Minnesanteckningar Referensgruppsmöte 1 i forskningssatsningen Anlagd Brand

Transkript

1 Minnesanteckningar Referensgruppsmöte 1 i forskningssatsningen Anlagd Brand Tid: Torsdagen den 13/ Närvarande: Per Blomqvist SP, Patrick Van Hees LTH, Ragnar Andersson KaU, Lennart Strandberg Kreafor, Peter Olsson Räddningstjänsten Syd, Katarina Olsson Göta Lejon, Bertil Nilsson Räddningstjänsten Syd, Braem Sager Räddningstjänsten Syd, Björn Andersson, KaU, Ulf Mårtensson, Karlstad kommun, Per-Erik Johansson Brandforsk, Björn Albinsson SRV, Gunnar Dahl Karlstad kommun, Petra Andersson SP. 1. Välkommen, presentation, inledning Petra Andersson förklarade mötet öppnat och berättade att detta är de första delprojekten som beviljats inom forskningssatsningen Anlagd Brand. Projekten startade direkt efter sommaren och har nu kommit en bit på väg. Alla deltagare presenterade sig. Räddningstjänsten Syd berättade om sitt arbete med en brobyggare, Braem Saeger som är socionom. Målgruppen för arbetet är vuxna invandrare eftersom de ofta inte får del av information om räddningstjänstens arbete på andra sätt. Arbetet har som syfte att öka acceptansen för räddningstjänstens arbete i problemområden samt att öka räddningstjänstens förståelse för varför konflikter kan uppkomma. Förhoppningsvis fortsätter arbetet även mot andra grupper. 2. Presentation av de olika delprojekten inklusive diskussion Per Blomqvist presenterade projektet Brandstatistik vad vet vi om anlagd brand (se bilaga 1). En synpunkt var att statistik bör viktas mot antalet byggnader av aktuell typ. Referensgruppen föreslår att det skall finns en ruta på insatsrapporten för att kryssa i om det görs en brandutredning. Referensgruppen hade även fundering kring vad som ingår i begreppet Soptipp/deponi eftersom de anlagda bränderna var ganska många till antalet för detta objekt. Göta Lejon satsar 2 miljoner per år på automatlarm och räknar på hur mycket de tjänar på det. Göta Lejon återbetalar premier som ska användas till åtgärder. Skadorna begränsas till ca 2-3 miljoner tack vare tidig upptäckt. Antalet anlagda bränder ökade markant i Göteborg 2004 (Göta Lejons fastighetsbestånd) det är okänt varför man har denna ökning Enligt SRV är det en ökning i hela landet detta år. Patrick Van Hees presenterade Fallstudier Vilka tekniska faktorer spelar en roll vid anlagd brand i skolor (se bilaga 2). Ragnar gick igenom rubrikerna i det utkast till arbetsrapport som de har gjort i projektet Social och situationell prevention av skolbränder metodutveckling, implementering och utvärdering. Gunnar Dahl och Ulf Mårtensson berättade om insatserna de gör i Karlstad och delade ut broschyren Tryggare skolor. Björn Andersson presenterade de olika

2 utvärderingsalternativen (se bilaga 3). KaU har för avsikt att även titta på insatserna i Motala och Linköping i ett eventuellt fortsättningsprojekt. Statens råd för arkitektur och form har flera rapporter om skolans utformning. Länk finns på aspx Lennart Strandberg presenterade arbete som gjorts i Förstudie till metodutveckling för identifiering och behandling av unga brandanläggare samt tidigare erfarenheter (se bilaga 4). Brandmannen Tomas Larsson som jobbar 20% på en skola i Eslöv, kan vara en intressant kontakt för projektet. NFPA och Canada har utvecklat ett material för utbildning i skolor. SRV har varit med i ett EU-projekt om effekterna av utbildning i skolorna aspx. Patrick presenterade Studie av sambandet mellan räddningstjänstens förebyggande insatser och antalet anlagda skolbränder - analys av behovet av stöd och vägledning (se bilaga 5). Skolverket har ansvaret för pedagogik och utbildning, inte säkerhet och arbetsmiljö. Exjobbet ska presenteras någon av dagarna 15-17/12. Rapporten skickas till referensgruppen på remiss i början av december. 3. Projektet som helhet Petra tackade referensgruppens medlemmar för de mycket givande och intressanta diskussionerna. De pågående delprojekten kompletterar varandra väl och referensgruppen representerar stora delar av dem som berörs av problemet anlagd brand. Dock så fattas representation från socialtjänsten i referensgruppen. Referensgruppens medlemmar ombads att höra med tänkbara representanter från socialtjänsten i sina kommuner/nätverk om de vill delta i referensgruppen. 4. Nästa möte och mötets avslutande Nästa möte bestämdes preliminärt till den 24/ Dock så var referensgruppen överens om att det varit en otroligt späckad dag och man bör därför se över formerna för nästa möte. Ett alternativ som nämndes var att ha ett lunch till lunch möte. Vid protokollet Petra Andersson

