecknade med E1 och E2 ska möjliggöra infiltration av dagvatten (PBL 4 kap 10 och 13 ) Utfartsförbud (PBL 4 kap 9 ) n1 E Administrativa bestämmelser u Prickmark - byggnad får inte uppföras (PBL 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1) Underjordiska ledningar - Område eller utrymme som ska vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska ledningar (PBL 4 kap 6 ) Kommunalt huvudmannaskap för allmänna platser. (PBL 4 kap 7 ) Genomförandetid är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. (PBL 4 kap 21 ) Bygglov får inte beviljas innan luftledningen inom planområdet är kablifierad. (PBL 4 kap 10 och 13 ) : Lr Till planen hör: Planprogram X Planbeskrivning X Barnchecklista 4:274 ANTAGANDEHANDLING X X X Behovsbedömning Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande Granskningsutlåtande 2 Bilaga A Bilaga B Bilaga C Syftet med detaljplanen Skala: 1:1000 (A2) Syftet med detaljplanen är att möjliggöra nya bostadsfastigheter i Påskallavik. Planen är flexibel för att möjliggöra olika bostadstyper, så som friliggande enfamiljshus (villor), sammanbyggda hus (radhus, parhus och kedjehus) och flerbostadshus meter GRUNDKARTA till detaljplan för Emmekalv 4:309 med flera fastigheter, Påskallaviks samhälle, Oskarshamns kommun Koordinatsystem i plan: SWEREF Koordinatsystem i höjd: RH 2000 Mätklass III Grundkartan upprättad på Samhällsbyggnadskontoret, Kartavdelningen Ida Norling Kartchef Detaljplan för Emmekalv 4:309 och del av Emmekalv 4:169 Påskallavik, Oskarshamns kommun, Kalmar Län Upprättad i nov 2015, reviderad i mars 2017 Regina Laine Planchef Oskar Roussakis Planarkitekt Beslutsdatum Samrådsbeslut Instans SBN Granskningsbeslut SBN Antagande Laga kraft SBN

100 ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING Detaljplan för Emmekalv 4:309 och del av Emmekalv 4:169 Påskallavik, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret i november 2015, reviderad i mars 2017 Dnr SBN 2013/6 Uppdragsbeslut Samrådsbeslut Granskningsbeslut Granskningsbeslut Antagande 201x-xx-xx Laga kraft 201x-xx-xx

101 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:309 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169 MEDVERKANDE I PLANARBETET Detaljplanen har upprättats av samhällsbyggnadskontoret i Oskarshamns kommun. Följande personer har medverkat i planarbetet: Oskarshamns kommun Oskar Roussakis Regina Laine Lena Saksi Leif Carlsson Håkan Johansson Lennart Nilsson Stefan Sämfors Jerry Svensson Ulrika Palmér Nilsson Thomas Gren Planarkitekt Planachef Samhällsbyggnadschef Kartchef Mark- och planingenjör Kommunekolog Trafikingenjör Projekteringsingenjör Miljö- och hälsoskyddsinspektör Stadsarkivarie Sida 2

102 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:309 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169 INNEHÅLL INLEDNING... 4 Vad är en detaljplan? 4 Detaljplaneprocessen - normalt planförfarande 5 SYFTE OCH OMFATTNING... 6 Planens syfte 6 Läge och areal 6 Markägoförhållanden 6 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 7 Översiktliga planer 7 Detaljplaner 7 Riksintressen 7 Fornlämningar 7 Behovsbedömning av miljöpåverkan 7 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR... 8 Naturmiljö 8 Miljöförhållanden 10 Risk och säkerhet 12 Bebyggelseområden 12 Friytor och rekreation 14 Strandskydd 15 Gator och trafik 15 Teknisk försörjning 17 Sociala frågor 18 Kulturmiljö 19 Planförslag 20 GENOMFÖRANDE Organisatoriska frågor 24 Fastighetsrättsliga frågor och konsekvenser 24 Tekniska frågor 25 Ekonomiska frågor 26 KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE.. 27 Sida 3

103 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:309 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169 INLEDNING Samhällsbyggnadskontoret fick i februari 2013 in en ansökan om planbesked angående upprättande av detaljplan för fastigheten Emmekalv 4:309 (ägs av byggherren) och de kommunägda fastigheterna Emmekalv 4:298 och del av Emmekalv 4:169 i Påskallavik. I juni 2015 skrevs ett nytt avtal mellan kommunen och den nya ägaren till fastigheten Emmekalv 4:309. Med detaljplanen vill fastighetsägaren möjliggöra uppförandet av ett tiotal bostadstomter. En detaljplan ska grundas på ett program som anger utgångspunkter och mål för planen, om det inte är onödigt. I det här fallet har inget program upprättats. Detaljplanen består av följande handlingar: - Plankarta med bestämmelser - Planbeskrivning - Behovsbedömning - Barnchecklista - Fastighetsförteckning - Samrådsredogörelse - Granskningsutlåtande - Granskningsutlåtande 2 - Bilaga A: Miljöteknisk markundersökning - Bilaga B: Övergripande bebyggelsehistorisk utredning för Påskallavik och Vånevik - Bilaga C: Riksintressebeskrivning Em- Vånevik, Länsstyrelsen Kalmar Län VAD ÄR EN DETALJPLAN? En detaljplan ska upprättas när det ska byggas nytt eller när bebyggelse ska förändras eller bevaras. Med en detaljplan reglerar kommunen användningen av mark- och vattenområden och redovisar hur gränserna mellan allmänna platser, privat kvartersmark och vattenområden ska se ut. En detaljplan medför i princip en rätt att bygga i enlighet med planen under en särskild genomförandetid, som är högst 5 år. Planen är bindande vid prövning av lov. Detaljplanen reglerar även andra rättigheter och skyldigheter, inte bara mellan markägare och samhället,utan också markägare emellan. Det är en kommunal angelägenhet att planlägga mark och vatten. Detta kallas ofta det kommunala planmonopolet och innebär att det är kommunerna som antar planer inom de ramar som samhället bestämt. Det kommunala planmonopolet innebär att kommunen bestämmer om planläggning ska komma till stånd eller inte. Plankartan med bestämmelser är det dokument av planhandlingarna som är juridiskt bindande. Planbeskrivningen, detta dokument, är därmed inte juridiskt bindande utan endast vägledande. I planbeskrivningen redovisas bland annat planens syfte, tidigare ställningstaganden, förutsättningar och förändringar samt genomförande och konsekvenser av planens genomförande. Plankartan med planbestämmelser är detaljplanens viktigaste handling och är det dokument av planhandlingarna som är juridiskt bindande. Planbeskrivningen (detta dokument) är till för att beskriva detaljplanens syfte och dess förutsättningar och förändringar. I planbeskrivningen ingår också beskrivningar av planens konsekvenser och hur det är tänkt att planen ska genomföras. Nedan ges en inledande beskrivning av vad en detaljplan är och hur processen för just den här detaljplanen ser ut. Sida 4 INLEDNING

