tuationen i kollektivtrafiken

Transkript

1 Trafikavdelningenn Handläggare Ragna Forslund TJÄNSTEUTL LÅTANDE Trafiknämn nden punkt 7 1(4) Diarienummer TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Yttrande över landstingsrevisorernas rapport 6/ / Tryggt i kollektivtrafiken Bakgrund Landstingsrevisorernas rapport 6/2012 avseendee trygghetenn i kollektivtrafiken harr överlämnats till Trafiknämnden för yttrande. Denna skrivelse exkluderar den verksamhet som bedrivs av Waxholmsbolaget och gäller denn kollektivtrafik som omfattar väg- och spårtrafik. SL har sedan den 1 januari ersatts avv Trafikförvaltningen (TF). Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande 29 januari 2013 Landstingsrevisorernas rapport 6/2012 Tryggt i kollektivtrafiken Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att att som svar på revisionsrapport 6/2012 över trygghetenn i kollektivtrafiken överlämna förvaltningschefenss förslag till yttrande, samt förklara paragrafen omedelbart justerad Förvaltningens kommentarer ochh motivering Under hösten 2012 har SLLL genomfört en revision av tryggheten i kollektivtrafiken med inriktning på hur TF skapar s förutsättningar för att tryggheten ska öka. Stort fokus ligger på hur TF samlar in information om trygghetssit tuationen i kollektivtrafiken och strategiskt använder denna informationn tillsammans med målstyrning för att öka tryggheten. Rapporten innehåller tre rekommendationer och ett antal bedömningarr fördelade på avsnitten: Vilka är otrygga och varför att definiera och sätta mål för tryggheten Hur ska tryggheten öka Ansvarsfördelning för f trygghett Är det tryggt i kollektivtrafikenn att mäta trygghet Ett kontinuerligt arbete pågår inom TFF för att åtgärda de rekommendationer som

2 Avdelning TJÄNSTEUTL LÅTANDE (4) Diarienummer TN Infosäk. klass K1 (Öppen) revisorerna avger. TF kommer i det fortsatta arbetet med attt öka tryggheten hos SL:s resenärer beaktaa de bedömningar som, utöver rekommendationerna, finns i rapporten. I rapporten bedömer revisorerna att TF bedriver ett i huvudsak väl fungerande situationsanpassat arbete i kontakter med exempelvis trafikoperatörer, polisen och andra aktörer genom trygghetscentralen. Trygghetscentralen tar emot larm och distribuerar resurser främst i form av ordningsvakter och väktare. Revisionen bedömer sammantaget attt TF styr trygghetsarbetet så att uppkomna problem, exempelvis ordningsstörningar och brott, i närtid kan k åtgärdas eller förhindras. Vidare konstateras i rapporten att TF jämfört med andra större trafikhuvudmän i landet kommit långt i trygghetsarbetet. De brister rapporten pekar på gäller i första hands TF:s förmåga att känna av hur tryggheten är i kollektivtrafiken och kunskap om vilka faktorer som påverkar resenärernas trygghet, samt förmågan att använda denna information för att ta fram mål, strategier och långsiktiga planer för att utveckla och förbättra tryggheten. De i rapporten föreslagna rekommendr dationerna kommer attt inarbetas i en särskild handlingsplan där även de bedömningar, som inte direkt d kan härledas till någon av de tre rekommendationerna, kommer att beaktas. Handlingsplanen skall följas upp inom ramen för SL:s ordinarie verksamhetsuppföljning. TF bedömer att rapportenss samtliga rekommendationer kommer att vara åtgärdade under Nedanstående kommentarer rörande de i revisionsrapportenn redovisade avsnitten ges här i en övergripande ochh summarisk nivå. Handlingsplanen som skall tas fram under våren 2013 kommer att vara mer detaljerad. Vilka är otrygga och varför I revisionen framgår att TF för närvarande inte har en entydig definitionn av vad som menas med trygghet. En sådan definition kommer att fastställas under Det skall ändå framhållas att de definitioner som används i trygghets- uppfattning om vad trygghet är. Det kan ändå inte uteslutas denna bristt påverkat TF:s förmåga att göra rätt prioriteringar. TF har idag, främst genom trygghetscentralens arbete, en god uppfattning om arbetet i praktiken pekat ått samma håll och medfört att TF har h haft en relevant vad som påverkar tryggheten. TF ger dock revisionsrapporten rätt i att denna uppfattning bör säkerställas, konkretiseras och struktureras för att kunna följas upp och användas i den framtida utvecklingen av trygghetsarbetet. Metoder för att mäta hur olika trygghetsinsatser påverkar tryggheten skaa utvecklas. TF har behov av att på ett mera detaljerat plan få kunskaper om hur olika resenärskategorier upplever tryggheten, för att i framtiden kunna k satsa på verkningsfulla åtgärder. TF kommer att se över vilka metoder som kan ge denna kunskap och som är mest lämpade utifrån TN:s krav, samt införa dessa i verksamheten.

3 Avdelning TJÄNSTEUTL LÅTANDE (4) Diarienummer TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Målen för trygghetsarbetet skall ses över och det av TF framtagna arbetssättet för mål och resultatstyrning kommer att användas fullt ut. Hur skall tryggheten öka TF har möjlighet att genom sina olika uppföljningssystem ta fram statistik över trygghetsrelaterade händelser inkluderande platsen för händelsen. I de nuvarande avtalen som TF har med olika leverantörer av ordningsvakts- och trygghetsvärdstjänster finns angivet att rapporteringen av händelser skall struktureras och utökas under avtalsperioden. Avgörande för hur denna statistik skall komma trygghetsarbetet till nytta är vilken förmåga TF har att strukturera s och analysera den stora mängdenn information. TF har påbörjat ett arbete med inriktningen attt ta fram bättre metoder för att analysera och strukturera all information som TF får viaa statistik, trygghetscentralens operatörer, trafikoperatörer, polisen och andra aktörer. Ett fokus i handlingsplanenn kommer att vara hur de olika åtgärder som vidtas, påverkar händelseutvecklingen och därmed tryggheten i kollektivtrafiken. Detta tillsammans med kundundersökningar kommer att ge ett värdefullt underlag för att bestämma verksammaa långsiktiga strategierr och handlingsplaner för att förbättra trygghetsarbetet. TF avser även att öka tryggheten genom en förbättrad omvärldanalys där erfarenheter från andra liknande verksamheter inom och utanför Sverige kan användas i TF:s trygghetsarbete. Erfarenhetsutbytet kommer, till exempel, att ske genom väl planerade studiebesök hos trafikhuvudmän och trafikoperatörer. Ansvarsfördelning för trygghet t I revisionsrapporten framgår att TF behöver se över sin strategi när det gäller resenärernas trygghet på väg till eller från kollektiva transportmedel TF kommer aldrig att kunna ta något ansvar för resenärerna as trygghet utanför kollektivtrafiken oavsett om resenärerna är på väg till eller från ett kollektivt transportmedel. Det TF kan göra är att försöka påverka och bedriva b ett samarbete med de aktörer som har ansvar för människors trygghet i samhället samt förse dem med den information TF har tillgänglig. I mån av resurser kan TF med grund från TF egen statistik och kunnande ta fram speciellt anpassad information till TF:s samarbetspartner. I och med att TF tar fram nya och bättre metoder för att anlysera den kunskap och statistik som finns tillgänglig i trygghetsarbetet, kommerr det att finnas bättre förutsättningar att förse TF:s samarbetspartner med den d information de behöver för att förbättra sitt trygghetsarbete.

4 Avdelning TJÄNSTEUTL LÅTANDE (4) Diarienummer TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Detta arbete sker redan i dag men kann förbättras. En strategii för eget arbete och samarbete med andra aktörer i syfte att öka resenärernas trygghet, när de är på väg till eller från ett kollektivt färdmedel, kommer att tas fram under år r Är det tryggt i kollektivtrafiken? att mäta trygghet TF:s mätningar är väl utvecklade bådee när det gäller metod och o urval och de har utförts enhetligtt och kontinuerligt under en lång rad av år. Det D har gett TF mycket goda förutsättningar att sätta upp mål och långsiktigt följa utvecklingen inom en rad områden som berör kollektivtrafikens resenärer. De brister som revisionsrapporten pekar på gäller, bland annat, huruvida TF har en väl definierad målpopulation i sina mätningar samt om bortfallett i mätningarna är slumpmässigt, eller om det i bortfallet finns felkällor som gör att den framtagna statistiken blir missvisande. TF kommer i samarbete med dem inom TF som ansvarar förr mätningarnas kvalitet under år 2013, se över vad som behöver göras för attt säkerställaa mätningarnas kvalitet samtt genomföraa de åtgärder som är nödvändiga för att i framtiden få fram ett korrekt statistikunderlag. TF kommer inom ramarna för att ta fram bättre analyser av trygghetssituationen i kollektivtrafiken även se över möjligheten av att ytterligare bryta b ner resultaten förr TF:s kundundersökningar. Anders Lindström Förvaltningschef Ragna Forslund Trafikdirektör

5 Landstingsrevisorerna STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Revisorsgrupp III Diarienummer: RK Trafiknämnden Styrelsen för AB Storstockholms lokaltrafik Styrelsen för Waxholms Ångfartygs AB Rapport 6/2012 Tryggt i kollektivtrafiken Revisorerna i revisorsgrupp III beslutade på möte Överlämna rapporten till trafiknämnden, styrelsen för AD Storstockholms lokaltrafik och styrelsen tor Waxholms Ångfartygs AB för yttrande senast Revisionen bedömer sammantaget att SL styr trygghetsarbetet så att uppkomna problem, exempelvis ordningsstörningar och brott, i närtid kan åtgärdas eller föriiindras. Waxholmsbolaget arbetar inte specifikt med trygghet, mycket på grund av att den upplevda tryggheten/säkerheten enligt kundundersökningar ombord på fartygen är hög. TN/SL bör ta fram tydliga mål och mätbara indikatorer för att i ett mer långsiktigt strategiskt perspektiv kunna styra ocli följa upp arbetet mot ökad trygghet i enlighet med fullmäktiges uppdrag. TN/SL bör också utvärdera trygghetsarbetet i sin helhet och analysera vad som påverkar tryggheten i kollektivtrafiken och vilka effekter dc åtgärder som genomförts har fött för att kunna rikta insatserna där de gör störst effekt. Revisionen konstaterar att SL:s kundundcrsökning, där bland annat trygghet mats, är en mctodologiskt väl genomförd undersökning. TN/SL bör dock säkerställa att bortfallet i kundundersökningen är slumpmässigt så att resultatet inte snedvrids. Landstingsrevisorerna BOX Stockholm Besök oss; Hantverkargatan 25 B. T-bana Radhuset Telefon: Säte: Stockholm Fax: Org.nr: E-post; landstingsrevisorerna@rev.sll.se

6 PROJEKTRAPPORT NR 6/2012 Tryggt i kollektivtrafiken? Landstingsrevisorerna STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

7 Vad gör Landstingsrevisorerna? Landstingsrevisorerna granskar den verksamhet som bedrivs av landstingets nämnder och bolagsstyrelser. Revisionsuppdraget är det största inom kommunal verksamhet, Landstingsrevisorerna omfattar både de förtroendevalda revisorerna och revisionskontoret. Att vara revisor iir ett förtroendeuppdrag vars syfte är att med oberoende, saklighet och integritet främja, grönska och bedöma verksamheten. Den Övergripande uppgiften för revisorerna är alt granska hur nämnder oeh styrelser tar sitt revisionsansvar. De förtroendevalda revisorenia Itr fullmäktiges och ytterst medborgarnas instrument för den demokratiska kontrollen. Dc har diirmed en viktig funktion i den lokala självstyrelsen. Ledamöter i nämnder och styrelser har ett revisionsansvar som innebär att dc inför fullmäktige ansvarar för hur dc själva, anställda ocli uppdragstagare genomför verksamheten, I revisionsansvaret ingår att genoinföra en ändamålsenlig verksamhet utifrån fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten, på ett ekonomiskt tillfredsställande sfttt och med en tillräcklig intern kontroll samt att upprätta rättvisande räkenskaper. 1 årsrapporter för nämnder och bolag sammanfattar revisionskontoret den granskning som genomförts under det gångna året. Verksainlietsrevisionen redovisas löpande i projektrapporter. Publikationenia finns på Landstingsrevisoremas hemsida De kan också beställas från rcvisionskontorel. Det går även att prenumerera på Landstingsrevisorernas nyhetsbrev Nytt från landstingsrevisioncn genom att anmäla intresse via e-postmeddelande till lanji^gsituusi^cna^y.stlss.

8 Landstingsrevisorerna STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Revisorsgrupp III Diarienummer: RK Trafiknämnden Styrelsen för AB Storstockholms lokaltrafik Styrelsen för Waxholms Ångfartygs AB Rapport 6/2012 Tryggt i kollektivtrafiken Revisorenia i revisorsgrupp III beslutade på möte överlämna rapporten till trafiknämnden, styrelsen tor AB Storstocklvolms lokaltralik och styrelsen för Waxliolms Ångfartygs AB för yttrande senast Revisionen bedömer sammantaget att SL styr trygglietsarbetct så att uppkomna problem, exempelvis ordningsstörningar och brott, i närtid kan åtgärdas eller förhindras. Waxholmsbolaget arbetar inte specifikt med trygghet, mycket på grund av att den upplevda tryggheten/säkerheten enligt kundundersökningar ombord på fartygen är hög. TN/SL bör ta fram tydliga mål och mätbara indikatorerföratt i ett mer långsiktigt strategiskt perspektiv kunna styra och följa upp arbetet mot ökad trygghet i enlighet med fullmäktiges uppdrag. TN/SL bör också utvärdera trygghets arbetet i sin helhet och analysera vad som påverkar tryggheten i kollektivtrafiken och vilka effekter de åtgärder som genomförts har fått för att kunna rikta insatserna där de gör störst effekt. Revisionen konstaterar att SL:s kundundersökning, där bland annat trygghet mäts, är en metodologiskt väl genomförd undersökning. TN/SL bör dock säkerställa att bortfallet i kundundcrsökningen är slumpmässigt så att resultatet inte snedvrids. Paragrafen justeras omedelbart. Berit Assarsson ordförande Landstingsrevisorerna Telefon: Box Fax: Stockholm E-post: landstingsrevisorema@rev.sll.se Besök oss: Hantverkargatan 25 B. T-bana Rådhuset Säte; Stockholm Org.nr:

9 RK Revisions kontoret INNEHÅLL 1. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER..., 1 2. UTGÅNGSPUNKTER FÖR GRANSKNINGEN Motiv t!lt granskningen Revisionsfråga Bedömningsgrunder Avgränsnlng Metod VILKA ÄR OTRYGGA OCH VARFÖR? - ATT DEFINIERA OCH SÄTTA MÅL FÖR TRYGGHET Vad är trygghet? Mål för trygghetsarbetet Bedömning....»»7 4. HUR SKA TRYGGHETEN ÖKA? B 4.1 Trygghetsarbetet Bedömning 9 5. ANSVARSFÖRDELNING FÖR TRYGGHET Trafikentreprenörer, polisen och organisationer Trygghet från dörr till dörr Bedömning H 6. ÄR DET TRYGGT 2 KOLLEKTIVTRAFIKEN? - ATT MÄTA TRYGGHET Trygghet i kundundersökningarna Tillvägagångssätt och metod Bedömning metod, Undersökningarnas användbarhet Bedömning användbarhet...15

10 1 Revisionskontoret Slutsatser och rekommendationer Revisionen liar granskat hur Trafiknämnden/Storslockliolms Lokaltrafik AB (TN/SL) och Waxholms Ångfartygs AB (W ax holmsbolaget) arbetar för att öka tryggheten i kollektivtrafiken, Andelen trygga i SL-trafiken har totalt sett ökat de senaste ören, fran 64 procent trygga när de reser ensamma på kvällar/nätter hösten 2008 till 69 procent våren Vad gäller kollektivtrafiken på vatten upplevde cirka 96 procent av resenärerna resan som trygg och säker SL har ett väl fungerande sttuatlonsanpassat arbete Behov av långsiktigt strategiskt perspektiv Tydlig definition och tydliga mål behövs Trygghetsinsatsernas effekt på trygghet bör utvärderas Tryggheten mätbar, men behov av komplettering Granskningen visar att SL bedriver elt i huvudsak väl fungerande situationsanpassat arbete i kontakter med exempelvis trafikentreprenörer, polisen och andra aktörer genom trygghetsceiitraleri, Trygghetscentralen tar emot larm och distribuerar resurser främst i form av väktare och ordningsvakter. SL har jämfört med andra större trafikhuvudmän i landet kommit långt i trygghetsarbetet. Waxholmsbolaget arbetar inte specifikt med trygghets frågor, eftersom andelen resenärer som säger sig vara trygga är så hög, men säkerhetsarbete som i hög grad är ett lagreglerot arbete ses som sammanhörande med trygghet. Revisionen bedömer sammantaget alt SL styr trygghets arbetet så att uppkomna problem, exempelvis ordningsstömingar och brott, i närtid kan åtgärdas eller förhindras. Etl långsiktigt strategiskt perspektiv för att nå landstingsfullmäktiges mål alt fortsätta alt öka tryggheten bör emellertid utvecklas. I ett sådant perspektiv bör cn definition av trygghet och tydliga, nedbrutna och uppföljningsbara mål baserade på en analys av vilka som är otrygga, var och varför ingå. Trygghet är ett subjektivt begrepp och påverkas av generella faktorer så väl som personspecifika faktorer. SL använder sig idag inte av en definition, utan det förekommer olika definitioner inom organisationen. Intervjuer visar vidare att målen för trygghet inte är tydliga, det förekommer både nya och äldre mål som bara delvis hänger samman, SL bör därföi konkretisera hur fullmäktiges mål om ntt samtliga ska känna sig trygga i kollektivtrafiken, oavsett ålder, kön eller tid på dygnet ska uppnås. Att målen behöver bli tydligare är en rekommendation som kvarstår sedan revisionens tidigare granskning från I ett strategiskt grepp om trygghetsfrågoma bör trygglietsarbetct utvärderas för att urskilja vilka åtgärder som leder (ill vilka effekter för tryggheten. SL liar utvärderat trygghetscentralcns arbete, bland annat avseende nöjdhel hos entreprenörer, Det finns dock ett behov av att utvärdera effekterna av trygghetscentra lens insatser, såväl som effekterna av andra insatser, exempelvis trygghetskameror, väktare/ordningsvakters arbete, samverkan med kommuner/stadsdelsförvaltningar etc. Revisionen konstaterar att SL:s kundundcrsökning, där bland annat trygghet mäts, är en metodologiskt väl genomförd undersökning. Det fmns emellertid ett behov av att sskerställa att det stora bortfallet i undersökningen är slumpmässigt. Det finns annars cn risk att resultaten kraftigt snedställs.

11 2 Revisionskontoret 2012-U-13 Analys av vilka som är otrygga, var, nör och varför en förutsättning För nit öka tryggheten krävs också större kunskap ocli analys av vad som påverkar tryggheten i kollektivtrafiken. En analys som bör göras iir vad det är som gör att kollektivtrafik på vatten uppfattas som säkert och tryggt. SL behöver vidare ta reda på varför kvinnor är mer otrygga, var och när samt vilka andra grupper som är otrygga, exempelvis barn och funktionshindrade. Det finns cn god bild av mer akuta händelser i kollektivtrafiken i form nv bland annat ordningsstöniingar och brott, Bilden av händelser i kollektivtrafiken behöver emellertid kopplas till var otryggheten år som störst. Frågan år om det är samma platser som upplevs som otrygga som också är de platser där flest hiindciscr sker och rapporteras in, Det behövs också kunskap om när på dygnet och under året otryggheten är som störst och varför, En djupare kunskap om vilka, var, när och varför framstår som nödvändig för att kunna sätta upp konkreta mål och för att kunna rikta arbetet dit det gör skillnad, SL;s kundundersökning går att bryta ned ytterligare, exempelvis i område och linje, Det behövs också en analys av den nedbrutna statistiken så att den kan ligga till grund för insatser på trygghetsområdet och dialog med entreprenörer och andra aktörer. KundundersÖkningcn ger dock även i nedbruten form inte tillräcklig kunskap om otryggheten, särskilt infe varför människor tir otrygga. SL bör därför komplettera med undersökningar specifikt relaterade till trygghet, exempelvis i form av intervjuer eller fokusgrupper. Nya avtal för sjötrafiken Waxholmsbolaget har idag inte några incitament kopplade till nöjdhet eller trygghet/säkerhet i avtal med operatörerna. Under 2013 kommer dock avtal för sjötrafiken upphandlas i vilka det är tänkt att en incitamentsstruktur ska ingå kopplad till bland annat nöjdhet. Waxholmsbolagcts nuvarande kund matning förefaller inte vara av tillräckligt god statistisk kvalitet för att basera en sådan struktur på. I sammanhanget bör även den pågående utredningen av hunivida Waxhohnsbolagct ska komma att ingå i trafiknämndens förvaltning beaktas med avseende på om kollektivtrafik till land och till sjöss skulle kunna omfattas av samma kundundersökning. Rekommendationer 1 TN/SL bör ta fram tydliga mål och mätbara indikatorer för att i ett mer långsiktigt strategiskt perspektiv kunna styra och följa upp arbetet mot ökad trygghet i enlighet med fullmäktiges uppdrag. TN/SL bör utvärdera trygglietsarbetct i sin helhet och analysera vad som påverkar tryggheten i kollektivtrafiken och vilka effekter dc åtgärder som genomförts har fått för att kunna rikta insatserna där de gör störst effekt. TN/SL bör säkerställa att bortfallet i dc kundundcrsökningar som genomförs är slumpmässigt så att resultatet inte snedvrids. 1 Under fönitsiitmingatt landstingsfullmäktige så beslutar kommer större delen av SL;s verksamhet från och med årsskiftet 2012/2013 övergå tilltn ochtn:s förvaltning. Rekommendationerna riktar sig dfirför till TN för att nämnden kommer att limitera frågorna framöver och till SL som har ansvaret t.o.m JUL Landstingsrevisorerna 2