3 Bilaga 1 Presentation Brandstatistik vad vet vi om anlagd brand Bilaga 1

4 Brandstatistik vad vet vi om anlagd brand (BF ) Syfte: Kvantifiera omfattningen av problemet anlagd brand Fördelningen mellan olika objekt är centralt Identifiera tekniska system Identifiera bäst resursutnyttjande Deltagare: SP, LTH (samt källor för brandstatistik) Tidsram:

5 Projektstruktur Arbetspaket 1 Sammanställning av data Arbetspaket 2 Tekniska system Arbetspaket 3 Storstad/småstad Arbetspaket 5 Rapportering

6 Uppgifter om anlagda bränder Verksamhet Byggnadstyp Tid på dygnet Antändningskälla Primärbrand Hur upptäcktes branden Möjligheter till upptäckt (detektion, vaktbolag etc.) Släckmetod Befintliga släcksystem Skadeomfattning Lokalisering (storstad, mindre samhälle, landsbygd) Förövare?

7 Typ av tekniska frågeställningar som skall besvaras med statistiksammanställningen Fördelning av risken för anlagd brand mellan typiska brandobjekt Är vissa objekt mer utsatta än andra, t.ex. bland skolor? Lägre risk för flervånings skolor jämfört med enplans? Utfallet av funktionen av tekniska system Orsaker till bränder med stora konsekvenser Den mest vanliga antändningskällan och den som ger störst konsekvenser

8 Andra frågeställningar som behöver besvaras Hur vanliga är anlagda bränder? I vilken utsträckning detta är ett ungdomsproblem Storstadsproblem eller landsortsproblem? Kopplingen till sociala problem Metod att dölja andra brott Vad saknas i statistiken?

9 Källor för brandstatistik Räddningsverket (SRV) och det Nationella centrumet för lärande från olyckor (NCO) Kontaktperson: Colin McIntyre Svenska Brandskyddsföreningen (SBF) Kontaktperson: Björn Björkman Malmöstad Kontaktperson: Annika Larsson Försäkrings AB Göta Lejon Kontaktperson: Katarina Olsson Försäkringsförbundet Kontaktperson: Lars Andersson Övriga?

10 Statistikdata från SRV/NCO De kommunala räddningstjänsterna lämnar uppgifter om sina insatser via en insatsrapport som är gemensam för samtliga räddningstjänster och som i sin första utformning introducerades Tex. under 2007, insatser. Lagen om skydd mot olyckor trädde i kraft Ny insatsrapport infördes den 1 januari Försiktig med tolkningen av förändringar i insatsstatistiken gällande 2005 och senare i jämförelse med tidigare år. Datan publiceras och är tillgänglig på olika sätt

11 Statistikdata från SRV/NCO Räddningstjänsten i siffror årligen Excelblad med motsvarande data IDA-systemet som finns på nätet. IDA = Indikatorer, Data och Analys för skydd mot olyckor. Det publika systemet är dock begränsat vad gäller indikatorer. Det finns bättre modeller för IDA på NCO. SP till NCO tisdagen den 18:e november för djupanalys

12 SRV/NCO - IDA

13 SRV/NCO Brand i byggnad Brand ej i byggnad Antal räddningsinsatser

14 SRV/NCO Bränder fördelning över dygnet Brand i byggnad Brand ej i byggnad 800 Antal

15 SRV/NCO Bränder fördelning över veckodagar Brand i byggnad Brand ej i byggnad Antal Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

16 SRV/NCO Bränder fördelning över året Brand i byggnad Brand ej i byggnad Antal Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec

17 Annan allmän byggnad Förvaltningsbyggnad/kontor Kommunikationsbyggnad Idrottsanläggning Elevhem/studenthem Förskola SRV/NCO Allmän byggnad - byggnadstyp Kyrka/motsvarande Restaurang/danslokal Hotell/pensionat Försvarsbyggnad Skola Fritidsgård Teater/biograf/museum/bibliotek Övrig vårdbyggnad Kriminalvård Psykiatrisk vård Handel Sjukhus Åldringsvård Antal bränder 2007

18 Silo Datacentral Upplag Lastbrygga Annat Höupplag/loge/lada Personalutrymme Kontor Försäljningslokal Lager Inbyggt garage SRV/NCO Allmän byggnad - startutrymme Balkong/altan Trapphus Tvättstuga Badrum/toalett Fristående garage Verkstad Hall Vind Eldriftrum Bastu Förråd/klädkammare Fläkt/luftbehand. rum Samlingslokal Korridor Källare (ej boyta) Soprum/sopnedkast Sovrum/sovsal Pannrum Vardagsrum Antal bränder 2007 Kök Skorsten Fristående förråd/uthus Utanför byggnaden Produktionslokal

19 Strykjärn Annat Okänt Stereo/video/DVD Brandfarlig gas Torkskåp Dator Expl. ämne/sprängämne Kaffebryggare Övriga vägfordon Diskmaskin Transformator SRV/NCO Allmän byggnad - startföremål Lysrörsarmatur Säng Elcentral Soffa/fåtölj Kläder Brandfarlig vätska Personbil Tvättmaskin Bastuaggregat Torktumlare Kyl/frys TV Gardiner Glödlampa Fläkt/annan vent.anläggning Skräp i container/motsv. Maskin Spis Rökkanal Papper/kartong Byggnadens utsida Eldstad Annan lös inredning Uppvärmningsanordning Andra elinstallationer Antal bränder 2007

20 Okänd Ej angiven Annan Explosion Blixtnedslag Återantändning SRV/NCO Allmän byggnad - brandorsak Rökning Gnistor Levande ljus Självantändning Heta arbeten Barns lek med eld Friktion Fyrverkerier Värmeöverföring Soteld Anlagd med uppsåt Tekniskt fel Glömd spis Antal bränder 2007

21 SRV/NCO Anlagd med uppsåt Allmän byggnad Bostad Industri Antal bränder

22 SRV/NCO Relativ andel anlagda bränder, totalt %

23 Tält Annat Ej angivet Flygplan/helikopter Spårfordon Annan arbetsmaskin SRV/NCO Bränder ej i byggnad - brandobjekt Personbil Buss Lastbil Husvagn/husbil Övriga vägfordon Fartyg/båt Skogsmaskin Jordbruksmaskin Soptipp/deponi Container Antal bränder 2007 All skog och mark Papperskorg Soptunna

24 Annan Okänd Trafikolycka Heta arbeten Explosion Friktion SRV/NCO All skog och mark - brandorsak Återantändning Övriga gnistor Tågbromsning Blixtnedslag Fyrverkerier Rökning Självantändning Värmeöverföring Tekniskt fel Eldning av gräs Antal bränder 2007 Anlagd med uppsåt Barns lek med eld Eldning annat än gräs Grillning/lägereld

25 SRV/NCO All skog och mark 800 Antal anlagda bränder

26 Blixtnedslag Annan Okänd Eldning av gräs Tågbromsning Rökning Grillning/lägereld Eldning annat än gräs SRV/NCO Vägfordon - brandorsak Heta arbeten Övriga gnistor Återantändning Explosion Barns lek med eld Fyrverkerier Trafikolycka Självantändning Friktion Antal bränder 2007 Anlagd med uppsåt Tekniskt fel Värmeöverföring

27 SRV/NCO Vägfordon Antal anlagda bränder

28 Annan Okänd Ej angiven Blixtnedslag Eldning av gräs Tågbromsning Rökning SRV/NCO Avfallsbehållare - brandorsak Trafikolycka Heta arbeten Övriga gnistor Återantändning Explosion Barns lek med eld Fyrverkerier Eldning annat än gräs Grillning/lägereld Självantändning Friktion Anlagd med uppsåt Tekniskt fel Värmeöverföring Antal bränder 2007

29 SRV/NCO Avfallsbehållare Antal anlagda bränder

30 Annan Okänd Blixtnedslag Eldning av gräs Tågbromsning Rökning Grillning/lägereld SRV/NCO Soptipp/deponi - brandorsak Trafikolycka Heta arbeten Övriga gnistor Återantändning Explosion Barns lek med eld Fyrverkerier Eldning annat än gräs Självantändning Friktion Antal bränder 2007 Anlagd med uppsåt Tekniskt fel Värmeöverföring

31 SRV/NCO Soptipp/deponi 50 Antal anlagda bränder

32 Annan Okänd Blixtnedslag Eldning av gräs Tågbromsning Rökning Grillning/lägereld SRV/NCO Arbetsmaskin - brandorsak Trafikolycka Heta arbeten Övriga gnistor Återantändning Explosion Barns lek med eld Fyrverkerier Eldning annat än gräs Självantändning Friktion Anlagd med uppsåt Tekniskt fel Värmeöverföring Antal bränder 2007

33 Annan Okänd Blixtnedslag Eldning av gräs Tågbromsning SRV/NCO Spår-/sjö- och lufttrafik -- brandorsak Friktion Trafikolycka Heta arbeten Övriga gnistor Återantändning Explosion Barns lek med eld Fyrverkerier Eldning annat än gräs Grillning/lägereld Rökning Självantändning Anlagd med uppsåt Tekniskt fel Värmeöverföring Antal bränder 2007

34 Statistikdata från Försäkrings AB Göta Lejon Data för fastighetsbeståndet tillhörande Göteborgs kommun Statistik redovisad per skada Mycket detaljerad redovisning Data för

35 Göta Lejon Brandskador / år 150 All skador Anlagd brand, alla Skolor skador Anlagd brand, skolor 100 Antal

36 Statistikdata från Försäkringsförbundet Data från försäkringsskador Kostnader för brandskador Komplement till SRV:s siffror

37 Statistikdata från Försäkringsförbundet Andel bränder efter brandorsak. % Tändstickor, levande ljus, tomtebloss Uppsåt Explosion Soteld Eldstadsanläggning i övrigt El-orsaker Åskslag Tobaksrökning Självantändning Heta arbeten Övriga kända orsaker Okända orsaker Källa: Försäkringförbundets B1-statistik Antalet inträffade skador

38 Bilaga 2 Bilaga 2 Presentation Fallstudier Vilka tekniska faktorer spelar en roll vid anlagd brand i skolor

39 Fallstudier Vilka tekniska faktorer spelar en roll vid anlagd brand i skolor? (BF ) Patrick van Hees LTH Brandteknik och riskhantering

40 Syfte och Mål Mål: genomföra ett antal fallstudier på skolbränder genom studie av tidigare inträffade skolbränder samt uppföljning av inträffade skolbränder under projektiden Syfte: få en större kunskap om de tekniska faktorer som påverkar spridning av branden samt möjligheterna för att begränsa brandutvecklingen vid anlagd brand i skolor.

41 Metod För tidigare inträffade bränder Analys av insats och utredningsrapporter Semi-strukturerade intervjuer med inblandade aktörer. För inträffade bränder Semi-strukturerade intervjuer. Enkätformulär som skall användas av brandutredare och projektdeltagare. Analysen av fallstudier görs via brandteknisk utvärdering

42 Projektstruktur Delprojekt 1 Planering av fallstudier Delprojekt 2 Fallstudier av tidigare inträffade bränder Delprojekt 3: Fallstudier av inträffade bränder under projekttiden Delprojekt 4: Analys av fallstudier Delprojekt 5: Rapportering och projektledning

43 Delprojekt 1 Planering av fallstudier Identifiering och valet av fallstudier för de tidigare inträffade bränderna kommer att göras i samarbete med styrgruppen samt med räddningstjänster genom deras olika kontaktnätverk. För inträffade bränder inom projekttiden kommer man att göra en plan för hur informationsflödet byggs upp, d v s från larm till besök vid brandplatsen, intervjuer med inblandade, etc. Detta gäller för de fallstudier där forskare själva kommer att vara delaktiga i utredningen. Fallstudierna begränsas till ett eller två regionala områden. Enkätformulären som kommer att användas av brandutredare inom SRVs kontaktnät

44 Delprojekt 2 Fallstudier av tidigare inträffade bränder Samla den informationen som skall användas i analysen (se delprojekt 4). Sådan information är bl a antändningskälla, plats, övriga tändkällor eller övrigt tändbart material, spridningssätt, typ av aktiva system, typ av insats och skadebild efter branden. Informationen tas fram både genom intervjuer med lämpliga intressenter och genom enkätsvar.

45 Delprojekt 3: Fallstudier av inträffade bränder under projekttiden Detta delprojekt omfattar genomförande av fallstudier av inträffade bränder under projekttider. Här kommer man att fokusera på max 20 bränder inom ett mindre geografiskt område nära forskarutförarna och max 20 bränder på nationell nivå via kontaktnätet Fallstudierna kommer inte bara att behandla stora bränder där man kan få information om varför de blev stora, utan även bränder där man inte har haft någon större brandspridning för att även få kunskap om vilka faktorer som begränsade branden.

46 Delprojekt 4: Analys av fallstudier Undersöka brandförloppet i de olika fallstudierna. Bränder analyseras med hjälp av händelseutredning där brandens förlopp och olika åtgärder följs över tiden och händelsekedjor identifieras. Från analyserna identifieras ett antal brandscenarier som är typiska för anlagd brand. Brandscenariebeskrivningen innehåller tändkällor och deras storlek, utsatta objekt med information om innehållet och position av brännbart material samt position av tändkällan, etc. Identifiera möjligheten att organisera bort problemet, t ex genom korrekt val av placering av brännbart material i anslutning till ytterfasad, god ordning mm. Vidare undersöks möjligheterna att bygga bort problemet med t ex nya innovativa takfotsystem, val av fasadmaterial, etc.. Fallstudierna kommer att ge information om hur bra SBA (Systematisk Brandskyddsarbete) fungerar i praktiken.

47 Delprojekt 5 Projektledning och Rapportering Detta projekt kräver att ett brett kontaktnät byggs upp som kan fungera effektivt. Därför behövs en kraftfull projektledning och tydliga administrations- och insamlingsprocedurer. Det är speciellt viktigt inom delprojekt 3 att all data samlas in i tid och så snabbt som möjligt på brandplatsen. Femte delprojekt kommer att ansvara för att kontaktnätet byggs upp och fungerar effektivt. I femte delprojektet ingår även rapportering enligt forskningssatsningens krav samt rapportering i form av artiklar och vetenskapliga rapporter. Ansvarig: LTH och SP för viss rapportering Samverkan med: SP, övriga kortprojekt, kontaktnätverk

48 Status Delprojekt 1 Planering av fallstudier Steg 1 med nätverk av brandutredare har startat Steg 1 har startat, se nästa OH Mötet med Ulf Erlandsson för att gå genom hans databas och bestämma vilka bränder är intressanta Enkätformulären kommer att diskuteras med Ulf E (uppdateras innan möte) En skola och kommun i Skåne följs upp sen juni 08, sammanlagt har minst 5 incidenter inträffats och tekniska åtgärder placerades. Uppdatering med skolan och brandutredare görs i början av december. Genomgång av pressklipp från Brandskyddsföreningen

49 Genomgång av pressklipp Brandskyddsföreningen Månad Antal Antal Skräp Gräs Toalett Fyrverkeri Ingen info anlagda Juli Juni Maj April Mars Februari Januari Ger en bild av plats, objekt men behövs mer feedback och koppling till omfattning Väldigt ofta dyker skräp och kontainers upp

50 Feedback från Nätverket Steg 1 Informera LTH om anlagda skolbränder som inträffade under de senaste 2 år där brandutredare har upptäckt tydliga brandtekniska fel i byggnaden eller där brandspridning har varit väldigt snabbt. Information kan göras via Ulf E eller direkt till Patrick van Hees, Patrick.van_hees@brand.lth.se ( ). Steg 1 är att skicka rapporten. Helst innan slutet av november. Steg 2 blir en dialog mellan brandutredare och LTH för de bränder som bedöms viktiga för projektet samt utformning av en enkätformulär Informera LTH när inträffar en skolbrand inom er kommun som är viktigt för brandtekniska aspekter av byggnaden. Brandutredare som vill vara aktivt inom detta projektet informerar Patrick van Hees

51 Status Delprojekt 2 Fallstudier av tidigare inträffade bränder Planeras i samband med möte med Ulf Erlandsson Statistik visar en viss kontradiktion av tidspunkt av anlagda bränder (SRV mot SVBF) SRV: kväller och helger SVBF skrift : skoltid Behövs diskuteras

52 Status Delprojekt 3: Fallstudier av inträffade bränder under projekttiden Nätverks hållas att bygga upp Kontakt med SRV Ulf E på plats Kontakt med brandutredare på plats efter deras nationellt möte 4-5 november Kontakt med kommun i Skåne. Nästa steg: Aktiv utredning på ett antal platser

53 Status Delprojekt 4: Analys av fallstudier Planeras under 2009

54 Bilaga 3 Presentation Skolbränder och skolbrandsprevention Underlag för planerade insatser i Karlstads kommun Bilaga 3

55 Skolbränder och skolbrandsprevention Underlag för r planerade insatser i Karlstads kommun Björn Andersson, Gunnar Dahl, Ulf Mårtensson M och Ragnar Andersson.

56 Många förfärade, andra uppgivna. Gårdagens våldsamma brand var den fjärde i en skola i Gråbo på fyra månader. Jag blir förbannad, detta är ju tragiskt. De hade precis blivit klara med reparationen av toaletterna sedan det brann i skolan senast, och så händer det här, förklarar Anette Johansson.

57 Interventionen Anlagda bränder - ekonomiskt, undervisningsmässigt ssigt och logistiskt problem för r Sveriges skolor och kommuner. Situationell prevention färre anlagda bränder Marieberg-,, Ilanda- och Norrstrandsskolan Fysisk miljö,, Tekniska-,, Symboliska-, Psykologiska lösningar l

58 Teoribildning av relevans för f skolbrandsprevention Rational Choice Rutinaktivitetsteorin Beslutsteorin CPTED

59 Från n det normala till det avvikande Eld, en naturlig del av barns utveckling Lek med eld efter 11 års ålder avvikande Misshandel psykisk stress Sämre impulskontroll ADHD Betyg Socioekonomi

60 SKADEGÖRELSE ANLAGD BRAND Skadegörelse/ inv. Anlagd brand

61 Utvärdering Utvärderingen bör b r bestå av: Behovsanalys Processutvärdering rdering Resultatutvärdering Olika alternativ övervägs Fallstudie Kvasiexperimentell design

62 Bilaga 4 Bilaga 4 Presentation Förstudie till metodutveckling för identifiering och behandling av unga brandanläggare

63 Förstudie till METODUTVECKLING FÖR IDENTIFIERING OCH BEHANDLING AV UNGA BRANDANLÄGGARE

64 - Syfte Underlag för huvudprojekt att utarbeta metoder för tidig identifiering och utvecklad behandling Kunskap för förebyggande och skadeavhjälpande verksamhet Visst fokus på skolbränder

65 - Målgrupper Myndigheter Behandlingsinstitutioner Öppna psykologmottagningar Räddningstjänsterna Polis Skola Frivilligorganisationer Forskning

66 - Innehåll Studier av befintlig verksamhet och forskning Utvecklande beskrivning av tidigare arbeten Intervjuer med målgrupper Jämförelser med sexualbrott Förberedelse för intervjuer om attityder bland ungdomar

67 BRANDANLÄGGANDE I OLIKA ÅLDRAR Mindre barn Nyfikenhet Större barn Ungdomar Vuxna Experimentering, vilsenhet Inadekvat självbild, kommunikationssvårigheter Sociala och patologiska problem

68 SKILLNADER MELLAN UNGA BRANDANLÄGGARE OCH ANNAN PROBLEMUNGDOM INTERVJUSTUDIE BASERAD PÅ GROUNDED THEORY

69 Den grundläggande teorin är att unga brandanläggare: Är osäkrare i relation till tid och människor Har sämre struktur på tillvaron Har svårare i sin kommunikation Är senare i sin utveckling/har svårare i skolan. Har svårare att hantera negativa känslor. Har otydligare livsmål. Har en mer reaktiv brottsattityd.

70 -Beteenden De rymmer mer De skolkar mer De är mer självdestruktiva Deras ilska mot människor går i större utsträckning ut över döda föremål och sig själva

71 - Kognitioner och inre representationer De har svårare i skolarbetet och ogillar skolan mer Deras minnesbilder från tidig barndom är sämre eller mer diffusa Deras problem missnöjdhet eller motigheter - börjar tidigare i livet Deras tro på möjligheter i framtiden är sämre

72 - Omgivning och kommunikation Deras föräldrar har separerat tidigare i livet De har svårare att få kontakt och och vill i högre utsträckning vara ensamma De reagerar med starkare aggressiva uttryck

73 FÖRSTUDIE AVSEENDE BEHANDLING AV UNGDOMAR SOM ANLAGT BRÄNDER Plats: Öxnevalla behandlingshem Metod: NeuroLingvistisk Programmering, NLP Innehåll: Intervention med 4 ungdomar Utbildning av 4 personal Syfte: Utröna hur ungdomarna svarar på metoden Utröna hur metoden kan integreras med andra befintliga

74 Bilaga 5 Bilaga 5 Presentation Studie av sambandet mellan räddningstjänstens förebyggande insatser och antalet anlagda skolbränder - analys av behovet av stöd och vägledning

75 Studie av sambandet mellan räddningstjänstens förebyggande insatser och antalet anlagda skolbränder - analys av behovet av stöd och vägledning Johan Szymanski Malin Petterson Patrick van Hees LTH Brandteknik och riskhantering

76 Syfte och Mål Mål: att undersöka vad räddningstjänster runt om i landet gör för att förebygga anlagda bränder, med fokus på skolbränder, och utreda om det finns något samband mellan antalet anlagda bränder i skolmiljö och de förebyggande insatser som görs. att undersöka behovet av stöd och vägledning från myndigheter och organisationer som exempelvis SRV. Syfte: Syftet med projektet är att få mer kunskap av förebyggande insatser inom räddningstjänster och anlagd brand i skolor.

77 Projektinformation Projektledning: LTH Deltagare: LTH Brandteknik Patrick van Hees (projektledare) Johan Szymanski Malin Petterson Räddningstjänsten Flen Lars Rydstedt, räddningschef, Räddningstjänsten Syd Monica Svensson, brandingenjör och processledare

78 Metod Projektet kommer att innehålla både statistiska studier samt intervjuer och enkäter med berörda räddningstjänster. Statistiska studier användes mest för att göra ett urval för enkäterna

79 Projektstruktur Delmoment 1 Val av kommuner/städer Delmoment 2 Enkät och intervjuer Delmoment 3 Analys av resultat Delmoment 4 Rapportering.

80 Resultat Delprojekt 1 Val av kommuner/städer Stratifierat urval (Körner och Wahlgren, 2002). De huvudparametrar som författarna har valt som grund för urvalet är följande: Invånarantal i kommunen Antal anlagda skolbränder per invånare och år Typ av räddningstjänst (primärkommun eller kommunalförbund) Täckningsgrad över riket med avseende på geografi

81 Resultat Delprojekt 1 Val av kommuner/städer Befolkningsmängd 3 grupper Mindre kommuner, invånarantal Medelstora kommuner, invånarantal De tio största kommunerna Ur dessa grupper slumpades ett antal kommuner fram. För att säkerställa urvalets bredd, valdes också tre små kommuner med mindre än invånare.

82 Resultat Delprojekt 1 Val av kommuner/städer Antalet anlagda bränder Efter att kommunerna slumpats fram med avseende på storlek, genomfördes en kontroll för att säkerställa att urvalet speglade riket i helhet med avseende på antalet anlagda skolbränder per kommun och invånare, se rapporten för en detaljerad tabell.

83 Resultat Delprojekt 1 Val av kommuner/städer Kommunalförbund eller primärkommun Av de 36 utvalda kommunerna har 18 stycken egen räddningstjänst, resterande tillhör någon form av förbund. Anledningen till att denna parameter studerades var att kommunalförbunds sammansättning och storlek eventuellt kan påverka samarbetet med övriga aktörer i kommunerna.

84 Resultat Delprojekt 1 Val av kommuner/städer Geografisk täckningsgrad För att säkerställa att urvalet fördelats över större delen av Sverige, geografiskt sätt, har kommunerna plottats på en karta Av figuren framgår att urvalet innehåller kommuner i både Norrland, Svealand och Götaland. Urvalet har därmed ansetts gott med avseende på geografisk täckningsgrad.

85 Resultat Delprojekt 1 Val av kommuner/städer Statistisk underlag Parametrarna som valdes är: Befolkningsmängd Befolkningstäthet Andel barn och ungdomar Andel med utländsk bakgrund Andel med inkomst lägre än rikets medelinkomst Antal fall av skadegörelse Utbildningsgrad Inte alla parametrar var möjligt att få på kommunnivå t ex arbetslöshet

86 Delprojekt 2 Enkät och intervjuer Litteraturstudie genomfördes innan enkäten och intervjuer (ej med i brandforsk ansökan) Sen skickades 36 enkäter och 35 svar insamlades. Därmed har vi mer än 10% av Sveriges kommuner/städer

87 Resultat Delprojekt 2 Enkät och intervjuer

88 Resultat Delprojekt 2 Enkät och intervjuer

89 Resultat Delprojekt 2 Enkät och intervjuer

90 Resultat Delprojekt 2 Enkät och intervjuer

91 Resultat Delprojekt 2 Enkät och intervjuer

92 Resultat Delprojekt 2 Enkät och intervjuer

93 Resultat Delprojekt 2 Enkät och intervjuer

94 Resultat Delprojekt 2 Enkät och intervjuer

95 Resultat Delprojekt 2 Enkät och intervjuer Problematik bekräftas Förebyggande insatser behövs på olika nivå Tillgängliga resurser och förebyggandets effekt Ansvarsfördelning

96 Resultat Delprojekt 2 Enkät och intervjuer Analys av statistikunderlag och resultat Antal anlagda skolbränder Grupp A: Fler än tre anlagda skolbränder per invånare och år Grupp B: 2,0-2,99 anlagda skolbränder per invånare och år Grupp C: 1,0-1,99 anlagda skolbränder per invånare och år Grupp D: Mindre än en anlagd skolbrand per invånare och år Befolkningsmängd och befolkningstäthet

97 Resultat Delprojekt 2 Enkät och intervjuer Intervjuer: Stockholm: Projektet Stöd till barn som eldar fångade författarnas intresse och bedömdes vara av intresse för rapportens målgrupp. Genomför inte rutinmässiga besök i skolorna. Malmö: Efterlyser bättre samarbete med skola och övriga aktörer i samhället. Värnamo: Genomför kontinuerliga informationsinsatser i ett antal årskurser, och författarna vill utreda hur detta motiverats. Författarna vill också lyfta fram vad som kommuniceras, till vem och hur. Enköping: Upplever inte att de har problem med anlagda skolbränder. Bedömer att problematiken kring anlagda skolbränder är så pass lokalt förankrade att en generell nationell metod inte skulle fungera. Jönköping: Har ett väl fungerande samarbete mellan organ i samhället och fokuserar mycket på händelsebaserade insatser.

98 Delprojekt 3: Analys/Diskussion Räddningstjänsterna bör genomföra kontinuerliga informationsinsatser i skolorna, i syfte att låta räddningstjänsten bli ett naturligt inslag i elevernas skolgång och möjliggöra för räddningstjänsten att följa upp och utvärdera insatserna. Brandutredningar bör genomföras vid varje anlagd brand, i syfte att kartlägga orsaker liksom föreslå åtgärder för att förhindra, eller minska konsekvenserna, av en liknande anlagd brand i framtiden. Samhället bör slå fast att anlagda bränder inte tolereras, genom att räddningstjänster tar tillbud på allvar och genomför händelsebaserade informationsinsatser. Samhällets aktörer bör samverka för att på bred front angripa problemet med anlagda skolbränder. Samarbetet bör vara tvärsektoriellt och implementerat på förvaltningarnas alla nivå, från chef till fältassistent. Skolans personal bör fungera som ett verktyg i det förebyggande arbetet, eftersom de har en naturlig kontakt med eleverna. Personalen kan på så vis uppmärksamma negativa tendenser i ett tidigt skede och verka för en miljö som inte inbjuder till att anlägga bränder. Föräldrarna bör implementeras, men att självklara metoder för hur detta skall genomföras saknas.

99 Delprojekt 3: Analys/Diskussion Fortsätt arbete Kommunikationen mellan exempelvis Statens Räddningsverk och landets räddningstjänster bör bli bättre. Detta med anledning av att till exempel tidigare åtgärdsprogram inte har implementerats i tillräckligt stor utsträckning. Statens Räddningsverk bör utveckla sitt system för statistikinhämtning, så att det innefattar dels de anlagda bränder som inte föranleder räddningstjänstinsats, dels de som inte inträffar i skolbyggnader men på skolans område. De metoder och instruktioner som utvecklas på nationell nivå bör vara anpassningsbara till lokala förutsättningar och dessutom vara konkreta och konkretisera hur-perspektivet. Personalen som utför informationsinsatserna bör inneha kunskaper i pedagogik och barns utvecklings- och inlärningsförmåga. Detta bör ingå i utbildningen Skydd mot olyckor. Skolverket bör inse skolans ansvar i frågan och hur utbrett problemet är. Därför bör skolbrandsproblematiken implementeras i skolplanen. Forum bör upprättas på nationell nivå, där kommuner och myndigheter kan utbyta information och idéer.

100 Delprojekt 3: Analys/Diskussion Utveckla metoder för att mäta effekten av de förebyggande insatserna. Kartlägga skolbrandsproblematikens verkliga omfattning. Undersöka kostnad/nytta för mjuka (information) respektive hårda (byggnadstekniskt brandskydd) insatser. Se över insatsrapporteringssystemet, både på kommun- och statlig nivå. Studera hur den fysiska miljön påverkar barn och ungdomar att anlägga bränder i skolor.

101 Delprojekt 4: Rapportering Utkast är färdigt. Ska gå genom en intern kvalitetsgranskning inom examensarbete. Slutversion inlämnas i slutet av november. Presentation i mitten av december. Examensarbete publiceras under december.