Exkursion med floraväktarna till Ven lördagen den 30:e augusti 2014

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Exkursion med floraväktarna till Ven lördagen den 30:e augusti 2014"

Transkript

1 Exkursion med floraväktarna till Ven lördagen den 30:e augusti 2014 Vi var 18 floraväktare som samlats vid färjeläget i Landskrona för utfärd till Ven. Av floraväktare på Ven deltog Magnus Magnusson, som räknar klintsnyltrot och Olof Rydén, som räknar källfräne. Göran Nilsson som räknar jättefräken, kamomillkulla och kråkkrassing hade fått förhinder. Rapporten nedan kompletteras av Charlottes artlista. Vi började med att gå söderut i Bäckviken för att se till jättefräken- beståndet. Vid det sydligaste huset uppstod diskussion om man vid florainvering skulle ta med rönnspirea som spritt sig från huset. En mindre stig skiljde tomten och spirean varför vi tyckte att den borde tas med vid inventering. I fållan söder om huset, som delvis är ett silkärr (Stora dynget), såg vi i den nedre delen på vippstarr och jättestarr som Arvid Nilsson har med i sin Ven- flora från Vi gick sedan en bit upp i backen för att räkna ett nyligen funnet mindre bestånd av jättefräken. Vi kom fram till 103 exemplar. Fållan verkade inte vara betad varför vi inte kunde avgöra om jättefräken tål bete eller inte. Därefter gick vi över stängslet in till det stora beståndet av jättefräken som har röjts i vinter. Björnbäret som växer överallt är armeniskt björnbär. Särkilt i den övre delen av backen hade man röjt bort mycket björnbär. Lokalen hittades Antalet exemplar var 1910 cirka 250, 1985 strax över 1000 och antalet fertila skott ungefär 250, 2002 var antalet cirka 2000 och i år räknade Göran Nilsson antalet till 619 stänglar. Det armeniska björnbäret var så sent som 2002 inget hot mot jättefräken utan brännässla ansågs då som det stora hotet. Arvid Nilsson anger inte armeniskt björnbär från Bäckviken i sin flora. Det är problem med björnbäret även på lokalen vid Ålabodarna. Därefter gick vi uppför slänten och förbi cykeluthyrningen för att se på klintsnyltroten i backen ovanför caféet. Har räknat klintsnyltrot på Ven sedan Första året hittade jag 262 exemplar på drygt 12 lokaler. Som mest har jag räknat 1146 exemplar år I år har jag räknat 11 exemplar på två lokaler varav Bäckviken hade 8. Klintsnyltroten uppträder i ett igenväxningsstadium tillsammans med konkurrenskraftiga gräs som knylhavre, som tar överhand om man inte sköter lokalen på något sätt. Här i Bäckviken har man tidigare bränt en del av backarna men ersatt denna med bete. I början var betet svagt och klintsnyltroten var fortfarande talrik. I och med kraftigare bete har det bara funnits något enstaka exemplar. Av någon anledning har Bäckviken inte betats på två år. Jag trodde då att både väddklinten och klintsnyltroten skulle blomma upp men uppblomstringen uteblev. Förra året hittade jag här 3 exemplar av klintsnyltrot. I år var det å andra sidan mycket morot här. Förhoppningsvis kommer betet igång igen nästa år då det finns mycket knylhavre i backen som riskerar ta kål på det mesta annars. Nästa lokal var den andra lokalen med klintsnyltrot i år vilken vi fick bege oss till med cykel. Den ligger i ovandelen av ett öppet område vid Gässviken. Den ingick i tomtmark i hus nedanför och backen brändes varje vår. Nu har skötseln övergått till fårbete. Stängslet går inte ända upp i backen och ovanför satt i år 3 exemplar. På platån ovanför har ett ännu ej inflyttningsklart hus byggts. På delen av tomten där ännu ej gräsmatta anlagts fanns många ogräs bland vilka Åke bland annat kunde demonstrera skillnaden mellan åker- och trädgårdsveronika. Vi skulle sedan åkt till den tidigare mest kända lokalen för klintsnyltrot på Ven vilket är utfyllnadsmark sedan tegelbrukstiden vid Husvik. I och med att klintsnyltroten inte synts till här på ett par år prioriterade vi bort denna lokal. Har som mest hittat här 388 exemplar år Väddklinten var tidigare dominant här men finns nu bara kvar i ett mindre bestånd. Området har tidigare bränts men det har inte räckt för att hålla undan främst rörsvingel.

