Frågestund och diskussion

Transkript

1 Frågestund och diskussion Sverker Olofsson: Medan ni funderar lite över frågor till forskarna har jag den här klassiska funderingen: Man minns ju alltid det som sades sist och apropå det här med förträngning av kärlen, kan man i väntan på det här vaccinet göra något själv... äta något, ta ett piller eller annat för att göra livet lite lättare? Anders Waldenström: Vi har ju de välkända riskfaktorerna när det gäller ateroskleros, dvs. högt blodtryck, rökning och diabetes. Avstår man från att röka och sköter sitt höga blodtryck och sin eventuella diabetes kan man högst avsevärt förbättra sina chanser att slippa hjärtinfarkt. Men temat idag är ju TWAR och andra infektioner för det fi nns andra kandidater också som kan tänkas underblåsa den här infl ammationen och därmed öka den arterosklerotiska processen. Förhoppningen är naturligtvis att vi ska kunna behandla de här infektionerna med antibiotika. Diskussionsledare på hugget: Sverker Olofsson. 77

2 Sverker Olofsson: Är det så att kopplingen mellan TWAR och problem med kärlen är så stark att det för oss som går och väntar på en infarkt bara återstår att hoppas på att det går så fort som möjligt? Anders Waldenström: Nej, det är fortfarande inte bevisat att de här infektionerna verkligen leder till infarkt, men de är starkt misstänkta och jag tror rentav att det finns skäl att anhålla dem... Sverker Olofsson: Kan man tänka sig att våra barn faktiskt kan få ett vaccin mot det som ni talade om? Är det en rimlig tid? Erling Petersen: Ja, jag tror det. Nu arbetar jag inte med just det, men jag skulle tro att det är möjligt utveckla ett vaccin. Problemet är ju att det inte är alltid man känner av en TWAR-infektion och folk kan ju inte ständigt gå omkring och ta antibiotika. Dessutom är det tveksamt om den behandlingen verkligen tar död på TWAR-bakterien. Ett ständigt skydd i form av vaccin skulle vara bättre. Göran Wadell: Jag tror inte att man ska vara så säker på att ett vaccin kommer bums. Skälet är att om det är Chlamydia kan man ju få det många gånger. Den första gången motsvarar ju en liknande exponering för smittan som den ett vaccin åstadkommer och det har inte hjälpt. Jag säger inte att vaccinet är omöjligt, men jag säger att det är ganska komplicerat att lista ut hur det ska fungera. Sverker Olofsson: Jag har en väldigt speciell fråga som jag har blivit ombedd att ställa av en av våra kamrater här uppe: Om man har tbc, dör och blir begravd efter konstens alla regler på gammalt sätt, hur länge lever då bakterierna? Arne Tärnvik: Ja, jag tror att de lever väldigt länge. De är ju väldigt tåliga, det ingår i deras egenskaper att vara det, så de lever nog kvar under mycket lång tid. Det kan handla om 15, 20 eller 25 år. 78

3 Hur länge kan vi lita till antibiotika? Sverker Olofsson: Vi hör ju mer och mer talas om det här med resistens och att vi inte kommer att kunna hantera de infektioner som vi får. Hur länge klarar vi oss med den nuvarande typen av antibiotika? Vem vill ha den frågan..? Intresserade åhörare i Samhällsvetarhuset. Arne Tärnvik: Det är väldigt svårt att svara på. På nåt vis pågår en kapplöpning mellan vetenskapens/industrins utveckling av medel och bakteriernas förmåga att bli resistenta. Situationen är absolut bekymmersam. Ett exempel är de mycket vanliga bakterierna stafylokocker, som ger variga infektioner, bölder, benröta m.m. Vi har dem också i näsan, men där håller de sig i regel i schack. I England fi nns det idag, bland ett 50-tal tänkbara antibiotikatyper, bara ett enda medel kvar som biter på de resistenta stafylokockerna. Av de stafylokocker som man odlar fram från blod och det gör man vid svåra infektioner är det där hälften som är så resistenta. I Sverige är situationen bättre, här är det kanske på sin höjd fråga om 1%. Vi tror ju att det har att göra med om man har en bra antibiotikastrategi eller inte. Vi vill ha ett samförstånd bland läkare och andra inblandade om att vi kan- 79