12 3 Revistonskontoret Utgångspunkter för granskningen 2.1 Motiv till granskningen Enligt landstingsfullmäktiges budget 2012 ska samtliga koilektivtrafikrescnärer känna sig trygga, oavsett kön, ålder eller tid på dygnet när de nyttjar kollektivtrafiken 1. Det är också fullmäktiges mål att kollektivtrafikens andel av resandet ska öka och enligt bland annat branschorganisationen Svensk kollektivtrafik är det då av vikt att kollektivtrafiken upplevs som trygg att resa med. Landstingsrevisorerna identifierade i en förstudie ett behov av att granska hur TN/SL och Waxholmsbolaget konkretiserat fullmäktiges mål. Exempelvis hur förutsättningar för ökad trygghet under resans alta delar, till och från och mellan stationer/terminaler och hållplatser, skapas. Det föreföll även angeliiget att granska hur SL och Waxholmsbolagct definierar och mäter trygghet och hur uppföljning sker, samt vilken samverkan SL och Waxholmsbolagct har med andra aktörer, exempelvis kommuner, trafikentreprenörer och polisen. Revisionens tidigare granskning 3 av trygghet och säkerhet visade bland annat att det fanns ett behov av större tydlighet vad gäller mål och må lupp följ ning. 2.2 Revisionsfråga Den övergripande revisions frågan ar; Styr TN/SL och Waxhohnsbolagel tiygghctsarbetct så alt fönitsättningar fmns för att öka tryggheten? Revisions frågan kan delas in i följande frågor: Hur har TN/SL och Waxholmsbolagct opcrationaliscrat fullmäktiges mål för tryggheten i kollektivtrafiken och hur sker uppföljning? Hur sker ansvarsfördelningen och samarbetet mellan TN/SL, Waxholmsbolagct, trafikentreprenörer och övriga aktörer? Leder TN/SL;s och Waxhnlmsbolagets åtgärder till mätbara effekter? 2.3 Bedömningsgrunder Landstingsfullmäktiges budget 2012 om att samtliga kollektivtrafikresenärer ska känna sig irygga när de nyttjar kollektivtrafiken samt att kollektivtrafikens andel av det totala resandet ska fortsätta all öka. Ägardirektiv för Storstockholms lokaltrafik AB (2011). Bland annat att TN/SL aktivt ska "verka för förvaltning och utveckling avkoltektivtrafikanläggningarna för att tillförsäkra hög trafiksäkerhet, trygghet, tillgänglighet och service för alla resenärer", 2.4 Avgransnlng Denna rapport behandlar framför allt området trygghet kopplat till rädsla/oro för brott och ordningsslörningar (se även avsnitt om att definiera trygghet). Det finns emellertid en rad andra faktorer som också kan påverka trygghet, så som städning, förekomsten av klotter och trafiksäkerhet (exempelvis brandskydd). 2 Landstingsfullmäktiges mål och budget 2012, s SV.s arbete för ökad säkerhet och trygga, rena och attraktiva miljöer i kollektivtrafiken, projekt nr 7/2008, Landstingsrevisorerna, sll.se/rev 3

13 4 Revisions kontoret Arbelet för trygga miljöer i kollektivtrafiken äir av vikt för såväl resenärer som de som arbetar i kollektivtrafiken. Granskningen riktar in sig på arbetet för att öka resenärernas trygghet då de anställdas trygghet till stor de! år ett arbets miljöansvar som åligger entreprenörenia - även om det inte nödvändigtvis är två olika fokus. Under förutsättning alt landstingsfullmäktige så beslutar kommer större delen av SL:s vcrksnnihet från och med årsskiftet 2012/2013 Övergå till TN och TN:s förvaltning. Granskningens rekommendationerna riktar sig därför både till TN, i egenskap av alt TN kommer att hantera frågorna framöver, och till SL, i egenskap av att SL ansvarar för frågorna Metod Granskningen bygger på dokument studier, intervjuer och cn kvantitativ analys av kundundcrsökningania som bland annat mäter trygghet, Revisionen har intervjuat Stockholm stad, Botkyrka kommun och Kista-Rinkeby stadsdelsförvaltning. De entreprenörer som intervjuats är MTR (tunnelbana), Keolis, Nobina (buss), Stockholmståg (pendeltåg) och BlidÖsundsbolaget (bland annat Djurgårds färjorna). Ett antal intervjuer har också genomförts inom SL och Waxholmsbolagct med tjänstemän som arbetar med trygghetsfrågor och med lednings frågor. För all få ett jämförande perspektiv har även representanter för Västtrafik och Skånctrafiken intervjuats angående sitt t rygghets arbete. För ett övergripande perspektiv har stiftelsen Tryggare Sverige, som på uppdrag av branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik arbetat med t rygghets frågor intervjuats. Erfarenheter har också dragits från den problemanalys som gjordes i samband med förstudien då även organisationer som Lugna Gatan och Nattvandrarna, väktar- och bevakningsföretag samt polisen intervjuades. Granskningen har genomförts av Emma Cars (projektledare) och Mikael Lunden på Landstingsrevisorerna, Analysen av kundundcrsökningania, dess metod och användbarhet, har genomförts med hjälp av Johan Bring från analysföretaget Statisticon. 3. Vilka är otrygga och varför? - att definiera och sätta må! för trygghet Ingen entydig definition av trygghet 3.1 Vad är trygghet? Det är inte alltid tydligt vad som avses när man talar om att resan ska vara tr ygg> eller att alla som reser med den ska känna sig trygga. Olika aktörer använder sig av olika definitioner av trygghet. Wnxholmsboinget har ingen definition av trygghet. Inom kollektivtrafiken på land förekommer två definitioner av trygghet. Den definition som framgått vid kontakter med SL säger att: "trygghet är cn individuell känsla av att själv eller tillsammans ined andra ha kontroll över faror, brister och funktioner som finns i kollektivtrafiken." I SL:s trygghetspol i cy definieras begreppet otrygghet enligt följande: "Med begreppet otrygghet avses såväl kundemas och personalens upplevelse, det vill säga den allmänna känslan av otrygghet och osäkerhet, som dc direkta hot och Jill Landstingsrevisorerna 4

14 5 Revisionskontoret våldsincidenter som resenären kan ciftua i SL;s miljöer." Vidare nämns begreppen faktisk och upplevd trygghet utan att förklaras närmare. Under 2012 har stiftelsen Tryggare Sverige tagit fram cn definition av trygghet på uppdrag av branschorganisationen -Svensk kollektivtrafik 4. Av intervjuer framgår att TN/SL avser att använda denna definition i framtiden. Definitionen lyder som följer: 'Trygghet är resenärens upplevelse av sin egen säkerhet i och i anslutning till kollektivtrafik, Resenärens upplevelse av sin egen säkerhet beror bland annat på rädslan/oron att utsättas för brott och ordntngsstömingar i och i anslutning till kollektivtrafik. Rädslan/oron för att utsättas för brott och ordningsstömiiigar bygger på en känsla av kontroll, tillit till samhället och till andra människor samt on tro på sin egen förmåga att förhindra brott och hantera eventuella konsekvenser av att utsättas.' Vad påverkar trygghet? Vilka är otrygga I trafiken? Trygghet är ett subjektivt begrepp, och vad som påverkar tryggheten beror delvis på egenskaper som den enskilda resenären bär med sig. Det finns emellertid ett antal generella faktorer som i forskning framhålls påverka trygghet 6, Dessa faktorer år brister i den fysiska miljön i form av platser som upplevs stängda, med omfattande nedskräpning och skadegörelse eller exempelvis dålig belysning. Den andra faktorn är låg social kontroll. Det handlar framfor allt om trafikslag med låg personaltäthet som tunnelbana, spårvagn och pendeltåg. Oönskade möten med exempelvis bemsade, psykiskt sjuka, narkotikapåvcrkadc påverkar också, Liksom möte med ensamma män och gmpper av unga män. Ytterligare en faktor som påverkar fir informationen från trafiklmvudmännen. Bristfällig information har visat sig påverka tryggheten. Både SL och Waxholmsbolagct genomför kundundersökningar. Av SL;s undersökning framgår att kvinnor är mindre trygga än män och att otryggheten är större på kvällar och nätter och till och från stationer. Totalt sett har andelen trygga i SL-trafiken ökat dc senaste åren, från 64 procent trygga når de reser ensamma på kvällar/nätter hösten 2008 till 69 procent våren Skillnaden mellan män och kvinnor är stor. Kvinnor är mer otrygga än män, 53 procent av kvinnorna är trygga när de reser ensamma med tunnelbana, jämfört med 72 procent av männen (56 respektive 74 procent för pendeltåg). Waxholmsbolagct mäter trygghet och säkerhet i cn fråga. Rnligt bolaget är trygghet och säkerhet cn av de kvalitetsfrågor som rangordnas högst och som också ges högst betyg. Waxholmsbolagcts statistik från 2011 visar att cirka 96 procent av resenärerna upplevde resan som trygg och säker. Kundumlcrsökningama, dess resultat, metodologi och användbarhet behandlas särskilt i avsnitt 6. 1 TN/SL är medlem i branschorganisationen Svensk kollekfivtrafik 'Trygghet i kollektivtrafiken, rapport 20i2:1, stiftelsen Tryggare Sverige, s. 10 * Se Trygghet i kollektivtrafiken, rapport 2012:1, stiftelsen Tryggare Sverige JUL Landstingsrevisorerna 5 ~~J VT; SHK < HOl MS I AN\ lawlsllwi

15 6 Revisionskontoret övergripande mål 3.2 Mål för trygghetsarbetet Av SKL (Sveriges Kommuner ocli Landsting) och branschorganisationen Svensk kollektivtrafiks vägledning angående regionala trafikförsörjningsprogram framgår bland annat att "det behövs mål som speglar innovalionskraflcn i kollektivtrafiken i ett utvecklings- och fömyelseperspcktiv. Det handlar inte minst om kollektivtrafikens roll i bebyggelse- och samhällsutvecklingen för att nå angelägna samhällsmål i fråga om tillgänglighet för resenärenia, tillväxt och regional utveckling, jämställdhet, miljö samt trygghet och säkerhet." Det påpekas också att målen måste kunna följas upp. Även på nationell nivå har trygghet lyfts fram som en viktig komponent i trafiken. 8 Enligt landstingsfullmäktiges budget 2012 ska samtliga kollektivtrafikresenärer känna sig trygga, oavsett kön, ålder eller tid på dygnet när de nyttjar kollektivtrafiken 9. Av SL;s ägardirektiv framgår att SL ska verka för förvaltning och utveckling av kol lekt i vt raftkan läggningarna biand annat för att tillförsäkra trygghet, i det regionalpoltttska trafikförsörjningsprogrammet anges att kollcktivlrafiksystemct ska utvecklas bland annat utifrån behov av tiygghet. Vidare framgår av SL:s budget 2012 att SL-trafiken ska upplevas som punktlig, säker och trygg. S L! S m ä ' Av SL:s trygghctspolicy framgår att det övergripande trygghetsmålet är att medborgarna t Stockholms lön ska anse att SL-trafiken erbjuder en trygg och säker service alla tider på dygnet. Det anges vidare att 75 procent av resenärerna ska uppleva SL-trafikcn som trygg när de reser kvällstid, att 70 procent av länsiuvånania ska uppleva att SL-trafikcn utgör ett tryggt resealternativ och att förekomsten av hot och våld ska minska, Under 2012 har det tagits fram än mer detaljerade mål och styrkort för den grupp inom SL, trygghetsservice, som arbetar med trygghet. Av detta måldokument framgår bland annat att den upplevda tryggheten ska Öka med 1 procent per trafikslag årligen. På cn övergripande nivå inom SL pågår ett strategiskt arbete med att ta fram långsiktiga planer och mål för hela verksamheten. Av intervjuer framkommer att även trygghet kommer att inordnas i detta arbete som ska slutföras under På branschnivå finns vidare det övergripande målet om att kollektivtrafikresandet ska ha fördubblats fram till 2020, vilket SL arbetar 1 Regionala trafikfbrsörjningsprograni för hållbar utveckling, ea vägledning och ett verktyg (20!O) från SKL och Svensk kollektivtrafik 8 Regeringens transportpolitiska mål: Mål för framtidens resor och transporter, prop. 2008/09:93, 2008/09 TU14, rskr. 2008/09:257. Rit av de så kallade funktionsmålen är att rnedburganms resor ska Riibältras genom Ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. I prop 2009/10:200 Ny kollektivtrnfiklng anges att "denna precisering av de transportpolitiska målen i allra högsta grad berör arbetet med kollektivtrafik." v landstingsfullmäktiges mål och budget 2012, s. 61 Illl Landstingsrevisorerna : i / V " \tf)< KtKr.Ms I M\\ lanuvmmi 6

16 7 Revision sko ntoret för att uppnå. Svensk Kollektivtrafik fiar i samband med detta lyft betydelsen av trygghet for att nå detta mål. Genom alt öka tryggheten i kollektivtrafiken skulle det vara möjligt att få fler alt resa kollektivt. Enligt stiftelsen Tryggare Sverige visar polisens trygghetsimdersökningar att så många som 20 procent (och i vissa förortsområden hela 30 procent) av dc boende i Stockholm någon gång under cn cttårspcriod har avstålt från att åka tunnelbana, pendeltåg eller buss på grund av att de kiint sig otrygga 10. Tydlig definition och tydliga mål behövs 3.3 Bedömning Trygghet Hr ett subjektivt begrepp som behöver definieras och konkretiseras för att tydliga mål för att öka trygghet ska kunna utformas. SL saknar en entydig definition av trygghet och ett lydliggörandc av vad som påverkar trygghet, och hur mycket de olika faktorerna påverkar. Det medför en otydlighet kring vad som avses med trygghet och vad det är som ska uppnås. En trolig följd av att det saknas en definition av trygghet är att det saknas tydliga mål för tryggheten. Mål framtagna av trygghetsservice under 2012 är endast delvis desamma som målen i trygghctspolicyn. Nya och gamla mål lever således kvar parallellt vilket har skapat en osäkerhet i organisationen kring vilka mål som egentligen gäller för trygghet. SL behöver veta vilka som är otrygga, var, nhr och framför allt varför SL:s kundundersökningar visar att målet om 75 procent trygga inte nås, även om tryggheten ökat sedan För att nå det och fullmäktiges mål om att samtliga ska känna sig trygga oavsett kön, ålder och tid på dygnet de reser i kollektivtrafiken krävs cn större kunskap och analys av vad som påverkar tryggheten i SL-trafikcn. För ott kunna rikta insatser räcker det till exempel inte att veta att kvinnor generellt är mer otrygga, SL behöver veta varför, var och när? Det behövs också en fördjupad kunskap om vilka andra grupper som är otrygga, exempelvis bam och funktionshindrade, samt var otryggheten är som störst och varför just här? Andra exempel på kunskap som behövs år när på dygnet och under året otryggheten är som störst, varför och under vilken del av resan människor känner sig otrygga. SL bör utifrån en konkretisering av definitionen av trygghet och en ökad kunskap om varför människor är otrygga, förtydliga målen för trygghet och ta fram tillhörande mätbara indikatorer. SL har inte gjort några egna undersökningar eller uppskattningar av hur stor grupp som eventuellt inte reser med kollektivtrafiken på grund av otrygghet. Ett eventuellt samband mellan ökad trygghet och ett ökat resande har inte analyserats. Waxholmsbolagct har ingen definition av trygghet och heller inget mål kopplat till trygghet, Sjötrafiken har visserligen en myckel hög andel resenärer som uppger att de känner sig trygga och säkra enligt kundundersökningarna, men det fmns inte kunskap om vad det är som gör att resan ombord uppfattas som just säker och frygg. Det år inte nödvändigtvis samma faktorer som är viktiga i skärgård strå fiken som också ar viktiga i hamntra fiken. Waxholmsbolagct vet därmed inte vilka framgångsfaktorerna är, En sådan kunskap kan även vara av intresse för SL att (a del av. ' Årsrapport 2011, Tryggare Sverige, s, 35 Illl Landstingsrevisorerna Vi: VUXKK»: MUAIA latjomimi 7

17 8 Revisionskontoret Hur ska tryggheten öka? SL;s arbete för trygghet Trygghetscentralen Statistik Över händelser i trafiken 4.1 Trygghetsarbetet Inom SL:s avdelning för trafikförsörjning finns gruppen trygghetsservice som specifikt arbetar med trygghetsfrågor. Gruppens ansvar, kopplat till trygghetsarbetet, är bland annat att upphandla väktare, ordningsvakter och organisationer som Lugna Gatan, bekämpa klotter och skadegörelse, samverka med trafikentreprenörer, kommuner och polisen. Trygghetsscrvicc driver även tiygghclsccnualen som tar emot larm och samtal om händelser i kollektivtrafiken. Trygghetscentralen kan genom 4500 kameror som fmns pa tunnel- och pcndeltågsstationer i realtid följa inkommande larm, det finns ytterligare kameror uppsatta i spårfordon samt bussar som har inspelningsfunklioii, Trygglictsccntralen styr utifrån larm och knmerabilder resurser i form av ordningsvakter, väktare och samarbetsaktörer, exempelvis Lugna Gatan, dit de behövs. Till trygghetscentralen kan alla ringa, men det vanligaste är att samtalen kommer från trafikledare hos IrafikentreprenÖicnm eller spärrvakter i tunnelbana respektive pendeltrafik. Trygghetscentralen liar också ett närn samarbete med polisen, bland annat genom en direktlinje. Till skillnad från andra områden där SL enbart ftr beställare nv trafik och tjänster har SL behållit ett operativt ansvar för trygghetsfrågorna genom trygghetscentralen, Det innebår att SL år leverantör av trygghetsresurser till trafikentreprenörema. Till trygghetscentralen är databasen HIT 12 kopplad, dit alla händelser rapporteras in. Arbetet i trygghetscentralen och statistiken i HIT ger SL cn god bild Över vad som händer i kollektivtrafiken. Statistiken som kan tas ut från HIT, exempelvis antalet hot/våldssituationer, är emellertid eidigt trygghetsservice inte av god kvalitet. Dels för att trafikentreprenörerna inte rapporterar in alla händelser, dels för alt vissa händelser rapporteras in med cn definition, exempelvis hot, men som efter att en utredning är gjord, inte längre definieras som hot utan kanske som ett bråk/ordväxling eller liknande. Så länge inte registreringen i HIT ändras till följd av utredningen blir statistiken missvisande. Det förekommer också att statistik läggs in dubbelt. En Översyn pågår kring huruvida HIT och det ärendchanteringssyslem som används kring andra frågor ska slås ihop. Cirka procent av alla händelser som registreras i HIT sker i tunnelbanan. Det år också tunnelbanan som har flest resenärer, Det innebär att en majoritet av insatserna som dirigeras från trygghetscentralen sker i just tunnelbanan. Enligt kundundersökningarna är otryggheten emellertid i princip lika stor i pendeltågstrofikcn. Den bild som HIT ger och som trygghetscentralen samlar på sig används för att planera arbetet i närliggande lid. Denna bild kompletteras med annan statistik, " Trygghetscentralen tar emot cirka ärenden per Ar, cirka 150 per dygn l! HIT står för Händelser i Trafiken T y JUL Landstingsrevisorerna \)«t (K01M\ IAN\ I ANfHllUfi 8

18 9 Kevisionskontoret cxompolvis BRA:s eller polisens undersökningar. 1 samband med Ung 08 IJ gjorde SL en undersökning av hur just ungdomar ser på trygghet. Nya grepp Andra trafikhuvudmäns trygghetsarbete Waxholms bolagets arbete för trygghet Operativt väl fungerande arbete Rätt Insatser ger avsedd effekt? SL samverkar också med entreprenörer och polisen i samband med bland annat större sport evenemang. Då finns både polisen och entreprenörerna på plats hos trygghetscentralen. Den 1 november 2012 påbörjar en ny kategori av väktare sitt arbete som trygghetsvärdar. Dessa ska ha en "mjukare" roll än nuvarande väktare och ordningsvakter och syftet ar att öka synligheten och därmed tryggheten. En roll som SL tänker sig alt dessa värdar också ska ha är aft dc ska kunna samla information kring varför människor är otrygga. SL genomför i tunnelbanan tillsammans med MTR så kallade cafékvällar då det bjuds på fika och människor tillfrågas kring sin upplevelse av kollektivtrafiken. Revisionen har i jämförande syfte översiktligt granskat hur Västtrafik och Skånetrafiken arbetar med trygghetsfrågor. Inom Västtrafik har ett trygghetsoch säkerhetsarbete bedrivits sedan flera år, bland annat genom lokala samarbelsgnippcr (LRN) H. Enkäter avseende trygghet och säkerhet genomförs såväl som håndelseregistrermg. Ett arbete för att utveckla mer långsikliga strategier för trygghet och säkerhet i kollektivtrafiken har påbörjats, Inom Region Skåne pågår sedan drygt ett år ett arbete för att utveckla risk- och sårbarhctsanalyscr inom regionens samtliga verksamheter. Eftersom arbetet relativt nyligen har påbörjats och det ännu bara är cn person som arbetar med frågorna, har fokus för Skånetrafiken hittills inriktats på att formulera strategier för att leverera trygga resor inom Skånetrafikcn. Waxholmsbolaget har ingen särskild funktion som ansvarar för just trygghets frågor och inget konkret arbele uttryckligen kopplat till trygghet. Trygghetsfrågor ses som sammanhörande med säkerhetsfrågor och kring säkerhet finns ett mer omfattande arbele som (ill stor del är ingrcglcrat. Händelser kopplade till säkerhet rapporteras in i en databas. Säkerhetsfrågor och därmed även trygghets frågor faller in under det ansvar som trafikchefen har. 4.2 Bedömning Det kan konstateras att SL kommit långt i sitt trygghetsarbete, även i jämförelse ined andra trafikhuvudmän, Det är en allmän och utbredd uppfattning bland samtliga intervjuade alt trygghetscentralen fungerar väl och att ett bra arbete bedrivs därifrån vad gäller situationsanpassade insatser, det vill säga händelser i nutid eller i närliggande tid. Så väl kommuner som entreprenörer upplever dialogen och samarbetet som god, Det är emellertid inte tydligt från SL:s sida vilka åtgärder som är tänkta alt ha vilken effekt. Det fmns inga utvärderingar eller effektanalyser som visar vilken effekt trygghetsinsatsenia har haft på längre sikt, eller vilken insats som haft vilken effekt. På kort sikt kan trygghetsserviee se resultat i form av att exempelvis bråk i vissa områden upphör i och med aft resurser sätts in, Av Ung 08 är ett event för ungdomar som anordnas årligen ov Stockholms stad 14 LRN (Lokalt Regionalt Nätverk) för trygghet och siikerhet; Göteborg, Fyibodal, Skaraborg och Sjuhörad. I grupperna ingår trafikentreprenörer, BRÅ, kommuner och polisen och Västtrafik. Varje grupp träffas 2 gånger per år Jill Landstingsrevisorerna 9 Z J V T : HOf <Ki>l MS laws f ANOSllWi

19 10 Revisionskontoret intervjuer både inom SL och med entreprenörer har framkommit att trygghetsinsatserna görs bland annat utifrån vad som rapporteras in tiil trygghetscentralen och ditrför anses motiverat, Vissa av åtgärderna kan sitgas vara motiverade av dc allmänna faktorer som forskning har visat påverkar trygghet, exempelvis synlighet, SL har emellertid inte analyserat i vilken grad dessa generella faktorer gäller just för kollektivtrafiken, ocli i sådana fall pa vilket sätt och var. Kopplingen minskad brottslighet - ökad trygghet inte självklar Det behövs ett strategiskt perspektiv och långsiktig plan Det görs i dagsläget ingen kvalificerad analys av den statistik som finns i databaser över händelser så som hot och våld, kopplat till resultaten från kundundcrsökningen om andelen otrygga. Det finns inte kunskap om det år samma områden som exempelvis flest ordni ngss törni n gar/hot och våld registreras i som också är samma områden som otryggheten upplevs vara störst inom. Det är inte heller säkert att ordningsstörningens ursprung är detsamma som där den till slut uppmärksammas, De insatser som genererar trygghet är inte självklart desamma som de som hanterar exempelvis ordningsstömiiigar. SL behöver analysera och kartlägga sambandet mellan otrygghet och olika typer av händelser i kollektivtrafiken. Det finns en växande medvetenhet inom trygghetsserviee att det behövs ett mer omfattande förebyggande arbete och cn större analys av den information som finns om tryggheten och händelserna i trafiken, Det pågår en mängd olika aktiviteter för att Öka tryggheten. Det saknas dock ett långsiktigt perspektiv som på ett strategiskt sätt, baserat på analys av SL;s egen och andras statistik om trygghet och brott, tar grepp om helheten i syfte att öka tryggheten även på lång sikt, 5. Ansvarsfördelning för trygghet S.l Trafikentreprenörer, polisen och organisationer Det är SL som har ett samordnande ansvar för trygghetsarbefet via trygghetscentralens arbete. Respektive trafiken treprenör har sin egen organisation för trygghets frågor, ibland sammanfallande med säkerhetsarbete. Trnfikcntrcprcnörerna har inga egna väktare eller ordningsvakter, med undantag för Stockholmståg. Entreprenörerna har inte heller själva avtal med exempelvis Lugna gatan. Inga incitament kopplade till avtal med trafikentreprenörerna I avtal med trafikentreprenörema anges övergripande hur entreprenörerna ska arbeta med trygghets frågor, I stort innebär det att entreprenören ska arbeta för att Öka trygghet, och samarbeta med trygghetscentralen. Det finns inga incitament eller viten i avtalen med trafikentreprenörema vad gäller trygghet. Dock fmns incitament kopplat till nöjdhet, och trygghet är en del av det övergripande nöj dhetsbegreppet. SL har var tredje månad träffar i trygghetsrådet som består av alla entreprenörer. Dessa möten består i huvudsak av informationsutbyte. Det sker inga avtalsuppföljningar med trafikentreprenörenia utifrån trygghet specifikt. Trygghet kommer endast upp på avtalsuppföljningsmöten mellan SL och entreprenörenia vid särskilda behov, personal med kompetens inom trygghetsområdel är endast med vid sådana tillfällen. Uppföljningsmöten med Stockholmståg är emellertid ett undantag eftersom det ibland uppstår JUL Landstingsrevisorerna

20 11 Revisionskontoret gränsdragnings frågor kring niir SL ska använda sina resurser (väktare/ordningsvakter) ocli när Stockholmståg ska använda sina, Waxholmsbolagct ställer Inga krav angående trygghet I avtal med operatörer Varierande samarbete med kommuner/stadsdels - förvaltningar Trygghetsperspaktivet i övriga SL Waxholms bolaget ställer inga krav i avtal med fartygsoperatörema vad gäller trygghet. Blidösundsbolagct, som bland annat ansvarar för driften av Djurgårdsfärjorna, arbetar på eget initiativ med att förebygga hot och våld utifrån krav på personatens arbetsmiljö. Det är framför allt under sommarmånaderna då många reser från och till Allmänna gränd vid Gröna Lund som ordningsslörandc situationer uppstår. För att hantera delta liar Blidösundsbolagct själva upphandlat väktare, vars huvudsakliga uppgift är alt skydda de anställda som kan hamna i cn utsatt position vid exempelvis visering på kajen. Våktarinsatserna planeras efter säsong och utifrån särskilda evenemang som lockar många människor. 5.2 Trygghet frin dörr till dörr SL:s kundundersökning visar att otryggheten är som störst till och från stationen/hållplatsen. För alt uppnå trygghet från dörr ttll dörr och göra hela resan trygg, krävs ett samarbete med kommuner och stadsdelsförvaltningar, Med vissa kommuner/stadsdelsförvaltningar har trygghetsservice ett regelbundet och löpande samarbete, exempelvis Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. Med vissa kommuner är samarbetet mer baserat på all ett mer eller mindre akut behov uppstår. Det kan exempelvis vara återkommande problem som stenkastning eller stökiga gäng. Kommunerna/stadsdelsförvaltningarna har i regel egna trygghets/säkcrhetssamordnare. Det finns också lokala brottsförebyggande råd, dit SL av vissa kommuner/stadsdelsförvaltningar bjuds in. 1 vissa områden ingår SL i polisens och kommunens samverkansavtal, Trygghetsserviee ansvarar inte för utformningen av den fysiska miljön kring hållplatser och stationer, exempelvis belysning, stängda platser eller buskage Personal inom SL med specialkompetens inom fastighetsfrågor arbetar med detta perspektiv då dc kopplas in av trygghetsserviee i samband med att synpunkter på den fysiska miljön framkommit. Sådana frågor kan uppkomma exempelvis vid dc trygghetsvandringar som vissa kommuner ordnar och som SL deltar i. De inom SL som arbetar med fastighetsfrågor arbetar även med ett tiygghetsperspcktiv när en ny station/hållplats eller liknande planeras. Illl Landstingsrevisorerna ^ / V : UO< OiftlMUAlJMANOSTIIlti Av intervjuer har framkommit att trygghetsservice endast delvis deltar i långsiktig planering relaterad till nya stationer, trafikprojekt etc. och att trygghetsservice bitvis upplever alt de inte alllid har tillräckligt med resurser eller kompetens alt föra fram trygghelspcrspektivet i denna typ av planering. Vidare faller ett långsiktigt trygghetsperspektiv på SL:s planeringssektion, Planeringssektionen ansvarar tor Sks kontakter med kommunerna, och för att även trygghet är en del av denna övergripande dialog. De kontakter som planeringssektionen har med kommunerna skiljer sig emellertid från de som trygghetsservice själva har. 5.3 Bedömning Så väl entreprenörer som kommuner/stadsdelar och organisationer uppfattar det dagliga arbetet och kontakterna med trygghetscentralen som väl fungerande och positivt. Samma aktörer saknar dock cn långsiktig strategi för trygghet, ett

21 12 Revisionskontoret Ett proaktlvt arbete efterfrågas Vem äger Initiativet? mer proaklivt arbete och en analys av var resurser behöver användas. Nedbruten statistik som skulle kunna ligga till grund för diskussion i möten med entreprenörer, kommuner/stadsdelsförvaltningar, organisationer eller polisen behöver tas fram. Det är SL som har den Övergripande bilden av allt som händer i kollektivtrafiken och hur tryggheten utvecklas. Detta medför att initiativet för ett långsiktigt arbete vad gäller trygghet i kollektivtrafiken av flertalet intervjuade uppfattas ligga hos SL, Det saknas incitament att arbeta med trygghet i SL:s avtal med trafikentreprenörer. Ett ökat synliggörande om hur byggt det upplevs vara (vilka, var, när och varför) inom respektive trafikenlrcprcnörs trafikområde/linje, kopplat till exempelvis ordningsstörningar och brott, skulle kunna bidra till ett utrymme för initiativ även fran entreprenörerna. Vad gäller att resan ska vara trygg från dörr til! dörr finns idag ingen särskild strategi. Som konstaterats tidigare krävs cn mer sammanhållen kartläggning och analys av exempelvis exakt vilka stationer/hållplatser/områden som människor är som mest otrygga på och varför, Denna kunskap skulle sedan kunna användas i dialog for ett proaktivt arbete med såväl kommuner/stadsdelsförvaltningar och polisen som internt inom SL i samband med planering av exempelvis nya linjer, busstationer etc. 6. Är det tryggt i kollektivtrafiken? - att mäta trygghet 6.1 Trygghet f kundundersökningarna Både SL och Waxliolmsbolagcl använder kundimdetsökningar för att mäta hur stor del nv de resande som är trygga i trafiken. SL;s frågor i undersökningen SL:s kitndundersökning behandlar ett antal områden, som resenärernas nöjdhet med punktlighet, turtäthet, städning, personalens bemötande, trängsel och generell nöjdhet med trafiken, Undersökningen sammanställs halvårsvis i rapporten Upplevd kvalitet i SL-trafikcn 15.1 undersökningen finns tre frågor som specifikt handlar om trygghet. Dessa är: 1. Når jag reser med den här linjen på kvällar och/elier nätter känner jag mig trygg när jag reser ensam, 2. Når jag reser med den hår linjen på kvällar och/eller nätter känner jag mig trygg när jag reser i sällskap. 3. Jag känner mig trygg när jag går till/från min station/hållplats på kvällar och/eller nätter, Waxholmsbolagets fråga i undersökningen Även Waxholmsbolagets undersökning behandlar ett antal områden, som nöjdhet, personalens bemötande och tidhållning. 1 undersökningen finns en fråga som rör trygghet: 1. Jag upplever resan som trygg och säker. '* Finns att se i sin helhet på sl.se JUL Landstingsrevisorerna