2 Andra lokaler på Ven för klintsnyltrot har varit kring Norreborg, vid Prästgårdsbackarna söder om Kyrkbacken och på sydkusten på ett par ställen. Det är främst förbuskning som orsakat att väddklinten gått ut här. Till skillnad mot på fastlandet där klintsnyltroten också minskat på flera lokaler finns på Ven inga potentiella lokaler med mycket väddklint att kolonisera. Ingen ny lokal har tillkommit sedan 1984 på Ven medan på fastlandet ett par nya lokaler har hittats vid Lunnarp, Tomelilla och viss spridning sker inom en annan (Rustningshamn). Det svåra i att spå en arts framtid framgår av en rapport inom Projekt Linné från 1979 där det står om klintsnyltrotens status att En omfattande lokalreduktion har skett i Skåne. Endast inom ett område synes växten ha kvar en livskraftig population, nämligen på Ven. Efter Gässviken tog vi oss ned för backafallet vid Olanders lergrav där ett par arter kunde demonstreras som inte finns med i Arvid Nilssons flora, skogsknipprot och skavfräken. Nere vid campingen for vi mot sydost till dammen väster om Haken. Dammens floristiska sammansättning har förändrats genom åren. Arvid Nilsson anger rostnate och hästsvans av vilken den senare fanns kvar tills för några år sedan. En nyinkomling var vårtsärv som nu är borta. Ny är även källfräne som finns i den sydvästra strandkanten samt vid utloppet. Fränet växer i täta mattor och räknas genom skattning i kvadratmeter. Den var rikligare tidigare innan åtgärder i form av röjning av buskar och träd och rensning av dammen gjorts för att gynna ål. Efter bra lunch vid Tycho Brahe- muséet begav vi oss till Kungsgården för att se på kamomillkulla och kråkkrassing. Kamomillkullan är särskilt riklig i hästhagarna nordost Uranienborg men finns även på flera ställen runt gården. I den sydvästra delen av gården kunde kamomillkulla, kamomill och baldersbrå jämföras. Vi kände på lukten och såg de smala fjällen i blomman hos kamomillkullan. Åke visade på kråkkrassingen som finns kring ladugårdarna. Den är liten och lätt att gå förbi om man inte sett den tidigare. Ogräsen bör kunna finnas kvar här såvida man inte börjar spruta eller plöjer upp och sår om hästhagarna för att få tätare grässvål. Ett måste på Ven är ett besök vid gamla kyrkan ovanför Kyrkbacken. På vägen dit strax innan kyrkan stannade vi vid en stubbåker där vi hittade flera trevliga ogräs som åkersyska och rödmålla. Vid kyrkan studerade vi den rika floran med bl.a. tulkört, fältvädd, spåtistel, darrgräs, flentimotej, kungsmynta och ängshavre. Ett stort bestånd av kustruta en bit söderut kunde studeras innan regnet fick oss att ta skydd inne kyrkan. När regnet upphört gick vi genom kyrkogården och vid ett par gravar kunde Åke visa på krypoxalis som Arvid Nilsson anger härifrån. Vägen tillbaka till Bäckviken gick via cykelstigen förbi Vingesti där vid besåg ett gott bestånd av lungrot strax innanför grinden där man går ner till Vingesti. Utefter cykelstigen sågs vid ett par ställen fodergetruta. Vi såg även ett välutvecklat skålskred som är ett exempel på erosionen runt ön. Tillbaka i Bäckviken var vi några som sökte upp en syren som Göran talat om han sett men inte fått namn på. Åke hittade busken och har bestämt den till småbladig syren. Den växte utefter Hakenstigen norr om Bäckviken. Magnus Magnusson

3

Vad händer i kroppen när man tränar?

Vad händer i kroppen när man tränar? Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Nya vägar till artrikedom

Nya vägar till artrikedom Nya vägar till artrikedom Mats Ottosson, Tommy Lennartsson och Roger Svensson en skrift från cbm om transportinfrastruktur och biologisk mångfald CBM Centrum för biologisk mångfald TRIEKOL TRIEKOL TRIEKOL

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Rätt utbildad fel använd. Att vara ny i läraryrket EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND 1

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Rätt utbildad fel använd. Att vara ny i läraryrket EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND 1 EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Rätt utbildad fel använd Att vara ny i läraryrket EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND 1 Rätt utbildad fel använd Att vara ny i läraryrket EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

En by som alla andra. Spel: Del 1 Historiebruk och nationalism. Sammanfattning. Översikt. Tips till handledaren

En by som alla andra. Spel: Del 1 Historiebruk och nationalism. Sammanfattning. Översikt. Tips till handledaren Spel: Del 1 Historiebruk och nationalism En by som alla andra Sammanfattning En by som alla andra är ett spel som i första hand handlar om historiebruk och nationalism. Det använder en vanlig svensk by

Läs mer

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) sammanställt för att underlätta för brukare som vill

Läs mer

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda.

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här ok? - en rapport om de visstids- och timanställdas verklighet av Annakarin Wall, Kommunal 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Bygg upp ditt tempel!

Bygg upp ditt tempel! Bygg upp ditt tempel! Av: Johannes Djerf År 586 f kr. Så hade Babylons arméer lagt Jerusalems tempel i ruiner. Guds hus, beviset på Guds närvaro bland dem var förstört. Men några årtionden senare omkring

Läs mer

Vad har vi för nytta av skogen?

Vad har vi för nytta av skogen? Vad har vi för nytta av skogen? Skogen är bra på många sätt. Det gäller både vår svenska skog och tropikskogen. Våra förfäder levde nära naturen. De fick ved, virke, lövfoder och en massa annat från skogen.