4 ske inte i varje situation kan använda det allra mest effektiva medlet utan tar det näst mest effektiva. Med den strategin kanske vi kan behålla bakterierna känsliga. Vi har en mycket effektiv organisation både när det gäller smittskydd och sjukhushygien, men var och en förstår ju att det är en mycket besvärlig situation och risken fi nns att bakterierna i det långa loppet utgår som segrare. Sverker Olofsson: Nu vet jag att kopplingen inte stämmer riktigt, men jag ställer frågan ändå: Vi har hört om asiaten och de andra influensavågorna som kommer vällande över oss. Kan det i värsta fall bli så att vi får en influensaepidemi som vi inte kan bemästra? Göran Wadell Göran Wadell: Ja, skillnaden är att influensa orsakas av virus och inte en bakterie, men faktum är att de som är berörda när det gäller planering för influensan är skräckslagna. Vi har egentligen ingen bra beredskap för en stor global pandemi. Det tar tid att göra vaccin och man har inte beredskap 80

5 att göra det för så många människor. Och när då vaccinerna kommer till är jag personligen bekymrad över att företagsläkare på IBM, Volvo etc. kommer att köpa upp väldigt mycket av doserna så att vi får ligga på om vi ska ha något till lungpatienterna i Sverige. Sverker Olofsson: Men så är det väl redan? Göran Wadell: Ja, men det blir mycket värre vid en stor, plötslig pandemi. Det finns ju ett alternativ, dvs. vår motsvarighet till antibiotika, s.k. kemoterapeutika. Vi har numera en del läkemedel som kan förlångsamma virusinfektionen, men där finns samma problematik: Det räcker inte, men den typen av medel skulle kunna finnas för de riktigt svårt sjuka, i varje fall de sjukhusbundna. Publikfråga: Under en lång flygresa, t.ex. till Thailand, är ventilationssystemet stängt. Vilken risk löper man då för tbc-smitta om det fi nns en passagerare som har sjukdomen? Arne Tärnvik: Jag tror faktiskt att den är väldigt liten. Det räcker så att säga inte med att sitta i samma buss eller i samma flygplan, utan man måste umgås närmare med personen som är smittad. Vi riktar våra smittspårande insatser mot familjen men inte längre än så. Det har visat sig effektivt, och jag känner inte till något sånt fall där man har fått tuberkulosutbrott genom flygresa. När antibiotika inte ska ges Sverker Olofsson: När man sitter och lyssnar på allt det här kan man ju känna att alla på något sätt ropar på antibiotika, om det nu gäller tandlossning, magsår eller annat. Det talar väl emot din tes? Arne Tärnvik: Det viktiga är då att man har förståelse för att antibiotika inte alltid ska ges. När man besöker läkare kan det vara helt rätt att avstå. Jag tror att det är väldigt värdefullt om den kunskapen sprider sig i befolkningen. Det hjälper nämligen inte att vi i professionen har den, utan våra pa- 81

6 Intresserade åhörare i Samhällsvetarhuset. tienter måste också veta att man inte alltid ska ha antibiotika. Först då kan vi minska antibiotikaförbrukningen. Det är egentligen fantastiskt att den i Sverige faktiskt har sjunkit de senaste åren. Förbrukningen steg till en topp för ungefär fem år sedan, men sedan har den gått ner med %, och det är ju ett väldigt fint tecken på att de här kunskaperna har tagits emot av allmänheten. Sverker Olofsson: Men du berättade t.ex. om läget i England och vi har hört vad som sker i de baltiska staterna och samtidigt är vi på väg att sudda gränser och reser allt mer mellan varandra. Rent ut sagt, spelar det så stor roll att vi är duktiga i Sverige? Arne Tärnvik: Ja, det gör tydligen det. Hittills har vi lyckats hålla stora delar av problemet utanför landet, men ingen vet ju hur det kommer att bli i framtiden. Sverker Olofsson: Jag var hos tandläkaren, hon frågade om jag tål antibiotika och jag sade att jag inte vet eftersom jag aldrig har tagit nån kur; hon trodde mig nästan inte. Kan en antibiotikakur på mig vara effektivare än på dig som arbetar med det varje dag? 82

7 Arne Tärnvik: Det tror jag inte är sannolikt. Men en viktig aspekt är att det spelar roll vilket antibiotikum man använder. Vi ska inte bara ha en restriktiv antibiotikaanvändning i största allmänhet. Man ska inte undanhålla patienter de medel de behöver, men man kan genom kloka val av medel förhindra resistensutvecklingen. Om vi vet att ett visst antibiotikum är mindre känsligt för utveckling av resistens, då väljer vi det. Vi har ett sjukvårdssystem i Sverige som är gynnsamt för att vi ska kunna behålla en sådan strategi. Antibiotika i djur och människor Publikfråga: Det här att det är skillnad på resistensutvecklingen i olika länder, kan det ha något att göra med hur man ser på den antibiotika som pumpas in i de djur som man sen äter? Sven Bergström: Ja, definitivt. I Syd- och Mellaneuropa har man mindre restriktioner för detta och där finns också större problem med resistensutveckling. Och om du, Sverker, blir smittad av en resistent bakterie spelar det liksom ingen roll att du inte har ätit antibiotika förut. Sverker Olofsson: Nej, jag förstår det, men vad spelar det då för roll att vi är duktiga i Sverige om man är dålig i Estland och England när det blir ett Europa som vi rör oss i? Sven Bergström: Nja, alla rör sig ju inte jämt. Det finns ju många i norra Sverige som inte dagligen har ärende till Bryssel. Sverker Olofsson: Nej, du har rätt i det, men bygger då våra goda resultat på att vi är lite provinsiella? Sven Bergström: Ja, visst är det så att det är skillnad också mellan norra och södra Sverige? Om jag förstått rätt har man större problem i Malmö- Lundregionen och där används mycket mer antibiotika. Det blir ju som ett facit, där man kan se hur man löser problemet genom att vara restriktiv under förnuftiga former. 83

8 Lennart Hänström: Jag såg en uppgift om att den totala användningen av antibiotika i Sverige för 3 4 år sedan kunde röra sig om ca 130 ton per år, varav 80 ton för människor och resten för djur. Den mängden skulle gott och väl räcka till en antibiotikakur per svensk och år. Ändå tillhör vi tydligen dem som använder minst i hela Europa. Alltså måste det fi nnas de som verkligen gödslar på annat håll. Tandläkarna bör dock vara ett undantag. Även om Sveriges ca tandläkare arbetar ganska mycket med infektioner är antibiotika inget förstahandsval. Som jag nämnde så är bakterierna i biofi lmen närmast omöjliga att döda med antibiotika. Vi bör i första hand använda mekaniska metoder för att hålla infektionerna nere och framför allt vara vägledare och rådgivare i hur man dagligen ska hålla bakterierna i munhålan under kontroll. Sverker Olofsson: Men om man har såna här sjukdomar som jag föreställer mig inte är så svåra även om dom kan vara besvärliga, t.ex. öroninflammationer och urinvägsinfektioner. Bör man undvika antibiotika i de fallen? Arne Tärnvik: När det gäller öroninfektioner har man faktiskt dragit ner på behandlingen, men då undantagit de yngsta. Om lite äldre barn får öroninflammation behöver man inte nödvändigtvis ge antibiotika som tidigare, där har vi ändrat strategin lite. När det däremot gäller en påvisad urinvägsinfektion ska man ge antibiotika, så är det. Thomas Borén: Som ni kanske kommer ihåg av Annas bild är ju inte barnen i Sverige lika påtagligt Helicobacter infekterade som barnen i u-länderna. Det hänger säkert inte ihop med att vi har så väldigt mycket bättre hygien utan beror nog till stor del på att svenska barn blir antibiotikabehandlade för sina öron-näsa-halsinfektioner och det slår ju samtidigt ut helicobacter- bakterierna. Dessutom träffar all den antibiotika som folk äter direkt i magen och det medför att en hel del av Helicobacter-bakterierna blir resistenta. När man sedan förskriver behandling får man därför ge flera sorter på samma gång för att få en kombination som säkert knäcker bakterien så att den inte överlever och istället blir ännu mer motståndskraftig. 84

9 Thomas Borén Sverker Olofsson: När Arne sade att patienterna måste komma för att ta sin tbc-behandling. Det är alltså så att om man hoppar över tabletterna lite här och där kan det skapa någon form av resistens? Arne Tärnvik: Ja, det kan det. En viktig anledning till att man alltid ger fler än ett antibiotikum vid tuberkulos är att undvika resistensutveckling. Med två preparat är risken mycket, mycket mindre än med ett enda. Publikfråga: Arne visade att bland bakterierna i Sverige är 1,4% multiresistenta medan motsvarande i de baltiska länderna låg upp mot 18 20%. Samtidigt säger du att två tredjedelar av de sjuka är invandrare därifrån. Då borde det väl vara ca 10% i Sverige för de bär ju med sig bakterierna hit. Tillbakabildas de här eller vad händer? Arne Tärnvik: Jag vet inte säkert svaret på den frågan, men vi tror att ett problem i de baltiska staterna och Ryssland är just att man har antibiotika men inte fullföljer behandlingen. På ett sätt är det sämre med en behandling som missköts och där patienten på grund av biverkningar kanske slutar helt eller fortsätter med bara ett enda medel än att inte behandla alls. Det kan vara en orsak till att vi inte ser så mycket multiresistenta bakterier hos de patienter som är födda i Afrika. 85

10 Naturmedel vid infektioner? Publikfråga: Jag funderar på om det forskas något om naturmedicin? Det finns väl mediciner från naturen som har kommit till nytta inom medicinen idag. De kanske är mer ofarliga... Sverker Olofsson: Det är en fråga som blir större och större. Är det nån som vill säga nåt om det? Arne Tärnvik: Ja, man kan ju säga att antibiotika kommer från naturen. Ursprunget till många av våra viktigaste medel, t.ex. penicillin, är ju mögelsvampar som producerar det här ämnet för att själva kunna konkurrera med bakterier och det utnyttjar vi. Det finns fler exempel. Ett är malaria, där man har fått fram naturmedicinbaserade preparat från andra världsdelar. Så det här har vi ögonen på. Göran Wadell: Jag har ett tips här. I den senaste tidningen jag läste prisade man vin och rödvin för att det skulle vara bra för blodkärlen. Eftersom kardiologen har gått nu vågar vi säga det. Men det är också så att man har visat i kontrollerade försök att både Pinot Noir- och Chardonnay-dru- Jens Boman, i bakgrunden Thomas Borén. 86

11 van dödar salmonella i magsäcken när man dricker sådana viner. Det är ju ganska rimligt i linje med vad Arne säger eftersom det fi nns jästsvampar på druvan. Varför skulle inte de kunna ha antibakteriella effekter? Jens Boman: Något som använts mycket och i många länder för att motverka infektioner är vitlök. Det finns en mängd vetenskapliga publikationer som visar att vitlök tar död på bakterier, oavsett om de är resistenta mot antibiotika eller inte. Jag insåg att ingen har tittat på TWAR, som jag höll på med, ur den aspekten och gjorde själv ett experiment: Köpte rå vitlök, pressade, blandade med vatten och hällde på bakterierna i olika spädningar och de dog direkt. När jag själv får ont i halsen brukar jag ta lite rå vitlök. Det har visat sig att det finns två ämnen i vitlöken som normalt är inaktiva de är till för att skydda växten mot skadeangrepp. När man gnager på vitlöken eller pressar den kommer de här ämnena i kontakt med varandra och bildar snabbt ett mycket kraftigt antibakteriellt medel. Göran Wadell: Det finns emellertid en komplikation där. Från grannlaboratoriet kom de springande för att leta efter gasläckan! Sverker Olofsson: Då har vi ju fått svar på frågan om vitlök kan ha en effekt. Men hjälper det om man dricker väldigt mycket C-vitamin? Kan det vara lindrande, kan det ge effekt eller är det bara en tro som folk har? Jens Boman: Ja, jag har inte sett någon effekt av C-vitamin och det är omdiskuterat om det verkligen är effektivt just mot infektioner. Kort sagt är vitlöken bevisad men inte C-vitaminet. Vilande virus vaknar av stress Sverker Olofsson: Göran, du säger att herpes kommer och försvinner när det gömmer sig i en nervknut någonstans i skallen. Kan man göra nånting för att virusen ska stanna i den där knuten? Göran Wadell: Man kan försöka hålla sig lugn. Det är bara är 10% av oss som får symtom av den första infektionen; vi vet alltså inte om att vi är in- 87

12 fekterade. Det verkar dessutom som att andelen som är infekterade i vuxen ålder sjunker något. Jag tror att man kan säga att ungefär hälften av unga vuxna har haft herpes simplex-infektionen och hos dem sitter den kvar i nervknuten hela livet. Sverker Olofsson: Du sade när vi pratade om det här att de där hemska blåsorna kan utlösas om man har en infektion på gång eller man har det jobbigt, har menstruation eller oro i livet så att säga? Göran Wadell: Jo precis, det blir som ett kainsmärke att det slår upp hos studenter som oroar sig för en tentamen eller den som ligger i skilsmässa. Då kommer det här som lite av själens spegel. Lennart Hänström, t.v., och Sven Bergström. Tandvård och tandlossning Sverker Olofsson: Bilderna på tandlossning var ju inte kul att se. Är de där riktigt svåra angreppen en konsekvens av att man misskött sina tänder eller är det en sjukdom som patienten faktiskt inte kunde göra nånting åt? 88

13 Lennart Hänström: Ja, i de allra flesta fall är det en konsekvens av att man under många år inte kunnat hålla den bakteriella biofi lmen borta från tänderna. Frågan är emellertid om man ska säga att personer missköter sig, de har kanske inte ens ha varit medvetna om biofi lmen. Den är inte lätt att se om den är tunn och ändå innehåller den väldigt mycket bakterier. Sverker Olofsson: Så även om man har en väldigt väl utvecklad biofi lm är det inte självklart att det blöder eller att man får den typen av signaler? Lennart Hänström: Ja, man får en blödning från tandköttet och en rodnad inom några veckor, men fram till tandlossningen tar det mycket längre tid, många år. Det finns en typ av tandlossning som drabbar småbarn och är väldigt sällsynt, juvenil parodontit. Den anser man möjligen bero på en speciell bakterie och då kan man få den utan extremt dålig munhygien. Den kan slå till redan hos en fem- eller sexåring. Men det är ytterst ovanligt. Triklosan i tandkrämen? Sverker Olofsson: Det har ju också varit lite debatt på slutet om att man har ett antibakteriellt ämne, triklosan, i tandkrämen. Vissa tandkrämer innehåller det och har kritiserats för att det är onödigt. Är det bra eller dåligt? Lennart Hänström: Triklosan har en måttlig till ganska liten effekt. Om man använder den på biofi lmen i en koncentration på 0,2-0,3 procent, som i tandkrämen, har den ganska marginell verkan. Ändå innehåller 25 procent av tandkrämerna i Sverige triklosan. Vi använder 2 ton per år av substansen. Många infektionsläkare och miljömänniskor vill att vi ska ta bort den där produkten och jag håller med. Sverker Olofsson: Så det miljömässiga priset är för högt? Lennart Hänström: Ja, så länge det finns en risk för att det kan vara ett miljögift kan vi i tandvården gärna avstå från produkten. Vi klarar hälsan i munhålan på andra sätt och med andra preparat. 89

14 Sven Bergström: Ännu värre med triklosanet är att det kan sätta igång en mekanism hos bakterierna så att de blir resistenta mot andra antibiotika. Sverker Olofsson: Så triklosan är precis så dåligt som det sägs? Sven Bergström: Ja. Publikfråga: Jag skulle vilja tillägga att triklosan också är väldigt likt dioxinerna, så det kan nog bli en väldigt starkt miljögift av det. Lennart Hänström: Ja, det är en s.k. predioxin, vilket betyder att om man upphettar den eller utsätter den för högenergiljus så omvandlas den till en riktig dioxin. Hur borstar man och med vad? Publikfråga: Spelar det nån roll om man använder eltandborste eller vanlig tandborste? Lennart Hänström: En eltandborste är i regel roligare att använda, det går lite fortare att borsta tänderna och det är en effektiv metod lika effektiv som om du gått hos en tandhygienist och fått lära dig hur man rätt använder en manuell tandborste. Om du inte kan någonting om tandborstning, köp då en eltandborste. Men borsta bara på tänderna. Biofi lmen sitter inte på tandköttet och all borstning på tandköttet är skadlig: Det kan skada tandköttet och leda till att du får fram tandhalsarna. Sverker Olofsson: Men man måste väl borsta så att det tar i tandköttet..? Lennart Hänström: Till tandköttskanten, men helst inte på tandköttet. Sverker Olofsson: Man ska ju vara ren på både framsidan och baksidan av tänderna. Hur gör man då om man får spykänsla så fort man kommer åt insidan av tänderna? 90

15 Lennart Hänström: Jag tror att man då ska borsta med litet borsthuvud som kan nå långt in utan att det kväljer. Då är de elektriska tandborstarna bra med sina väldigt små huvuden, kanske bara en kvadratcentimeter stora. Arne Tärnvik. Vaccinera alla mot tbc? Publikfråga: Arne sade att calmettevaccineringen upphörde Vi är ju många som är vaccinerade. Har vi någon immunitet kvar? Arne Tärnvik: Ja. Man kan räkna med att alla som är vaccinerade har ett mer eller mindre starkt skydd under hela livet. Ett uttryck för den saken är att vi nästan aldrig revaccinerar någon. Möjligen kan man göra det om en person ska utsättas för väldigt stark risk, men då gör man först en tuberkulintest och blir utfallet positivt, dvs. att det redan finns en immunitet, då vaccinerar man inte. Sverker Olofsson: Du sa också att det vaccin som vi ger i Sverige har dålig effekt på de aggressivare varianterna i andra länder och då undrar jag: Finns det någon som idag har anledning att vaccinera sig? 91

16 Arne Tärnvik: Vänta nu, vad jag sade var att resultaten är väldigt varierande när man gjort studier av vaccination. I Danmark på 1940-talet fick man väldigt goda resultat på danska barn: Man kunde nedbringa tuberkulosen med 80 % där man vaccinerade. Men sedan har man gjort studier i u-länder för att se om man skulle kunna minska tuberkulosen där. Just i Asien har det visat sig att man får väldigt dålig effekt av vaccinet. På barn får man nästan ingen effekt alls och hos vuxna kan man t.o.m. se en försämring. Det där har man inte någon bra förklaring till. Möjligen kan det vara så att man i de här länderna normalt utsätts för mycket av den här typen av bakterier och då får något slags stimulering av immunförsvaret, en bakgrundsaktivitet, som gör att det sedan blir svårt att påvisa en effekt av vaccinet. Det är inte glasklart därför att i så fall borde invånarna i de här länderna vara immuna, men det är de ju inte. Vi har med andra ord ingen riktigt bra förklaring till att vaccinet är så olika effektivt i olika grupper. Stress, bakterier och magsår Sverker Olofsson: De flesta av oss tror ju att problem med magsår beror på ett stressigt och felaktigt leverne. Nu vet vi att det beror på en grön mask som ser ut som en korkskruv, och då undrar jag: Har ni något tips på livsstil för att göra oss bättre? Fram tills nu har vi alltid sagt stressa inte, varva ner, tänk på att du kan inte jobba jämt. Men ska man dra någon annan slutsats när det nu finns en så tydlig koppling mellan bakterier och magsår? Anna Arnqvist: Det är ju inte bra att stressa rent generellt och det kan ha en negativ effekt. Sverker Olofsson: Men om jag säger så här: Kan vissa saker som vi stoppar i oss vara särskilt gynnsamma för bakterierna? Mår de gott om jag äter pommes frites men blir sura om jag äter en stek? Eller spelar det ingen roll, är det bara en löjlig fråga? Thomas Borén: Om man har ont i magen väldigt ofta, kanske går med magkatarr, kan man mycket väl gå till sin distriktsläkare och med ett enkelt blodprov få veta om man bär på en Helicobacter -infektion. I det läget 92

17 har kroppen så mycket antikroppar mot bakterien att sjukdomen är lätt att identifiera, man behöver inte köra ner det otrevliga gastroskopet för att få veta hur det egentligen står till. Är man då positiv kan man få remiss till sjukhuset och en ordentlig utredning med följande behandling. Det skulle jag säga är det bästa, dvs. att ta tag i det och försöka bryta det istället för att låta det gå som en kontinuerlig infektion. Sverker Olofsson: Men den slutsats man kan dra är väl att det var onödiga magsårsoperationer som gjordes förr. Det som behövdes var alltså en riktigt saftig antibiotikakur? Thomas Borén: Ja, det är väl det som är revolutionen i den här branschen. Magsår har ju gått från att vara en av de vanligaste operationstyperna till att bli nästan sällsynt; istället behandlas patienterna med antibiotika. Men det är ju å andra sidan, som vi har hört här, ett förstadium till att vi på sikt får multiresistenta Helicobacter- stammar och det är därför vi redan nu måste förbereda oss för vaccinutvecklingen. Publikfråga: Om man har haft en Helicobacter-infektion och tar antibiotika, blir man fri för alltid eller kan man få igen den hur många gånger som helst? Thomas Borén: Ca 90 % av patienterna blir faktiskt av med sin infektion och återfall är sällsynta. Publikfråga: Det finns ju mycket produkter som sänker syrahalten i magen. Vilken betydelse har de? Thomas Borén: Antagligen symtomatiskt. Det håller symtomen borta, magen blir lite gladare men infektionen är säkert kvar. Losec t.ex. är ju en tablett som man kanske sedan ska gå och tugga på i 30 års tid. Den håller ju bara syraproduktionen nere så att det inte riktigt gör lika ont i såren, man utsätter ju inte såren för syran men infektionen är ändå kvar. Anna Arnqvist: Men Losec är bra tillsammans med antibiotikan för att den senare ska få god effekt. 93

18 Thomas Borén: Jag tror att om man bara har lätt magkatarr kan man ju säkert kompensera det också med yoghurt, Novalucol och liknande, men har man stora problem ska man nog söka läkare och kolla upp att det inte är en Helicobacter-infektion. Losec är bra om man ger det i kombination med antibiotika, men i sig är det ju renodlad symtombehandling. Publikfråga: Jag återkommer till TWAR. Om man har drabbats av det, fått behandling och återhämtat sig, är risken stor att man får tillbaka det att det har kapslat in sig så att säga. Jens Boman: Ungefär 80 % verkar bli av med infektionen om de får rätt antibiotika, inte vanligt penicillin utan rätt sort. Då försvinner symtomen och bakterien från luftvägarna. Några kan emellertid få återkommande besvär och då kan man behöva upprepa kuren. Vi hade ju en epidemi här i Västerbotten med över 500 sjuka, värst drabbat var Byske. Det var nästan tomma klassrum i skolan när det var som värst. Då gjorde vi en uppföljning för att se hur många som fortfarande hade kvar TWAR-bakterierna och då hade alla blivit av med bakterierna efter ett och halvt år. Men många beskrev att det tog upp till flera månader innan de blev återhämtade. Riskområdena för fästing Sverker Olofsson: Jag tänkte avrunda med att nu i den allra mörkaste årstiden drömmer ju alla om sommar och när vi drömmer om sommaren är det förstås fästingarna vi tänker på. Sven, du nämnde ju pincetten men hur är det med de andra grejerna: Smör, en droppe olja, lite fotogen? Sven Bergström: Inget av dem ska användas, för då kräks den lille gynnaren in smittan i såret ännu mer effektivt. Ta bara pincetten och ryck bort den. Men sen ska man komma ihåg att myggmedel faktiskt minskar risken för att fästingen ska komma på en. Sverker Olofsson: Men hur får man dem på sig? Jag vet ju att man ska passa sig för att gå barbent i gräs, men är det så att säga den fysiska kontakten med grässtrået som gör att man får den på sig? 94

19 Sven Bergström: Ja, fästingarna sitter ju där på grässtrået och känner av koldioxid. De har inga ögon så de ser dig inte. Sverker Olofsson: Slår man fast dem på benet eller hoppar dom över till en? Sven Bergström: De hoppar nog inte. Jag skulle nog tro att du kommer i direktkontakt med dem via grässtrået. Sverker Olofsson: Du sade i ditt föredrag om jag minns rätt att ungefär 20 % av fästingarna är smittbärande? Sven Bergström: Ja, men det är genomsnittet i Sverige. Det finns vissa ställen där smittrisken är mer eller mindre 0 % och på andra ställen kan det vara %. Sverker Olofsson: Men om man är på semester i Stockholm är det egentligen väldigt viktigt att man tittar över sin kropp när man har varit ute och rört sig där det är lite snårigt? Sven Bergström: Ja, det tycker jag absolut. Är man på de där risköarna i Stockholms skärgård, omkring Kalmar eller framför allt på Åland, då ska man göra en besiktning av sig själv. Göran Wadell: Jag är från en riskö och det innebär att man varje kväll på sommaren undersöker sin kropp. Men man känner också att dom hör av sig. Efter ett knappt dygn kliar det väldigt mycket. Även om de inte är större än 2 mm ungefär, känner du av att det är dags att ta bort dem. Publikfråga: Vi har stuga på Norrbyskär och det togs en gång prover på oss alla därute. Jag vet inte vilket år det var. Om vi fattade rätt visade det inte någonting då, men har det förändrats med åren? Sven Bergström: Vi har tyvärr inte tagit några nya blodprover på folk därute. Du har ju rätt i att vi borde göra en uppföljning, jag och Björn Olsen som gjorde den där studien för många år sen. 95

20 Sverker Olofsson: Nu tror jag att Torgny till tacka för den här dagen, men jag vill gärna säga att det alltid är väldigt trevligt att föra dom här diskussionerna och få träffa er forskare. Jag vill säga tack till er och jag vill framförallt säga tack till er som har lyssnat../. 96