104 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:309 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169 DETALJPLANEPROCESSEN - NORMALT PLANFÖRFARANDE Processen för att upprätta en detaljplan kan ske med enkelt eller normalt planförfarande. Planförfarandena skiljer sig något åt, men i stora drag följer de samma mönster. I det här fallet upprättas detaljplanen med normalt planförfarande och nedan följer en kortare beskrivning av processen, se även figuren nedan. Samråd Under samrådet är ett första förslag till detaljplan allmänt tillgängligt under minst fyra veckor. Syftet med samrådet är att hämta in synpunkter och kunskap från de som berörs av planen. Under samrådet ska länsstyrelsen, kända sakägare samt andra som har ett väsentligt intresse av planförslaget ges möjlighet att lämna synpunkter. Planförslaget var ute på samråd mellan den 15 december 2015 och den 18 januari Granskning Efter samrådet sammanställs inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse och eventuella ändringar görs i planhandlingarna. Därefter görs det nya planförslaget allmänt tillgängligt för granskning under minst tre veckor. Under granskningen är det återigen möjligt att lämna in synpunkter på förslaget. Planförslaget var ute på granskning mellan den 29 april 2016 och den 26 maj Detaljplanen sändes ut på en ny granskning på grund av att ett flertal förändringar gjorts i planen efter den förra granskningen. Planförslaget var ute på en ny granskning mellan den 15 september 2016 och den 6 oktober Antagande och laga kraft Efter granskningen sammanställs inkomna synpunkter i ett granskningsutlåtande och eventuella ändringar görs i planhandlingarna. Detaljplanen prövas sedan för godkännande av samhällsbyggnadsnämnden. Om inga överklaganden inkommer vinner detaljplanen laga kraft tre veckor efter det att protokollet justerats. Figur 1. Detaljplaneprocess enligt normalt planförfarande. INLEDNING Sida 5

105 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:309 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169 SYFTE OCH OMFATTNING PLANENS SYFTE Syftet med detaljplanen är att möjliggöra nya bostadsfastigheter i Påskallavik. Planen är flexibel för att möjliggöra olika bostadstyper, såsom friliggande enfamiljshus (villor), sammanbyggda hus (radhus, parhus och kedjehus) och flerbostadshus. LÄGE OCH AREAL Påskallavik ligger cirka 1,5 mil söder om Oskarshamns tätort (se karta 1). Planområdet ligger centralt i Påskallavik och omfattar en areal på cirka m 2. Planområdet gränsar i norr till Kristdalavägen, i öster till herrgårdsfastigheten samt i söder och väster till befintliga gång- och cykelvägar (se karta 2). MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Planområdet består av fastigheten Emmekalv 4:309 (privatägd fastighet) och av en smal remsa på fastigheten Emmekalv 4:169 (kommunägd fastighet). Karta 2. Planområdets ungefärliga avgränsning inom den röda linjen. Karta 1. Planområdet i Påskallavik. Sida 6 SYFTE OCH OMFATTNING

106 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:309 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN ÖVERSIKTLIGA PLANER Detaljplanen överensstämmer med översiktsplanen. Fastigheten Emmekalv 4:309 ligger inom ett område som i översiktsplanen pekas ut som utvecklingsområde där området runt herrgårdsområdet bör kunna kompletteras med ny bebyggelse där stor hänsyn tas till herrgårdsmiljön. Oskarshamns kommun arbetar just nu med en ny översiktsplan där Påskallaviks framtida utveckling kommer att behandlas. Aktuellt planområde ligger centralt med närhet till befintlig service och kommunikationer. En utveckling enligt planförslaget innebär en hållbar förtätning av Påskallavik och skulle ge orten nya attraktiva bostäder. DETALJPLANER En smal remsa av fastigheten Emmekalv 4:309, belägen i anslutning till Kristdalavägen, är sedan tidigare planlagd som allmän plats - park eller plantering i detaljplan DA 39. En smal remsa av fastigheten Emmekalv 4:169, belägen i anslutning till den nordvästra gränsen av fastigheten Emmekalv 4:309, är sedan tidigare planlagd som allmän plats - park eller plantering i detaljplan DA 33. De gällande planerna i närheten av området är DA 44 och DA 53. objekt ska behörig expertis rådfrågas och en ansökan om tillstånd för exploatering ställas till Länsstyrelsen i Kalmar Län, Kulturmiljöfunktionen, som fattar beslut i ärendet och avgör vilka eventuella fortsatta arkeologiska insatser som krävs. Om fornlämningar påträffas inom området råder anmälningsplikt enligt Kulturminneslagen. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN En behovsbedömning har upprättats. Denna visar att planen inte kan antas medföra någon betydande miljöpåverkan. Någon miljökonsekvensbeskrivning har därför inte upprättats. Se behovsbedömningen för ställningstagande och motivering. Detaljplanen bedöms inte leda till betydande påverkan på miljön, människors hälsa och säkerhet eller hushållningen med mark, vatten och andra resurser. Detaljplanen möjliggör en utveckling och förtätning av Påskallaviks samhälle. Planområdet ligger i anslutning till befintlig bebyggelse, infrastruktur och kommunikationer. RIKSINTRESSE Planområdet ingår i området som omfattas av riksintressen för kulturmiljö enligt Miljöbalkens 3 kap. Läs även vidare under rubriken Kulturmiljö. Området för riksintresset sträcker sig från Em i söder till Vånevik i norr. Karaktäristiskt för området är framförallt varvs- och hamnverksamhet med centrum för stenbrytning. I Påskallavik har hamnen och utskeppningen styrt bebyggelsens utformning. Platsen är känd som byggplats för skepp under 1700-talet. FORNLÄMNINGAR Det finns inga kända fornlämningar inom planområdet. Vid påträffande av intressanta TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Sida 7

107 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:309 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR NATURMILJÖ Mark, vegetation och djurliv En naturinventering gjordes av kommunens ekolog i mars Kartan nedan visar planområdet indelat i tre olika delområden. Till varje delområde finns en beskrivning av området (se karta 3). Buskskiktet består av en blandning av en, hassel, syren, uppslag av rönn med mera. Utmed Kristdalavägen i norr finns en mycket tät ridå av syrenbuskar. Markfloran består främst av gräset kruståtel. Här finner man också ganska rikligt av mossor, bland annat hakmossa. Längs kanten mot det öppna området i söder ligger några odlingsröse. Karta 3. Delområden som naturinventerats. Område 1 - Tallskog Planområdets norra del består av gles tallskog utmed en åsrygg. Tallarna är av varierande ålder, cirka år gamla. På någon enstaka äldre tall växer tallticka. Här finns även några torrträd och lågor av tall. Ett av torrträden hade ett bohål och förekomst av hackspett kunde observeras. Åsen har här en ganska tydlig ryggform och markytan har rikligt med uppstickande stenar. Bland övriga trädslag märks björk, rönn och lönn. Område 2 - Öppna gräsmarker Denna del av planområdet består av gräsmarker som tidigare utgjort en del av herrgårdens trädgård. Den nordöstra delen består av klippta gräsytor, väster därom ligger en helt ohävdad gräsmark med högvuxen gräsvegetation av arter som hundäxing och skräppa. I nordvästra hörnet ligger en övergiven och igenvuxen tennisplan. På planen växer nu en ganska tät gräsvegetation och bredvid planen Sida 8 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

108 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:309 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169 växer några enstaka träd av sälg och björk. Här finns även nyponbuskar, enstaka apel och ung ek. Längst i väster finns täta hallonsnår, genom denna del går en väl upptrampad stig i riktning mot herrgården. Område 3 - Tallskog Skogsbevuxen höjdrygg med tallar i varierande åldrar, merparten är cirka år och några enstaka är cirka år. På flera tallar växer det tickor, det flesta troligen av arten tallticka. På vissa träd syns utgångshål för någon större vedlevande skalbaggsart. Någon enstaka tallåga observerades. Inom området finns även en del ung tall, rönn och ek. På en liten före detta lucka i skogen har man satt gullregnsträd, som idag är relativt gamla. Skogen har ett glest buskskikt av enbuskar och en gräsrik markflora (kruståtel) med inslag av ris, främst lingon men även ljung och blåbär. I botten växer ofta en ganska tät matta av mossa. Marken är på vissa ställen blockrik med enstaka hällar. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Detaljplanen möjliggör att planområdet kan omvandlas till ett bostadsområde med plats för cirka 13 till 20 bostadsfastigheter. Större delen av planområdet saknar viktiga naturvärden. De naturvärden som är värda att bevara återfinns i den äldre tallskogen där träd i så stor utsträckning som möjligt bör bevaras för att ge karaktär till bostadsområdet. De äldsta tallarna med tallticka har mätts in och vägarna inom planområdet har anpassats så att så många tallar som möjligt kan bevaras. Samtliga träd inom planområdet är inventerade och de träd med en stamdiameter större än 50 cm inom de två områdena med tallskog avses bevaras (se karta 4). För att tydliggöra detta förs planbestämmelse n 1 - marklov krävs för fällning av träd med en stamdiameter större än 50 cm in i plankartan. Oskarshamns kommuns bedömning är att naturvärdena i nyckelbiotoperna i huvudsak är knutna till de inmätta träden. Utifrån det har en bedömning sedan gjorts av var det är möjligt att placera tomter och bredda vägen. Markbeskaffenhet och geotekniska förhållanden Jordarten inom planområdets norra del är isälvssediment med sand och block. Höjdryggen med tallskog består av morän och berg. Markens beskaffenhet ur grundläggningssynpunkt bedöms vara god (se karta 5). Karta 4. De träd som bedöms vara värda att bevaras är markerade inom de mörkgröna cirklarna. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 9

109 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:309 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169 MILJÖFÖRHÅLLANDEN Miljökvalitetsnormer Det finns tre aktuella förordningar om miljökvalitetsnormer; en för föroreningar i utomhusluft, en för vattenförekomst och en för omgivningsbuller. En detaljplan får inte medföra att en miljökvalitetsnorm överträds. Luftföroreningar Luftkvalitetsförordningen (2010:477) anger normer för ämnena kvävedioxid/kväveoxid, svaveldioxid, bly, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren i utomhusluft. Det har inte gjorts några mätningar av luftkvaliteten i Påskallavik men med tanke på ortens storlek så finns inga misstankar om att luftkvaliteten skulle ligga över de gällande gränsvärdena. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Ett genomförande av planförslaget innebär fler boende i Påskallavik och därmed fler bilresor. Ökningen är dock liten och bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna för luft överskrids. Karta 5. Jordarter Geoteknisk utredning isälvsgrus grus morän hällmark Grön + orange = mycket bra infiltrationsjordar Vattenförekomst Enligt vattenmyndighetens statusklassning har vattenförekomsten Påskallavikområdet idag måttlig ekologisk status och ej god kemisk status. Åtgärdsinsatser sker genom Oskarshamns kommuns arbete med VA-planering. VA-planeringen sker i fyra steg; framtagande av VA-översikt, VA-policy, VA-plan samt implementering i den kommunala budgeten översiktsplaneringen. I kommunens VA-policy står det att dagvattenlösningar ska bidra till att miljökvalitetsnormerna för hav, sjöar och vattendrag kan uppnås. Dagvattensystemen ska vara utformade så att en så stor del av föroreningarna som möjligt kan avskiljas eller nedbrytas under vattnets väg till recipienten. Tillförseln av föroreningar till dagvattensystemen ska begränsas så långt som möjligt och föroreningar ska i första hand angripas vid källan. Sida 10 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

110 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:309 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169 Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Planområdet ligger inom ett avrinningsområde som påverkar ytvattenförekomsten i Påskallavikområdet. Nya bostadfastigheter ska förses med lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), där takdagvatten, dagvatten från garageuppfarter och dräneringsdagvatten ingår. Ett lokalt omhändertagande av dagvatten säkerställs genom att en planbestämmelse införs i plankartan om att minst 40% av bostadfastighetens area ska möjliggöra för infiltration av dagvatten och att minst 40% av arean för ytor betecknade med E 1 och E 2 ska möjliggöra för infiltration av dagvatten. Användningsområde betcknat med GATA avses utformas med en sedimenteringsyta för dagvatten. Efter sedimentering leds vattnet vidare i ett separat dagvattenrör till ett befintligt dike sydväst om den gamla bandyplanen (se karta 9). Ytan där diket är beläget ägs av Oskarshamns kommun och är planlagd som PARK eller PLANTERING i gällande detaljplan. Befintligt dike avses rensas i samband med planens genomförande. Omgivningsbuller Planförslaget möjliggör för fler personer att bosätta sig i Påskallavik vilket innebär en viss ökning av trafik och buller. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Trafik och bullerökning bedöms inte medföra att högsta rekommenderade gränsvärden överskrids. Aktuellt planområde bedöms vara lämpligt för bostäder. Området ligger centralt i Påskallavik och planens genomförande blir en naturlig förtätning av Påskallaviks samhälle. Inom planområdet finns ingen risk för översvämning eller skred och grundläggningsförhållandena är goda. Detaljplanen bedöms vara förenlig med Miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel. Förorenad mark En miljöundersökning (se bilaga A) har gjorts med anledning av att delar av fastigheten tidigare har använts för odling. I samband med detta kan bekämpningsmedel ha använts. Provtagning av marken visade på låga halter av analyserade markföroreningar, och samtliga analyserade organiska ämnen (bekämpningsmedel) visade på halter under detektionsgränsen. Metallanalyserna har jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning, KM. Alla de analyserade metallerna visade på halter under KM. Känslig markanvändning betyder att man kan nyttja marken för bostäder och liknande. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Inga åtgärder krävs eftersom halterna av de analyserade för oreningarna understiger riktvärdet för känslig markanvändning. Radon Inom planområdet finns förhöjd och eventuellt förhöjd risk för markradon. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Nya bostäder ska uppföras på sådant sätt att de klarar de krav och riktlinjer som ställs för radon. Plankartan har en bestämmelse om att nya byggnader skall uppföras i radonsäkert utförande. Störningar Inom området finns i nuläget inga verksamheter som är störande eller som ett riskmoment. Området utsätts inte för några bullerstörningar från trafik, industri eller dylikt. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer En lokal trafikökning kommer att ske då detaljplanen ger möjlighet för fler att bosätta sig i området. Ökad trafik medför en viss ökning av buller och luftförorening. Ökningen är dock förhållandevis liten och bedöms inte medföra att högsta rekommenderade gränsvärden överskrids. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 11

111 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:309 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169 RISK OCH SÄKERHET Planområdet ligger kustnära men löper inte risk för att drabbas av förhöjda vattenstånd. Planområdets lägsta del ligger cirka 6,5 meter över havsnivån. Det föreligger ingen risk för skred. Påskallavik ligger inom ett område där insatstiden för räddningstjänsten beräknas till mellan tio och tjugo minuter. E22 är rekommenderad väg för farligt gods och ligger cirka 600 meter från planområdet. nas storlek varierar mellan m 2 och de angränsande tomternas storlek varierar mellan m 2. Byggnadshöjden varierar mellan cirka 4 och 6 meter och det vanligaste fasadmaterialet är trä. Öster om planområdet ligger den äldre herrgårdsbyggnaden vilken har en speciell karaktär och för att bevara denna byggnads dominerande ställning är det viktigt att respektera högsta byggnadshöjden (se bild 2). Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Inga åtgärder genomförs i detaljplanen. BEBYGGELSEOMRÅDEN Befintlig bebyggelse Planområdet ligger centralt i Påskallavik och omges i norr och väster av villaområden. I herrgårdsbyggnaden, öster om planområdet, finns idag lägenheter. Det finns ingen bostadsbebyggelse inom planområdesgränsen (se bild 1). Befintliga bostäder närmast planområdet är till stor del uppförda under tidigt 1900-tal samt under och 90-talen. Huvudbyggnader- Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Detaljplanen möjliggör förtätning i Påskallavik. Planen är flexibel och möjliggör byggande av såväl friliggande villor som sammanbyggda hus och flerbostadshus. Det finns därmed förutsätt- Bild 2. Flygbild som översiktligt visar planområdets läge i Påskallavik. Sida 12 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

112 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:309 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169 ning för en blandning av villor, radhus, parhus, kedjehus och flerbostadshus inom planområdet. Plankartan reglerar storlek på nya fastigheter, byggnadsarea, nockhöjd samt placering av byggnader på fastigheterna. Utformningen av tomten bör utgå från den struktur som finns i omgivningen och ny bebyggelse ska harmoniera med bebyggelsen i Påskallavik i övrigt. Vid maximalt utnyttjande av tomter för villabebyggelse innebär detta 13 bostadstomter för friliggande enfamiljshus. Vid maximalt utnyttjande av kvartersmarken för sammanbyggda hus och friliggande enfamiljshus innebär det omkring 13 sammanbyggda hus (radhus/parhus/kedjehus) och 7 bostadstomter för friliggande enfamiljshus. Vid maximalt utnyttjande av marken för flerbostadshus och friliggande enfamiljshus innebär det 2 flerbostadshus och 7 enfamiljshus. Huvudbyggnad och komplementbyggnad får inte uppföras närmare än 12 meter från fastighetsgräns mot VÄG vilket tydliggörs av den inlagda prickmarken i plankartan. Huvudbyggnad och komplementbyggnad får inte uppföras närmare än 6 meter från fastighetsgräns mot gata vilket tydliggörs av den inlagda prickmarken i plankartan. Huvudbyggnad får inte placeras närmare än 4 meter från fastighetsgräns och komplementbyggnad får inte placeras närmare än 1 meter från fastighetsgräns. Parhus, radhus och kedjehus får dock sammanbyggas i fastighetsgräns mot annan bostadsfastighet. Detaljplanen tillåter både friliggande enfamiljshus (villor) och, inom delar av planområdet, sammanbyggda hus (radhus/parhus/kedjehus) och flerbostadshus. Friliggande enfamiljshus placeras på tomter som är minst 850 m 2 med största byggnadsarea 220 m 2 (e 2 ). Sammanbyggda hus (radhus/parhus/kedjehus) och flerbostadshus placeras på tomter som är minst 300 m 2 där högst 40% av fastigheten får bebyggas (e 1 ). Högsta nockhöjd är 7 meter för friliggande enfamiljshus öster om kvartersgatan och 9 meter för samtliga hus väster om kvartersgatan. Komplementbyggnad får uppföras med en högsta nockhöjd på 4.5 meter. För tomter öster om den nya kvartersgatan tillåts endast friliggande enfamiljshus. Byggnadskultur och gestaltning Bostadsbebyggelsen i Påskallavik domineras av traditionell villabebyggelse i en till två våningar (se bild 3 och 4). Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer I den fördjupade översiktsplanen pekas området ut som utvecklingsområde. Området ska ha blandade hustyper för att få en attraktiv yttre gestaltning med Påskallavikkaraktär. I detaljplanen medges tomter för friliggande enfamiljshus (villor), sammanbyggda hus (radhus/ parhus/kedjehus) och flerbostadshus. Bild 3. Villa i grannskapet Bild 4. Villa på Kristdalavägen FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 13

113 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:309 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169 Karta 6. Lokaliseringskarta FRIYTOR OCH REKREATION Inom planområdet finns ett skogsområde med en loftbod. Upptrampade stigar mellan loftboden och gång- och cykelvägarna söder och väster om planområdet visar att skogsområdet används. Vid den nedlagda förskolan finns en lekplats med gungor och väster om planområdet ligger en större lekplats med fotbollsplan, gungor, rutschkanor och annan lekutrustning (se karta 6). Inom och i anslutning till planområdet finns gång- och cykelvägar som används flitigt av både skolbarn och av de boende i Påskallavik. Ett femtiotal meter söder om planområdet ligger ett 2 km långt elljusspår. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Detaljplanen möjliggör bostadsbebyggelse på några av ovan nämnda lek- och rekreationsytor. Planen säkerställer att hela området även eftedetaljplanens genomförande har god förbindelse med det befintliga gång- och cykelvägnätet. Detaljplanens genomförande påverkar inte elljusspåret eller lekplatsen väster om planområdet. Möjligheterna att flytta loftboden i skogsområdet till ny plats bör undersökas i samband med exploatering. Offentlig och kommersiell service I Påskallavik finns skolverksamhet, mataffär, postombud, pizzeria, bensinstation, bibliotek, gästgiveri och hotell. Park och naturmiljö Inom fastigheten Emmekalv 4:309 finns öppna gräsmarker och tallskog. På några av tallarna växer tallticka. Området söder om förskolan och bandyplanen har i gällande detaljplan markanvändningen park och plantering. Sida 14 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

114 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:309 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169 STRANDSKYDD När en detaljplan ersätts med en ny detaljplan återinträder strandskyddet (Miljöbalken 7 kap. 18 g ). I Påskallaviks samhälle gäller 100 meters strandskydd. Aktuellt planområde ligger mer än 100 meter från strandlinjen vilket innebär att området inte omfattas av strandskydd. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Aktuellt planområde ligger mer än 100 meter från strandlinjen vilket innebär att området inte omfattas av strandskydd. sophantering. Detta gör att sopbilar inte behöver köra in i bostadsområdet. Plankartan anger utfartsförbud mot Kristdalavägen och en del av nya kvartersgatan på grund av begränsad sikt. Detaljplanens genomförande kommer att innebära en viss ökning av trafikmängden på Skolgatan. Om planområdet bebyggs med högst 18 nya bostäder innebär det i princip en trafikökning med 72 bilar per dygn. Utgångspunkten för denna beräkning är att varje hushåll ger upphov till i snitt 4 enkelresor med bil per dygn. Trafikmängden på Skolgatan är idag cirka 170 fordon/dygn. Efter detaljplanens genomförande blir trafikmängden cirka 240 fordon/dygn. GATOR OCH TRAFIK Gatunät En smal remsa av Kristdalavägen är belägen inom fastigheten Emmekalv 4:309 (se bild 5). Från Kristdalavägen gäller 12 meter byggnadsfritt avstånd (Väglagen 47). Strax sydost om planområdet ligger Skolgatan som är tillfartsväg till planområdet (se bild 6). Trafikverket är väghållare för Kristdalavägen och Oskarshamns kommun är väghållare för Skolgatan (se karta 7 för vägnamn i området). I anslutning till planområdet finns en körbar väg fram till bandyplanen och tennisplanen, som övergår i en cykelväg. Denna gång- och cykelväg fortsätter sedan utmed planområdets västra gräns fram till Kristdalavägen. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Den del av planområdet som utgörs av Kristdalavägen planläggs som VÄG. En kvartersgata, som planläggs som GATA, föreslås dela upp planområdet i en västlig och en östlig del. Gatan bör utformas med 9 meters gatubredd (1 meter sidoyta +5 meter körbana +1 meter sidoyta + 2 meter sedimenteringsyta för dagvatten). Skolgatan avses vara tillfartsväg till området. I planområdets syöstra del föreslås en yta för gemensam Bild 5. Kristdalavägen Bild 6. Skolgatan Gång- och cykelvägar Planområdet gränsar i väster till en gång-och cykelväg som ansluter till Skolgatan (se bild 6). Gång- och cykelvägen används mycket av boende i Påskallavik och är ett av huvudstråken för barn som cyklar eller går till Påskallaviks skola. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 15

115 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:309 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169 Karta 7. Vägnamn Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Planens genomförande medför en ökad trafik på Skolgatan. En gång- och cykelväg föreslås anläggas inom område som i plankartan är markerat med CYKEL, vilket innebär en anslutning från planområdet till den befintliga gång- och cykelvägen väster om planområdet. Gång- och cykelvägen föreslås ges minst 3 meters bredd. Planens genomförande medför att en del av cykelvägen strax söder om planområdet och norr om bandyplanen omvandlas till gata (se karta 8). Kollektivtrafik Närmaste busshållsplats är vid Skeppshandeln som ligger på Kustvägen, cirka 300 meters gångavstånd från planområdet (se bild 7). Hållplatsen trafikeras av linje 169 (Oskarshamn Påskallavik Emsfors). Hållplatsen Påskallavik E22 ligger på cirka 900 meters gångavstånd från planområdet och nås genom att följa Kustvägen västerut. Hållplatsen trafikeras av linjerna 160 (Kalmar Mönsterås Oskarshamn - Västervik) och 161 (Expressbuss Kalmar - Oskarshamn). Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Detaljplanens genomförande bidrar till fler invånare i Påskallavik vilket innebär ett ökat underlag för kollektivtrafiken. Hållplatserna ligger på ett acceptabelt promenadavstånd från planområdet. Kollektivtrafikens linjesträckning påverkas inte. Bild 7. Vy från Kustvägen och närmaste hållplats till planområdet Sida 16 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

116 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:309 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169 Karta 8. Nya och befintliga vägar, planområdet är gulmarkerat TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten, avlopp och dagvatten Omkringliggande bostadsområden är anslutna till kommunens vatten- och avloppsnät. Det bästa sättet att lösa dagvattenfrågan är med infiltration inom egen fastighet. Avrinning från gata leds via diken väster om planområdet till en bäck som leder ut i havet. Gatan bör höjdsättas för att säkerställa att VA-ledningar erhåller tillräckligt frostfritt djup och erforderlig lutning erhålles på gatan för dagvattenavrinning. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer För aktuell detaljplan gäller att ny bebyggelse ska anslutas till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Kommunen bygger VA-ledningar och avloppspumpstation utanför planområdet med anslutning mot Rödskärsgatans vändplan. Nya bostadfastigheter ska förses med lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), där takdagvatten, dagvatten från garageuppfarter och draneringsdagvatten ingår. Förutsättningarna för infiltration är goda inom planområdet som består av mycket grus och isälvssediment. Ett lokalt omhändertagande av dagvatten säkerställs genom att en planbestämmelse införs i plankartan om att minst 40% av bostadfastighetens area ska möjliggöra för infiltration av dagvatten och att minst 40% av arean för ytor betecknade med E 1 och E 2 ska möjliggöra för infiltration av dagvatten. Användningsområde betcknat med GATA avses utformas med en sedimenteringsyta för dagvatten. Efter sedimentering leds vattnet vidare i ett separat dagvattenrör till ett befintligt dike sydväst om den gamla bandyplanen (se karta 9). Ytan där diket är beläget ägs av Oskarshamns kommun och är planlagd som PARK eller PLANTERING i gällande detaljplan. Befintligt dike avses rensas i samband med planens genomförande. Ny VA-ledning för att försörja planområdet med vatten och avlopp placeras under yta markerad med u - underjordiska ledningar. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 17

117 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:309 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169 El och tele Området är anslutet till E.ON:s elnät. Inom plan området har E.ON Elnät hög -och lågspännings jordkablar, en transformatorstation samt en lågspänningsluftledning. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Planområdet ansluts till befintligt elnät. I plankartan föreslås ett E 1 -område för Tekniska anläggningar- Transformatorstation. Marken närmast Kristdalavägen föreslås prickas i plankartan, vilket innebär att marken inte får förses Avfall och värme Ledningsrätten söder om planområdet påverkas inte av detaljplanens genomförande. KSRR svarar för sophanteringen i området. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer I planområdets sydöstra del, i slutet av Skolgatan, föreslås ett E 2 -område för Tekniska anläggningar- Avfallsstation, för gemensam sophantering för de föreslagna bostadsfastigheterna. Detta gör att sopbilen inte behöver köra in i bostadsområdet. Sophantering kan till exempel lösas med underjordsbehållare för att effektivisera användningen av markytan. SOCIALA FRÅGOR Tillgänglighet Ett handikappolitiskt program för personer med funktionsnedsättning utifrån FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder antogs av kommunfullmäktige Programmet är en kommunal handlingsplan baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Det övergripande syftet med programmet är att ange riktlinjer för kommunens nämnder, styrelser och förvaltningar i deras planering av verksamheten. Detta för att förbättra tillgängligheten för alla människor i Oskarshamns kommun. Karta 9. Föreslagen dagvattenhantering med byggnad. I samband med exploateringen avses luftledningen tas bort och man förlägger kablar som placeras i gatumark för områdets försörjning, vilket sker i samråd med exploatören. Detta säkerställs med planbestämmelse Bygglov får inte bevilias innan luftledningen inom planområdet är kablifierad. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Planen förutsätter att dess innehåll anpassas för att uppfylla gällande lagar och kommunens handikappolitiska program rörande tillgänglighet. Eventuella åtgärder för att uppfylla tillgänglighetskraven sker i första hand på den egna fastigheten. Barnperspektivet Enligt beslut i kommunfullmäktige ska alla barn och unga ha rätt att leva och utvecklas i ett säkert och tryggt Sida 18 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

118 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:309 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169 Oskarshamn. Som en del i att uppnå detta har en checklista tagits fram som ska genomgås i samband med planärenden. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Planområdet ligger centralt i Påskallavik med närhet till bland annat Påskallaviks skola. I anslutning till planområdet finns ett gång- och cykelvägnät som används av barn och unga för att ta sig till skolan. Detaljplanens genomförande medför något mer trafik på vägar som idag inte är så trafikerade. Trafikökningen är dock förhållandevis liten och säkerheten för barn och unga bedöms därför inte påverkas av planens genomförande. Två nya gång- och cykelvägar föreslås, vilket är positivt för barn och ungas möjligheter att röra sig på ett säkert sätt i området. KULTURMILJÖ Planområdet ligger inom det större område med riksintresse för kulturmiljö som sträcker sig från Em i söder till Vånevik i norr. I skriften Riksintressebeskrivning Em-Vånevik, Länsstyrelsen Kalmar Län beskrivs att det än idag kan upplevas hur hamnen och utskeppningen styrt bebyggelsens utformning i Påskallavik. Platsen är känd som byggplats för skepp under 1700-talet. Vid 1900-talets början tog andra verksamheter över, bl a fungerade Påskallavik som utskeppningsort för sten från Vånevik. I Påskallavik kan man än idag se det stora sädesmagasinet i hamnen och längre upp gästgiveriet, skeppshandeln och herrgården. Gästgiveriet och skeppshandeln finns kvar i ursprungliga funktioner (se bilaga C sid 2). Utryck för riksintresset: Varv och utskeppningshamn vid Påskallavik med gästgiveri, hamnmagasin och skeppshandel (se bilaga C sid 3). I utredningen Övergripande bebyggelsehistorisk utredning för Påskallavik och Vånevik, framtagen av Kalmar läns museum, redovisas planområdet som del av ett kulturhistoriskt karaktärsområde (se bilaga B sid 14). Herrgården kallas den miljö där ägarfamiljen Callerström och senare Örn hade sin bostad. Herrgården med två flyglar har fortfarande en central plats i samhället och den byggdes 1860 efter det att den gamla herrgården brunnit Förutom huvudbyggnad med flyglar återfinns i parken en rotunda, en kägelbana samt en loftbod som ursprungligen ska ha flyttats från Emmekalv. Till miljön hör även ett trädgårdsmästeri som senare blev en handelsträdgård (se bilaga B sid 15). Loftboden är knuttimrad och rödmålad (se bild 8). En loftbod är ett förrådshus i två plan som förr användes till förvaring av mat och kläder. Virket har rötskador, särskilt på södra och västra sidan. Den vanliga utvändiga trappan till övervåningen saknas helt idag och flera golvplankor saknas inne i huset. Yttertrappan till första våningen är uppbyggd av gamla kvarnstenar. Av särskilt kulturhistoriskt värde är herrgården, trädgårdsmästeri samt parkområde med där i liggande byggnader: kägelbanan och rotundan. Området som helhet bör skyddas och karaktären av park bevaras (se bilaga B sid 16). Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer De delar av Påskallavik som ger utryck för riksintresset är gästgiveri, hamnmagasin och skeppshandel. Planområdet ligger cirka 200 meter väster om gästgiveriet och cirka 300 meter väster om hamnmagasinet och skeppshandeln. Den visuella inverkan som exploateringen av planområdet kan ha på dessa utryck bedöms vara liten. Exploateringen av planområdet kommer att generera en viss trafikökning förbi gästgiveriet men den bedöms ändå ha en liten påverkan på riksintresset och dess utryck. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 19

119 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:309 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169 Bild 8. Den knuttimrade loftboden. Den planerade bebyggelsen anpassas till riksintresset för kulturmiljön genom följande restriktioner: 1. De låga nockhöjderna, 7 m närmast herrgården och 9 m väster om den nya gatan. 2. Mindre byggnadsvolymer på den del av fastigheten som ligger närmast herrgården. 3. Generellt tillåts mindre tomtstorlekar inom hela planområdet. Den visuella upplevelsen av herrgården med dess trädgårdsmästeri och parkområde med där i liggande byggnader: kägelbanan och rotundan kan i viss mån påverkas av exploateringen av planområdet (se rotundan på bild 9). Denna påverkan bedöms dock inte vara betydande. Mellan herrgården och planområdet ligger en skog inom fastigheten Emmekalv 4:276 som delvis skärmar av planområdet visuellt sett från herrgården. Den loftbod som ska ha flyttats från Emmekalv samt handelsträdgården lyfts inte fram som särskilt kulturhistoriskt värdefulla och bevarandevärda i utredningen som är framtagen av Kalmar läns museum. Med utgångspunkt i detta bedöms de delar av fastigheten Emmekalv 4:309 som omfattas av loftboden samt handelsträdgården vara möjliga att bebygga med bostäder. Den gamla loftboden är i dåligt skick med omfattande skador i både golv och tak. En eventuell flytt av loftboden bör studeras närmare i samband med genomförandet av detaljplanen. Sammantaget bedöms att planförslaget inte antas medföra någon betydande negativ inverkan på riskintressets syfte. Herrgården och parken med tillhörande byggnader, bedöms även fortsättningsvis vara framträdande i området. PLANFÖRSLAG På följande sidor visas tre utformningsalternativ. Planen är flexibel när det gäller utformning och placering av ny bebyggelse och alternativen bör därför enbart ses som exempel som visar tillåten omfattning av ny bebyggelse. Tomtstorleken för de föreslagna tomterna utgår från hur det ser ut i angränsande områden. I samtliga alternativ finns en gemensam avfallsstation, en kvartersgata och en anslutning för gång- och cykelväg. Det första exemplet visar hur området skulle kunna se ut om kvartersmarken endast utnyttjas för friliggande enfamiljshus. Det andra exemplet visar hur området skulle kunna se ut om kvartersmarken utnyttjas för radhus och friliggande enfamiljshus. Det andra exemplet visar hur området skulle kunna se ut om kvartersmarken utnyttjas för flerbostadshus och friliggande enfamiljshus. Bild 9. Rotundan. Sida 20 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

120 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:309 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169 ALTERNATIV 1 - FRILIGGANDE ENFAMILJSHUS (VILLOR) Illustrationen nedan visar ett exempel på hur området kan se ut om det byggs ut med maximalt antal friliggande enfamiljshus (villor) med minsta tomtstorlek 850 m 2 och största byggnadsarea 220 m 2. Totalt möjliggörs då för byggande av 13 nya friliggande enfamiljshus. Högsta nockhöjd är 9 meter för hus väster om kvartersgatan och 7 meter öster om kvartersgatan. En gång- och cykelväg förbinder planområdet med omgivande gång- och cykelvägnät. Inom planområdet finns även en transformatorstation och en yta avsedd för avfallshantering. Illustration 1. Ljusgrön färg visar föreslagen kvartersmark för bostadstomter. Bostadsbebyggelse är brun. Blågrå färg visar kvartersmark för transformatorsstation och avfallshantering. Grå färg visar föreslagen gång- och cykelväg och gata. Mörkgrön färg visar träd som avses bevaras. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 21

121 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:309 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169 ALTERNATIV 2 - FRILIGGANDE ENFAMILJSHUS (VILLOR) OCH SAMMANBYGG- DA HUS (RADHUS) Illustrationen nedan visar ett exempel på hur området kan se ut om det byggs ut med maximalt antal friliggande enfamiljshus öster om gatan och maximalt antal radhus väster om gatan. Totalt möjliggörs då för 7 st friliggande enfamiljshus med största byggnadsarea 220 m 2 på östra sidan av gatan och 13 st radhus med största byggnadsarea 120 m 2 på västra sidan av gatan. Minsta tomtstorlek är 850 m 2 på östra sidan av gatan och 300 m 2 på västra sidan av gatan. Högsta nockhöjd är 9 meter för hus väster om kvartersgatan och 7 meter öster om kvartersgatan. En gång- och cykelväg förbinder planområdet med omgivande gång- och cykelvägnät. Illustration 2. Ljusgrön färg visar föreslagen kvartersmark för bostadstomter. Bostadsbebyggelse är brun. Blågrå färg visar kvartersmark för transformatorsstation och avfallshantering. Grå färg visar föreslagen gång- och cykelväg och gata. Mörkgrön färg visar träd som avses bevaras. Sida 22 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

122 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:309 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169 ALTERNATIV 3 - FRILIGGANDE ENFAMILJSHUS (VILLOR) OCH FLERBOSTADS- HUS Illustrationen nedan visar ett exempel på hur området kan se ut om det byggs ut med maximalt antal friliggande enfamiljshus öster om gatan och flerbostadshus väster om gatan. Totalt möjliggörs då för 7 st friliggande enfamiljshus med största byggnadsarea 220 m 2 på östra sidan av gatan och 2 st flerbostadshus där högst 40% av fastigheten är bebyggd på västra sidan av gatan. Minsta tomtstorlek är 850 m 2 på östra sidan av gatan och västra sidan av gatan kan hela kvartersmarken rymmas inom en fastighet. Högsta nockhöjd är 9 meter för hus väster om kvartersgatan och 7 meter öster om kvartersgatan. En gång- och cykelväg förbinder planområdet med omgivande gång- och cykelvägnät. Illustration 3. Ljusgrön färg visar föreslagen kvartersmark för bostadstomter. Bostadsbebyggelse är brun. Blågrå färg visar kvartersmark för transformatorsstation och avfallshantering. Grå färg visar föreslagen gång- och cykelväg och gata. Mörkgrön färg visar träd som avses bevaras. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 23