Läs mer

Gå ut. i hela din värld

Gå ut. i hela din värld Gå ut i hela din värld 2 Introduktion Välkommen till undervisningen Gå ut i hela din värld. Det är väl investerad tid. Vi vet att Gud kommer att välsigna dig som tar denna tid att låta dig utrustas. Satsa

Läs mer

Att ta fram en tidsplan

Att ta fram en tidsplan Att ta fram en tidsplan KAMP Företagsutveckling Tidplaner GANTT-schema När det gäller att ta fram tidsplaner för ett projekt är en av de vanligaste och också mest användbara metoderna det så kallade GANTT-schemat.

Läs mer

Ulla Skovsbøl Vi delar ett hav

Ulla Skovsbøl Vi delar ett hav Ulla Skovsbøl Vi delar ett hav Illustrationer Eva Wulff Det Økologiske Råd och Frugtformidlingen VI DELAR ETT HAV - Östersjövänlig mat Publicerad av: The Ecological Council och Frugtformidlingen Text:

Läs mer

DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker

DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker Katarina Enqvist-Bolin Ola Nordqvist Innehållsförteckning INLEDNING 3 BAKGRUND 4 Barngrupper

Läs mer

Det stora Örnäventyret. --Ett skogigt uppdrag om allemansrätten för årskurs 1-6

Det stora Örnäventyret. --Ett skogigt uppdrag om allemansrätten för årskurs 1-6 Det stora Örnäventyret --Ett skogigt uppdrag om allemansrätten för årskurs 1-6 1 Stiftelsen Håll Sverige Rent Februari 2013 Författare: Lisa Adelsköld, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk

Läs mer

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2008

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2008 Mellan is och järn JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2008 Tänk dig ett land täckt av is där inget kunde växa eller leva. Det var ogästvänligt till och med för mammutarna, men klimatet förändrades sakta; det blev

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

Har vi blivit bättre på att bemöta brukarna?

Har vi blivit bättre på att bemöta brukarna? Har vi blivit bättre på att bemöta brukarna? Resultatet av den uppföljande intervjuundersökningen 2008 Diarienummer 1895-2008 Tryckt på AB Danagårds Grafiska, november 2008 Den här intervjun var väldigt

Läs mer

Smultronställen på Falbygden

Smultronställen på Falbygden Smultronställen på Falbygden Vägvisare till naturliga besöksmål på Falbygden Omslag Smultron. Foto Torleif Halvorsen 1 Innehållsförteckning Platåbergen 6 Hur började det? 6 Falbygden befolkades tidigt

Läs mer

Oklart uppdrag. Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn

Oklart uppdrag. Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn Oklart uppdrag Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Oklart

Läs mer

Naturinventering inför Planprogram för Roxenbaden

Naturinventering inför Planprogram för Roxenbaden Att: Bill Ericsson Linköpings kommun Teknik- och samhällsbyggnadsnämden Naturinventering inför Planprogram för Roxenbaden Linköpings kommun Allmänekologisk inventering Sammanfattning Allmänekologisk inventering

Läs mer

VAR REDO ATT KÄMPA! Asylsökande barn och föräldrar berättar om sin första tid i Sverige

VAR REDO ATT KÄMPA! Asylsökande barn och föräldrar berättar om sin första tid i Sverige VAR REDO ATT KÄMPA! Asylsökande barn och föräldrar berättar om sin första tid i Sverige RÄDDA BARNEN 2014 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer

Läs mer

Använd av Gud. Av: Johannes Djerf

Använd av Gud. Av: Johannes Djerf Använd av Gud Av: Johannes Djerf Under den här adventstiden så har vi talat om en sak. Guds angelägenhet att få komma nära ditt liv. Vi har talat om Jesus som sann konung och Gud, som kommer ridandes in

Läs mer

Urgammal regnskog. En lång historia. Den biologiska mångfalden. Var finns regnskogen?

Urgammal regnskog. En lång historia. Den biologiska mångfalden. Var finns regnskogen? Urgammal regnskog I de tropiska regnskogarna finns många växter och djur. Men under årens lopp har en tredjedel av regnskogen gått förlorad och avskogningen fortsätter på många håll i tropikerna. Mer än

Läs mer

Författare Jansson K. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 3. Förbundet organisk biologisk odling. Redaktör Jansson K.

Författare Jansson K. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 3. Förbundet organisk biologisk odling. Redaktör Jansson K. Bibliografiska uppgifter för Börja odla på hösten Författare Jansson K. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 3 Utgivare Redaktör Jansson K. Huvudspråk Målgrupp Förbundet organisk biologisk

Läs mer

Jag kan vad jag har fått lära!

Jag kan vad jag har fått lära! Jag kan vad jag har fått lära! (Saga från Danmark) Det var en gång en man och kvinna som hade tre döttrar. Döttrarna var alla tre gifta med troll som bodde under marken. En dag tänkte mannen att han skulle

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer